31995R2221

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2221/95 av den 20 september 1995 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 386/90 vad gäller fysisk kontroll i samband med export av jordbruksprodukter som berättigar till exportbidrag

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 386/90 av den 12 februari 1990 om kontroll i samband med export av jordbruksprodukter som berättigar till exportbidrag eller andra belopp (1), ändrad genom förordning (EG) nr 163/94 (2), särskilt artikel 6 i denna, och

med beaktande av följande:

Kommissionens förordning (EEG) nr 2030/90 (3) innehåller tillämpningsföreskrifter för förordning (EEG) nr 386/90. De tillämpningsföreskrifter som anges i förordningen är begränsade till att omfatta de bestämmelser som är absolut nödvändiga för att gemenskapssystemet snabbt skall kunna tillämpas, och de skall kunna kompletteras senare med hänsyn till nya erfarenheter, särskilt beträffande kvaliteten på de fysiska kontrollerna.

Redan bestående kontrollföreskrifter bör beaktas, särskilt de som återfinns i följande rättsakter:

- Kommissionens förordning (EEG) nr 2200/87 av den 8 juli 1987 med allmänna bestämmelser för framskaffande inom gemenskapen av varor som skall levereras som livsmedelsbistånd från gemenskapen (4), ändrad genom förordning (EEG) nr 790/91 (5).

- Kommissionens förordning (EEG) nr 3665/87 av den 27 november 1987 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter (6), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1384/95 (7).

I sin kompletterande rapport till rådet om tillämpningen av förordning (EEG) nr 386/90 (8) betonade kommissionen sin avsikt att utarbeta en mer detaljerad definition av begreppet "fysisk kontroll" enligt artikel 2 a i förordning (EEG) nr 386/90, för att få till stånd en enhetlig tillämpning av gemenskapsbestämmelserna i medlemsstaterna.

Det är nödvändigt att vidta åtgärder för att alltid kunna kontrollera om kontrollnivån på 5 % har uppnåtts.

Det är nödvändigt att fastställa bestämmelser för fall då antalet exporterade varor vid ett tullkontor är mycket litet.

För att gardera sig mot risken för utbyte vad gäller exportdeklarationer som godkänts av ett tullkontor i en medlemsstat, är det nödvändigt att fastställa ett minsta antal "kontroller med avseende på utbyte" som skall utföras av det tullkontor där utförsel från gemenskapens territorium sker. Med hänsyn till den plats där dessa "kontroller med avseende på utbyte" äger rum måste kontrollerna vara enkla.

För att minska risken för utbyte bör alla transportmedel eller kollin förseglas utom i de undantagsfall då produkterna kan identifieras på annat sätt.

Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (9), ändrad genom Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige, och dess tillämpningsföreskrifter fastställda i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (10), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1762/95 (11) tillämpas bland annat på export av alla industri- och jordbruksprodukter. Vad gäller jordbruksprodukter som berättigar till exportbidrag kan det visa sig nödvändigt att vidta särskilda åtgärder.

För att underlätta den praktiska tillämpningen av de nya bestämmelserna och för att öka klarheten och den administrativa effektiviteten, är det lämpligt att ersätta förordning (EEG) nr 2030/90 med denna förordning.

Mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts bör sådana bestämmelser införas som är nödvändiga och rimliga, och dessa bör tillämpas på ett enhetligt sätt.

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandena från samtliga berörda förvaltningskommittéer.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I denna förordning fastställs tillämpningsföreskrifter för fysisk kontroll enligt artikel 2 a i förordning (EEG) nr 386/90 och för fysisk kontroll med avseende på utbyte enligt artikel 3 a i samma förordning.

Artikel 2

1. Denna förordning

a) skall gälla vid export till tredje land av jordbruksprodukter och, utom då punkt 2 tillämpas, vid de likställda transaktioner som anges i artiklarna 34 och 42 i förordning (EEG) nr 3665/87 för vilka det ansöks om utbetalning av exportbidrag,

b) skall inte gälla vid export i form av sådant livsmedelsbistånd från gemenskapen som avses i förordning (EEG) nr 2200/87 och för vilken det finns ett speciellt kontrollsystem.

2. Utan att det påverkar de kontrollåtgärder som avses i artiklarna 35.4 och 42.4 förordning (EEG) nr 3665/87 får medlemsstaterna avstå från att utföra fysiska kontroller och kontroller med avseende på utbyte av sådana leveranser som avses i artiklarna 34 och 42 i förordning (EEG) nr 3665/87 om det rör sig om exportörer som omfattas av det förfarande som avses i artikel 35 i samma förordning och, om tillämpligt, av förfarandet enligt artikel 488-494 i förordning (EEG) nr 2454/93.

3. Vid beräkningen av den lägsta procentandel som skall kontrolleras enligt artikel 3 i förordning (EEG) nr 386/90 får medlemsstaterna avstå från att räkna in sådana exportdeklarationer som avser en kvantitet på högst

- 5 000 kg för spannmål och ris,

- 500 kg för andra produkter.

4. De medlemsstater som utnyttjar de möjligheter att avstå som anges i punkterna 2 och 3 skall anta lämpliga bestämmelser för att förhindra omdirigering av leveranser och annat missbruk.

Artikel 3

I samband med fastställandet av beräkningsgrunden för den procentandel som skall ligga till grund för utförandet av den i artikel 2 a i förordning (EEG) nr 386/90 angivna fysiska kontrollen, avses med "tullkontor" i artikel 3.2 första strecksatsen i den förordningen alla kontor som är behöriga att fullgöra tullformaliteter avseende export för de aktuella produkterna.

Artikel 4

Vid tillämpningen av artikel 3.2 tredje strecksatsen i förordning (EEG) nr 386/90 skall produkter som omfattas av samma marknadsorganisation för jordbruksprodukter anses tillhöra samma produktområde.

Produkter som tillhör spannmåls- och rissektorerna skall dock tillsammans utgöra ett produktområde och produkter som inte omfattas av bilaga II till fördraget skall utgöra ett produktområde.

Artikel 5

1. Med fysisk kontroll enligt artikel 2 a i förordning (EEG) nr 386/90 avses kontroll av överrensstämmelsen mellan exportdeklarationen - däri inbegripet de dokument som lämnats som underlag till denna - och varan vad beträffar varans kvantitet, slag och egenskaper.

Om den situation som beskrivs i bilagan uppstår, skall de där angivna metoderna tillämpas.

Exporttullkontoret skall övervaka att artikel 13 i förordning (EEG) nr 3665/87 efterföljs.

2. En kontroll som exportören uttryckligen eller antydningsvis har underrättats om i förväg får inte räknas som en fysisk kontroll.

Första stycket gäller inte då en kontroll av ett företags bokföring enligt punkt 3 a i bilagan utförs.

3. Om ett tullkontor godkänner mindre än 20 exportdeklarationer per år och produktområde måste minst en exportdeklaration per område göras till föremål för en fysisk kontroll.

4. Om exportbidragets storlek beror på varans innehåll av ett ämne skall exporttullkontoret inom ramen för den fysiska kontrollen ta representativa prover för en analys av ingredienserna i fråga av ett behörigt laboratorium.

Artikel 6

För att säkerställa exportvarornas identitet mellan exporttullkontoret och det tullkontor där utförsel från gemenskapens tullområde sker skall transportmedel eller kollin förseglas i enlighet med bestämmelserna i artikel 349 i förordning (EEG) nr 2454/93.

Artikel 7

1. Varje exporttullkontor skall vidta åtgärder för att alltid kunna kontrollera att kontrollnivån på 5 % har uppnåtts.

Dessa åtgärder skall för varje produktområde visa

- antalet exportdeklarationer som har räknats in för fysisk kontroll, och

- antalet utförda fysiska kontroller.

2. För varje fysisk kontroll skall en detaljerad redogörelse upprättas av den behöriga tjänsteman som utfört kontrollen.

Denna redogörelse skall vara daterad och den behöriga tjänstemannens namn skall anges. Redogörelsen skall finnas arkiverad på exporttullkontoret eller ett annat kontor under tre år efter exportåret, på ett sådant sätt att den är lätt åtkomlig.

3. På kontrollexemplaret T 5 som medföljer varan skall följande påskrift anges i fält D:

a) 386/90 om exporttullkontoret har utfört en fysisk kontroll,

b) 2200/87 om exporten avser gemenskapens livsmedelsbistånd.

Om utfartstullkontoret är beläget i samma medlemsstat som exporttullkontoret, skall påskriften anges på det nationella dokument som medföljer varan.

Artikel 8

1. Vid förskottsbetalning av bidraget enligt artikel 25-29 i förordning (EEG) nr 3665/87 kan den fysiska kontroll som har utförts av de behöriga myndigheterna.

- i samband med placeringen i eller under förvaringen i tullager i det fall som avses i artikel 28,

- från och med bearbetningens början i det fall som avses i artikel 27 i samma förordning,

användas som underlag vid beräkning av den minimiprocentsats som anges i artikel 3 i förordning (EEG) nr 386/90 förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a) Den fysiska kontroll som har utförts före fullgörandet av tullformaliteterna i samband med export skall uppfylla samma kriterier i fråga om intensitet som den kontroll som skall utföras enligt artikel 5 i denna förordning.

b) De produkter och varor som blivit föremål för den föregående fysiska kontrollen skall vara identiska med dem som blir föremål för exportdeklarationen.

2. Om det har genomförts analyser och annan fysisk kontroll före tullbehandlingen vid export enligt gemenskapsbestämmelser eller nationella bestämmelser som gäller tullordningen i fråga eller de tillverkningsprocesser som produkterna och varorna har genomgått, skall punkt 1 tillämpas med vederbörliga ändringar vid beräkningen av minimiprocentsatsen för den fysiska kontrollen.

Artikel 9

1. Om exportdeklarationen har godkänts av ett annat tullkontor än utfartskontoret skall det tullkontor där utförsel från gemenskapens tullområde sker utföra en "kontroll med avseende på utbyte" i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av kontrollåtgärder som vidtas i enlighet med andra bestämmelser skall denna "kontroll med avseende på utbyte" utföras minst en gång om dagen och i möjligaste mån genom tillämpning av en riskanalys, om exporttullkontoret inte har förseglat transportmedlet eller kollit.

3. I fall då ett veterinärsigill och en tullförsegling har använts, med beaktande av krav som ställs av tredje land som är bestämmelseland skall denna "kontroll med avseende på utbyte" utföras endast om det föreligger misstanke om bedrägeri.

4. Denna "kontroll med avseende på utbyte" skall bestå av en visuell kontroll av överensstämmelsen mellan varan och det dokument som har åtföljt den från exporttullkontoret till utfartstullkontoret.

Ett varuprov för analys tas endast om utfartstullkontoret inte kan kontrollera överensstämmelsen mellan varan och dokumentet genom att se på dem och använda sig av de uppgifter som framgår av emballagen och dokumenten. I detta fall skall artikel 5.4 i denna inte tillämpas.

5. Alla utfartskontor skall vidta de åtgärder som krävs för att följande uppgifter alltid skall finnas tillgängliga:

- antalet exportdeklarationer som har räknats in för "kontroll med avseende på utbyte", och

- antalet utförda "kontroll med avseende på utbyte".

När utfartstullkontoret har tagit ett varuprov skall uppgiften "varuprov har tagits" anges på kontrollexemplaret T 5 eller i tillämpliga fall på det nationella dokument som skall skickas till den behöriga myndigheten.

En dubblett eller en kopia av det officiella dokumentet skall finnas kvar på utfartstullkontoret.

6. Utfartstullkontoret skall skriftligen underrätta den behöriga myndighet som avses i punkt 5 om resultatet av analysen genom att meddela följande:

- "analysresultatet överensstämmer med exportdeklarationen" eller

- resultatet av analysen när detta inte överensstämmer med uppgifterna om den deklarerade produkten.

Artikel 10

Förordning (EEG) nr 2030/90 skall upphöra att gälla.

Artikel 11

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 1996 för de exportdeklarationer som godkänts efter detta datum.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 september 1995.

På kommissionens vägnar

Franz FISCHLER

Ledamot av kommissionen

(1) EGT nr L 42, 16.2.1990, s. 6.

(2) EGT nr L 24, 29.1.1994, s. 2.

(3) EGT nr L 186, 18.7.1990, s. 6.

(4) EGT nr L 204, 25.7.1987, s. 1.

(5) EGT nr L 81, 28.3.1991, s. 108.

(6) EGT nr L 351, 14.12.1987, s. 1.

(7) EGT nr L 134, 20.6.1995, s. 14.

(8) EGT nr C 218, 12.8.1993, s. 14.

(9) EGT nr L 302, 19.10.1992, s. 1.

(10) EGT nr L 253, 11.10.1993, s. 1.

(11) EGT nr L 171, 21.7.1995, s. 8.

BILAGA

Metoder som skall följas när en fysisk kontroll utförs:

1. a) Om exportören använder justerade slutna anordningar för automatisk lastning och automatisk vägning vid lastning av varor i bulk, skall kontrollen av överensstämmelse mellan exportdeklarationen och varan utföras genom att kvantiteten fastställs med hjälp av den justerade automatiska vägningen, och slaget och egenskaperna kontrolleras med hjälp av representativa urval.

Exporttullkontoret skall dessutom med hjälp av stickprovsundersökningar kontrollera

- att systemet för vägning och lastning inte möjliggör att varor avleds inom den slutna anordningen eller manipuleras på annat sätt,

- att de föreskrivna tidsfristerna för justering av vägningsanordningarna inte har löpt ut och att förseglingarna är intakta om slutna system för vägning används,

- att vägda partier verkligen lastas i det angivna transportmedlet,

- att uppgifterna i vägningsböckerna eller i intygen om vägning motsvarar uppgifterna i lastningsdokumenten.

b) I de undantagsfall där bulkvarornas kvantitet inte fastställs med hjälp av ett justerat automatiskt system för vägning skall tullkontoret använda en annan kontrollmetod som är tillfredsställande ur handelssynpunkt.

2. a) Om exportören har deklarerat varor för vilka använts automatiska anordningar för förpackning i säckar, lådor, flaskor etc. och justerade anordningar för automatisk vägning/mätning eller förpackningar eller flaskor i enlighet med bestämmelserna i rådets direktiv 75/106/EEG (1) och 75/107/EEG (2), skall antalet säckar, lådor, flaskor etc. räknas, i princip, i sin helhet och slaget och egenskaperna kontrolleras av exporttullkontoret med hjälp av representativa urval. Vikten eller måttet skall fastställas med hjälp av justerad automatisk vägning/mätning eller på grundval av förpackningen eller flaskorna i enlighet med ovannämnda två direktiv. Exporttullkontoret får väga eller mäta en säck, en låda eller en flaska.

Om anordningen innehåller ett justerat automatiskt räkneverk kan uppgifterna från detta användas för den fysiska kontrollen med avseende på kvantiteten.

Punkt 1 a andra stycket skall tillämpas i de delar som är tillämpliga.

Om exportören använder lastpallar på vilka lårar, lådor etc. lastas, skall exporttullkontoret välja ut representativa pallar och kontrollera om de innehåller det deklarerade antalet lårar, lådor etc. Kontoret skall på dessa pallar välja ut ett antal representativa lårar eller lådor och kontrollera om de innehåller det deklarerade antalet flaskor, stycken etc.

b) Om exportören inte använder sådana anordningar som avses i första och andra stycket skall exporttullkontoret räkna antalet säckar och lådor etc. Slaget, egenskaperna samt vikten eller måttet skall kontrolleras med hjälp av representativa urval. Föregående stycke skall tillämpas på motsvarande sätt.

3. a) Vad gäller varor som inte omfattas av bilaga II och som

- är förpackade för detaljhandelsförsäljning eller som försetts med en anpassad märkning med uppgifter om innehållet och vikten direkt på förpackningen, och

- antingen har framställts i enlighet med de villkoren i artikel 3.2 tredje stycket i kommissionens förordning (EG) nr 1222/94 (3), eller för vilka man använt de produktkvantiteter som fastställs i bilaga C i samma förordning,

kan exporttullkontoret tillämpa följande förfarande:

aa) Först och främst kontrolleras vikten och innehållet vad gäller varor i detaljhandelsförpackning som inte omfattas av bilaga II och jämförs med uppgifterna på detaljhandelsförpackningen. En vara kan vägas utan förpackning.

bb) Därefter räknas och/eller vägs - i princip - den totala kvantiteten varor i detaljhandelsförpackning som inte omfattas av bilaga II.

Punkt 2 a och 2 b skall tillämpas på motsvarande sätt.

Ett varuprov kan tas för att kontrollera att utbyte inte har skett. Artikel 5.4 i denna förordning skall inte tillämpas.

cc) aaa) Sammansättningen hos en sådan vara som inte omfattas av bilaga II kan av exporttullkontoret anses korrekt om beskrivningen och det innehåll som angivits på detaljhandelsförpackningen överensstämmer med exportdeklarationen och registreringsnumret för tillverkningsreceptet som redan kontrollerats av de behöriga myndigheterna inom ett år före exporten.

I detta fall skall exporttullkontoret se till att de behöriga myndigheternas bokföringskontrollant, i efterhand och så snart det är möjligt kontrollera om den producerade varan och den exporterade är densamma. När detta är kontrollerat skall representanten meddela exporttullkontoret resultatet.

Om tillverkningsreceptet ännu inte kontrollerats av de behöriga myndigheterna skall exporttullkontoret se till att detta recept och identiteten kontrolleras i efterhand och så snart det är möjligt av de behöriga myndigheternas bokföringskontrollant.

bbb) För tillämpning av denna metod för kontroll av sammansättningen hos en vara som inte omfattas av bilaga II skall medlemsstaten dessförinnan inrätta ett förfarande som innebär att

- sammansättningen hos en vara som inte omfattas av bilaga II kan kontrolleras med hjälp av räkenskaperna och de särskilda dokument som rör tillverkningen,

- överensstämmelsen mellan en producerad vara som inte omfattas av bilaga II, exportdeklarationen, tillverkningsreceptet och den vara som skall exporteras kan säkerställas med hjälp av företagets dokumentation över tillverkningen.

- de behöriga myndigheternas bokföringskontrollant i efterhand kan kontrollera överensstämmelsen mellan den exporterade varan, exportdeklarationen, tillverkningsreceptet och den producerade varan.

b) De särskilda dokument som rör tillverkningen av en vara som inte omfattas av bilaga II skall bevaras hos företagen under tre år efter det år då varan exporterades.

c) Om förfarandet i 3 a inte är tillämpligt skall exporttullkontoret ta representativa varuprov utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 7.1 i förordning (EG) nr 1222/94.

(1) EGT nr L 42, 15.2.1975, s. 1.

(2) EGT nr L 42, 15.2.1975, s. 14.

(3) EGT nr L 136, 31.5.1994, s. 5.