31995L0062

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 95/62/EG av den 13 december 1995 om tillhandahållande av öppna nät (ONP) för taltelefoni

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 100a i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

i enlighet med det i artikel 189b i fördraget angivna förfarandet(3), och

med beaktande av följande:

1. I rådets direktiv 90/387/EEG av den 28 juni 1990 om upprättandet av den inre marknaden för teletjänster genom att tillhandahålla öppna nät(4) anges bland annat att ett särskilt direktiv som uppställer villkor för tillhandahållande av öppna nät för taltelefoni skall antas.

2. Enligt bestämmelserna i det nämnda direktivet gäller tillhandahållandet av öppna nät (ONP) på området för allmänt tillgängliga telenät och, i förekommande fall, på området för allmänt tillgängliga teletjänster. Tillämpningen av ONP på taltelefoni skall därför också innefatta tillämpning av ONP på de nät som används för att tillhandahålla tjänsten.

3. ONP-villkoren för tillgång till och användning av fasta, allmänt tillgängliga telefonnät och telefonitjänster bör gälla för alla typer av nätteknologi som för närvarande används i medlemsstaterna, inklusive analoga telefonnät, digitala nät och det digitala flertjänstnätet (ISDN).

4. Det här direktivet är inte tillämpligt på mobiltelefonitjänster. Det är dock tillämpligt när operatörer av allmänt tillgängliga mobiltelefonitjänster använder sig av det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet, särskilt när det gäller samtrafik mellan mobiltelefoninät och det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet i en enskild medlemsstat i syfte att få till stånd allsidiga tjänster som täcker hela gemenskapen. Det här direktivet är inte tillämpligt på direkt samtrafik mellan operatörer av allmänt tillgängliga mobiltelefonitjänster.

5. Det här direktivet är inte tillämpligt på tjänster och funktioner som tillhandahålls vid nätanslutningspunkter som är belägna utanför gemenskapen.

6. I kommissionens direktiv 90/388/EEG av den 28 juni 1990 om konkurrens på marknaderna för teletjänster(5), åläggs medlemsstaterna att upphäva ensamrättigheterna för tillhandahållande av andra teletjänster än taltelefoni. Direktivet är inte tillämpligt på telex, mobil radiotelefoni och personsökning.

7. Vissa medlemsstater har avskaffat ensamrättigheter avseende tillhandahållande av taltelefonitjänster och tjänster avseende allmänt tillgängliga telenät. Dessa medlemsstater bör se till att alla användare har möjlighet att abonnera på harmoniserade telefonitjänster i enlighet med detta direktiv. Bestämmelserna i detta direktiv bör inte hindra tillgång till marknaden för taltelefonitjänster eller tillhandahållande av ett allmänt tillgängligt telenät.

8. Taltelefonin har numera social och ekonomisk betydelse, och alla i gemenskapen bör ha rätt att abonnera på denna tjänst. Enligt principen om icke-diskriminering bör taltelefoni utan diskriminering på begäran erbjudas och tillhandahållas användarna. Principen om icke-diskriminering är också tillämplig vad gäller bland annat anslutningsmöjligheter, taxor, tjänstens kvalitet, leveranstider, rättvis tilldelning i händelse av bristsituationer, reparationstider samt tillgänglighet såvitt avser nät- och kundinformation, om inte annat följer av gällande lagstiftning om skydd av personuppgifter och privatlivet.

9. I överensstämmelse med direktiv 90/388/EEG måste de medlemsstater som bibehåller ensamrättigheter för inrättande och drift av allmänt tillgängliga telenät vidta de åtgärder som är nödvändiga för att de villkor som gäller för tillgång till och användning av näten skall bli offentliga, objektiva och utan diskriminerande verkan. Ett harmoniserat avgörande av vilka specifikationer som skall offentliggöras, och i vilken form detta bör ske, är nödvändigt för att underlätta utförande av teletjänster inom och mellan medlemsstater och i synnerhet utförande av tjänster av företag, bolag eller fysiska personer i andra medlemsstater än den där det företag, det bolag eller den fysiska person som tjänsterna är avsedda för, är etablerade.

10. I enlighet med principen om åtskillnad mellan tillsyns- och driftsfunktioner har nationella tillsynsmyndigheter upprättats i medlemsstaterna. Tillsynsmyndigheterna i varje enskild medlemsstat bör med tillämpning av subsidiaritetsprincipen spela en viktig roll vid genomförandet av detta direktiv, särskilt såvitt avser offentliggörande av målsättningar, statistik över uppnådda resultat, datum för införande av nya funktioner, adekvat samråd med användare/konsumenter och deras organisationer, kontroll av nummerplaner, övervakning av användningsvillkor och handläggning av tvister samt säkerställande av att användarna behandlas rättvist inom hela gemenskapen. Tillsynsmyndigheterna bör ha de medel som krävs för att fullständigt utföra dessa uppgifter.

11. En aspekt av grundläggande betydelse för varje tillhandahållen tjänst är tjänstens kvalitet så som den uppfattas av användaren, och det är i användarens intresse att såväl de parametrar som används för utvärdering av tjänstens kvalitet, som vilken kvalitetsnivå som uppnås, offentliggörs. En förutsättning för att det skall gå att utvärdera huruvida tjänsternas kvalitet når upp till samma nivå överallt inom gemenskapen är att kvalitetsparametrarna harmoniseras och gemensamma mätmetoder utformas. Olika användarkategorier kräver olika servicenivåer, och det kan därför vara lämpligt att ha differentierade taxor.

12. Användarna av det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet måste gentemot teleorganisationerna ha rättigheter som åtminstone liknar dem som de har gentemot leverantörer av andra varor och tjänster. Teleorganisationerna får inte gentemot användarna av det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet åtnjuta ett rättsligt skydd som inte kan rättfärdigas.

13. En överenskommelse mellan de berörda parterna kan vara ett avtal. För att undvika orättvisa avtalsvillkor är det nödvändigt att de nationella tillsynsmyndigheterna har rätt att kräva ändringar i de villkor som teleorganisationerna genom avtalen ålägger användarna. Medlemsstaterna kan avgöra om den nationella tillsynsmyndigheten skall granska avtalsvillkoren antingen innan teleorganisationerna börjar tillämpa dem eller också när som helst på användarens begäran.

14. Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal(6) ger redan ett allmänt skydd för konsumenterna vad gäller avtalsbestämmelser. Det är dock nödvändigt att för detta direktivs syften komplettera detta allmänna skydd med några mer specifika regler som bör gälla för alla användare.15. Utöver de grundläggande taltelefonitjänster som erbjuds användarna bör det tillses att dessa i den utsträckning det är tekniskt och ekonomiskt möjligt erbjuds en harmoniserad minimiuppsättning av avancerade taltelefonifunktioner för kommunikation både inom den enskilda medlemsstaten och mellan olika medlemsstater.

16. Den 20 december 1994 enades Europaparlamentet, rådet och kommissionen om ett modus vivendi avseende genomförandeåtgärder för de rättsakter som antas enligt förfarandet i artikel 189b i Romfördraget.

17. Om andra taltelefonifunktioner, utöver den harmoniserade minimiuppsättning som beskrivs i detta direktiv, erbjuds för att tillmötesgå marknadens efterfrågan, får detta varken inverka menligt på utbudet av grundläggande taltelefonifunktioner eller medföra orimliga prishöjningar såvitt avser den grundläggande taltelefonitjänsten.

18. Vid harmoniseringen av villkoren för taltelefonitjänster bör medlemsstaterna, mot bakgrund av att de olika näten nått olika grad av teknisk utveckling och mot bakgrund av att efterfrågan varierar, ha en viss frihet att själva besluta om tidsplaner för genomförandet.

19. Kommissionen har utarbetat riktlinjer för tillämpning av gemenskapens konkurrensregler på telekommunikationssektorn(7), särskilt för att klargöra hur gemenskapens konkurrensregler skall tillämpas när teleorganisationerna samarbetar för att åstadkomma samtrafik mellan allmänt tillgängliga nät och tjänster på gemenskapsnivå.

20. För att kunna tillhandahålla effektiva teletjänster, inklusive nya tillämpningar, kan leverantörer av teletjänster och andra användare i enlighet med gemenskapsrättens principer begära att få tillgång till det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet via andra nätanslutningspunkter än dem som de flesta telefonanvändare har tillgång till. En sådan begäran måste vara rimlig såvitt avser teknisk och ekonomisk genomförbarhet. Förfaranden måste fastställas, som gör det möjligt att skapa en balans mellan användarnas krav och teleorganisationernas berättigade intressen. När sådana särskilda nätanslutningar tillämpas för att det fasta allmänt tillgängliga telefonnätet skall kunna utnyttjas maximalt och effektivt är det nödvändigt att det allmänt tillgängliga nätets integritet bevaras.

21. I enlighet med definitionen i direktiv 90/387/EEG kan nätanslutningspunkten vara placerad i en teleorganisations lokaler. I det här direktivet ställs inga uttalade krav på att utrustning, som ägs av tjänsteleverantörerna, skall placeras i en teleorganisations lokaler.

22. De nationella tillsynsmyndigheterna måste på ett adekvat sätt garantera att teleorganisationerna inte diskriminerar tjänsteleverantörer som de konkurrerar med. Särskilt avses garantier som tillförsäkrar rättvis tillgång till nätgränssnitt. De taxor som teleorganisationerna betalar för användning av det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet för distribution av teletjänster skall vara samma som de taxor som gäller för andra användare.

23. Om användningen av nya intelligenta nätarkitekturer skulle medföra stordriftsfördelar bör detta komma användarna till godo. En utveckling av gemenskapens marknad för teletjänster förutsätter att funktioner av den typ som behandlas i detta direktiv tillhandahålls i stor utsträckning. Principen om icke-diskriminering bör tillämpas på ett sådant sätt att utvecklingen av avancerade teletjänster inte hindras.

24. Teleorganisationerna bör uppmuntras att upprätta de samarbetsmekanismer som är nödvändiga för att säkerställa samtrafikmöjligheter mellan allmänt tillgängliga nät över hela gemenskapen, särskilt såvitt avser taltelefonitjänster. De nationella tillsynsmyndigheterna bör underlätta ett sådant samarbete. Denna samtrafik måste underställas tillsynsmyndigheternas övervakning i syfte att i hela gemenskapen skydda användarnas intressen och säkerställa efterlevnad av gemenskapsrätten, i förekommande fall i enlighet med det internationella regelverk som finns inom internationella teleunionen (ITU). De nationella tillsynsmyndigheterna skall därför, om det är nödvändigt, ha rätt till tillgång till fullständiga uppgifter rörande samtrafikavtal. Kommissionen kan hos medlemsstaterna begära detaljerade uppgifter rörande avtal om särskild tillgång tillnäten och rörande samtrafikavtal i den utsträckning gemenskapsrätten ger möjlighet till detta.

25. Samtrafik mellan allmänt tillgängliga telefonnät är en förutsättning för att teletjänster skall kunna tillhandahållas på gemenskapsnivå. De nationella tillsynsmyndigheterna ansvarar för att de villkor som styr de fasta, allmänt tillgängliga telefonnätens samtrafik, inklusive samtrafik mellan teleorganisationer från andra medlemsstater och operatörer av allmänna mobiltelefonitjänster, är objektiva och icke-diskriminerande i enlighet med direktiv 90/387/EEG.

26. Om det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet i en medlemsstat drivs av flera teleorganisationer är en lämplig över samtrafikförfarandena genom de nationella tillsynsmyndigheterna nödvändig för att garantera att taltelefonitjänster tillhandahålls över hela gemenskapen. Sådana samtrafikförfaranden bör utformas med beaktande av principerna i detta direktiv.

27. Principen om icke-diskriminering i samband med samtrafik syftar främst till att undvika att teleorganisationer missbrukar en dominerande ställning.

28. I enlighet med direktiv 90/387/EEG bör gemensamma, effektiva taxeprinciper, baserade på objektiva kriterier och kostnadsorienterade principer, tillämpas inom hela gemenskapen. En övergångsperiod av rimlig längd kan dock visa sig nödvändig innan dessa taxeprinciper kan genomföras fullt ut. Taxorna skall dock medge insyn och skall offentliggöras på ett adekvat sätt. I enlighet med fördragets konkurrenslagstiftning bör en tillräcklig uppdelning av taxorna göras. Vidare måste taxorna vara lika för alla och de får inte vara diskriminerande. Vid tillämpningen av principen om kostnadsorienterade taxor bör hänsyn tas till att målet är en tjänst som skall vara öppen för alla. Hänsyn kan också tas till samhällsplaneringsprinciper som är avsedda att säkerställa sammanhållningen inom en medlemsstat.

29. De nationella tillsynsmyndigheterna skall ansvara för tillsynen över taxorna. Taxesystemen bör utvecklas i enlighet med den tekniska utvecklingen och efterfrågan. Kravet på kostnadsorienterade taxor innebär att teleorganisationerna inom rimlig tid skall införa ett redovisningssystem som ger sådan insyn att kostnaderna på ett så exakt sätt som möjligt kan hänföras till olika tjänster. Detta kan t.ex. ske genom tillämpning av principen om fullständig kostnadsfördelning.

30. Vid tillämpningen av den allmänna principen att taxorna skall vara kostnadsorienterade är - under de nationella tillsynsmyndigheternas överinseende - en viss flexibilitet nödvändig så att det kan förekomma lägre taxor för vissa typer av användning av teletjänsterna, eller så att av sociala skäl önskvärda taxor kan tillämpas för vissa grupper av personer, vissa typer av samtal eller vissa tider på dygnet. Taxereduktioner måste överensstämma med fördragets konkurrensbestämmelser, och i synnerhet med den grundläggande principen att ingående av ett avtal inte får vara beroende av ett godkännande av tilläggsförpliktelser, som saknar samband med avtalets föremål. Det är av särskild vikt att taxereduktioner inte förbinder utförande av tjänster som tillhandahålls inom ramen för särskilda rättigheter eller ensamrättigheter med sådana tjänster som tillhandahålls i en konkurrenssituation.

31. Användarna bör kunna kontrollera att deras räkningar är riktiga och därför bör de ges rätt att få räkningar som är specificerade på ett sådant sätt att deras behov tillgodoses, samtidigt som gällande lagstiftning om skydd av personuppgifter och privatlivet iakttas.

32. Kataloger över användare som abonnerar på taltelefonitjänsten bör finnas lätt tillgängliga, eftersom dessa är viktiga för användning av taltelefonitjänsten. Uppgifterna i katalogerna bör tillhandahållas på rättvisa och icke-diskriminerande villkor och användarna bör, i överensstämmelse med gällande lagstiftning om skydd för personuppgifter och privatlivet, ha möjlighet att välja om de vill finnas med i katalogerna eller inte. Detta direktiv påverkar inte rättsläget vad gäller tillgång till kataloger.

33. Telefonautomater är viktiga för att göra taltelefonitjänsten tillgänglig, särskilt i nödsituationer, och därför är det viktigt att se till att det finns telefonautomater i tillräcklig omfattning för att svara mot användarnas rimliga behov.

34. Utifrån utgångspunkten att alla användare skulle ha fördelar av att kunna använda en och samma typ av telefonkort i alla medlemsstater har kommissionen gett CEN/CENELEC (Europeiska standardiseringskommissionen/Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering) i uppdrag att utforma lämpliga standarder. Dessa standarder bör kompletteras med kommersiella avtal, så att telefonkort tillverkade i en medlemsstat kan användas även i andra medlemsstater.

35. Inom medlemsstaterna kan särskilda stödåtgärder vidtas till förmån för grupper av personer med särskilda behov. Dessa åtgärder kan särskilt avse taltelefonitjänsten, eftersom denna får anses vara av stor betydelse för handikappade.

36. Kommissionen har gett Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (ETSI) i uppdrag att undersöka de tekniska och ekonomiska möjligheterna att införa en harmoniserad vanlig abonnentanslutning som skulle möjliggöra tillgång till och användning av det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet i alla medlemsstater. För att säkerställa harmoniserad tillgång till ISDN-terminalutrustning är det önskvärt att man uppställer krav även för motsvarande nätanslutningspunkter, inklusive specifikationer för telejackens utformning.

37. Ansvaret för telefonnumren inom länderna bör ligga hos de nationella tillsynsmyndigheterna. Nummerplaner bör utarbetas i nära samråd med teleorganisationerna och bör vara i linje med en långsiktig numreringsprincip för hela gemenskapen samt med den internationella nummerplanen. Nummerändringar är kostsamma både för teleorganisationerna och för användarna och bör begränsas till ett minimum, som är förenligt med de långsiktiga nationella och internationella behoven.

38. I rådets resolution av den 19 november 1992 om främjande av alleuropeiskt samarbete om numrering av teletjänster(8) fastställs att det är ett viktigt politiskt mål att stärka samarbetet om numreringsprinciper för tjänster med gemensam europeisk tillämpning. Det är nödvändigt att skapa en europeisk nummerserie för att underlätta införande och användning av taltelefonitjänster på gemenskapsnivå, inbegripet helt eller delvis kostnadsfria nummer.

39. Enligt direktiv 90/388/EEG skall varje medlemsstat som kräver ett tillståndsförfarande eller en deklaration för tillhandahållande av teletjänster se till att villkoren för beviljande av tillstånd är objektiva, icke-diskriminerande och ger möjlighet till insyn, att eventuella avslag motiveras samt att det finns förfaranden för överklagande av sådana avslag. Villkoren för användning av det fasta telenätet skall vara förenliga med gemenskapsrätten och särskilt direktiv 90/387/EEG. Enligt rådets direktiv 92/44/EEG av den 5 juni 1992 om tillhandahållande av öppna nät för förhyrda förbindelser(9) bör varje restriktion som syftar till att säkerställa överensstämmelse med de väsentliga kraven vara förenlig med gemenskapsrätten och genomföras av de nationella tillsynsmyndigheterna med hjälp av reglerande åtgärder. Några tekniska restriktioner för samtrafik mellan fasta teleförbindelser och det allmänt tillgängliga nätet får inte införas eller bibehållas.

40. Enligt direktiv 90/387/EEG kan de väsentliga krav som kan rättfärdiga restriktioner för access till och användning av allmänt tillgängliga telenät eller teletjänster, endast omfatta säkerheten vid nätdrift, upprätthållande av nätets integritet, samverkan mellan tjänster i berättigade fall och skydd för uppgifter i lämpliga fall. Dessutom skall de villkor gälla som är allmänt tillämpliga vid anslutning av terminalutrustning till nätet. De nationella tillsynsmyndigheterna kan godkänna förfaranden som ger en teleorganisation möjlighet att omedelbart vidta åtgärder i händelse av allvarlig överträdelse av villkoren för access eller användning.

41. Principen om insyn bör tillämpas för de standarder som taltelefonitjänsterna baseras på. Enligt direktiv 90/387/EEG måste en harmonisering av tekniska gränssnitt och villkoren för access baseras på gemensamma tekniska specifikationer, som tar hänsyn till internationellt standardiseringsarbete. I rådets direktiv 83/189/EEG av den 28 mars 1983 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter(10) fastslås att inga nya nationella standarder får utarbetas inom de områden där harmoniserade europeiska standarder håller på att utarbetas.

42. För att kommissionen effektivt skall kunna övervaka genomförandet av detta direktiv är det nödvändigt att medlemsstaterna meddelar kommissionen vilka nationella tillsynsmyndigheter som kommer att ha ansvaret för att utöva de funktioner om vilka stadgas i detta direktiv och för att tillhandahålla de relevanta uppgifter som krävs i direktivet.

43. Utöver den rätt att överklaga som garanteras genom den nationella lagstiftningen eller genom gemenskapsrätten bör det finnas ett enkelt handläggningsförfarande för tvister både på nationell nivå och gemenskapsnivå. Detta förfarande bör vara smidigt och billigt samt ge möjlighet till insyn och involvera alla berörda parter.

44. Teletjänsterna omfattas av lagstiftningen om konsumentskydd, lagstiftningen om dataskydd och lagstiftningen om spridning av uppgifter eller handlingar som kan väcka anstöt hos allmänheten, och därför innehåller det här direktivet inga ytterligare, särskilda, bestämmelser av sådant slag.

45. En regelbunden och systematisk dialog med teleorganisationer, användare, konsumenter, tillverkare och tjänsteleverantörer om de delar av detta direktiv som är av betydelse för hela gemenskapen skulle förbättra insynen. Samråd med fackföreningarna föreskrivs redan i kommissionens beslut 90/450/EEG(11), genom vilket en paritetisk kommitté för teletjänster, sammansatt av representanter för arbetsgivare och arbetstagare och vars syfte är att biträda kommissionen, upprättades.

46. Mot bakgrund av den dynamiska utvecklingen på detta område bör tillhandahållandet av öppna nät (ONP) för taltelefoni införas gradvis under en längre period, och föreskrifterna på området måste vara tillräckligt flexibla för att ta hänsyn till förändringar på marknaden och till den tekniska utvecklingen. Ett förfarande bör därför införas som gör det möjligt att på ett smidigt sätt genomföra tekniska anpassningar, som tar full hänsyn till medlemsstaternas inställning och i vilket ONP-kommittén deltar.

47. Ett förfarande bör införas för att säkerställa konvergensen på gemenskapsnivå genom att fastställa harmoniserade mål och tidsplaner för taltelefonitjänster och funktioner. I ett sådant förfarande bör ONP-kommittén delta. Härvid bör hänsyn fullt ut tas till nätets utvecklingsgrad och till marknadens efterfrågan inom gemenskapen.

48. En väl utvecklad och lönsam taltelefonitjänst inom hela gemenskapen - en nödvändig förutsättning för den inre marknaden - kan inte förverkligas på ett tillfredsställande sätt på medlemsstatsnivå och kan därför på ett bättre sätt genomföras på gemenskapsnivå genom antagande av detta direktiv.

49. Enligt rådets beslut 91/396/EEG skall ett enda larmnummer införas inom hela gemenskapen(12). I rådets direktiv 91/263/EEG av den 29 april 1991 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om teleterminalutrustning och ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse(13) definieras villkoren för anslutning av terminalutrustning till det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet.

50. Europa går mot en informationsbaserad ekonomi. Tillgång till öppna nät är en avgörande fråga på global nivå. Rådet har fastställt en tidsplan för liberalisering av alla telekommunikationsnät, infrastrukturer och tjänster. En balanserad politik för liberalisering och harmonisering, inklusive därtill hörande åtgärder för allmänna tjänster, kommer fortsättningsvis att säkerställa att Europas näringsliv, industri och medborgare har tillgång till moderna, rimligt prissatta och effektiva kommunikationsinfrastrukturer med hjälp av vilka ett brett och diversifierat utbud av tjänster kommer att erbjudas.

51. I rådets resolution av den 22 juli 1993(14) uppmanas kommissionen att lägga fram förslag till nödvändig lagstiftning före den 1 januari 1996 och att undersöka hur tillhandahållande av öppna nät skall anpassas till en framtida utveckling.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Räckvidd

1. Syftet med detta direktiv är att åstadkomma harmoniserade villkor för öppen och effektiv access till och användning av fasta, allmänt tillgängliga telefonnät och allmänt tillgängliga telefonitjänster samt tillhandahållande av en harmoniserad taltelefonitjänst inom hela gemenskapen.2. Detta direktiv skall inte tillämpas på mobiltelefonitjänster, utom såvitt avser samtrafik mellan de nät som används för allmänt tillgängliga mobiltelefonitjänster och de fasta, allmänt tillgängliga telefonnäten.

Artikel 2

Definitioner

1. Definitionerna i direktiv 90/387/EEG gäller i förekommande fall även för det här direktivet.

2. I detta direktiv avses med

- fast, allmänt tillgängligt telefonnät: det allmänt tillgängliga kopplade telenät som används bland annat för tillhandahållande av taltelfonitjänster mellan fasta nätanslutningspunkter,

- användare: slutanvändare, inklusive konsumenter (t.ex. privata slutanvändare) och tjänsteleverantörer, inklusive teleorganisationer, i de fall dessa organisationer tillhandahåller tjänster som också levereras, eller skulle kunna levereras, av andra,

- nationella tillsynsmyndigheter: det eller de organ i en medlemsstat som i rättslig mening är skilda från och funktionellt oberoende av teleorganisationerna och som medlemsstaten bland annat ger de tillsynsuppgifter som behandlas i detta direktiv,

- ONP-kommittén: den kommitté som inrättats genom artikel 9.1 i direktiv 90/387/EEG,

- telefonautomat: en telefon som ställs till allmänhetens förfogande och i vilken man betalar samtalen med hjälp av mynt, kreditkort eller telefonkort.

Artikel 3

Tillhandahållande av tjänster, anslutning av terminalutrustning, samt användning av nätet

Medlemsstaterna skall säkerställa att deras respektive teleorganisationer var och en för sig eller tillsammans tillhandahåller ett fast, allmänt tillgängligt telefonnät och en taltelefonitjänst i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv, i syfte att garantera ett harmoniserat utbud inom hela gemenskapen.

Medlemsstaterna skall särskilt säkerställa att användarna

a) på begäran kan erhålla anslutning till det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet,

b) kan ansluta och använda godkänd terminalutrustning, placerad hos användaren, i enlighet med nationell rätt och gemenskapsrätt.

Medlemsstaterna skall säkerställa att användningen av tillhandahållna anslutningar inte blir föremål för några andra restriktioner än de som avses i artikel 22.

Artikel 4

Offentliggörande av och tillgång till information

1. De nationella tillsynsmyndigheterna skall se till att adekvat och aktuell information om tillgång till och användning av det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet och taltelefonitjänsten offentliggörs i enlighet med rubrikförteckningen i bilaga I.

Förändringar i det befintliga utbudet av tjänster och information om nya tjänster som utbjuds skall offentliggöras så snart som möjligt. Den nationella tillsynsmyndigheten får föreskriva en lämplig uppsägningstid.

2. Den information som avses i punkt 1 skall offentliggöras på ett sådant sätt att den är lättillgänglig för användarna. Hänvisning till offentliggörandet av denna information skall ske i den berörda medlemsstatens officiella tidning.

3. De nationella tillsynsmyndigheterna skall senast ett år efter ikraftträdandet av detta direktiv, och därefter varje gång ändringar genomförs, underrätta kommissionen om på vilket sätt den i punkt 1 omtalade informationen görs tillgänglig. Kommissionen skall regelbundet offentliggöra uppgifter om dessa underrättelser i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 5

Mål för leveranstider och tjänstens kvalitet

1. De nationella tillsynsmyndigheterna skall säkerställa att mål fastställs och offentliggörs såvitt avser de parametrar för leveranstider och tjänstens kvalitet som räknas upp i bilaga II. Information om definitioner, mätmetoder och teleorganisationernas genomförandegrad såvitt avser dessa mål skall offentliggöras varje år. Den nationella tillsynsmyndigheten skall minst en gång vart tredje år se över definitioner, mätmetoder och mål.

2. Offentliggörandet skall ske på det sätt som anges i artikel 4.

3. När det behövs skall kommissionen i samråd med ONP-kommittén i enlighet med förfarandet i artikel 30 anmoda ETSI att utarbeta europeiska standarder för gemensamma definitioner och mätmetoder.

Artikel 6

Villkor för tjänsters upphörande

1. De nationella tillsynsmyndigheterna skall säkerställa att en given tjänst finns tillgänglig under rimlig tid och att en tjänst inte upphör eller ändras på ett sätt som väsentligt påverkar användningen utan att samråd skett med de berörda användarna och utan att kungörelse skett för allmänheten under en lämplig tid, som fastställs av den nationella tillsynsmyndigheten.

2. Utan att det påverkar rätten till överklagande enligt nationell lagstiftning, skall medlemsstaterna säkerställa att användarna, i de fall där den nationella lagstiftningen tillåter det, i samverkan med användar- och/eller konsumentorganisationer, inför den nationella tillsynsmyndigheten kan lägga fram fall där de berörda användarna inte godtar det upphörandedatum som teleorganisationen planerat.

Artikel 7

Abonnemangsavtal

1. De nationella tillsynsmyndigheterna skall säkerställa att användarna får ett avtal som anger vilken tjänst teleorganisationen skall tillhandahålla. De skall som allmän regel kräva upprättandet av ordningar för skadestånd och/eller återbetalning i de fall tjänsten inte är av den kvalitet som anges i avtalet och se till att varje undantag från denna regel rättfärdigas av det eller de berörda telekommunikationsorganen och tydligt anges i användarnas kontrakt.

2. Teleorganisationerna skall utan dröjsmål besvara ansökningar om anslutning till det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet och upplysa användaren om planerat datum för tillhandahålla av tjänsten.

3. De nationella tillsynsmyndigheterna får kräva att teleorganisationerna ändrar sina avtalsvillkor och villkoren för sin skadestånds- och/eller återbetalningsordning. Avtalen mellan användarna och teleorganisationerna skall innehålla en kort redogörelse för hur ett förfarande för att lösa tvister kan inledas.

4. Medlemsstaterna skall säkerställa att användarna har rätt att inleda ett rättsligt förfarande mot en teleorganisation.

Artikel 8

Undantag från offentliggjorda villkor

Om en teleorganisation finner det orimligt att tillmötesgå en begäran om anslutning till ett fast, allmänt tillgängligt telefonnät på de offentliggjorda taxe- och leveransvillkoren skall organisationen inhämta godkännande från den nationella tillsynsmyndigheten för att få ändra de nämnda villkoren i det fallet.

Artikel 9

Tillhandahållande av avancerade funktioner

1. De nationella tillsynsmyndigheterna skall säkerställa att de funktioner som räknas upp i punkt 1 i bilaga III tillhandahålls, i den utsträckning det är tekniskt och ekonomiskt möjligt, i enlighet med de tekniska standarder som specificeras i artikel 24.

2. De nationella tillsynsmyndigheterna skall underlätta och uppmuntra att de tjänster och funktioner som beskrivs i punkt 2 i bilaga III, då de efterfrågas av användarna, tillhandahålls i enlighet med de tekniska standarder som anges i artikel 24. Detta skall, i överensstämmelse med konkurrenslagstiftningen i fördraget, ske genom kommersiella avtal mellan teleorganisationer och, i förekommande fall, andra personer som tillhandahåller tjänsten eller funktionen.

3. De nationella tillsynsmyndigheterna skall säkerställa att tidpunkter fastställs för när de funktioner som räknas upp i punkt 1 i bilaga III skall vara införda och att hänsyn härvid tas till nätets utvecklingsnivå, efterfrågan på marknaden och hur långt framskridet standardiseringsarbetet är samt säkerställa att dessa tidpunkter offentliggörs på det sätt som beskrivs i artikel 4. De nationella tillsynsmyndigheterna skall på samma sätt verka för att tidpunkter fastställs och offentliggörs även för de tjänster och funktioner som beskrivs i punkt 2 i bilaga III.

Artikel 10

Särskild access till nätet

1. De nationella tillsynsmyndigheterna skall säkerställa att teleorganisationerna tillmötesgår rimliga önskemål som avser tillgång till det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet genom andra anslutningspunkter än de som anges i bilaga I, om dessa önskemål framställs av andra användare än

a) operatörer av allmänt tillgängliga mobiltelefonitjänster,

b) teleorganisationer, som tillhandahåller taltelefonitjänster.

Om en teleorganisation finner det orimligt att tillmötesgå en begäran om särskild access till nätet skall organisationen inhämta tillstånd från den nationella tillsynsmyndigheten för att få avslå ansökan eller belägga accessen med restriktioner. De berörda användarna skall ha möjlighet att få ärendet prövat av den nationella tillsynsmyndigheten innan beslut fattas.

I de fall en ansökan om en särskild access till nätet avslås skall den användare som ansökt snabbt informeras om skälen till att ansökan avslagits. Detta gäller dock inte om ansökan gjorts enligt den nationella ordningen för verkställighet av licensvillkor i enlighet med gemenskapslagstiftningen och inte heller för en ansökan till en nationell domstol.

2. De berörda parterna skall träffa avtal om de tekniska och kommersiella bestämmelserna om särskild nätaccess, dock på ett sådant sätt att den nationella tillsynsmyndigheten kan ingripa på det sätt som föreskrivs i punkterna 1, 3 och 4. I avtalet kan föreskrivas ersättning till teleorganisationen för omkostnader i samband med bland annat tillhandahållande av den begärda nätaccessen. Härvid skall de principer för kostnadsorientering som föreskrivs i bilaga II till direktiv 90/387/EEG iakttas.

3. De nationella tillsynsmyndigheterna kan när som helst på eget initiativ ingripa, och skall ingripa om någon av parterna så önskar, för att fastställa villkor som är icke-diskriminerande, rättvisa och rimliga för båda parter och som bäst gynnar alla användare.

4. De nationella tillsynsmyndigheterna skall också ha rätt att, i alla användares intresse, ingripa för att säkerställa att avtalen innehåller villkor som motsvarar de kriterier som anges i punkt 3, att de ingås och tillämpas på ett effektivt sätt och i rätt tid samt att de omfattar villkor för hur relevanta standarder skall iakttas, hur de väsentliga kraven skall beaktas och/eller hur den genomgående kvaliteten skall upprätthållas.

5. De villkor som nationella tillsynsmyndigheter fastställer i enlighet med punkt 4 skall offentliggöras i enlighet med artikel 4.

6. De nationella tillsynsmyndigheterna skall se till att teleorganisationerna iakttar principen om icke-diskriminering när de använder det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet för att tillhandahålla tjänster som andra leverantörer också tillhandahåller eller kan tillhandahålla.

7. Kommissionen skall i samråd med ONP-kommittén i enlighet med förfarandet i artikel 30 anmoda ETSI att när det behövs utarbeta standarder för nya typer av nätanslutning. Hänvisning till dessa standarder skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning enligt artikel 5.1 i direktiv 90/387/EEG.

8. Närmare upplysningar om enskilda detaljer i avtal som rör särskild nätaccess skall på begäran ställas till den nationella tillsynsmyndighetens förfogande.

Artikel 11

Samtrafik

1. De nationella tillsynsmyndigheterna skall se till att rimliga ansökningar om samtrafik med det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet från någon av nedan nämnda organisationer beviljas, särskilt i syfte att säkerställa tillhandahållande av taltelefonitjänster över hela gemenskapen:

a) Teleorganisationer som tillhandahåller fasta, allmänt tillgängliga telefonnät i andra medlemsstater och som är anmälda i enlighet med artikel 26.3.

b) Operatörer av allmänna mobiltelefonitjänster i samma medlemsstat.

Ingen ansökan får avslås av en teleorganisation utan att dess nationella tillsynsmyndighet först godkänt detta.

De berörda parterna kan avtala om samtrafik mellan det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet och operatörer av allmänt tillgängliga mobiltelefonitjänster i andra medlemsstater, under förutsättning att operatörerna anmälts i enlighet med artikel 26.3. Ansökningar om sådan samtrafik får inte avslås av en teleorganisation utan att dess nationella tillsynsmyndighet först godkänt detta.

2. De berörda parterna skall avtala om de tekniska och kommersiella bestämmelserna om samtrafik, dock på ett sådant sätt att den nationella tillsynsmyndigheten kan ingripa på det sätt som föreskrivs i artiklarna 10.3 och 10.4.

3. De nationella tillsynsmyndigheterna skall säkerställa att teleorganisationerna iakttar principen om icke-diskriminering när de ingår samtrafikavtal med andra.

4. Om samtrafikavtalen omfattar särskilda ersättningsbestämmelser för teleorganisationen i fall där olika driftsvillkor, såsom priskontroll eller skyldighet att tillhandahålla tjänsten överallt, gäller för parterna skall dessa ersättningsbestämmelser vara kostnadsorienterade, icke-diskriminerande och fullständigt motiverade. Ersättningsbestämmelserna får tillämpas endast efter godkännande av den nationella tillsynsmyndigheten, som skall handla i enlighet med gemenskapsrätten.

5. Närmare upplysningar om enskilda detaljer i samtrafikavtal skall på förfrågan ställas till de nationella tillsynsmyndigheternas förfogande.

Artikel 12

Taxeprinciper och insyn

1. De nationella tillsynsmyndigheterna skall säkerställa att taxorna för användning av det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet och taltelefonitjänsten iakttar de grundläggande principerna för insyn och kostnadsorientering, i enlighet med bilaga II till direktiv 90/387/EEG, och att de överensstämmer med bestämmelserna i denna artikel.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av principen om kostnadsorientering kan de nationella tillsynsmyndigheterna ålägga teleorganisationerna taxebegränsningar i syfte att uppfylla de målsättningar som består i att telefonitjänsten skall vara tillgänglig för alla, inklusive sådana målsättningar som rör samhällsplanering.

3. Taxorna för access till och användning av det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet skall vara oberoende av vilken typ av tillämpning som användarna genomför, såvida den inte kräver andra tjänster eller funktioner.

4. Taxorna för funktioner, som ligger utanför anslutning till det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet och tillgång till taltelefonitjänsten, skall i enlighet med gemenskapsrätten fastställas på ett tillräckligt uppdelat sätt så att användaren inte behöver betala för funktioner som inte är nödvändiga för den begärda tjänsten.

5. Taxorna skall normalt vara uppdelade på följande poster, som skall specificeras för användaren:

- En ingångsavgift för anslutning till det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet och abonnemang på taltelefonitjänsten.

- En periodisk abonnemangsavgift, vars storlek beror på vilken typ av tjänst och vilka funktioner användaren har valt.

- Samtalsavgifter, som bland annat kan vara beroende av lågtrafiktider och högtrafiktider på nätet.

Om andra taxeposter används skall dessa vara öppna för insyn och baserade på objektiva kriterier.

6. Taxorna skall offentliggöras på det sätt som beskrivs i artikel 4.

7. Taxeändringar får genomföras först sedan de kungjorts för allmänheten under en lämplig tid, som fastställs av de nationella tillsynsmyndigheterna.

Artikel 13

Principer för kostnadsredovisning

1. Medlemsstaterna skall säkerställa att de teleorganisationer som är anmälda i enlighet med artikel 26.2 senast den 31 december 1996 använder sig av ett redovisningssystem som är lämpligt för att tillämpa artikel 12, samt att ett behörigt gentemot dessa organisationer oberoende organ kontrollerar systemets överensstämmelse. En försäkran om överensstämmelse skall offentliggöras varje år.

2. De nationella tillsynsmyndigheterna skall säkerställa att en beskrivning av redovisningssystemet, där det framgår vilka huvudkategorier som används för att gruppera kostnaderna och vilka regler som används för fördelning av kostnaderna för taltelefonitjänsten, tillhandahålls på begäran. De skall på begäran informera kommissionen om vilka redovisningssystem som tillämpas av teleorganisationerna.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av sista stycket i denna punkt skall det system som anges i punkt 1 innehålla följande:

a) Kostnaderna för taltelefonitjänsten skall i synnerhet baseras på teleorganisationernas direkta kostnader för inrättande, drift, underhåll, saluföring och fakturering av taltelefonitjänsten.

b) Gemensamma kostnader, dvs. kostnader som inte kan hänföras vare sig direkt till taltelefoni eller till andra verksamheter, skall fördelas enligt följande:

i) När det är möjligt skall gemensamma kostnadskategorier fördelas på grundval av en direkt analys av kostnadernas ursprung.

ii) Om en direkt analys inte är möjlig skall de gemensamma kostnadskategorierna fördelas på grundval av ett indirekt samband med någon annan kostnadskategori eller grupp av kostnadskategorier för vilka en direkt tilldelning eller fördelning är möjlig. Det indirekta sambandet skall grundas på jämförbara kostnadsstrukturer.

iii) Om det inte finns något vare sig direkt eller indirekt underlag för kostnadsfördelningen skall kostnaderna fördelas efter en generell fördelningsmetod, som utformas med utgångspunkt i förhållandet mellan samtliga utgifter, som direkt eller indirekt tillskrivs dels taltelefonitjänsterna, dels andra tjänster.

Andra system för redovisning av kostnader får användas endast om de är lämpliga för tillämpning av artikel 12 och som sådana har godkänts av den nationella tillsynsmyndigheten för tillämpning hos teleorganisationerna, under förutsättning att kommissionen underrättas innan ett sådant system tas i bruk.

4. Detaljerad information om redovisningen skall på begäran tillhandahållas den nationella tillsynsmyndigheten, som skall behandla denna konfidentiellt.

5. Medlemsstaterna skall säkerställa att räkenskaperna för de teleorganisationer som anmälts i enlighet med artikel 26 upprättas, offentliggörs och undergår oberoende revision. Revisionen skall genomföras i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning.

Artikel 14

Rabatter, taxor vid lågtrafik och andra särskilda taxebestämmelser

1. De nationella tillsynsmyndigheterna kan godkänna att mängdrabatter erbjuds användarna. I sådana fall skall rabatterna vara underkastade de nationella tillsynsmyndigheternas kontroll.

2. De nationella tillsynsmyndigheterna kan godkänna särskilda taxor för tjänster som är till nytta för samhället, t.ex. alarmeringstjänsten (SOS-tjänsten), för användare som inte ringer så mycket eller för vissa befolkningsgrupper.

3. De nationella tillsynsmyndigheterna skall säkerställa att taxesystemet ger möjlighet till lägre taxor för samtal inom gemenskapen under lågtrafik, inklusive eventuella natt- och helgtaxor.

4. De nationella tillsynsmyndigheterna skall, i de fall specialtaxor införs för taltelefonitjänster som tillhandahålls inom ramen för särskilda, tidsbegränsade projekt, säkerställa att meddelande om dessa på förhand tillställs den nationella tillsynsmyndigheten.

Artikel 15

Specificerade räkningar

De nationella tillsynsmyndigheterna skall säkerställa att det, med hänsyn till nätets grad av teknisk utveckling och efterfrågan, uppställs och offentliggörs mål för att ge kunderna möjlighet att på begäran erhålla specificerade räkningar.

Med förbehåll för vad som sägs i följande stycke och för vilken detaljnivå som tillåts av gällande lagstiftning om skydd av personuppgifter och privatlivet skall de detaljerade räkningarna visa vad kostnaderna består av.

Samtal som är avgiftsfria, inklusive samtal till hjälpnummer, skall inte anges på abonnentens specificerade räkning.

Inom denna ram kan räkningar med olika specificeringsgrad erbjudas abonnenterna mot skälig ersättning.

Artikel 16

Nummerupplysningstjänster

Om inte annat följer av gällande lagstiftning om skydd av personuppgifter och privatlivet, skall de nationella tillsynsmyndigheterna säkerställa

a) att användarna bereds tillgång till tryckta eller elektroniska kataloger över taltelefonitjänstens abonnenter och att dessa uppdateras med jämna mellanrum,

b) att användarna fritt kan välja om de vill finnas med i allmänt tillgängliga kataloger eller ej,

c) att teleorganisationerna på begäran tillhandahåller informationen i de allmänt tillgängliga katalogerna och att detta sker enligt offentliggjorda villkor som skall vara rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande.

Artikel 17

Tillhandahållande av telefonautomater

De nationella tillsynsmyndigheterna skall säkerställa att det finns tillräckligt många allmänt tillgängliga telefonautomater för att täcka användarnas rimliga behov vad gäller både antal och geografisk spridning och att det är möjligt att ringa larmsamtal från sådana telefoner. Samtal till det gemensamma europeiska larmnummer som avses i beslut 91/396/EEG skall vara gratis.

Artikel 18

Telefonkort

1. Kommissionen skall säkerställa att ETSI och/eller CEN/CENELEC utarbetar standarder för ett harmoniserat telefonkort, som skall kunna användas i telefonautomater i samtliga medlemsstater, och standarder för tillhörande nätgränssnitt, så att telefonkort från en medlemsstat kan användas även i de andra medlemsstaterna. En hänvisning till dessa standarder och därtill anknutna standarder skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

2. De nationella tillsynsmyndigheterna skall verka för att det efter hand införs allmänt tillgängliga telefonautomater, som överensstämmer med dessa standarder.

Artikel 19

Särskilda villkor för handikappade och andra personer med speciella behov

De nationella tillsynsmyndigheterna kan fastställa särskilda villkor för att hjälpa handikappade användare och andra personer som har särskilda behov när de använder taltelefonitjänsten.

Artikel 20

Specifikationer för nätanslutningar, inklusive telejack

1. Kommissionen skall i samråd med ONP-kommittén i enlighet med förfarandet i artikel 30 anmoda ETSI att, när det behövs, utarbeta standarder för nya typer av harmoniserade nätanslutningar i enlighet med de referensramar som ställts upp i punkt 2 i bilaga II till direktiv 90/387/EEG. Hänvisning till dessa standarder skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

2. Om taltelefonitjänsten tillhandahålls användarna via S/T-referenspunkten i ett ISDN-nät skall de nationella tillsynsmyndigheterna efter ikraftträdandet av detta direktiv säkerställa att nya nätanslutningspunkter uppfyller tillämpliga fysiska gränssnittsspecifikationer, särskilt specifikationer för telejacket, till vilka hänvisning sker i den förteckning över standarder som offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 21

Numrering

1. Medlemsstaterna skall säkerställa att den nationella tillsynsmyndigheten kontrollerar de nationella nummerplanerna så att lojal konkurrens garanteras. I synnerhet skall förfarandena för tilldelning av enskilda nummer och nummerserier vara öppna för insyn, rättvisa och utföras i rätt tid, och tilldelningen skall skötas på ett objektivt och icke-diskriminerande sätt, som är öppet för insyn.

2. De nationella tillsynsmyndigheterna skall säkerställa att de huvudsakliga delarna av den nationella nummerplanen, med alla tillägg och ändringar som senare görs, offentliggörs utan andra begränsningar än sådana som är nödvändiga för den nationella säkerheten.

3. De nationella tillsynsmyndigheterna skall verka för lämplig användning av eventuella europeiska nummerplaner i syfte att tillhandahålla de funktioner som anges i punkt 2 i bilaga III.

Artikel 22

Villkor för access och användning samt väsentliga krav

1. Medlemsstaterna skall säkerställa att inga villkor som innebär en begränsning av access till eller utnyttjandet av det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet eller taltelefonitjänsten tillåts, såvida de inte baseras på vad som anges i punkterna 3, 4 och 5 samt godkänts av den nationella tillsynsmyndigheten.

2. De nationella tillsynsmyndigheterna skall inrätta förfaranden för att i varje enskilt fall och så snart som möjligt kunna besluta om huruvida en teleorganisation skall tillåtas vidta åtgärder, såsom t.ex. att avslå en förfrågan om access till det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet, att avbryta abonnemang eller att inskränka tillgången till taltelefonitjänster, då organisationen anser att en användare inte uppfyller användningsvillkoren. Förfarandena kan också ge den nationella tillsynsmyndigheten möjlighet att på förhand godkänna särskilda åtgärder i fråga om vissa specifika överträdelser av användningsvillkoren.

Den nationella tillsynsmyndigheten skall säkerställa att dessa förfaranden bygger på en beslutsprocess som är öppen för insyn och som respekterar båda parters rättigheter. Beslut skall fattas först sedan båda parter har haft möjlighet att framföra sina synpunkter. Beslutet skall vederbörligen motiveras och meddelas parterna inom en vecka efter det att det fattades.

En sammanfattning av förfarandena skall offentliggöras på det sätt som anges i artikel 4.

Denna bestämmelse inverkar inte på parternas rättighet att väcka talan vid domstol.

3. Eventuella restriktioner som åläggs användarna under hänvisning till särskilda rättigheter eller ensamrättigheter med avseende på taltelefoni skall genomdrivas med hjälp av föreskrifter och offentliggöras i enlighet med artikel 4.

4. Villkoren för anslutning av terminalutrustning till det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet skall överensstämma med direktiv 91/263/EEG och offentliggöras i överensstämmelse med artikel 4 i det här direktivet.

Utan att det påverkar av bestämmelserna i direktiv 91/263/EEG skall nationella tillsynsmyndigheter säkerställa att följande förfaranden följs i de fall då en användares terminalutrustning inte, eller inte längre, uppfyller villkoren för att bli godkänd, då utrustningen fungerar på ett sådant sätt att nätets integritet äventyras eller då det finns risk för personskador:

- Teleorganisationen kan stänga av abonnemanget tills terminalutrustningen kopplats bort från nätanslutningspunkten.

- Teleorganisationen skall omedelbart underrätta användaren om avstängningen och förklara orsaken till denna.

- Så snart användaren har kopplat bort utrustningen från nätanslutningspunkten skall användaren åter få tillgång till tjänsten.

5. När accessen till eller användningen av det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet är föremål för restriktioner med hänvisning till väsentliga krav skall de nationella tillsynsmyndigheterna säkerställa att det av relevanta nationella bestämmelser framgår vilka av de väsentliga kraven i a) d) nedan som ligger till grund för restriktionerna.

Restriktioner som införs med hänvisning till väsentliga krav skall offentliggöras på det sätt som anges i artikel 4.

Restriktioner som har sin grund i väsentliga krav skall åläggas med hjälp av föreskrifter.

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 3.5 och 5.3 i direktiv 90/387/EEG skall de väsentliga krav som anges i artikel 3.2 i samma direktiv tillämpas för det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet och den allmänna taltelefonitjänsten på följande sätt:

a) Säkerhet i samband med nätets drift

Inga restriktioner för access till och användning av det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet får införas med hänvisning till kravet på säkerhet vid nätets drift. Detta gäller dock inte för nödsituationer, då en teleorganisation får vidta följande åtgärder för att vidmarkthålla driftsäkerheten för nätet:

- Avbrytande av abonnemanget.

- Begränsning av tjänstefunktionerna.

- Vägran att ge nya användare tillgång till nätet och tjänsterna.

Med nödsituation avses här ett nätsammanbrott av katastrofkaraktär eller ett exceptionellt fall av force majeure, såsom extrema väderförhållanden, översvämning, blixtnedslag eller brand, strejk eller lockout, krig, militära operationer eller inre oroligheter. I nödsituationer skall teleorganisationen göra allt som står i dess makt för att säkerställa att tjänsten upprätthålls för alla användare.

De nationella tillsynsmyndigheterna skall säkerställa att teleorganisationerna har fastställda förfaranden för hur användare och den nationella tillsynsmyndigheten omedelbart skall underrättas om nödsituationens start- och sluttidpunkt samt om den tillfälliga inskränkningens art och omfattning.

b) Upprätthållande av nätets integritet

De nationella tillsynsmyndigheterna skall säkerställa att restriktioner för access till och användning av det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet, med hänvisning till kravet om upprätthållande av nätets integritet, i syfte att skydda bland annat nätutrustning, programvara eller lagrad information, inte får större omfattning än vad som är nödvändigt för att upprätthålla nätets normala funktion. Restriktionerna skall baseras på offentliggjorda, objektiva kriterier och tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt.

c) Tjänsternas driftskompatibilitet

När utrustning godkänts och tagits i bruk i överensstämmelse med direktiv 91/263/EEG får användningen av denna inte ytterligare begränsas av skäl som rör driftskompatibiliteten mellan tjänsterna.

Om den nationella tillsynsmyndigheten, i avtal som rör samtrafik mellan allmänna nät eller särskild nätaccess inför villkor som rör tjänsters driftskompatibilitet skall dessa villkor offentliggöras på sätt som anges i artikel 4.

d) Skydd av uppgifter

Medlemsstaterna kan begränsa accessen till och användningen av det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet med hänvisning till kravet om skydd för uppgifter endast i den omfattning som är nödvändig för att säkerställa att relevanta föreskrifter för dataskydd, inklusive föreskrifter för skydd av personuppgifter, skydd av konfidentiell information som överförs eller lagras och skydd av privatlivet, iakttas i överensstämmelse med gemenskapsrätten.

6. De nationella tillsynsmyndigheterna skall, i förekommande fall, säkerställa att teleorganisationerna på förhand och på lämpligt sätt underrättar användarna om när accessen till eller användningen av det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet kan komma att begränsas eller upphöra på grund av planerade underhållsåtgärder.

Artikel 23

Obetalda räkningar

Medlemsstaterna skall tillåta att vissa åtgärder, som skall offentliggöras i enlighet med förfaranden som anges i artikel 4, vidtas med avseende på räkningar som inte betalas i tid och tillåta varje avbrott av tjänsten eller avstängning som kan bli följden av detta. Åtgärderna skall innebära att ett avbrott av tjänsten, såvitt det är tekniskt möjligt, påverkar endast den berörda tjänsten, och att användaren, innan avstängningen sker, får meddelande därom.

Artikel 24

Tekniska standarder

1. De nationella tillsynsmyndigheterna skall verka för att tjänster tillhandahålls i överensstämmelse med

- standarder som offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning i enlighet med artikel 5.1 i direktiv 90/387/EEG,

eller, om inga sådana finns,

- europeiska standarder som är antagna av ETSI eller CEN/CENELEC,

eller, om inga sådana finns,

- internationella standarder eller rekommendationer som antagits av Internationella teleunionen (ITU), Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) eller Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC),

eller, om inga sådana finns,

- nationella standarder och specifikationer.

Detta skall ske utan att det påverkar den hänvisning till europeiska standarder som kan bli obligatorisk i enlighet med artikel 5.3 i direktiv 90/387/EEG.

2. De nationella tillsynsmyndigheterna skall säkerställa att teleorganisationerna på begäran informerar användarna om standarder och specifikationer, inklusive alla europeiska och/eller internationella standarder, som tillämpas i nationella standarder, och som utgör underlag för tillhandahållande av de tjänster och funktioner som omtalas i detta direktiv.

Artikel 25

Bestämmelser om samstämmighet på gemenskapsnivå

1. Kommissionen skall, på grundval av de rapporter som de nationella tillsynsmyndigheterna inlämnar enligt artikel 26.5 och den information som offentliggörs i överensstämmelse med artikel 4, följa hur arbetet med att uppfylla målens samstämmighet och införa gemensamma tjänster och funktioner inom hela gemenskapen fortlöper.

2. Om det visar sig att genomförandet av föreskrifterna i artiklarna 5, 9 och 15 är otillräckligt för att garantera att harmoniserade tjänster och funktioner på gemenskapsnivå tillhandahålls användarna, kan harmoniserade mål, och datum för när dessa mål skall vara uppfyllda, fastställas på det sätt som föreskrivs i artikel 31.

När kommissionen verkställer detta förfarande skall full hänsyn tas till nätets utvecklingsgrad och marknadens efterfrågan i varje enskild medlemsstat.

3. Om inga kommersiella avtal kan komma till stånd mellan teleorganisationerna, särskilt med hänsyn till de funktioner som anges i artikel 9.2 och som förutsätter samarbete inom hela gemenskapen, kan villkor som är nödvändiga för att erbjuda användarna harmoniserade funktioner fastställas i en rekommendation.

Kommission skall ta vederbörlig hänsyn till nätets utvecklingsgrad, de olika arkitekturerna, och marknadens efterfrågan i gemenskapen.

Artikel 26

Anmälan och rapportering

1. Medlemsstaterna skall senast den 13 december 1996 till kommissionen anmäla vilken myndighet som är nationell tillsynsmyndighet.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla namnen på de teleorganisationer som detta direktiv skall tillämpas på, särskilt för att säkerställa att nät och tjänster tillhandahålls i överensstämmelse med artikel 3.

Utan att det påverkar tillämpningen av framtida åtgärder som rör tillhandahållande av öppna nät kan de medlemsstater som har avskaffat de exklusiva rättigheterna för taltelefoni tillämpa detta direktiv på olika organ som har en betydande del av marknaden eller en dominerande position inom sitt godkända utvecklingsområde, för att säkerställa att åtminstone ett organ på varje ort inom deras territorium är underkastat bestämmelserna i detta direktiv.

Medlemsstaterna kan säkerställa teleorganisationernas skyldighet att tillhandahålla den information som är nödvändig för tillämpningen av detta direktiv.

3. De nationella tillsynsmyndigheterna skall till kommissionen anmäla namnen på de teleorganisationer som inom deras område har tillstånd att koppla samman sina nät direkt med fasta nät som tillhör teleorganisationer i andra medlemsstater för att tillhandahålla taltelefonitjänster.

De nationella tillsynsmyndigheterna skall till kommissionen anmäla namnen på de operatörer av allmänt tillgängliga mobiltelefonitjänster som inom deras område har tillstånd att koppla samman sina nät direkt med fasta nät som tillhör teleorganisationer i andra medlemsstater för att tillhandahålla taltelefonitjänster.

4. Kommissionen skall i Europeiska gemenskapernas officiella tidning offentliggöra de namn som avses i punkterna 2 och 3.

5. De nationella tillsynsmyndigheterna skall var och en i den mån som de är berörda varje kalenderår till kommissionen lämna en rapport om vilka framsteg som gjorts vad gäller uppfyllandet av de mål som de har antagit i enlighet med artiklarna 5, 9 och 15.

Den årliga rapporten skall skickas till kommissionen senast fem månader efter årets slut.

6. De nationella tillsynsmyndigheterna skall hålla tillgänglig och på begäran översända information om andra enskilda fall än de som avses i artikel 23, i vilka tillgång till det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet eller taltelefonitjänsten eller användning av detta nät eller denna tjänst begränsats eller vägrats, inklusive information om vilka åtgärder som vidtagits och motiveringen för dessa.

Denna bestämmelse skall dock inte tillämpas på en åtgärd som vidtas enligt en nationell ordning för verkställighet av licensvillkor i enlighet med gemenskapsrätten och inte heller på talan som förs vid en nationell domstol.

Artikel 27

Förlikning och avgörande av nationella tvister

Utan att det påverkar

a) kommissionens eller någon medlemsstats rätt att vidta åtgärder i enlighet med fördraget,

b) de rättigheter som gällande nationell lagstiftning tillförsäkrar den person som åberopar det förfarande som anges i punkterna 3 och 4, den berörda teleorganisationen, eller andra personer, om de inte ingår en överenskommelse som löser tvisten mellan dem, eller

c) bestämmelserna i detta direktiv om att de nationella tillsynsmyndigheterna kan fastställa villkoren i avtal mellan teleorganisationer och användare,

skall följande förfaranden stå till användarens förfogande:

1) Medlemsstaterna skall se till att alla parter, inklusive användare, leverantörer av tjänster, konsumenter och andra teleorganisationer, som tvistar med en teleorganisation om en påstådd överträdelse av bestämmelserna i detta direktiv, har rätt att överklaga hos den nationella tillsynsmyndigheten eller någon annan oberoende instans. Lättillgängliga och i princip billiga förfaranden skall fastställas på nationell nivå med syftet att tvisterna skall lösas på ett rättvist sätt med full insyn och i rätt tid. Dessa förfaranden skall också användas vid tvister om telefonräkningar mellan användare och teleorganisationer.

2) En användare eller en teleorganisation kan, om tvisten berör teleorganisationer i fler än en medlemsstat, genom ett skriftligt meddelande till den nationella tillsynsmyndigheten och till kommissionen åberopa det förlikningsförfarande som anges i punkterna 3 och 4. Medlemsstaterna kan också tillåta sina nationella tillsynsmyndigheter att åberopa förlikningsförfarandet.

3) Om den nationella tillsynsmyndigheten eller kommissionen, efter att ha mottagit ett meddelande enligt punkt 2, finner att det finns anledning att ytterligare utreda fallet kan de hänskjuta saken till ordföranden för ONP-kommittén.

4) I de fall som avses i punkt 3, skall ordföranden för ONP-kommittén inleda följande förfarande, om han finner att alla rimliga åtgärder vidtagits på nationell nivå:

a) Ordföranden för ONP-kommittén skall så snart som möjligt utse en arbetsgrupp som består av minst två medlemmar av kommittén, en representant för den berörda nationella tillsynsmyndigheten samt ONP-kommitténs ordförande eller någon tjänsteman från kommissionen som denne utser. Kommissionens representant är ordförande för arbetsgruppen, som normalt skall sammanträda inom tio dagar efter det att gruppen sammankallats. Arbetsgruppens ordförande kan, på förslag av varje medlem av gruppen, besluta att tillkalla högst två andra personer som experter för att biträda gruppen.

b) Arbetsgruppen skall ge den part som åberopat förfarandet de nationella tillsynsmyndigheterna i de berörda medlemsstaterna och de berörda teleorganisationerna tillfälle att muntligen eller skriftligen framföra sina respektive synpunkter.

c) Arbetsgruppen skall sträva efter att lösa tvisten mellan de berörda parterna inom tre månader från det datum då det meddelande som nämns i punkt 2 mottagits. Ordföranden för ONP-kommittén skall underrätta kommittén om resultatet av förfarandet, så att kommittén får möjlighet att framföra sina synpunkter.

5) Den part som åberopar detta förfarande skall stå för sina egna kostnader för deltagande i förfarandet.

Artikel 28

Anstånd med vissa förpliktelser

1. Om en medlemsstat inte kan, eller förutser att den inte kommer att kunna, uppfylla kraven i artiklarna 12 och 13 skall den meddela kommissionen om orsaken till detta.

2. Anstånd med att uppfylla förpliktelserna i artiklarna 12 och 13 kan godtas endast om den berörda medlemsstaten kan visa att iakttagande av förpliktelserna skulle innebära en orimligt stor börda medlemsstatens teleorganisation.

3. Medlemsstaten skall meddela kommissionen om den tidpunkt då kraven kan vara uppfyllda och om vilka åtgärder som planeras för att uppnå detta mål.

4. När kommissionen från en medlemsstat mottar ett meddelande av det slag som anges i punkt 1, skall den underrätta medlemsstaten om huruvida kommissionen anser att medlemsstatens särskilda situation rättfärdigar att medlemsstaten enligt punkt 2 ges anstånd med att tillämpa artiklarna 12 och 13, och i sådant fall för hur lång tid detta anstånd är berättigat.

Artikel 29

Teknisk anpassning

Ändringar som är nödvändiga för att tillämpa punkt 2 i bilaga I och bilagorna II och III på nya tekniska landvinningar eller på förändringar i efterfrågan skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 31.

Artikel 30

Förfarande för den rådgörande kommittén

1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättas i enlighet med artikel 9.1 i direktiv 90/387/EEG.

Kommittén skall särskilt rådfråga företrädare för teleorganisationer, användare, konsumenter, tillverkare och tjänsteleverantörer.

2. Kommissionens representant skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är, i förekommande fall genom omröstning.

Yttrandet skall protokollföras och dessutom har varje medlemsstat rätt att begära att få sin uppfattning tagen till protokollet.

Kommissionen skall ta största möjliga hänsyn till det yttrande som kommittén avgett. Den skall underrätta kommittén om det sätt på vilket dess yttrande har beaktas.

Artikel 31

Förfarande för tillsynskommittén

1. Utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 30 skall följande förfarande tillämpas på de ämnen som täcks av artikel 25 och 29.

2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Medlemsstaternas röster skall vägas enligt bestämmelserna i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.

3. Kommissionen skall anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande.

4. Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

Om rådet inte fattat något beslut inom tre månader från det att förslaget mottagits, skall kommissionen besluta att anta de föreslagna åtgärderna.

Artikel 32

Översyn

1. Europaparlamentet och rådet skall före den 1 januari 1998, på grundval av ett förslag som kommissionen vid lämplig tidpunkt skall lägga fram, fatta ett beslut om ändring av detta direktiv, för att anpassa det till de behov marknadens liberalisering kräver.

2. Kommissionen skall övervaka detta direktivs efterlevnad och skall avge en första rapport till Europaparlamentet och rådet senast den 13 december 1998. Rapporten skall bland annat bygga på uppgifter från medlemsstaterna till kommissionen och ONP-kommittén. Vid behov kan nya åtgärder föreslås i rapporten, för att möjliggöra ett fullständigt genomförande av målen i detta direktiv.

Artikel 33

Genomförande av detta direktiv

1. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 13 december 1996. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa åtgärder skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras utfärdas av respektive medlemsstat.

2. Medlemsstaterna skall informera kommissionen om de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 34

Ikraftträdande av detta direktiv

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter dess offentliggörande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 35

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 13 december 1995.

På Europaparlamentet vägnar

K. HÄNSCH

Ordförande

På rådets vägnar

J. L. DICENTA BALLESTER

Ordförande

(1) EGT nr C 122, 18.5.1995, s. 4.

(2) EGT nr C 236, 11.9.1995, s. 38.

(3) Europaparlamentets yttrande av den 16 maj 1995 (EGT nr C 151, 19.6.1995, s. 27), rådets gemensamma ståndpunkt av den 12 juli 1995 (EGT nr C 281, 25.10.1995, s. 19) och Europaparlamentets beslut av den 26 oktober 1995 (EGT nr C 308, 20.11.1995) och rådets beslut av den 27 november 1995.

(4) EGT nr L 192, 24.7.1990, s. 1.

(5) EGT nr L 192, 24.7.1990, s. 10. Direktivet senast ändrat genom direktiv 94/46/EG (EGT nr L 268, 19.10.1994, s. 15).

(6) EGT nr L 95, 21.4.1993, s. 29.

(7) EGT nr C 233, 6.9.1991, s. 2.

(8) EGT nr C 318, 4.12.1992, s. 2.

(9) EGT nr L 165, 19.6.1992, s. 27. Direktivet senast ändrat genom kommissionens beslut 94/439/EG (EGT nr L 181, 15.7.1994, s. 40).

(10) EGT nr L 109, 26.4.1983, s. 8. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 94/10/EG (EGT nr L 100, 19.4.1994, s. 30).

(11) EGT nr L 230, 24.8.1990, s. 25.

(12) EGT nr L 217, 6.8.1991, s. 31.

(13) EGT nr L 218, 23.5.1991, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 93/97/EEG (EGT nr L 290, 24.11.1993, s. 1).

(14) EGT nr C 213, 6.8.1993, s. 1.

BILAGA I

RUBRIKER FÖR INFORMATION SOM SKALL OFFENTLIGGÖRAS I ENLIGHET MED ARTIKEL 4

1. Namn och adress till teleorganisationen/teleorganisationerna

Denna punkt skall omfatta namn och adress till huvudkontoret för den teleorganisation eller de teleorganisationer som tillhandahåller de fasta, allmänt tillgängliga telefonnäten och/eller taltelefonitjänsterna.

2. Teletjänster som erbjuds

2.1 Typ av anslutning till det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet

Tekniska specifikationer för gränssnitten vid allmänt tillgängliga nätanslutningspunkter, i förekommande fall inklusive hänvisning till nationella och/eller internationella standarder eller rekommendationer, i enlighet med artikel 24, för följande:

- Nät med analoga och/eller digitala gränssnitt:

a) vanlig abonnentanslutning,

b) växelanslutning,

c) växelanslutning med direktvalsmöjlighet (DDI),

d) andra gränssnitt som tillhandahålls allmänt.

- ISDN:

a) specifikationer för bas- och primäraccesser vid S/T-referenspunkter, inklusive signalprotokollet,

b) information om vilka bärartjänster som kan framföra taltelefonitjänster,

c) andra gränssnitt som allmänt tillhandahålls.

- Alla övriga gränssnitt som allmänt tillhandahålls.

Utöver ovanstående information, som skall offentliggöras regelbundet enligt förfarandet i artikel 4, skall teleorganisationerna utan oskäligt dröjsmål informera leverantörer av teleutrustning i den händelse nätspecifikationerna kan påverka funktionen hos godkänd teleutrustning.

2.2 Utbud av telefonitjänster

En beskrivning av den grundläggande taltelefonitjänst som tillhandahålls. Av beskrivningen skall framgå vad som ingår i anslutningsavgiften och i abonnemangsavgiften (t. ex. telefonisttjänster, telefonkataloger, underhåll).

En beskrivning av de tillvalstjänster och -funktioner för taltelefoni som prissätts skilt från det grundläggande utbudet, och, i de fall det är tillämpligt, hänvisning till relevanta tekniska standarder eller specifikationer som dessa följer, i enlighet med artikel 24.

2.3 Taxor

Information om taxor för anslutning, användning och underhåll, inklusive rabattprislistor.

2.4 Kompensation/återbetalningspolicy

Inklusive närmare upplysningar om eventuella kompensations- eller återbetalningsordningar.

2.5 Typer av underhåll som tillhandahålls

2.6 Tillvägagångssätt vid beställning

Inklusive information om vart inom teleorganisationen man skall vända sig.

2.7 Standardavtalvillkor

Inklusive upplysning om kortaste tillåtna avtalstid, om sådan finns.

3. Krav för beviljande av licens

Härunder skall finnas en tydlig beskrivning av alla villkor för beviljande av licens som är av betydelse för användarna, inklusive för dem som tillhandahåller tjänsten. Beskrivningen skall minst innehålla information om följande:

- Upplysningar om arten av de villkor som gäller för beviljande av licens, inklusive information om huruvida det krävs registrering och/eller godkännande utifrån ett individuellt underlag, eller om licensen är generell, så att det inte krävs någon individuell registrering och/eller individuellt tillstånd.

- Giltighetstid för varje relevant licens eller tillstånd.

- En förteckning över alla handlingar som innehåller relevanta upplysningar om vilka villkor för beviljande av licenser som ställs av medlemsstaterna.

4. Villkor för anslutning av terminalutrustning

Denna punkt skall innehålla en komplett översikt över den nationella tillsynsmyndighetens krav på terminalutrustning, i enlighet med bestämmelserna i direktiv 91/263/EEG, i förekommande fall inklusive villkoren för inkoppling hos kunden och nätanslutningspunktens placering.

5. Access- och användningsrestriktioner

Denna punkt skall innehålla alla eventuella access- och användningsrestriktioner i enlighet med föreskrifterna i artikel 22.

6. Parametrar för utvärdering av tjänstens prestanda och kvalitet

Definitioner, mätmetoder, mål och uppfyllandet av målen i enlighet med kraven i artikel 5.

7. Mål för införande av nya tjänster, funktioner och taxor

Målen skall offentliggöras i enlighet med kraven i artiklarna 9 och 15.

8. Villkor för särskild access till nätet

Denna punkt skall omfatta de villkor för särskild access till nätet som fastställts av nationella tillsynsmyndigheter i enlighet med artikel 10.5.

9. Tillgång till beskrivningen av redovisningssystemet

Den adress varifrån en beskrivning av redovisningssystem kan rekvireras, i enlighet med föreskrifterna i artikel 13.

10. Huvuddragen i den nationella nummerplanen

I enlighet med föreskrifterna i artikel 21.

11. Villkor för användningen av kataloger

I enlighet med föreskrifterna i artikel 16 c.

12. Förlikningsförfarande och avgörande av tvister

Denna punkt skall omfatta riktlinjer för vilka möjligheter användarna har att anföra klagomål i syfte att nå förlikning och lösa tvister med teleorganisationerna i enlighet med det förfarande som beskrivs i artikel 27. Här skall också finnas en sammanfattning av de förfaranden som finns att tillgå för att lösa tvister i enlighet med artikel 22.2.

13. Förfarande i händelse av utebliven betalning av räkningar

I enlighet med föreskrifterna i artikel 23.

BILAGA II

LEVERANSTIDER OCH PARAMETRAR FÖR TJÄNSTENS KVALITET ENLIGT FÖRESKRIFTERNA I ARTIKEL 5

Följande förteckning anger på vilka områden kvalitetsparametrar krävs för teleorganisationer som anmälts i enlighet med artikel 26.2:

- Leveranstider för att få till stånd en första anslutning till nätet.

- Felfrekvens per anslutning.

- Väntetid för reparation av fel.

- Felfrekvens vid uppkoppling av samtal.

- Väntetid för kopplingston.

- Väntetid för uppkoppling av samtal.

- Statistik över överföringskvalitet,

- Svarstider för tjänster som sköts av telefonist.

- Hur stor andel av de allmänt tillgängliga telefonautomaterna för mynt eller kort som fungerar.

- Räkningarnas exakthet.

BILAGA III

TILLHANDAHÅLLANDE AV AVANCERADE FUNKTIONER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9

1. Förteckning över de funktioner som det hänvisas till i artikel 9.1:

a) Tillgång till tonval (DTMF)

Detta innebär att det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet är beskaffat på ett sådant sätt att man kan använda tonvalstelefoner för att signalera till telefonstationen med hjälp av toner som definierats i ITU-T-rekommendation Q.23, och att samma toner kan användas för genomgående signalering genom nätet, både inom medlemsstaten och mellan medlemsstaterna.

b) Direktval (eller andra funktioner med samma funktionalitet)

Detta innebär att användare anslutna till en abonnentväxel (PBX) eller liknande privat system kan ta emot samtal direkt från det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet, utan att behöva gå via växeltelefonisten.

c) Omstyrningstjänster

Detta innebär att inkommande samtal kopplas vidare till ett annat nummer, inom samma medlemsstat eller i någon annan medlemsstat (t. ex. "vidarekoppling vid ej svar", "vidarekoppling vid upptaget" eller "medflyttning").

Denna funktion skall tillhandahållas i enlighet med tillämplig lagstiftning om dataskydd och skydd av privatlivet.

d) Nummerpresentation

Detta innebär att den uppringandes telefonnummer visas hos den som blir uppringd, innan samtalet påbörjas.

Denna tjänst skall tillhandahållas i enlighet med tillämplig lagstiftning om dataskydd och skydd av privatlivet.

2. Förteckningar över tjänster och funktioner som det hänvisas till i artikel 9.2:

a) Tillgång till frisamtalstjänster hela gemenskapen

Härmed förstås tjänster, som avgiftsfria samtal (t. ex. "gröna nummer", gratisnummer, 0800-nummer), där den uppringande parten antingen inte betalar något alls för samtalet eller också betalar endast en del av den totala samtalskostnaden.

b) Betalteletjänster inom hela gemenskapen

Denna fakturering används för en funktion för vilken kostnaderna för att använda en tjänst till vilken tillträde fås genom ett nät av teleorganisationer kombineras med samtalskostnaderna för nätet ("tjänst med höjd avgift").

c) Överflyttning av samtal inom hela gemenskapen

Detta innebär överflyttning av ett samtal till en tredje part i samma medlemsstat eller i en annan medlemsstat.

d) Omvänd debitering för samtal där både den uppringande och den uppringde befinner sig inom gemenskapen

Detta innebär att den uppringda parten, på den uppringande partens begäran, innan samtalet kopplas fram, godtar att bli debiterad kostnaden för samtalet.

e) Nummerpresentation över hela gemenskapen

Detta innebär att den uppringandes telefonnummer visas hos den som blir uppringd, innan samtalet påbörjas.

Denna funktion skall tillhandahållas i enlighet med tillämplig lagstiftning om dataskydd och skydd av privatlivet.

f) Tillgång till telefonisttjänster i andra medlemsstater

Detta innebär att användarna i en medlemsstat har tillgång till telefonisttjänster i en annan medlemsstat.

g) Tillgång till nummerupplysningen i andra medlemsstater

Detta innebär att användarna i en medlemsstat kan ringa till nummerupplysningen i en annan medlemsstat.