32001R1827

Kommissionens förordning (EG) nr 1827/2001

av den 17 september 2001

om införande av en preliminär antidumpningstull på import av vissa zinkoxider med ursprung i Folkrepubliken Kina

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2238/2000(2), särskilt artikel 7 i denna,

efter samråd med Rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

(1) Den 20 december 2000 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) som offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(3) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till gemenskapen av vissa zinkoxider med ursprung i Kina.

(2) Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som i november 2000 hade ingivits av European Association of Metals (nedan kallat Eurometaux) för Asturiana de Zinc SA, Co.ge.fin. SpA, Elementis Pigments, Grillo Zinkoxid GmbH, Metaleurop GmbH samt Union Minière Zinc Chemicals (nedan kallade de klagande gemenskapstillverkarna), vilka tillsammans stod för en betydande del, i detta fall 75 %, av tillverkningen av vissa zinkoxider i gemenskapen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av den nämnda produkten och om därav följande väsentlig skada, och bevisningen ansågs tillräcklig för att det skulle vara motiverat att inleda ett antidumpningsförfarande.

(3) Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkare, importörer och handlare som man visste berördes, deras intresseorganisationer, företrädarna för det berörda exportlandet, användare, leverantörer samt de klagande gemenskapstillverkarna om att förfarandet hade inletts. Berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter skriftligen och att begära att bli hörda inom den tidsfrist som angivits i tillkännagivandet om inledande.

(4) Ett antal exporterande tillverkare i det berörda landet, tillverkare och användare i gemenskapen samt importörer och handlare lämnade skriftliga synpunkter. Alla parter som så begärde inom den ovan angivna tidsfristen och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle till detta.

(5) Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som man visste berördes samt till alla andra företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angivits i tillkännagivandet om inledande. Det kom in svar från de sex klagande gemenskapstillverkarna, från fem exporterande tillverkare i det berörda landet och från sex importörer i gemenskapen som inte var de exporterande tillverkarna närstående. Kommissionen fick också in svar från tretton användare, fem leverantörer samt två intresseorganisationer för användare. Dessutom lämnade sex andra, i klagomålet inte inblandade, tillverkare av zinkoxid i gemenskapen vissa uppgifter av allmän karaktär om sin verksamhet till kommissionen.

(6) För att ge de exporterande tillverkare i Kina som så önskade möjlighet att begära behandling som företag som är verksamma under marknadsekonomiska förhållanden (nedan kallat marknadsekonomisk status) eller individuell behandling sände kommissionen blanketter för ansökan om marknadsekonomisk status respektive om individuell behandling till de kinesiska exporterande tillverkare som den visste berördes. Inga andra företag gav sig till känna inom de tidsfrister som angivits i tillkännagivandet om inledande. Fem företag ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 b i förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad grundförordningen) och, i andra hand, om individuell behandling om det i samband med undersökningen skulle konstateras att de inte uppfyllde villkoren för att beviljas marknadsekonomisk status.

(7) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som bedömdes som nödvändiga för ett avgörande i fråga om dumpning, skada och gemenskapens intresse. Kontrollbesök gjordes hos följande företag:

a) Exporterande tillverkare i Kina

- Liuzhou Nonferrous Metals Smelting Co. Ltd, Liuzhou.

- Liuzhou Fuxin Chemical Industry Co. Ltd, Liuzhou.

- Gredmann Guigang Chemical Ltd, Guigang.

- Liuzhou Zinc Products Co. Ltd, Liuzhou.

- Liuzhou Longcheng Chemical General Plant, Liuzhou.

b) Jämförbart land

- Förenta staterna: US Zinc Co., Millington, Tennessee.

c) Gemenskapstillverkare

- Asturiana de Zinc SA, Madrid, Spanien.

- Co.ge.fin SpA, Bellusco, Italien.

- Elementis Pigments, Durham, Förenade kungariket.

- Grillo Zinkoxid GmbH, Goslar, Tyskland.

- Metaleurop GmbH, Goslar, Tyskland.

- Union Minière, Angleur, Belgien.

d) Icke närstående importörer i gemenskapen

- Almiberia SA, San Antonio de Benageber, Spanien.

e) Användare

- Esmalglass SA, Villarreal-Onda, Spanien.

(8) Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2000 till och med den 31 december 2000 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av tendenser som är av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 1996 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

1. Berörd produkt

(9) Den produkt som berörs är zinkoxid (kemisk formel: ZnO) med en renhetsgrad på minst 93 % zinkoxid av nettovikten. Produkten klassificeras för närvarande enligt KN-nummer ex 2817 00 00 (TARIC-nummer 2817 00 00*10 ). Det bör noteras att zinkoxid för tekniskt bruk och zinkoxid av foderkvalitet har en zinkoxidhalt på mindre än 93 % och därför faller utanför den berörda produktens räckvidd. Zinkoxid för tekniskt bruk och zinkoxid av foderkvalitet skiljer sig dessutom från den berörda produkten både i fråga om zinkinnehåll och vad gäller utseende. Zinkoxid för tekniskt bruk är ett gråaktigt till brunaktigt puder, medan zinkoxid av foderkvalitet är ett gul-brunaktigt ämne. Den berörda produkten saluförs som ett finkornigt vitt puder. Dessa tre typer av zinkoxid har olika kemiska egenskaper och därmed också olika slutanvändningar, och de konkurrerar inte med varandra. Zinkoxid för tekniskt bruk och zinkoxid av foderkvalitet är vidare väsentligt billigare. Det bör också noteras att zinkperoxid (ZnO2) är en helt annan produkt. Den har inte samma kemiska egenskaper och den är väsentligt dyrare än zinkoxid.

(10) Zinkoxid har många olika användningsområden, bland annat inom gummiindustri, kemisk industri, färgindustri, keramisk industri och läkemedelsindustri.

(11) Några berörda parter gjorde gällande att det fanns olika kvaliteter av den berörda produkten och att dessa utgjorde olika produkter och därför borde behandlas separat i undersökningen. Detta argument tillbakavisades och det fastställdes att alla kvaliteter av den berörda produkten skulle betraktas som en och samma produkt. Skälen var följande:

- Alla kvaliteter har samma grundläggande kemiska egenskaper så till vida som att de har samma grundläggande kemiska sammansättning (ZnO).

- De har samma fysiska egenskaper så till vida som att zinkoxid normalt företes i form av ett vitt puder och att en eventuell fortsatt bearbetning, exempelvis granulering, inte ändrar produktens grundläggande fysiska egenskaper.

- De olika kvaliteterna fastställs efter produktens renhet med avseende på zinkoxidhalt samt innehåll av föroreningar (t.ex. bly och kadmium). Det finns emellertid inga precisa definitioner eller standardnormer för fastställandet av olika kvaliteter. Alla tillverkare har sitt eget klassificeringssystem som understödjer deras försäljningsansträngningar och tjänar till att skilja deras produkter från konkurrenternas. Det förekommer icke desto mindre överlappningar mellan de kvaliteter som erbjuds inom ramen för dessa olika klassificeringar.

- De olika kvaliteterna kan i betydande utsträckning ersätta varandra i den slutliga användningen. Utbytbarheten kan lika mycket vara beroende av arten av föroreningar i den berörda produkten som på produktens renhet med avseende på zinkoxidhalt. Det konstaterades exempelvis att renheten hos den zinkoxid som används inom keramisk industri uppgick till mellan 98 % och 99,5 %, men att en renare produkt också kunde användas. Därför dras slutsatsen att det förekommer en betydande konkurrens och överlappning mellan de olika kvaliteterna av zinkoxid med en renhetsgrad på minst 93 % räknat på nettovikten, och att alla sådana kvaliteter därför bör betraktas som en och samma produkt.

2. Likadan produkt

(12) Det framgår tydligt av synpunkterna från ett antal användare av den berörda produkten att import med ursprung i Kina och zinkoxid som köpts från gemenskapsindustrin är ömsesidigt utbytbara eftersom de fysiska och kemiska egenskaperna är desamma.

(13) Kommissionen slog därför fast att den zinkoxid som tillverkas av gemenskapstillverkarna och säljs på gemenskapsmarknaden, den zinkoxid som tillverkas i Kina och exporteras till gemenskapen och den zinkoxid som tillverkas och säljs på den inhemska marknaden i det jämförbara landet är likadana produkter, eftersom det inte föreligger några skillnader i fråga om grundläggande egenskaper och användningar. Detsamma gäller den zinkoxid som tillverkas och säljs på hemmamarknaden av de kinesiska tillverkare som beviljats marknadsekonomisk status.

(14) Dessa produkter är därför likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

C. DUMPNING

1. Marknadsekonomisk status

(15) Vid antidumpningsundersökningar som rör import från Kina skall enligt artikel 2.7 b i grundförordningen normalvärdet bestämmas i enlighet med punkterna 1-6 i den artikeln för de tillverkare som konstaterats uppfylla kriterierna i artikel 2.7 c, dvs. i de fall det visas att marknadsekonomiska förhållanden råder när det gäller tillverkning och försäljning av den berörda produkten.

(16) Fem kinesiska företag ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 b i grundförordningen och fyllde i blanketten för exporterande tillverkare som ansöker om sådan status.

(17) Kommissionen inhämtade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga och kontrollerade på platsen hos de berörda företagen alla uppgifter som dessa hade lämnat i sin ansökan om marknadsekonomisk status.

(18) För tre företag konstaterades att de på det hela taget fattade sina beslut om priser och kostnader utan något större statligt inflytande enligt artikel 2.7 c och att deras kostnader och priser återspeglade marknadsvärden. Företagens räkenskaper omfattades av oberoende revision i enlighet med internationella redovisningsnormer, och deras produktionskostnader och finansiella situation var inte föremål för betydande snedvridningar som var en följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet. De tre företagen konstaterades slutligen omfattas av lagar om konkurser och om ägandeförhållanden som garanterade rättssäkerhet och stabila villkor, och valutaomräkningarna genomfördes till marknadskurser. Därför drogs slutsatsen att följande tre företag uppfyllde villkoren i artikel 2.7 c i grundförordningen:

- Liuzhou Nonferrous Metals Smelting Co. Ltd.

- Liuzhou Fuxin Chemical Industry Co. Ltd.

- Gredmann Guigang Chemical Ltd.

(19) För de andra två företagen konstaterades att det förekom ett betydande statligt inflytande när det gällde affärsbesluten, däribland, för det ena företaget, beslut som gällde kostnaderna, och att den finansiella situationen, särskilt kostnader och räkenskaper, för bägge företagen var föremål för betydande snedvridningar. De två företagen uppfyllde därför inte ett eller flera av villkoren i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(20) De berörda företagen och de klagande gemenskapstillverkarna gavs tillfälle att lämna synpunkter på de ovan angivna undersökningsresultaten.

(21) De exporterande tillverkare som inte beviljades marknadsekonomisk status invände mot kommissionens undersökningsresultat, särskilt beträffande det statliga inflytandet och snedvridningen av den finansiella situationen. De framförde emellertid inga nya argument som skulle kunna motivera att fastställandet beträffande marknadsekonomisk status ändrades.

(22) Gemenskapsindustrin motsatte sig att de tre kinesiska företagen beviljades marknadsekonomisk status. Den gjorde gällande att de tre företagen var verksamma i ett makroekonomiskt klimat där det statliga inflytandet var förhärskande, att staten fastställde priset på zinkråvaran, som var den viktigaste råvaran för framställning av zinkoxid, och att vissa företag inte tillämpade alla centrala internationella redovisningsprinciper.

(23) För att kunna beviljas marknadsekonomisk status måste de enskilda berörda företagen visa att det rådde marknadsekonomiska förhållanden för dem vad gällde produktion och försäljning av den likadana produkten. De tre företagens räkenskaper hade reviderats i enlighet med internationella redovisningsnormer. Kommissionen hade inte funnit något som tydde på ett större statligt inflytande över handeln med zinkråvaran.

(24) Kommissionen beslöt därför att bevilja tre av företagen marknadsekonomisk status och att avslå de två andra företagens ansökan. Samråd ägde rum med Rådgivande kommittén, som inte motsatte sig kommissionens slutsatser.

2. Individuell behandling

(25) I enlighet med artikel 9.5 i grundförordningen brukar kommissionen beräkna en landsomfattande tull för länder som omfattas av artikel 2.7, utom i de fall företagen beviljats marknadsekonomisk status eller kan visa att deras exportverksamhet bestäms av marknadskrafterna och inte står under statligt inflytande. Detta skulle motivera ett avsteg från praxis att fastställa en enda landsomfattande tull. En individuell dumpningsmarginal skulle i så fall fastställas på grundval av en jämförelse mellan företagets exportpriser och normalvärdet för det jämförbara landet.

(26) De två kinesiska företag som inte beviljades marknadsekonomisk status ansökte också om individuell behandling. Kommissionen inhämtade och kontrollerade de uppgifter som den bedömde som nödvändiga för att avgöra om dessa företag skulle beviljas individuell behandling. För det ena företaget konstaterades det att priser och kvantiteter vid export samt försäljningsvillkor fastställdes fritt, att exportören hade rätt att återföra kapital och vinster och att det eventuella statliga inflytandet inte var sådant att det skulle vara möjligt att kringgå åtgärderna om exportören beviljades en individuell dumpningsmarginal. För det andra företaget konstaterades att det statliga inflytandet, särskilt omfattningen av det statliga ägandet, var sådant att åtgärderna skulle kunna kringgås om företaget beviljades en individuell dumpningsmarginal.

(27) Kommissionen fann det därför motiverat att bevilja Liuzhou Longcheng Chemical General Plant och det närstående företaget Yinli Import and Export Co. Ltd individuell behandling men att avslå det andra berörda företagets, Liuzhou Zinc Products Co. Ltd, ansökan om individuell behandling.

3. Normalvärde

Fastställande av normalvärde för exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status

Val av jämförbart land

(28) För länder som inte har marknadsekonomi och för företag som inte har kunnat beviljas marknadsekonomisk status skall enligt artikel 2.7 i grundförordningen normalvärdet fastställas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett jämförbart land.

(29) I tillkännagivandet om inledande sade kommissionen sig ha för avsikt att använda sig av Förenta staterna som lämpligt jämförbart land när det gällde att fastställa normalvärdet för Kina.

(30) De exporterande tillverkarna i Kina motsatte sig detta förslag. Huvudargumenten mot valet av Förenta staterna var skillnaderna i ekonomisk utvecklingsnivå mellan Asien och Förenta staterna, de zinkoxidtillverkande företagens oligopolställning på den amerikanska marknaden som påstods leda till artificiellt höga priser, samt skillnader i slutanvändning i det att gummiindustrin var den viktigaste marknaden för zinkoxid i Förenta staterna, medan exporten från Kina till gemenskapen föreföll användas huvudsakligen inom keramisk industri. Det gjordes också gällande att kostnadsstrukturen i Förenta staterna inte kunde jämföras med den i Kina, där t.ex. arbetskostnaderna och kostnaderna för att uppfylla miljökrav var lägre än i Förenta staterna.

(31) De berörda parterna föreslog i stället, utan att närmare underbygga sina förslag, Sydkorea, Malaysia, Indonesien, Taiwan eller Thailand som lämpligt jämförbart land.

(32) Kommissionen begärde in uppgifter om försäljning och marknadsvillkor från alla kända tillverkare av den berörda produkten i de sex föreslagna länderna med marknadsekonomi. Det inkom svar från en tillverkare i Taiwan, en i Thailand och en i Förenta staterna. Ingen av tillverkarna i Indonesien, Sydkorea eller Malaysia besvarade kommissionens begäran om uppgifter.

(33) Kommissionen sände därefter ett mera detaljerat frågeformulär till tillverkarna i Förenta staterna, Taiwan och Thailand och bad att få uppgifter om inhemska försäljningspriser och om tillverkningskostnader för den berörda produkten.

(34) Följande framgick av svaren:

- Det enda samarbetsvilliga företaget bland de fyra kända tillverkarna i Thailand hade en låg tillverkningsvolym, och den inhemska marknaden i landet föreföll vara påverkad av höga importtullar.

- Det enda samarbetsvilliga företaget bland flera inhemska tillverkare i Taiwan hade både en mycket låg tillverkningsvolym och en mycket låg inhemsk försäljningsvolym.

- Den samarbetsvilliga amerikanska tillverkaren hade både en betydande tillverkning och en omfattande inhemsk försäljning.

(35) Den fortsatta analysen av svaren visade att det rådde stor konkurrens på marknaden i Förenta staterna för den berörda produkten. Åtta Nafta-tillverkare var sålunda verksamma på USA/Nafta-marknaden, det fanns ett stort antal slutanvändare inom både gummibranschen och den keramiska sektorn, importen från tredjeland var betydande och det förekom inga importtullar. Dessutom tillämpades båda tillverkningsmetoderna, den indirekta (eller franska) processen, och den direkta (eller amerikanska) processen, i Kina och Förenta staterna och resulterade i samma kvalitetssortiment i fråga om zinkoxid av olika renhetsgrad. Kostnadsposterna i Förenta staterna kunde jämföras med dem i Kina. Argumentet att det förelåg skillnader mellan Kina och Förenta staterna i exempelvis kostnader för att uppfylla miljökrav eller arbetskostnader saknade egentlig grund och konstaterades därför inte vara relevant. Den inhemska försäljningen i Förenta staterna var vidare representativ i jämförelse med den kinesiska exporten av den berörda produkten till gemenskapen.

(36) Mot bakgrund av ovanstående drogs slutsatsen att Förenta staterna var det mest lämpliga och rimliga jämförbara landet enligt artikel 2.7 i grundförordningen.

Fastställande av normalvärde i det jämförbara landet

(37) Normalvärdet för de exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställdes enligt artikel 2.7 a i grundförordningen på grundval av kontrollerade uppgifter från tillverkaren i det jämförbara landet, dvs. på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas på den inhemska marknaden i Förenta staterna för produkter som var jämförbara med de produkter som de kinesiska exporterande tillverkarna sålde till gemenskapen.

(38) Kommissionen undersökte om försäljningen av den berörda produkten i Förenta staterna ägde rum vid normal handel. Beträffande tillverkningskostnaderna framgick det av kontrollerna att kostnaden för den huvudsakliga råvaran baserade sig på noteringarna på Londons metallbörs (LME), vilka fungerar som referenspriser för prissättningen världen över när det gäller icke-järnmetaller, i det här fallet zinkhaltigt material och därmed relaterade zinkprodukter.

(39) Eftersom den berörda samarbetsvilliga amerikanska tillverkarens inhemska försäljning ägde rum vid normal handel, fastställdes normalvärdet i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen på grundval av de vägda genomsnittliga priserna för denna tillverkares försäljning av zinkoxid till oberoende kunder på den inhemska marknaden.

Fastställande av normalvärde för exporterande tillverkare som beviljats marknadsekonomisk status

(40) De företag som hade beviljats marknadsekonomisk status uppmanades att avge ett fullständigt ifyllt frågeformulär med uppgifter bland annat om inhemsk försäljning och om tillverkningskostnader för den berörda produkten. Svaren kontrollerades sedan hos de berörda företagen.

(41) När det gäller fastställande av normalvärdet fastställde kommissionen först för var och en av de exporterande tillverkare som hade beviljats marknadsekonomisk status om företagets totala inhemska försäljning av zinkoxid var representativ i jämförelse med dess totala export till gemenskapen. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen ansågs den inhemska försäljningen vara representativ om, för var och en av de exporterande tillverkarna, den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden uppgick till minst 5 % av försäljningsvolymen till gemenskapen.

(42) Bland de zinkoxidkvaliteter som företagen med representativ inhemsk försäljning sålde på hemmamarknaden fastställde kommissionen sedan vilka som var identiska med eller direkt jämförbara med de kvaliteter som såldes på export till gemenskapen.

(43) För varje kvalitet som de exporterande tillverkarna sålde på den inhemska marknaden och som konstaterades vara direkt jämförbar med den kvalitet som såldes på export till gemenskapen fastställdes om den inhemska försäljningen var tillräckligt representativ enligt artikel 2.2 i grundförordningen. Den inhemska försäljningen av en viss zinkoxidkvalitet ansågs som tillräckligt representativ om den totala inhemska försäljningen av den kvaliteten under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av den totala försäljningsvolymen för en jämförbar kvalitet som sålts på export till gemenskapen.

(44) Kommissionen undersökte också, genom att fastställa andelen lönsam försäljning till oberoende kunder av var och en av kvaliteterna, om den inhemska försäljningen av kvaliteten i fråga kunde anses ha ägt rum vid normal handel. I de fall försäljningsvolymen för zinkoxid som sålts till ett nettopris som var lika med eller högre än den beräknade tillverkningskostnaden utgjorde minst 80 % av den totala försäljningsvolymen och det vägda genomsnittliga priset på den aktuella kvaliteten var lika med eller högre än tillverkningskostnaden (lönsam försäljning), baserades normalvärdet på ett vägt genomsnitt av priserna på all inhemsk försäljning under undersökningsperioden, oavsett om det var fråga om lönsam eller olönsam försäljning. I alla andra fall baserades normalvärdet på det faktiska inhemska priset, beräknat som ett vägt genomsnitt av endast den lönsamma försäljningen, förutsatt att denna försäljning motsvarade minst 10 % av den totala försäljningsvolymen.

(45) I de fall då volymen lönsam försäljning av en viss zinkoxidkvalitet utgjorde mindre än 10 % av den totala försäljningsvolymen ansågs den kvaliteten inte ha sålts i tillräckliga mängder för att det inhemska priset skulle kunna utgöra en lämplig grund för fastställande av normalvärdet.

(46) Av undersökningen i samband med fastställandet av de tre berörda företagens lönsamhet framgick att inköpspriset på den grundläggande zinkråvaran för framställning av zinkoxid föreföll understiga marknadspriset. Denna slutsats grundade sig på en jämförelse mellan de priser som de tre företagen faktiskt betalat och noteringarna på zink på Londons metallbörs, vilka inom metallhandeln allmänt erkänns som en tillförlitlig referens när det gäller att fastställa priser.

(47) För samtliga de tre företag som beviljats marknadsekonomisk status konstaterades det, sedan deras kostnader för zinkråvaror justerats i enlighet med noteringarna på Londons metallbörs, att den inhemska försäljningen inte föreföll äga rum vid normal handel. Det var alltså inte möjligt att använda de inhemska priser som tillämpats av någon av de tre exportörerna, utan man måste i stället tillgripa ett konstruerat normalvärde. Normalvärdet konstruerades för de tre företagen i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen. Kostnaderna för zinkråvaror justerades i enlighet med noteringarna på Londons metallbörs. De belopp för inhemska försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som de exporterande tillverkarna hade uppgivit tillämpades, i de fall de bedömdes som tillförlitliga, utan någon justering. Av de ovan angivna skälen kunde ingen av de metoder som anges i första stycket och i a och b i artikel 2.6 i grundförordningen användas, eftersom den inhemska försäljningen inte föreföll äga rum vid normal handel och ingen av de berörda företagen noterade någon vinst sedan deras kostnader för zinkråvaror hade justerats i enlighet med noteringarna på Londons metallbörs. Beloppet för vinst fastställdes därför preliminärt på grundval av vinsten hos tillverkaren i det jämförbara landet. Denna metod bedömdes, i enlighet med artikel 2.6 c i grundförordningen, vara den mest rimliga med hänsyn till omständigheterna.

4. Exportpriser

(48) All exportförsäljning till gemenskapen ägde rum direkt till oberoende importörer i gemenskapen, och exportpriset fastställdes därför enligt artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

5. Jämförelse

(49) För ett av företagen i Kina ägde försäljningen till gemenskapen rum via ett närstående företag i Hongkong. Detta företag fungerade som handlare. Med hänsyn till de uppgifter som företaget utförde justerades dess exportpris genom att ett belopp för provisioner drogs av.

(50) Jämförelsen gjordes på grundval av priset fritt fabrik och i samma handelsled. För att det skulle kunna göras en rättvis jämförelse togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn i form av justeringar till olikheter i faktorer som påstods och konstaterades påverka priserna och prisernas jämförbarhet. På detta grundval gjordes justeringar för skillnader i transport-, försäkrings-, hanterings-, lastnings- och därmed sammanhängande kostnader, kreditkostnader, provisioner, importavgifter samt kostnader efter försäljning (garantier osv.).

6. Dumpningsmarginal

För de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som beviljats marknadsekonomisk status eller individuell behandling

(51) För de tre företag som beviljats marknadsekonomisk status jämfördes i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje kvalitet av den berörda produkten som exporterades till gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande kvalitet av den berörda produkten.

(52) För det företag som beviljats individuell behandling jämfördes i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts för det jämförbara landet avseende varje kvalitet som exporterades till gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande kvalitet som exporterades till gemenskapen.

(53) De preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull, uppgick till följande:

>Plats för tabell>

För alla andra exporterande tillverkare

(54) För beräkningen av den landsomfattande tull som avsågs gälla för alla andra exportörer i Kina fastställde kommissionen först hur omfattande samarbetet hade varit. Den totala importen av den berörda produkten med ursprung i Kina, beräknad på grundval av Eurostats uppgifter, jämfördes med uppgifterna i de frågesvar som hade inkommit från exportörer i Kina. På detta grundval fastställdes samarbetsnivån till 65 %.

(55) Dumpningsmarginalen beräknades sedan som det vägda genomsnittet av den dumpningsmarginal som fastställts för den enda återstående samarbetsvilliga exportör som varken beviljats marknadsekonomisk status eller individuell behandling och den dumpningsmarginal som på grundval av artikel 18 i grundförordningen beräknats för övriga, icke kända exportörer. Dumpningsmarginalen för den ovan nämnda enda återstående samarbetsvilliga exportören beräknades på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts för det jämförbara landet och det vägda genomsnittliga exportpris som den berörda exportören hade uppgivit. Dumpningsmarginalen för de icke kända exportörerna fastställdes som skillnaden mellan det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts för det jämförbara landet och det vägda genomsnittliga exportpriset för de försäljningstransaktioner vid vilka prisdumpningen från det ovannämnda företagets sida varit som mest omfattande. Den dumpningsmarginal som därvid framkom tillämpades sedan på den volym (beräknad på grundval av Eurostats uppgifter) som de icke kända kinesiska tillverkarna hade exporterat. Kommissionen ansåg att den dumpning som de icke-samarbetsvilliga tillverkarna utövade sannolikt inte var mindre omfattande och att bristande samarbetsvilja inte borde premieras.

(56) På detta grundval fastställdes den landsomfattande dumpningsnivån preliminärt till 69,8 % av priset cif vid gemenskapens gräns.

D. GEMENSKAPSINDUSTRIN

1. Tillverkning i gemenskapen

(57) Zinkoxid tillverkas i gemenskapen av följande företag:

- Sex klagande tillverkare, som var villiga att samarbeta i undersökningen och som är de största tillverkarna av zinkoxid i gemenskapen.

- Sex mindre, icke klagande tillverkare, som tillhandahöll vissa allmänna uppgifter om sin verksamhet till kommissionen, men som inte var villiga att samarbeta i undersökningen. Av dessa sex tillverkare stödde fem klagomålet medan den sjätte inte tog ställning.

- Nio andra mindre, icke klagande tillverkare, som varken var villiga att samarbeta i undersökningen eller framförde några synpunkter.

(58) Den zinkoxid som dessa tillverkare framställer utgör gemenskapens tillverkning i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

2. Definition av gemenskapsindustrin

(59) De sex samarbetsvilliga klagande tillverkarna i gemenskapen uppfyller kraven i artikel 5.4 i grundförordningen, eftersom de svarar för ca 75 % av den totala tillverkningen av zinkoxid i gemenskapen. De anses därför utgöra gemenskapsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i den nämnda förordningen och kallas nedan gemenskapsindustrin.

E. SKADA

1. Inledande anmärkningar

Import

(60) Importsiffrorna fastställdes på grundval av Eurostats uppgifter. Det KN-nummer enligt vilket den berörda produkten för närvarande klassificeras omfattar också zinkoxid av foderkvalitet samt zinkperoxid. Av uppgifterna i klagomålet framgår att dessa produkter endast importeras i försumbara mängder. Det gjordes därför ingen särskild justering för att få fram en uppskattning av den totala importen.

Noteringen för zinkmetall på Londons metallbörs (LME) och dess betydelse för zinkoxid

(61) Kommissionen konstaterade i samband med undersökningen att noteringen för zinkmetall på LME spelar en väsentlig roll, för alla aktörer som är underkastade normala marknadsvillkor, när det gäller prissättningen både av råvaror och av slutprodukter. Noteringen på LME fungerar som en erkänd referenspunkt till vilken zinkinnehållet i varje produkt, vare sig det gäller zinkkoncentrat eller zinkoxid, kan relateras. Prisnoteringen utvecklades under skadeundersökningsperioden på det sätt som framgår av tabellen nedan. På grund av spekulationer på zinkmarknaden under 1997 nåddes toppnoteringar då. Noteringen sker i US-dollar, vilket gör att ökningen mellan 1999 och 2000 förstoras genom eurons minskade värde gentemot dollarn.

>Plats för tabell>

2. Förbrukning i gemenskapen

(62) Den synbara förbrukningen av zinkoxid i gemenskapen fastställdes på grundval av

- den totala importen av den berörda produkten till gemenskapen enligt Eurostats uppgifter,

- gemenskapsindustrins totala, kontrollerade försäljning på gemenskapsmarknaden,

- försäljningsuppgifter beträffande de sex andra tillverkare i gemenskapen som lämnade vissa allmänna uppgifter till kommissionen, samt

- uppgifter i klagomålet beträffande övriga tillverkare i gemenskapen.

(63) Förbrukningen av zinkoxid i gemenskapen uppgick till ca 257000 ton under undersökningsperioden. Som visas i tabellen nedan ökade den med 9 % under skadeundersökningsperioden, huvudsakligen till följd av utvecklingen av användningen av zinkoxid inom keramisk industri.

>Plats för tabell>

3. Import från Kina

Den dumpade importens volym

(64) Volymen dumpad import med ursprung i Kina ökade nästan tiofaldigt mellan 1996 och undersökningsperioden, från 4459 ton till 47367 ton. Den största ökningen inträffade under undersökningsperioden, då importen var 2,5 gånger så stor som året dessförinnan.

(65) Marknadsandelen för den berörda importen uppgick till 18,4 % under undersökningsperioden jämfört med mindre än 2 % vid skadeundersökningsperiodens början.

>Plats för tabell>

Den dumpade importens priser

Prisutveckling

(66) Priserna på den berörda importen ökade med 23 % under skadeundersökningsperioden. Betydande förändringar noterades under 1997 då priserna steg med 10 %, samtidigt som världsmarknadspriset på zinkmetall nådde rekordnivåer. Priserna sjönk sedan 1999, men ökade på nytt kraftigt under undersökningsperioden.

>Plats för tabell>

Prisunderskridande

(67) Vid undersökningen av prisunderskridandet jämfördes de vägda genomsnittliga priser som gemenskapsindustrin tillämpade vid försäljning till oberoende kunder, per kvalitet och på nivån fritt fabrik, med de kinesiska exporterande tillverkarnas vägda genomsnittliga priser cif för motsvarande kvaliteter vid försäljning på export på gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden.

(68) De kinesiska exporterande tillverkarnas exportpriser justerades för tullar och för kostnader efter import. Justeringarna gjordes på grundval av uppgifter som inhämtats under undersökningen, bland annat från samarbetsvilliga icke närstående importörer.

(69) På detta grundval fann kommissionen att marginalen för prisunderskridandet, uttryckt i procent av gemenskapsindustrins priser, uppgick till mellan 6,0 % och 13,7 % för de företag som beviljats marknadsekonomisk status. Det vägda genomsnittet var 10,8 %.

4. GEMENSKAPSINDUSTRINS SITUATION

Inledande anmärkningar

(70) Uppgifter beträffande gemenskapsindustrin erhölls från de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de sex samarbetsvilliga gemenskapstillverkarna. Tre av de sex samarbetsvilliga tillverkarna hade flera anläggningar för framställning av zinkoxid, i regel i olika medlemsstater i gemenskapen. I dessa fall lämnades individuella svar på kommissionens frågeformulär från respektive anläggning, vilka kontrollerades av kommissionen innan de räknades samman för att man skulle få fram uppgifter för hela gemenskapsindustrin.

(71) I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen innefattade granskningen av den dumpade importens inverkan på gemenskapsindustrin en bedömning av alla relevanta ekonomiska faktorer och förhållanden som har betydelse för industrins tillstånd.

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(72) Gemenskapsindustrins produktion minskade med 6 % under skadeundersökningsperioden, medan importen med ursprung i Kina ökade nästan tiofaldigt i volym. Gemenskapsindustrin ökade under samma period sin produktionskapacitet med 2 % till följd av en relativt blygsam investering som gjordes för att tillgodose en viss kunds behov. Kapacitetsutnyttjandet inom gemenskapsindustrin sjönk under perioden med sex procentenheter.

>Plats för tabell>

Lager

(73) Lagernivån vid årets utgång minskade med 15 % under skadeundersökningsperioden, men förblev relativt stabil uttryckt i procent av produktionen.

>Plats för tabell>

Försäljningsvolym, marknadsandel och tillväxt

(74) Gemenskapsindustrins försäljning på gemenskapsmarknaden minskade under skadeundersökningsperioden med 8 % i volym, medan förbrukningen i gemenskapen ökade med 9 % under samma period och den berörda importen ökade mer än tiofaldigt.

>Plats för tabell>

(75) Gemenskapsindustrins marknadsandel sjönk därför med tio procentenheter under skadeundersökningsperioden, från 65 % av förbrukningen i gemenskapen 1996 till 55 % under undersökningsperioden. Den ökade förbrukningen på gemenskapsmarknaden kom alltså inte gemenskapsindustrin till godo.

Försäljningspriser och kostnader

(76) Gemenskapsindustrins försäljningspriser ökade under skadeundersökningsperioden med 19 %, medan enhetskostnaderna ökade med 31 %. De nödvändiga prisökningarna hölls alltså tillbaka på grund av den massiva lågprisimporten. Gemenskapsindustrin led sålunda av ett pristryck under skadeundersökningsperioden.

>Plats för tabell>

Lönsamhet

(77) Lönsamheten inom gemenskapsindustrin, uttryckt som vinsten på nettoförsäljningen på gemenskapsmarknaden, sjönk kraftigt under skadeundersökningsperioden från + 8 % 1996 till - 1 % under undersökningsperioden.

>Plats för tabell>

Investeringar och förmåga att anskaffa kapital

(78) Investeringarna minskade under skadeundersökningsperioden från 5,2 miljoner euro 1996 till 2,8 miljoner euro under undersökningsperioden. Till ungefär 86 % avsåg utgifterna under skadeundersökningsperioden maskiner, utrustning och övriga artiklar. Det framgick av undersökningen att merparten av dessa investeringsutgifter gällde ersättning eller underhåll av befintlig utrustning.

(79) Det har konstaterats att det under skadeundersökningsperioden blev allt svårare för gemenskapsindustrin att motivera investeringsutgifter som gällde zinkoxid, särskilt för de anläggningar som framför allt utnyttjades för leveranser till keramisk industri. Detta ledde till att flera investeringsprogram drogs tillbaka under den senare hälften av skadeundersökningsperioden och i vissa fall till betydande nedskärningar till och med i löpande underhållsprogram. Det blev vid den här tidpunkten också svårare för gemenskapsindustrin att skaffa kapital från externa finansiärer, eftersom dess försämrade finansiella situation väckte betänkligheter hos en del långivare.

>Plats för tabell>

Räntabilitet

(80) För sin bedömning av hur den dumpade importen hade påverkat avkastningen på investeringar inom gemenskapsindustrin undersökte kommissionen hur vinsten (eller förlusten) före skatt på försäljningen av zinkoxid förhöll sig till det sysselsatta kapitalet inom zinkoxidsektorn.

(81) I ett begränsat antal fall fann kommissionen att vissa tillgångar användes både för att framställa zinkoxid och för att tillverka andra produkter. Kommissionen förvissade sig om att en lämplig metod hade använts för att fördela tillgångar som uteslutande avsåg zinkoxid. Av uppgifterna och utvecklingstendensen i tabellen nedan framgår den betydande försämring av gemenskapsindustrins finansiella situation som inträffade under skadeundersökningsperioden.

>Plats för tabell>

Kassaflöde

(82) Av följande tabell framgår tydligt den markanta försämringen av kassaflödet från gemenskapsindustrins zinkoxidrelaterade verksamhet:

>Plats för tabell>

Sysselsättning, produktivitet och löner

(83) I tabellen nedan visas antalet anställda inom gemenskapsindustrins zinkoxidrelaterade verksamhet samt den genomsnittliga totala anställningskostnaden (dvs. löner och sociala avgifter) per anställd.

>Plats för tabell>

(84) Antalet anställda inom gemenskapsindustrin uppgick vid undersökningsperiodens slut till 484. Det innebär en minskning med 12 % under skadeundersökningsperioden, med en tilltagande takt i nedgången från och med 1998. Produktiviteten ökade med 7 % under skadeundersökningsperioden.

(85) Den genomsnittliga lönen per anställd ökade emellertid med 16 %. Ökningen kan delvis tillskrivas förändringar i växelkursen mellan euron och pund sterling. Omkring 18 % av gemenskapsindustrins arbetsstyrka finns i Förenade kungariket. Euron minskade under skadeundersökningsperioden med 25 % i värde i förhållande till pundet.

Dumpningens omfattning

(86) Med tanke på omfattningen av och priserna på den dumpade importen kan verkningarna för gemenskapsindustrin av de faktiska dumpningsmarginalerna (som är betydande) inte anses vara försumbara.

5. Slutsats om skada

(87) Mellan 1996 och undersökningsperioden ökade volymen dumpad import av zinkoxid med ursprung i Kina med 962 %, från mindre än 4500 ton till mer än 47000 ton. Marknadsandelen för denna import ökade därigenom totalt sett med 16 procentenheter. Priserna på den berörda importen understeg under hela skadeundersökningsperioden gemenskapsindustrins priser. Det vägda genomsnittliga prisunderskridandet var 10,8 %.

(88) Mellan 1996 och undersökningsperioden försämrades gemenskapsindustrins situation både vad gäller produktion (- 6 %) och försäljningsvolym (- 7 %), trots att förbrukningen ökade. Det ledde till att gemenskapsindustrins marknadsandel sjönk från 65 % till 55 %, dvs. med tio procentenheter. Minskningen var särskilt betydande mellan 1999 och undersökningsperioden, när importen med ursprung i Kina ökade som snabbast. Gemenskapsindustrins lönsamhet försämrades under skadeundersökningsperioden och var negativ under undersökningsperioden. Ställd inför den sjunkande lönsamheten var gemenskapsindustrin tvungen att minska sina kostnader för att försöka förbli konkurrenskraftig. Nedskärningar ägde rum i både sysselsättning och investeringar. Trots dessa ansträngningar ökade kostnaderna snabbt på grund av de ökade zinkpriserna, medan de genomsnittliga försäljningspriserna inte kunde ökas i motsvarande mån på grund av förekomsten av massiva kvantiteter dumpad lågprisimport.

(89) Med hänsyn till ovanstående, särskilt till nedgången i produktion, försäljning och sysselsättning, förlusten av marknadsandelar, pristrycket och den sjunkande lönsamheten, dras preliminärt slutsatsen att gemenskapsindustrin har lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen.

F. ORSAKSSAMBAND

1. Inledande anmärkning

(90) I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen om den dumpade importen med ursprung i Kina har vållat gemenskapsindustrin skada som kan betecknas som väsentlig. Utöver den dumpade importen omfattade undersökningen även andra kända faktorer som samtidigt skulle ha kunnat vålla gemenskapsindustrin skada, så att den eventuella skada som vållats av dessa faktorer inte skulle tillskrivas den dumpade importen.

2. Verkningar av den dumpade importen

(91) Den betydande ökningen av importen med ursprung i det berörda landet till priser som underskred gemenskapsindustrins och den ökande marknadsandelen för denna import under skadeundersökningsperioden sammanföll med en allvarlig försämring av gemenskapsindustrins situation, särskilt med avseende på produktion, försäljningsvolym, marknadsandel och lönsamhet.

(92) Försämringen var mest markant mellan 1999 och undersökningsperioden, samtidigt som mängden dumpad import med ursprung i Kina ökade med omkring 150 % till en rekordhög nivå.

(93) Gemenskapsindustrins priser har alltid legat på en nivå som inneburit att råvarukostnaderna täckts av försäljningspriset, medan priserna på den berörda importen under långa perioder understigit kostnaden för produkternas innehåll av zinkmetall. Från och med 1999 har gemenskapsindustrins försäljningspriser emellertid inte varit tillräckligt höga för att täcka de totala produktionskostnaderna, vilket resulterat i förluster. Kommissionen fann att den dumpade importen ledde till att gemenskapsindustrins priser hölls nere och till att dess lönsamhet sedan minskade. Uppgifter som framkom inom ramen för undersökningen understödde påståendet om att en del av gemenskapsindustrins kunder hade utnyttjat det ökade utbudet på gemenskapsmarknaden av import från det berörda landet till dumpade priser för att pressa priserna i samband med kontraktsförhandlingar.

(94) Följaktligen anser kommissionen att det pristryck som utövades genom den berörda importen, vars volym och marknadsandel ökade väsentligt från och med 1998 och som ägde rum till synnerligen låga priser vilka underskred gemenskapsindustrins priser, ledde till att gemenskapsindustrins ekonomiska situation försämrades.

3. Verkningar av andra faktorer

Import med ursprung i andra tredjeländer

(95) Importen med ursprung i andra tredjeländer minskade under skadeundersökningsperioden med 18 % i volym, från cirka 23000 ton 1996 till 19000 ton under undersökningsperioden. Förbrukningstillväxten under skadeundersökningsperioden kom alltså inte denna import tillgodo, vars marknadsandel i stället sjönk med 3 procentenheter, från 10 % till 7 %.

(96) Av importen med ursprung i andra tredjeländer var det bara importen från Turkiet och Polen som låg på en nivå motsvarande mer än 1 % av förbrukningen i gemenskapen under undersökningsperioden. Av tabellen nedan framgår volym- och prisutvecklingen för importen med ursprung i andra tredjeländer än Kina.

>Plats för tabell>

(97) Importen med ursprung i Turkiet låg mycket nära miniminivån och föreföll också omfatta en del andra produkter än den berörda produkten, nämligen zinkoxid av foderkvalitet, som är billigare än zinkoxid. Det bör noteras att zinkoxid av foderkvalitet som tillverkades och såldes av gemenskapsindustrin på gemenskapsmarknaden hade ett lägre pris än den zinkoxid som gemenskapsindustrin sålde (den lägre kvaliteten återspeglades i ett ca 20 % lägre pris).

(98) Importen med ursprung i Polen minskade under skadeundersökningsperioden till mindre än 3000 ton under undersökningsperioden. Marknadsandelen minskade också under perioden, från 1,4 % 1996 till 1,2 % under undersökningsperioden. Priserna på importen med ursprung i Polen var visserligen låga, men var under större delen av skadeundersökningsperioden högre än priserna på importen med ursprung i det berörda landet.

(99) På grundval av ovanstående dras preliminärt slutsatsen att importen med ursprung i Turkiet, Polen och andra tredjeländer inte bidrog till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

Gemenskapsindustrins exportresultat

(100) Gemenskapsindustrins export ökade med nästan 40 % i volym under skadeundersökningsperioden, till 15748 ton. Dess export under undersökningsperioden motsvarade ungefär 10 % av produktionen.

(101) En berörd part ansåg att denna ökning var ett bevis för gemenskapsindustrins konkurrenskraft och starka finansiella ställning. Det är visserligen sant att det skedde en väsentlig tillväxt av exportmarknaderna, men det bör noteras att det fortfarande rörde sig om marginella kvantiteter i förhållande till den totala försäljningsvolymen. Man bör också ha i åtanke att exportökningen inte kunde förhindra en produktionsnedgång inom gemenskapsindustrin.

(102) Slutsatsen är att gemenskapsindustrin har bevisat att den är konkurrenskraftig, vilket framgår av utfallet av dess exportverksamhet. Exportverksamheten bidrog sålunda inte till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

Förändringar i konsumtionsmönster

(103) Förbrukningen av zinkoxid i gemenskapen ökade med 9 % under skadeundersökningsperioden. Den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit anses därför inte kunna tillskrivas en minskande efterfrågan på gemenskapens marknad.

Slutsats om orsakssamband

(104) Den betydande uppgången, både i volym och uttryckt i marknadsandel, för importen från det berörda landet under skadeundersökningsperioden och nivån på underskridandet under undersökningsperioden fick väsentliga negativa följder för gemenskapsindustrins försäljningsvolym och försäljningspriser. Detta påverkade i sin tur flera av de ekonomiska indikatorerna för gemenskapsindustrin, särskilt lönsamheten. Kommissionen fann inga andra faktorer som skulle ha kunnat bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(105) Kommissionen drar därför preliminärt slutsatsen att den dumpade importen från det berörda landet har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

G. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Inledande anmärkning

(106) Kommissionen undersökte om det, trots slutsatsen om skadevållande dumpning, finns tvingande skäl som kan leda till slutsatsen att det inte ligger i gemenskapens intresse att vidta åtgärder i just det här fallet. I detta syfte och i enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen övervägdes på grundval av de inkomna uppgifterna vilka verkningar eventuella åtgärder skulle få för de parter som berörs av detta förfarande, liksom konsekvenserna av att åtgärder inte vidtas.

2. Undersökningen

(107) Kommissionen sände frågeformulär till importörer, råvaruleverantörer och industriella användare av den berörda produkten, till intresseföreningar för användargrupper samt till andra berörda parter som givit sig till känna inom den tidsfrist som hade angivits i meddelandet om inledande.

(108) Sammanlagt 108 frågeformulär sändes ut, men det kom bara in 24 svar inom den fastställda tidsfristen.

(109) Svar på frågeformuläret inkom inom den fastställda tidsfristen från följande:

Sex icke närstående importörer av den berörda produkten, nämligen:

- Explorer SRL (Italien).

- I.T.A.C.O Chimica SRL (Italien).

- I.T.A.C.O. International SRL (Italien).

- Almiberia SA (Spanien).

- Quimialmel SA (Spanien).

- L'Approchimide SRL (Italien).

Fem direktleverantörer av råvaror, nämligen:

- Il.co.met Sas (Italien).

- Mapral SAS (Frankrike).

- Rezinal NV (Nederländerna).

- Nuova Eurozinco SpA (Italien).

- Wilhelm Grillo GmbH (Tyskland).

13 användare av den berörda produkten, däribland

tio tillverkare av fritta och glasyrer, som är viktiga insatsvaror inom keramisk industri, nämligen:

- Johnson Matthey Ceramics SA (Spanien).

- Ramacolor (Italien).

- Fritta SL (Spanien).

- Ferro Enamel Española SA (Spanien).

- Torrecid SA (Spanien).

- Esmaltes SA (Spanien).

- Esmalglass SA (Spanien).

- Vernis SA (Spanien).

- Cerdec Ceramics Iberica SA (Spanien).

- Color Esmalt SA (Spanien).

Tre tillverkare av kemikalier och stålprodukter, nämligen:

- Sikel NV (Belgien).

- Hans Heubach GmbH & Co. KG (Tyskland).

- Infineum Italia Srl (Italien).

(110) Kommissionen kontaktades också av två branschföreningar, som lämnade sammanlagda uppgifter om verksamheten inom sin bransch och även gjorde vissa framställningar på sina medlemmars vägnar, nämligen:

- ASCER (Asociación Española de Fabricantes de Azulejos, y pavimientos Cerámicos), som är den spanska branschföreningen för tillverkare av keramiska plattor.

- ANFFECC (Asociación Nacional de Fabricantes de Fritas, Esmaltes, y Colores Cerámicos), som är den spanska branschföreningen för tillverkare av fritta och glasyrer.

3. Sannolika verkningar för gemenskapsindustrin av att åtgärder införs

(111) Gemenskapsindustrin utgörs av sex företag som har produktionsanläggningar för zinkoxid i följande medlemsstater: Frankrike, Förenade kungariket, Italien, Nederländerna, Spanien och Tyskland. Eftersom det finns många tillverkare och produktionsanläggningar råder det en omfattande konkurrens på gemenskapsmarknaden.

(112) Trots den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit under undersökningsperioden, finns det ingen anledning att betvivla att industrin långsiktigt är livskraftig och konkurrenskraftig om den får vara verksam på en marknad där det råder normala handelsvillkor och rättvis handel.

(113) Det bör noteras att det faktum att gemenskapsindustrin hade hamnat i en förlustbringande situation var en följd av dess svårigheter att konkurrera med den dumpade lågprisimporten, som vann betydande marknadsandelar under skadeundersökningsperioden. Om det införs åtgärder kommer det enligt kommissionens mening att återupprättas en rättvis konkurrens på marknaden och gemenskapsindustrin kommer då att kunna öka sin försäljning och marknadsandel. En ökad produktions- och försäljningsvolym väntas också kunna trygga sysselsättningen inom den berörda industrin. Det ökade bidrag till de fasta kostnaderna som en ökad försäljningsvolym till rättvisa priser skulle ge skulle också bidra till att lönsamheten kan återställas inom gemenskapsindustrin.

(114) Om det inte införs åtgärder skulle den fortgående lönsamhetsnedgång inom gemenskapsindustrin som konstaterats under skadeundersökningsperioden sannolikt fortsätta, eftersom denna industri inte skulle kunna konkurrera med den dumpade lågprisimporten. Dess livskraft kan komma att äventyras och den fortsatta driften av vissa produktionsanläggningar kan komma att ifrågasättas. Om det inte införs åtgärder är det vidare sannolikt att kinesisk zinkoxid stegvis skulle komma att vinna ökade marknadsandelar inom andra avsättningsområden än keramisk industri. Det finns redan belägg för att gemenskapsindustrin har förlorat marknadsandelar till kinesisk zinkoxid inom sektorn tekniskt gummi.

(115) Kommissionen drar därför preliminärt slutsatsen att det skulle ligga i gemenskapsindustrins intresse att antidumpningsåtgärder införs.

4. Sannolika verkningar för övriga tillverkare i gemenskapen av att åtgärder införs

(116) Övriga tillverkare i gemenskapen av zinkoxid hyser samma oro som gemenskapsindustrin. Försäljningen hos de sex icke klagande tillverkarna, som lämnade vissa allmänna uppgifter om sin verksamhet till kommissionen, var stabil under hela skadeundersökningsperioden. Deras marknadsandel uppgick under undersökningsperioden till 7,3 % jämfört med 7,8 % vid skadeundersökningsperiodens början. Förbrukningstillväxten i gemenskapen under samma period kom alltså totalt sett inte dessa tillverkare till godo. Det finns ingen anledning att anta att situationen för de sex icke klagande tillverkare som lämnade uppgifter till kommissionen eller för de återstående tillverkarna av zinkoxid i gemenskapen skulle skilja sig i någon större utsträckning från gemenskapsindustrins.

(117) Kommissionen drar därför preliminärt slutsatsen att det skulle ligga i övriga gemenskapstillverkares intresse att antidumpningsåtgärder införs.

5. Sannolika verkningar för importörerna av att åtgärder införs

(118) Kommissionen fick in svar på frågeformuläret från sex icke närstående importörer i gemenskapen. Dessa företag svarade under undersökningsperioden för 46 % av importen av den berörda produkten med ursprung i Kina.

(119) Försäljningen av zinkoxid svarade under undersökningsperioden för mellan 8 % och 23 % av de samarbetsvilliga icke närstående importörernas omsättning. Det bör noteras att sysselsättningen väntas komma att påverkas minimalt. Omkring 25 anställda i dessa företag kan anses vara direkt knutna till zinkoxidrelaterad verksamhet. Denna siffra var i stort sett oförändrad under skadeundersökningsperioden, trots att importen från det berörda landet ökade drastiskt. Personalen i fråga arbetar också med andra produkter som inte omfattas av den här undersökningen och skulle sannolikt komma att fortsätta att så göra även om det införs åtgärder.

(120) Kommissionen drar därför preliminärt slutsatsen att situationen för de icke närstående importörerna inte skulle komma att påverkas i någon större utsträckning om det införs antidumpningsåtgärder.

6. Sannolika verkningar för råvaruleverantörerna och för zinkåtervinningen av att åtgärder införs

(121) De företag som levererar råvaror till gemenskapsindustrin kan indelas i olika kategorier alltefter den typ av produkt de erbjuder. Det rör sig i huvudsak om zink av s.k. Special high grade, slagger från galvaniseringsindustrin samt annat zinkhaltigt avfall. Zink av Special high grade representerade värdemässigt 34 % av gemenskapsindustrins råvaruinköp under undersökningsperioden. Kommissionen fick emellertid inga svar från leverantörerna av denna råvara och bedömde därför att deras situation sannolikt inte skulle komma att påverkas i någon större utsträckning om det införs antidumpningsåtgärder.

(122) Fem företag med tillsammans 25 anställda i den del av verksamheten som gällde leveranser till de zinkoxidtillverkande företagen var villiga att samarbeta i undersökningen. Det konstaterades att dessa företag huvudsakligen var verksamma med att insamla, återvinna och handla med zinkhaltiga restprodukter från galvaniseringsindustrin. En tredjedel av den zink, uttryckt i ren vara, som förbrukas i gemenskapen inom exempelvis galvaniseringsindustrin återvinns och hälften av det återvunna materialet används sedan för att framställa zinkoxid. Inköpen från dessa leverantörer representerade värdemässigt 14 % av gemenskapsindustrins inköp av råvaror under undersökningsperioden.

(123) Majoriteten av dessa leverantörer hade ett nära samarbete med gemenskapsindustrin och med andra tillverkare av zinkoxid i gemenskapen. Deras omsättning härrörde till stor del från försäljning till zinkoxidtillverkande företag. Eventuellt minskade inköp från gemenskapsindustrin skulle, eftersom denna industri är den mest betydande tillverkaren av zinkoxid i gemenskapen, därför få betydande verkningar för dessa företags situation.

(124) Införandet av åtgärder skulle bidra till att det återupprättas rättvisa konkurrensvilllkor på gemenskapsmarknaden och det skulle därigenom bli möjligt att fortsätta att återvinna en betydande del av de zinkhaltiga restprodukterna. Kommissionen drar därför preliminärt slutsatsen att företagen i tidigare led i produktionskedjan har ett intresse av att det införs antidumpningsåtgärder.

7. Sannolika verkningar för användarna av att åtgärder införs

(125) Zinkoxid har en rad olika användningsområden. De viktigaste användningarna är inom keramisk industri, som svarade för ca 39 % av den faktiska förbrukningen i gemenskapen under undersökningsperioden, gummiblandning (30 %), tillämpningar inom kemisk industri och läkemedelsindustri (17 %) samt övrigt, däribland färger (14 %). Flertalet marknader för zinkoxid, med undantag av keramisk industri, som nyligen ökat sin förbrukning på grund av tekniska framsteg, är i regel mogna marknader, och förändringar i efterfrågan hänger samman med det allmänna tillståndet i ekonomin.

Däck- och gummitillverkare

(126) Som nämndes ovan är de företag som tillverkar däck och andra gummiprodukter betydande användare av zinkoxid i gemenskapen. Kommissionen fick emellertid inte in några svar på frågeformuläret från dessa företag. Eftersom det inte finns några belägg för motsatsen gör kommissionen preliminärt bedömningen att dessa företag inte skulle komma att påverkas i någon större utsträckning om det införs antidumpningsåtgärder.

Industrin för keramiska plattor

(127) Industrin för keramiska plattor består av två delar, dels företag som tillverkar fritta och glasyrer, dels företag som tillverkar plattor. De två delarna är sinsemellan beroende. Efterfrågan i gemenskapen på fritta och glasyrer styrs sålunda helt av de företag som tillverkar plattor. Den fritta som tillverkas i gemenskapen har blivit världsledande i fråga om tekniska framsteg och kvalitet och har därför inga allvarliga konkurrenter utanför gemenskapen. Kommissionen har därför beslutat att vid sin bedömning av verkningarna av att det införs åtgärder betrakta de två delarna som en och samma industri, även om det bara är de fritta- och glasyrtillverkande företagen som direkt använder zinkoxid i primär form.

(128) Kommissionen fick svar från tio företag som tillverkar fritta och glasyrer. Dessa företag svarade för 19 % av förbrukningen av zinkoxid i gemenskapen under undersökningsperioden, dvs. för ungefär halva förbrukningen av zinkoxid inom den keramiska industrin.

(129) Kommissionen fick inte in några svar på sitt frågeformulär från de företag som tillverkar plattor och har för sin bedömning av vilka verkningar åtgärder skulle få för slutprodukten inom denna industri därför använt sig av uppgifter från den spanska branschföreningen för industrin för keramiska plattor och av uppgifter ur branschpublikationer. Branschföreningen i fråga representerar det stora flertalet av de spanska företag som tillverkar keramiska plattor.

(130) Förbrukningen av zinkoxid inom industrin för keramiska plattor ökade drastiskt från och med 1996 som en följd av att man hade infört metoden att bränna endast en gång i produktionsprocessen. Denna teknik kräver en högre procentuell tillsats av zinkoxid än andra metoder.

(131) De företag i gemenskapen som tillverkar plattor finns i huvudsak i Spanien (i regionen Kastilien) och i Italien. Båda dessa medlemsstater tillverkade mer än 600 miljoner kvadratmeter plattor under undersökningsperioden. Enligt den spanska branschföreningen uppgår den direkta sysselsättningen inom den spanska industrin för keramiska plattor till mer än 26000 personer, varav 3000 är sysselsatta med tillverkning av fritta och glasyrer. Tillverkningen av fritta och glasyrer i gemenskapen koncentreras i allt högre grad till Spanien. Den största marknaden utanför Spanien för fritta och glasyrer som tillverkats i det landet är Italien.

Verkningar för tillverkare av fritta och glasyrer av att det införs åtgärder

(132) Enligt de uppgifter som ställdes till kommissionens förfogande svarar zinkoxid genomsnittligt för 20 % av den totala tillverkningskostnaden för fritta och glasyrer. Om det införs åtgärder skulle detta leda till ett ökat genomsnittligt pris för den zinkoxid som tillverkarna av dessa produkter köper. Detta skulle i sin tur leda till en ökning av deras totala kostnader vilken med hänsyn till den tyngd som forskning och design och andra kostnader har när det gäller de totala tillverkningskostnaderna, uppskattas till mindre än 4 %.

(133) Tillverkarna hävdade att de inte skulle kunna övervältra eventuellt ökade kostnader på sina kunder om det införs åtgärder beträffande den berörda produkten från Kina. De påstod också att de skulle bli mindre konkurrenskraftiga på världsmarknaden, tappa marknadsandelar, vilket skulle kunna äventyra sysselsättningen i gemenskapen, och tvingas omlokalisera sin verksamhet till länder utanför Europa. De framhöll också att den ökade användningen av zinkoxid med ursprung i Kina uteslutande var ekonomiskt motiverad och att industrin inte krävde de dyrare kvaliteter av högre renhetsgrad som gemenskapsindustrin tillverkade.

(134) Beträffande det första argumentet hade, enligt de svar som kommissionen fick in, de företag som tillverkar fritta och glasyrer en vinst på mer än 10 % av nettoomsättningen under hela skadeundersökningsperioden. Investeringarna i ny tillverkningskapacitet och i forsknings- och utvecklingsresurser har varit betydande och har pågått under den senaste tioårsperioden. Kommissionen bedömer därför att företagens finansiella ställning är tillräckligt stark för att de skall kunna absorbera de ökade kostnaderna för den händelse dessa inte kan övervältras på kunderna.

(135) Tack vare det forsknings- och utvecklingsarbete som de berörda företagen utför kan de hela tiden erbjuda sina kunder inom industrin för keramiska plattor ny utformning och design hos den fritta eller glasyr som de tillverkar. Detta är viktigt, eftersom den nämnda industrin måste förnya sitt utbud regelbundet för att kunna förbli ledande på världsmarknaden när det gäller formgivning. Takten i introducerandet av ny design på marknaden kan i själva verket vara en avgörande faktor för att företagen skall kunna förbättra sin konkurrenskraft. Kommissionen bedömer därför att det finns en mycket stark operativ länk mellan tillverkarna av plattor och tillverkarna av fritta, som innebär att de förra kommer att gå med på att betala ett ökat pris för att kunna fortsätta att ha tillgång till ny design som utvecklas av de frittatillverkande företagen i gemenskapen och till tekniska framsteg som dessa gör.

(136) Vad så gäller det andra argumentet har de företag som tillverkar fritta och glasyr en klar konkurrensfördel när det gäller kvalitet och nyskapande egenskaper hos produkterna. Detta bekräftas av det stora antal länder till vilka företagen exporterar sina produkter. Omkring 37 % av de spansktillverkade glasyrerna exporterades under undersökningsperioden till länder utanför gemenskapen. Påståendet om att de företag som tillverkar fritta och glasyr skulle tvingas omlokalisera sin verksamhet förefaller ogrundat med tanke både på de investeringar som industrin nyligen gjort i produktionsanläggningar i gemenskapen och på denna industris betydande konkurrenskraft på export. Det föreligger därför inget hot mot sysselsättningen i gemenskapen på grund av omlokalisering. Det finns också starka ekonomiska skäl för dessa tillverkare att vara lokaliserade nära sina kunder i gemenskapen. Detta bekräftas av verksamhetens koncentration till regionen Kastilien i Spanien.

(137) Beträffande det sista argumentet, att gemenskapstillverkarnas produkter inte längre skulle uppfylla användarnas krav, kan anföras att de typer av zinkoxid som användarna inom denna sektor köpte befanns vara jämförbara med de typer som gemenskapsindustrin tillverkade.

(138) Med hänsyn till det finansiella resultatet totalt sett för gemenskapens fritta- och glasyrtillverkande industri, dess fortsatta expansion och investeringar i ny teknik och nya anläggningar samt dess höga anseende i fråga om kvalitet och nyskapande bedömer kommissionen att eventuella åtgärder sannolikt inte skulle komma att få några större negativa verkningar för dess verksamhet.

Verkningar av åtgärder för de företag som tillverkar keramiska plattor

(139) Den spanska branschföreningen för keramiska plattor hävdade att priset på de glasyrer som används vid tillverkningen av keramiska plattor skulle komma att öka om det införs åtgärder för zinkoxid med ursprung i Kina, liksom kostnaden för den slutliga plattan. Vidare gjordes gällande att konkurrenskraften skulle komma att försvinna om det införs åtgärder och att det skulle uppkomma socio-ekonomiska skadeverkningar som skulle bli ännu svårare än de som den påstådda dumpningen skulle kunna leda till.

(140) Som framhållits i det föregående var inget av de enskilda företag som är verksamma inom denna sektor villigt att samarbeta med kommissionen. Det fanns inte heller i den information som lämnades av branschföreningen några detaljerade uppgifter om de enskilda tillverkarnas produktionskostnader. Eftersom det saknades uppgifter om produktionskostnaderna hos dessa företag använde kommissionen sig därför av offentlig statistik när det gällde volym och värde på deras produktion. Kommissionen uppskattade att varje kvadratmeter keramisk platta innehåller i genomsnitt 48 gram zinkoxid och att varje tioprocentig ökning av kostnaden för denna insatsvara skulle komma att öka enhetsvärdet per producerad kvadratmeter med endast 0,06 %.

(141) Kommissionen drar preliminärt slutsatsen att införandet av åtgärder sannolikt skulle komma att få begränsade verkningar för de företag som tillverkar keramiska plattor.

Övriga användare

(142) Kommissionen fick bara in ett fåtal svar på sitt frågeformulär från användare inom andra sektorer än de redan nämnda. Endast tre andra företag var villiga att samarbeta i undersökningen. Den bristande samarbetsvilja som merparten av de andra användarna visade torde tyda på att eventuella åtgärder skulle få begränsade verkningar för dem.

(143) De tre företag som besvarade frågeformuläret är verksamma inom olika sektorer, nämligen motoroljor, zinkfosfat samt elektrogalvaniserade plattor av stål för användning inom fordonsindustrin. Alla tre köpte under undersökningsperioden zinkoxid uteslutande från tillverkare i gemenskapen. De svarade för 3 % av förbrukningen i gemenskapen under undersökningsperioden.

(144) Ett av företagen anförde att det inte skulle komma att påverkas, medan de andra gjorde gällande att införandet av åtgärder skulle komma att leda till allmänt ökade priser på zinkoxid på marknaden.

(145) Även om zinkoxid representerar mellan 10 och 26 % av dessa företags kostnader, bedömer kommissionen att införandet av åtgärder skulle komma att påverka dem endast i den mån som gemenskapsindustrins priser skulle öka som en följd av åtgärderna. Det bör också noteras att varje sådan ökning av gemenskapsindustrins priser skulle vara en följd av en återgång till normala marknadsvillkor.

(146) Kommissionen gör, med hänsyn dels till det ringa samarbete som framkom, dels till de samarbetsvilliga användarnas situation, därför preliminärt bedömningen att övriga användares situation inte skulle komma att påverkas i någon större utsträckning om det införs antidumpningsåtgärder.

Slutsats

(147) Med hänsyn till slutsatserna ovan beträffande de användare av zinkoxid som berörs av den här undersökningen drar kommissionen preliminärt slutsatsen att deras situation inte skulle komma att påverkas i någon större utsträckning om det införs åtgärder.

8. Konkurrens- och handelssnedvridande verkningar

(148) När det gäller de eventuella åtgärdernas verkningar för konkurrensen i gemenskapen hävdade en berörd part att tullar skulle komma att onödigtvis stärka de zinkoxidtillverkande gemenskapsföretagens ställning.

(149) Enligt kommissionens bedömning skulle åtgärderna inte komma att få någon sådan snedvridande effekt på marknaden. Åtgärderna skulle få till följd att de snedvridande verkningarna av dumpad import undanröjdes och att rättvisa marknadsvillkor återupprättades för alla aktörer. Med tanke på antalet tillverkare av zinkoxid i gemenskapen och på att det finns flera försörjningskällor utanför gemenskapen bedömde kommissionen vidare att den omfattande konkurrens som nu råder på marknaden inte skulle komma att påverkas.

(150) Med hänsyn till ovanstående skulle införandet av preliminära antidumpningstullar inte begränsa användarindustriernas valmöjligheter eller försvaga konkurrensen.

9. Slutsats

(151) Kommissionen drar på grundval av ovanstående preliminärt slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl mot att införa preliminära antidumpningstullar i det här fallet.

H. PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

1. Nivå för undanröjande av skada

(152) För att förhindra att gemenskapsindustrin vållas fortsatt skada genom den dumpade importen ansåg kommissionen att det borde införas antidumpningsåtgärder i form av preliminära tullar.

(153) Vid fastställandet av nivån på dessa tullar beaktade kommissionen de konstaterade dumpningsmarginalerna samt hur hög tull det skulle krävas för att undanröja den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(154) Kommissionen fastställde i detta syfte ett icke-skadevållande pris grundat på gemenskapsindustrins tillverkningskostnader med tillägg för en rimlig vinst på 8 %. Denna vinstmarginal får anses som ett skäligt minimum som gemenskapsindustrin kan väntas uppnå om det inte förekommer någon skadevållande dumpning. Detta understöds av det faktum att gemenskapsindustrin hade denna vinstmarginal i början av skadeundersökningsperioden, när den dumpade importen var av relativt begränsad omfattning. Det icke-skadevållande priset jämfördes med de priser på den dumpade importen som hade använts för att fastställa prisunderskridandet (se ovan). De skillnader som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan i procent av det totala importvärdet cif, vilket gav skademarginalen.

(155) För att beräkna den övriga skademarginal som är tillämplig på alla andra exporterande tillverkare i Kina användes de exportpriser och den metod som tillämpades för att beräkna den landsomfattande dumpningsmarginalen (se vidare skäl 55).

2. Provisoriska åtgärder

(156) Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att det bör införas en preliminär antidumpningstull på nivån för den konstaterade dumpningsmarginalen. Den bör dock i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen inte överstiga den ovan beräknade skademarginalen.

(157) På grundval av ovanstående har antidumpningstullsatserna fastställts på grundval av en jämförelse mellan skademarginalerna och dumpningsmarginalerna. För företaget Liuzhou Longcheng Chemical General Plant var skademarginalen lägre än dumpningsmarginalen, och tullsatsen för det företaget bör följaktligen grundas på skademarginalen. För de tre andra samarbetsvilliga exporterande företagen har tullen fastställts till nivån för de konstaterade dumpningsmarginalerna, eftersom dessa var lägre än skademarginalerna.

(158) Den landsomfattande tullsatsen för de återstående exporterande tillverkarna fastställdes till nivån för skademarginalen, eftersom denna befanns vara lägre än den landsomfattande dumpningsmarginalen.

(159) De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av undersökningsresultaten i den här undersökningen och återspeglar alltså dessa företags situation sådan den konstaterats i samband med undersökningen. Dessa tullsatser är (i motsats till den landsomfattande tull som är tillämplig på alla andra företag) uteslutande tillämpliga på import av produkter med ursprung i det berörda landet vilka tillverkats av de företag, dvs. de specifika juridiska personer, som nämns. Importerade produkter vilka tillverkats av något annat företag som inte, med angivande av företagets namn och adress, särskilt nämns i denna förordnings artikeltext, inbegripet enheter som är de specifikt nämnda företagen närstående, kan inte omfattas av dessa satser. För dem måste i stället den tullsats som gäller för "alla andra företag" tillämpas.

(160) Eventuella ansökningar om tillämpning av den individuella företagsspecifika antidumpningstullsatsen (t.ex. till följd av att enhetens namn ändrats eller att nya produktions- eller försäljningsenheter inrättats) bör snarast inges till kommissionen tillsammans med alla relevanta upplysningar, särskilt beträffande sådana eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning eller exportförsäljning som hänger samman med t.ex. en sådan namnändring eller ändring av produktions- eller försäljningsenheterna. Kommissionen kommer vid behov och efter samråd med Rådgivande kommittén att ändra förordningen för att ta hänsyn till detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

I. SLUTBESTÄMMELSE

(161) Enligt god förvaltningspraxis bör det fastställas en tid inom vilken de berörda parterna kan lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Vidare bör det anges att alla undersökningsresultat avseende införandet av tullar som anges i denna förordning är preliminära och kan behöva omprövas inför det eventuella införandet av en slutgiltig tull.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En preliminär antidumpningstull skall införas på import av zinkoxid (kemisk formel: ZnO) med en renhetsgrad på minst 93 % zinkoxid av nettovikten enligt KN-nummer ex 2817 00 00 (TARIC-nummer 2817 00 00*10 ), med ursprung i Kina.

2. Följande preliminära antidumpningstullsats skall tillämpas på nettopriset fritt vid gemenskapens gräns, före tull, för produkter som tillverkats av nedanstående företag:

>Plats för tabell>

3. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

4. För att den produkt som avses i punkt 1 skall få övergå till fri omsättning i gemenskapen skall det ställas en säkerhet som motsvarar den preliminära tullens belopp.

Artikel 2

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 i förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter inom en månad efter den här förordningens ikraftträdande begära att få del av de viktigaste omständigheter och överväganden som legat till grund för antagandet av förordningen, framföra synpunkter skriftligen och begära att bli hörda av kommissionen.

2. I enlighet med artikel 21.4 i förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter inom en månad efter den här förordningens ikraftträdande lämna synpunkter på dess tillämpning.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 1 i förordningen skall gälla i sex månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 september 2001.

På kommissionens vägnar

Pascal Lamy

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1.

(2) EGT L 257, 11.10.2000, s. 2.

(3) EGT C 366, 20.12.2000, s. 7.