31996R1006

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1006/96 av den 3 juni 1996 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av aktivt kol med ursprung i Folkrepubliken Kina

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), särskilt artikel 23 i denna,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2423/88 av den 11 juli 1988 om skydd mot dumpad eller subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska ekonomiska gemenskapen (2), särskilt artikel 12 i denna,

med beaktande av det förslag som kommissionen lämnat in efter samråd inom rådgivande kommittén, och

med beaktande av följande:

A. PROVISORISKA ÅTGÄRDER

(1) Genom förordning (EG) nr 1984/95 (3), nedan kallad "förordningen om provisorisk tull", införde kommissionen en provisorisk antidumpningstull på import till gemenskapen av aktivt kol i pulverform (nedan kallat "PAC") enligt KN-nummer ex 3802 10 00 med ursprung i Folkrepubliken Kina.

Genom förordning (EG) nr 2736/95 (4) förlängde rådet giltighetstiden för denna tull med två månader.

(2) Sedan den provisoriska antidumpningstullen införts lämnade en av de kinesiska exportörerna, klagandena och andra berörda parter in skriftliga synpunkter på de provisoriska undersökningsresultaten. I de fall då begäran att få bli hörd ingivits bifölls detta av kommissionen. Framför allt lämnade nio importörer/distributörer som är medlemmar i Organisationen för importörer av aktivt kol i Europa (nedan kallad "CACIC") in gemensamma synpunkter på kommissionens undersökningsresultat.

(3) Sedan den provisoriska antidumpningstullen införts uppgav dessutom ett företag i Amerikas förenta stater (USA) för kommissionen att det under 1994 (dvs. efter undersökningsperioden) börjat exportera PAC framställt i ett samriskföretag i Folkrepubliken Kina under eget firmamärke till gemenskapen och begärde att få bli undantaget från all slutgiltig tull. Företaget underrättades om att ett sådant undantag endast kunde beviljas sedan en nykomlingsöversyn begärts och genomförts enligt bestämmelserna i artikel 11.4 i förordning (EG) nr 3283/94. Eftersom detta förfarande gäller export från ett land utan marknadsekonomi underrättades företaget vidare om att det också på ett för gemenskapen tillfredsställande sätt måste visa att individuell behandling borde beviljas i just det företagets fall. Vissa synpunkter av allmän karaktär som företaget lämnat hade dock även lämnats av andra berörda parter och hade därför redan beaktats när det var lämpligt.

(4) Såsom nämns i punkt 76 i förordningen om provisorisk tull hade dittills under undersökningen ingen PAC-användare inom allmännyttiga företag eller industrin lämnat några synpunkter till kommissionen. Sedan de provisoriska antidumpningsåtgärderna införts hade dock flera sådana användare lämnat synpunkter till kommissionen.

Vidare ansåg vissa importörer/distributörer att kommissionen borde kontakta "viktiga" PAC-användare för att inhämta upplysningar om hur deras konsumtion utvecklats de senaste åren och också för att utröna vilken uppfattning de hade om kinesiskt PAC i jämförelse med den produkt som framställdes i gemenskapen. Eftersom kommissionen kunde samtycka till denna begäran skickades enkla frågeformulär till ett flertal PAC-användare i gemenskapen. Allt som allt tog kommissionen kontakt med tjugotvå användare i sex olika medlemsstater. Meningsfulla synpunkter eller svar på frågeformuläret lämnades bara av tolv av dessa användare, vilket motsvarade ca 6 % av den totala gemenskapskonsumtionen. En närmare redogörelse för de kompletterande upplysningar som samlats in ges i punkterna 62-66 i den här förordningen.

(5) Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett slutgiltigt fastställande och omprövade också vissa synpunkter på de beräkningar som gjorts i förordningen om provisorisk tull för att fastställa dumpning, försäljning till lägre priser och skadeutjämningsnivå. Parterna informerades om dessa omprövade beräkningar och också om de väsentliga sakförhållanden och hänsynstaganden som låg till grund för rekommendationen att införa en slutgiltig antidumpningstull och det slutgiltiga uttaget av de belopp som säkerställts genom en provisorisk tull. De beviljades också en frist inom vilken synpunkter kunde lämnas på denna information. Synpunkterna övervägdes och kommissionen ändrade, när så var lämpligt, sina slutsatser för att ta hänsyn till dem.

B. INVÄNDNINGAR MOT FÖRFARANDET

(6) Beträffande den faktiska inledningen av denna undersökning hävdade CACIC att det klagomål som lämnats in av "Conseil européen de l'industrie chimique" (nedan kallat "CEFIC") var "sakligt ofullständigt", innehöll "oriktiga påståenden" och utelämnade "ett antal relevanta fakta som skulle ha hindrat kommissionen från att inleda denna undersökning". Som stöd för dessa argument angav CACIC att klagandena utelämnat namn och adress till importörer som de kände till i flera medlemsstater och att dessa importörer till följd av detta inte kunde delta i undersökning. CACIC hävdade också att kommissionen fått kännedom om många felaktiga adresser och felaktigheter i klagomålet utan att vidta tillräckliga åtgärder för att undersöka situationen i alla medlemsstater.

CACIC påstod också att kommissionen avvisat samarbete med en importör/distributör i Sverige och att förordningen om provisorisk tull därför inte tog hänsyn till situationen på alla gemenskapsmarknader. Till följd av detta ansåg CACIC att förordningen om provisorisk tull inte bara kränkte rättigheterna för importörer i de nya medlemsstaterna utan också att deras marknadsanalys var bristfällig.

(7) Beträffande det påpekande CACIC gjort om importörer som uteslutits från klagomålet måste det framhållas att kommissionen, när den i ett tidigt skede av undersökningen fick kännedom om dessa företag, omedelbart skickade frågeformulär till dessa. I det inledande skedet av en undersökning har kommissionen inte förutsättningar att känna till samtliga importörer eller exportörer som berörs av förfarandet, eftersom den till en början förlitar sig på de upplysningar som lämnats i klagomålet. I detta särskilda fall var kommissionen övertygad om att den klagande hade lämnat alla tillgängliga upplysningar av betydelse. Man bör också minnas att en av avsikterna med ett meddelande om inledande av ett antidumpningsförfarande som offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning är att uppmana alla berörda parter att ge sig tillkänna och delta i ett sådant förfarande.

Beträffande CACIC:s påpekande om de felaktiga adresserna till vissa berörda parter i klagomålet bör det påpekas att kommissionen skickade frågeformulär en andra gång till dessa företag, när en av de kända importörerna underrättade den om felaktigheterna.

Beträffande påståendet att kommissionen avvisat samarbete från en svensk importör/distributör bör det påpekas att detta företag gav sig till känna i februari 1995 varvid företaget informerades om att det inte fick besvara frågeformuläret på grund av att undersökningen redan befann sig på ett långt framskridet stadium. Företaget underrättades dock om att dess synpunkter välkomnades, särskilt såvitt avser frågan om gemenskapens intresse. Efter detta tog företaget inte kontakt med kommissionen igen förrän den provisoriska tullen införts och meddelande då att det inte hade importerat något PAC från Folkrepubliken Kina under undersökningsperioden.

(8) Med tanke på ovanstående anses det att alla berörda parters rätt att försvara sig iakttagits. Påståendet att kommissionens undersökning inte gällde alla marknader och att dess analys därför är bristfällig diskuteras i punkt 67 i den här förordningen.

C. PRODUKT SOM OMFATTAS AV UNDERSÖKNINGEN OCH LIKADAN VARA

(9) Vissa parter upprepade sina tidigare invändningar, nämligen att kinesiskt PAC inte borde anses som en likadan vara som det PAC som producerades i gemenskapen (eller PAC framställt i jämförelselandet, USA). Dessa parter menade att det var en överdriven förenkling från kommissionens sida att behandla dem alla som likadana varor med tanke på mängden olika kvaliteter av PAC på marknaden och deras olika framställningsmetoder, de olika råvarorna och de olika tekniska egenskaperna hos den färdiga varan.

(10) En av importörerna/distributörerna upprepade sitt påstående att kinesiskt PAC av "GA"-kvalitet (som aktiverats kemiskt med hjälp av zink) är synnerligen effektivt för behandling av avloppsvatten, särskilt i jämförelse med det gemenskapsproducerade PAC som vanligtvis används för detta ändamål. Företaget upprepade därför att denna kinesiska PAC-kvalitet inte borde anses som en likadan vara som de gemenskapsproducerade kvaliteterna. Med avseende på detta framhöll en av de viktiga användarna att den kinesiska PAC-kvalitet som användaren köpt för behandling av avloppsvatten från den berörda importören/distributören ekonomiskt sett var att föredra framför vissa gemenskapsproducerade kvaliteter. Med andra ord var den kinesiska PAC-kvaliteten bättre och den hade ett konkurrenskraftigt pris jämfört med några av de gemenskapsproducerade kvaliteterna. Detta innebär naturligtvis inte att det inte finns några bättre gemenskapsproducerade kvaliteter, utan helt enkelt att de liknande gemenskapsproducerade kvaliteterna är dyrare och därför vanligtvis inte används för behandling av avloppsvatten.

Samma importör/distributör hävdade vidare att denna "GA"-kvalitet inte heller är en likadan vara, eftersom den är mindre ren än det PAC som i gemenskapen aktiverats kemiskt med hjälp av fosforsyra. Det påstods därför att den inte kan användas för många användningsområden där gemenskapsproducerat PAC används.

(11) Med tanke på ovanstående iakttagelser bör det påpekas att det framgick av undersökningen att "GA"-kvaliteten såldes i gemenskapen till många olika typer av användare till vilka även gemenskapsproducenterna säljer sina PAC-kvaliteter (t.ex. livsmedelsindustrin, den kemiska industrin och för vattenbehandling). Dessutom förklarade den enda samarbetande kinesiska exportören själv att dennes "GA"-kvalitet passar för många användningsområden, inbegripet den kemiska industrin, läkemedelsindustrin och livsmedelsindustrin. Detta bekräftades också av vissa importörer/distributörer under undersökningens gång.

(12) En annan distributör påstod att kinesiskt PAC av "GA"-kvalitet är mycket effektivt vid vinframställning och att det, eftersom det inte framställs något zinkaktiverat PAC i gemenskapen, inte borde anses som en likadan vara. Med avseende på detta bör det påpekas att även om det kanske inte framställs något kemiskt aktiverat PAC med hjälp av zink i gemenskapen (se punkterna 11-17 i förordningen om provisorisk tull), framgick det av undersökningen att det finns likvärdiga gemenskapsproducerade kvaliteter som aktiverats med fosforsyra och utvecklats särskilt med tanke på vinindustrin. Detta medgavs indirekt av distributören själv när denne hävdade att en hög antidumpningstull på kinesiskt PAC skulle tvinga bort honom från gemenskapsmarknaden och därmed endast lämna de två största gemenskapsproducenterna att konkurrera om just denna försäljningssektor för PAC.

(13) Det ansågs också vara olämpligt att jämföra kemiskt aktiverat PAC som producerats i USA med det som producerats i Folkrepubliken Kina, eftersom dessa länder använde olika kemiska aktivatorer vid sin PAC-framställning. Även om aktivatorerna inte alltid är desamma anses det här att den produktionsmetod som använts är likartad (se punkt 13 i förordningen om provisorisk tull). De råvaror som användes i USA är dessutom identiska med dem som användes i Folkrepubliken Kina. Detta leder till slutprodukter som är tillräckligt lika för att vara jämförbara.

(14) Av ovanstående dras slutsatsen att även om det kan finnas vissa skillnader mellan de PAC-kvaliteter som importeras från Folkrepubliken Kina och dem som produceras i gemenskapen och USA, är dock alla de färdiga produkterna, såsom redan förklarats i punkterna 18 och 19 i förordningen om provisorisk tull, fortfarande tillräckligt lika i fråga om fysiska egenskaper för att betraktas som likadana varor enligt artikel 2.12 i förordning (EEG) nr 2423/88. Samtliga argument som lagts fram i de föregående punkterna i den här förordningen gäller i själva verket endast möjliga kvalitetsskillnader och ingen av de berörda parterna har heller lagt fram bevis på att importerat kinesiskt PAC inte direkt konkurrerar med det PAC som framställs i gemenskapen och USA. Villkoren i punkterna 17, 20 och 21 i förordningen om provisorisk tull bekräftas därför.

D. GEMENSKAPSINDUSTRI

(15) Det framfördes inga nya argument i samband med punkt 22 i förordningen om provisorisk tull och dessa undersökningsresultat bekräftas därför.

E. DUMPNING

1. Normalvärde - val av jämförelseland

(16) Vissa berörda parter ifrågasatte USA:s lämplighet som jämförelseland i detta särskilda fall. Det påstods att de stora, moderna anläggningarna i USA inte kunde jämföras med de mindre, traditionella produktionsanläggningarna i Folkrepubliken Kina och att skillnader i investeringskostnader och avskrivning i USA gjorde varje sådan jämförelse "absurd".

(17) Det framförda argumentet bortser dock helt från det faktum att Folkrepubliken Kina inte har marknadsekonomi och att olika sidor av en producents insatser och produktion kontrolleras direkt av staten. Detta ingripande hindrar införandet av tillförlitliga inhemska priser och kostnader, och det är av den anledningen som man söker ett jämförelseland för att kunna fastställa normalvärdet. I alla händelser kommer kommissionen att använda det jämförelseland som är mest lämpligt med hänsyn till omständigheterna i fallet och vid behov göra vederbörliga justeringar. Av de anledningar som ges i punkt 25 i förordningen om provisorisk tull ansågs i detta särskilda fall valet av USA som jämförelseland inte orimligt.

(18) I samband med valet av jämförelseland antog dessa parter också att de oidentifierade samarbetande parterna i USA var närstående till gemenskapsproducenter och att detta inte ledde till objektiva resultat. Trots att kommissionen ombads uppge namnen på de samarbetande producenterna i USA kan den inte göra detta, eftersom deras genomsnittliga försäljningspriser på hemmamarknaden (och de tekniska specifikationerna för de kvaliteter som använts för jämförelse vid fastställandet av normalvärdet) tillkännagetts för importörerna och den samarbetande kinesiske exportören. Att dessutom avslöja deras namn skulle utgöra ett sekretessbrott. Man bör också komma ihåg att kommissionen besökt dessa producenter och att de uppgifter som lämnats kontrollerats på platsen. Den försäljning på hemmamarknaden på vilken beräkningen av normalvärdet grundades var dessutom endast lönsam till oberoende kunder och typisk för priserna på hemmamarknaden i USA. Frågan om dessa producenter i USA var närstående till gemenskapsproducenter eller inte är därför helt irrelevant.

(19) En annan av de berörda parterna ställde frågan varför Malaysia inte hade valts som jämförelseland i stället för USA, eftersom det genomsnittliga malaysiska exportpriset till gemenskapen, enligt uppgifter i Eurostat under undersökningsperioden (1 januari-31 december 1993), var lägre än det genomsnittliga kinesiska exportpriset under samma period. Denna part föreslog också att det genomsnittliga malaysiska exportpriset till gemenskapen (enligt uppgifter som erhållits från Eurostat) skulle användas för att fastställa normalvärdet för kinesiskt ångaktiverat PAC. Parten hävdade också att ett teoretiskt exportpris för malaysiskt kemiskt aktiverat PAC skulle användas för att fastställa normalvärdet för kinesiskt aktiverat PAC, eftersom Malaysia inte producerar kemiskt aktiverat PAC.

(20) Detta förslag att fastställa normalvärdet i Malaysia på grundval av ett genomsnittligt exportpris enligt Eurostat för många olika okända kvaliteter (av vilka alla kanske inte är PAC), strider mot de övriga berörda parternas begäran att alla jämförelser för att fastställa dumpning och skada bör göras på grundval av uppgifter som hänför sig till jämförbara enskilda PAC-kvaliteter för de två aktiveringsmetoderna var för sig. Detta förslag kunde därför inte godtas.

(21) Ytterligare en anledning till att inte välja Malaysia som jämförelseland i detta särskilda fall ges i punkt 25 i förordningen om provisorisk tull. Trots att kommissionen kontaktat den störste malaysiske producent av PAC som den kände till, hade det företaget inte svarat på kommissionens begäran om upplysningar. Det bör också påpekas att det i de tillgängliga uppgifterna anges att Malaysia endast producerar ångaktiverat PAC medan USA, liksom Folkrepubliken Kina, producerar både ångaktiverade och kemiskt aktiverade PAC-kvaliteter som säljs på hemmamarknaden.

(22) De slutsatser som anges i punkt 26 i förordningen om provisorisk tull beträffande val av jämförelseland bekräftas därför.

2. Normalvärde

(23) För de slutgiltiga slutsatserna fastställdes normalvärdet på grundval av de metoder som användes i punkterna 27 och 28 i förordningen om provisorisk tull.

3. Exportpris

(24) Rörande det förhållandet att vissa exporttransaktioner vid beräkningen av exportpriset felaktigt tillskrivits en provision, mottogs en väl underbyggd begäran från den enda samarbetande kinesiska exportören. En justering gjordes därför.

(25) Inga andra argument framfördes i samband med undersökningsresultaten i punkterna 29-32 i förordningen om provisorisk tull. Dessa undersökningsresultat bekräftas därför.

4. Jämförelse

(26) Kommissionen tillhandahöll på begäran från alla berörda parter ytterligare tekniska specifikationer och uppgifter om huvudsakliga användningsområden beträffande vissa PAC-kvaliteter från USA som hade använts för jämförelse av produkten.

(27) Vissa parter hävdade att de jämförelser som gjorts mellan de kinesiska exportpriserna och normalvärdena var grundade på oacceptabla förenklingar. De upprepade sin tidigare begäran att oberoende laboratorieanalyser borde göras så att man kunde göra vad de ansåg vara en "rättvis jämförelse" mellan kinesiska och amerikanska PAC-kvaliteter för dumpningsberäkningarna, liksom mellan kinesiska och gemenskapsproducerade kvaliteter för beräkning av underprissättning och försäljning till lägre priser (se punkterna 35, 46 och 47 i förordningen om provisorisk tull).

(28) Det bör påpekas att den importör/distributör som först föreslog att oberoende laboratorieanalyser skulle användas själv hade jämfört kinesiska och gemenskapsproducerade PAC-kvaliteter i sina synpunkter till kommissionen under 1994 och också angett en PAC-kvalitet från USA som den ansåg jämförbar med den kinesiska. Kommissionen använde faktiskt vissa av dessa jämförelser i de fall då produkterna föreföll ha liknande kommersiella specifikationer och huvudsakliga användningsområden. Det var först 1995 som detta företag kom med förslaget om oberoende laboratorieanalyser.

Med avseende på detta bör man minnas att det framgick av undersökningen att olika PAC-kvaliteter, oavsett ursprung, i stor utsträckning är utbytbara då det gäller deras huvudsakliga användningsområden. Som förklaras i punkterna 14 och 15 i förordningen om provisorisk tull kan faktiskt olika PAC-kvaliteter som säljs för samma användningsområden ha vissa olikheter beträffande sina exakta tekniska specifikationer, och det är användarens sak att välja den PAC-kvalitet som är mest kostnadseffektiv för vederbörandes särskilda behov. Sådana olikheter finns angivna i de specifikationsblad som producenterna eller importörerna/distributörerna utfärdat och tillhandahåller som allmän information till användarna eller som bifogas försäljningsfakturor, köpekontrakt och liknande. Kommissionen har använt dessa specifikationsblad tillsammans med uppgifter om de kända elementära tillämpningarna för att göra jämförelser mellan priserna på till synes liknande PAC-kvaliteter och på så sätt, på begäran av vissa berörda parter, undvikit att använda generella genomsnittspriser på PAC. Det ansågs därför att ingående laboratorieanalyser inte skulle bidra ytterligare till undersökningen i just detta avseende.

(29) Samma företag begärde ett sammanträffande med de klagande och "om möjligt med en neutral instans" för att diskutera produktjämförelser. Eftersom förutsättningarna för ett sådant möte anges i artikel 7.6 i förordning (EEG) nr 2423/88 tog kommissionen kontakt med de klagande i fråga om denna begäran. CEFIC angav dock att ett sådant sammanträffande enligt deras uppfattning inte var nödvändigt, eftersom de ansåg att kommissionen redan tillhandahållit alla upplysningar och all teknisk sakkunskap av betydelse för att kunna göra meningsfulla jämförelser. Det hölls därför inte något sådant möte mellan de direkt berörda parterna.

(30) Trots att alla berörda parter, i synnerhet importörerna/distributörerna (som också har tillräcklig expertkännedom om kinesiskt, gemenskapsproducerat och även USA-producerat PAC), ombads föreslå särskilda styrkta alternativa jämförelser eller justeringar på grund av olika tekniska egenskaper hos olika PAC-kvaliteter, lämnades endast en begränsad mängd relevanta upplysningar. Genom dessa upplysningar ifrågasattes dock lämpligheten av den jämförelse kommissionen gjort beträffande en bestämd kinesisk ångaktiverad PAC-kvalitet och kommissionen ändrade därför den jämförelse som gjorts beträffande denna.

(31) Det bekräftas därför att de kvalitetsvisa jämförelser som kommissionen gjort på grundval av tillgängliga kommersiella tekniska specifikationer och uppgifter om kända användningsområden bör bibehållas.

(32) Det påstods också att de priser som tagits på marknaden i USA för att beräkna dumpningsmarginalen inte låg i samma handelsled och att justeringar därför borde göras. Det hävdades särskilt att en importör/distributör av kinesiskt PAC i gemenskapen inte fungerar på samma sätt som en distributör av en produkt med amerikanskt ursprung i USA och att alla kostnader för sådant som ompackning, förvaring, finansiering, tekniska tjänster/utveckling och kvalitetssäkring ingår i de amerikanska producenternas inhemska försäljningspriser men inte i det kinesiska exportpriset. De parter som tog upp just denna fråga föreslog dock inte några bestämda nivåer för sådana justeringar.

(33) Som en allmän anmärkning bör det påpekas att kommissionen fastställde normalvärdet på grundval av de inhemska priserna för de produkter som distributörerna i USA levererade (dvs. i samma handelsled som den kinesiska exporten till importörer/distributörer i gemenskapen). Enligt artikel 2.10 i förordning (EEG) nr 2423/88 får justeringar endast göras med hänsyn till olikheter i fråga om prisernas jämförbarhet (t.ex. försäljningskostnader). Såsom det anges i punkt 34 i förordningen om provisorisk tull justerade kommissionen i detta avseende de inhemska priser som använts vid jämförelserna i USA för att ta hänsyn till alla avdrag, rabatter, provisioner och emballagekostnader.

(34) Beträffande ompackning framgick det av undersökningen att kinesiskt PAC alltid förpackas i säckar som fraktas till gemenskapen i lastcontainrar. Vissa gemenskapsimportörer/distributörer hävdade dock att dessa säckar inte är av en för kunderna godtagbar kvalitet och att ompackning i nya säckar därför är nödvändig före återförsäljningen. I detta avseende bör det observeras att kommissionen, såsom nämns i förordningen om provisorisk tull, redan justerat det inhemska priset i USA nedåt med hänsyn till alla emballagekostnader för producenterna i USA och att därför ingen ytterligare justering eller kompensation kan beviljas.

(35) Argumentet att det inte ingår några förvaringskostnader i de kinesiska exportpriserna, medan sådana kostnader ingår i de amerikanska priserna, anses inte vara realistiskt. I själva verket anses det ofrånkomligt att de kinesiska exportpriserna också innehåller en viss del för förvaringskostnader, eftersom produkten måste förvaras till dess att den uppnått en mängd som är ekonomiskt lönsam att exportera eller uppfyller leveranstidsklausulerna i försäljningskontrakten. Inga skillnader kan därför fastställas beträffande förvaringskostnader som anses ingå både i de amerikanska och de kinesiska priserna.

(36) Beträffande de finansieringskostnader som ingår i de inhemska priserna i USA men inte i de kinesiska exportpriserna bör man minnas att under fria marknadsekonomiska förhållanden alla sådana företag, oavsett om de fungerar som importörer, distributörer, producenter eller handlare, ådrar sig denna typ av utgifter. Detta skulle också vara fallet för de kinesiska exportörerna och producenterna om också de var verksamma under fria marknadsförhållanden. Eftersom detta inte är fallet anses argumentet omotiverat för detta förfarande. Beträffande de kinesiska exportörernas betalningsvillkor vid export till gemenskapen och de samarbetande amerikanska producenternas betalningsvillkor vid försäljning på hemmamarknaden konstaterades det att de var likartade. Ingen justering är därför nödvändig för detta ändamål.

(37) Beträffande frågan om kostnader för tekniska tjänster/utveckling och kvalitetssäkring framgick det av undersökningen att de kinesiska exportörerna, trots att de garanterar kvaliteten på den levererade produkten i sina försäljningskontrakt och därför borde ådra sig kvalitetssäkringskostnader, inte tillhandahåller tekniskt bistånd eller produktutveckling till sina kunder. Eftersom PAC är en kundinriktad (dvs. användarinriktad) produkt och producenterna ofta utvecklar särskilda kvaliteter med tanke på vissa kunders behov, visade det sig att dessa typer av utgifter utgör en del av de amerikanska producenternas försäljningskostnader även om den förs in deras räkenskaper under "forsknings- och utvecklingskostnader". En justering gjordes därför av de inhemska försäljningspriserna för varje producent i USA för att täcka deras faktiska kostnader för tekniskt bistånd och produktutveckling.

5. Dumpningsmarginaler

(38) Mot bakgrund av ovanstående slutsatser beträffande fastställandet av normalvärde och exportpris samt jämförelsen mellan dessa visade den slutliga undersökningen av sakförhållandena att det förekom dumpning i fråga om import av den berörda produkten med ursprung i Folkrepubliken Kina.

(39) Med hänsyn till den ändring som gjorts beträffande den alternativa jämförelsen för en av PAC-kvaliteterna, den rätta provision som fastställts och den justering av normalvärdet som gjorts på grund av kostnaderna för tekniskt bistånd och produktutveckling, är den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen uttryckt i procent av priset fritt gemenskapens gräns före tull 69,9 %.

F. SKADA

1. Gemenskapskonsumtion

(40) En av parterna hävdade att kommissionen, för att undersöka tendenserna hos gemenskapskonsumtionen, inte bara borde ha beaktat perioden från 1990 och fram till undersökningsperioden utan också de föregående åren, eftersom detta skulle ha visat en minskad konsumtion (istället för en liten ökning på 3,3 % som konstaterades under perioden 1990-1993). Det hävdas att om en sådan analys hade utförts under en längre period skulle effekten av nedläggningen av en stor produktionsanläggning för PAC i Tyskland redan före 1990 ha givit en annan tendens hos gemenskapskonsumtionen.

(41) Det är allmän praxis hos gemenskapsinstitutionerna att undersöka tendenserna för konsumtionen, importvolymerna, marknadsandelarna, priserna osv. över en period av flera år (vanligtvis fyra år inräknat undersökningsperioden). Denna praxis följdes i det här fallet eftersom den ansågs lämplig för att ge en objektiv uppfattning om utvecklingen av marknadsläget för alla berörda parter. Det bör dock påpekas att även om den period som analysen omfattar förlängdes och konsumtionstendensen förändrades skulle tendenserna för gemenskapsproducenternas marknadsandelar (dvs. nedåtgående) liksom för den kinesiska importen (dvs. uppåtgående) ändå förbli oförändrade.

(42) Vissa importörer/distributörer hävdade också att betydande mängder PAC fraktades till gemenskapen från Folkrepubliken Kina utan att någonsin "övergå till fri omsättning" (dvs. genom att de läggs upp i tullager och sedan säljs vidare till tredje land utanför gemenskapen). Det påstods också att kinesiskt PAC övergick till fri omsättning inom gemenskapen men sedan återexporterades till tredje land. För att klarlägga situationen begärde kommissionen särskilda uppgifter och handlingar från de berörda parterna. Dessa parter underlät dock att lämna de uppgifter som var nödvändiga för att kommissionen skulle kunna fastställa ett faktiskt importår för denna återexport av kinesiskt PAC och på så sätt acceptera deras påståenden att mindre kvantiteter av PAC i själva verket konsumerats i gemenskapen än som konstaterats i kommissionens undersökning.

2. Den dumpade importens volym och marknadsandel

(43) Utöver de argument som läggs fram i föregående punkt i den här förordningen lämnades inga nya synpunkter beträffande den dumpade importens volym och marknadsandel. Undersökningsresultaten i punkterna 37-44 i förordningen om provisorisk tull bekräftas därför.

3. Den dumpade importens priser och försäljning till lägre priser

(44) Liksom vid de jämförelser som kommissionen gjort för att fastställa dumpning påstod vissa berörda parter återigen att jämförelser mellan gemenskapsproducerade PAC-kvaliteter och PAC-kvaliteter som importerats från Folkrepubliken Kina för att fastställa försäljning till lägre priser borde göras på grundval av oberoende laboratorieanalyser.

Det hävdades också att de tekniska specifikationerna för de olika PAC-kvaliteterna som kommissionen använt vid jämförelsen var ofullständiga.

I punkterna 46 och 47 i förordningen och provisorisk tull liksom i punkterna 27-31 i den här förordningen har det förklarats varför de jämförelser som gjorts på grundval av tillgängliga kommersiella tekniska specifikationer och uppgifter om användningsområden för PAC-kvaliteterna i fråga ansågs tillräckliga för denna undersökning. Kommissionen använde de kommersiella tekniska specifikationer som utfärdats av gemenskapsproducenterna själva liksom de kinesiska tekniska PAC-specifikationer som vanligtvis bifogas importörernas köpekontrakt.

(45) Det bör också påpekas att trots att kommissionens jämförelser tillkännagavs för alla berörda parter långt innan de provisoriska åtgärderna infördes var det ingen av de berörda parterna som föreslog några särskilda alternativa jämförelser eller justeringar på grund av skillnader i de fysiska egenskaperna mellan de olika PAC-kvaliteterna. Man kunde ha väntat sig att importörerna/distributörerna, som i vissa fall också handlar med gemenskapsproducerat PAC, har den expertis som krävs för att tillhandahålla ovanstående uppgifter om de ansåg dem viktiga.

(46) Det påstods att marknadspriset på kinesiskt PAC i gemenskapen ligger på samma nivå som gemenskapsproducenternas priser eller, i vissa fall, ännu högre. Även om det kan hända att vissa exporttransaktioner för de kinesiska PAC-kvaliteterna sker på en liknande eller till och med högre prisnivå i jämförelse med vissa transaktioner som omfattar några av gemenskapsproducenternas kvaliteter (se punkt 48 i förordningen om provisorisk tull) bör man inte glömma att de dumpade kinesiska importpriserna generellt låg avsevärt under gemenskapsproducenternas priser.

(47) Beträffande den faktiska nivå som konstaterats på försäljning till lägre priser bör man erinra sig att gemenskapsproducenternas vägda genomsnittliga nettoförsäljningspriser fritt fabrik till användare i gemenskapen jämfördes med de vägda genomsnittliga importpriserna på motsvarande kinesiska kvaliteter justerade till nettonivåerna fritt lager, förtullat.

Det framfördes dock att kommissionen, då den höjde de kinesiska importpriserna till en nivå fritt fabrik och därigenom till ett handelsled och kommersiellt led som var jämförbart med gemenskapsproducenternas försäljningspriser fritt fabrik, inte tagit med alla gemenskapsimportörernas/distributörernas kostnader i beräkningen och inte heller en lämplig vinstmarginal. Detta är inte helt riktig eftersom en justering på 27 %, såsom det påpekats för de samarbetande parterna under undersökningens gång, för detta ändamål lades till de kinesiska cif-importpriserna.

(48) Det bör understrykas att denna andel motsvarar det vägda genomsnittet av alla de kostnader som de samarbetande hävdat (betald tull, kostnader för transport, mellanlagring, ompackning, finansiering, avskrivning osv.) och en rimlig vinstmarginal baserat på importörernas/distributörernas resultaträkningar. I överensstämmelse med den justering som beviljats för fastställande av normalvärdet beträffande tekniskt bistånd och kundspecifika produktutvecklingskostnader, vilka inte antas ingå i de kinesiska priserna, har det dock för den slutgiltiga beräkningen av försäljning till lägre priser beslutats att varje gemenskapsproducents försäljningspriser skall justeras nedåt med hänsyn till detta slags försäljningskostnader för respektive producent under undersökningsperioden.

(49) På grundval av detta har reviderade marginaler på upp till 35 % beräknats för försäljning till lägre priser. Det vägda genomsnittet för dessa reviderade marginaler för försäljning till lägre priser är dock 21 %.

4. Situationen för gemenskapsindustrin

(50) Eftersom inga nya argument framförts beträffande produktion, produktionskapacitet, lager, försäljning och marknadsandelar, lönsamhet och sysselsättning (punkterna 51-59 i förordningen om provisorisk tull) bekräftas dessa undersökningsresultat.

5. Slutsatser beträffande skada

(51) Mot bakgrund av ovanstående och eftersom det inte lades fram några andra styrkta bevis bekräftas slutsatserna i punkterna 60 och 61 i förordningen om provisorisk tull att gemenskapsindustrin i fråga vållats väsentlig skada i enlighet med artikel 4.1 i förordning (EEG) nr 2423/88.

G. ORSAKSSAMMANHANG

1. Allmänna anmärkningar

(52) Ett antal berörda parter upprepade de påståenden de gjort tidigare beträffande vållande av skada. De hävdade att kommissionen, då den kommit fram till sina provisoriska slutsatser och tillkännagett de väsentliga fakta och överväganden som låg till grund för dess avsikt att föreslå slutgiltiga åtgärder, inte hade tagit tillräcklig hänsyn till parternas argument. Såsom framgår nedan är detta påstående inte riktigt eftersom kommissionen tydligt tar upp dessa saker i punkterna 62-71 i förordningen om provisorisk tull.

(53) Importörerna vidhöll att efterfrågan på PAC i gemenskapen minskade mellan 1990 och undersökningsperioden på grund av den tekniska utvecklingen och den ökade användningen av återvinningsbart aktivt kol. I punkt 70 i förordningen om provisorisk tull medgav kommissionen att det eventuellt förekom en ökad efterfrågan på dessa alternativa produkter, men detta behöver inte innebära att efterfrågan på PAC har minskat. Såsom det anges i punkterna 42, 62 och 70 i förordningen om provisorisk tull ökade faktiskt efterfrågan (dvs. gemenskapskonsumtionen) med 3,3 % mellan 1990 och undersökningsperioden. Den faktor som det är viktigast att ta hänsyn till är dock att gemenskapsproducenternas försäljning minskade medan importen (särskilt dumpad import från Folkrepubliken Kina) ökade avsevärt.

(54) Det påstods också att nedläggningen av en stor tysk produktionsanläggning för PAC redan före 1990 (punkt 40 i den här förordningen) förorsakat en ökning av den kinesiska importen eftersom den producentens försäljningspartner påstod sig "tvungen" att ersätta den gemenskapsproducerade produkten med kinesiskt PAC trots att det företaget också fungerade som distributör av PAC som framställdes av andra gemenskapsproducenter och som importör/distributör av PAC från flera tredje land. Även om det kan accepteras att denna försäljningspartner var tvungen att vända sig till annat håll för sina PAC-inköp ändrar dock en sådan motivering till ökad import av kinesiskt PAC inte det faktum att sådan import ägde rum till dumpade priser som låg avsevärt lägre än gemenskapsproducenternas priser och därigenom vållade väsentlig skada.

(55) Med hänvisning till punkterna 45 och 56 i förordningen om provisorisk tull hävdade en av parterna att kinesisk PAC-import inte kunde ha förorsakat gemenskapsindustrin skada eftersom de genomsnittliga priserna på sådan import ökade med 10,6 % mellan 1990 och 1993 och dessutom gemenskapsproducenternas genomsnittliga försäljningspriser på PAC totalt också ökade under samma period. Med avseende på detta bör det också påpekas att den totala ökningen av gemenskapsproducenternas priser under denna period endast var 1,4 % och att priserna på gemenskapsproducerat PAC i vissa fall faktiskt sjönk. Med hänsyn till den betydande försäljning till lägre priser på 21,0 % som fastställts för 1993 måste därför slutsatsen bli den att försäljningen 1990 (då den kinesiska importen började tränga in på gemenskapsmarknaden) ägde rum till ännu lägre priser men inte den att det inte finns ett orsakssammanhang mellan dumpad kinesisk import och den skada som gemenskapsindustrin vållats.

(56) Det lades fram argument om att gemenskapsproducenternas ekonomiska svårigheter inte förorsakats av kinesisk import utan istället huvudsakligen av markanta ökningar av producenternas framställningskostnader och, för en av dem, av synnerligen höga råvarukostnader.

Även om gemenskapsproducenterna borde kunna vänta sig att få sälja sina produkter till priser som täcker alla kostnader på en marknad där det råder sund konkurrens omprövade kommissionen, mot bakgrund av kommentarer från flera berörda parter, den totala situationen beträffande utvecklingen av de samarbetande gemenskapsproducenternas produktionskostnader. Den drog slutsatsen att vissa exceptionella råvarukostnader som tillkommit för en av gemenskapsproducenterna under undersökningsperioden, för att återge de kostnader som normalt uppstår, inte borde tas med i beräkningen då skadeutjämningsnivån fastställs. Detta tillvägagångssätt bekräftas.

(57) Vissa berörda parter fortsatte också att argumentera om den inverkan uppenbar lågprisimport av PAC från Malaysia hade på gemenskapsmarknaden. Inga nya sakliga argument framfördes dock av dessa parter och resonemanget i punkterna 67 och 68 i förordningen om provisorisk tull anses ge ett nöjaktigt svar på de frågor som redan väckts.

(58) Såsom förklaras i punkt 68 i förordningen om provisorisk tull hade kommissionen inget bevis på att priserna på exporten från Malaysia var dumpade under undersökningsperioden. Även om det lades fram vissa bevis till kommissionen om malaysisk export som påstods vara dumpad gällde detta i själva verket år 1994 (ett år efter undersökningsperioden) och inget samband kunde därför fastställas mellan eventuell malaysisk dumpning under 1994 och den skada som gemenskapsindustrin vållats under undersökningsperioden på grundval av framlagda bevis.

(59) Vissa berörda parter lade fram en beräkning i vilken man försökte visa att även om gemenskapsproducenterna under undersökningsperioden istället sålt gemenskapsproducerat PAC motsvarande hela den kinesiska importen skulle de ändå ha gjort betydande förluster. I denna beräkning förbises dock det faktum att de försäljningsvolymer och -värden som gemenskapsproducenterna faktiskt uppnått under den perioden i själva verket påverkats av den dumpade kinesiska lågsprisimporten och därför inte kunde utgöra grunden för en sådan teoretisk beräkning. Denna beräkning anses därför bristfällig och kan inte visa gemenskapsproducenternas hypotetiska ekonomiska ställning om det inte förekom någon kinesisk PAC-import på gemenskapsmarknaden.

(60) Vissa parter påstod också att gemenskapsproducenterna sålde PAC utanför gemenskapen till mycket lägre priser än inom gemenskapen och att därför prisnivån på gemenskapsmarknaden inte var den enda anledningen till deras verkliga ekonomiska ställning. Såsom framgår i punkt 69 i förordningen om provisorisk tull konstaterade kommissionen att gemenskapsproducenternas försäljning utanför gemenskapen ägde rum på en lönsam nivå och därför till mycket högre priser än det PAC som såldes med förlust inom gemenskapen. Det vägda genomsnittliga försäljningspriset på alla PAC-kvaliteter som de samarbetande gemenskapsproducenterna sålde utanför gemenskapen ökade i själva verket från 1 792 ecu per ton 1990 till 1 839 ecu per ton under undersökningsperioden. Det framlagda påståendet är därför grundat på felaktiga antaganden. Trots detta bekräftas effekten av gemenskapsproducenternas sjunkande försäljning utanför gemenskapen i punkterna 69 och 71 i förordningen om provisorisk tull.

2. Slutsatser beträffande orsakssammanhang vid skada

(61) Mot bakgrund av ovanstående och i avsaknad av andra meningsfulla, styrkta påståenden bekräftas slutsatserna i punkt 71 i förordningen om provisorisk tull.

H. GEMENSKAPENS INTRESSE

(62) Såsom anförs i punkt 4 i den här förordningen kontaktade kommissionen sedan de provisoriska åtgärderna införts 22 företag, varav de flesta av dem av vissa importörer/distributörer framställts som "viktiga" användare av PAC i sex olika medlemsstater. Meningsfulla kommentarer eller svar på ett enkelt frågeformulär lämnades endast av tolv användare, vilket motsvarade ca 6 % av den totala gemenskapskonsumtionen.

(63) Beträffande dessa tolv användares PAC-inköp förklarade fem att deras PAC-konsumtion var oförändrad, fyra att deras konsumtion höll på att minska och tre att deras konsumtion ökade.

(64) Av de användare som besvarade frågeformuläret eller lämnade kommentarer angav sju att priserna på gemenskapens och kinesiskt PAC var jämförbara, men bara två av dem uppgav handelsbenämningen på de kvaliteter de jämfört. En granskning av specifikationerna för de gemenskapsproducerade kvaliteter som de två användarna jämfört visade dock att den kinesiska produkten var tekniskt överlägsen den som framställts i gemenskapen och därför inte var jämförbar vid denna undersökning. Två andra användare uppgav också att kinesiskt PAC är mycket billigare än samma PAC-kvalitet som framställs i gemenskapen. Tre användare uppgav att de valt kinesiskt PAC på grund av dess kvalitet i direkt relation till priset. Å andra sidan var det en annan användare som angav att företaget, av exakt samma anledning, valt gemenskapsprodukten. Två andra användare hade gått över från kinesiskt PAC till sådant som framställts i gemenskapen. Med tanke på de motsägelsefulla uppgifterna från användarna kan det inte dras någon avgörande slutsats utifrån dessa uppgifter.

(65) Inte heller lämnade användarna, trots att de uppmanades till det, några styrkta kommentarer om den inverkan antidumpningsåtgärder mot kinesiskt PAC skulle ha på deras respektive driftsbudget. Flertalet användare hävdade dock att en hög antidumpningstull skulle kunna innebära att den kinesiska importen uteslöts från gemenskapsmarknaden och att därigenom konkurrensnivån eventuellt skulle sjunka.

(66) I detta sammanhang är det värt att upprepa att syftet med handelsmässiga försvarsåtgärder är att eliminera den skadliga dumpningens snedvridande verkan på handeln och återupprätta sund konkurrens. Man kom därför inte fram till några andra slutsatser än dem som fastställts i punkterna 75 och 76 i förordningen om provisorisk tull.

(67) En svensk importör/distributör hävdade att införandet av antidumpningsåtgärder mot kinesiskt PAC skulle ha en djupt skadlig inverkan på företagets affärer. Företaget förklarade dock att det inte förekom någon import av kinesiskt PAC till dess skandinaviska försäljningsdistrikt (Sverige, Finland, Danmark) under undersökningsperioden. Importören ansåg också att kommissionen borde ha tagit hänsyn till Sverige och Finland vid sin undersökning trots att de inte var medlemmar i gemenskapen under undersökningsperioden. Kommissionen har i detta avseende konstaterat att den totala PAC-konsumtionen i Sverige och Finland uppskattas till ca 700 ton om året eller ca 2 % av den totala gemenskapskonsumtionen. Med hänsyn till att det inte heller förekom någon import av kinesiskt PAC i de länderna under undersökningsperioden anses det, även om uppgifterna om import, försäljning och konsumtion för de båda nya medlemsstaterna hade tagits med i slutsatserna, att effekten skulle ha varit obetydlig.

(68) Mot bakgrund av ovanstående anses de slutsatser som kommissionen dragit i förordningen om provisorisk tull beträffande gemenskapens intresse böra bekräftas. Det har faktiskt inte framkommit några övertygande skäl till varför det inte skulle ligga i gemenskapens intresse att anta slutgiltiga åtgärder.

I. ÅTAGANDE

(69) Den enda samarbetande kinesiska exportören föreslog ett åtagande baserat på en kombination av ett enda minimipris och en kvantitativ gräns för export av kemiskt aktiverat PAC. Exportören antydde att de kinesiska myndigheterna kunde garantera att genomförandet av ett sådant åtagande skulle övervakas, men de kinesiska myndigheterna själva gjorde dock inte någon sådan utfästelse. I denna antydan ingick det dock inte någon bestämd pris- eller kvantitetsnivå och inte heller hänvisades det till företagets export av ångaktiverat PAC till gemenskapen. Man bör i detta avseende erinra sig att det förekommer PAC av många olika kvaliteter till olika priser. Ett åtagande med ett enda genomsnittligt minimipris kunde därför inte godtas. Om ett åtagande baserat på respektive kvalitet hade erbjudits skulle dessutom övervakningen av detta åtagande varit praktiskt taget omöjlig eftersom just de kvaliteter detta företag kommer att exportera till gemenskapen inte kan kontrolleras mot officiell statistik (som inte gäller importdata på kvalitetsvis basis).

(70) Det bör också observeras att även om denna kinesiska exportör, som i själva verket är ett handelsföretag, är den största exportören av kinesiskt PAC till gemenskapen står det inte för den totala eller ens merparten av den kinesiska PAC-exporten till gemenskapen. Med tanke på att det finns flera andra exportörer och att de kinesiska myndigheterna själva inte har uppgett att de är villiga att garantera att ett sådant åtagande genomförs anses detta tillvägagångssätt inte lämpligt i det här fallet.

(71) Exportören underrättades därför om att ett åtagande inte kunde godtas. Detta tillvägagångssätt bekräftas.

J. TULL

(72) Beträffande de exakta beräkningarna för att fastställa skadeutjämningsnivån i förordningen om provisorisk tull höjdes de faktiska genomsnittliga nettoförsäljningspriserna fritt fabrik för de gemenskapsproducerade PAC-kvaliteter som ansågs jämförbara med de importerade kinesiska kvaliteterna individuellt med alla gemenskapsproducenternas vägda genomsnittsförlust, till nivåer som gav en rimlig vinstmarginal på 5 %. I detta avseende hävdade CEFIC att den rimliga vinstmarginal som skulle läggas till gemenskapsproducenternas kritiska försäljningspriser för PAC för fastställande av skadeutjämningsnivån endast borde baseras på gemenskapsproducenternas vinstgivande försäljning av aktivt kol och inte på en genomsnittsvinst som också omfattar förlustbringande PAC-försäljning. Vidare ansågs vinsten på 5 % före skatt för låg för att säkerställa en rimlig avkastning på investeringar, särskilt som gemenskapsproducenterna under 1990, innan den kinesiska importen i betydande utsträckning trängt in på marknaden, i genomsnitt uppnådde en vinst på 9,6 % på sin PAC-försäljning i gemenskapen.

(73) I detta avseende bör det klargöras att de genomsnittliga vinstmarginalerna för var och en av de tre samarbetande gemenskapsproducenterna på deras totala omsättning av all verksamhet som berör aktivt kol, med undantag av det PAC som såldes med förlust i gemenskapen, varierade från 4,1 % till 5,4 % under undersökningsperioden. Det bör också påpekas att eftersom endast 70 % av gemenskapsproducenternas förlorade försäljningsvolymer av PAC mellan 1990 och undersökningsperioden övertogs av dumpad kinesisk import är det vid detta förfarande inte rimligt att höja gemenskapsproducenternas kritiska priser med hela den vinstmarginal på 9,6 % som de uppnådde 1990.

(74) Med tanke på alla de ovanstående synpunkter som de berörda parterna har lämnat har dock vissa sidor av den metod som användes för de provisoriska åtgärderna omprövats och en annan metod anses nu mest lämplig för beräkning av de kritiska (dvs. hela produktionskostnaden) och rimliga vinstgivande prisnivåerna för dem av gemenskapsproducenternas olika kvaliteter som jämfördes med var och en av de kinesiska kvaliteterna.

(75) Med avseende på detta användes varje gemenskapsproducents hela produktionskostnad per kvalitet, vid behov justerad (se punkt 56 i den här förordningen), och till denna lades en vinst på 5 %. För att jämförelserna skulle bli riktiga gjordes sedan en justering nedåt av dessa teoretiska, vinstgivande priser med hänsyn till respektive producents försäljningskostnader för tekniskt bistånd och produktutveckling under undersökningsperioden (se punkt 48 i den här förordningen).

(76) Det genomsnittliga försäljningspriset fritt lager (dvs. cif-priset på import plus 27 % för importörernas/distributörernas pålägg) på varje importerad kinesisk kvalitet jämfördes sedan med ett enda vägt genomsnittligt vinstgivande pris för gemenskapsproducenterna. Detta gemenskapsproducenternas enda pris på varje kinesisk kvalitet beräknades med tanke på skadeutjämning med hjälp av priserna på varje enskild kvalitet för varje gemenskapsproducent såsom det anges i föregående punkt (vägt i enlighet med de kvantiteter som sålts av var och en av gemenskapsproducenterna).

(77) Den skillnad som framkom vid ovanstående jämförelse (vägd i enlighet med de mängder som importerats) var skadeutjämningsbeloppet. Det totala skadeutjämningsbeloppet uttrycktes sedan i procent av det totala kinesiska cif-värdet på import.

(78) Ovanstående metod bekräftas och det reviderade skadeutjämningsbeloppet, uttryckt i procent av nettopriset fritt gemenskapens gräns före tull, är 38,6 %.

Med hänsyn till att denna reviderade skadeutjämningsnivå fortfarande är lägre än det reviderade dumpningsmarginal som fastställts (se punkt 39 i den här förordningen) bör slutgiltiga antidumpningstullar införas på grundval av skadeutjämningsnivån.

Såvitt avser den slutgiltiga tullens utformning görs den bedömningen att den statskontrollerade ekonomins uppbyggnad ger de kinesiska exportörerna avsevärt manöverutrymme för att sänka sina exportpriser. För att minska risken att tullen absorberas av de kinesiska exportörerna är en särskild tull (dvs. ett fast belopp per ton) därför lämpligare i detta fall än en värdetull eller en rörlig tull.

Beloppet på en sådan tull har beräknats på grundval av den ovan nämnda skadeutjämningsnivån och är 323 ecu per ton (nettovikt). Detta bekräftas av rådet.

(79) Efter påförande av antidumpningsåtgärder kommer kommissionen att granska situationen på marknaden och, om omständigheterna - framförallt sådana som har ett samband med prisutvecklingen - skulle rättfärdiga en översyn, skall en sådan påbörjas två år efter det att slutgiltiga åtgärder antagits.

K. UTTAG AV PROVISORISK TULL

(80) Med beaktande av den ändrade utformningen på tullen anser rådet det inte lämpligt att i detta särskilda fall slutgiltigt uppbära antidumpningstullen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull skall införas på import av aktivt kol i pulverform enligt KN-nummer ex 3802 10 00 (tilläggsnummer 3802 10 00*91 i TARIC) med ursprung i Folkrepubliken Kina.

2. Beloppet på den slutgiltiga antidumpningstullen skall vara 323 ecu per ton (nettovikt).

3. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 3 juni 1996.

På rådets vägnar

C. A. CIAMPI

Ordförande

(1) EGT nr L 56, 6.3.1996, s. 1.

(2) EGT nr L 209, 2.8.1988, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 522/94 (EGT nr L 66, 10.3.1994, s. 10).

(3) EGT nr L 192, 15.8.1995, s. 14.

(4) EGT nr L 285, 29.11.1995, s. 2.