31992R3932

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EEG) nr 3932/92 av den 21 december 1992 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på vissa grupper av avtal, beslut och samordnade förfaranden inom försäkringssektorn

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1534/91 av den 31 maj 1991 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på vissa grupper av avtal, beslut och samordnade förfaranden inom försäkringssektorn (1),

efter att ha offentliggjort ett utkast till denna förordning (2),

efter att ha samrått med Rådgivande kommittén för kartell- och monopolfrågor, och

med beaktande av följande.

1) Genom förordning (EEG) nr 1534/91 får kommissionen befogenhet att tillämpa fördragets artikel 85.3 genom förordning på vissa grupper av avtal, beslut och samordnade förfaranden på försäkringsområdet som har följande syften:

a) fastställande av gemensamma tariffer för riskpremier grundade på kollektivt upprättad statistik eller antalet försäkringsfall,

b) fastställande av gemensamma standardvillkor,

c) gemensam täckning av vissa typer av risker,

d) skadereglering,

e) provning och godkännande av säkerhetsanordningar,

f) registerföring av och information om förhöjda risker.

2) Kommissionen har nu fått tillräcklig erfarenhet av prövning av enskilda fall för att utöva denna befogenhet i fråga om de grupper av avtal som avses i a, b, c och e i uppräkningen ovan.

3) I många fall går samarbetet mellan försäkringsbolag inom de nämnda områdena utöver det som kommissionen har tillåtit i sitt tillkännagivande om samarbete mellan företag (3), och omfattas av förbudet i artikel 85.1. Det är därför nödvändigt att ange vilka konkurrensbegränsande skyldigheter som får förekomma i de fyra grupper av avtal som omfattas av detta tillännagivande.

4) Det är dessutom nödvändigt att för var och en av de fyra grupperna ange de villkor som skall uppfyllas för att undantaget skall gälla. Dessa villkor skall säkerställa att samarbetet mellan försäkringsföretagen är och förblir förenligt med artikel 85.3.

5) Slutligen måste för var och en av dessa grupper anges under vilka omständigheter undantag inte kan medges. Det är därför nödvändigt att precisera vilka klausuler som inte får förekomma i ett avtal som omfattas av undantaget därför att parterna därigenom åläggs otillbörliga begränsningar. Dessutom beskrivs andra förhållanden som omfattas av artikel 85.1 och beträffande vilka det inte generellt kan antas att de kommer att medföra de fördelar som krävs enligt artikel 85.3.

6) Samarbete mellan försäkringsföretag eller inom företagssammanslutningar vad gäller sammanställning av statistik över antalet försäkringsfall, det antal enskilda risker som omfattas av försäkringarna, de totala ersättningsbelopp som betalas ut och totala försäkringsbelopp gör det möjligt att förbättra kunskaperna om risker och underlättar riskbedömning för enskilda företag. Detsamma gäller användning av statistik för att fastställa riktmärken vad gäller riskpremier eller, i fråga om försäkringar med sparmoment, frekvenstabeller. Gemensamma undersökningar av de sannolika följderna av yttre omständigheter som kan påverka skadornas frekvens eller omfattning eller av utbytet av olika investeringsformer hör också hit. Det är emellertid nödvändigt att säkerställa att begränsningarna undantas endast i den mån som de är nödvändiga för att nå dessa mål. Det bör därför fastställas att samordnade förfaranden vad gäller bruttopremier, dvs. de premier som debiteras försäkringstagarna och som inkluderar ett pålägg för administrativa, kommersiella och andra kostnader samt tillägg för oförutsedda utgifter eller vinstmarginaler, inte skall undantas och att även riskpremier endast får anges i referenssyfte.

7) Standardvillkor eller standardklausuler inom direktförsäkring och standardmodeller som belyser livförsäkringars avkastning har den fördelen att de förbättrar konsumentens möjligheter att jämföra det skydd som olika försäkringar erbjuder och möjliggör en mera enhetlig riskklassindelning. De får emellertid inte medföra vare sig standardisering av produkter eller en alltför stark bindning av kunderna. Undantaget bör därför gälla under förutsättning att standardiserade villkor och klausuler endast tjänar som vägledning som lämnas utan förbindelse.

8) Standardvillkor får framför allt inte innebära att vissa risker systematiskt utesluts utan att det uttryckligen anges att de kan täckas genom avtal. De får inte heller binda försäkringstagaren för alltför lång tid eller gå längre än försäkringens ursprungliga syfte. Detta gäller om inte annat följer av skyldigheter enligt bestämmelser i gemenskapsrätt eller nationell lagstiftning.

9) Vidare bör det föreskrivas att gemensamma standardvillkor skall vara tillgängliga för alla intresserade, särskilt försäkringstagarna, för att säkerställa att det råder verklig öppenhet till gagn för konsumenterna.

10) Bildandet av samförsäkrande eller samåterförsäkrande grupper i syfte att täcka ett obestämt antal risker skall bedömas välvilligt eftersom detta gör det möjligt för ett större antal företag att komma in på marknaden och därmed ökar kapaciteten för täckning bl.a. av risker som är svårtäckta på grund av deras omfattning eller sällsynthet eller därför att de inte har förekommit tidigare.

11) För att säkerställa en effektiv konkurrens bör dock sådana grupper medges undantag på villkor att deltagarnas andel av den relevanta marknaden inte överstiger en viss procentsats. En procentsats på 15% verkar lämplig vad gäller samåterförsäkrande grupper. Denna procentsats bör minskas till 10% för samförsäkrande grupper. Detta beror på att samförsäkring bygger på enhetliga försäkringsvillkor och bruttopremier, vilket medför att utrymmet för konkurrens mellan deltagarna i en samförsäkrande grupp är synnerligen begränsat. Vad beträffar täckning av katastrofrisker eller förhöjda risker skall dessa procentsatser beräknas endast på grundval av själva gruppens marknadsandel.

12) När det gäller samåterförsäkrande grupper är det nödvändigt att täcka den fastställda riskpremien, inkl. de kostnader som kan antas vara förenade med täckning av riskerna. Det är vidare nödvändigt att täcka de beräknade driftskostnaderna för samåterförsäkring och ersättning till deltagarna i deras egenskap av samåterförsäkringsgivare.

13) Det bör vara tillåtet i båda dessa fall att ställa upp följande villkor för täckning av de risker som omfattas av samförsäkringsavtal: a) att gemensamma eller godkända försäkringsvillkor skall tillämpas, b) att enighet uppnås före reglering av alla skador (eller åtminstone alla större skador), c) att retrocession skall vara föremål för gemensamma förhandlingar och d) att det skall vara förbjudet att retrocedera individuella andelar. Kravet på att samförsäkringsavtalen skall omfatta samtliga risker bör dock avvisas eftersom det skulle utgöra en alltför omfattande konkurrensbegränsning.

14) Denna förordning bör inte omfatta bildande av grupper som endast består av återförsäkringsföretag eftersom erfarenheterna på detta område är otillräckliga.

15) Den nya metoden för teknisk harmonisering och standardisering som infördes genom rådets resolution av den 7 maj 1985 (4) och den helhetssyn på certifiering och provning som presenterades av kommissionen i dess meddelande till rådet den 15 juni 1989 (5) och som godkändes av rådet i dess resolution av den 21 december 1989 (6) är av stor betydelse för den inre marknadens funktion eftersom betoningen av enhetliga kvalitetskriterier för hela gemenskapen främjar konkurrensen.

16) Det är kommissionens förhoppning att dessa enhetliga kvalitetskriterier främjas genom att försäkringsföretag tillåts att samarbeta för att fastställa tekniska specifikationer och regler för utvärdering och godkännande av säkerhetsanordningar, som i möjligaste mån bör vara enhetliga på europeisk nivå, och därmed säkerställa att de kommer till praktisk användning.

17) Samarbete vid kontroll av säkerhetsanordningar och av de företag som installerar och underhåller dem är värdefullt eftersom det utesluter behovet av upprepade individuella kontrollförfaranden. Därför bör i förordningen fastställas villkor för utformningen av tekniska specifikationer och förfaranden för godkännande av sådana säkerhetsanordningar och av de företag som installerar eller underhåller dem. Syftet med sådana villkor är att säkerställa att alla tillverkare och installations- och underhållsföretag får ansöka om godkännande och att kontroll och godkännande av dessa företag sker på grundval av objektiva och tydliga kriterier.

18) Slutligen får inte sådana avtal resultera i en uttömmande lista, utan det skall stå varje företag fritt att acceptera anordningar och installations- och underhållsföretag som inte gemensamt har godkänts.

19) Om enskilda avtal undantagna med stöd av denna förordning ändå får följder som är oförenliga med artikel 85.3, såsom de tolkas i kommissionens administrativa praxis och domstolens rättspraxis, skall kommissionen ha möjlighet att återkalla gruppundantaget. Detta gäller t.ex. om undersökningar av konsekvenserna av den framtida utvecklingen är baserade på omotiverade hypoteser, om rekommenderade standardvillkor innehåller klausuler som till skada för försäkringstagaren skapar en påtaglig obalans mellan de rättigheter och skyldigheter som följer av avtalet, om samförsäkrande grupper används eller leds på ett sådant sätt att ett eller flera av de deltagande företagen får möjlighet att få eller förstärka ett avgörande inflytande på den relevanta marknaden, om dessa gruppers verksamhet leder till marknadsdelning eller om försäkringstagarna stöter på onormala problem när det gäller att finna skydd för förhöjda risker utanför en sådan grupp. Det sistnämnda bör normalt inte vara fallet om en samförsäkrandegrupp täcker mindre än 25% av dessa risker.

20) Avtal som är undantagna enligt denna förordning behöver inte anmälas. Företag får ändå i tveksamma fall anmäla sina avtal i enlighet med rådets förordning nr 17 (7) i dess lydelse enligt anslutningsakten för Spanien och Portugal.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

I enlighet med artikel 85.3 i fördraget och om inte annat följer av bestämmelserna i denna förordning förklaras att artikel 85.1 i fördraget inte skall tillämpas på avtal, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden inom försäkringssektorn som syftar till samarbete vad gäller

a) fastställande av gemensamma tariffer för riskpremier grundade på kollektivt upprättad statistik eller antalet försäkringsfall,

b) fastställande av standardvillkor,

c) gemensam täckning av vissa typer av risker,

d) införande av gemensamma regler för provning och godkännande av säkerhetsanordningar.

AVDELNING II

Premieberäkning

Artikel 2

Undantaget enligt artikel 1 a skall omfatta avtal, beslut och samordnade förfaranden angående

a) beräkning av genomsnittskostnader för risktäckning (nettopremier) eller, vad gäller försäkringar med ett sparmoment, utarbetande och spridning av dödlighetstabeller och tabeller över sjukdoms-, olycks- och invaliditetsfrekvens; dessa tabeller skall vara baserade på en sammanställning av uppgifter, fördelade på ett antal riskår som väljs som observationsperiod, om ett tillräckligt stort antal identiska eller jämförbara risker för att utgöra en bas för statistisk bearbetning som bl.a. gör det möjligt att beräkna

- antalet skador under den valda observationsperioden,

- antalet enskilda risker som har försäkrats under varje riskår under perioden,

- den totala ersättning som har utbetalats eller skall utbetalas för krav som har förekommit under perioden,

- det totala försäkringsbeloppet för varje riskår under perioden,

b) genomförande av undersökningar av de sannolika följder som allmänna förhållanden utanför de berörda företagens kontroll kan medföra för skadornas frekvens eller omfattning eller lönsamheten av olika investeringsformer samt spridning av undersökningsresultaten.

Artikel 3

Undantaget skall gälla på följande villkor:

a) Till de beräkningar, tabeller eller undersökningsresultat som avses i artikel 2 skall, vid sammanställning och spridning, fogas en uppgift om att de endast är av vägledande karaktär.

b) De beräkningar eller tabeller som avses i artikel 2 a skall inte innehålla några som helst pålägg för oförutsedda utgifter, intäkter av reserver, administrativa eller affärsmässiga kostnader i form av mäklarprovision, skatter eller andra avgifter eller de deltagande företagens förväntade vinst.

c) De beräkningar, tabeller eller undersökningsresultat som avses i artikel 2 skall inte innehålla någon hänvisning till de berörda försäkringsföretagen.

Artikel 4

Undantaget skall inte omfatta företag eller företagssammanslutningar som förbinder eller åtar sig eller ålägger andra företag att inte använda sig av andra beräkningar eller tabeller än de som har utarbetats i enlighet med artikel 2 a eller att inte frångå de undersökningsresultat som avses i artikel 2 b.

AVDELNING III

Standardvillkor för direktförsäkringar

Artikel 5

1. De undantag som avses i artikel 1 b skall gälla avtal, beslut och samordnade förfaranden som har till syfte att fastställa och sprida standardvillkor för direktförsäkringar.

2. Undantaget skall också tillämpas på avtal, beslut och samordnade förfaranden som har till syfte att fastställa och sprida gemensamma modeller som belyser den avkastning som en försäkring med ett sparmoment kan ge.

Artikel 6

1. Undantaget skall gälla på villkor att de standardvillkor som avses i artikel 5.1

a) vid fastställande och spridning innehåller en uttrycklig uppgift om att de endast är av vägledande karaktär,

b) innehåller en uttrycklig uppgift om möjligheten att träffa avtal om villkor som skiljer sig från dessa, och

c) är tillgängliga för alla intresserade och tillhandahålls på begäran.

2. Undantaget skall gälla på villkor att de vägledande modeller som avses i artikel 5.2 endast fastställs och sprids i vägledningssyfte.

Artikel 7

1. Undantaget skall inte gälla om de standardvillkor som avses i artikel 5.1 innehåller någon klausul med följande innebörd:

a) att försäkringen inte omfattar skador som normalt hör till riskgruppen i fråga utan uttrycklig uppgift om att det står varje försäkringstagare fritt att utvidga skyddet till att omfatta sådana händelser,

b) att särskilda villkor gäller för täckning av vissa risker utan uttrycklig uppgift om att det står varje försäkringstagare fritt att bortse från dessa,

c) att försäkringen omfattar ett kombinerat skydd, inkl. risker som ett betydande antal försäkringstagare inte samtidigt utsätts för, utan uttrycklig uppgift om att det står varje försäkringstagare fritt att föreslå ett separat skydd,

d) att försäkringsbeloppet eller självrisken anges,

e) att försäkringsgivaren har möjlighet att förlänga avtalet om han annullerar en del av skyddet, höjer premien utan att risken eller skyddets omfattning ändras (med förbehåll för indexeringsklausuler) eller i övrigt ändrar försäkringsvillkoren utan försäkringstagarens uttryckliga samtycke,

f) att försäkringsgivaren har möjlighet att ändra avtalets giltighetstid utan försäkringstagarens uttryckliga samtycke,

g) att försäkringstagare inom sakförsäkringssektorn påtvingas en försäkringstid på mer än tre år,

h) att förlängningstiden vid automatisk förlängning av försäkringen omfattar mer än ett år om inte uppsägning sker vid utgången av en viss tid,

i) att försäkringstagaren vid avbrytande av försäkringsavtalet till följd av bortfall av den försäkrade risken får acceptera att försäkringen åter träder i kraft om han på nytt utsätts för en liknande risk,

j) att försäkringstagaren åläggs att teckna försäkring hos samma försäkringsgivare för olika risker,

k) att försäkringstagaren vid avyttring av försäkringsobjektet åläggs att sörja för att köparen övertar försäkringen.

2. Undantaget skall inte gälla för företag eller företagssammanslutningar som enas om, förbinder sig eller ålägger andra företag att inte tillämpa andra villkor än de som avses i artikel 5.1.

Artikel 8

Utan inskränkning i möjligheten att fastställa särskilda försäkringsvillkor för vissa befolkningsgrupper på grundval av social eller yrkesmässig tillhörighet skall undantaget inte omfatta avtal, beslut och samordnade förfaranden som utesluter täckning av vissa risker på grund av försäkringstagarens förhållanden.

Artikel 9

1. Undantaget skall inte gälla om de vägledande modeller som avses i artikel 5.2, såvida inte annat följer av lagstadgade skyldigheter, innehåller endast angivna räntesatser eller belopp för administrativa kostnader.

2. Undantaget skall inte omfatta företag eller företagssammanslutningar som enas om, förbinder sig eller ålägger andra företag att inte använda modeller som belyser fördelarna med andra försäkringsavtal än de som anges i artikel 5.2.

AVDELNING IV

Gemensam täckning av vissa typer av risker

Artikel 10

1. Undantaget enligt artikel 1 c skall omfatta avtal som har till syfte att etablera och driva grupper av försäkringsföretag eller grupper av både försäkringsföretag och återförsäkringsföretag för gemensam täckning av en särskild riskgrupp i form av samförsäkring eller samåterförsäkring.

2. I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) Samförsäkrande grupper: grupper bildade av försäkringsföretag som

- förbinder sig att för samtliga deltagares räkning och i deras namn teckna försäkringar inom en viss riskgrupp, eller

- överlåter teckning och administration av försäkringar inom en viss riskgrupp i deras namn och för deras räkning till ett av försäkringsföretagen, en gemensam mäklare eller ett gemensamt organ som har upprättats för detta ändamål.

b) Samåterförsäkrande grupper: grupper bildade av försäkringsföretag, eventuellt under medverkan av ett eller flera återförsäkringsföretag

- för ömsesidig återförsäkring av alla eller några av deras åtaganden inom en viss riskgrupp,

- i andra hand, för övertagande för alla deltagarnas räkning och i deras namn av återförsäkringar inom samma riskgrupp.

3. Följande får fastställas i de avtal som avses i punkt 1:

a) arten och karaktären av de risker som omfattas av samförsäkringen eller samåterförsäkringen,

b) villkoren för deltagande i gruppen,

c) deltagarnas egenandelar vad gäller de samförsäkrade eller samåterförsäkrade riskerna,

d) villkoren för de enskilda deltagarnas utträde,

e) reglerna för gruppens drift och administration.

4. I de avtal som avses i punkt 2 b får följande ytterligare fastställas:

a) de delar av de täckta riskerna som deltagarna inte avger i samåterförsäkring (självbehåll),

b) kostnaderna för samåterförsäkring, vilka omfattar både gruppens driftskostnader och ersättning till deltagarna i deras egenskap av samåterförsäkringsgivare.

Artikel 11

1. Undantaget skall gälla på följande villkor:

a) De försäkringsprodukter som tecknas av de deltagande företagen eller för deras räkning skall inte på någon av de berörda marknaderna,

- i fråga om samförsäkrande grupper, utgöra mer än 10% av alla de försäkringsprodukter som med hänsyn till de täckta riskerna och det erbjudna försäkringsskyddet är identiska eller kan betraktas som likartade,

- i fråga om samåterförsäkrande grupper, utgöra mer än 15% av alla de försäkringsprodukter som med hänsyn till de täckta riskerna och den erbjudna försäkringen är identiska eller kan betraktas som likartade.

b) Varje deltagande företag har rätt att utträda ur gruppen med en uppsägningstid på högst sex månader utan att ådra sig några sanktioner.

2. Med avvikelse från punkt 1 skall procentsatserna 10 resp. 15% endast gälla de försäkringar som omfattas av samförsäkringsavtal och inte de identiska eller likartade produkter som tecknas av de deltagande företagen eller för deras räkning och som inte omfattas av sådana avtal, om gruppen täcker

- katastrofrisker där skadorna är både sällsynta och stora,

- förhöjda risker där sannolikheten för skador är större än normalt på grund av de försäkrade riskernas karaktär.

Denna avvikelse skall gälla på följande villkor:

- att inget av de berörda företagen deltar i någon annan grupp som täcker risker på samma marknad,

och

- vad beträffar grupper som täcker förhöjda risker, att de försäkringar som omfattas av samförsäkringsavtal inte utgör mer än 15% av alla identiska eller likartade produkter som tecknas av de deltagande företagen eller för deras räkning på den berörda marknaden.

Artikel 12

Bortsett från de skyldigheter som avses i artikel 10 skall inga andra konkurrensbegränsningar åläggas de företag som deltar i en samförsäkrande grupp än

a) skyldigheten, som är en förutsättning för rätten att teckna försäkringar inom gruppen, att

- ta hänsyn till förebyggande åtgärder,

- tillämpa de allmänna eller särskilda försäkringsvillkor som har antagits av gruppen,

- tillämpa de bruttopremier som har fastställts av gruppen,

b) skyldigheten att för gruppens godkännande lägga fram varje skadereglering avseende en samförsäkrad risk,

c) skyldigheten att överlåta åt gruppen att förhandla om gemensamma återförsäkringsavtal för allas räkning,

d) förbud mot att återförsäkra egenandelen i den samförsäkrade risken.

Artikel 13

Bortsett från de skyldigheter som avses i artikel 10 skall inga andra konkurrensbegränsningar åläggas de företag som deltar i en samåterförsäkrande grupp än

a) skyldigheten, som är en förutsättning för rätten att teckna försäkringar inom gruppen, att

- ta hänsyn till förebyggande åtgärder,

- tillämpa de allmänna eller särskilda försäkringsvillkor som har antagits av gruppen,

- tillämpa en gemensam riskpremietaxa för direktförsäkring som har beräknats av gruppen på grundval av de sannolika kostnaderna för risktäckning eller, om det inte finns tillräcklig erfarenhet för att en sådan taxa skall kunna fastställas, den riskpremie som har antagits av gruppen,

- bidra till att täcka kostnaderna för samåterförsäkringen,

b) skyldigheten att för gruppens godkännande lägga fram varje skadereglering avseende en samåterförsäkrad risk som överstiger ett visst belopp eller överlåta reglering av sådana skador till gruppen,

c) skyldigheten att överlåta åt gruppen att förhandla om retrocessionsavtal för allas räkning,

d) förbud mot att återförsäkra självbehållet eller retrocedera egenandelen.

AVDELNING V

Säkerhetsanordningar

Artikel 14

Undantaget enligt artikel 1 d skall gälla avtal, beslut och samordnade förfaranden som har till syfte att fastställa, erkänna och sprida

- tekniska specifikationer, särskilt sådana som är avsedda att bli europeiska normer, och förfaranden för bedömning och certifiering av att säkerhetsanordningar samt installation och underhåll av dessa överensstämmer med dessa specifikationer,

- regler för kontroll och godkännande av installations- eller underhållsföretag.

Artikel 15

Undantaget skall gälla på följande villkor:

a) De tekniska specifikationerna och förfarandena för godkännande skall vara väldefinierade, tekniskt välgrundade och svara mot säkerhetsanordningens prestanda.

b) Reglerna för kontroll av installations- och underhållsföretagen skall vara objektiva och avpassade för deras tekniska kompetens och skall tillämpas utan diskriminering.

c) Specifikationerna och reglerna i fråga skall fastställas och spridas med angivande av att det står försäkringsföretag fritt att acceptera andra säkerhetsanordningar eller godkänna andra installations- och underhållsföretag som inte uppfyller dessa tekniska specifikationer eller följer dessa regler.

d) Specifikationerna och reglerna skall tillhandahållas alla intresserade på begäran.

e) Specifikationerna skall innehålla en klassifikation baserad på den uppnådda prestationsnivån.

f) Varje sökande får när som helst lämna in en ansökan om prövning.

g) Kontroll av att sökanden uppfyller kraven skall inte medföra kostnader för denne som inte står i proportion till kostnaderna för godkännandeförfarandet.

h) De anordningar och de installations- och underhållsföretag som uppfyller prövningskraven skall godkännas på ett icke-diskriminerande sätt inom sex månader från ansökningsdagen, såvida tekniska överväganden inte motiverar en rimlig förlängning av denna frist.

i) Uppfyllelsen av kraven eller godkännandet skall bestyrkas skriftligt.

j) Skälen till avslag på en ansökan om godkännandebevis skall lämnas skriftligt genom att ett exemplar av protokollen över utförda test och kontroller bifogas.

k) Avslag på en ansökan om prövning skall motiveras skriftligt.

l) Specifikationerna och reglerna skall tillämpas av organ som följer de relevanta normbestämmelserna i EN 45 000-serien.

AVDELNING VI

Övriga bestämmelser

Artikel 16

1. Bestämmelserna i denna förordning skall tillämpas även om de deltagande företagen föreskriver rättigheter och skyldigheter för företag som har anknytning till dem. De anknutna företagens marknadsandelar, rättshandlingar eller beteende skall likställas med de deltagande företagens.

2. Med anknutna företag avses i denna förordning

a) företag i vilka ett deltagande företag direkt eller indirekt

- äger mer än hälften av kapital- eller rörelsetillgångarna,

- kan utöva mer än hälften av rösträttigheterna,

- kan utse mer än hälften av ledamöterna i styrelsen, direktionen eller organ som rättsligt företräder företaget, eller

- har rätt att leda företagets verksamhet,

b) företag som direkt eller indirekt gentemot ett deltagande företag har de rättigheter eller befogenheter som anges i a,

c) företag gentemot vilka ett företag som avses i b direkt eller indirekt har de rättigheter eller befogenheter som anges i a.

3. Företag i vilka de deltagande företagen eller företag med anknytning till dem direkt eller indirekt har de rättigheter eller befogenheter som anges i punkt 2 a skall anses ha anknytning till vart och ett av de deltagande företagen.

Artikel 17

Kommissionen kan enligt artikel 7 i förordning (EEG) nr 1534/91 besluta att denna förordning inte skall tillämpas, om den i ett visst fall konstaterar att ett avtal, beslut eller samordnat förfarande som är undantaget enligt förordningen ändå har vissa verkningar som är oförenliga med de villkor som anges i artikel 85.3 i Romfördraget, särskilt

- om de undersökningar som avses i avdelning II är baserade på omotiverade antaganden,

- om de standardvillkor som avses i avdelning III innehåller andra klausuler än de som uppräknas i artikel 7.1 och som till skada för försäkringstagaren skapar en påtaglig obalans mellan de rättigheter och skyldigheter som följer av avtalet,

- i de fall som avses i avdelning IV

a) om de företag som deltar i en grupp inte med hänsyn till arten, karaktären och omfattningen av riskerna i fråga skulle ha några större svårigheter att operera självständigt på den relevanta marknaden utan att organisera sig inom en grupp,

b) om ett eller flera deltagande företag utövar ett avgörande inflytande på affärspolitiken hos mer än en grupp på samma marknad,

c) om bildandet eller driften av en grupp på grund av inträdesvillkoren, definitionen av de risker som skall täckas, retrocessionsavtal eller på annat sätt kan leda till en uppdelning av marknaderna för de berörda försäkringsprodukterna eller likartade produkter,

d) om en försäkringsgrupp på vilken bestämmelserna i artikel 11.2 är tillämpliga har en sådan ställning vad beträffar förhöjda risker att försäkringstagarna får avsevärda problem med att finna försäkringsgivare utanför gruppen.

Artikel 18

1. Beträffande avtal som förelåg den 13 mars 1962 och som anmäldes till kommissionen före den 1 februari 1963 och avtal som, oavsett om de har anmälts eller inte, omfattas av artikel 4.2.1 i förordning nr 17, skall förklaringen här i denna förordning om att fördragets artikel 85.1 inte är tillämplig ha retroaktiv verkan från den tidpunkt när villkoren för tillämpningen av förordningen var uppfyllda.

2. Beträffande övriga avtal som har anmälts före denna förordnings ikraftträdande skall förklaringen i förordningen om att fördragets artikel 85.1 inte är tillämplig ha retroaktiv verkan från den tidpunkt när villkoren för tillämpningen av denna förordning var uppfyllda, dock tidigast från anmälningstidpunkten.

Artikel 19

Om avtal som förelåg den 13 mars 1962 och som anmäldes före den 1 februari 1963 eller avtal som omfattas av artikel 4.2.1 i förordning nr 17 och som anmäldes före den 1 januari 1967 ändras före den 31 december 1993 så att de uppfyller villkoren för tillämpning av föreliggande förordning, och om ändringen meddelas kommissionen före den 1 april 1994, skall förbudet i fördragets artikel 85.1 inte gälla för tiden före ändringen. Meddelandet om ändringar gäller från den dag när det kommer in till kommissionen. Om meddelandet skickas med rekommenderat brev, gäller det från den dag som framgår av avsändningsortens poststämpel.

Artikel 20

1. Beträffande avtal som omfattas av fördragets artikel 85 till följd av Storbritanniens, Irlands och Danmarks anslutning skall artiklarna 18 och 19 tillämpas, dock skall datumet den 13 mars 1962 ersättas med den 1 januari 1973 och den 1 februari 1963 resp. den 1 januari 1967 med den 1 juli 1973.

2. Beträffande avtal som omfattas av fördragets artikel 85 till följd av Greklands anslutning gäller artikel 18-19, dock skall datumet den 13 mars 1962 ersättas med den 1 januari 1981 och den 1 februari 1963 resp. den 1 januari 1967 med den 1 juli 1981.

3. Beträffande avtal som omfattas av fördragets artikel 85 till följd av Spaniens och Portugals anslutning gäller artikel 18-19, dock skall datumet den 13 mars 1962 ersättas med den 1 januari 1986 och den 1 februari 1963 resp. den 1 januari 1967 med den 1 juli 1986.

Artikel 21

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1993.

Den skall gälla t.o.m. den 31 mars 2003.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 december 1992.

På kommissionens vägnar

Leon BRITTAN

Vice ordförande

(1) EGT nr L 143, 7.6.1991, s. 1.

(2) EGT nr C 207, 14.8.1992, s. 2.

(3) EGT nr C 75, 29.7.1968, s. 3, rättat genom EGT nr C 84, 28.8.1968, s. 14.

(4) EGT nr C 136, 4.6.1985, s. 1.

(5) EGT nr C 267, 19.10.1989, s. 3.

(6) EGT nr C 10, 16.1.1990, s. 1.

(7) EGT nr 13, 21.2.1962, s. 204/62.