31999D0167

RÅDETS BESLUT av den 25 januari 1999 om att antaga ett särskilt program för forskning, teknisk utveckling och demonstration om livskvalitet och förvaltning av levande resurser (1998 2002) (1999/167/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130i.4 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1)

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2)

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (3), och

av följande skäl:

(1) Genom beslut nr 182/1999/EG (4) antog Europaparlamentet och rådet femte ramprogrammet (nedan kallat "femte ramprogrammet") för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (nedan kallat FoTUD) för perioden 1998 2002, med de allmänna riktlinjerna och de tekniska och vetenskapliga målen för de verksamheter som skall genomföras inom området livskvalitet och förvaltning av levande resurser.

(2) I artikel 130i.3 i fördraget fastställs att ramprogrammet skall genomföras genom särskilda program som utvecklas inom varje verksamhetsområde som ingår i ramprogrammet, och att varje särskilt program skall innehålla de närmare villkoren för genomförandet, programmets längd och de medel som bedöms nödvändiga.

(3) I enlighet med artikel 4.2 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1110/94/EG av den 26 april 1994 om det fjärde ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (1994 1998) (5) och artikel 4.2 i rådets beslut om de särskilda programmen för genomförandet av det fjärde ramprogrammet, har kommissionen låtit genomföra en extern utvärdering som tillsammans med kommissionens slutsatser och kommentarer har överlämnats till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

(4) I enlighet med artikel 130j i fördraget är rådets beslut 1999/65/EG av den 22 december 1998 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande samt om regler för spridning av forskningsresultat för genomförandet av Europeiska gemenskapens femte ramprogram (1998 2002) (6) (nedan kallade "regler för deltagande och spridning) tillämpliga på detta särskilda program. Dessa regler gör det möjligt för Gemensamma forskningscentret att delta i indirekta åtgärder som omfattas av detta särskilda program."

(5) Utöver det samarbete som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller av associeringsavtal kan det vara lämpligt att inleda internationell samarbetsverksamhet med tredje land eller internationella organisationer, särskilt på grundval av artikel 130m i fördraget, för genomförande av programmet.

(6) Genomförandet av detta program kommer även att omfatta verksamhet och metoder för att stimulera, sprida och utnyttja resultat inom FoTUD-området i synnerhet i förhållande till små och medelstora företag, samt verksamhet som stimulerar rörlighet och utbildning för forskare.

(7) Det är viktigt att företrädare för forskare, industrin och användare ger konkreta bidrag för att fastställa verksamheter som skall bedrivas, och att de på lämpligt sätt medverkar vid genomförandet av detta program.

(8) Femte ramprogrammets forskningsverksamhet bör även inriktas på innovation för att bidra till bland annat målen för den första handlingsplanen för innovation.

(9) Särskild vikt bör fästas vid att uppmuntra små och medelstora företag att delta.

(10) Gemenskapens politik för lika möjligheter måste beaktas vid genomförandet av detta program.

(11) En effektiv och öppen förvaltning bidrar till ett mer effektivt och användarvänligt program.

(12) De administrativa utgifterna bör ingå i gemenskapsbudgeten på ett sätt som medger insyn.

(13) Genomförandet av detta program bör övervakas så att programmet vid behov kan anpassas till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Vid en lämplig tidpunkt bör även en utvärdering av hur programmet framskrider göras av oberoende experter.

(14) Kommittén för vetenskaplig och teknisk forskning har rådfrågats om det vetenskapliga och tekniska innehållet i de särskilda programmen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I enlighet med artikel 3.1 i det femte ramprogrammet antas härmed det särskilda programmet om livskvalitet och förvaltning av levande resurser (nedan kallat "det särskilda programmet") för perioden från och med den 25 januari 1999 till och med den 31 december 2002.

Artikel 2

1. I enlighet med bilaga III till det femte ramprogrammet uppgår det belopp som bedöms nödvändigt för genomförandet av det särskilda programmet till 2 413 miljoner euro, varav högst 6,5 % till kommissionens administrativa utgifter.

En vägledande fördelning av beloppet finns i bilaga I.

2. Av det belopp som nämns i punkt 1 avser

- 553 miljoner euro perioden 1998 1999

och

- 1 860 miljoner euro perioden 2000 2002.

I det fall som avses i artikel 2.1 c i det femte ramprogrammet skall rådet anpassa den sistnämnda siffran i enlighet med artikel 2.1 c, andra strecksatsen, i det femte ramprogrammet. I avvaktan på rådets beslut skall detta särskilda program inte genomföras utöver bestämmelsen i första strecksatsen.

3. Budgetmyndigheten skall fastställa anslagen för varje budgetår i överensstämmelse med de vetenskapliga och tekniska mål och prioriteringar som fastställs i detta beslut och med hänsyn till de resurser som finns tillgängliga inom den fleråriga budgetplanen.

Artikel 3

1. De allmänna riktlinjerna, de vetenskapliga och tekniska målen och prioriteringarna för detta särskilda program anges i bilaga II. De överensstämmer med de principer och de tre kategorier av urvalskriterier som anges i bilaga I till det femte ramprogrammet.

2. I överensstämmelse med dessa principer och kriterier skall de urvalskriterier som anges i artikel 10 i reglerna för deltagande och spridning tillämpas vid urvalet av de FoTUD-verksamheter som skall genomföras.

Dessutom bör allt deltagande från näringslivet i åtgärder som är inriktade på näringslivet och som genomförs med kostnadsdelning i allmänhet stå i lämpligt förhållande till verksamhetens art och syfte.

I samband med programmets genomförande, inbegripet det arbetsprogram som avses i artikel 5.1, skall alla dessa kriterier uppfyllas, även om de kan vägas på olika sätt.

3. Reglerna för deltagande och spridning skall gälla för det särskilda programmet.

4. De närmare bestämmelserna för gemenskapens finansiella deltagande i det särskilda programmet anges i artikel 4 i det femte ramprogrammet.

De indirekta FoTUD-åtgärder som omfattas av det särskilda programmet fastställs i bilagorna II och IV till det femte ramprogrammet.

Särskilda bestämmelser för genomförande av programmet anges i bilaga III till detta beslut.

Artikel 4

Mot bakgrund av de kriterier som avses i artikel 3 samt de vetenskapliga och tekniska mål och prioriteringar som anges i bilaga II skall kommissionen

a) med lämpligt bistånd av oberoende externa experter övervaka genomförandet av det särskilda programmet och, vid behov, i enlighet med artikel 5.1 i det femte ramprogrammet förelägga rådet förslag om anpassning av det,

b) låta genomföra den externa utvärdering, som anges i artikel 5.2 i det femte ramprogrammet, av de verksamheter som bedrivits inom de områden som omfattas av det särskilda programmet.

Artikel 5

1. Kommissionen skall utarbeta ett arbetsprogram i vilket följande skall anges:

a) Mer detaljerade uppgifter om målen och FoTUD-prioriteringarna i bilaga II.

b) Den vägledande tidsplanen för genomförandet av det särskilda programmet.

c) Arrangemangen för samordning enligt bilaga III och arrangemangen för att säkerställa målen i fråga om innovation och små och medelstora företags deltagande i det femte ramprogrammets tredje verksamhet.

d) Vid behov, urvalskriterierna och arrangemangen för deras tillämpning på de olika indirekta FoTUD-åtgärderna.

2. I arbetsprogrammet skall hänsyn tas till relevanta intressen, i synnerhet till forskarna, industrin och användarna. Arbetsprogrammet skall ligga till grund för genomförandet av de indirekta FoTUD-åtgärderna i enlighet med de förfaranden som anges i reglerna för deltagande och spridning.

3. Arbetsprogrammet skall vid behov uppdateras samt göras tillgängligt för kommissionen och för alla intresserade parter i en användarvänlig form, inbegripet elektronisk form.

Artikel 6

1. Kommissionen skall ansvara för genomförandet av detta särskilda program.

2. Det förfarande som anges i artikel 7 skall tillämpas när följande åtgärder skall antas:

- Utarbetande och uppdatering av det arbetsprogram som avses i artikel 5.1, även i fråga om innehållet i inbjudningar att lämna förslag.

- Godkännande av FoTUD-åtgärder som föreslagits för finansiering, inbegripet deltagande av enheter från tredje land, när det uppskattade bidragsbeloppet från gemenskapen enligt detta program är lika med eller överstiger 0,8 miljoner euro.

- Utarbetande av villkoren för den externa utvärdering som avses i artikel 5.2 i det femte ramprogrammet.

- Alla ändringar av den vägledande fördelningen av det belopp som anges i bilaga I.

Artikel 7

1. Kommissionen skall biträdas av en programkommitté (nedan kallad kommittén) som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha kommissionens företrädare som ordförande.

2. I de fall som avses i artikel 6.2 skall kommissionens företrädare förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Medlemsstaternas röster skall vägas på det sätt som anges i den artikeln. Ordföranden får inte rösta.

3. a) Kommissionen skall själv anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande.

b) Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

Om rådet inte har fattat något beslut inom nio veckor från det att förslaget mottagits, skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.

4. Kommissionen skall regelbundet informera kommittén om hur genomförandet av det särskilda programmet förlöper i stort och i synnerhet tillhandahålla upplysningar om hur alla de FoTUD-åtgärder som finansieras enligt detta program utvecklas.

Artikel 8

I enlighet med artikel 5.4 i det femte ramprogrammet skall kommissionen regelbundet informera rådet och Europaparlamentet om hur programmets genomförande förlöper i stort, inbegripet om de små och medelstora företagens deltagande samt om förenklingen av de administrativa förfarandena.

Artikel 9

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 25 januari 1999.

På rådets vägnar

J. FISCHER

Ordförande

(1) EGT C 260, 18.8.1998, s. 1.

(2) Yttrandet avgivet den 15 december 1998 (ännu ej offentliggjort i EGT).

(3) EGT C 407, 28.12.1998, s. 123.

(4) EGT L 26, 1.2.1999, s. 1.

(5) EGT L 126, 18.5.1994, s. 1. Beslutet senast ändrat genom beslut nr 2535/97/EG (EGT L 347, 18.12.1997, s. 1).

(6) EGT L 26, 1.2.1999, s. 46.

BILAGA I

VÄGLEDANDE FÖRDELNING AV DE BUDGETERADE MEDEL SOM ANSES NÖDVÄNDIGA

>Plats för tabell>

BILAGA II

ALLMÄNNA RIKTLINJER, VETENSKAPLIGA OCH TEKNISKA MÅL SAMT PRIORITERINGAR

INLEDNING

Den ekonomiska och politiska utvecklingen i Europa har totalt sett lett till mera välfärd, ökad förväntad livslängd och bättre arbetsförhållanden. Dessa förbättringar har dock åtföljts av utmaningar som ökade kostnader för hälsovården, en åldrande befolkning och miljöförstöring samt ökade etiska betänkligheter. Det uppstår en allt tydligare klyfta mellan människans verksamhet och naturresurserna, vare sig det rör sig om jordbruks- och fiskeresurser, gruvresurser eller allmänna miljöresurser. Paradoxalt nog har detta inträffat i en tid då vi upplever en explosionsartad tillväxt av kunskap om alla levande organsimers strukturer och funktioner, som i sin tur möjliggör nya utvecklingar inom berörda sektorer som hälsovård, läkemedel, jordbruk, livsmedelsförsörjning osv.

Europa har en stark tradition och har utmärkt sig inom forskning och tillämpning på det biovetenskapliga och biotekniska området. Dessutom omfattar Europa en stor inre marknad som av tradition är mottaglig för biobaserade produkter. Därigenom finns det en potential för att ta itu med och lösa svåra utmaningar som till exempel en mångsidig och säker livsmedelsförsörjning, hälsovård till rimligt pris och bättre mediciner. Den vetenskapliga principen för utnyttjandet av levande material och naturmaterial för dessa syften håller på att förändras på ett genomgripande sätt, varigenom djupare liggande och interaktiva funktioner hos levande organismer uppdagas. Tack vare de senaste årtiondenas vetenskapliga framsteg kan frågorna kring livsmedelsproduktion, sjukdomsbekämpning och en hållbar utveckling och användning av biologiska resurser behandlas mer ingående. Man kan också hoppas på att kunna klargöra deras förbindelser med människans beteende och behov, industriella förfaranden och konsumentkrav.

Programmets strategiska mål är att knyta samman uppfinningsförmåga med produktionsförmåga och på så sätt tillgodose samhällsbehoven och uppfylla konsumenternas krav, vilket skall leda till framtida välfärd, skapande av sysselsättning samt förbättringar i miljön. Strategin för programmet skall därför inriktas på särskilda områden där ökade kunskaper kan leda till tekniska lösningar på några av de angelägna frågor som medborgarna ställer och som måste behandlas på europeisk nivå. Fundamentala etiska värden skall också respekteras.

Det nya i detta tillvägagångssätt är viljan att koppla dynamiken i den omfattande kunskapsproduktionen till ett fåtal områden där man kan vänta sig önskvärda resultat, och att kunskapssökandet samtidigt fortsätts i syfte att förstärka gemenskapens positioner inom viktiga områden som berör tillväxt och livskvalitet.

De föreslagna vetenskapliga och tekniska lösningarna skall ses som en del av ett samordnat, systematiskt tillvägagångssätt där människan sätts i centrum både i fråga om livskvalitet och förvaltningen av levande resurser. Sex nyckelåtgärder har fastställts, inom vilka den europeiska forskningen kan bidra till problemlösningar i form av innovativa produkter, förfaranden och tjänster. Dessa nyckelåtgärder är inriktade på de socioekonomiska behov och mål som omfattas av gemenskapens politik, t.ex. inom områdena för jordbruk och fiske, industri och konsumenter samt på miljö- och hälsoområdet. Jämställdhetsdimensionen skall genomgående integreras i programmet när detta är lämpligt.

Nyckelåtgärderna kompletteras genom forskning och verksamhet för tekniskt utveckling av generisk art samt stöd till infrastruktur för forskning som syftar till en långsiktig utbyggnad av kunskapsbasen inom områden av strategisk betydelse för framtiden.

Uppfyllande av socioekonomiska behov. Det finns en efterfrågan att utveckla forskning som bidrar till hälsa, förenar ekonomisk utveckling med miljökrav och bidrar till att konsumenternas behov tillgodoses. När resultaten av programmet utnyttjas skall hänsyn tas till den socioekonomiska dimensionen. På tillgångssidan finns det betydande möjligheter för ekonomisk tillväxt och skapande av sysselsättning inom detta område, både inom den traditionella industrin inbegripet råvaruproduktion, och i de nya högteknologiska industrigrenarna.

Ökning av europeiskt mervärde. De stora gränsövergripande problemen, exempelvis hälsofrågor (epidemiologi, näringsfrågor, livsmedelssäkerhet, åldrande inbegripet åldersrelaterade sjukdomar samt sällsynta sjukdomar) och gränsöverskridande resursförvaltning (levande resurser på land och i vattnet) bör behandlas selektivt. Andra områden, som t.ex. narkotikamissbruk, biosäkerhet och bioetik innebär att vetenskapliga databaser som kan tjäna som stöd för gemenskapens politik måste förstärkas. Mycket av den verksamhet som kommer att behandlas i programmet (t.ex. genom forskning, neurovetenskap och teknikbedömning) är så omfångsrik och komplex att den endast kan lösas på europeisk nivå.

Förbättring av den europeiska konkurrenskraften. Programmet kommer att dra nytta av särskild vetenskaplig kompetens inom kunskapsområden och inom produktionssektorer med stor tillväxtpotential, som t.ex. biotekniken och livsmedelsindustrin. Centrala aktiviteter i programmet är ökad livskvalitet, främjande av biovetenskap och bioteknik samt ekonomisk tillväxt som inte leder till miljöförstörelse och de kommer att på kort och lång sikt bidra till Europas konkurrenskraft och sysselsättningen. Europa måste främja bildandet av nya företag, särskilt på området för bioteknik och jordbrukets livsmedelsindustri, vilka på senare tid har präglats av en stark tillväxt.

Främjande av biosäkerhet. Bedömningen av vad som händer med genetiskt modifierade organismer (transgena växter, mikroorganismer, vaccin osv.), vilka effekter de har på människors och djurs hälsa samt hur de anpassar sig till miljön utgör, när det är relevant, en del av varje nyckelåtgärd.

Respekt för den etiska ramen. Fullständig respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande etiska principerna kommer att iakttas inom all verksamhet i det särskilda programmet, i enlighet med artikel 6 i Europaparlamentets och rådets beslut om det femte ramprogrammet. Dessa principer omfattar krav när det gäller djurens välfärd i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

HUR PROGRAMMET KOMPLETTERAR OCH ANKNYTER TILL ÖVRIGA PROGRAM

Samordningen med de övriga temaprogrammen grundar sig på främjande av synergier och kompletterande aktiviteter och undvikande av onödigt dubbelarbete.

- Samordning med det särskilda programmet Ett användarvänligt informationssamhälle bygger på principen att verksamhet som berör teknik för informationssamhället (dvs. utveckling, demonstration och uppföljningsåtgärder) koncentreras i programmet Ett användarvänligt informationssamhälle, medan verksamhet som rör spridning, integrering och anpassning av informationssamhällets teknik i tillämpningar som rör livskvaliteten och förvaltningen av levande resurser genomförs inom ramen för detta program.

- Samordningen med programmen Konkurrenskraftig och hållbar tillväxt och Energi, miljö och hållbar utveckling grundas på nära samverkan mellan nyckelåtgärden Livsmedel, kost och hälsa i detta program och nyckelåtgärden Innovativa produkter, processer och organisation i programmet Konkurrenskraftig och hållbar tillväxt, samt berörda områden i programmet Energi, miljö och hållbar utveckling. Liknande samspel kommer att upprättas mellan nyckelåtgärderna Cellfabriken och Hållbart jordbruk, fiske och skogsbruk samt integrerad utveckling av landsbygdsområden, inklusive bergsområden och de berörda åtgärderna i programmen Konkurrenskraftig och hållbar tillväxt och Energi, miljö och hållbar utveckling.

- En nära samordning kommer att utvecklas med programmet Bekräftelse av gemenskapsforskningens internationella roll, särskilt i de fall när samarbete med internationella initiativ kan tillföra mervärde till gemenskapens FoTUD-insatser.

- De möjligheter som ges genom COST och Eureka och genom samarbete med internationella organisationer för att stödja samverkan mellan åtgärder och projekt inom ramen för detta program och den forskningsverksamhet som finansieras nationellt kommet att utnyttjas fullt ut. Inom ramen för samarbetet med Eureka kan projekt som stämmer överens med teman av gemensamt intresse i ramprogrammet utvecklas i samband med nyckelåtgärderna i enlighet med urvalskriterier och förfaranden i ramprogrammet.

- För att ytterligare bidra till programmets internationella dimension kommer särskild verksamhet att genomföras, som syftar till att göra det lättare för tredje land att delta och gör det möjligt att hålla kontakten med experter i tredje land som utbildats i Europa.

- I fråga om innovation samt små och medelstora företags deltagande måste forskningssamarbetet vara flexibelt och omfattande eftersom nya kunskaper inom biovetenskapen är en ständig källa till innovation. Ett konkurrenskraftigt partnerskap förutsätter intensivt samspel mellan biologi, ingenjörsvetenskap, informationsförvaltning, standardisering, kapitalinvesteringar, immaterialrätt osv., vilket bara kan bli framgångsrikt om alla delarna sammanförs till ett enda projekt. Det kommer att vara av stor vikt att programförvaltningen inom varje enskild insats följs upp av åtgärder för att exempelvis stimulera små och medelstora företag och de finansiella parterna. En "innovationsenhet" skall garantera att resultatet av detta program förmedlas vidare och utnyttjas. Den kommer också att bidra till att garantera att innovationsverksamheten inom ramen för programmet kompletterar och samordnas med innovationsverksamheten som ingår som ett led i programmet Innovation och små och medelstora företags deltagande.

- Det är väsentligt att förbättra de europeiska forskarnas know-how, färdigheter och kvalifikationer och förståelsen för forskningens socioekonomiska inverkan på de områden som omfattas av detta program för att garantera att det finns tillräckliga relevanta expertkunskaper och för att uppnå påtaglig och bestående verkan. Utbildning och socioekonomisk forskning kommer därför att utgöra en integrerad del av detta program, kompletterade med lämplig anknytning till det övergripande programmet Förbättring av den mänskliga forskningspotentialen och den socioekonomiska kunskapsgrunden. Utbildningsverksamheten i detta program kommer att omfatta stöd till stipendier, i form av "Marie Curie-stipendier", i enlighet med definitionerna och reglerna i det övergripande programmet.

a) NYCKELÅTGÄRDER

i) Livsmedel, kost och hälsa

Mål och FoTUD-prioriteringar

Syftet med denna nyckelåtgärd är att främja utvecklingen av kunskap, teknik och metoder, inbegripet prenormativa aspekter, som är baserade på ämnesövergripande förhållningssätt för att åstadkomma en säker, hälsosam, balanserad och varierad livsmedelsförsörjning för konsumenterna och som omfattar hela näringskedjan varvid konsumentskyddet främjas liksom bidraget till kampen mot livsmedelsrelaterade sjukdomar och de därmed sammanhängande enorma kostnaderna för hälsovårdssystemen. Följande vetenskapliga och tekniska mål kommer att eftersträvas:

- Utveckling av säkra, flexibla och nya och/eller förbättrade bearbetningsmetoder och bearbetningstekniker

Syftet är att förbättra livsmedlens kvalitet och öka konsumenternas tilltro till dessa, samtidigt som möjligheterna att härleda råvaror och slutprodukter garanteras.

FoTUD-prioriteringar: Förbättrad användning av råvarorna och systemen för tillverkning, bearbetning och konservering. Utveckling av livsmedelsgrödor samt funktionella och säkra livsmedel. Användning av biprodukter från fiske och vattenbruk och utnyttjande av arter som hittills inte utnyttjas i större utsträckning. Råvarornas och livsmedelsprodukternas kvalitet och spårbarhet i livsmedelskedjan. S.k. mjuk teknik och processtyrning. Avancerad livsmedelsteknik samt förpackningssystem. Kvalitetsövervakning och kvalitetssäkring inbegripet utveckling av metoder för att mäta kvalitet.

- Utveckling av provningsförfaranden för att spåra smittsamma och giftiga ämnen, och metoder för att eliminera sådana ämnen inom näringskedjan

Forskningen kommer att inriktas på de risker som uppstår genom föroreningar, föroreningarnas exakta ursprung samt strategier för säkrare livsmedelstillverkning.

FoTUD-prioriteringar: Ökad kunskap om och kontroll av villkoren för föroreningar. Snabba provningsförfaranden för att spåra patogener, xenobiotiska ämnen (ämnen som inte förekommer naturligt i den givna omgivningen) och hormoner. Nya och säkrare tillverkningsmetoder för livsmedel. Nya metoder för bedömning av risker med mikrober, kemikalier och allergiframkallande ämnen.

- Forskning om livsmedlens roll för att främja och upprätthålla hälsa särskilt i fråga om kost och näring, toxikologi, epidemiologi, samverkan med miljön, konsumenternas val och folkhälsa

Målet är att minska de kostrelaterade riskfaktorer som bidrar till kroniska sjukdomar och att utveckla nya metoder för en förbättrad näring och en mer balanserad kost.

FoTUD-prioriteringar: Livsmedlens och kostens roll och inflytande på fysiologiska funktioner och på fysisk och mental prestationsförmåga. Särskilda näringsbehov i särskilda befolkningsgrupper. Samband mellan kost och kroniska sjukdomar och andra åkommor, inbegripet genetiska faktorer. Konsumenternas inställning till och reaktioner på livsmedel, livsmedelsbearbetningsmetoder och märkning.

ii) Kontrollen av infektionssjukdomar

Mål och FoTUD-prioriteringar

Det övergripande målet för denna nyckelåtgärd är att bekämpa etablerade eller nya infektionssjukdomar eller infektionssjukdomar som uppträder på nytt, inbegripet zoonoser, som har samband med gamla, nya eller muterade agenser hos människor eller djur. I första hand skall tvärvetenskapliga projekt genomföras i samarbete med experter för att belysa frågorna från olika, komplementära håll. Projektverksamheten skall kopplas till nationella och internationella organisationer och skall främja samspelet mellan akademisk forskning, beslutsfattare, sjukvården, inbegripet samspelet mellan förklinisk och klinisk forskning, samt hälsovårds- och veterinärindustri, i syfte att uppnå följande vetenskapliga och tekniska mål:

- Utveckling av förbättrade eller nya monovalenta, polyvalenta eller kombinerade vaccin, i synnerhet mot virussjukdomar, inbegripet stöd till kliniska försök som utförs av flera forskningscentrum

FoTUD-prioriteringar: Vaccin mot nya och på nytt uppträdande infektionssjukdomar och andra sjukdomar som uppkommer genom infektiösa agenser (t.ex. vissa former av cancer), i enlighet med relevant gemenskapspolitik när det gäller att minska och på sikt ersätta djurförsök. Vaccin mot djurpatogener. Utveckling av europeiska nät för kliniska försök och fältförsök med vaccin och läkemedel, och i förekommande fall ökade kunskaper om immunsystemet.

- Nya och förbättrade strategier för att identifiera och kontrollera infektionssjukdomar, inriktade på behandling och förebyggande, och grundade på undersökningar av patogenes, uppkomsten av motståndskraft och immunitetskontroll

FoTUD-prioriteringar: Ökad kunskap om skyddsmekanismer mot smittoämnen och om läkemedelsresistens och begränsning av immunförsvarets reaktioner. Teknik för säkrare och effektivare vaccin och immunterapi. Särskilda riskfaktorer, inbegripet mänskligt beteende och ny teknik som transplantationer av främmande material som kan leda till spridning av infektionssjukdomar och utvecklandet av nya och motståndskraftiga bakteriestammar. Utveckling och validering av diagnostester. Forskning för att stödja utveckling av ett system för tidig varning och ett responsnät för smittsamma sjukdomar. Förbättrade metoder för tidigt och korrekt spårande av biverkningar av läkemedel och vacciner.

- Frågor med anknytning till folkhälsa, hälso- och sjukvård och vårdsystem, särskilt förvaltning, förebyggande, övervakning, beteendeaspekter samt bekämpning av infektionssjukdomar (inbegripet modellering av sjukdomar hos människan)

FoTUD-prioriteringar: Organisatoriska och ekonomiska aspekter på folkhälsan och vårdsystem. Metoder för övervakning, kontroll och utvärdering för förebyggande och behandling. Metoder för övervakning av produktsäkerhet på marknaden.

iii) Cellfabriken

Mål och FoTUD-prioriteringar

Syftet med denna nyckelåtgärd är att hjälpa redan befintliga eller nya företag i gemenskapen att utnyttja framstegen inom biovetenskap och teknik, särskilt när det gäller hälsa, miljö, jordbruk, agroindustrier samt produkter med högt förädlingsvärde, t.ex. kemikalier. Den syftar till att utveckla tvärvetenskaplig teknik som grundas på utnyttjandet av egenskaperna hos mikroorganismer, växter och djur, särskilt på vävnadsnivå, cellnivå och lägre nivå. Målet är att förstå cellernas olika funktioner och att utveckla bioreaktorer, biomolekyler och bioprocesser med högt förädlingsvärde som kan öka livskvaliteten och förbättra hälsotillståndet. För att man skall kunna använda celler som minifabriker krävs det tillräcklig kunskap om deras funktion och processer på cellnivå på grundval av bidrag från strukturbiologi, fysiologi, nanobioteknik, genom- och proteomlära, bl.a. med stöd av fysisk kemi, bioinformationsteknik och biokemi. För att garantera säkerheten när det gäller nya biomolekyler eller bioprocesser kommer metoder att göras tillgängliga för att övervaka vilka potentiella effekter dessa kan ha för människors och djurs hälsa och hur de kan bidra till att förbättra kvaliteten på miljövården.

Denna nyckelåtgärd bör också syfte till att använda FoTUD för att stärka den prenormativa forskningen genom att med hjälp av cellkulturer skapa modeller som kan användas inom medicin, farmakologi, toxikologi och miljöövervakning för att ersätta djurförsök. Följande vetenskapliga och tekniska mål kommer att betonas:

- Nya och innovativa hälsoprocesser och hälsoprodukter, särskilt genom molekylärteknik (t.ex. diagnostik, antibiotika samt medel för att bekämpa cancer, inbegripet växtbaserade preparat)

Forskningen kommer att inriktas på bioprodukter som lämpar sig för förebyggande, spårande och behandling av sjukdomar hos människor och djur, och för att förbättra livskvaliteten.

FoTUD-prioriteringar: Ökad kunskap om cellen, genfunktioner och metoder för genöverföring som kan användas för utveckling av nya ämnen och metoder för diagnos och terapi. Medel för att bekämpa cancer, antibiotika, antikroppar och terapier, vacciner, nya system för tester och undersökningar in vitro för att ersätta djurförsök. Användning av celler som produktionsenheter och redskap för diagnos och spårning.

- Energisnål biologisk rening och biologisk avfallsbehandling

Målet är att förebygga, spåra, övervaka, behandla och bortskaffa föroreningar, och att så mycket som möjligt öka avfallets ekonomiska värde.

FoTUD-prioriteringar: Nya bioprocesser för att förebygga industriföroreningar, behandla, återanvända och/eller återvinna bioackumulerbart avfall och biprodukter från industrin. Biotestsystem och biosensorer. Biologisk nedbrytning av kemikalier med dålig nedbrytbarhet, antingen med hjälp av enbart mikrobkatalysatorer eller med en kombination av växtsystem och/eller kemiska katalysatorer. Biologisk mångfald och ekologisk dynamik hos naturligt förekommande och införda populationer.

- Nya biologiska och biotekniska metoder och produkter, ny processteknik med utgångspunkt i mikroorganismer, växter och djur för agroalimentära produkter och agroindustrin samt kemiska tillämpningar med högt förädlingsvärde

Verksamheten skall inriktas på värdefulla biomolekyler och bioprocesser som kan bidra till en bättre användning av förnybara resurser och främja utvecklingen av mikroorganismer, växter och djur med önskvärda egenskaper. Dessa verksamheter skall inriktas på ett hållbart, industriellt utnyttjande och ta hänsyn till de socioekonomiska, agronomiska, ekologiska och/eller konsumentinriktade perspektiven.

FoTUD-prioriteringar: Utnyttjande av egenskaper på cellnivå och lägre nivå hos anpassade mikroorgansimer, växter och djur, bl.a. med hjälp av metoder på genomnivå. Utveckling av metoder och strategier för att upptäcka rekombinanta organismer och resterna av dem i miljön samt bedöma deras potentiella inverkan på människors och djurs hälsa eller miljön. Nya biokatalysatorer. Användning av land- och havsorganismer som källa för nya värdefulla produkter. Identifikation och hållbar användning av den metaboliska och genetiska mångfalden.

iv) Miljö och hälsa

Mål och FoTUD-prioriteringar

Denna nyckelåtgärd syftar till att åstadkomma en bättre förståelse för den samverkan mellan genetiska, fysiologiska, miljömässiga och sociala faktorer som hör samman med bibehållande av god hälsa och på så sätt bidra till att minska den negativa effekt på hälsan som förändringarna i miljön och på arbetsplatsen kan ha och de enorma kostnader för hälsosystemen som beror på detta. Åtgärden omfattar särskilt frågor om förebyggande åtgärder mot och hälsoeffekter av luftföroreningar, tungmetaller och giftiga ämnen, buller, klimatförändringar och elektromagnetisk strålning, samt effekterna av föroreningar på arbetsplatsen. Följande vetenskapliga och tekniska mål kommer att eftersträvas:

- Forskning om miljörelaterade sjukdomar och allergier samt deras behandling och förebyggande

Verksamheten skall inriktas på miljörelaterade hälsoproblem, samt på metoder för att behandla och förebygga som grundas på pålitliga epidemiologiska data och förståelsen av mekanismer för patogenes. Forskning bör även bedrivas om inverkan av miljöföroreningar på arbetsplatsen.

FoTUD-prioriteringar: Analys och mätning av miljöfaktorers inverkan på människors hälsa. Bedömning av hur stor relativ inverkan de olika faktorerna har på hälsan, och vilken samverkan som kan uppstå mellan olika faktorer. En bättre förståelse av samspelet mellan miljö- och folkhälsoindikatorer i syfte att förbättra behandling och förebyggande. Utveckling av samordnade förfaranden för riskbedömning med beaktande av epidemiologiska aspekter samt miljö- och folkhälsoaspekter. Biomarkörer för miljöexponering samt ett eventuellt ersättande av djurförsök.

- Utveckling av nya metoder för diagnos och riskbedömning, samt av metoder för att minska orsakerna till och följderna av skadliga miljöfaktorer

Målet är att genom ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt nå större insikt om samverkan mellan social och fysisk miljö, genetiska faktorer och hälsa, och att förbättra identifieringen av grupper som löper risk att utsättas för skadlig miljöpåverkan samt utveckla förebyggande åtgärder så att orsakerna till och följderna av de negativa miljöfaktorerna minskas.

FoTUD-prioriteringar: Biomarkörer (inbegripet bioindikatorer) för miljöexponering, effekter och/eller känsligheten för miljöagenser, inbegripet följder av blandad exponering och kumulativa effekter. Förbättring av prognosticerande toxicitetsprovning och riskbedömning som utgår från en undersökning av de bakomliggande mekanismerna i enlighet med de allmänna målen för att begränsa, förfina och slutligen ersätta djurförsök. Bättre metoder och teknik för bedömning av följderna av både lång- och kortvarig exponering. Epidemiologiska och biomedicinska undersökningar av de eventuella verkningarna av icke-joniserande strålning, bland annat från mobiltelefoner.

v) Hållbart jordbruk, fiske och skogsbruk och en integrerad utveckling av landsbygdsområden, inklusive bergsområden

Mål och FoTUD-prioriteringar

Målet är att utveckla den kunskap och teknik som behövs för produktion och utnyttjande av levande resurser, skogarna inbegripna, och som omfattar hela produktionskedjan med beaktande av den hårda konkurrensen i internationella sammanhang och mot bakgrund av behovet av anpassning till utvecklingen av den gemensamma jordbruks- och fiskepolitiken, samtidigt som det skapas ett vetenskapligt underlag för gemenskapens föreskrifter och standarder. Målet är också att främja skogarnas många olika funktioner samt en hållbar förvaltning och användning av skogsresurser som en integrerad del av landsbygdens utveckling. Följande områden skall därvid prioriteras:

- Nya och hållbara system för produktion, inklusive avelsmetoder, och uttag inom jordbruk, fiske och vattenbruk, med hänsyn till lönsamhet, hållbar förvaltning av resurserna, produktkvalitet och sysselsättning, liksom djurs hälsa och välfärd

FoTUD-prioriteringar:

- Jordbruk: Hållbara system och metoder för jordbruksproduktion, samt för föregående och efterföljande kontroller och analyser. Diversifierad produktion och verksamhet. Stöd till gemenskapens verksamhet inom områdena växtskydd (förebyggande och prognos för, skydd mot växtsjukdomar och skadliga organismer), djurhälsa (förebyggande, kontroll och bekämpning av allvarliga sjukdomar och zoonoser), samt djurs välfärd. Fastställande och karaktärisering av kvaliteten på agroalimentära produkter och produkter som bearbetats på jordbruksföretag och tekniken för detta. Fastställande av parametrar, specifikationer, metoder, organisationsformer och teknik för att uppnå total kvalitet. System för ekologisk produktion. Förädling av växter och avel av djur, inklusive relevant tillämpningsinriktad genomforskning, och mångfald av genetiska resurser.

- Fiske: Stöd till en integrerad fiskeriförvaltning med hänsyn till resursbevarande, fångstmetoder, samspel med ekosystem, marknadskrav och socioekonomiska aspekter. Identifiering och karakterisering av kvaliteten hos marina produkter och marin teknik. Utveckling av nya koncept för hållbart utnyttjande av havets och vattenbrukets levande resurser.

- Vattenbruk: Hållbara produktionssystem med minskad inverkan på ekosystem och diversifiering av de odlade arterna (växter och djur). Förbättrade produktionsmetoder. Genetisk förbättring, resistens mot sjukdomar och sjukdomskontroll.

- Integrerad produktion och uttag av biologiskt material för andra områden än livsmedel

Detta kommer att omfatta integrerade produktions- och bearbetningskedjor, med betoning på slutanvändaren och marknadskraven.

FoTUD-prioriteringar: Industriprodukter som härstammar från integrerade produktionskedjor (grön kemi, bio-polymerer, bioenergi).

- Hållbart och mångsidigt utnyttjande av skogsresurser; den integrerade kedjan från skogsbruk till virke

Detta omfattar hållbar förvaltning och ett mångsidigt utnyttjande av skogsresurserna i Europa, i överensstämmelse med politiska, miljömässiga och sociala behov, vilket ger landsbygds- och kustområdena ekonomiskt tillväxt och sysselsättning.

FoTUD-prioriteringar: Stöd till politiken på området. Hållbar och multifunktionell skogsförvaltning som förenar kvalitetsproduktion och ny och förbättrad teknik med bevarande och miljöskydd, däribland skydd av skogsmark och skydd mot naturrisker (t.ex. skogsbränder). Diversifiering (användning av skogsprodukter som inte består av trä, inbegripet användning för rekreationsändamål, system för jordbruk/skogsbruk/bete). Biologisk mångfald i skogens ekosystem och genetisk förädling. Strategier för hållbar förvaltning och mångsidigt utnyttjande av skogens resurser. Kedjan från skogsbruk till virke. Effektiva och miljövänliga förfaranden och återvinningsteknik. Diversifierade produkter med stort förädlingsvärde som är anpassade till marknadens behov och konsumenternas krav.

- Utveckling av metoder för kontroll, övervakning och skydd, inbegripet skydd för marken och förebyggande av jorderosion

Målet är att stödja ett sunt genomförande av den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken och sammanhängande verksamhet. Denna forskning kan också vara av värde för gemenskapen i samband med internationella handelsförhandlingar och tvistlösning på jordbruksområdet inom Världshandelsorganisationen (WTO).

FoTUD-prioriteringar: Tillförlitliga, öppna och kostnadseffektiva metoder för övervakning, bedömning och kontroll.

- Prenormativ forskning som tillhandahåller den vetenskapliga grunden för gemenskapsföreskrifter

Syftet är att stödja gemenskapsbestämmelserna genom prenormativ forskningsverksamhet.

FoTUD-prioriteringar: Prenormativ forskning som skall utgöra den vetenskapliga grunden för bestämmelser inom den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken.

- Nya redskap och modeller för en integrerad och hållbar utveckling av landsbygden och andra relevanta områden

Denna strategi grundar sig på bästa möjliga utnyttjande av varje områdes särskilda möjligheter, inbegripet, på regional nivå, diversifiering av verksamheten och markanvändningen, samt deltagande från den berörda befolkningen.

FoTUD-prioriteringar: Analys av läget och pågående förändringar med hänsyn till relationerna mellan alla berörda sektorer och de faktorer som påverkar tekniska och socioekonomiska förändringar. Mångfunktionell markanvändning och landskapsförvaltning med anknytning till viktiga ekosystem och livsmiljöer som också tar hänsyn till aspekter som rör kulturarvet. Diversifiering och sysselsättning. Utveckling av ett koncept för integrerad landsbygds- och fiskeutveckling som omfattar undersökning av möjligheter och hinder, utveckling av nya modeller och redskap, bland annat för fysisk planering och förbättrad organisation på lokalt plan. Stöd till uppföljning och utvärdering av program och strategier för landsbygds- och kustutveckling med redskap för övervakning, utvärdering och beräkning av socioekonomiska och miljömässiga fördelar.

vi) Den åldrande befolkningen och funktionshinder

Mål och FoTUD-prioriteringar

Denna nyckelåtgärd syftar till att genom FoTUD underlätta för Europa att möta den utmaning som den åldrande befolkningen innebär så att politik och insatser som syftar till att höja livskvaliteten och öka de äldres oberoende och minska behovet av kostnadskrävande långtidsvård utvecklas. Åtgärden är i första hand avsedd för FoTUD med tvärvetenskaplig inriktning om mekanismer som leder till ett sunt åldrande, vilket inbegriper demografiska, sociala och ekonomiska aspekter, samt för insatser som fördröjer funktionsnedsättningar och innebär att de kan hanteras bättre. Den syftar till att skapa konkurrensfördelar för ett stort antal hälsovårdsanknutna industrier och sektorer. Prioriterade områden omfattar följande:

- FoTUD om sjukdomar, funktionshinder och hälsoproblem i samband med hög sjukdomsfrekvens, som är åldersrelaterad och där det finns verkliga utsikter att meningsfullt förebygga, behandla eller fördröja sjukdomsdebuten

FoTUD-prioriteringar: Undersökningar om åldersrelaterade sjukdomar och störningar (Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom) hos den äldre befolkningen. Fysiologi och patofysiologi i samband med åldrande och funktionsnedsättning. Undersökningar rörande sammansatt ohälsa.

- FoTUD om biologiska, psykologiska, sociala och ekonomiska faktorer som påverkar ett sunt åldrande, och om mekanismer som leder till respektive fördröjer funktionsnedsättningar

FoTUD-prioriteringar: De cellulära och molekylära grunderna för åldrande. Genetiska anlag. Åldrandets immunologi. Grundläggande biologiska och psykologiska mekanismer som påverkar åldersrelaterade förändringar (inbegripet yrkesrelaterade och genetiska faktorer). Modellstudier och modellsjukdomar när det gäller de specifika åldringsprocesserna. Biomarkörer. Endokrina, neurokrina och metaboliska faktorer som rör åldrandet. Åldrandets psykologiska följder.

- Demografisk och epidemiologisk FoTUD om åldrande och funktionsnedsättningar för att kunna göra prognoser om den åldrande befolkningens storlek och beskaffenhet som en grund för politik och planeringFoTUD-prioriteringar: Kliniska prov. Analys och kvantifiering av demografiska, medicinska, sociologiska, livsstilsrelaterade (inbegripet motion, rörlighet och kost) och miljömässiga faktorer. Förebyggande. Metodik för insamling av särskilda uppgifter.

- FoTUD om nya metoder för att fördröja uppkomsten av funktionshinder, minska trycket på äldre människor från den sociala och fysiska miljön, bland annat genom utformning och utveckling av produkter och tjänster som är anpassade till deras behov (t.ex. bostad, transport, fritid) samt understödja mental och fysisk rörlighet

FoTUD-prioriteringar: Metodik i fråga om livskvalitet, social integration och anpassningsmekanismer. Teknik som bidrar till att minska beroendet. Forskning om försämrad sinnesfunktion. Psykomotoriska, sensoriella och kognitiva funktionshinder. Rehabilitering och substitutionsbehandlingar. Utvärdering av behandling. Utvärdering och kvantifiering av behov samt utformning/utveckling av konkurrenskraftiga och anpassade produkter och tjänster.

- FoTUD om effektiv och ändamålsenlig hälso- och sjukvård samt samhällelig omsorg om äldre, inbegripet jämförande forskning om finansiering av långvård och pensioner

FoTUD-prioriteringar: Forskning om resultaten av hälsovård för äldre och funktionshindrade, om särskilda hälso- och sjukvårdstjänster och särskilda tjänster för samhällelig omsorg samt om organisationen av tjänster för hälso- och sjukvård. Effektiviteten och kvaliteten hos hälso- och sjukvården för äldre. Åldrandets inflytande på utvecklingen och finansieringen av vårdsystemen, i synnerhet långtidsvård och pensioner.

b) FORSKNING OCH VERKSAMHET FÖR TEKNISK UTVECKLING AV GENERISK ART

Följderna av denna verksamhet kommer först att göra sig gällande på längre sikt, vilket kan innebära att några av de behov som medborgarna har givit uttryck för knappast kan uppfyllas innan den ännu fragmenterade kunskapen sammanförts till en tillräcklig helhet. Det föreligger ett tidsrelaterat behov att integrera ny grundläggande vetenskap i de berörda ämnesområdena. Därför bör näringslivet, tjänstesektorn och beslutsfattarna i Europa bevara eller förstärka sin reaktionsförmåga i en värld av snabb förändring.

Effektiv samverkan mellan forskningslaboratorierna och industrin skall främjas. Man kommer att uppmuntra projekt som involverar erkända forskningscentrum och associerade laboratorier att sluta sig samman för att skapa en kritisk massa. Sambanden mellan grundforskning och tillämpad forskning skall främjas, och kunskapsöverföringen till och från industri och företag skall ökas. Stödmekanismer som omfattar alltifrån utbildning av unga forskare till stipendier för forskare med stor erfarenhet kommer att utvecklas.

- Kroniska och degenerativa sjukdomar (särskilt cancer och diabetes), hjärt- och kärlsjukdomar samt sällsynta sjukdomar

Stora utmaningar inom den biomedicinska forskningen består i att klarlägga etiologin och patogenesen vid sjukdomar med mer än en samverkande orsak (t.ex. genetiska, betingade av miljö eller av levnadssätt), med såväl hög sjukdomsfrekvens (t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes) som låg (t.ex. sällsynta sjukdomar). Det finns trängande behov av att förbättra diagnostik, behandling, förebyggande och kontroll med hjälp av epidemiologi och tillämpning av framsteg inom den moderna tekniken, vilket kräver en multinationell strategi. Målet är att på genetisk grund öka kunskaperna om epidemiologi, patogenes och diagnostik av sjukdomar, genom att integrera grundforskning och klinisk forskning och tillämpa modern teknik vid behandling av allvarliga sjukdomar, inbegripet sällsynta sjukdomar (t.ex. Creutzfeldt-Jakobs sjukdom) samt hittills outforskade sjukdomar (t.ex. sjukdomar som är vanliga i de industrialiserade länderna eller utvecklingsländerna men som forskningen i industriländerna ägnar mindre uppmärksamhet).

FoTUD-prioriteringar: Betydelsen av molekylära, genetiska och miljörelaterade faktorer samt faktorer som har med livsstilen att göra och samspelet mellan dessa faktorer för sjukdomarnas etiologi, patofysiologi, utveckling och följder. Kunskapen om detta skall leda till nya metoder för förebyggande, diagnostik och behandling, inbegripet utveckling av läkemedel mot sällsynta sjukdomar. Utvärdering av nya behandlingsmetoder som kräver undersökningar och provning i stor skala på multinationell nivå samt optimerad användning av databaser och register samt reagens- och provbanker.

- Forskning om genom och genetiskt betingade sjukdomar

Denna verksamhet syftar till att identifiera genernas fysiologiska funktioner och öka förståelsen för betydelsen av sekvensinformation. Ny kunskap och teknik från denna generiska verksamhet bör gynna utnyttjande av genetisk information till gagn för hälsotillståndet, jordbruket, industrin och miljön i Europa. Upprättande av samarbete på detta område kommer att utgöra en grund för utvecklingen av expressionssystem för att underlätta studier av gener som är av intresse för industrin och jordbruket samt underlätta utformningen av verksamma molekyl- och genbaserade förebyggande terapeutiska strategier när det gäller sjukdomar hos människor och djur. Ansträngningar kommer att göras för att säkerställa att klyftan mellan diagnos- och behandlingsmöjligheterna inte växer.

FoTUD-prioriteringar: Detta område kommer främst att inriktas på betydelsen av genomets information och ökad kunskap om och förståelse av den genetiska grunden för sjukdomar, inbegripet kroniska och degenerativa sjukdomar. För detta krävs strukturella undersökningar, jämförande analyser av genom och proteom, utveckling av ny och användarvänlig informationsteknik för att möjliggöra insamling av, tillträde till och tolkning av genetiska och funktionella uppgifter. Utveckling av nya expressionssystem, modellorganismer, muterade, transgena eller hybrida organismer under strikt hänsynstagande till etiska principer och principerna för biosäkerhet. Utveckling och tillämpning av kompletterande metoder inom biokemi, biofysik, statistik och databehandling.

- Neurovetenskap

Denna verksamhet kommer att leda till nya insikter i och bättre förståelse av de mekanismer som styr de inbördes sambanden mellan biologiska och psykologiska processer och därigenom främja ny diagnostik (t.ex. bildframställning), förebyggande och terapeutiska strategier mot neurologiska och psykiska störningar, stödja möjligheterna för utbildningen samt innovation inom hälso- och sjukvårdsområdet och dataindustrin. Därvid kommer synergi och ett lämpligt informationsutbyte med forskningsprogrammet Human Frontier Science Programme att förstärkas.

FoTUD-prioriteringar: Integrering av olika ämnesområden, tekniker och nivåer av biologisk organisation på följande områden: cellkommunikation, mekanismer för inlärning och minne. Mekanismerna för hjärnans utveckling, för störningar i hjärnans funktioner och övervinnandet av dem samt de kliniska, epidemiologiska och samhälleliga följderna av detta. Hjärnteori, datoriserad neurovetenskap och neural informationsteknik, människans beteende samt kartläggning av hjärnans kognitiva och funktionella egenskaper. Integrering av teoretiska och experimentella tillvägagångssätt. Integrering av grundforskning och klinisk forskning vid utvecklingen av innovativa strategier för diagnos, förebyggande och behandling, grundade på nya gentekniska, cellulära, icke-invasiva, farmakologiska och psykologiska metoder.

- Forskning om folkhälsa och hälso- och sjukvård

Förbättring av hälso- och sjukvårdssystemen: Målet är att förbättra de europeiska medborgarnas hälsa samt effektiviteten och kostnadseffektiviteten i tekniken och insatserna, inklusive utvärdering av effektiviteten hos icke-konventionella behandlingsmetoder, för att främja hälso- och sjukvården, förbättra hälsan och säkerheten på arbetet, utvärdera vårdmodeller, utveckla faktabasen för klinisk praxis och hälsovårdspolitiken samt studera hälsovariationer i Europa.

FoTUD-prioriteringar: Förbättrade epidemiologiska metoder. Identifiering av nya hälsofaktorer (inbegripet faktorer som medför olikheter på hälsoområdet) och etiologiska sjukdomsfaktorer med gemensam metodik och jämförande forskning; socioekonomiska och organisatoriska aspekter på förebyggande, vård och sjukvårdstjänster. Exponering på arbetsplatsen eller i hemmet för biologiska, kemiska och fysiska faktorer samt för fysiska och mentala påfrestningar.

Kamp mot narkotikarelaterade problem: Att förebygga och, i förekommande fall, kontrollera narkotikarelaterade hälsoproblem genom att bestämma de psykiska och socioekonomiska faktorer som leder till bruk och missbruk av narkotika, utveckla en bättre förståelse för de långsiktiga medicinska och sociala konsekvenserna av missbruk samt utveckla effektivare behandlingsstrategier.

FoTUD-prioriteringar: Jämförande och analytisk forskning om biologiska och sociala orsaker, riskfaktorer och följder av beroende och missbruk av narkotika. Psykologiska och socioekonomiska faktorer vid narkotikamissbruk. Narkotikaanvändningens långsiktiga verkningar för hälsan. Aspekter som rör fysisk spårning, profilering av narkotika och biologisk narkotikaövervakning.

- Forskning om människor med funktionshinder

Denna verksamhet syftar till att öka livskvaliteten och oberoendet för personer med funktionsnedsättningar.

FoTUD-prioriteringar: Forskning med inriktning på att bidra till förbättring av den sociala och fysiska miljön för människor med funktionshinder genom att på ett effektivt sätt ge dem tillgång till vård och omsorg.

- Undersökning av problem som gäller medicinsk etik och bioetik i samband med respekten för grundläggande mänskliga värden

Målet är att identifiera de etiska, rättsliga och sociala frågor som uppstår inte enbart till följd av den medicinska och biologiska forskningen, utan också till följd av vetenskapens och teknikens utveckling mer generellt i syfte att förstå, samt främja offentlig diskussion om frågor av intresse för allmänheten och analysera de etiska aspekterna av rättsliga och lagstiftande åtgärder.

FoTUD-prioriteringar: Etiska aspekter på forskning i biovetenskap och dess tillämpning på medicinsk praxis, livsmedel, djur, växter och miljön (1).

- Undersökning av de socioekonomiska aspekterna på biovetenskap och bioteknik med tanke på en hållbar utveckling (inverkan på samhället, ekonomin och sysselsättningen)

Konkurrenskraft och hållbar utveckling kommer tillsammans att utgöra grunden för den framtida välfärden och möjligheterna till sysselsättning i EU, och garantera de europeiska medborgarna en bättre livskvalitet.

Dessa mål kan endast förenas om lämplig hänsyn tas till det viktiga samspelet mellan teknik, miljö och samhälle och om den nya kunskapen integreras i strategierna för hållbar utveckling.

Det behövs också socioekonomisk forskning för att höja kvaliteten i den offentliga debatten, vilket bland annat visat sig i samband med det starka intresset för tillämpningen av modern bioteknik, dess vetenskapliga grunder och behovet av öppen information. Regleringsförfarandet inom områdena biovetenskap och bioteknik har betydelse för medborgarnas förtroende och påverkar därmed allmänhetens inställning, som i sin tur har stor inverkan på beslutsfattarna.

Målet är att bidra till utvecklingen av strategier och modeller för en hållbar utveckling, och att tillhandahålla en solid vetenskaplig bas för utformning, genomförande och utvärdering av relevant politik genom utnyttjande av kunskap och teknik från biovetenskaper och bioteknik (inbegripet möjligheter att skapa sysselsättning inom bioindustrin). Dessutom skall verksamheten leda till ökad förståelse av sambanden mellan vetenskap och politik, inbegripet förståelse av opinionsbildning om fördelar och risker med den tekniska utvecklingen, och hur dessa åsikter speglas i regleringsförfarandet.

FoTUD-prioriteringar: Utvärdering och bedömning av teknik; systematiskt tillhandahållande av information till allmänheten; utbildning och opinionsbildning på området biovetenskap och bioteknik; analys av sociala och ekonomiska drivkrafter och nya möjligheter inom bioindustrin; utveckling av indikatorer och kunskapsbaser som kan bidra till beslutsfattande och reglering; analys av de sociala och ekonomiska aspekterna på sambanden mellan biovetenskap och bioteknik och politik på områden som industri, jordbruk, fiske, livsmedel, miljö, hållbar utveckling, folkhälsa osv.

c) STÖD TILL INFRASTRUKTURER FÖR FORSKNING

Mål

Att öka tillgången till det europeiska forskningsnätet på gemenskapsnivå och se till att det utnyttjas optimalt och förbättra samordningen av detta.

Att underlätta och främja gränsöverskridande samarbete i rationell och kostnadseffektiv utveckling av FoTUD-infrastrukturen som svar på nya behov.

För att öka det europeiska mervärdet och optimera de insatser som krävs kommer gemenskapens stöd att inriktas på följande: Transnationell samordning, samordnad förvaltning av befintlig infrastruktur, deras specifika egenskaper och deras funktion, tillgång till dessa infrastrukturer och deras förbättring. Samordning och komplettering av nationella och multinationella initiativ för att utveckla den infrastruktur som behövs på europeisk nivå. Sammankoppling i nätverk av forskare och användare genom forskningsprojekt och särskild utbildningsverksamhet som koncentreras på lämplig infrastruktur, eller sammanslutningar av flera parter till en enda tjänsteleverantör. Ökad kompatibilitet mellan olika system, i syfte att möjliggöra snabb och effektiv integration av strukturer och resurser.

Infrastrukturtyper

- Biologiska uppgifter och samlingar av biologiskt materiel. Databaser, informationstjänster och nät av biologisk expertis. Omfattande inrättningar för undersökning av biologiska strukturer, samlingar av genetiskt material och levande och icke-levande exemplar. Djuravel i syfte att tillhandahålla modeller för sjukdomar hos människor.

- Strukturer för klinisk forskning, inbegripet förklinisk forskning, fastställande av utredningar och klinisk provning som bör göras på europeiska nivå.

- Infrastruktur för forskning inom vattenbruk och fiske.

(1) Den forskningsverksamhet som genomförs inom ramen för detta program skall vara förenlig med internationella konventioner och regler och i synnerhet med den Helsingforsdeklaration från World Medical Association som antogs av världshälsokonferensen.

Hänsyn skall även tas till: Förklaringen från Europeiska rådet i Amsterdam samt Europaparlamentets resolution om förbud mot kloning (EGT C 115, 14.4.1997), Europarådets europeiska konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin, yttrande från den rådgivande gruppen för bioteknikens etik (1991 1996) och den europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik (fr.o.m. 1998), UNESCO:s universella deklaration om humangenomet och de mänskliga rättigheterna av den 11 november 1997 och Världshälsoorganisationens resolutioner, samt relevant EG-lagstiftning, t.ex. rådets direktiv av den 26 januari 1965 och den 20 maj 1975 om tillnärmning av bestämmelser som fastställs genom lagar eller andra författningar och som gäller farmaceutiska specialiteter (65/65/EEG och 75/319/EEG), rådets direktiv av den 24 november 1986 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål (86/609/EEG).

Inom ramen för detta ramprogram får det inte ges stöd till någon forskningsverksamhet som förändrar eller syftar till att förändra människors genetiska arv genom förändring av könsceller eller genom att ingripa på något annat stadium av fosterutvecklingen som kan medföra att förändringen blir ärftlig. På samma sätt får det inte ges stöd till någon forskningsverksamhet inom begreppet "kloning" som genomförs i syfte att ersätta kärnan i en könscell eller i en cell i ett embryo med en kärna från en annan individs cell, en cell från ett embryo eller en cell från ett senare utvecklingsskede till ett mänskligt embryo. Beträffande djurförsök skall principerna om ersättning genom alternativa metoder, minskning av antalet försöksdjur och optimering av försöken tillämpas så långt det är möjligt. Djurens lidande skall undvikas eller begränsas till ett minimum och särskild uppmärksamhet skall ägnas åt djurförsök där man använder djur som står människan nära. Förändring av djurens genetiska arvsmassa och kloning av djur skall bara tillåtas inom ramen för detta program om de är väl motiverade ur etisk synvinkel, och om forskningen genomförs utgående från principerna om respekt för djurens välbefinnande och om genetisk mångfald.

Alla deltagare i gemenskapens forskningsprojekt skall respektera den gällande nationella lagstiftningen och de nationella reglerna och skall begära godkännande från den berörda etiska kommittén innan FoTUD-verksamheten inleds.

BILAGA III

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR GENOMFÖRANDE AV PROGRAMMET

Det särskilda programmet skall genomföras med hjälp av de indirekta FoTUD-åtgärder som avses i bilagorna II och IV till det femte ramprogrammet. Dessutom gäller följande särskilda bestämmelser för det här programmet:

1. Kompletterande åtgärder

De kompletterande åtgärderna omfattar särskilt följande:

- Undersökningar till stöd för det särskilda programmet och till förberedelser inför kommande verksamheter.

- Informationsutbyte, konferenser, seminarier, workshops och andra typer av vetenskapliga och tekniska sammankomster.

- Anlitande av extern sakkunskap, inbegripet tillgång till vetenskapliga databaser, särskilt för den övervakning av det särskilda programmet som föreskrivs i artikel 5.1 i det femte ramprogrammet, den externa utvärdering som föreskrivs i artikel 5.2 i det femte ramprogrammet, och för utvärderingen av de indirekta FoTUD-åtgärderna och övervakningen av deras genomförande.

- Aktiviteter som avser spridning, information och kommunikation, inbegripet vetenskapliga publikationer, utnyttjande av resultat, tekniköverföring, uppmuntran till finansiering av innovation och bistånd för skydd av immateriell äganderätt.

- Utbildning för FoTUD-verksamhet inom det särskilda programmet, utöver Marie Curie-stipendier.

- Stöd till system för information och bestånd till forskningsaktörer, inbegripet små och medelstora företag.

- Anlitande av extern sakkunskap för upprättande av och tillgång till tjänster och nätverk som främjar information, bestånd, forskning och innovation.

2. Samordning

Kommissionen skall sträva efter att de olika indirekta FoTUD-åtgärderna kompletterar varandra inom ramen för det särskilda programmet, särskilt genom att gruppera dem kring ett gemensamt mål, och att dubbelarbete undviks; därvid skall man respektera de legitima intressena för förslagsställarna till indirekta FoTUD-åtgärder.

Samordning skall även så långt möjligt garanteras mellan det särskilda programmets åtgärder och åtgärder

- inom andra särskilda program där det femte ramprogrammet genomförs,

- inom de program för forskning och utbildning som omfattas av rådets beslut 1999/64/Euratom av den 22 december 1998 om det femte ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom forsknings- och utbildningsområdet (1998 2002) (1),

- inom andra europeiska forskningsramar, inbegripet Eureka och Cost,

- inom något av gemenskapens övriga instrument som berör forskningen.

Denna samordning skall omfatta följande:

i) Identifiering av gemensamma teman eller prioriteringar, i synnerhet för

- informationsutbyte,

- genomförande av verksamhet som beslutats gemensamt och som särskilt innebär gemensamt inledande av något av de förfaranden som avses i artikel 9 i reglerna om deltagande och spridning.

ii) Fördelning av förslag till indirekta FoTUD-åtgärder mellan olika särskilda program eller mellan ett särskilt program och ett program för forskning och utbildning.

(1) EGT L 26, 1.2.1999, s. 34.