31991R3433

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 3433/91 av den 25 november 1991 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av ej påfyllningsbara gasficktändare med tändsten, med ursprung i Japan, Kina, Sydkorea och Thailand samt om slutgiltigt uttag av den preliminära antidumpningstullen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2423/88 av den 11 juli 1988 om skydd mot dumpad eller subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska ekonomiska gemenskapen(1), särskilt artikel 12 i denna,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd i rådgivande kommittén enligt ovanstående förordning, och

med beaktande av följande:

A. PROVISORISKA ÅTGÄRDER

1. Kommissionen införde genom förordning (EEG) nr 1386/91(2) en preliminär antidumpningstull på import till gemenskapen av ej påfyllningsbara gasficktändare med tändsten (nedan kallade tändare), med ursprung i Japan, Kina, Sydkorea och Thailand, enligt KN-nummer ex 9613 10 00 (Taric-nummer 9613 10 00*10). Vidare förlängdes genom rådets förordning (EEG) nr 2832/91(3) den preliminära tullens giltighetstid med en period på högst två månader.

B. EFTERFÖLJANDE FÖRFARANDE

2. Efter det att den preliminära antidumpningstullen införts beviljade kommissionen de berörda parter som begärt att få yttra sig tillfälle till detta. De framförde också sina synpunkter skriftligen.

3. Parterna informerades skriftligen om de viktigaste uppgifterna och överväganden på grundval av vilka det var meningen att rekommendera införandet av slutgiltiga tullar och slutgiltigt uttag av de belopp som säkerställts i form av en preliminär tull. De beviljades också en frist inom vilken de kunde lämna synpunkter på denna information.

4. Parternas muntliga och skriftliga inlägg och kommentarer övervägdes och vid behov ändrades kommissionens slutsatser med hänsyn till dessa.

C. PRODUKT

5. Ett antal exportörer och en importör upprepade de argument som de framfört vid det administrativa förfarandet som föregick de provisoriska åtgärderna, nämligen att gemenskapsproducenternas tändare och de importerade tändarna inte är likadana produkter eftersom vissa av gemenskapens modeller kan tändas ett större antal gånger.

Rådet bekräftar dock kommissionens slutsatser beträffande denna fråga, som beskrivs i punkt 13 i förordning EEG nr 1386/91 och om vilken inga nya bevis framkom.

Rådet bekräftar därför att de tändare som produceras och säljs av tillverkare i gemenskapen utgör en enda produktkategori och består av en produkt som enligt artikel 2.12 i förordning (EEG) nr 2423/88 i alla avseenden är lik den produkt som importeras från Japan, Kina, Sydkorea och Thailand.

D. DUMPNING

6. Den thailändska producenten och exportören Thai Merry Co. Ltd lade fram nya bevis beträffande det avskrivningsbelopp som kommissionen använt för att preliminärt fastställa ett normalvärde. Mot bakgrund av dessa bevis har en ny dumpningsberäkning gjorts beträffande Thai Merry Co. Ltd. Som en följd därav har dumpningsmarginalen beräknad i procent på cifvärdet ändrats till 14,14 % för detta företag.

7. Eftersom Thailand har använts som jämförelseland vid beräkning av normalvärdet för Kina måste dumpningsmarginalen för Kina också modifieras och är nu 16,94 %.

8. En kinesisk exportör, Gladstrong Investments Ltd, som inte exporterade till gemenskapen under referensperioden, begärde att bli befriad från tullen. Eftersom kommissionen inte var i stånd att fatta ett beslut beträffande denna exportör kunde rådet inte tillmötesgå denna begäran. Rådet konstaterar dock att kommissionen är beredd att utan dröjsmål inleda en omprövning så snart som det exporterande företaget för kommissionen kan påvisa och framlägga tillräckliga bevis för att det inte exporterade något under utredningsperioden, har börjat eller har för avsikt att börja exportera till gemenskapen först efter utredningsperiodens utgång och att det inte är närstående eller på annat sätt knutet till något av de företag som är föremål för den pågående utredningen och för vilken dumpning har konstaterats.

9. Beträffande en annan kinesisk exportör, Dong Guan Tian Bao Lighter Factory, som mer än sex månader efter utgången av den fastställda fristen lämnade in ett svar, som dessutom var ofullständigt, på det av kommissionens organ utsända frågeformuläret, anses det att den dumpningsmarginal som fastställts för Kina skall gälla.

10. Gao Yao Co. hävdade att de antidumpningstullar som införts på deras import borde upphävas och att normalvärdet för Gao Yao Co. borde beräknas enligt artikel 2.6 i stället för artikel 2.5 i förordning (EEG) nr 2423/88.

Man anförde att artikel 2.5 inte borde tillämpas eftersom import till gemenskapen inte skedde från Kina utan från Hongkong och att Gao Yao Co. (Hongkong) skulle anses som exportör i stället för Gao Yao Co. (Kina).

Rådet bekräftar dock att de berörda produkterna i detta fall endast lastades om i Hongkong och att normalvärdet därför borde fastställas enligt artikel 2.5 i förordning (EEG) nr 2423/88.

11. De thailändska exportörerna gjorde gällande att den vinstmarginal på 8 % som adderas till produktionskostnaden vid fastställandet av normalvärdet var för hög. Det konstaterades att hela försäljningen på hemmamarknaden från Thai Merry Co. Ltd gick med förlust, att försäljningen på hemmamarknaden från Politop Co. Ltd inte ansågs representativ och att det inte fanns några andra thailändska producenter eller exportörer inom samma branch. Kommissionen fastställde därför en vinstmarginal på 8 % på grundval av den vinst som uppnåtts av andra exportörer i de länder som medverkat i detta förfarande.

12. Mot bakgrund av detta bekräftar rådet slutsatserna i punkt 19-29 i förordning (EEG) nr 1386/91 med hänsyn till ovanstående justeringar beträffande Thai Merry Co. Ltd och de därav följande verkningarna på den marginal som fastställts för Kina.

De slutgiltiga vägda genomsnittsmarginalerna i procent av cif-värdet för var och en av de berörda exportörerna är följande:

>Plats för tabell>

E. ORSAKSSAMBAND MELLAN SKADA OCH DUMPNING

13. Några exportörer tog på nytt upp frågan om en jämförelse av priserna på tändare baserad på vidareförsäljningspriset till den första oberoende köparen i gemenskapen. Det hävdades att vissa importerade tändare innehöll mindre gas och kunde tändas ett färre antal gånger än gemenskapsproducenternas tändare och därför inte var lika tilltalande för kunderna.

I punkt 34 i förordning (EEG) nr 1386/91 anges det tydligt att kommissionen har undantagit ett antal tändare från utredningen om försäljning till lägre priser genom att endast beakta tändare som innehåller lika mycket gas. Rådet bekräftar därför kommissionens slutsatser beträffande försäljning till lägre pris.

14. Ingen av parterna lade fram några nya bevis i skadefrågan. Rådet bekräftar därför kommissionens slutsatser om skada enligt förordning (EEG) nr 1386/91.

15. I punkt 44-50 i förordning (EEG) nr 1386/91 drog kommissionen slutsatsen att den samlade dumpade importen från Japan, Kina, Sydkorea och Thailand hade vållat industrin i gemenskapen väsentlig skada.

Kommissionen fann att den snabba ökningen av importen av japanska, kinesiska, sydkoreanska och thailändska lågpriständare sammanföll med en lika snabb minskning i produktionen, kapacitetsutnyttjandet, försäljningsvolymen, marknadsandelen, priserna, vinsterna och sysselsättningen hos industrin i gemenskapen.

Kommissionen erhöll inga nya uppgifter eller invändningar beträffande dessa slutsatser efter offentliggörandet av förordning (EEG) nr 1386/91. Rådet bekräftar därför kommissionens slutsatser enligt punkt 44-50 i den förordningen.

F. SKADETRÖSKEL

16. Beträffande beräkningen för att fastställa nivån för undanröjande av skada ansåg kommissionen att skillnaden mellan exportörernas faktiska försäljningspriser och ett pris som skulle göra det möjligt för industrin i gemenskapen att uppnå en vinst på 15 % bör elimineras.

Den japanska producenten och exportören framförde invändningar mot denna femtonprocentiga vinstmarginal som ansågs alltför hög.

17. Enligt producenterna i gemenskapen är en vinstmarginal på 15 % ett absolut minimum för att finansiera ytterligare investeringar i fabriksanläggningar samt forskning och utveckling, utan vilket industrins situation skulle förvärras ytterligare och den skada som vållas genom dumpning inte skulle undanröjas i sin helhet.

Hänsyn togs till att de stora producenterna i världen alltid uppnått en vinst på mellan 12 och 20 %.

Mot bakgrund av ovanstående bekräftar rådet kommissionens slutsatser beträffande skadetröskeln enligt punkt 59 i förordning (EEG) nr 1386/91.

G. GEMENSKAPENS INTRESSE

18. Den japanske exportören antydde att det fanns en risk att japansk import skulle ersättas av lågprisimport från andra icke-medlemsländer, oavsett om de omfattas av detta förfarande eller ej, om en hög antidumpningstull infördes mot Japan.

19. Rådet är inte övertygat om att de föreslagna tullarna skulle medföra att japansk import ersätts av lågprisimport från annat tredje land och anser att det, även om så blev fallet, inte skulle vara i strid med gemenskapens intresse. Som rådet redan har fastslagit i tidigare förordningar skall antidumpningstullar varken ha protektionistiska följder för industrin i gemenskapen eller utgöra en otillbörlig nackdel för exportörerna.

Avsikten med antidumpningstullar är att återupprätta rättvisa och öppna marknadsvillkor genom att skydda industrin i gemenskapen mot illojal handelspraxis. Om några exportörers ställning på marknaden blir lidande efter införandet av antidumpningstullar är detta bara en följd av att de inte är i stånd att klara av sunda konkurrensvillkor.

20. Rådet bekräftar kommissionens slutsatser enligt avsnitt G i förordning (EEG) nr 1386/91 och anser att det ligger i gemenskapens intresse att införa antidumpningsåtgärder för att undanröja skadeverkningarna av dumpad import från Japan, Kina, Sydkorea och Thailand.

H. TULL

21. På grundval av beräkningarna av dumpning och skadetröskel i förordning (EEG) nr 1386/91 och senare inlämnade uppgifter har rådet kommit fram till att det bör införas tullar som motsvarar den faktiska dumpning som konstaterats för Kina och Thailand (företagen Thai Merry Co. Ltd och Politop Co. Ltd) och för Japan (Tokai Corporation) och Sydkorea (Samji Industrial) på grundval av den fastställda skadetröskeln.

Följande tullar skall därför tillämpas:

>Plats för tabell>

22. På de grunder som kommissionen anger i punkt 60 i förordning (EEG) nr 1386/91 bekräftar rådet att den högsta tullen som fastställs för varje land bör tillämpas för företag som inte har besvarat kommissionens frågeformulär eller på annat sätt gett sig till känna för kommissionen.

I. ÅTAGANDE

23. Den ena av de båda thailändska exportörerna, Thai Merry Co. Ltd, har erbjudit ett åtagande som anses godtagbart. Genom detta åtagande kommer priset på de berörda produkterna att höjas till en nivå som är tillräckligt hög för att uppväga den dumpning som kommissionen fastställt.

Efter samråd, varvid en av medlemsstaterna framförde invändningar mot denna lösning, godtogs åtagandet genom kommissionens beslut nr 91/604/EEG(4).

J. UTTAG AV DE PRELIMINÄRA TULLARNA

24. Den thailändska exportören Thai Merry Co. Ltd begärde att de tändare som sänts på import redan före dagen för ikraftträdandet av de provisoriska åtgärderna och förtullats efter den dagen skulle få övergå till fri omsättning utan att de preliminära tullarna togs ut och att den preliminära tullen följaktligen inte skulle tas ut slutgiltigt i sådana fall.

25. I enlighet med artikel 2.1 och artikel 11.1 i förordning (EEG) nr 2423/88 tillämpas antidumpningstullar på de berörda produkterna då de övergår till fri omsättning i gemenskapen. I strid med rådets förordning (EEG) nr 288/82 av den 5 februari 1982 om gemenskapsregler för import(5), till vilken exportörerna hänvisar, föreskrivs inte några undantag från denna regel i förordning (EEG) nr 2423/88, som tillämpas på produkter som importeras under illojala konkurrensvillkor. Det är vidare värt att minnas att kommissionen i ansenlig grad har bemödat sig om att hålla de berörda parterna underrättade och att importörerna därför rimligtvis inte kan påstå att de varit ovetande om förfarandena eller hur långt utredningen framskridit från det att förfarandet inleddes och till dess att den preliminära tullen infördes.

26. Mot bakgrund av storleken på de fastställda dumpningsmarginalerna och den allvarliga skada som vållats industrin i gemenskapen anser rådet det därför nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av en preliminär antidumpningstull slutgiltigt tas ut upp till den nivå som motsvarar den slutgiltiga tullen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull skall härmed införas på import av ej påfyllningsbara gasficktändare med tändsten, enligt KN-nummer ex 9613 10 00 (Taric-nummer 9613 10 00*10) med ursprung i Japan, Kina, Sydkorea och Thailand.

2. Den tullsats som skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, oförtullat, skall fastställas enligt följande:

a) 35,7 % för produkter med ursprung i Japan.

b) 16,9 % för produkter med ursprung i Kina.

c) 22,7 % för produkter med ursprung i Sydkorea.

d) 14,1 % för produkter med ursprung i Thailand (Taric tilläggsnummer 8543) med undantag av import av varor som produceras och säljs för export till gemenskapen av Politop Co. Ltd, Bangkok, där tullsatsen skall vara 5,8 % (Taric tilläggsnummer 8544).

3. Den tull som avses i punkt 2 d skall inte tillämpas på ej påfyllningsbara gasficktändare med tändsten som exporteras till gemenskapen av Thai Merry Co. Ltd (Taric tilläggsnummer 8542).

4. Gällande bestämmelser om tullar skall tillämpas.

Artikel 2

De belopp för vilka säkerhet ställts i form av en preliminär antidumpningstull enligt förordning (EEG) nr 1386/91 skall slutgiltigt tas ut med en tullsats motsvarande den slutgiltiga tullen.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 25 november 1991.

På rådets vägnar

J. M. M. RITZEN

Ordförande

(1) EGT nr L 209, 2.8.1988, s. 1.

(2) EGT nr L 133, 28.5.1991, s. 10.

(3) EGT nr L 272, 28.9.1991, s. 1.

(4) EGT nr L 326, 28.11.1991, s. 31.

(5) EGT nr L 35, 9.2.1982, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2978/91 (EGT nr L 284, 12.10.1991, s. 1).