21997A0618(06)

SKRIFTVÄXLING som redovisar den samstämmiga uppfattningen rörande principerna för internationellt samarbete om aktiviteter för forskning och utveckling på området för intelligenta tillverkningssystem mellan Europeiska gemenskapen och Amerikas förenta stater, Japan, Australien, Kanada samt EFTA-länderna Norge och Schweiz

A. Skrift från gemenskapen

Bryssel, 19 mars 1997.

Jag hänvisar till förhandlingar som ägt rum rörande internationellt samarbete om forsknings- och utvecklingsaktiviteter på området för intelligenta tillverkningssystem (IMS) mellan deltagarna, det vill säga Europeiska gemenskapen, och Amerikas förenta stater, Japan, Australien och Kanada samt EFTA-länderna Norge och Schweiz.

Syftet med denna skrift är att redovisa den samstämmiga uppfattning som har uppnåtts om principerna för samarbete om IMS. Skriften kompletterar de behörighetsregler, som den internationella ledningsgruppen vid slutet av förstudien till IMS år 1994 hade utvecklat, och ändrar artikel VIII behörighetsreglerna och artikel 1.13 i tillägg 2 till behörighetsreglerna på sätt som nedan anges. Behörighetsreglerna och tilläggen till dem biläggs denna skrift.

1. Mål

Deltagarna skall på området för intelligenta tillverkningssystem uppmuntra och underlätta samarbete mellan enheter som är etablerade i deras respektive länder (såvitt avser Europeiska gemenskapen inom medlemsländerna). Ett sådant samarbete skall garantera jämvikt mellan insats och utdelning, vara av betydelse för industrin samt grundas på principen om ömsesidigt intresse och förståelse.

2. Tekniska teman för IMS-samarbete

Samarbetet kommer till en början att omfatta följande fem tekniska teman:

a) Frågor kring produkters hela livscykel.

b) Processfrågor.

c) Verktyg för strategi, planering och formgivning.

d) Mänskliga, organisatoriska och sociala frågor.

e) Frågor kring virtuella och utökade företag.

Andra teman kan komma att behandlas inom ramen för IMS men det krävs en garanti för att nya tekniska teman stämmer överens med regeringarnas politik och de deltagande regionernas industriella prioriteringar.

3. Former och sätt för samarbete

Samarbetet kommer att omfatta att enheter deltar i projekt i enlighet med de gemensamt antagna förfarandena för att skapa och driva internationella konsortier och det kan omfatta besök, utbildning och utbyte av vetenskapsmän, ingenjörer och annan lämplig personal för syften som är relevanta för att framgångsrikt genomföra och slutföra projekten.

4. Spridning och användning av information

Frågor som uppstår kring immateriella rättigheter som är en följd av de projekt som utförs inom ramen för IMS kommer att omfattas av bestämmelserna i tillägg 2 i behörighetsreglerna. Detta tillägg kommer att ändras i artikel 1.13 för att avspegla att Österrike, Finland och Sverige är medlemmar av Europeiska unionen.

5. Finansiering

Samarbetsverksamheten kommer att finansieras i mån av tillgång till medel och vara underkastad tillämpliga lagar och bestämmelser samt de deltagande regionernas politik och program.

Varje deltagare skall finansiera sitt eget deltagande.

Varje deltagare skall - kontant eller in natura - på ett rättvist sätt bidra till att utföra det interregionala sekretariatets uppgifter och till att bestrida dess kostnader.

6. Genomförande av IMS

Av deltagarna utsedda representanter i den internationella ledningskommittén kommer att vara förbindelselänken mellan kommittén och respektive lands förvaltning/regering. Deltagarnas representanter skall övervaka genomförandet med avseende på IMS:s syfte, principer och programstruktur. De skall underlätta arbetet och dessutom ha följande funktioner:

- Underlätta ett gott samarbete mellan de regionala sekretariaten.

- Utbyta information om lokala sedvänjor, lagar, föreskrifter och program som är av betydelse för samarbetet.

- Underlätta för små och medelstora företag att direkt och indirekt delta i IMS-programmet. Detta innebär framför allt tillgång till elektronisk sökning av parter och ett elektroniskt register över intresseanmälningar.

- För myndigheter och offentliga förvaltningar för beslut lägga fram ledningskommitténs rekommendationer om nya deltagares upptagande.

Deltagarna skall organisera, leda eller utse sina respektive regionala sekretariat. De regionala sekretariatens ansvarsområden skall framför allt omfatta följande:

- Underlätta att projekt i rättan tid väljs ut på regional nivå och i enlighet med de regler och förfaranden som finns i den deltagarens region.

- Underlätta bildande av konsortier inom regionerna och över regiongränserna.

- Arbeta med regionala infrastrukturgrupper för att underlätta för IMS.

7. Varaktighet

IMS-programmet kommer att ha en varaktighet på tio år och varje deltagare har rätt att när som helst utträda med en uppsägningstid på tolv månader. Deltagarna skall efter fem år se över principerna för sitt samarbete för att se om samarbetet skall fortsätta, förändras eller avslutas. Detta ersätter artikel VIII i behörighetsreglerna.

8. Genomförande av IMS i Europa

Europeiska gemenskapen, Schweiz och Norge förbehåller sig rätten att tillsammans uppträda som en enda europeisk region, att representeras av en gemensam delegation i den internationella ledningsgruppen och att ha ett enda europeiskt sekretariat för IMS.

Europeiska gemenskapernas kommission kommer att ge det nödvändiga stödet för sitt regionala sekretariat.

Denna skrift och deltagarnas godkännande härav, kompletterar och ändrar behörighetsreglerna och redovisar den samstämmiga uppfattningen rörande principerna för IMS-samarbetet. Jag vore tacksam om Ni skyndsamt ville bekräfta att Ni är införstådd med denna uppfattning.

På Europeiska gemenskapens vägnar

>Hänvisning till >

B. Skrift från Schweiz

Bern, 9 april 1997.

Jag bekräftar mottagandet av Er skrift av den 19 mars 1997, som har följande lydelse:

"Jag hänvisar till förhandlingar som ägt rum rörande internationellt samarbete om forsknings- och utvecklingsaktiviteter på området för intelligenta tillverkningssystem (IMS) mellan deltagarna, det vill säga Europeiska gemenskapen, och Amerikas förenta stater, Japan, Australien och Kanada samt EFTA-länderna Norge och Schweiz.

Syftet med denna skrift är att redovisa den samstämmiga uppfattning som har uppnåtts om principerna för samarbete om IMS. Skriften kompletterar de behörighetsregler, som den internationella ledningsgruppen vid slutet av förstudien till IMS år 1994, hade utvecklat, och ändrar artikel VIII behörighetsreglerna och artikel 1.13 i tillägg 2 till behörighetsreglerna på sätt som nedan anges. Behörighetsreglerna och tilläggen till dem biläggs denna skrift.

1. Mål

Deltagarna skall på området för intelligenta tillverkningssystem uppmuntra och underlätta samarbete mellan enheter som är etablerade i deras respektive länder (såvitt avser Europeiska gemenskapen inom medlemsländerna). Ett sådant samarbete skall garantera jämvikt mellan insats och utdelning, vara av betydelse för industrin samt grundas på principen om ömsesidigt intresse och förståelse.

2. Tekniska teman för IMS-samarbete

Samarbetet kommer till en början att omfatta följande fem tekniska teman:

a) Frågor kring produkters hela livscykel.

b) Processfrågor.

c) Verktyg för strategi, planering och formgivning.

d) Mänskliga, organisatoriska och sociala frågor.

e) Frågor kring virtuella och utökade företag.

Andra teman kan komma att behandlas inom ramen för IMS men det krävs en garanti för att nya tekniska teman stämmer överens med regeringarnas politik och de deltagande regionernas industriella prioriteringar.

3. Former och sätt för samarbete

Samarbetet kommer att omfatta att enheter deltar i projekt i enlighet med de gemensamt antagna förfarandena för att skapa och driva internationella konsortier och det kan omfatta besök, utbildning och utbyte av vetenskapsmän, ingenjörer och annan lämplig personal för syften som är relevanta för att framgångsrikt genomföra och slutföra projekten.

4. Spridning och användning av information

Frågor som uppstår kring immateriella rättigheter som är en följd av de projekt som utförs inom ramen för IMS kommer att omfattas av bestämmelserna i tillägg 2 i behörighetsreglerna. Detta tillägg kommer att ändras i artikel 1.13 för att avspegla att Österrike, Finland och Sverige är medlemmar av Europeiska unionen.

5. Finansiering

Samarbetsverksamheten kommer att finansieras i mån av tillgång till medel och vara underkastad tillämpliga lagar och bestämmelser samt de deltagande regionernas politik och program.

Varje deltagare skall finansiera sitt eget deltagande.

Varje deltagare skall - kontant eller in natura - på ett rättvist sätt bidra till att utföra det interregionala sekretariatets uppgifter och till att bestrida dess kostnader.

6. Genomförande av IMS

Av deltagarna utsedda representanter i den internationella ledningskommittén kommer att vara förbindelselänken mellan kommittén och respektive lands förvaltning/regering. Deltagarnas representanter skall övervaka genomförandet med anseende på IMS:s syfte, principer och programstruktur. De skall underlätta arbetet och dessutom ha följande funktioner:

- Underlätta ett gott samarbete mellan de regionala sekretariaten.

- Utbyta information om lokala sedvänjor, lagar, föreskrifter och program som är av betydelse för samarbetet.

- Underlätta för små och medelstora företag att direkt och indirekt delta i IMS-programmet. Detta innebär framför allt tillgång till elektronisk sökning av parter och ett elektroniskt register över intresseanmälningar.

- För myndigheter och offentliga förvaltningar för beslut lägga fram ledningskommitténs rekommendationer om nya deltagares upptagande.

Deltagarna skall organisera, leda eller utse sina respektive regionala sekretariat. De regionala sekretariatens ansvarsområden skall framför allt omfatta följande:

- Underlätta att projekt i rättan tid väljs ut på regional nivå och i enlighet med de regler och förfaranden som finns i den deltagarens region.

- Underlätta bildande av konsortier inom regionerna och över regiongränserna.

- Arbeta med regionala infrastrukturgrupper för att underlätta för IMS.

7. Varaktighet

IMS-programmet kommer att ha en varaktighet på tio år och varje deltagare har rätt att när som helst utträda med en uppsägningstid på tolv månader. Deltagarna skall efter fem år se över principerna för sitt samarbete för att se om samarbetet skall fortsätta, förändras eller avslutas. Detta ersätter artikel VIII i behörighetsreglerna.

8. Genomförande av IMS i Europa

Europeiska gemenskapen, Schweiz och Norge förbehåller sig rätten att tillsammans uppträda som en enda europeisk region, att representeras av en gemensam delegation i den internationella ledningsgruppen och att ha ett enda europeiskt sekretariat för IMS.

Europeiska gemenskapernas kommission kommer att ge det nödvändiga stödet för sitt regionala sekretariat.

Denna skrift och deltagarnas godkännande härav, kompletterar och ändrar behörighetsreglerna och redovisar den samstämmiga uppfattningen rörande principerna för IMS-samarbetet. Jag vore tacksam om Ni skyndsamt ville bekräfta att Ni är införstådd med denna uppfattning."

Jag har äran bekräfta att min regering är införstådd med innehållet i Er skrift.

På Schweiz regerings vägnar

>Hänvisning till >

BILAGA

BEHÖRIGHETSREGLER FÖR ETT PROGRAM FÖR INTERNATIONELLT SAMARBETE OM AVANCERAD TILLVERKNING

I. SYFTE

Detta dokument innehåller behörighetsregler för deltagarna i programmet om intelligenta tillverkningssystem (IMS) för det internationella samarbetet inom forskning och utveckling av intelligenta tillverkningssystem. Dessa behörighetsregler syftar inte till att skapa förpliktelser enligt internationell eller nationell rätt.

II. MÅLSÄTTNING

Målsättningen för IMS-programmet är följande:

A. Att möjliggöra mera avancerade tillverkningsprocesser.

B. Att förbättra den globala miljön.

C. Att öka effektiviteten med vilken förnybara och icke-förnybara resurser används.

D. Att skapa nya produkter och villkor som avsevärt förbättrar användarnas livskvalitet.

E. Att förbättra kvaliteten på tillverkningsmiljön.

F. Att utveckla en erkänd och respekterad tillverkningsordning som kan främja överföring av kunskap till kommande generationer.

G. Att reagera effektivt på globaliseringen av tillverkningen.

H. Att utvidga och öppna marknader över hela världen.

I. Att främja ett världsomspännande yrkeskunnande på tillverkningsområdet genom att ge globalt erkännande och inrätta en ordning för utbildning på tillverkningsområdet.

För att uppfylla denna målsättning bör IMS-programmet vara en katalysator för

A. världsomspännande samarbete inom tillverkningsområdet mellan små och medelstora företag, användare och leverantörer, universitet och regeringar,

B. spridning över hela världen av resultaten av viktiga förbättringar i tillverkningen,

C. utveckling av globala rekommendationer för tillverkningsnormer genom samarbete rörande möjliga standardiseringar,

D. bedömning och prioritering för ett globalt samarbete om utveckling av tillverknignsprocesser,

E. förmedling, förståelse och tillämpning av enhetliga riktlinjer, bestämmelser och avaltsmodeller som respekterar deltagarnas och projektparternas immateriella rättigheter (IPR).

III. BAKGRUND

Förstudien för att definiera IMS-programmet hade följande sex deltagare:

- Australien.

- Kanada.

- Europeiska gemenskapen (EG).

- De deltagande EFTA-länderna: Österrike, Finland, Sverige, Norge och Schweiz.

- Japan.

- USA.

EG- och EFTA-länderna uppträdde tillsammans som en enda europeisk region.

Deltagarna genomförde förstudien i enlighet med behörighetsreglerna för förstudien om internationellt samarbete om avancerad tillverkning.

Den internationella ledningskommittén för förstudiens genomförande angav i sin slutrapport att studien visade att ett internationellt samarbetsprogram för forskning och utveckling av avancerad tillverkning kan struktureras på ett rättvist och fördelaktigt sätt och får rättvisa och fördelaktiga resultat.

Den internationella ledningskommittén för förstudiens genomförande rekommenderade i sin slutrapport att IMS-programmet skall påbörjas och föreslog ledningsstruktur, tekniska teman och immaterialrättsliga regler (IPR) för detta.

IV. PRINCIPER

Tillverkning är en väsentlig välståndsfaktor och den är avgörande för att upprätta en sund ekonomisk grund för ekonomisk tillväxt.

Behovet av tillverkningsprocesser av hög kvalitet har blivit av avgörande betydelse efter uppkomsten av globala marknader.

Forskning och utveckling på tillverkningsområdet har en allt större betydelse för tillverkningsprocesserna. Det pågår omfattande forskning kring avancerad tillverkning i hela världen.

Ett välskött internationellt samarbete på område för forskning och utveckling av avancerad tillverkning kan bidra till att förbättra tillverkningsprocesserna.

Följande bör ligga till grund för det internationella samarbetet om avancerad tillverkning:

A. Bidrag till och utbyte av ett sådant samarbete skall vara rättvist och balanserat.

B. Samarbetsprojekt skall ha betydelse för industrin.

C. Samarbetsprojekt skall genomföras av interregionala, geografiskt utspridda konsortier.

D. Samarbetsprojekt kan uppstå när som helst i innovationscykeln.

E. Resultaten av samarbetsprojekten delas genom en kontrollerad informationsspridning, som skyddar och rättvist fördelar immateriella rättigheter som uppstått eller tillförts under projektets gång.

F. IMS-projekt som sponsras av regeringar eller använder offentliga resurser får inte inbegripa kommersiell forskning och utveckling.

V. PROGRAMSTRUKTUR OCH FINANSIERING

IMS-programmet är ett internationellt samarbete, där deltagarna tillsammans arbetar för att öka industrins konkurrenskraft, för att lösa problem som tillverkningsindustrin i hela världen står inför, och utveckla avancerad tillverkningsteknik och system för att gagna mänskligheten. IMS-programmet skall vara så brett som det är praktiskt möjligt.

A. IMS-programmet har en ledningsstruktur, som består av följande:

1. En internationell IMS-ledningskommitté.

2. Ett interregionalt sekretariat.

3. Regionala sekretariat.

IMS-programmet kommer att omfatta projekt inom de tekniska teman som beskrivs i bilaga 1.

Projektpartnerna måste följa de IPR-bestämmelser som beskrivs i bilaga 2, och som omfattar obligatoriska minimikrav, icke-obligatoriska bestämmelser som bör beaktas, samt frivilliga bestämmelser.

B. Finansiella medel till ledningsstrukturen:

1. Varje deltagare finansierar sitt eget deltagande.

2. Deltagarna väljer sin egen finansieringsmetod.

3. Deltagarna bidrar på ett rättvist sätt med medel eller in natura för att täcka kostnaderna för att driva det interregionala sekretariatet.

4. Deltagarna är ansvariga för att upprätthålla sin egen delegation och uppfylla alla nödvändiga ekonomiska förpliktelser.

C. Finansiella medel till projekten:

1. Deltagarna finansierar sitt eget deltagande.

2. Deltagarna väljer sin egen finansieringsmetod.

VI. LEDNINGSSTRUKTUR

A. Internationella IMS-ledningskommittén: IMS-programmet övervakas av en internationell IMS-ledningskommitté, vars medlemmar skall vara framstående representanter för deltagarnas industriella, akademiska eller offentliga sektor med kunskap om tillverkningsfrågor. De skall både vilja och kunna avsätta nödvändig tid och nödvändiga krafter för att leda IMS-programmet.

1. Kommitténs sammansättning: Två medlemmar och en observatör från varje deltagare.

Det samlade antalet medlemmar och observatörer kommer att stiga efterhand som fler deltagare tas in i enlighet med förfarandet i avsnitt IX.

Delegationsmedlemmarna kan komma från varje deltagares industriella, akademiska eller offentliga sektor. Ett tungt vägande deltagande från industrin bör eftersträvas. Minst en av de två medlemmarna skall komma från industrin, och delegationsledaren får inte komma från den offentliga sektorn. Medlemmarna bör utnämnas för en längre tidsperiod. Däremot kan observatörer bytas ut efter behov.

Varje deltagares delegation till mötena i den internationella IMS-ledningskommittén får ha med sig två representanter från det regionala sekretariat som den har utsett.

2. Den internationella IMS-ledningskommittén skall endast fatta enhälliga beslut.

3. Ordförande: Ordförandeskapet i den internationella IMS-ledningskommittén skall rotera mellan de sex deltagarna. Mandatperioden är två år. När en deltagare har ordförandeskapet har denne ansvaret för att driva det interregionala sekretariatet. Kanada har det första ordförandeskapet. Det andra ordförandeskapet innehas av Australien som är vice ordförande under Kanadas ordförandeskap, så att kontinuiteten säkras. EFTA får det tredje ordförandeskapet. Ordningsföljden för därpå följande ordförandeskap kommer att bestämmas under IMS-programmet tredje år.

4. Ansvar: Internationella IMS-ledningskommittén skall rekommendera politik och strategier för att genomföra och utveckla IMS-programmet, inklusive frågan om nya deltagare. Kommittén skall vidare

a) ge allmän ledning, bestämma strategiska prioriteringar och övervaka programmets genomförande,

b) sponsra och godkänna nya IMS-dokument,

c) vid behov tillsätta tillfälliga expertgrupper eller kommittéer för exempelvis tekniska och juridiska frågor, om detta är nödvändigt för att slutföra arbetet,

d) övervaka det interregionala sekretariatet,

e) på internationell nivå främja IMS och tillverkning i dennas egenskap av övergripande ämne,

f) godkänna projekt i enlighet med avsnitt XI,

g) säkerställa att projekt och arbete inom detta program utförs i enlighet med det syfte, de principer och den programstruktur som deltagarna kommit överens om, samt

h) främja kommunikationen mellan den internationella IMS-ledningskommittén, det interregionala och de regionala sekretariaten och projektparterna.

B. Det interregionala sekretariatet: Den deltagare som innehar ordförandeposten i den internationella IMS-ledningskommittén, skall vara ansvarig för ledningen av det interregionala sekretariatet.

Det interregionala sekretariatet skall ansvara för att

1. tillhandahålla logistik för interregionala förslag,

2. förvara och dela ut IMS-mötesdokument och andra dokument,

3. tillhandahålla logistik för interregional reklam under ledning av internationella IMS-ledningskommittén,

4. utbilda nya och potentiella deltagare,

5. sprida information om pågående och avslutade projekt,

6. hjälpa till vid bildandet av interregionala konsortier, samt

7. förbereda och anordna studier eller verksamhet på ledningskommitténs anmodan.

C. Regionala sekretariat: Deltagarnas regeringar och/eller offentliga förvaltningar och offentliga organisationer inrättar och leder sina respektive regionala sekretariat efter eget gottfinnande.

De regionala sekretariaten skall för att främja IMS-programmet ha ansvar för att

1. tillhandahålla regional logistik för interregionala förslag,

2. förvara och dela ut IMS-mötesdokument och andra dokument inom respektive region,

3. tillhandahålla logistik för regionala möten och marknadsföring,

4. sprida information om pågående och avslutade projekt inom regionen,

5. hjälpa till vid bildande av regionala och interregionala konsortier,

6. stödja regionala delegationers deltagande i internationella IMS-ledningskommitténs möten,

7. underlätta regionala urval och granskningar,

8. arbeta med regionala infrastruktur-grupper för att underlätta IMS-programmet.

VII. INLEDNING AV IMS-PROGRAMMET

IMS-programmet inleds, så snart

1. alla deltagare har ratificerat behörighetsreglerna för IMS-programmet,

2. den internationella IMS-ledningskommitténs medlemmar har utnämnts, och

3. de regionala sekretariaten har utsetts.

VIII. AVSLUTNING AV IMS-PROGRAMMET

IMS-programmet avslutas på tioårsdagen för det överenskomna inledningsdatumet för programmet, såvida inte regeringarna och/eller de offentliga förvaltningarna beslutar något annat under programmets sjunde år.

IX. UPPTAGANDE AV NYA DELTAGARE

A. Regeringen och/eller den offentliga administration i regionen som ansöker skall först uppfylla IMS-programmets behörighetsregler.

B. Efter att ha ratificerat IMS-programmets behörighetsregler kan projektparter från en ansökande region bilda konsortier efter övriga parters medgivande. Bidragen från den ansökande regionens parter skall övervakas under viss tid, så att en översikt av den ansökande regionens deltagande kan byggas upp.

C. När denna tid har gått ut (möjligen flera år), skall regeringarna och/eller de offentliga myndigheterna på grundval av rekommendationer från internationella IMS-ledningskommittén fatta beslut om huruvida den ansökande regionen skall representeras i den internationella IMS-ledningskommittén.

X. BILDANDE AV KONSORTIER

De regionala sekretariaten och det interregionala sekretariatet kommer att biträda vid bildandet av konsortier för IMS-projekt.

A. Grundläggande dokument för bildandet av konsortier

Det interregionala sekretariatet och de regionala sekretariaten skall gemensamt och på grundval av IMS-programmets behörighetsregler upprätta ett grundläggande dokument som förklarar följande:

- Programmets organisation.

- Verksamhetens struktur och mål.

- Krav för urval av projekt och konsortier.

- Tekniska teman.

- Utvärderings- och urvalsprocess samt gällande kriterier.

B. Internationell samordningspart

En internationell samordningspart skall utses av varje konsortium. Den utsedda internationella samordningsparten skall vara ett industriföretag med nödvändiga resurser för att genomföra projektet och visad förmåga att leda invecklade internationella projekt. Den internationella samordningspartens uppgift inkluderar att

1. samordna bildandet av konsortier,

2. samordna förberedelse av fullständiga anbuds- och samarbetsavtal,

3. vara den första kontakten för all kommunikation mellan konsortiet, den internationella IMS-ledningskommittén och det interregionala sekretariatet,

4. underlätta projektets genomförande,

5. samordna arbetet med förberedelse för projektgenomgång och informationsspridning.

C. Förteckning över intresserade enheter

Det regionala sekretariatet skall inom sin region skicka ut grundläggande dokument, upplysningar om nationella finansieringsmöjligheter och en nationell tidsplan för IMS-programmet till alla organisationer i den industriella, akademiska och offentliga sektorn, som kan identifieras som möjliga projektparter. Sekretariatet skall sedan sammanställa en förteckning över intresserade enheter. Förteckningen skall omfatta de olika intresserade enheternas intresseområde och potential.

D. Utbyte av förteckningar över intresserade enheter

Denna förteckning skall regelbundet uppdateras och skickas ut till alla andra regioner genom det interregionala sekretariatet. Det regionala sekretariatet skall också sammanställa förteckningar över intresserade enheter från andra regioner och sända dessa till de nationella enheter, som kan tänkas ha liknande intressen. Det regionala sekretariatet skall odla gemensamma intressen mellan nationella och utländska enheter och underlätta bildande av konsortier.

E. Utbyte av projektförslag

Varje intresserad enhet kan ge in preliminära förslag till det regionala sekretariat som den tillhör, så att bildande av internationella konsortier främjas.

Det regionala sekretariatet skall skicka ut dessa förslag till alla intresserade enheter i förteckningen. Med ledning av denna information kan eventuella blivande parter arbeta för att bilda internationella konsortier.

XI. UTVÄRDERING, URVAL OCH GRANSKNING AV PROJEKT

Förslagen skall överensstämma med de principer, den programstruktur och de regler om immateriella rättigheter som finns i behörighetsreglerna.

A. Kriterier för urval av projekt

1. Betydelse för industrin.

2. Överensstämmelse med tekniska teman i bilaga 1 med de eventuella ändringar som från tid till annan görs av internationella IMS-ledningskommittén.

3. Vetenskapliga och tekniska fördelar.

4. Genomförandepotential och saluföringspotential.

5. Överensstämmelse med reglerna om immateriella rättigheter i enlighet med tillägg 2 med de eventuella ändringar som från tid till annan görs av internationella IMS-ledningskommittén.

6. Mervärde.

B. Kriterier för urval av konsortier

1. Interregional fördelning av parter

Parterna i konsortiet måste komma från minst tre deltagare.

2. Balans mellan insats och utdelning

Parterna i konsortiet skall kunna visa att förhållandet mellan bidrag till och utdelning av deltagande är rättvist och balanserat. Därför bör bidrag identifieras efter typ (inklusive bidrag in natura som exempelvis utrustning, faciliteter, personal, dokumentation, metoder och bakgrundsmaterial, som vederbörande innehar de immateriella rättigheterna till) och efter värde för varje part och grupp.

3. Interregional ledning

Det interregionala konsortiet skall välja en internationell samordnare för konsortiet.

4. Spridning av resultat

Konsortiet måste åta sig att sprida information om projektresultat inklusive erfarenheter från bildande och ledning av IMS-konsortier, samt att upplysa om tekniska resultat, om detta är tillåtet enligt reglerna för immateriella rättigheter.

C. Projektutvärdering

Förslagsprocessen omfattar tre stadier.

1. Utvärdering av projektbeskrivning

Konsortiet skall utarbeta en sammanfattning över planerad forskning. Översikten skall överlämnas till de regionala sekretariaten för en inledande regional granskning. Varje delegation utarbetar en rekommendation till den internationella IMS-ledningskommittén. Förslagsgivare, vilkas projekt inte godkänts, skall underrättas om varför deras projekt inte får stöd.

2. Utvärdering av slutgiltiga projekt

Konsortiet skall presentera ett slutgiltigt förslag i standardiserad form för detaljerad utvärdering i samtliga parters regioner. Det slutgiltiga förslaget skall omfatta varje parts åtagande i förhållande till IMS-programmets principer, struktur och regler för immateriella rättigheter, inklusive ett undertecknat samarbetsavtal åtföljt av ett avtal avseende immateriella rättigheter.

3. Slutligt godkännande

Slutligt godkännande skall ges av internationella IMS-ledningskommittén på grundval av regionala rekommendationer och presenterade förslag.

D. Projektgranskning

Den internationella IMS-ledningskommittén skall övervaka och regelbundet se över projektens utveckling. Varje konsortium skall, för att underlätta detta, en gång om året i standardiserat utförande framlägga en sammanfattande rapport till den internationella IMS-ledningskommittén.

Varje region får se över utvecklingen hos regionala parter, närhelst den finner det lämpligt.

XII. IMS:s ROLL I FÖRHÅLLANDE TILL SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG, UNIVERSITET OCH OFFENTLIGA FORSKNINGSINSTITUT

Var och en av deltagarna och den internationella IMS-ledningskommittén skall utarbeta metoder för direkt eller indirekt värvning av små och medelstora företag till IMS-programmet. Dessutom bör alla regioner överväga verksamheter som exempelvis

A. tydlig och väldokumenterad rådgivning i frågor rörande immateriella rättigheter (IPR),

B. översikt över begränsningar i lagar eller praxis som finns inom deltagarnas områden och vilken praktisk betydelse de har,

C. informationstjänster för att besvara enkla frågor,

D. elektronisk förmedling för parter som särskilt inriktas på små och medelstora företag,

E. elektroniskt register över intresseanmälningar från små och medelstora företag, som vill ansluta sig till nuvarande eller kommande projektgrupper,

F. löpande "journal" över IMS-erfarenheter av ekonomiska bidrag från projektarbetsgrupper,

G. informationstillfällen speciellt inriktade mot olika små och medelstora företagssektorer.

Denna förteckning är inte uttömmande och forskning bör fortsätta vid sidan om programmet såsom detta utvecklas för att övervaka de små och medelstora företagens deltagande och identifiera framtida behov.

Förteckningen kan även vara användbar för att uppmuntra universitet och offentliga forskningsinstitut att delta. Det är nödvändigt att utnyttja universitetens roll som utbildare för att sprida forskningsresultat till kommande generationer av yrkesfolk.

XIII. SPRIDNING AV RESULTAT

Det är ytterst viktigt att sprida information, något som också krävs av IMS-programmet. All informationsspridning måste dock ske i överensstämmelse med reglerna för immateriella rättigheter (IPR) i tillägg 2. Detta gäller också för spridning av delresultat och slutliga tekniska resultat av projekten.

Informationsspridning kommer att ske på projektstadiet, på det regionala stadiet och på det interregionala stadiet. Spridningen kan ske genom skriftliga rapporter, internationella symposier och akademiska publikationer.

Tillägg 1

TEKNISKA TEMAN FÖR ETT SAMLAT PROGRAM FÖR INTELLIGENTA TILLVERKNINGSSYSTEM (IMS) ENLIGT FÖRSLAG FRÅN ITC

Temaförteckningen nedan bör uppmuntra potentiella projektsökande att utarbeta förslag som på ett tydligt sätt bidrar till det nödvändiga globala samarbetet. Projektförslag som visar att globalt samarbete löser dessa teman bättra än regionala projekt bör prioriteras.

1. Frågor avseende produkters hela livscykel

- Framtida allmänna tillverkningssystem

Exempel på detta tema är förslag som rör "snabbtillverkning", "den fraktala fabriken", "bionisk tillverkning", "holistisk företagsintegration" osv.

- Intelligenta kommunikationsnät för informationsprocesser i tillverkningen

Kommunikationsnät, kommunikationsverktyg och deras tillämpningar måste förbättras för att man skall förstå hur pass effektiv global distribution och global anskaffning är.

- Miljöskydd, minimal förbrukning av energi och material

Frågeställningarna om miljö, energi och material har blivit så komplicerade att det bara kan hanteras genom samarbete med en rad specialister. Eftersom förhållandena inom detta område skiljer sig mycket mellan olika regioner är det nödvändigt att nå en gemensam överenskommelse och en harmoniserad inställning till tillverkningsteknikens förhållningssätt till miljöskydd.

- Återvinning och upprustning

Det har hittills varit nästan omöjligt att i en region återvinna en produkt från en annan region. Detta kan på lång sikt och i stor omfattning skada det fria handelsutbytet mellan regionerna. Därför bör allmänt accepterade metoder och nya idéer för återvinning utarbetas under IMS-paraplyet.

- Metoder för att mäta den ekonomiska situationen inom företag

Trots tillverkningsspecialisternas ansträngningar uppstår nya problem fortare än lösningar på gamla problem hittas och lösningarna hinner tillämpas inom tillverkningsområdet. Det beror ofta på att varken bedömningen av nya tillverkningssystem eller metoderna för att mäta den ekonomiska situationen är harmoniserade. Därför bör IMS-samarbetet stödja projekt för att utveckla tydliga specifikationer för övervakning och mätmetoder som kan leda till en samstämmig uppfattning såvitt avser utvärdering av nya tillverkningssystem.

2. Processfrågor

Följande teman kan fastställas för att täcka behovet av snabba reaktioner till följd av olika krav, för att spara mänskliga och materiella resurser och för att förbättra arbetstagarnas arbetsmiljö:

- Rena tillverkningsprocesser, som så mycket som möjligt reducerar miljöeffekterna

System för att minska utsläpp från tillverkningen.

System för att minska avfall från tillverkningen

System för att i förväg bedöma fabrikens (tillverkningens) livscykel.

- Energisnåla processer, som kan täcka tillverkningsbehovet med en minimal energiförbrukning

Minimal energiförbrukning.

Integrerade processcykler för minskad energiförbrukning.

Moduler av energihushållningstyp.

Produktionsstyrningsteknik av energihushållningstyp.

- Teknisk innovation i tillverkningsprocesser

Metoder som snabbt kan producera olika produkter genom "snabba prototypmetoder".

Flexibla tillverkningsprocesser med avseende på ändrade förhållanden på arbetsmarknaden eller vid byten av produkter och material.

- Ökad flexibilitet och självständighet i processmoduler som ingår i tillverkningssystem

Öppna distribuerade system med moduler som passar till både obemannade system, system med delvis bemanning och arbetskraftsintensiva system, och som kan anpassa systemkomponenter så att de passar för nya produkter.

- Ökad interaktion eller harmoni mellan olika tillverkningskomponenter och tillverkningsfunktioner

"Open infrastructure" i tillverkningen.

Inbördes förbundna informationssystem som exempelvis "fjärridentifikation" mellan respektive moduler.

3. Verktyg för strategi, planering och utformning

Tillverkning sker i en global ekonomi. Hur och var råvaror omvandlas är ett strategiskt beslut, Beslutet är komplicerat vad beträffar vad man skall tillverka, och var man skall tillverka eller köpa det i en ekonomi som blir allt mer globaliserad.

Många av dagens tillverkningsorganisationer bygger på vertikala hierarkiska strukturer. Utvecklingen mot mera balanserade (hetrarkiska) strukturer kräver och kommer att fortsätta kräva stora förändringar av organisation, system och arbetssätt. Vi behöver metoder och verktyg för att hjälpa oss att fastställa lämpliga tillverkningsstrategier och för att utforma lämpliga organisationer och arbetsprocesser.

Metoder och verktyg för att stödja industriell processförnyelseteknik. Formgivningsverktyg för att stödja analysen och utvecklingen av tillverkningsstrategier.

Verktyg för datorstyrd konstruktion i ett utökat företag eller i en virtuell företagsmiljö.

4. Mänskliga, organisatoriska och sociala angelägenheter

- Främjande- och utvecklingsprojekt för att förbättra tillverkningsindustrins profil

Ingenjörer inom tillverkningsindustrin står ofta längst ned på löneskalan jämfört med andra ingenjörer, och yrket i sin helhet har låg status. Därför vill ITC att globalt kända, tungt vägande branschföreningar och utbildningsinstitutioner skall främja tillverkning som ämne. I dessa förslag ingår upprättandet av internationella organisationer för att främja tillverkning.

- Förbättrad kapacitet för utbildning och yrkesutbildning av arbetsstyrkan inom tillverkningen

Ingenjörsutbildningen har ofta tenderat att lägga större vikt vid teori än vid praktik. Dessutom har grundutbildningen inte alltid kunnat täcka industrins behov, eftersom de utexaminerade ofta har otillräckliga kunskaper. Detta har lett till industrier som är dåliga på att utveckla innovation till framgångsrika produkter. Därför behövs omprioriteringar och ett närmare samband mellan industri och utbildningsinstitutioner. Ändringar i systemuppbyggnaden betyder att utbildning inom företag är en fortlöpande process med syfte att uppdatera kunskaper och att öka de anställdas potential ett avgörande element i alla system.

- Självständig utlandsbaserad verksamhet (integrering av kompletterande affärsverksamhet i närstående bolag)

Den ursprungliga målsättningen med att förlägga verksamhet utomlands var att öka marknadsandelar och minska produktionskostnader; att utveckla den utskickade arbetskraften kom i andra hand. Men om dessa anläggningar får en ökad självständighet kan de reagera med ökad flexibilitet på ändrade förhållanden i de områden där de är lokaliserade och självständighet är förenlig med organisatoriska idéer om decentralisering, utökade befogenheter och utjämning av hierarkier. Det bidrar också till nationell utveckling i länderna där anläggningarna finns, samt främjar IMS målsättning att sprida grundläggande kunskaper inom tillverkning.

- Företagets tekniska minne: bibehållande, utvecklande, tillträde

Kunskap och informationskällor är ofta isolerade och låsta inom tillverkningsföretag. "Organisatorisk inlärning" är en strategi för att överföra denne kunskap till en gemensam ram eller en modell som leder till bättre beslutsfattande och det kan bli ett viktigt tema inom IMS.

- Passande mätmetoder för nya paradigm

Nya tillverkningsparadigm måste erbjuda ett överlägset alternativ vad gäller kostnader, kvalitet, leverans och flexibilitet. Kostnader, kvalitet och leverans är kända kriterier för masstillverkning, medan flexibilitet är nyckelordet för tillverkning enligt nya paradigm. Utvärderingsmetoder bör utvecklas för att underlätta för övergången till nya paradigm.

5. Frågor kring det virtuella eller utökade företaget

Det utökade företaget är ett uttryck för marknadens krav på att föra in externa tillgångar i företaget utan att för den sakens skull äga tillgångarna. Att inrikta sig på kärnverksamheter är vägen till framgång men att leverera produkter eller tjänster kräver att man förenar flera färdigheter i världsklass. Marknader som är stadda i förändring kräver en likaledes varierande blandning av resurser. Det utökade företaget som skall liknas vid det yttersta vad gäller anpassningsbara och omvandlingsbara tillverkningsresurser är målet. Processen kan tillämpas även inom större organisationer eftersom de allt oftare omvandlas till paraplyorganisationer för mindre enheter eller ämnesinriktade fabriker.

Att driva ett utökat företag kräver att man anammar kommunikations- och databasteknik som befinner sig nära vetenskapens nuvarande ståndpunkt (the current state of the art). Men den huvudsakliga utmaningen är snarare organisatorisk än teknisk.

Möjligheterna för forskning och utveckling inom detta område är följande:

- Metoder för att bestämma och stödja informationsprocesser och logistik på hela värdeskalan i det utökade företaget.

- Uppbyggnad av infrastruktur (affärsmässig, funktionell och teknisk) för att stödja tekniskt samarbete på hela värdeskalan t.ex. parallell teknik i hela det utökade företaget.

- Metoder och angreppssätt för att sprida kostnader, ansvar och risker samt belöningar till det utökade företagets beståndsdelar.

- Lagarbete över gränserna mellan enskilda enheter inom det utökade företaget.

Tillägg 2

REGLER FÖR IMMATERIELL ÄGANDERÄTT VID FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSPROJEKT

Målsättning

Dessa regler fastslår både tvingande bestämmelser och rekommenderade principer för parter som vill delta i ett projekt enligt det intelligenta tillverkningssystemprogrammet (IMS). Målsättningen för dessa regler är att ge ett fullgott immaterialrättsligt skydd för den egendom som används eller skapas under gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt under IMS-programmet, samtidigt som de garanterar

a) att förhållandet mellan bidrag till och utdelning från deltagare i sådana projekt är rättvist och balanserat,

b) att man når en jämvikt mellan behovet av flexibilitet i förhandlingarna mellan partner och behovet av enhetligt tillvägagångssätt bland projekt och partner,

c) att forskningsresultaten delas av partnerna genom en process som skyddar och rättvist fördelar eventuella immateriella rättigheter som skapats eller tillförts under samarbetet.

Artikel 1 Definitioner

1.1. Avräkning: Fördelning av ersättning såsom royalties eller andra licensavgifter mellan en part och en annan part, där den förstnämnda parten har ensamrätten eller är delägare till förgrunden och lämnar ut, beviljar licens för, eller överlåter den till tredje man.

1.2. Närstående bolag: Rättslig enhet som, direkt eller indirekt, ägs eller kontrolleras av, eller befinner sig under samma ägande eller under samma kontroll som, någon part. Att befinna sig under gemensamt ägande eller vara kontrollerat av staten ger inte i sig status som närstående bolag.

Ägande eller kontroll skall föreligga genom direkt eller indirekt

a) ägande av mer än 50 % av det nominella värdet av utfärdat aktiekapital,

b) ägande av mer än 50 % av de röstberättigade aktierna för val av styrelseledamöter eller personer med liknande arbetsuppgifter, eller annan rätt att välja eller utse styrelseledamöter eller personer med liknande arbetsuppgifter som har en majoritet, eller

c) ägande av mer än 50 % av aktierna och genom kontraktsbestämmelser rätt att kontrollera hur företaget styrs eller drivs.

1.3. Bakgrund: All information och alla immateriella rättigheter, förutom bakgrundsrättigheter, som ägs eller kontrolleras av en part eller dess närstående bolag och som inte är förgrund.

1.4. Bakgrundsrättigheter: Patent på uppfinningar och mönster samt på bruksmönster och ansökningar till sådana så snart de är offentliggjorda, som ägs eller kontrolleras av en part eller dess närstående bolag, för vilken en licens behövs för projektarbetet eller för att förgrunden skall kunna utnyttjas kommersiellt, och som inte är förgrund.

1.5. Konfidentiell information: All information, som inte är allmänt tillgänglig och som bara blir tillgänglig i förtroende enligt lag eller enligt skriftliga avtal om konfidentialitet.

1.6. Konsortium: Tre eller flera grupper som kommit överens om att gemensamt genomföra ett projekt.

1.7. Samarbetsavtal: Ett eller flera avtal som skrivits under av alla parter i ett konsortium med avseende på projektets genomförande.

1.8. Förgrund: All information och alla immateriella rättigheter som först skapats, uppkommit, uppfunnits eller utvecklats under arbete i ett projektet.

1.9. Grupp: All partner i ett givet projekt från en deltagares geografiska område.

1.10. IMS-program: Programmet för intelligenta tillverkningssystem.

1.11. Immateriella rättigheter: Alla rättigheter enligt artikel 2 (viii) i Konventionen om upprättande av Världsorganisationen för immateriell äganderätt (WIPO) undertecknad i Stockholm den 14 juli 1967 (1) förutom varumärken, handelsbeteckningar och kommersiella namn och beteckningar.

1.12. Icke-vinstdrivande institutioner: Rättslig enhet, offentlig eller privat, som upprättats eller organiserats för andra syften än att vara vinstdrivande, och som inte själv kommersiellt utnyttjar förgrund.

1.13. Deltagare: Australien, Kanada, EU, gruppen av deltagande EFTA-länder (Österrike, Finland, Norge, Sverige och Schweiz), Japan och USA samt annat land eller geografisk region vars deltagande i IMS-programmet kan godkännas på sätt som beslutats av deltagarna.

1.14. Part: Juridisk eller fysisk person som deltar som kontrahent i ett samarbetsavtal för ett visst projekt.

1.15. Projekt: Forsknings- och utvecklingsprojekt, som genomförs av ett konsortium under IMS-programmet.

1.16. Sammanfattande information: Beskrivning av målsättning, status och resultat från ett projekt och som inte röjer konfidentiell information.

Artikel 2 Tvingande regler

Ett samarbetsavtal skall alltid innehålla materiella villkor och regler som fullkomligt överensstämmer med var och en av punkterna 2.3 2.13 i denna artikel. Definitionerna i alla samarbetsavtal skall vara de som anges i artikel 1 i detta dokument.

Om ett projekt eller en möjlig part eller dennes närstående bolag är underställt offentliga krav enligt lag eller avtal, och dessa krav inverkar på rättigheter eller skyldigheter enligt samarbetsavtalet, skall den eventuella parten innan samarbetsavtalet ingås tillkännage alla sådana kända krav till övriga parter. Parterna skall säkerställa att ägande, användning, avslöjande och beviljande av licens på förgrund överensstämmer med dessa tvingande regler om projektet är underställt offentliga krav.

Parterna skall vid påbörjande av ett projekt omgående informera varandra om vilka av deras närstående bolag som skall delta i utförandet av projektet och meddela varandra om alla ändringar bland de närstående bolagen som deltar under projektets gång. Parterna kan utesluta närstående bolag från de rättigheter och skyldigheter som fastslagits här i enlighet med reglerna i samarbetsavtalet. Detta kan ske vid samarbetsavtalets ingående och omedelbart efter det att nya juridiska enheter har uppfyllt definitionerna för närstående bolag.

Skriftligt avtal

2.1. Parterna skall ingå ett skriftligt samarbetsavtal som skall gälla för deras deltagande i ett projekt i enlighet med detta dokument.

Ägande

2.2. Förgrund skall ägas enbart av den part, eller gemensamt av de parter, som skapat den.

2.3. En part som är ensam ägare till förgrund kan avslöja eller bevilja icke-exklusiva licenser för den till tredje man utan att företa avräkning till någon annan part.

2.4. En part som är delägare till förgrund kan avslöja eller bevilja icke-exklusiva licenser för den till tredje man utan samtycke från eller avräkning till någon annan part, såvida inte annat anges i samarbetsavtalet.

2.5. En part kan överlåta sina egna och/eller sina gemensamma ägandeintressen i bakgrund, bakgrundsrättigheter eller förgrund till tredje man utan samtycke från och utan avräkning till någon annan part.

En part som överlåter någon av sina rättigheter till bakgrundsrättigheter eller förgrund måste överlåta dessa villkorat av samarbetsavtalet, och skall kräva att alla till vilka överlåtelse sker skriftligen medger att vara bundna till överlåtarens förpliktelser under samarbetsavtalet med avseende på de erhållna rättigheterna.

Informationsspridning

2.6. Alla parter i andra projekt och kommittéerna bildade under IMS-programmet skall få tillgång till sammanfattande information.

2.7. Konsortiet skall när projektet är till ända tillhandahålla en offentlig rapport med sammanfattande information om projektet.

Licensrättigheter

Förgrund

2.8. Varje part och dess närstående bolag kan använda förgrund utan att betala royalty for forskning och utveckling och för kommersiellt utnyttjande. Kommersiellt utnyttjande omfattar rätten att bruka, tillverka, låta tillverka, sälja och importera. I undantagsfall kan dock parterna i sitt samarbetsavtal gemensamt besluta att

a) betala royalty till parter som är icke-vinstdrivande institutioner, för kommersiellt utnyttjande av förgrund, som dessa institutioner ensamma äger,

b) betala royalty till parter som är icke-vinstdrivande institutioner, för kommersiellt utnyttjande av förgrund som de äger gemensamt med dessa icke-vistdrivande institutioner, såvida dessa royalties är såväl små som följer IMS-programmets princip om rättvist och balanserat förhållande mellan bidrag och utdelning.

2.9. En part och dess närstående bolag, som inte äger förgrund, får inte avslöja eller bevilja licenser i andra hand till tredje man. Varje part eller dess närstående bolag kan dock, i sin normala affärsrörelse,

a) i förtroende avslöja förgrund enbart i syfte att tillverka, låta tillverka, importera eller sälja produkter,

b) bevilja underlicens på programvara som ingår i förgrund i objektkod, eller

c) ägna sig åt berättigat tillhandahållande av produkter och tjänster som i sig medför avslöjande av förgrunden.

Bakgrund

2.10. En part i ett projekt kan, men är inte skyldig att, tillhandahålla eller bevilja licens till sin bakgrund till andra partner.

2.11. Parter och deras närstående bolag får använda andra parters eller deras närstående bolags bakgrundsrättigheter enbart till forskning och utveckling inom projektet utan ytterligare ersättning inklusive, men inte begränsat till, ekonomisk ersättning.

2.12. Parter och deras närstående bolag skall bevilja en licens på bakgrundsrättigheterna till andra parter och deras närstående bolag på normala handelsmässiga villkor när licensen är nödvändig för det kommersiella utnyttjandet av förgrunden såvida inte

a) den ägande parten eller dess närstående bolag genom skyldigheter i lag eller kontrakt, som funnits innan samarbetsavtalet skrevs under, inte kan bevilja sådana licenser, och dessa bakgrundsrättigheter är speciellt definierade i samarbetsavtalet, eller

b) parterna, i exceptionella fall, kommer överens om att utesluta bakgrundsrättigheter som speciellt definierats i samarbetsavtalet.

Fortsatta rättigheter

2.13. Samarbetsavtalet skall närmare ange att parters och närstående bolags rättigheter och skyldigheter vad beträffar förgrund, bakgrund och bakgrundsrättigheter inte upphör efter det att samarbetsavtalet har löpt ut.

Artikel 3 Bestämmelser som måste ingå i samarbetsavtalet

Parterna skall ta upp samtliga nedanstående punkter i sina samarbetsavtal.

Offentliggörande av resultat

3.1. Parterna skall ta upp frågan om inhämtande av de övriga parternas samtycke, om sådant skall erfordras, för offentliggörande av andra resultat från projektet än sammanfattande information.

3.2. Parterna skall ta upp frågan om parter som är icke-vinstdrivande institutioner skall ha tillstånd att för akademiska ändamål offentliggöra förgrund som de ensamma äger, under förutsättning att lämpliga förfaranden för att skydda förgrunden vidtas i enlighet med artikel 3.3 och 3.4.

Skydd av förgrund

3.3. Parterna skall fastställa vilka åtgärder de tänker vidta för att juridiskt skydda förgrund genom immaterialrättsliga rättigheter. När en part har gjort en uppfinning skall parten inom rimlig tid underrätta andra parter i samma projekt om hur uppfinningen skall skyddas samt ge partnerna en sammanfattande beskrivning av den.

3.4. Parterna skall ta upp frågan om att alla andra parter inom samma projekt skyndsamt underrättas och att information om uppfinningen vid begäran utelämnas enligt gemensamt beslutade villkor. Parterna skall i rimlig omfattning för att sådant skydd skall komma till stånd för en annan part inom samma projekt om och i den mån en eller flera parter som äger förgrund inte ämnar söka sådant skydd.

Konfidentiell information

3.5. Parterna skall fastställa vilka åtgärder de tänker vidta för att säkerställa att parter som mottagit konfidentiell information använder eller avslöjar denna konfidentiella information enbart inom det egna företaget eller det närstående bolaget i den utsträckning som villkoren för dess utelämnande tillåter.

Tvist och gällande lag

3.6. Parterna skall i sina samarbetsavtal överenskomma hur tvister skall avgöras.

3.7. Parterna skall i sina samarbetsavtal överenskomma vilken lag som skall tillämpas i samarbetsavtalet.

Artikel 4 Frivilliga regler

Parterna får, men är inte skyldiga att, ta upp följande bestämmelser i sina samarbetsavtal:

- Regler för närstående bolag.

- Antitrust- och konkurrensfrågor.

- Hävande och uppsägning.

- Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

- Exportkontroller och efterlevnad.

- Avtalsområde.

- Parternas syften.

- Licenser till och från parter i andra projekt.

- Licensgivarens ansvar med avseende på licenstagarens användning av den licensierade tekniken.

- Utlånade eller tilldelade arbetstagare och därav följande rättigheter.

- Upptagande av nya parter i och parters utträde ur projekt.

- Bakgrund efter samarbetsavtalets upphörande.

- Förpliktelser med avseende på skydd, användning och hemlighållande av konfidentiell information.

- Kvarstående information.

- Royaltysatser för licenser till bakgrundsrättigheter.

- Programvarans källkod.

- Beskattning.

- Avtalets giltighetsperiod.

Troligtvis kommer det att finnas andra regler som parterna behöver ta upp i sina samarbetsavtal beroende på särskilda omständigheter i deras projekt. Parterna bör söka expertråd för sin situation och vara medvetna om att inga ytterligare regler får strida emot artikel 1 och 2 i dessa bestämmelser.

(1) Se tillägg 3.

Tillägg 3

KONVENTION OM UPPRÄTTANDET AV VÄRLDSORGANISATIONEN FÖR IMMATERIELLA RÄTTIGHETER (WIPO) STOCKHOLM DEN 14 JULI 1967

Artikel 2 (viii) definierar immateriella rättigheter som rättigheter inkluderande

"rätt till litterära, konstnärliga och vetenskapliga verk; uppträdande av utövande konstnärer, uppspelningar av fonogram samt radioprogram; uppfinningar inom alla områden för mänsklig strävan; vetenskapliga upptäckter; industriella mönster och modeller; varu-, handels- och servicemärken, firmanamn och kommersiella beteckningar; skydd mot illojal konkurrens liksom alla andra rättigheter hänförliga till intellektuell verksamhet på de industriella, vetenskapliga, litterära och konstnärliga områdena."