31997Y1216(01)

RÅDETS RESOLUTION av den 4 december 1997 om de åtgärder som bör vidtas för att bekämpa skenäktenskap (97/C 382/01)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD,

som beaktar artikel K 1.3 i Fördraget om Europeiska unionen,

som beaktar bestämmelserna i resolutionen om harmonisering av den nationella politiken i frågor som rör familjeåterförening (slutsatserna från Köpenhamn av den 1 juni 1993),

som beaktar att rätten att ingå äktenskap och bilda familj erkänns i artikel 12 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och i artikel 16 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna samt att rätten till skydd för familjelivet erkänns i artikel 8 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna,

som konstaterar att skenäktenskap är ett sätt att kringgå bestämmelserna om inresa och bosättning för medborgare i tredje land,

som är övertygat om att medlemsstaterna måste vidta eller fortsätta att vidta likvärdiga åtgärder för att bekämpa denna företeelse,

som beaktar att syftet med denna resolution inte är att införa systematiska kontroller av alla äktenskap med medborgare i tredje land men att kontroller kommer att göras om det finns välgrundad anledning till detta,

som beaktar att denna resolution inte påverkar medlemsstaternas möjlighet att innan äktenskapet ingås kontrollera om fråga är om ett skenäktenskap,

som beaktar att denna resolution inte påverkar gemenskapsrätten,

UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION.

1. I denna resolution avses med skenäktenskap ett äktenskap mellan en medborgare i en medlemsstat eller en medborgare i tredje land som är lagligen bosatt i en medlemsstat och en medborgare i tredje land i det enda syftet att kringgå reglerna om inresa och bosättning för medborgare i tredje land och att erhålla uppehållstillstånd i en medlemsstat för en medborgare i tredje land.

2. Bland annat följande omständigheter kan tala för att ett äktenskap är ett skenäktenskap:

- Parterna lever inte tillsammans.

- Parterna tar inte på ett sätt som är lämpligt det ansvar som följer av äktenskapet.

- Makarna har aldrig träffat varandra före äktenskapet.

- Makarna misstar sig om varandras personuppgifter (namn, adress, medborgarskap, anställning), de omständigheter under vilka de lärde känna varandra eller andra viktiga förhållanden av personlig karaktär som berör dem.

- Makarna talar inte ett språk som båda förstår.

- Ett penningbelopp har betalats för att äktenskapet skall ingås (med undantag för penningbelopp som utgör hemgift för medborgare i sådana tredje länder där hemgift normalt förekommer).

- Det finns uppgifter som tyder på att en av eller båda makarna har tidigare skenäktenskap eller oegentligheter såvitt avser vistelse bakom sig.

Dessa uppgifter kan ha framkommit genom:

- Uttalanden från de berörda personerna eller tredje person.

- Upplysningar i skriftliga handlingar.

- Upplysningar som har erhållits i samband med en utredning.

3. Om det finns omständigheter som talar för att det föreligger ett skenäktenskap skall medlemsstaterna inte utfärda uppehållstillstånd på grund av äktenskap till en medborgare i tredje land förrän de har låtit de enligt den nationella lagstiftningen behöriga myndigheterna kontrollera att äktenskapet inte är ett skenäktenskap och att övriga villkor som gäller för inresa och vistelse är uppfyllda. Denna kontroll kan innefatta ett enskilt samtal med vardera maken.

4. Om de enligt den nationella lagstiftningen behöriga myndigheterna finner att äktenskapet är ett skenäktenskap skall det uppehållstillstånd som meddelats med anledning av att medborgaren i tredje land ingått äktenskap vanligtvis dras in, återkallas eller inte förnyas.

5. Medborgare i tredje land skall ha möjlighet att i enlighet med nationell lag hos en domstol eller en behörig administrativ myndighet överklaga eller begära omprövning av ett beslut om att vägra, dra in, återkalla eller vägra förnyat uppehållstillstånd.

6. Medlemsstaterna skall beakta denna resolution vid alla förslag till ändring av sina nationella lagar. Dessutom skall de sträva efter att anpassa sin nationella lagstiftning till denna resolution före den 1 januari 1999.

Rådet skall granska tillämpningen av denna resolution en gång om året från och med den 1 januari 1999.