i)

Minimikrav avseende energiprestanda fastställs i enlighet med kraven i artikel 5 i direktivet om byggnaders energiprestanda och de grundläggande principerna i den metodram som har fastställts för beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende energiprestanda. (2)

ii)

En numerisk indikator för primärenergianvändning som motsvarar energiprestandakraven i byggnormen offentliggörs.

iii)

Kommissionen förbehåller sig rätten att återkomma till just denna anpassning vid framtida förhandlingar om direktivet om energiprestanda, ändrat genom direktiv (EU) 2018/844.

i)

Det finns grundliga kunskaper och data av god kvalitet om hela bostadshusbeståndet, inbegripet alla byggnadstyper och ålderskategorier, samt om egenskaperna hos använda klimatskal och installationssystem per typ, vilket gör det möjligt att beräkna energiprestandan hos enskilda byggnader och byggnadsenheter med en hög grad av säkerhet på grundval av brukardata.

ii)

Det finns utförlig information om kostnadsoptimala eller kostnadseffektiva förbättringar för varje byggnadstyp.

iii)

Det finns åtgärder för att hjälpa brukarna att använda systemet för att utfärda certifikat för byggnader. Sådana åtgärder kan till exempel bestå i en telefonsupport- eller rådgivningstjänst som gör det möjligt för brukarna att komma i kontakt med oberoende experter och systemexperter.

iv)

För att säkerställa att risken för manipulation av resultaten är försumbar innefattar systemet med egencertifiering kvalitetskontroll- och verifieringsmekanismer för att kontrollera användarnas indata och för att verifiera att användarnas indata är transparenta.

v)

Det finns oberoende kontrollsystem för att säkerställa att egencertifieringen av energiprestanda i fråga om kvalitet och tillförlitlighet ger resultat som är likvärdiga med certifikat som utfärdas av experter.

vi)

Systemet med egencertifiering ger rekommendationer som kan upplysa användarna om specifika kostnadsoptimala eller kostnadseffektiva förbättringar för deras byggnader och byggnadsenheter’”.