This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 02017R0373-20231005
Commission Implementing Regulation (EU) 2017/373 of 1 March 2017 laying down common requirements for providers of air traffic management/air navigation services and other air traffic management network functions and their oversight, repealing Regulation (EC) No 482/2008, Implementing Regulations (EU) No 1034/2011, (EU) No 1035/2011 and (EU) 2016/1377 and amending Regulation (EU) No 677/2011 (Text with EEA relevance)Text with EEA relevance
Consolidated text: Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/373 av den 1 mars 2017 om gemensamma krav för leverantörer av flygledningstjänst/flygtrafiktjänster och övriga nätverksfunktioner för flygledningstjänst, om tillsyn över dessa leverantörer samt om upphävande av förordning (EG) nr 482/2008, genomförandeförordningarna (EU) nr 1034/2011, (EU) nr 1035/2011 och (EU) 2016/1377 och ändring av förordning (EU) nr 677/2011 (Text av betydelse för EES)Text av betydelse för EES.
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/373 av den 1 mars 2017 om gemensamma krav för leverantörer av flygledningstjänst/flygtrafiktjänster och övriga nätverksfunktioner för flygledningstjänst, om tillsyn över dessa leverantörer samt om upphävande av förordning (EG) nr 482/2008, genomförandeförordningarna (EU) nr 1034/2011, (EU) nr 1035/2011 och (EU) 2016/1377 och ändring av förordning (EU) nr 677/2011 (Text av betydelse för EES)Text av betydelse för EES.
Den här konsoliderade texten omfattar kanske inte följande ändringar:
Ändringsakt | Ändringstyp | Berörd underavdelning | Dag för ikraftträdande |
---|---|---|---|
32023R0203 | ändrad genom | bilaga II del ATM/ANS.AR led ATM/ANS.AR.C.010 led (d) | 22/02/2026 |
32023R0203 | ändrad genom | bilaga III del ATM/ANS.OR led ATM/ANS.OR.B.005A | 22/02/2026 |
32023R0203 | ändrad genom | bilaga II del ATM/ANS.AR led ATM/ANS.AR.C.025A | 22/02/2026 |
32023R0203 | ändrad genom | bilaga II del ATM/ANS.AR led ATM/ANS.AR.B.005 led (c) | 22/02/2026 |
32023R0203 | ändrad genom | bilaga II del ATM/ANS.AR led ATM/ANS.AR.A.025A | 22/02/2026 |
32023R0203 | ändrad genom | bilaga II del ATM/ANS.AR led ATM/ANS.AR.B.005 titel | 22/02/2026 |
32023R0203 | ändrad genom | bilaga II del ATM/ANS.AR led ATM/ANS.AR.A.020 led (c) | 22/02/2026 |
32023R0203 | ändrad genom | bilaga II del ATM/ANS.AR led ATM/ANS.AR.B.001 led (c) | 22/02/2026 |
32023R0203 | ändrad genom | bilaga III del ATM/ANS.OR led ATM/ANS.OR.D.010 | 22/02/2026 |
32024R1111 | ändrad genom | bilaga IV led ATS.TR.305 led (a) led 7a | 01/05/2025 |
32024R0403 | ändrad genom | bilaga VI del B led AIS.TR.330 led (f) | 01/05/2025 |
32024R0403 | ändrad genom | bilaga IV del B led ATS.TR.270 led (a) led 3 | 01/05/2025 |
32024R0403 | ändrad genom | bilaga IV del B led ATS.TR.270 led (a) mening | 01/05/2025 |
32024R0403 | ändrad genom | bilaga I led 93 | 01/05/2025 |
02017R0373 — SV — 05.10.2023 — 008.001
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/373 av den 1 mars 2017 om gemensamma krav för leverantörer av flygledningstjänst/flygtrafiktjänster och övriga nätverksfunktioner för flygledningstjänst, om tillsyn över dessa leverantörer samt om upphävande av förordning (EG) nr 482/2008, genomförandeförordningarna (EU) nr 1034/2011, (EU) nr 1035/2011 och (EU) 2016/1377 och ändring av förordning (EU) nr 677/2011 (EGT L 062 8.3.2017, s. 1) |
Ändrad genom:
|
|
Officiella tidningen |
||
nr |
sida |
datum |
||
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2020/469 av den 14 februari 2020 |
L 104 |
1 |
3.4.2020 |
|
Ändrad genom: KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2020/1177 av den 7 augusti 2020 |
L 259 |
12 |
10.8.2020 |
|
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/665 av den 22 april 2021 |
L 139 |
184 |
23.4.2021 |
|
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/1338 av den 11 augusti 2021 |
L 289 |
12 |
12.8.2021 |
|
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/938 av den 26 juli 2022 |
L 209 |
1 |
10.8.2022 |
|
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/2345 av den 1 december 2022 |
L 311 |
58 |
2.12.2022 |
|
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/1771 av den 12 september 2023 |
L 228 |
49 |
15.9.2023 |
Rättad genom:
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2017/373
av den 1 mars 2017
om gemensamma krav för leverantörer av flygledningstjänst/flygtrafiktjänster och övriga nätverksfunktioner för flygledningstjänst, om tillsyn över dessa leverantörer samt om upphävande av förordning (EG) nr 482/2008, genomförandeförordningarna (EU) nr 1034/2011, (EU) nr 1035/2011 och (EU) 2016/1377 och ändring av förordning (EU) nr 677/2011
(Text av betydelse för EES)
Artikel 1
Syfte
I denna förordning fastställs gemensamma krav för
tillhandahållandet av flygledningstjänst och flygtrafiktjänster (nedan kallade ATM/ANS) för allmän flygtrafik, särskilt för de juridiska eller fysiska personer som tillhandahåller dessa tjänster och funktioner,
de behöriga myndigheter, och behöriga organ som agerar för deras räkning, som utför certifierings-, tillsyns- och verkställighetsuppgifter avseende de tjänster som avses i punkt a,
reglerna och förfarandena för utformningen av luftrumsstrukturer.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller definitionerna i bilaga I samt följande definitioner:
Definitionerna i artikel 2 i förordning (EG) nr 549/2004 och artikel 3 i förordning (EG) nr 216/2008, med undantag för definitionen av certifikat i artikel 2.15 i förordning (EG) nr 549/2004.
ATM/ANS-leverantör: varje juridisk eller fysisk person som tillhandahåller någon ATM/ANS enligt definitionen i artikel 3.5 i förordning (EU) 2018/1139, antingen enskilt eller kombinerat, för allmän flygtrafik.
nätverksförvaltare (Network Manager): det organ som har anförtrotts uppgifter som är nödvändiga för verkställandet av de funktioner som avses i artikel 6 i förordning (EG) nr 551/2004.
alleuropeisk tjänst: en verksamhet som är utformad och inrättad för användare inom flertalet eller alla medlemsstater och som också kan sträcka sig utanför luftrummet för det territorium som omfattas av fördraget.
datatjänstleverantör: en organisation som är
datatjänstleverantör av typ 1, dvs. behandlar flygdata för användning i luftfartyg och tillhandahåller en flygdatabas som uppfyller datakvalitetskraven under kontrollerade förhållanden och för vilken ingen motsvarande kompatibilitet med någon luftburen tillämpning/utrustning har fastställts,
datatjänstleverantör av typ 2, dvs. behandlar flygdata och tillhandahåller en flygdatabas som används i en certifierad luftfartygstillämpning/-utrustning och som uppfyller de datakvalitetskrav som använts för att fastställa kompatibilitet med denna tillämpning/utrustning.
utformning av luftrumsstrukturer: en process som säkerställer att luftrumsstrukturer är korrekt utformade, kartlagda och validerade innan de införs och används av luftfartyg.
flygburet kollisionsvarningssystem (ACAS): i luftfartyg installerat system som utnyttjar signaler från SSR-transpondrar oberoende av markplacerad utrustning, för att förse piloten med rådgivande information om SSR-transponderutrustade luftfartyg som kan utgöra en kollisionsrisk.
enhet som tar fram flygdata och flyginformation: varje offentlig eller privat enhet som ansvarar för framtagning av flygdata och flyginformation som används som källa för flyginformationsprodukter och flygbriefingtjänster. Dessa enheter omfattar inte ATM/ANS-leverantörer som avses i artikel 2.2 i denna förordning eller flygplatser som definieras i artikel 2.1 e i förordning (EU) 2018/1139.
Mod S-interrogator (Mode S interrogator): ett system bestående av antenn och elektronik, som gör det möjligt att kommunicera med enskilda luftfartyg via Mod Select (Mod S).
berörd Mod S-interrogator (eligible Mode S interrogator): en Mod S-interrogator som uppfyller minst ett av följande krav:
Interrogatorn förlitar sig, åtminstone delvis, på allmänna Mod S-anrop och svar för identifiering av Mod S-mål.
Interrogatorn utestänger identifierade Mod S-mål vid allmänna Mod S-anrop, permanent eller periodiskt, i hela sitt täckningsområde eller i delar av det. or
Interrogatorn använder protokoll för multisitekommunikation för datalänktillämpningar.
Mod S-operatör (Mode S operator): en person, en organisation eller ett företag som driver eller erbjuder sig att driva en Mod S-interrogator, inklusive
leverantörer av övervakningstjänster,
tillverkare av Mod S-interrogatorer,
flygplatsoperatörer,
forskningsinstitutioner,
varje annan enhet som har rätt att driva en Mod S-interrogator.
skadlig störning (harmful interference): störning som hindrar att prestandakraven uppfylls.
tilldelningsplan för interrogatorkoder (interrogator code allocation plan): den senast godkända uppsättningen av interrogatorkodstilldelningar.
Artikel 3
Tillhandahållande av ATM/ANS och utformning av luftrumsstrukturer
Medlemsstaterna ska säkerställa att
enheter som tar fram flygdata och flyginformation uppfyller de krav som fastställs i
punkt ATM/ANS.OR.A.085 i bilaga III, förutom dem i punkterna c, d, f 1 och i,
punkt ATM/ANS.OR.A.090 i bilaga III,
flygdata och flyginformation tas fram, behandlas och överförs av tillräckligt utbildad, kompetent och behörig personal.
När flygdata eller flyginformation är avsedd att användas för IFR- eller speciella VFR-flygningar, ska de krav som avses i första stycket leden a) och b) gälla för alla enheter som tar fram sådana data och sådan information.
Artikel 3a
Fastställande av behovet av tillhandahållande av flygtrafikledningstjänster
Medlemsstaterna ska avgöra behovet av tillhandahållande av flygtrafikledningstjänster genom att ta hänsyn till alla följande faktorer:
Den typ av flygtrafik som berörs.
Trafiktätheten.
Flygväderförhållanden.
Andra relevanta faktorer som rör de syften med flygtrafikledningstjänster som definieras i punkt ATS.TR.100 i bilaga IV.
Artikel 3b
Samordning mellan militära enheter och leverantörer av flygtrafikledningstjänster
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6 i förordning (EG) nr 2150/2005, ska medlemsstaterna fastställa särskilda förfaranden så att följande uppfylls:
Leverantörer av flygtrafikledningstjänster meddelas om en militär enhet observerar att ett luftfartyg, som är eller kan vara ett civilt luftfartyg, närmar sig eller har kommit in på ett område där ett ingripande kan bli nödvändigt.
Leverantörer av flygtrafikledningstjänster ska i nära samordning med militära enheter bekräfta luftfartygets identitet och ge det den navigeringshjälp som krävs för att undvika behovet av ingripande.
Artikel 3c
Samordning av flygdrift som potentiellt är farlig för civil luftfart
Artikel 3d
VHF-nödfrekvens
Artikel 3e
Tilldelning av Mod S-interrogatorkoder
När överlappning existerar mellan täckningen för en Mod S-interrogator belägen inom en medlemsstats ansvarsområde och täckningen för en Mod S-interrogator belägen inom ett tredjelands ansvarsområde ska den berörda medlemsstaten göra följande:
Se till att tredjelandet är underrättat om de säkerhetskrav som är kopplade till tilldelningen och användningen av interrogatorkoder.
Vidta de åtgärder som är nödvändiga för att samordna användningen av interrogatorkoder med det aktuella tredjelandet.
Artikel 3f
Användning av det gemensamma europeiska luftrummet
Medlemsstaterna ska se till att alla röstfrekvenstilldelningar omvandlas till en kanalseparation på 8,33 kHz. Omvandlingskraven ska inte gälla följande frekvenstilldelningar:
Frekvenstilldelningar som kommer att behålla 25 kHz kanalseparation på följande frekvenser:
Nödfrekvensen (121,5 MHz).
Den kompletterande frekvensen för sök- och räddningsinsatser (123,1 MHz).
Frekvenserna för VHF-datalänk (VDL) som tilldelats för användning inom det gemensamma europeiska luftrummet.
ACARS-frekvenserna (Aircraft Communications Addressing and Reporting System) (131,525 MHz, 131,725 MHz och 131,825 MHz).
Frekvenstilldelningar där flerfrekvenssystem används med 25 kHz kanalseparation.
Medlemsstaterna ska i nationella luftfartspublikationer, i tillämpliga fall, fastställa och offentliggöra förfaranden för hantering av luftfartyg som inte är utrustade med
Mod S-transpondrar för sekundär övervakningsradar,
radioapparater med möjlighet till kanalseparation på 8,33 kHz.
Artikel 4
Behörig myndighet för certifiering, tillsyn och verkställighet
Vid tillämpningen av denna förordning ska datatjänstleverantörer och nätverksförvaltaren betraktas som alleuropeiska tjänsteleverantörer, för vilka byrån är den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 22a c i förordning (EG) nr 216/2008.
Om någon av de berörda tjänsteleverantörerna är en organisation för vilken byrån är den behöriga myndigheten ska de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna samordna med byrån för att säkerställa att kraven som fastställs i punkterna 1, 2 och 3 i punkt ATM/ANS.AR.A.005 b i bilaga II uppfylls om något av följande gäller:
Tjänsteleverantörer tillhandahåller tjänster som gäller funktionella luftrumsblock som sträcker sig över luftrum som faller under flera medlemsstaters ansvarsområde, enligt vad som avses i artikel 2.3 i förordning (EG) nr 550/2004.
Tjänsteleverantörer tillhandahåller gränsöverskridande flygtrafiktjänster enligt vad som avses i artikel 2.5 i förordning (EG) nr 550/2004.
Artikel 5
Befogenheter för den behöriga myndighet som avses i artikel 4
De behöriga myndigheterna ska, när så krävs för utövandet av sina certifierings-, tillsyns- och verkställighetsuppgifter enligt denna förordning, ha befogenhet att
kräva att de tjänsteleverantörer som omfattas av deras tillsyn tillhandahåller all nödvändig information,
kräva att varje representant, chef eller annan medlem av personalen hos dessa tjänsteleverantörer lämnar muntliga förklaringar om sådana uppgifter, dokument, föremål, förfaranden eller annat sakmaterial som är relevant för tillsynen av tjänsteleverantören,
gå in i samtliga lokaler och beträda all mark, inklusive driftsanläggningar och transportmedel, hos dessa tjänsteleverantörer,
undersöka, kopiera eller göra utdrag ur alla handlingar, register eller data som innehas av eller är tillgängliga för dessa tjänsteleverantörer, oberoende av lagringsmedium,
genomföra granskningar, bedömningar, utredningar och inspektioner av dessa tjänsteleverantörer.
Under utövandet av befogenheterna i punkterna 1 och 2 ska den behöriga myndigheten säkerställa att de som ingår i personalen och, i förekommande fall, andra experter som deltar i de aktuella aktiviteterna, är vederbörligen bemyndigade.
Artikel 6
Tjänsteleverantörer
Tjänsteleverantörer ska beviljas ett certifikat och ha rätt att utöva de rättigheter som medges inom ramen för detta certifikat, om de uppfyller och fortsätter att uppfylla, utöver de krav som avses i artikel 8b.1 i förordning (EG) nr 216/2008, följande krav:
För alla tjänsteleverantörer: kraven i bilaga III (Del-ATM/ANS.OR), kapitlen A och B, och i bilaga XIII (Del-PERS).
För andra tjänsteleverantörer än leverantörer av flygtrafikledningstjänster: utöver kraven i punkt a, även kraven i bilaga III (Del-ATM/ANS.OR), kapitel C.
För leverantörer av flygtrafiktjänster, leverantörer av flödesplanering och nätverksförvaltaren: utöver kraven i punkt a, även kraven i bilaga III (Del-ATM/ANS.OR), kapitel D.
För leverantörer av flygtrafikledningstjänster: utöver kraven i punkterna a och c, även kraven i bilaga IV (Del-ATS) och kraven i förordning (EU) nr 923/2012.
För leverantörer av flygvädertjänst: utöver kraven i punkterna a, b och c, även kraven i bilaga V (Del-MET).
För leverantörer av flygbriefingtjänst: utöver kraven i punkterna a, b och c, även kraven i bilaga VI (Del-AIS).
För datatjänstleverantörer: utöver kraven i punkterna a och b, även kraven i bilaga VII (Del-DAT).
För leverantörer av kommunikations-, navigations- eller övervakningstjänster: utöver kraven i punkterna a, b och c, även kraven i bilaga VIII (Del-CNS).
För leverantörer av flödesplanering: utöver kraven i punkterna a, b och c, även kraven i bilaga IX (Del-ATFM).
För leverantörer av luftrumsplanering: utöver kraven i punkterna a och b, även kraven i bilaga X (Del-ASM).
För leverantörer av tjänster som avser utformning av flygprocedurer: utöver kraven i punkterna a och b, även kraven i bilaga XI (Del-FPD).
För nätverksförvaltaren: utöver kraven i punkterna a, b och c, även kraven i bilaga XII (Del-NM).
Artikel 7
Försäkran från leverantörer av flyginformationstjänst
Om medlemsstater tillåter att leverantörer av flyginformationstjänst avger en försäkran om sin förmåga och sina möjligheter att fullgöra de skyldigheter som sammanhänger med de tjänster som tillhandahålls i enlighet med artikel 8b.3 i förordning (EG) nr 216/2008 ska dessa leverantörer, utöver kraven i artikel 8b.1 i förordning (EG) nr 216/2008, uppfylla kraven i punkt ATM/ANS.OR.A.015 i bilaga III till den här förordningen.
Artikel 8
Befintliga certifikat
Artikel 9
Upphävande och ändring
Artikel 10
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 2 januari 2020.
Emellertid gäller följande:
Artikel 9.2 ska tillämpas från och med dagen för denna förordnings ikraftträdande.
När det gäller byrån ska artikel 4.1, 4.2, 4.5, 4.6 och 4.8 samt artikel 5 tillämpas från och med dagen för denna förordnings ikraftträdande.
När det gäller datatjänstleverantörer ska artikel 6 tillämpas i alla händelser från och med den 1 januari 2019 och, om en sådan leverantör ansöker om och beviljas ett certifikat i enlighet med artikel 6, från och med dagen för denna förordnings ikraftträdande.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
BILAGA I
INNEHÅLLSFÖRTECKNING |
|
BILAGA I |
DEFINITIONER AV TERMER SOM ANVÄNDS I BILAGORNA II–XIII (Del-DEFINITIONER) |
BILAGA II |
KRAV FÖR BEHÖRIGA MYNDIGHETER – TILLSYN ÖVER TJÄNSTER OCH ANDRA NÄTVERKSFUNKTIONER FÖR FLYGLEDNINGSTJÄNST (ATM) (Del-ATM/ANS.AR) |
KAPITEL A – |
ALLMÄNNA KRAV (ATM/ANS.AR.A) |
KAPITEL B – |
LEDNING (ATM/ANS.AR.B) |
KAPITEL C – |
TILLSYN, CERTIFIERING OCH VERKSTÄLLIGHET (ATM/ANS.AR.C) |
Tillägg 1 – |
CERTIFIKAT FÖR TJÄNSTELEVERANTÖR |
BILAGA III |
GEMENSAMMA KRAV FÖR TJÄNSTELEVERANTÖRER (Del-ATM/ANS.OR) |
KAPITEL A – |
ALLMÄNNA KRAV (ATM/ANS.OR.A) |
KAPITEL B – |
LEDNING (ATM/ANS.OR.B) |
KAPITEL C – |
SÄRSKILDA ORGANISATORISKA KRAV FÖR ANDRA TJÄNSTELEVERANTÖRER ÄN LEVERANTÖRER AV FLYGTRAFIKLEDNINGSTJÄNSTER (ATM/ANS.OR.C) |
KAPITEL D – |
SÄRSKILDA ORGANISATORISKA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV FLYGTRAFIKTJÄNSTER OCH FLÖDESPLANERING SAMT FÖR NÄTVERKSFÖRVALTAREN (ATM/ANS.OR.D) |
Tillägg 1 – |
FLYGDATAKATALOG |
BILAGA IV – |
SÄRSKILDA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV FLYGTRAFIKLEDNINGSTJÄNSTER (Del-ATS) |
KAPITEL A – |
YTTERLIGARE ORGANISATIONSKRAV FÖR LEVERANTÖRER AV FLYGTRAFIKLEDNINGSTJÄNSTER (ATS.OR) |
AVSNITT 1 – |
ALLMÄNNA KRAV |
AVSNITT 2 – |
TJÄNSTERNAS SÄKERHET |
AVSNITT 3 – |
SÄRSKILDA KRAV AVSEENDE HUMANFAKTORER FÖR LEVERANTÖRER AV FLYGKONTROLLTJÄNSTER |
AVSNITT 4 – |
KRAV FÖR KOMMUNIKATION |
AVSNITT 5 – |
KRAV FÖR INFORMATION |
KAPITEL B – |
TEKNISKA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV FLYGTRAFIKLEDNINGSTJÄNSTER (ATS.TR) |
AVSNITT 1 – |
ALLMÄNNA KRAV |
AVSNITT 2 – |
FLYGKONTROLLTJÄNST |
AVSNITT 3 – |
FLYGINFORMATIONSTJÄNST |
AVSNITT 4 – |
ALARMERINGSTJÄNST |
Tillägg 1 |
Identifiering av enskilda luftfartyg med hjälp av datalänk luft-mark och luftfartygets identifieringsfunktion enligt kraven i punkt ATS.OR.446 b |
Tillägg 2 |
Rutiner som ska genomföras för automatiserad samordning enligt kraven i punkt ATS.TR.230 c |
BILAGA V |
SÄRSKILDA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV FLYGVÄDERTJÄNST (Del-MET) |
KAPITEL A – |
YTTERLIGARE ORGANISATIONSKRAV FÖR LEVERANTÖRER AV FLYGVÄDERTJÄNST (MET.OR) |
AVSNITT 1 – |
ALLMÄNNA KRAV |
AVSNITT 2 – |
SÄRSKILDA KRAV |
Kapitel 1 – |
Krav för flygväderstationer |
Kapitel 2 – |
Krav för flygplatsers flygväderkontor |
Kapitel 3 – |
Krav för övervakningsenheter för flygväder |
Kapitel 4 – |
Krav för rådgivningscentraler för vulkanisk aska (VAAC) |
Kapitel 5 – |
Krav för rådgivningscentraler för tropiska cykloner (TCAC) |
Kapitel 6 – |
Krav för globala centraler för områdesprognoser (WAFC) |
KAPITEL B – |
TEKNISKA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV FLYGVÄDERTJÄNST (MET.TR) |
AVSNITT 1 – |
ALLMÄNNA KRAV |
AVSNITT 2 – |
SÄRSKILDA KRAV |
Kapitel 1 – |
Tekniska krav för flygväderstationer |
Kapitel 2 – |
Tekniska krav för flygplatsers flygväderkontor |
Kapitel 3 – |
Tekniska krav för övervakningsenheter för flygväder |
Kapitel 4 – |
Tekniska krav för rådgivningscentraler för vulkanisk aska (VAAC) |
Kapitel 5 – |
Tekniska krav för rådgivningscentraler för tropiska cykloner (TCAC) |
Kapitel 6 – |
Tekniska krav för globala centraler för områdesprognoser (WAFC) |
Tillägg 1 – |
Mall för METAR |
Tillägg 2 – |
Fasta områden som täcks av WAFS-prognoser i kartform |
Tillägg 3 – |
Mall för TAF |
Tillägg 4 – |
Mall för varningar för vindskjuvning |
Tillägg 5A – |
Mall för SIGMET och AIRMET |
Tillägg 5B – |
Mall för speciell rapport från luftfartyg (upplänk) |
Tillägg 6 – |
Mall för rådgivning om vulkanisk aska |
Tillägg 7 – |
Mall för rådgivning om tropiska cykloner |
Tillägg 8 – |
Intervall och upplösningar för de numeriska element som ingår i rådgivning om vulkanisk aska, rådgivning om tropiska cykloner, SIGMET, AIRMET, flygplatsvarning och varning för vindskjuvning |
BILAGA VI |
SÄRSKILDA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV FLYGBRIEFINGTJÄNST (Del-AIS) |
KAPITEL A – |
YTTERLIGARE ORGANISATIONSKRAV FÖR LEVERANTÖRER AV FLYGBRIEFINGTJÄNST (AIS.OR) |
AVSNITT 1 |
ALLMÄNNA KRAV |
AVSNITT 2 – |
HANTERING AV DATAKVALITET |
AVSNITT 3 – |
FLYGINFORMATIONSPRODUKTER |
Kapitel 1 – |
Flyginformation i en standardiserad presentation |
Kapitel 2 – |
Digitala datamängder |
AVSNITT 4 – |
DISTRIBUTIONSTJÄNSTER OCH INFORMATIONSTJÄNSTER FÖRE FLYGNING |
AVSNITT 5 – |
UPPDATERINGAR AV FLYGINFORMATIONSPRODUKTER |
AVSNITT 6 – |
PERSONALKRAV |
KAPITEL B – |
TEKNISKA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV FLYGBRIEFINGTJÄNST (AIS.TR) |
AVSNITT 2 – |
HANTERING AV DATAKVALITET |
AVSNITT 3 – |
FLYGINFORMATIONSPRODUKTER |
Kapitel 1 – |
Flyginformation i en standardiserad presentation |
Kapitel 2 – |
Digitala datamängder |
AVSNITT 4 – |
DISTRIBUTIONSTJÄNSTER OCH INFORMATIONSTJÄNSTER FÖRE FLYGNING |
AVSNITT 5 – |
UPPDATERINGAR AV FLYGINFORMATIONSPRODUKTER |
Tillägg 1 – |
INNEHÅLL I LUFTFARTSPUBLIKATION (AIP) |
Tillägg 2 – |
NOTAM-FORMAT |
Tillägg 3 – |
SNOWTAM-FORMAT |
Tillägg 4 – |
ASHTAM-FORMAT |
BILAGA VII – |
SÄRSKILDA KRAV FÖR DATATJÄNSTLEVERANTÖRER (Del-DAT) |
KAPITEL A – |
YTTERLIGARE ORGANISATIONSKRAV FÖR DATATJÄNSTLEVERANTÖRER (DAT.OR) |
AVSNITT 1 – |
ALLMÄNNA KRAV |
AVSNITT 2 – |
SÄRSKILDA KRAV |
KAPITEL B – |
TEKNISKA KRAV FÖR DATATJÄNSTLEVERANTÖRER (DAT.TR) |
AVSNITT 1 – |
ALLMÄNNA KRAV |
BILAGA VIII – |
SÄRSKILDA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV KOMMUNIKATIONS-, NAVIGERINGS- ELLER ÖVERVAKNINGSTJÄNSTER (Del-CNS) |
KAPITEL A – |
YTTERLIGARE ORGANISATIONSKRAV FÖR LEVERANTÖRER AV KOMMUNIKATIONS-, NAVIGERINGS- ELLER ÖVERVAKNINGSTJÄNSTER (CNS.OR) |
AVSNITT 1 – |
ALLMÄNNA KRAV |
KAPITEL B – |
TEKNISKA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV KOMMUNIKATIONS-, NAVIGERINGS- ELLER ÖVERVAKNINGSTJÄNSTER (CNS.TR) |
AVSNITT 1 – |
ALLMÄNNA KRAV |
AVSNITT 2 — |
TEKNISKA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV ÖVERVAKNINGSTJÄNSTER |
BILAGA IX – |
SÄRSKILDA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV FLÖDESPLANERING (Del-ATFM) |
TEKNISKA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV FLÖDESPLANERING (ATFM.TR) |
|
BILAGA X – |
SÄRSKILDA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV LUFTRUMSPLANERING (Del-ASM) |
TEKNISKA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV LUFTRUMSPLANERING (ASM.TR) |
|
AVSNITT 1 – |
ALLMÄNNA KRAV |
BILAGA XI – |
SÄRSKILDA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV TJÄNSTER SOM AVSER UTFORMNING AV FLYGPROCEDURER |
KAPITEL A – |
YTTERLIGARE ORGANISATIONSKRAV FÖR LEVERANTÖRER AV TJÄNSTER SOM AVSER UTFORMNING AV FLYGPROCEDURER (FPD.OR) |
AVSNITT 1 – |
ALLMÄNNA KRAV |
KAPITEL B – |
TEKNISKA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV TJÄNSTER SOM AVSER UTFORMNING AV FLYGPROCEDURER (FPD.TR) |
AVSNITT 1 – |
ALLMÄNNA KRAV |
Tillägg 1 – |
KRAV FÖR LUFTRUMSSTRUKTURER OCH FLYGPROCEDURER I DESSA |
BILAGA XII – |
SÄRSKILDA KRAV FÖR NÄTVERKSFÖRVALTAREN (Del-NM) |
TEKNISKA KRAV FÖR NÄTVERKSFÖRVALTAREN (NM.TR) |
|
AVSNITT 1 – |
ALLMÄNNA KRAV |
AVSNITT 2 — |
TEKNISKA KRAV FÖR UTFÖRANDE AV NÄTVERKSFUNKTIONER FÖR FLYGLEDNINGSTJÄNST (NÄTVERKSFUNKTIONER) |
BILAGA XIII – |
KRAV FÖR TJÄNSTELEVERANTÖRER I FRÅGA OM PERSONALUTBILDNING OCH KOMPETENSBEDÖMNING (Del-PERS) |
KAPITEL A – |
TEKNISK PERSONAL MED FLYGSÄKERHETSRELATERADE UPPGIFTER |
AVSNITT 1 – |
ALLMÄNNA KRAV |
AVSNITT 2 – |
UTBILDNINGSKRAV |
AVSNITT 3 – |
KRAV FÖR KOMPETENSBEDÖMNING |
AVSNITT 4 – |
KRAV AVSEENDE INSTRUKTÖRER OCH BEDÖMARE |
Tillägg 1 – |
Grundläggande utbildning – gemensam del |
Tillägg 2 – |
Grundläggande utbildning – specialisering |
Tillägg 3 – |
Kompetensutbildning – gemensam del |
Tillägg 4 – |
Kompetensutbildning – specialisering |
DEFINITIONER AV TERMER SOM ANVÄNDS I BILAGORNA II–XIII
(Del-DEFINITIONER)
I bilagorna II–XIII gäller följande definitioner:
1. |
godtagbart sätt att uppfylla kraven (AMC, Acceptable Means of Compliance) : icke-bindande standarder som antas av byrån för att visa sätt att uppfylla kraven i förordning (EG) nr 216/2008 och dess genomförandebestämmelser. |
2. |
bruksflyg (aerial work) : verksamhet med luftfartyg där luftfartyget används för särskilda uppgifter, t.ex. jordbruksflyg, bygg- eller anläggningsarbete, fotoflyg, lantmäteri, övervakning eller patrullering, flygräddningstjänst eller reklamflygning. |
3. |
flygplatsens klimatsammanställning (aerodrome climatological summary) : en kort sammanställning av särskilda meteorologiska element på en flygplats, på grundval av statistiska data. |
4. |
flygplatsens klimattabell (aerodrome climatological table) : en tabell med statistiska data om observerad förekomst av ett eller flera meteorologiska element på en flygplats. |
5. |
flygplatsens höjd över havet (aerodrome elevation) : höjd över havet för den högsta punkten inom start- och landningsområdet. |
6. |
flyginformationstjänst för flygplats (AFIS, Aerodrome Flight Information Service) : flyginformationstjänst för flygplatstrafik, som tillhandahålls av en utnämnd leverantör av flygtrafikledningstjänster. |
7. |
flygplatsens flygväderkontor (aerodrome meteorological office) : ett kontor som ansvarar för att tillhandahålla flygvädertjänst för flygplatsen. |
8. |
flygplatsvarning (aerodrome warning) : information som utfärdas av en flygplats flygväderkontor om förekomst eller förväntad förekomst av väderfenomen som kan ha negativ inverkan på luftfartyg på marken, inbegripet parkerade luftfartyg, och flygplatsens anläggningar och tjänster. |
9. |
flygdata (aeronautical data) : framställning av fakta, begrepp eller instruktioner för luftfarten på ett formaliserat sätt som är lämpligt för kommunikation, tolkning eller behandling. |
10. |
flygdatabas (aeronautical database) : en samling av flygdata, organiserad och anordnad som en strukturerad datamängd och elektroniskt lagrad i system, som är giltig under en särskild tidsperiod och som kan uppdateras. |
11. |
luftfartens fasta telekommunikationstjänst (AFS, Aeronautical Fixed Service) : en telekommunikationstjänst mellan angivna fasta punkter som tillhandahålls främst för flygtrafiksäkerheten och för en regelbunden, effektiv och ekonomisk luftfart. |
12. |
luftfartens fasta telekommunikationsnät (AFTN, Aeronautical Fixed Telecommunication Network : ett globalt system med fasta kommunikationsförbindelser för luftfarten som tillhandahålls, som en del av luftfartens fasta telekommunikationstjänst (AFS), för utbyte av meddelanden och/eller digitala data mellan fasta stationer för luftfart som har samma eller kompatibla kommunikationsegenskaper. |
13. |
flyginformation (aeronautical information) : information som ett resultat av insamling, analys och formatering av flygdata. |
14. |
karteringsdata för flygplatser (aerodrome mapping data) : data som samlas in för sammanställning av karteringsinformation för flygplatser. |
15. |
karteringsdatabas för flygplatser (AMDB, Aerodrome Mapping Database) : en samling av karteringsdata för flygplatser, organiserad och anordnad som en strukturerad datamängd. |
16. |
flygväderstation (aeronautical meteorological station) : en station som gör observationer och tillhandahåller flygväderrapporter för användning i flygtrafiken. |
17. |
rapport från luftfartyg (air-report) : rapport från ett luftfartyg som har tagits fram i enlighet med kraven för positionsrapportering och operativ rapportering och/eller flygväderrapportering. |
18. |
luftfartyg (aircraft) : anordning som kan få bärkraft i atmosfären genom luftens reaktioner med undantag av dess reaktioner mot jordytan. |
19. |
AIRMET : information som utfärdas av en övervakningsenhet för flygväder om förekomst eller förväntad förekomst av angivna väderfenomen på sträcka som kan påverka säkerheten för luftfarten på låg höjd, samt om utvecklingen av dessa fenomen i tid och rum, och som inte redan omnämnts i prognoser som utfärdats för luftfarten på låg höjd i den berörda flyginformationsregionen eller en del av denna. |
20. |
teknisk personal med flygsäkerhetsrelaterade uppgifter (ATSEP, Air Traffic Safety Electronics Personnel) : all bemyndigad personal som är behörig att hantera, underhålla, samt även ta ur drift och åter sätta i drift, den utrustning som ingår i det funktionella systemet. |
21. |
flygtrafikledningsenhet (air traffic services unit) : sammanfattande benämning på flygkontrollenhet, flyginformationscentral, AFIS-enhet eller ATS-rapportplats. |
22. |
alternativflygplats (alternate aerodrome) : flygplats till vilken ett luftfartyg får fortsätta när det blir antingen omöjligt eller olämpligt att fortsätta till eller att landa på den avsedda landningsflygplatsen, där nödvändiga tjänster och anläggningar är tillgängliga, där krav i fråga om luftfartygsprestanda kan uppfyllas och som är i drift vid den förväntade tidpunkten för användning. |
23. |
alternativt sätt att uppfylla kraven (AltMOC, Alternative Means of Compliance) : sätt att uppfylla kraven som utgör ett föreslaget alternativ till ett existerande godtagbart sätt att uppfylla kraven eller som utgör ett förslag till ett nytt sätt att uppnå överensstämmelse med förordning (EG) nr 216/2008 och dess genomförandebestämmelser när byrån inte har antagit några tillhörande godtagbara sätt att uppfylla kraven. |
24. |
höjd över havet (altitude) : det vertikala avståndet från havsytans medelnivå till en nivå, en punkt eller ett föremål betraktat som en punkt. |
25. |
områdeskontrollcentral (ACC, Area Control Centre) : enhet för tillhandahållande av flygkontrolltjänst för kontrollerade flygningar i kontrollområden inom sitt ansvarsområde. |
26. |
områdesprognos för låghöjdsflygning (area forecast for low-level flights) : prognos över väderfenomen för en flyginformationsregion eller en del av denna, utfärdad för att täcka skiktet under flygnivå 100 (eller under flygnivå 150 i bergsområden, eller högre, om nödvändigt). |
27. |
områdesnavigering (RNAV, area navigation) : navigeringsmetod som gör det möjligt för ett luftfartyg att följa valfri flygväg antingen inom täckningsområdet för ett markbundet eller satellitbaserat navigeringshjälpmedel, eller inom gränserna för ett flygplanburet hjälpmedels möjligheter, eller genom en kombination av dessa. |
28. |
bevisning (argument) : ett påstående som stöds via slutledningar utifrån ett bevismaterial. |
29. |
ASHTAM : en särskild serie NOTAM, i fastställt format som anger förändringar av vulkanisk aktivitet, ett vulkanutbrott och/eller ett vulkaniskt askmoln som är av betydelse för luftfarten. |
30. |
nätverksfunktioner för flygledningstjänst (ATM network functions) : de funktioner som upprätthålls av nätverksförvaltaren i enlighet med förordning (EU) nr 677/2011. |
30a. |
ATM/ANS-utrustning (ATM/ANS equipment) : komponenter för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (ATM/ANS-komponenter) enligt definitionen i artikel 3.6 i förordning (EU) 2018/1139 och system för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (ATM/ANS-system) enligt definitionen i artikel 3.7 i den förordningen, med undantag för luftburna komponenter som omfattas av kommissionens förordning (EU) nr 748/2012 ( 2 ). |
31. |
granskning (audit) : systematisk, oberoende och dokumenterad process för att erhålla bevis och utvärdera dem objektivt för att fastställa i vilken utsträckning kraven har uppfyllts. |
32. |
officiell källa (authoritative source)
:
(a)
en statlig myndighet, eller
(b)
en organisation som formellt erkänts av den statliga myndigheten för att ta fram och/eller offentliggöra data som uppfyller de datakvalitetskrav (DQR) som specificeras av den staten. |
33. |
automatiskt observationssystem (automatic observing system) : ett observationssystem som mäter, registrerar och rapporterar alla nödvändiga element utan mänsklig medverkan. |
34a. |
gräns (boundary) : horisontellt eller vertikalt plan som avgränsar det luftrum inom vilket en ATC-enhet tillhandahåller flygtrafikledningstjänster. |
34. |
luftfartsrelaterad verksamhet (aviation undertaking) : en enhet, en person eller en organisation, annan än de tjänsteleverantörer som omfattas av denna förordning, som påverkas av eller påverkar en tjänst som tillhandahålls av en tjänsteleverantör. |
35. |
rast (break) : en tidsperiod inom tjänstgöringsperioden när en flygledare, i syfte att återhämta sig, inte måste utföra de uppgifter som ingår i tjänstgöringen. |
36. |
certifierad luftfartygstillämpning (certified aircraft application) : en programvarutillämpning som godkänts av byrån som en del av luftfartyg i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 216/2008. |
37. |
moln av operativ betydelse (cloud of operational significance) : moln med höjd till molnbasen lägre än 5 000 fot eller lägre än högsta värdet för lägsta sektorhöjd, beroende på vilket som är störst, eller ett cumulonimbusmoln eller ett upptornat cumulusmoln oavsett höjd. |
38. |
kommersiell flygtransport (commercial air transport) : all verksamhet med luftfartyg som rör transport av passagerare, gods eller post mot ersättning eller annan form av gottgörelse. |
38a. |
konventionell navigationsflygväg (conventional navigation route) : en ATS-flygväg som bygger på användning av markbaserade navigationshjälpmedel. |
39. |
kontrollområde (control area) : kontrollerat luftrum som sträcker sig uppåt från en angiven, ovan jordytan belägen gräns i höjdled. |
39a. |
data för samordning (coordination data) : data av betydelse för operativ personal vid anmälan, samordning och överlämning av flygningar, och vid samordning mellan civila och militära enheter. |
39b. |
samordningspunkt (COP, Coordination Point) : punkt som ligger på eller nära den gräns som används av ATC-enheterna och som samordningen hänför sig till. |
40. |
stress i samband med kritiskt tillbud (critical incident stress) : uttryck för ovanliga och/eller extrema känslomässiga, fysiska och/eller beteendemässiga reaktioner hos en individ till följd av en händelse eller ett tillbud. |
40a. |
datalänktjänst (data link service) : en uppsättning sammanhängande transaktioner inom flygledningstjänst, som stöds av datalänkkommunikation mellan mark och luftfartyg och som har ett tydligt angivet operativt mål och börjar och slutar med en driftshändelse. |
41. |
datakvalitet (data quality) : konfidensgrad eller konfidensnivå för att tillhandahållna data uppfyller användarens datakrav i fråga om noggrannhet, upplösning, integritet (eller motsvarande säkerhetssäkringsnivå), spårbarhet, aktualitet, fullständighet och format. |
42. |
datakvalitetskrav (DQR, Data Quality Requirements) : en specifikation av egenskaper hos data (dvs. noggrannhet, upplösning, (eller motsvarande säkerhetssäkringsnivå), spårbarhet, aktualitet, fullständighet och format) för att säkerställa att dessa data är kompatibla med deras avsedda användningsområde. |
43. |
alternativ destinationsflygplats (destination alternate) : alternativflygplats på vilken ett luftfartyg kan landa om det blir omöjligt eller olämpligt att landa på den avsedda landningsflygplatsen. |
44. |
tjänstgöring (duty) : alla arbetsuppgifter som en leverantör av flygkontrolltjänster kräver att en flygledare ska utföra. |
45. |
tjänstgöringsperiod (duty period) : en tidsperiod som startar när en leverantör av flygkontrolltjänster kräver att en flygledare ska inställa sig, vara tillgänglig för eller påbörja tjänstgöring och som slutar när flygledaren är fri från tjänstgöring. |
46. |
höjd över havet (elevation) : det vertikala avståndet från havsytans medelnivå till en punkt eller nivå som finns på jordytan eller som är fast förbunden med densamma. |
46a. |
berörd interrogatorkod
( eligible interrogator code) : varje interrogatorkod bland II-koderna och SI-koderna, utom
a)
II-kod 0,
b)
de interrogatorkoder som reserverats för att förvaltas av och tilldelas inom militära enheter, inbegripet mellanstatliga organisationer och i synnerhet Nato (Nordatlantiska fördragsorganisationen). |
47. |
sträckalternativ (en-route alternate) : alternativflygplats på vilken ett luftfartyg kan landa om en ändring blir nödvändig under flygning på sträcka. |
47a. |
ATS-beräknade data (estimate data) : samordningspunkt, den beräknade tidpunkt när luftfartyget kommer att befinna sig där samt förväntad flygnivå i samordningspunkten. |
48. |
trötthet (fatigue) : ett fysiologiskt tillstånd med nedsatt mental eller fysisk prestationsförmåga, till följd av sömnbrist eller långvarig vakenhet, dygnsrytm eller arbetsbelastning (mental eller fysisk aktivitet, eller båda), som kan försämra en persons beredskap och förmåga att utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt. |
49. |
flygdokumentation (flight documentation) : handlingar, inklusive kartor eller formulär, med flygväderinformation för en flygning. |
50. |
flyginformationscentral (FIC, Flight Information Centre) : enhet som tillhandahåller flyginformations- och alarmeringstjänst. |
51. |
flyginformationsregion (FIR, Flight Information Region) : avgränsat luftrum inom vilket flyginformations- och alarmeringstjänst tillhandahålls. |
52. |
flygnivå (FL, Flight Level) : yta med konstant lufttryck vilket är relaterat till tryckvärdet 1 013,2 hPa, och som är separerad från andra sådana ytor genom särskilda tryckintervall. |
53. |
flygprov (flight test) : en flygning i utvecklingsfasen för en ny konstruktion (luftfartyg, framdrivningssystem, delar och utrustning), en flygning för att visa efterlevnad av typcertifieringsgrund eller typkonstruktion för luftfartyg som kommer från produktionslinjen, en flygning i syfte att experimentera med nya konstruktionskoncept, och som kräver okonventionella manövrer eller profiler som kan gå utöver den redan godkända dokumentationen för luftfartyget, eller en skolflygning för att utföra någon av dessa flygningar. |
54. |
prognos (forecast) : uppgift om förväntade flygväderförhållanden avseende angiven tid eller tidsperiod och angivet område eller angiven del av luftrummet. |
55. |
prognos för start (forecast for take-off) : en prognos för en angiven tidsperiod som utarbetas av en flygplats flygväderkontor och som innehåller information om förväntade förhållanden på banområdet när det gäller markvindens riktning och hastighet och dess eventuella variationer, temperatur, tryck (QNH) och eventuella andra element som överenskommits lokalt. |
56. |
funktionellt system (functional system) : en kombination av förfaranden, personal och utrustning, inklusive maskinvara och programvara, som organiseras för att upprätthålla en funktion inom flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och andra nätverksfunktioner för flygledningstjänst. |
57. |
allmänflyg (general aviation) : varje annan civil luftfart än bruksflyg och kommersiell flygtransport. |
58. |
rutnätsdata i digital form (grid point data in digital form) : datorbehandlade väderdata för en uppsättning regelbundet fördelade punkter på en karta, för överföring från en väderdator till en annan dator i en kodad form som lämpar sig för automatiserad användning. |
59. |
vägledande material (guidance material) : icke bindande material som tagits fram av byrån för att förklara innebörden av ett krav eller en specifikation och som används för att stödja tolkningen av förordning (EG) nr 216/2008, dess genomförandebestämmelser och godtagbara sätt att uppfylla kraven. |
60. |
rutnätsbaserade globala prognoser (gridded global forecasts) : prognoser över förväntade värden för väderelement i ett globalt rutnät med en fastställd vertikal och horisontell upplösning. |
61. |
riskkälla (hazard) : ett förhållande eller en händelse eller omständighet som kan ge upphov till en skadlig konsekvens. |
62. |
höjd (height) : det vertikala avståndet från en angiven referens till en nivå, en punkt eller ett föremål betraktat som en punkt. |
62a. |
genomförandesekvens (implementation sequence) : en tidssekvens för genomförandet av interrogatorkodtilldelning som Mod S-operatörer måste följa för att förhindra tillfälliga interrogatorkodskonflikter. |
63. |
flyghöjd (level) : sammanfattande benämning för luftfartygs läge i vertikalled under flygning, uttryckt i höjd, höjd över havet eller flygnivå. |
64. |
lokal rutinrapport (MET REPORT) (local routine report) : en flygväderrapport som utfärdas med bestämda tidsintervall och som endast är avsedd för spridning på den flygplats där observationerna görs. |
65. |
lokal speciell rapport (SPECIAL) (local special report) : en flygväderrapport som utfärdas i enlighet med de kriterier som fastställs för speciella observationer och som endast är avsedd för spridning på den flygplats där observationerna görs. |
66. |
flygväderbulletin (meteorological bulletin) : innehåller flygväderinformation i textform med en föregående lämplig rubrik. |
67. |
flygväderinformation (meteorological information) : väderrapport, väderanalys, väderprognos eller någon annan redogörelse som rör befintliga eller förväntade flygväderförhållanden. |
68. |
flygväderobservation (meteorological observation) : mätning och/eller bedömning av ett eller flera meteorologiska element. |
69. |
flygväderrapport (meteorological report) : en redogörelse för observerade flygväderförhållanden som rör en angiven tidpunkt och plats. |
70. |
vädersatellit (meteorological satellite) : en konstgjord jordsatellit som gör väderobservationer och översänder dessa observationer till jorden. |
71. |
övervakningsenhet för flygväder (MWO, Meteorological Watch Office) : en enhet som övervakar väderförhållanden som påverkar flygverksamhet och tillhandahåller information om förekomst eller förväntad förekomst av angivna väderfenomen och andra fenomen i atmosfären på sträcka, vilka kan påverka säkerheten för luftfarten inom dess angivna ansvarsområde. |
72. |
lägsta sektorhöjd (MSA, Minimum Sector Altitude) : lägsta höjd över havet som får användas och som ger minst 300 m (1 000 ft) hinderfrihet över alla objekt i ett område som ligger inom en cirkelsektor med en radie av 46 km (25 NM) från en speciell punkt, flygplatsens referenspunkt (ARP) eller helikopterflygplatsens referenspunkt (HRP). |
73. |
NOTAM : meddelande som distribueras via telekommunikation och innehåller information om tillkomst, beskaffenhet eller förändring av anläggningar, tjänster, procedurer eller riskkällor, om vilket kännedom i rätt tid är av väsentlig betydelse för flygtrafiken. |
73a. |
underrättad enhet (notified unit) : ATC-enhet som har tagit emot data i en anmälan. |
74. |
hinder (obstacle)
: alla fasta (tillfälliga eller permanenta) och rörliga objekt, eller delar därav som
(a)
är belägna i ett område som är avsett för luftfartygs markrörelser, eller
(b)
genomtränger de ytor som definierats för att skydda luftfartyg under flygning, eller
(c)
är placerade utanför de definierade ytorna och har bedömts vara riskfyllda för lufttrafik. |
75. |
OPMET : operativ flygväderinformation, för användning vid planering av flygtrafik, före eller under färd. |
76. |
OPMET-databank : en databank som inrättas för att på internationell nivå lagra och tillgängliggöra operativ flygväderinformation för användning inom luftfarten. |
77. |
vulkanisk aktivitet före ett vulkanutbrott (pre-eruption volcanic activity) : en ovanlig och/eller tilltagande vulkanisk aktivitet som kan varsla om ett vulkanutbrott. |
78. |
rådande sikt (prevailing visibility) : det högsta siktvärde, observerat i enlighet med definitionen av ”sikt”, som uppnås inom minst hälften av horisontcirkeln eller inom minst hälften av flygplatsens yta. Dessa områden kan omfatta sammanhängande sektorer eller sektorer som inte är sammanhängande. |
79. |
problematisk användning av psykoaktiva substanser (problematic use of psychoactive substances)
: en persons bruk av en eller flera psykoaktiva substanser på ett sätt som
(a)
utgör en direkt riskkälla för användaren eller äventyrar andras liv, hälsa eller välfärd, och/eller
(b)
orsakar eller förvärrar yrkesmässiga, sociala, mentala eller fysiska problem eller sjukdomar. |
80. |
prognoskarta (prognostic chart) : en prognos för ett eller flera angivna meteorologiska element vid en viss tidpunkt eller under en viss tidsperiod och en angiven yta eller del av luftrummet, grafiskt återgiven på en karta. |
81. |
psykoaktiva substanser (psychoactive substances) : alkohol, opioider, cannabinoider, sedativa, hypnotika, kokain, andra psykostimulerande medel, hallucinogener och lösningsmedel, men inte koffein och tobak. |
81a. |
mottagande enhet (receiving unit) : ATC-enhet som tar emot data. |
82. |
räddningscentral (RCC, Rescue Coordination Centre) : en enhet med ansvar för att främja en effektiv organisation av sök- och räddningstjänster samt för att samordna ledningen av sök- och räddningsinsatser inom en räddningsregion. |
83. |
viloperiod (rest period) : en oavbruten och definierad tidsperiod, efter och/eller före tjänstgöring, under vilken en flygledare är ledig från all tjänstgöring. |
84. |
tjänstgöringsschema (rostering system) : strukturen för tjänstgörings- och viloperioder för flygledare i enlighet med rättsliga och operativa krav. |
85. |
risk (risk) : kombinationen av den övergripande sannolikheten för eller frekvensen av en skadlig konsekvens som orsakas av en riskkälla, och konsekvensens allvarlighet. |
86. |
bana (runway) : ett bestämt rektangulärt område på en markflygplats som konstruerats för att luftfartyg ska kunna landa och starta. |
87. |
bansynvidd (RVR, Runway Visual Range) : det avstånd på vilket piloten i ett luftfartyg på banans centrumlinje kan se banans dagermarkeringar, bankantljus eller centrumlinjeljus. |
88. |
säkerhetsdirektiv (safety directive)
: handling som utfärdas eller antas av en behörig myndighet och som
(1)
föreskriver vilka åtgärder som ska vidtas i ett funktionellt system, eller sätter begränsningar för dess operativa användning, för att återupprätta säkerheten när det finns bevis som visar att flygsäkerheten annars kan äventyras, eller
(2)
föreskriver åtgärder som ska utföras med ATM/ANS-utrustning som omfattas av en försäkran om uppfyllelse som utfärdats i enlighet med artikel 6 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/1768 ( 3 ) för att hantera bristande säkerhet eller skydd, eller både och, som har identifierats och för att återställa prestandan och driftskompatibiliteten hos denna ATM/ANS-utrustning när det finns belägg för att säkerhet, skydd, prestanda eller driftskompatibilitet avseende den specifika utrustningen annars kan äventyras. |
89. |
säkerhetsledningssystem (SMS, Safety Management System) : en systematisk metod för att hantera säkerheten, inbegripet nödvändiga organisationsstrukturer, ansvarsskyldigheter, policyer och förfaranden. |
90. |
räddningsenhet (search and rescue services unit) : en sammanfattande benämning som i tillämpliga fall omfattar räddningscentral, underavdelning till räddningscentral eller alarmeringsstation. |
▼M1 —————
92. |
halvautomatiskt observationssystem (semi-automatic observing system) : ett observationssystem som gör det möjligt att förtydliga uppmätta element och som kräver att en människa deltar i processen för att utfärda lämpliga rapporter. |
93. |
SIGMET : information som utfärdas av en övervakningsenhet för flygväder om förekomst eller förväntad förekomst av angivna väderfenomen och andra fenomen i atmosfären på sträcka, vilka kan påverka säkerheten för luftfarten, samt om utvecklingen av dessa fenomen i tid och rum. |
▼M1 —————
95. |
speciell rapport från luftfartyg (AIREP SPECIAL) (special air-report) : en flygväderrapport från ett luftfartyg som utfärdas i enlighet med kriterierna, på grundval av observationer under flygningen. |
96. |
stress (stress) : det resultat som upplevs av en person som ställs inför en stressfaktor, dvs. en potentiell orsak till förändrad mänsklig prestationsförmåga. Upplevelsen av stressfaktorn kan påverka personens prestationsförmåga negativt (distress), neutralt eller positivt (eustress), på grundval av personens uppfattning av sin förmåga att hantera stressfaktorn. |
97. |
behörighetsutbildning för system och utrustning (system and equipment rating training) : utbildning som är utformad för att ge särskilda kunskaper och färdigheter om system/utrustning och som leder mot operativ kompetens. |
98. |
anpassade data (tailored data) : flygdata som tillhandahålls av luftfartygsoperatören, eller av dataleverantören för luftfartygsoperatörens räkning, och som genereras för denna luftfartygsoperatörs avsedda operativa bruk. |
99. |
startalternativflygplats (take-off alternate aerodrome) : en alternativflygplats på vilken ett luftfartyg skulle kunna landa om landning blir nödvändig strax efter start och landning på startflygplatsen inte är möjlig. |
100. |
flygplatsprognos (TAF, Terminal Aerodrome Forecast) : en kortfattad redogörelse för de förväntade flygväderförhållandena på en flygplats under en angiven tidsperiod. |
101. |
terräng (terrain) : jordens yta, inklusive naturligt förekommande objekt såsom berg, kullar, åsar, dalar, ytvattenförekomster, permanenta is- och snötäcken, men exklusive hinder. |
102. |
tröskel (threshold) : början av den del av banan som är användbar för landning. |
103. |
sättningszon (touchdown zone) : den del av en bana, bortom tröskeln, som är avsedd för landande flygplans första kontakt med banan. |
104. |
tropisk cyklon (tropical cyclone) : en sammanfattande benämning för storskaliga, icke frontanknutna cykloner med organiserad konvektion och utpräglad cyklonal markvindcirkulation över tropiskt eller subtropiskt vatten. |
105. |
rådgivningscentral för tropiska cykloner (TCAC, Tropical Cyclone Advisory Centre) : en flygvädercentral som förser övervakningsenheter för flygväder, globala centraler för områdesprognoser och internationella OPMET-databanker med rådgivande information om tropiska cykloners position, prognostiserade rörelseriktning och rörelsehastighet, centrumtryck och maximala markvind. |
106. |
sikt (visibility)
: sikt för luftfartsändamål, som är det största av följande avstånd:
(a)
Det största avstånd till ett svart föremål av lämplig storlek beläget nära markytan på vilket föremålet blir synligt och identifierbart när det betraktas mot en ljus bakgrund.
(b)
Det största avstånd på vilket ljus med ca 1 000 candela blir synligt och identifierbart mot en oupplyst bakgrund. |
107. |
rådgivningscentral för vulkanisk aska (VAAC, Volcanic Ash Advisory Centre) : en flygvädercentral som förser övervakningsenheter för flygväder, områdeskontrollcentraler, flyginformationscentraler, globala centraler för områdesprognoser och internationella OPMET-databanker med rådgivande information om vulkanisk aska i atmosfären, närmare bestämt askans utbredning i höjd- och sidled och dess prognostiserade rörelse. |
107a. |
arbetsposition (working position) : arbetsplats med möbler och teknisk utrustning där personal inom flygtrafikledningstjänsten utför sina arbetsuppgifter. |
107b. |
varning (warning) : meddelande som visas vid en arbetsposition när den automatiserade samordningen har drabbats av ett fel. |
108. |
global central för områdesprognoser (WAFC, World Area Forecast Centre) : en flygvädercentral som utarbetar och utfärdar prognoser över väder av betydelse (SIGWX) och prognoser för övre luftrum, i digital form och på global basis, direkt till medlemsstaterna som en del av den internetbaserade AFS (luftfartens fasta telekommunikationstjänst, Aeronautical Fixed Service). |
109. |
globalt system för områdesprognoser (WAFS, (World Area Forecast System) : ett världsomspännande system genom vilket globala centraler för områdesprognoser tillhandahåller prognoser över flygväder för sträckor i enhetliga standardiserade format. |
110. |
kontrolltorn för flygplats (aerodrome control tower) : en enhet som inrättats för att tillhandahålla flygkontrolltjänst för flygplatstrafik. |
111. |
flygplatstrafik (aerodrome traffic) : all trafik på en flygplats manöverområde och samtliga luftfartyg som befinner sig i luften i närheten av en flygplats. Luftfartyg som befinner sig i närheten av en flygplats inbegriper, men är inte begränsat till, luftfartyg som inträder i eller lämnar ett trafikvarv. |
112. |
trafikvarv (aerodrome traffic circuit) : angiven väg som ska flygas av luftfartyg som befinner sig i närheten av en flygplats. |
113. |
fast luftfartsstation (aeronautical fixed station) : station i luftfartens fasta telekommunikationstjänst. |
114. |
markljus för luftfart (aeronautical ground light) : ljus som särskilt tillhandahålls som ett stöd för flygtrafik och som inte visas på ett luftfartyg. |
115. |
informationscirkulär för luftfarten (AIC, Aeronautical Information Circular) : ett meddelande med information som inte är kvalificerad som underlag för framtagande av ett NOTAM eller för införande i luftfartspublikationen, men som har anknytning till flygsäkerhet, flygtrafik, tekniska frågor, administrativa frågor eller lagstiftningsfrågor. |
116. |
hantering av flyginformation (AIM, Aeronautical Information Management) : dynamisk, integrerad hantering av flyginformation genom tillhandahållande och utbyte av kvalitetssäkrade digitala flygdata i samarbete med alla parter. |
117. |
flyginformationsprodukt (aeronautical information product)
: flygdata och flyginformation som tillhandahålls antingen som digitala datamängder eller som en standardiserad presentation på papper eller i elektroniska medier. Flyginformationsprodukter inbegriper
—
luftfartspublikationer, inklusive ändringar och tillägg,
—
AIC,
—
flygkartor,
—
NOTAM,
—
digitala datamängder.
|
118. |
luftfartspublikation (AIP) (AIP, Aeronautical Information Publication) : en publikation som ges ut av en stat eller på uppdrag av en stat och som innehåller varaktig flyginformation som är väsentlig för luftfarten. |
119. |
AIP-ändring (AIP amendment) : en permanent ändring av den information som ingår i AIP. |
120. |
AIP-tillägg (AIP supplement) : en tillfällig ändring av den information som ingår i AIP, vilken tillhandahålls genom särskilda sidor. |
121. |
AIRAC (Aeronautical Information Regulation And Control) : ett system för förhandsanmälan, baserat på gemensamma fastställda datum, av omständigheter som kräver signifikanta ändringar av operativ praxis. |
122. |
luftfartens mobila radiokommunikationstjänst (aeronautical mobile service) : en mobil radiokommunikationstjänst mellan luftfartsstationer och luftfartygsstationer, eller mellan luftfartygsstationer, i vilken radiostationer som är avsedda för livräddningsfarkoster kan delta; radiofyrar för lokalisering av nödställda (EPIRB-stationer) kan också delta i sådan tjänst på förutbestämda nödfrekvenser. |
123. |
luftfartsstation (aeronautical station) : landstation i luftfartens mobila radiokommunikationstjänst. I vissa fall kan en luftfartsstation vara placerad, exempelvis, ombord på ett fartyg eller på en plattform till sjöss. |
124. |
luftfartsstation för telekommunikation (aeronautical telecommunication station) : en station i en telekommunikationstjänst som tillhandahålls för något luftfartsändamål. |
125. |
AFIS-flygplats (AFIS aerodrome) : en flygplats där AFIS tillhandahålls inom det luftrum som är knutet till den flygplatsen. |
126. |
AFIS-enhet (AFIS unit) : en enhet som inrättats för att tillhandahålla AFIS och alarmeringstjänst. |
127. |
luftfartygs identitet (aircraft identification) : en grupp bokstäver eller siffror, eller en kombination därav, som antingen är identisk med, eller den kodade motsvarigheten till, luftfartygets anropssignal som ska användas vid förbindelse mellan luftfartyg och mark, och som används för att identifiera luftfartyget i markkommunikation mellan flygtrafikledningsenheter. |
128. |
förbindelse mellan luftfartyg och mark (air-ground communication) : dubbelriktad förbindelse mellan luftfartyg och stationer eller platser på jordens yta. |
129. |
flygrådgivningstjänst (air traffic advisory service) : en tjänst som tillhandahålls inom ett avgränsat luftrum, eller en angiven flygväg (rådgivningsluftrum), för att säkerställa separation, i den mån det är praktiskt möjligt, mellan luftfartyg som framförs enligt IFR-färdplan. |
130. |
klarering eller ATC-klarering (air traffic control clearance eller ATC clearance) : tillstånd att framföra ett luftfartyg enligt villkor som anges av en flygkontrollenhet. |
131. |
flygkontrollinstruktion eller ATC-instruktion (air traffic control instruction eller ATC instruction) : instruktioner från ATC till en pilot att utföra en angiven manöver. |
132. |
flygkontrollenhet eller ATC-enhet (air traffic control unit eller ATC unit) : en generisk term som avser områdeskontrollcentral, inflygningskontrollenhet eller kontrolltorn för flygplats. |
133. |
ALERFA : det kodord som används för att beteckna ett beredskapsläge. |
134. |
alarmeringstjänst (alerting service) : verksamhet med uppgift att underrätta berörda enheter när ett luftfartyg behöver flygräddningstjänst samt i nödvändig omfattning stödja dessa enheter. |
135. |
beredskapsläge (alert phase) : en situation där man hyser oro för ett luftfartygs och de ombordvarandes säkerhet. |
136. |
inflygningskontrollenhet (approach control unit) : en enhet som inrättats för att tillhandahålla flygkontrolltjänst för kontrollerade flygningar som ankommer till eller avgår från en eller flera flygplatser. |
137. |
flygväg baserad på områdesnavigering (area navigation route) : en ATS-flygväg som inrättats för användning av luftfartyg som kan använda områdesnavigering. |
138. |
sammanställa (assemble) : en process varigenom data från flera olika källor sammanställs i en databas som sedan utgör en grund för efterföljande behandling. |
139. |
ATS-flygväg (ATS route) : angiven flygväg som utformats för att kanalisera trafikflödet efter behov för tillhandahållandet av ATS. |
140. |
ATS-övervakningstjänst (ATS surveillance service) : en tjänst som tillhandahålls direkt genom ett ATS-övervakningssystem. |
141. |
ATS-övervakningssystem (ATS surveillance system) : en generisk term som avser ADS-B, PSR, SSR eller något jämförbart markbaserat system som möjliggör identifiering av luftfartyg. |
142. |
automatisk (beroende) positionsövervakning – allmän utsändning (ADS-B, Automatic Dependent Surveillance – Broadcast) : teknik där luftfartyg, flygplatsfordon och andra objekt automatiskt kan sända eller ta emot, eller sända och ta emot, data som t.ex. identitet, positionsbestämning och ytterligare data, beroende på vad som är tillämpligt, i ett läge för allmän utsändning via en datalänk. |
143. |
automatisk (beroende) positionsövervakning – kontrakt (ADS-C, Automatic Dependent Surveillance – Contract) : teknik där villkoren för en ADS-C-överenskommelse utbyts mellan marksystemet och luftfartyget, via en datalänk, och där det anges på vilka villkor ADS-C-rapporter ska initieras och vilka uppgifter som ska ingå i rapporterna. |
144. |
automatisk terminalinformationstjänst (ATIS, Automatic Terminal Information Service) : automatiskt tillhandahållande av gällande rutinupplysningar till ankommande och avgående luftfartyg under hela eller en angiven del av dygnet. |
145. |
datalänk-ATIS (D-ATIS) : tillhandahållande av ATIS via datalänk. |
146. |
talad ATIS (voice-ATIS) : tillhandahållande av ATIS genom kontinuerliga och repetitiva allmänna talutsändningar. |
147. |
allmän utsändning (broadcast) : överföring av information om flygtrafik som inte riktas till en eller flera specifika stationer. |
148. |
molntäckeshöjd (ceiling) : höjden över marken eller vattnet till undersidan av det lägsta molntäcket under 6 000 m (20 000 fot), som täcker mer än halva himlen. |
149. |
klareringsgräns (clearance limit) : den punkt till vilken ett luftfartyg har beviljats en ATC-klarering. |
150. |
molnbas (cloud base) : höjden till basen vid det lägsta observerade eller prognostiserade molnelementet i närheten av en flygplats eller utelandningsplats eller inom ett angivet verksamhetsområde. Molnbasens höjd mäts i regel med utgångspunkt från flygplatshöjd över havet eller, vid verksamhet till havs, med utgångspunkt från havsytans medelnivå. |
151. |
fullständighet (completeness) : när det gäller data, konfidensgraden för att alla data som behövs för att stödja den avsedda användningen tillhandahålls. |
152. |
konfidensnivå (confidence level) : sannolikheten att en parameters sanna värde ligger inom ett visst intervall kring uppskattningen av dess värde. |
153. |
konferenskommunikation (conference communications) : kommunikationsutrustning varigenom samtal med direkt tal kan föras mellan tre eller flera olika platser samtidigt. |
154. |
kontrollzon (control zone) : kontrollerat luftrum som sträcker sig från jordytan upp till en angiven övre gräns. |
155. |
kontrollerad flygplats (controlled aerodrome) : flygplats där flygkontrolltjänst tillhandahålls för flygplatstrafik. |
156. |
kontrollerat luftrum (controlled airspace) : ett avgränsat luftrum där flygkontrolltjänst tillhandahålls i enlighet med luftrumsklassificeringen. |
157. |
kontrollerad flygning (controlled flight) : varje flygning som kräver en ATC-klarering. |
158. |
datalänkförbindelse flygledare–pilot (CPDLC, Controller-Pilot Data Link Communications) : medel för kommunikation mellan flygledare och pilot, där datalänk används för ATC-kommunikation. |
159. |
kritiskt område (critical area) : ett avgränsat område som sträcker sig runt markutrustningen för en precisionsinflygning, inom vilket närvaron av fordon eller luftfartyg orsakar oacceptabel störning av vägledningssignalerna. |
160. |
marschhöjd (cruising level) : flyghöjd som bibehålls under en betydande del av en flygning. |
161. |
cyklisk redundanskontroll (CRC, Cyclic Redundancy Check) : en matematisk algoritm som tillämpas på data uttryckta i digital form och som ger en viss nivå av garanti mot förlust eller ändring av data. |
162. |
farligt område (danger area) : ett avgränsat luftrum där det tidvis kan förekomma verksamhet som är farlig för luftfartyg under flygning. |
163. |
datanoggrannhet (data accuracy) : grad av överensstämmelse mellan det uppskattade eller uppmätta värdet och det sanna värdet. |
164. |
datainsamlingsyta (data collection surface) : en avgränsad yta avsedd för insamling av hinder- eller terrängdata. |
165. |
dataintegritet (data integrity) : grad av säkerhet att flygdata och dess värden inte har förlorats eller ändrats sedan framtagandet eller sedan en tillåten ändring har genomförts. |
166. |
dataobjekt (data item) : ett enskilt attribut i en komplett datamängd som är tilldelat ett värde som definierar dess aktuella status. |
167. |
datalänkförbindelse (data link communications) : en kommunikationsform som är avsedd för utbyte av meddelanden via en datalänk. |
168. |
datalänk-VOLMET (D-VOLMET, data link-VOLMET) : tillhandahållande av meteorologiska rutinrapporter för flygplats (METAR), meteorologiska specialrapporter för flygplats (SPECI), TAF, SIGMET, speciella rapporter från luftfartyg som inte omfattas av en SIGMET och, om tillgängligt, AIRMET via datalänk. |
169. |
dataframtagning (data origination) : skapande av ett nytt dataobjekt med dess tillhörande värde, ändring av värdet för ett befintligt dataobjekt eller radering av ett befintligt dataobjekt. |
170. |
dataproduktspecifikation (data product specification) : en detaljerad beskrivning av en datamängd eller en samling datamängder tillsammans med ytterligare information så att den kan skapas och tillhandahållas en annan part, som därefter kan använda den. |
171. |
datamängd (data set) : en identifierbar samling data. |
172. |
datum (datum) : storhet eller grupp av storheter som kan nyttjas som referens eller grund för beräkning av andra storheter. |
173. |
DETRESFA : det kodord som används för att beteckna ett nödläge. |
174. |
nödläge (distress phase) : en situation där det med skälig visshet kan antas att ett luftfartyg och de ombordvarande befinner sig i allvarlig och överhängande fara eller behöver omedelbar hjälp. |
175. |
kommande klarering (downstream clearance) : klarering utfärdad till ett luftfartyg av en flygkontrollenhet som inte är aktuell kontrollenhet för det luftfartyget. |
176. |
aktuell trafik (essential traffic) : kontrollerad trafik för vilken separation tillhandahålls genom flygkontrolltjänstens försorg, men vilken, avseende en viss kontrollerad flygning, inte är, eller inte kommer att vara, separerad från annan kontrollerad trafik med föreskrivet separationsminimum. |
177. |
aktuell lokal trafik (essential local traffic) : luftfartyg, fordon eller personal på eller nära manöverområdet, eller trafik i start- och utflygningsområdet eller landningsområdet, som kan utgöra en risk för det berörda luftfartyget. |
178. |
beräknad ankomsttid (estimated time of arrival)
:
a)
För IFR-flygningar, den tidpunkt vid vilken luftfartyget beräknas anlända över en fastställd punkt, definierad i förhållande till navigeringshjälpmedel, varifrån avsikten är att en instrumentinflygningsprocedur ska påbörjas, eller, om inget navigeringshjälpmedel finns i anslutning till flygplatsen, den tidpunkt vid vilken luftfartyget kommer att anlända över flygplatsen.
b)
För flygning enligt visuellflygreglerna (VFR-flygningar), den tidpunkt vid vilken luftfartyget beräknas anlända över flygplatsen. |
179. |
objekt (feature) : en abstraktion av verkliga företeelser. |
180. |
objektsattribut (feature attribute) : ett särdrag hos ett objekt, med tillhörande namn, datatyp och värdedomän. |
181. |
objekttyp (feature type) : en klass av verkliga företeelser med gemensamma egenskaper, vilka utgör grundnivån av klassificering i en katalog över objekt. |
182. |
slutlig inflygning (final approach)
: den del av en instrumentinflygningsprocedur som
a)
börjar vid angivet fix eller angiven punkt eller, om ett sådant fix eller en sådan punkt inte anges, vid en av följande platser:
i)
vid slutet av sista procedursväng, bassväng eller insväng i en ”racetrack”-procedur, när sådan anges;
ii)
vid uppfångningspunkten för den sista angivna färdlinjen i inflygningsproceduren;
b)
slutar vid en punkt i en flygplats närhet varifrån landning kan företas eller procedur efter avbruten inflygning inleds. |
183. |
flyginformationszon (flight information zone) : ett avgränsat luftrum inom vilket flyginformationstjänst för flygplats och alarmeringstjänst för flygplatstrafik tillhandahålls. |
184. |
tjänster som avser utformning av flygprocedurer (flight procedure design services) : tjänster för utformning, dokumentation, validering, underhåll och periodisk översyn av flygprocedurer vilka är nödvändiga för säkerheten, regelbundenheten och effektiviteten i flygtrafik. |
185. |
flygprocedurdesigner (flight procedure designer) : en kvalificerad person som utför utformning, dokumentation, validering, kontinuerligt underhåll och periodisk översyn av flygprocedurer. |
186. |
flygprocedur (flight procedure) : en uppsättning på förhand fastställda flygmanövrer avsedd att följas av en pilot, publicerad i tryck eller via digitala medier, eller båda. En flygprocedur utförs antingen i enlighet med instrumentflygreglerna (IFR) eller visuellflygreglerna (VFR). |
187. |
färdplan (flight plan) : specificerad information, som lämnas till flygtrafikledningsenheter, rörande en avsedd flygning eller del av en flygning för ett luftfartyg. |
188. |
flygsikt (flight visibility) : sikten framåt från ett luftfartygs förarkabin under flygning. |
189. |
format (format) : när det gäller data, en struktur av dataobjekt, poster och filer som arrangerats för att uppfylla standarder, specifikationer eller datakvalitetskrav. |
190. |
geoid (geoid) : den ekvipotentialyta i jordens gravitationsfält som bäst ansluter sig till den ostörda havsytans medelnivå (MSL) kontinuerligt förlängd genom kontinenterna. |
191. |
geoidhöjd (geoid undulation) : avståndet till geoiden över (positivt) eller under (negativt) den matematiska referensellipsoiden. |
192. |
glidbana (glide path) : en sjunkprofil fastställd för vägledning i höjdled under en slutlig inflygning. |
193. |
sikt vid marken (ground visibility) : den sikt vid flygplats som meddelas av godkänd observatör eller av automatiska system. |
194. |
kurs (heading) : riktning i vilken ett luftfartygs längdaxel pekar, vanligen uttryckt i grader medurs från nord (rättvisande, magnetisk, kompasskurs eller grid). |
195. |
helikopterflygplats (heliport) : en flygplats eller ett definierat område på en struktur, tilltänkt att användas helt eller delvis för helikoptrars ankomst, avgång och markrörelser. |
196. |
integritetsklassificering (integrity classification) : när det gäller flygdata, en klassificering baserad på den potentiella risk som härrör från användningen av förvanskade data, varvid rutindata, väsentliga data och kritiska data definieras. |
197. |
internationellt NOTAM-kontor (NOF, International NOTAM office) : ett kontor som en medlemsstat har utsett för utbyte av NOTAM internationellt. |
198. |
väntlägesfix (holding fix) : en geografisk position som fungerar som en referens för en väntlägesprocedur. |
199. |
väntlägesprocedur (holding procedure) : en förutbestämd manöver som bibehåller ett luftfartyg inom ett specificerat luftrum i avvaktan på vidare klarering. |
200. |
identifiering (identification) : den situation som föreligger när positionsindikeringen för ett visst luftfartyg kan observeras och identifieras med visshet på en situationsbildskärm. |
201. |
instrumentflygregler (instrument flight rules) : regler som möjliggör flygning av ett luftfartyg som är utrustat med passande navigationsutrustning, som är lämplig för den sträcka som ska flygas, i enlighet med de tillämpliga kraven för flygdrift. |
202. |
INCERFA : det kodord som används för att beteckna ett ovisshetsläge. |
203. |
instrumentinflygningsoperation (instrument approach operation)
: inflygning och landning med användning av instrument för navigeringsvägledning baserat på en instrumentinflygningsprocedur. Det finns två metoder för att genomföra instrumentinflygningsoperationer:
a)
En tvådimensionell (2D) instrumentinflygningsoperation, där endast navigeringsvägledning i sidled används.
b)
En tredimensionell (3D) instrumentinflygningsoperation, där navigeringsvägledning i både sidled och höjdled används. |
204. |
instrumentinflygningsprocedur (IAP, Instrument Approach Procedure)
: en serie på förhand fastställda manövrer som utförs med referens till flyginstrument för att med fastställd vertikal hinderfrihet föra ett luftfartyg från det inledande inflygningsfixet eller, i tillämpliga fall, från början av en definierad inflygningssträcka till en punkt varifrån landning kan utföras och därefter, om landning inte sker, till ett läge där kriterier för hinderfrihet vid väntläge eller på sträcka gäller. Instrumentinflygningsprocedurer klassificeras enligt följande:
a)
icke-precisionsinflygningsprocedur (NPA, Non-Precision Approach procedure): en instrumentinflygningsprocedur utformad för 2D-instrumentinflygningsoperationer typ A.
b)
inflygningsprocedur med vägledning i höjdled (APV, Approach Procedure with Vertical guidance): en PBN-instrumentinflygningsprocedur (PBN – prestandabaserad navigering) utformad för 3D-instrumentinflygningsoperationer typ A.
c)
precisionsinflygningsprocedur (PA, Precision Approach procedure): en instrumentinflygningsprocedur baserad på navigationssystem (ILS, MLS, GLS och SBAS Cat I) utformad för 3D-instrumentinflygningsoperationer typ A eller B. |
205. |
instrumentväderförhållanden (IMC, Instrument Meteorological Conditions) : väderförhållanden uttryckta i värden för sikt, avstånd från moln, samt molntäckeshöjd, lägre än fastställda minima för visuella väderförhållanden. |
206. |
verksamhet vid låga siktvärden (LVO, Low-Visibility Operations) : |
206a. |
procedurer vid låga siktvärden (low-visibility procedures) : procedurer som tillämpas vid en flygplats i syfte att säkerställa säkerheten under verksamhet vid låga siktvärden. |
207. |
manöverområde (manoeuvring area) : den del av en flygplats som är avsedd för luftfartygs start, landning och taxning; i manöverområdet ingår dock inte plattor. |
208. |
metadata (metadata) : data om data. |
209. |
färdområde (movement area) : den del av en flygplats som är avsedd för luftfartygs start, landning och taxning och som består av manöverområdet och plattan. |
210. |
navigationshjälpmedel (navigation aid) : en inrättning eller ett system utanför luftfartyget som genererar elektromagnetiska signaler som ska användas av luftfartygs navigationssystem för positionsbestämning eller vägledning för flygbanan. |
211. |
SSR-mod (mode Secondary Surveillance Radar (SSR)) : den konventionella benämning som hänför sig till de specifika funktionerna hos de frågesignaler som sänds ut av en SSR-frågestation. I Icao bilaga 10 anges fyra olika moder A, C, S och ”intermode”. |
212. |
nästan parallella banor (near-parallel runways) : icke-korsande start- och landningsbanor vars förlängda centrumlinjer konvergerar/divergerar med högst 15 grader. |
212a. |
operation med flygoperativt tillgodoräknande (operation with operational credits)
: en operation där man använder specifik utrustning i luftfartyg eller på marken, eller både i luftfartyg och på marken, som möjliggör något av följande:
a)
Att operativa minima kan tillämpas för en viss operationsklassificering även när de är lägre än flygplatsens operativa standardminima.
b)
Att siktkrav kan uppfyllas eller sänkas.
c)
Att färre hjälpmedel på marken krävs. |
213. |
befälhavare (pilot-in-command) : den pilot som av operatören eller, i fråga om allmänflyg, ägaren, utsetts att föra befäl och som ansvarar för att flygningen utförs på ett säkert sätt. |
214. |
position (position) : i ett geografiskt sammanhang, en uppsättning koordinater (latitud och longitud) i förhållande till den matematiska referensellipsoiden, som definierar positionen för en punkt på jordens yta. |
215. |
positionsindikering (position indication) : den visuella indikeringen, i icke-symbolisk eller symbolisk form, eller båda, på en situationsbildskärm, av positionen för ett luftfartyg, ett flygplatsfordon eller ett annat föremål. |
216. |
tryckhöjd (pressure-altitude) : atmosfärstryck uttryckt som den höjd över havet som motsvarar detta tryck i standardatmosfären. |
217. |
primärradar (primary radar) : ett radarsystem som använder reflekterade radiosignaler. |
218. |
tryckt kommunikation (printed communications) : kommunikation som automatiskt ger en permanent utskrift, vid varje terminal i en krets, av alla meddelanden som passerar en sådan krets. |
219. |
förbjudet område (prohibited area) : ett avgränsat luftrum, över en medlemsstats landområden eller territorialvatten, inom vilket flygning med luftfartyg är förbjuden. |
220. |
radionavigeringstjänst (radio navigation service) : tjänst för att tillhandahålla vägledande information eller positionsuppgifter för effektiv och säker drift av luftfartyg med stöd av ett eller flera radionavigationshjälpmedel. |
221. |
radiotelefoni (radiothelephony) : en form av radiokommunikation i huvudsak avsedd för utbyte av information i form av tal. |
222. |
specifikation av erforderlig kommunikationsprestanda eller RCP-specifikation (required communication performance specification eller RCP specification) : en uppsättning krav för tillhandahållande av flygtrafikledningstjänster och tillhörande markutrustning, luftfartygskapacitet och verksamhet, vilken behövs för att stödja prestandabaserad kommunikation. |
223. |
specifikation av erforderlig övervakningsprestanda eller RSP-specifikation (required surveillance performance specification eller RSP specification) : en uppsättning krav för tillhandahållande av flygtrafikledningstjänster och tillhörande markutrustning, luftfartygskapacitet och verksamhet, vilken behövs för att stödja prestandabaserad övervakning. |
224. |
upplösning (resolution) : när det gäller data, ett antal enheter eller siffror som anges eller används för ett uppmätt eller beräknat värde. |
225. |
restriktionsområde (restricted area) : ett avgränsat luftrum, över en medlemsstats landområden eller territorialvatten, inom vilket rätten till flygning är inskränkt i enlighet med vissa angivna villkor. |
226. |
delsträcka (route stage) : en sträcka eller en del av en sträcka som flygs utan någon mellanlandning. |
227. |
gällande bana (runway-in-use) : den eller de start- och landningsbanor som flygtrafikledningsenheten, vid en viss tidpunkt, anser vara lämpligast för de typer av luftfartyg som väntas landa eller starta på flygplatsen. Separata eller flera start- och landningsbanor kan betecknas som gällande bana för ankommande luftfartyg och avgående luftfartyg. |
228. |
sekundärradar (secondary radar) : ett radarsystem i vilket en radiosignal som sänds från radarstationen initierar sändning av en radiosignal från en annan station. |
229. |
sekundär övervakningsradar (SSR, Secondary Surveillance Radar) : radarsystem som använder sändare och mottagare (frågestationer) och transpondrar. |
230. |
känsligt område (sensitive area) : ett område som sträcker sig bortom det kritiska området, där parkering eller förflyttning av luftfartyg eller fordon påverkar vägledningssignalen i sådan utsträckning att den kan överföras som en oacceptabel störning för luftfartyg som använder signalen. |
231. |
SNOWTAM : en särskild serie NOTAM i ett standardformat som tillhandahåller en rapport om banans ytförhållanden och anger förekomst eller borttagande av riskfyllda förhållanden på grund av snö, is, slask, frost, samt stillastående vatten eller vatten i samband med snö, slask, is eller frost på färdområdet. |
232. |
signifikant punkt (significant point) : en fastställd geografisk position som används för att definiera en ATS-flygväg eller ett luftfartygs flygbana samt för andra navigerings- och flygtrafikledningsändamål. |
233. |
situationsbildskärm (situation display) : en elektronisk bildskärm som visar luftfartygs position och rörelse samt annan information efter behov. |
234. |
standardflygväg för ankommande IFR-trafik (STAR, standard instrument arrival) : en särskilt angiven flygväg för ankommande IFR-trafik, vilken länkar en signifikant punkt, oftast på en ATS-flygväg, till en punkt från vilken en publicerad instrumentinflygningsprocedur kan påbörjas. |
235. |
standardflygväg för avgående IFR-trafik (SID, Standard Instrument Departure) : särskilt angiven flygväg för avgående IFR-trafik, vilken länkar flygplatsen eller en angiven start- och landningsbana på flygplatsen till en angiven signifikant punkt, oftast på en särskilt angiven ATS-flygväg, från vilken flygning på sträcka inleds. |
236. |
speciell VFR-flygning (special VFR flight) : VFR-flygning som efter klarering från ATC utförs inom en kontrollzon i väderförhållanden som är sämre än VMC. |
237. |
taxning (taxiing) : ett luftfartygs förflyttning för egen maskin på marken på en flygplats eller utelandningsplats, med undantag för start och landning. |
238. |
taxibana (taxiway) : en angiven väg på en landflygplats som anordnats för luftfartygs taxning och som ska erbjuda en förbindelse mellan en del av flygplatsen och en annan. |
239. |
terminalområde (TMA, terminal control area) : ett kontrollområde som i regel inrättas vid sammanflödet av ATS-flygvägar i närheten av en eller flera större flygplatser. |
240. |
aktualitet (timeliness) : när det gäller data, konfidensgraden för att data gäller för perioden för dess avsedda användning. |
241. |
spårbarhet (traceability) : när det gäller data, den grad i vilken ett system eller en dataprodukt kan tillhandahålla ett register över de ändringar som gjorts av den produkten och därigenom göra det möjligt att följa en verifieringskedja från slutanvändaren till den part som tar fram data. |
242. |
färdlinje (track) : projektionen på jordytan av ett luftfartygs väg, vars riktning (färdvinkel) vanligen uttrycks i grader medurs från nord (rättvisande, magnetisk eller grid). |
243. |
trafikinformation (traffic information) : upplysning som lämnas av en flygtrafikledningsenhet för att varna en pilot för annan känd eller observerad flygtrafik som kan befinna sig i närheten av luftfartygets position eller avsedda flygväg och hjälpa piloten att undvika kollision. |
244. |
överlämningspunkt (transfer of control point) : en angiven punkt, belägen utmed ett luftfartygs flygbana, vid vilken ansvaret för tillhandahållande av flygkontrolltjänst för ett luftfartyg överlämnas från en kontrollenhet eller kontrollposition till nästkommande. |
245. |
överlämnande enhet (transferring unit) : flygkontrollenhet som är i färd med att överlämna ansvaret för tillhandahållande av flygkontrolltjänst för ett luftfartyg till nästa flygkontrollenhet eller flygledare längs flygvägen. |
246. |
genomgångshöjd (transition altitude) : höjd över havet på eller under vilken ett luftfartygs läge i vertikalled (flyghöjd) kontrolleras i förhållande till höjd över havet. |
247. |
genomgångsskikt (transition layer) : luftrummet mellan genomgångshöjden och genomgångsnivån. |
248. |
genomgångsnivå (transition level) : lägsta tillgängliga flygnivå ovanför genomgångshöjden. |
249. |
validering (validation) : när det gäller data, förfarandet för att säkerställa att data uppfyller kraven för den specificerade tillämpningen eller den avsedda användningen. |
250. |
verifiering (verification) : när det gäller data, utvärdering av resultatet av en flygdataprocess för att säkerställa riktighet och enhetlighet i fråga om ingångsdata och tillämpliga datastandarder, regler och konventioner som används i detta förfarande. |
251. |
ovisshetsläge (uncertainty phase) : en situation där ovisshet råder om ett luftfartygs och de ombordvarandes säkerhet. |
252. |
obemannad friballong (unmanned free balloon) : fritt flygande, obemannat luftfartyg lättare än luften och inte framdrivet av egen kraftkälla. |
253. |
vektorering (vectoring) : tillhandahållande av navigeringsvägledning till luftfartyg i form av specifika kursangivelser, baserat på användning av ett ATS-övervakningssystem. |
254. |
flygning enligt visuellflygregler eller VFR-flygning) (visual flight rules flight eller VFR flight : en flygning som utförs i enlighet med visuellflygreglerna. |
255. |
visuell inflygning (visual approach) : en inflygning enligt IFR då antingen en del av eller hela instrumentinflygningsproceduren inte fullföljs och inflygningen utförs med marksikt. |
256. |
visuella väderförhållanden (VMC, Visual Meteorological Conditions) : väderförhållanden, uttryckta i värden för sikt, avstånd från moln, samt molntäckeshöjd lika med eller högre än fastställda minima. |
257. |
VOLMET : flygväderinformation för luftfartyg under flygning. |
258. |
allmän VOLMET-utsändning (VOLMET broadcast) : tillhandahållande av aktuella METAR, SPECI, TAF och SIGMET, beroende på vad som är tillämpligt, genom kontinuerliga och repetitiva allmänna talutsändningar. |
259. |
brytpunkt (waypoint)
: en fastställd geografisk position som används för att definiera en flygväg baserad på områdesnavigering för ett luftfartyg som använder områdesnavigering. Brytpunkter identifieras som antingen
a)
fly-by-brytpunkt – en brytpunkt som inte kräver direkt överflygning där inledning av sväng beräknas för att medge tangentiell uppfångning av nästa segment på sträcka eller i en procedur, eller
b)
fly-over-brytpunkt – en brytpunkt som kräver direkt överflygning där en sväng inleds i syfte att gå in i nästa segment på sträcka eller i en procedur. |
260. |
U-space-luftrum : en geografisk UAS-zon som utsetts av medlemsstaterna, där UAS-drift endast får äga rum med stöd av U-space-tjänster. |
261. |
U-space-tjänst : en tjänst som använder digitala tjänster och automatisering av funktioner som är utformade för att stödja säker, trygg och effektiv tillgång till U-space-luftrummet för ett stort antal UAS:er. |
262. |
gemensam informationstjänst : en tjänst som består av spridning av statiska och dynamiska data för att möjliggöra tillhandahållande av U-space-tjänster för trafikledning av obemannade luftfartyg. |
263. |
dynamisk omkonfigurering av luftrummet : tillfällig ändring av U-space-luftrummet för att tillgodose kortsiktiga förändringar i efterfrågan på bemannad trafik genom justering av de geografiska gränserna för detta U-space-luftrum. |
264. |
vulkanobservatorium (volcano observatory) : en leverantör som väljs ut av den behöriga myndigheten och som observerar aktivitet i en vulkan eller en grupp av vulkaner och tillgängliggör dessa observationer för mottagare inom luftfarten enligt en överenskommen förteckning. |
265. |
Geography Markup Language (GML) : en kodningsstandard för Open Geospatial Consortium (OGC). |
266. |
rymdvädercentrum (SWXC, space weather centre) : ett centrum som har till uppgift att övervaka och tillhandahålla rådgivning om rymdväderfenomen som förväntas påverka högfrekvent radiokommunikation, kommunikation via satellit, GNSS-baserade navigations- och övervakningssystem och/eller utgöra en strålningsrisk för flygpassagerare. |
BILAGA II
KRAV FÖR BEHÖRIGA MYNDIGHETER – TILLSYN ÖVER TJÄNSTER OCH ANDRA NÄTVERKSFUNKTIONER FÖR FLYGLEDNINGSTJÄNST
(Del-ATM/ANS.AR)
KAPITEL A – ALLMÄNNA KRAV
ATM/ANS.AR.A.001 Tillämpningsområde
I denna bilaga fastställs krav för förvaltnings- och ledningssystem hos de behöriga myndigheter som ansvarar för certifiering, tillsyn och verkställighet när det gäller hur kraven i bilagorna III–XIII tillämpas av tjänsteleverantörerna i enlighet med artikel 6.
ATM/ANS.AR.A.005 Arbetsuppgifter avseende certifiering, tillsyn och verkställighet
Den behöriga myndigheten ska utöva certifierings-, tillsyns- och verkställighetsuppgifter avseende tillämpningen av de krav som gäller för tjänsteleverantörer, övervaka att deras tjänster tillhandahålls på ett säkert sätt och kontrollera att de tillämpliga kraven uppfylls.
De behöriga myndigheterna ska fastställa och utöva sitt ansvar för certifiering, tillsyn och verkställighet på ett sätt som säkerställer att
det klart framgår vem som ansvarar för tillämpningen av respektive bestämmelse i denna förordning,
de känner till mekanismerna för säkerhetstillsynen och deras resultat,
ett relevant informationsutbyte säkerställs mellan de behöriga myndigheterna.
De berörda behöriga myndigheterna ska regelbundet se över den överenskommelse om tillsyn av de tjänsteleverantörer som tillhandahåller flygtrafiktjänster inom funktionella luftrumsblock (FAB) som sträcker sig över luftrum som faller under flera medlemsstaters ansvarsområde och som avses i artikel 2.3 i förordning (EG) nr 550/2004 och, i händelse av gränsöverskridande tillhandahållande av flygtrafiktjänster, det avtal om ömsesidigt erkännande av tillsynsuppgifter som avses i artikel 2.5 i förordning (EG) nr 550/2004, liksom det praktiska genomförandet av dessa överenskommelser och avtal, särskilt mot bakgrund av de säkerhetsprestanda som uppnåtts av tjänsteleverantörerna under deras tillsyn.
Den behöriga myndigheten ska upprätta samordningsarrangemang med andra behöriga myndigheter avseende anmälda ändringar i funktionella system som berör tjänsteleverantörer under andra behöriga myndigheters tillsyn. Dessa samordningsarrangemang ska säkerställa att urval och granskning av de anmälda ändringarna görs på ett effektivt sätt, i enlighet med punkt ATM/ANS.AR.C.025.
ATM/ANS.AR.A.010 Dokumentation avseende certifiering, tillsyn och verkställighet
Den behöriga myndigheten ska tillgängliggöra relevanta lagstiftningsakter, standarder, föreskrifter, tekniska publikationer och tillhörande dokument för sin personal så att de kan utföra sina uppgifter och fullgöra sina skyldigheter.
ATM/ANS.AR.A.015 Sätt att uppfylla kraven
Byrån ska utarbeta godtagbara sätt att uppfylla kraven (AMC) som får användas för att uppnå överensstämmelse med kraven i denna förordning. När de godtagbara sätten att uppfylla kraven har tillämpats, ska de tillämpliga kraven i denna förordning anses vara uppfyllda.
Alternativa sätt att uppfylla kraven (AltMOC) får användas för att uppnå överensstämmelse med kraven i denna förordning.
Den behöriga myndigheten ska fastställa ett system för att på ett enhetligt sätt utvärdera att alla de alternativa sätt att uppfylla kraven som används av myndigheten själv eller av tjänsteleverantörer som står under dess tillsyn gör det möjligt att uppnå överensstämmelse med kraven i denna förordning.
Den behöriga myndigheten ska utvärdera alla alternativa sätt att uppfylla kraven som föreslås av en tjänsteleverantör i enlighet med punkt ATM/ANS.OR.A.020, genom att analysera den dokumentation som tillhandahålls och vid behov genomföra en inspektion av tjänsteleverantören.
När den behöriga myndigheten anser att de alternativa sätten att uppfylla kraven är tillräckliga för att säkerställa överensstämmelse med de tillämpliga kraven i denna förordning ska den utan onödigt dröjsmål
meddela sökanden att de alternativa sätten att uppfylla kraven får införas och, i tillämpliga fall, ändra sökandens certifikat i enlighet med detta,
underrätta byrån om deras innehåll, inklusive kopior av all relevant dokumentation,
informera övriga medlemsstater om de alternativa sätt att uppfylla kraven som har godtagits.
När den behöriga myndigheten själv använder alternativa sätt att uppfylla kraven för att uppnå överensstämmelse med de tillämpliga kraven i denna förordning ska den
göra dessa tillgängliga för alla tjänsteleverantörer som står under dess tillsyn,
utan onödigt dröjsmål underrätta byrån.
Den behöriga myndigheten ska tillhandahålla byrån en fullständig beskrivning av de alternativa sätten att uppfylla kraven, inklusive eventuella revideringar av förfaranden som kan vara relevanta, samt en bedömning som visar att de tillämpliga kraven i denna förordning är uppfyllda.
ATM/ANS.AR.A.020 Information till byrån
Den behöriga myndigheten ska utan onödigt dröjsmål underrätta byrån om eventuella betydande problem med genomförandet av de relevanta bestämmelserna i förordning (EU) 2018/1139 och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna eller av förordningarna (EG) nr 549/2004, (EG) nr 550/2004 och (EG) nr 551/2004 som är tillämpliga på tjänsteleverantörer.
Utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 ( 4 ) och dess delegerade akter och genomförandeakter ska den behöriga myndigheten så snart som möjligt förse byrån med information av betydelse för säkerheten som härrör från de händelserapporter som lagras i dess nationella databas i enlighet med artikel 6.6 i förordning (EU) nr 376/2014.
ATM/ANS.AR.A.025 Omedelbar reaktion på säkerhetsproblem
Den behöriga myndigheten ska, utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EU) nr 376/2014, införa ett system för att på lämpligt sätt samla in, analysera och sprida säkerhetsinformation.
Byrån ska införa ett system för att på lämpligt sätt analysera all relevant säkerhetsinformation som tas emot från de behöriga myndigheterna och utan onödigt dröjsmål förse medlemsstaterna och kommissionen med all information, enligt vad som är lämpligt och inklusive rekommendationer eller korrigerande åtgärder som ska vidtas, som krävs för att de i rätt tid ska reagera på ett säkerhetsproblem som berör tjänsteleverantörerna.
När den behöriga myndigheten har mottagit den information som avses i punkterna a och b ska den vidta lämpliga åtgärder för att åtgärda säkerhetsproblemet, inklusive att utfärda säkerhetsdirektiv i enlighet med punkt ATM/ANS.AR.A.030.
Åtgärder som vidtas enligt punkt c ska omedelbart meddelas till de berörda tjänsteleverantörer som ska efterleva dessa, i enlighet med punkt ATM/ANS.OR.A.060. Den behöriga myndigheten ska också underrätta byrån om dessa åtgärder och, om gemensamma åtgärder krävs, övriga berörda behöriga myndigheter.
ATM/ANS.AR.A.030 Säkerhetsdirektiv
Den behöriga myndigheten ska utfärda ett säkerhetsdirektiv när den har fastställt förekomsten av något av följande:
En säkerhetsbrist i ett funktionellt system vilken kräver omedelbar åtgärd.
Bristande säkerhet, skydd, prestanda eller driftskompatibilitet för utrustning som omfattas av en försäkran om uppfyllelse i enlighet med artikel 6 i delegerad förordning (EU) 2023/1768 som sannolikt kommer att existera eller utvecklas i annan ATM-/ANS-utrustning.
Säkerhetsdirektivet ska delges berörda ATM/ANS-leverantörer och innehålla minst följande information:
Beskrivning av säkerhetsbristen.
Uppgift om vilket funktionellt system som påverkas.
Erforderliga åtgärder med motiveringar.
Tidsfristen för att slutföra de åtgärder som krävs.
Datum för ikraftträdande.
Den behöriga myndigheten ska delge byrån och eventuella andra berörda behöriga myndigheter en kopia av säkerhetsdirektivet inom en månad från det att direktivet utfärdas.
Den behöriga myndigheten ska kontrollera att ATM/ANS-leverantörerna följer säkerhetsdirektiven och direktiven för ATM/ANS-utrustning, beroende på vad som är tillämpligt.
KAPITEL B – LEDNING (ATM/ANS.AR.B)
ATM/ANS.AR.B.001 Ledningssystem
Den behöriga myndigheten ska inrätta och upprätthålla ett ledningssystem som minst omfattar följande delar:
Dokumenterade policyer och förfaranden för att beskriva sin organisation, sina medel och metoder för att uppnå överensstämmelse med förordning (EU) 2018/1139 och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av den förordningen, vid behov, för utövande av dess arbetsuppgifter avseende certifiering, tillsyn och verkställighet. Förfarandena ska hållas uppdaterade och fungera som grundläggande arbetsdokument inom den behöriga myndigheten för alla relaterade uppgifter.
Tillräcklig personal, inklusive inspektörer, för att utföra myndighetens uppgifter och fullgöra dess skyldigheter enligt denna förordning. Personalen ska ha de kvalifikationer som krävs för att utföra de tilldelade uppgifterna, och ha de kunskaper och erfarenheter och ges den inledande utbildning, utbildning på arbetsplatsen och återkommande utbildning som krävs för att säkerställa att kompetensen bibehålls. Ett system ska finnas för att planera personalens tillgänglighet så att alla relaterade uppgifter kan genomföras på rätt sätt.
Tillräckliga resurser i fråga om utrustning och kontorslokaler för att utföra de tilldelade uppgifterna.
En process för att övervaka att ledningssystemet uppfyller relevanta krav och att förfarandena är lämpliga, inklusive inrättande av ett internt granskningsförfarande och ett förfarande för hantering av säkerhetsrisker. Övervakningen av efterlevnad ska inbegripa ett system för återrapportering av avvikelser som framkommit vid granskningen till den behöriga myndighetens ledande befattningshavare, så att korrigerande åtgärder kan genomföras vid behov.
En person eller grupp av personer som inför den behöriga myndighetens ledande befattningshavare är direkt ansvarig för funktionen att övervaka efterlevnaden.
Den behöriga myndigheten ska för varje aktivitetsområde som ingår i ledningssystemet utse en eller flera personer med övergripande ledningsansvar för den/de relevanta uppgiften/uppgifterna.
Den behöriga myndigheten ska fastställa förfaranden för deltagandet i ett ömsesidigt utbyte av all nödvändig information och assistans med andra berörda behöriga myndigheter, inom medlemsstaten eller i andra medlemsstater, inbegripet följande information:
Relevanta resultat som tagits upp och uppföljningsåtgärder som vidtagits som ett resultat av tillsyn över ATM/ANS-leverantörer som bedriver verksamhet på en medlemsstats territorium, men som certifierats av den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat eller av byrån, och
som härrör från obligatorisk och frivillig händelserapportering enligt kraven i punkt ATM/ANS.OR.A.065.
En kopia av de förfaranden som rör ledningssystemet och tillhörande ändringar ska göras tillgängliga för byrån i standardiseringssyfte.
ATM/ANS.AR.B.005 Fördelning av uppgifter till behöriga organ
Den behöriga myndigheten får fördela sina uppgifter i samband med certifiering eller tillsyn av tjänsteleverantörer enligt denna förordning, med undantag för utfärdandet av själva certifikaten, till behöriga organ. När den behöriga myndigheten fördelar sådana uppgifter ska den säkerställa att den har gjort följande:
Inrättat ett system för att inledningsvis och fortlöpande bedöma huruvida det behöriga organet uppfyller kraven i bilaga V till förordning (EG) nr 216/2008. Detta system och resultaten av bedömningarna ska dokumenteras.
Undertecknat ett avtal med det behöriga organet som godkänts av båda parter på lämplig ledningsnivå och som klart anger
de uppgifter som ska utföras,
de försäkringar, rapporter och register som ska tillhandahållas,
de tekniska villkor som ska uppfyllas vid utförandet av uppgifterna,
tillhörande ansvarsförhållanden,
hur information som samlas in i samband med fullgörandet av uppgifterna skyddas.
Den behöriga myndigheten ska säkerställa att den interna granskningsprocess och process för hantering av säkerhetsrisker som krävs enligt punkt ATM/ANSAR.B.001 a 4 omfattar alla uppgifter som utförs för dess räkning av det behöriga organet.
ATM/ANS.AR.B.010 Förändringar i ledningssystemet
Den behöriga myndigheten ska ha inrättat ett system för att identifiera ändringar som påverkar dess förmåga att utföra sina uppgifter och fullgöra sina skyldigheter enligt förordning (EU) 2018/1139 och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av den förordningen. Systemet ska göra det möjligt för myndigheten att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ledningssystemet förblir tillfredsställande och effektivt.
Den behöriga myndigheten ska uppdatera sitt ledningssystem så att det i rätt tid avspeglar varje ändring i förordning (EU) 2018/1139 och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av den förordningen, i syfte att säkerställa en effektiv tillämpning av ledningssystemet.
Den behöriga myndigheten ska underrätta byrån om ändringar som påverkar dess förmåga att utföra sina uppgifter och fullgöra sina skyldigheter enligt förordning (EU) 2018/1139 och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av den förordningen.
ATM/ANS.AR.B.015 Registerföring
Den behöriga myndigheten ska inrätta ett system för registerföring som gör det möjligt att på ett lämpligt sätt lagra, komma åt och spåra uppgifter om
ledningssystemets dokumenterade policyer och förfaranden,
personalens utbildning, kvalifikationer och bemyndigande i enlighet med punkt ATM/ANS.AR.B.001 a 2,
fördelningen av uppgifter, inbegripet de delar som krävs enligt punkt ATM/ANS.AR.B.005, samt närmare information om de fördelade uppgifterna,
processer för certifiering och/eller försäkran,
utnämningar av leverantörer av flygtrafikledningstjänster och flygvädertjänst, i tillämpliga fall,
certifiering och tillsyn avseende tjänsteleverantörer som bedriver verksamhet på en medlemsstats territorium, men är certifierade av den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat eller av byrån, enligt överenskommelse mellan dessa myndigheter,
utvärdering och anmälan till byrån om alternativa sätt att uppfylla kraven som föreslås av tjänsteleverantörer och bedömning av de alternativa sätt att uppfylla kraven som används av den behöriga myndigheten själv,
tjänsteleverantörernas uppfyllande av de tillämpliga kraven i denna förordning efter utfärdande av certifikatet eller, där så är relevant, inlämnande av en försäkran, inklusive rapporter från alla granskningar, omfattande avvikelser, korrigerande åtgärder och datum då åtgärderna avslutats och observationer, samt andra säkerhetsrelaterade register,
vidtagna verkställighetsåtgärder,
säkerhetsinformation, säkerhetsdirektiv och uppföljningsåtgärder,
utnyttjandet av flexibilitetsbestämmelser enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 216/2008.
Den behöriga myndigheten ska föra en förteckning över alla utfärdade certifikat och mottagna försäkringar som rör tjänsteleverantörer.
Alla register ska bevaras under en minimiperiod av fem år efter det att certifikatet upphör att gälla eller försäkran återkallas, med förbehåll för tillämplig dataskyddslagstiftning.
KAPITEL C – TILLSYN, CERTIFIERING OCH VERKSTÄLLIGHET (ATM/ANS.AR.C)
ATM/ANS.AR.C.001 Övervakning av säkerhetsprestanda
De behöriga myndigheterna ska regelbundet övervaka och bedöma säkerhetsprestanda för de tjänsteleverantörer som står under deras tillsyn.
De behöriga myndigheterna ska använda resultaten från övervakningen av säkerhetsprestanda framför allt inom sin riskbaserade tillsyn.
ATM/ANS.AR.C.005 Certifiering, försäkran och kontroll avseende tjänsteleverantörernas uppfyllande av kraven
Den behöriga myndigheten ska inom ramen för punkt ATM/ANS.AR.B.001 a 1 fastställa en process för att kontrollera följande:
Tjänsteleverantörernas uppfyllande av de tillämpliga kraven i bilagorna III–XIII, och eventuella villkor som har knutits till certifikatet före dess utfärdande. Certifikatet ska utfärdas i enlighet med tillägg 1 till denna bilaga.
Efterlevnad av alla säkerhetsrelaterade skyldigheter i det utnämningsbeslut som utfärdas i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 550/2004.
Fortlöpande efterlevnad av de tillämpliga kraven för de tjänsteleverantörer som står under dess tillsyn.
Införandet av mål för säkerhet, skydd och driftskompatibilitet, tillämpliga krav och andra villkor som anges i försäkran om uppfyllelse för ATM/ANS-utrustning, begränsningar i och villkor avseende teknik och prestanda som fastställs i ATM-/ANS-utrustningens certifikat och/eller försäkringar, och av säkerhetsåtgärder, inbegripet direktiv för ATM/ANS-utrustning från byrån i enlighet med punkt ATM/ANS.EQMT.AR.A.030 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2023/1768.
Införande av säkerhetsdirektiv, korrigerande åtgärder och verkställighetsåtgärder.
Den process som avses i punkt a ska
bygga på dokumenterade förfaranden,
underbyggas med dokumentation som är särskilt avsedd att ge dess personal vägledning om hur de ska utföra sina uppgifter i samband med certifiering, tillsyn och verkställighet,
ge den berörda organisationen en indikation om resultaten av certifierings-, tillsyns- och verkställighetsaktiviteterna,
grundas på granskningar och inspektioner som utförs av den behöriga myndigheten,
när det gäller certifierade tjänsteleverantörer ge den behöriga myndigheten de bevis den behöver för att vidta ytterligare åtgärder, bland annat sådana som avses i artikel 9 i förordning (EG) nr 549/2004, artikel 7.7 i förordning (EG) nr 550/2004 och artiklarna 10, 25 och 68 i förordning (EG) nr 216/2008 i fall då krav inte uppfylls,
när det gäller tjänsteleverantörer som inlämnar försäkringar ge den behöriga myndigheten bevis så att den om lämpligt kan vidta korrigerande åtgärder som kan omfatta verkställighetsåtgärder, om lämpligt även sådana korrigerande åtgärder som krävs i nationell lagstiftning.
ATM/ANS.AR.C.010 Tillsyn
Den behöriga myndigheten, eller behöriga organ som agerar för dess räkning, ska utföra granskningar i enlighet med artikel 5.
De granskningar som avses i punkt a ska
förse den behöriga myndigheten med bevis på överensstämmelse med tillämpliga krav och med genomförandeåtgärderna,
vara oberoende av all intern granskningsverksamhet som utförs av tjänsteleverantören,
omfatta fullständiga genomförandeåtgärder eller delar av dessa, samt processer och tjänster,
fastställa huruvida
genomförandeåtgärderna uppfyller de tillämpliga kraven,
vidtagna åtgärder överensstämmer med genomförandeåtgärderna och de tillämpliga kraven,
resultat av vidtagna åtgärder uppfyller förväntade resultat av genomförandeåtgärderna.
Den behöriga myndigheten ska på grundval av de uppgifter som står till dess förfogande övervaka att de tjänsteleverantörer som står under dess tillsyn fortlöpande uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning.
ATM/ANS.AR.C.015 Tillsynsprogram
Den behöriga myndigheten ska upprätta och årligen uppdatera ett tillsynsprogram, med beaktande av tjänsteleverantörernas särskilda karaktär, komplexiteten i deras verksamhet och resultaten av tidigare certifierings- och/eller tillsynsverksamhet och programmet ska grundas på en bedömning av därmed förknippade risker. Det ska inbegripa granskningar som uppfyller följande:
De ska täcka alla områden med potentiella säkerhetsrisker, med fokus på områden där problem har konstaterats.
De ska täcka alla tjänsteleverantörer som står under tillsyn av den behöriga myndigheten.
De ska täcka de medel som införts av tjänsteleverantören för att säkerställa personalens kompetens.
De ska säkerställa att granskningarna utförs på ett sätt som står i rimlig proportion till den risk som tjänsteleverantörens verksamhet och tjänster utgör.
De ska säkerställa att en planeringscykel för tillsynen på högst 24 månader tillämpas på de tjänsteleverantörer som omfattas av programmets tillsyn.
Planeringscykeln för tillsynen får reduceras om det finns bevis för att säkerhetsprestandan för tjänsteleverantören har minskat.
Planeringscykeln för tillsynen får förlängas till högst 36 månader för en tjänsteleverantör som är certifierad av den behöriga myndigheten om den behöriga myndigheten har fastställt att under den föregående 24-månadersperioden har
tjänsteleverantören på ett effektivt sätt identifierat riskkällor för flygsäkerheten och hanterat därmed förknippade risker,
tjänsteleverantören fortlöpande visat överensstämmelse med kraven för ändringshantering enligt punkterna ATM/ANS.OR.A.040 och ATM/ANS.OR.A.045,
inga avvikelser på nivå 1 utfärdats,
alla korrigerande åtgärder genomförts inom den tidsperiod som den behöriga myndigheten har godkänt eller förlängt i enlighet med punkt ATM/ANS.AR.C.050.
Planeringscykeln för tillsynen får förlängas till högst 48 månader om tjänsteleverantören, utöver det ovanstående, har inrättat ett effektivt system, som har godkänts av den behöriga myndigheten, för fortlöpande rapportering till den behöriga myndigheten om tjänsteleverantörens säkerhetsprestanda och regelefterlevnad.
De ska säkerställa en uppföljning av genomförandet av korrigerande åtgärder.
De ska vara föremål för samråd med de berörda tjänsteleverantörerna och därefter anmälan.
De ska ange de planerade inspektionsintervallen för respektive plats, om sådana finns.
Den behöriga myndigheten får besluta att ändra målen för och omfattningen av planerade granskningar, även genom dokumentationsgranskningar och extra granskningar, där det behövs.
Den behöriga myndigheten ska besluta om vilka åtgärder, beståndsdelar, tjänster, funktioner, platser och verksamheter som ska genomgå granskning inom en fastställd tidsperiod.
Observationer och avvikelser som framkommit vid granskningen och som utfärdas i enlighet med punkt ATM/ANS.AR.C.050 ska dokumenteras. De senare ska styrkas med bevisning och innehålla hänvisningar till de tillämpliga kraven och tillhörande genomförandeåtgärder i förhållande till vilka granskningen har genomförts.
En granskningsrapport med närmare uppgifter om observationer och konstaterade avvikelser ska upprättas och överlämnas till den berörda tjänsteleverantören.
ATM/ANS.AR.C.020 Utfärdande av certifikat
Den behöriga myndigheten ska, efter den process som fastställs i punkt ATM/ANS.AR.C.005 a och efter att ha tagit emot en ansökan om utfärdande av ett certifikat till en tjänsteleverantör, kontrollera att tjänsteleverantören uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning.
Den behöriga myndigheten får kräva ytterligare granskningar, inspektioner eller bedömningar som den anser vara nödvändiga innan den utfärdar certifikatet.
Certifikatet ska gälla tills vidare. Rättigheterna till de aktiviteter som tjänsteleverantören är godkänd att utöva ska anges i de villkor för tillhandahållande av tjänster som åtföljer certifikatet.
Certifikatet får inte utfärdas om en avvikelse på nivå 1 fortfarande är öppen. Under exceptionella omständigheter ska andra avvikelser än sådana på nivå 1 bedömas och reduceras efter behov av tjänsteleverantören, och en plan för korrigerande åtgärder som åtgärdar avvikelserna ska godkännas av den behöriga myndigheten innan certifikatet utfärdas.
ATM/ANS.AR.C.025 Ändringar
Efter att ha tagit emot en anmälan om en ändring i enlighet med punkt ATM/ANS.OR.A.045 ska den behöriga myndigheten uppfylla punkterna ATM/ANS.AR.C.030, ATM/ANS.AR.C.035 och ATM/ANS.AR.C.040.
Efter att ha tagit emot en anmälan om en ändring i enlighet med punkt ATM/ANS.OR.A.040 a 2 som kräver godkännande i förväg ska den behöriga myndigheten
kontrollera att tjänsteleverantören uppfyller de tillämpliga kraven innan godkännandet av ändringen utfärdas.
omedelbart vidta lämpliga åtgärder, utan att det påverkar tillämpningen av ytterligare verkställighetsåtgärder, när tjänsteleverantören genomför ändringar som kräver godkännande i förväg utan att ha tagit emot den behöriga myndighetens godkännande enligt punkt 1.
För att göra det möjligt för en tjänsteleverantör att ändra sina ledningssystem och/eller säkerhetsledningssystem, i tillämpliga fall, utan godkännande i förväg i enlighet med punkt ATM/ANS.OR.A.040 b, ska den behöriga myndigheten godkänna ett förfarande för att definiera omfattningen av sådana ändringar och beskriva hur sådan ändringar ska anmälas och hanteras. Under den löpande tillsynsprocessen ska den behöriga myndigheten bedöma den information som lämnats i anmälan för att kontrollera huruvida åtgärder som vidtagits överensstämmer med godkända förfaranden och tillämpliga krav. Vid varje fall av bristande efterlevnad ska den behöriga myndigheten
meddela tjänsteleverantören om den bristande efterlevnaden och begära ytterligare ändringar,
agera i enlighet med punkt ATM/ANS.AR.C.050 i händelse av avvikelser på nivå 1 eller nivå 2.
ATM/ANS.AR.C.030 Godkännande av förfaranden för ändringshantering i funktionella system
Den behöriga myndigheten ska granska
förfaranden för ändringshantering i funktionella system eller eventuella betydande ändringar av dessa förfaranden som lämnats in av tjänsteleverantören i enlighet med punkt ATM/ANS.OR.B.010 b,
varje avsteg från de förfaranden som avses i punkt 1 för en viss ändring, på begäran av en tjänsteleverantör i enlighet med punkt ATM/ANS.OR.B.010 c 1.
Den behöriga myndigheten ska godkänna de förfaranden, ändringar och avsteg som avses i punkt a om den har fastställt att de är nödvändiga och tillräckliga för att tjänsteleverantören ska kunna visa överensstämmelse med punkterna ATM/ANS.OR.A.045, ATM/ANS.OR.C.005, ATS.OR.205 och ATS.OR.210, beroende på vad som är tillämpligt.
ATM/ANS.AR.C.035 Beslut om att granska en anmäld ändring i det funktionella systemet
Efter mottagande av en anmälan i enlighet med punkt ATM/ANS.OR.A.045 a 1, eller efter mottagande av ändrad information i enlighet med punkt ATM/ANS.OR.A.045 b, ska den behöriga myndigheten fatta beslut om huruvida ändringen ska granskas eller inte. Den behöriga myndigheten ska begära eventuell ytterligare information som behövs från tjänsteleverantören till stöd för detta beslut.
Den behöriga myndigheten ska bestämma behovet av en granskning, baserat på särskilda, giltiga och dokumenterade kriterier som, åtminstone, säkerställer att den anmälda ändringen granskas om kombinationen av sannolikheten för att bevisningen är komplex eller okänd för tjänsteleverantören och allvarlighetsgraden av ändringens möjliga konsekvenser är betydande.
Om den behöriga myndigheten beslutar att en granskning behövs och gör detta på grundval av andra riskbaserade kriterier utöver de i punkt b ska dessa kriterier vara uttryckliga, giltiga och dokumenterade.
Den behöriga myndigheten ska informera tjänsteleverantören om sitt beslut att granska en anmäld ändring i ett funktionellt system och på begäran förse tjänsteleverantören med den tillhörande motiveringen.
ATM/ANS.AR.C.040 Granskning av en anmäld ändring i det funktionella systemet
När den behöriga myndigheten granskar bevisningen för en anmäld ändring ska den
bedöma giltigheten i den bevisning som framförs, med avseende på punkt ATM/ANS.OR.C.005 a 2 eller ATS.OR.205 a 2,
samordna sina aktiviteter med andra behöriga myndigheter närhelst detta är nödvändigt.
Den behöriga myndigheten ska göra ett av följande:
Godkänna den bevisning som avses i punkt a 1, i tillämpliga fall med villkor, när det visar sig vara giltigt, och informera tjänsteleverantören om detta.
Förkasta den bevisning som avses i punkt a 1 och informera tjänsteleverantören tillsammans med en motivering som stöd.
ATM/ANS.AR.C.045 Försäkringar från leverantörer av flyginformationstjänst
När den behöriga myndigheten tar emot en försäkran från en leverantör av flyginformationstjänst som har för avsikt att tillhandahålla sådana tjänster, ska den behöriga myndigheten bekräfta mottagandet av försäkran till den tjänsteleverantören, och kontrollera att försäkran innehåller all den information som krävs i punkt ATM/ANS.OR.A.015.
Om försäkran inte innehåller den information som krävs eller innehåller information som visar att tillämpliga krav inte uppfylls ska den behöriga myndigheten meddela den berörda leverantören av flyginformationstjänst om den bristande efterlevnaden och begära ytterligare information. Om så är nödvändigt ska den behöriga myndigheten genomföra en granskning av leverantören av flyginformationstjänst. Om den bristande efterlevnaden bekräftas ska den behöriga myndigheten vidta åtgärder enligt punkt ATM/ANS.AR.C.050.
Den behöriga myndigheten ska föra ett register över försäkringar från leverantörer av flyginformationstjänst som lämnats till den i enlighet med denna förordning.
ATM/ANS.AR.C.050 Avvikelser, korrigerande åtgärder och verkställighetsåtgärder
Den behöriga myndigheten ska ha ett system för att analysera avvikelserna med avseende på deras betydelse för säkerheten och besluta om verkställighetsåtgärder på grundval av de säkerhetsrisker som tjänsteleverantörens bristande efterlevnad utgör.
I fall då omedelbara, lämpliga reduceringsåtgärder skulle innebära ingen eller en mycket låg tillkommande säkerhetsrisk får den behöriga myndigheten godkänna tillhandahållandet av tjänster för att säkerställa tjänstens kontinuitet samtidigt som korrigerande åtgärder vidtas.
Den behöriga myndigheten ska meddela en avvikelse på nivå 1 när den konstaterar en sådan betydande bristande efterlevnad av tillämpliga krav i förordning (EU) 2018/1139 och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits med grund i denna samt i förordningarna (EG) nr 549/2004, (EG) nr 550/2004, och (EG) nr 551/2004 och deras genomförandebestämmelser, av ATM/ANS-leverantörens förfaranden och handböcker, av villkoren för ett certifikat, av utnämningsbeslutet om detta är tillämpligt, eller av innehållet i en försäkran, om denna bristande efterlevnad utgör en betydande risk för flygsäkerheten eller på annat sätt innebär att tjänsteleverantörens förmåga att fortsätta sin verksamhet kan ifrågasättas.
Avvikelser på nivå 1 ska bland annat omfatta följande:
Utfärdande av operativa förfaranden och/eller tillhandahållande av en tjänst på ett sätt som skapar en betydande risk för flygsäkerheten.
Inlämning av förfalskade handlingar för bevisning i syfte att erhålla eller upprätthålla giltighet för tjänsteleverantörens certifikat.
Bevis för otillbörligt eller bedrägligt utnyttjande av tjänsteleverantörens certifikat.
Avsaknad av en verksamhetsansvarig chef.
Den behöriga myndigheten ska meddela en avvikelse på nivå 2 när den konstaterar en annan bristande efterlevnad av de tillämpliga kraven i förordning (EU) 2018/1139 och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits med grund i denna samt i förordningarna (EG) nr 549/2004, (EG) nr 550/2004 och (EG) nr 551/2004 och deras genomförandebestämmelser, av ATM/ANS-leverantörens förfaranden och handböcker, villkoren för ett certifikat, eller av innehållet i en försäkran.
När en avvikelse upptäcks, under tillsyn eller på annat sätt, ska den behöriga myndigheten, utan att det påverkar några ytterligare åtgärder som krävs enligt förordning (EU) 2018/1139 och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits med grund i denna, eller enligt förordningarna (EG) nr 549/2004, (EG) nr 550/2004 och (EG) nr 551/2004 och deras genomförandebestämmelser, skriftligt informera tjänsteleverantören om bristen och begära korrigerande åtgärd för att rätta till det eller de fall av bristande efterlevnad som konstaterats.
Vid avvikelse på nivå 1 ska den behöriga myndigheten vidta omedelbar och lämplig åtgärd och får, om så är lämpligt, begränsa, tillfälligt upphäva eller helt eller delvis återkalla certifikatet, och samtidigt säkerställa tjänsternas kontinuitet, under förutsättning att säkerheten inte äventyras och ska, om det gäller nätverksförvaltaren, informera kommissionen. De åtgärder som vidtas ska bero på avvikelsens omfattning och ska kvarstå fram till dess att en lyckad korrigerande åtgärd har vidtagits av ATM/ANS-leverantören.
Vid avvikelser på nivå 2 ska den behöriga myndigheten
bevilja tjänsteleverantören en period för genomförande av korrigerande åtgärder som ingår i en åtgärdsplan som är särskilt anpassad för typen av avvikelse,
bedöma den plan för korrigerande åtgärder och deras genomförande som föreslås av tjänsteleverantören, och godkänna dessa om bedömningen visar att de räcker för att korrigera de fall av bristande efterlevnad som konstaterats.
Vid avvikelser på nivå 2, om tjänsteleverantören underlåter att lämna in en plan för korrigerande åtgärder som är godtagbar för den behöriga myndigheten mot bakgrund av avvikelsen, eller om tjänsteleverantören underlåter att genomföra den korrigerande åtgärden inom den tidsperiod som godtagits eller förlängts av den behöriga myndigheten, får avvikelsen höjas till nivå 1 och åtgärder ska vidtas i enlighet med punkt 1.
Om den behöriga myndigheten upptäcker att ATM/ANS-leverantören integrerar ATM/ANS-utrustning i sitt funktionella system utan att säkerställa överensstämmelse med punkt ATM/ANS.OR.A.045 g ska den, med vederbörlig hänsyn till behovet av att säkerställa säkerhet och kontinuitet i verksamheten, vidta alla nödvändiga åtgärder för att begränsa tillämpningsområdet för den berörda ATM/ANS-utrustningen eller förbjuda att denna utrustning används av ATM/ANS-leverantörer under myndighetens tillsyn.
För fall som inte motiverar avvikelser på nivå 1 eller 2 får den behöriga myndigheten meddela observationer.
Tillägg 1
CERTIFIKAT FÖR TJÄNSTELEVERANTÖR
EUROPEISKA UNIONEN
BEHÖRIG MYNDIGHET
CERTIFIKAT FÖR TJÄNSTELEVERANTÖR
[CERTIFIKATETS/UTGÅVANS NUMMER]
I enlighet med genomförandeförordning (EU) 2017/373 och med förbehåll för de villkor som anges nedan, certifierar [den behöriga myndigheten] härmed
[TJÄNSTELEVERANTÖRENS NAMN]
[TJÄNSTELEVERANTÖRENS ADRESS]
som tjänsteleverantör med de rättigheter som anges i de bifogade villkoren för tillhandahållande av tjänster.
VILLKOR:
Detta certifikat är utfärdat med förbehåll för de villkor och den omfattning för tillhandahållande av tjänster och funktioner som förtecknas i de bifogade villkoren för tillhandahållande av tjänster.
Detta certifikat är giltigt så länge den certifierade tjänsteleverantören uppfyller kraven i genomförandeförordning (EU) 2017/373 och andra tillämpliga bestämmelser och, när så är relevant, förfarandena i tjänsteleverantörens dokumentation.
Under förutsättning att ovanstående villkor är uppfyllda ska detta certifikat förbli giltigt fram till dess att certifikatet har återlämnats, begränsats, tillfälligt upphävts eller återkallats.
Datum för utfärdande:
Namnteckning:
[Behörig myndighet]
Easa-blankett 157, utgåva 1 – sida 1/4
TJÄNSTELEVERANTÖR
CERTIFIKAT
VILLKOR FÖR TILLHANDAHÅLLANDE AV TJÄNSTER
Bilaga till tjänsteleverantörens certifikat:
[CERTIFIKATETS/UTGÅVANS NUMMER]
[TJÄNSTELEVERANTÖRENS NAMN]
har fått rättigheter att tillhandahålla följande omfattning av tjänster/funktioner:
(ta bort rader vid behov)
Tjänster/funktioner |
Typ av tjänst/funktion |
Omfattning av tjänst/funktion |
Begränsningar (*1) |
Flygtrafikledningstjänster (ATS) (*4) |
Flygkontrolltjänster (ATC) |
Områdeskontrolltjänst |
|
Inflygningskontrolltjänst |
|
||
Flygplatskontrolltjänst |
|
||
Flyginformationstjänst (FIS) |
Flyginformationstjänst för flygplats (AFIS) |
|
|
Flyginformationstjänst för sträcka (En-route FIS) |
|
||
Rådgivningstjänst |
Ej tillämpligt |
|
|
Flödesplanering (ATFM) |
ATFM |
Tillhandahållande av lokal ATFM |
|
Luftrumsplanering (ASM) |
ASM |
Tillhandahållande av tjänst för lokal ASM (taktisk/ASM nivå 3) |
|
Villkor (*2) |
|
||
|
|||
Tjänster/funktioner |
Typ av tjänst/funktion |
Omfattning av tjänst/funktion |
Begränsningar (*1) |
Flygkontrolltjänster (ATC) |
Områdeskontrolltjänst |
|
|
Inflygningskontrolltjänst |
|
||
Flygplatskontrolltjänst |
|
||
Flyginformationstjänst (FIS) |
Flyginformationstjänst för flygplats (AFIS) |
|
|
Flyginformationstjänst för sträcka (En-route FIS) |
|
||
Rådgivningstjänst |
Ej tillämpligt |
|
|
Villkor (*2) |
|
||
|
|||
Tjänster/funktioner |
Typ av tjänst/funktion |
Omfattning av tjänst/funktion |
Begränsningar (*1) |
Kommunikations-, navigations- eller övervakningstjänster (CNS) |
Kommunikation (C) |
Luftfartens mobila telekommunikationstjänst (kommunikation luft–mark) |
|
Luftfartens fasta telekommunikationstjänst (AFS, kommunikation mark–mark) |
|
||
Luftfartens mobila satellittjänst (AMSS) |
|
||
Navigation (N) |
Tillhandahållande av NDB-signal i rymden |
|
|
Tillhandahållande av VOR-signal i rymden |
|
||
Tillhandahållande av DME-signal i rymden |
|
||
Tillhandahållande av ILS-signal i rymden |
|
||
Tillhandahållande av MLS-signal i rymden |
|
||
Tillhandahållande av GNSS-signal i rymden |
|
||
Övervakning (S) |
Tillhandahållande av data från primär övervakning (PS) |
|
|
Tillhandahållande av data från sekundär övervakning (SS) |
|
||
Tillhandahållande av data för automatisk positionsövervakning (ADS) |
|
||
Villkor (*2) |
|
||
|
|||
Tjänster/funktioner |
Typ av tjänst/funktion |
Omfattning av tjänst/funktion |
Begränsningar (*1) |
Flygbriefingtjänst (AIS) |
Flyginformationsprodukter (inklusive distributionstjänster) |
Luftfartspublikation (AIP) |
|
Informationscirkulär för luftfarten (AIC) |
|
||
NOTAM |
|
||
AIP-datamängd |
|
||
Datamängder avseende hinder |
|
||
Datamängder avseende kartering för flygplatser |
|
||
Datamängder avseende instrumentflygningsprocedurer |
|
||
Tjänster avseende information före flygning |
Ej tillämpligt |
|
|
Villkor (*2) |
|
||
Tjänster/funktioner |
Typ av tjänst/funktion |
Omfattning av tjänst/funktion |
Begränsningar (*1) |
Datatjänster (DAT) |
Typ 1 |
Tillhandahållande av DAT typ 1 ger tillstånd att leverera flygdatabaser i följande format: [förteckning över generiska dataformat] Tillhandahållande av DAT typ 1 ger inte tillstånd att leverera flygdatabaser direkt till slutanvändare/luftfartygsoperatörer. |
|
Typ 2 |
Tillhandahållande av DAT typ 2 ger tillstånd att leverera flygdatabaser till slutanvändare/luftfartygsoperatörer för följande luftburen tillämpning/utrustning, för vilken kompatibilitet har påvisats: Certifierad tillämpning/utrustning från [tillverkare]; modell [XXX], artikelnr [YYY] |
|
|
Villkor (*2) |
|
||
|
|||
Tjänster/funktioner |
Typ av tjänst/funktion |
Omfattning av tjänst/funktion |
Begränsningar (*1) |
Flygvädertjänst (MET) |
MET |
Övervakningsenhet för flygväder |
|
Flygväderkontor på flygplats |
|
||
Flygväderstationer |
|
||
VAAC |
|
||
WAFC |
|
||
TCAC |
|
||
Villkor (*2) |
|
||
|
|||
Tjänster/funktioner |
Typ av tjänst/funktion |
Omfattning av tjänst/funktion |
Begränsningar (*1) |
Utformning av flygprocedurer (FPD) |
Utformning, dokumentation och validering av flygprocedurer (*5) |
Ej tillämpligt |
|
|
|
|
|
|
|
||
Villkor (*2) |
|
||
Tjänster/funktioner |
Typ av tjänst/funktion |
Omfattning av tjänst/funktion |
Begränsningar (*1) |
Nätverksfunktioner för flygledningstjänst |
Utformning av ERN |
Ej tillämpligt |
|
Knappa resurser (scarce resources) |
Radiofrekvens |
|
|
Transponderkod |
|
||
ATFM |
Tillhandahållande av central ATFM |
|
|
Villkor (*2) |
|
||
(*1)
Enligt vad som föreskrivs av den behöriga myndigheten.
(*2)
Om så är nödvändigt.
(*3)
Om den behöriga myndigheten anser det nödvändigt att fastställa ytterligare krav.
(*4)
ATS omfattar alarmeringstjänst. |
Datum för utfärdande:
Namnteckning: [Behörig myndighet]
På medlemsstatens/Easas vägnar
Easa-blankett 157, utgåva 1 – sida 4/4
BILAGA III
GEMENSAMMA KRAV FÖR ATM/ANS-LEVERANTÖRER
(Del-ATM/ANS.OR)
KAPITEL A – ALLMÄNNA KRAV (ATM/ANS.OR.A)
ATM/ANS.OR.A.001 Tillämpningsområde
I denna bilaga fastställs, i enlighet med artikel 6, de krav som ska uppfyllas av tjänsteleverantörerna.
ATM/ANS.OR.A.005 Ansökan om certifikat för en tjänsteleverantör
Ansökan om ett certifikat för en tjänsteleverantör eller om en ändring av ett befintligt certifikat ska göras i sådan form och på sådant sätt som fastställs av den behöriga myndigheten, med beaktande av de tillämpliga kraven i denna förordning.
I enlighet med artikel 6 ska tjänsteleverantören för att erhålla certifikatet uppfylla följande:
De krav som avses i artikel 8b.1 i förordning (EG) nr 216/2008.
De gemensamma kraven enligt denna bilaga.
De särskilda kraven enligt bilagorna IV–XIII, i de fall där dessa krav är tillämpliga mot bakgrund av de tjänster som tjänsteleverantören tillhandahåller eller planerar att tillhandahålla.
ATM/ANS.OR.A.010 Ansökan om ett begränsat certifikat
Utan hinder av punkt b får en leverantör av flygtrafikledningstjänster ansöka om ett certifikat som är begränsat till tillhandahållandet av tjänster i det luftrum som faller under ansvarsområdet för den medlemsstat där leverantören har sitt huvudsakliga verksamhetsställe eller, i tillämpliga fall, sitt säte, när leverantören tillhandahåller eller planerar att tillhandahålla tjänster endast med avseende på en eller flera av följande kategorier:
Bruksflyg.
Allmänflyg.
Kommersiell flygtransport med luftfartyg med en maximal startmassa som är mindre än 10 ton eller med färre än 20 passagerarsäten.
Kommersiell flygtransport med färre än 10 000 rörelser per år, oavsett maximal startmassa och antal passagerarsäten. Vid tillämpningen av denna bestämmelse avses med ”rörelser” för ett visst år det genomsnittliga antalet starter och landning för de föregående tre åren.
Dessutom får även följande leverantörer av flygtrafiktjänster ansöka om ett begränsat certifikat:
En leverantör av flygtrafiktjänster som inte är leverantör av flygtrafikledningstjänster, med en årsomsättning brutto på högst 1 000 000 euro i fråga om de tjänster som de tillhandahåller eller planerar att tillhandahålla.
En leverantör av flygtrafiktjänster som tillhandahåller flyginformationstjänst för flygplatser genom att regelmässigt utnyttja endast en arbetsposition vid någon flygplats.
Enligt vad som bestäms av den behöriga myndigheten ska en leverantör av flygtrafiktjänster som ansöker om ett begränsat certifikat i enlighet med punkterna a eller b 1 åtminstone uppfylla kraven i
punkt ATM/ANS.OR.B.001 Teknisk och operativ kompetens och kapacitet,
punkt ATM/ANS.OR.B.005 Ledningssystem,
punkt ATM/ANS.OR.B.020 Personalkrav,
punkt ATM/ANS.OR.A.075 Öppet tillhandahållande av tjänster,
bilagorna IV, V, VI och VIII, i de fall där dessa krav är tillämpliga mot bakgrund av de tjänster som tjänsteleverantören tillhandahåller eller planerar att tillhandahålla, i enlighet med artikel 6.
Enligt vad som bestäms av den behöriga myndigheten ska en leverantör av flygtrafiktjänster som ansöker om ett begränsat certifikat i enlighet med punkt b 2 åtminstone uppfylla kraven i punkterna c 1–c 4 och de särskilda kraven i bilaga IV.
En sökande som ansöker om ett begränsat certifikat ska lämna in en ansökan till den behöriga myndigheten i en form och på ett sätt som fastställs av den behöriga myndigheten.
ATM/ANS.OR.A.015 Försäkran från leverantörer av flyginformationstjänst
Enligt artikel 7 får en leverantör av flyginformationstjänst lämna in en försäkran om sin förmåga och sina möjligheter att fullgöra de skyldigheter som sammanhänger med de tjänster som tillhandahålls om leverantören uppfyller, utöver de krav som avses i artikel 8b.1 i förordning (EG) nr 216/2008, något av följande krav:
Leverantören av flyginformationstjänst tillhandahåller, eller planerar att tillhandahålla, sina tjänster genom att regelmässigt utnyttja endast en arbetsposition.
Leverantörens tjänster är av tillfällig natur, under en tidsperiod som överenskommits med den behöriga myndigheten för att säkerställa proportionell säkerhetssäkring.
En leverantör av flyginformationstjänst som lämnar in en försäkran ska
förse den behöriga myndigheten med all relevant information innan verksamheten påbörjas, i en form och på ett sätt som fastställs av den behöriga myndigheten,
förse den behöriga myndigheten med en förteckning över de alternativa sätt att uppfylla kraven som utnyttjas i enlighet med punkt ATM/ANS.OR.A.020,
upprätthålla efterlevnaden av de tillämpliga kraven och den information som lämnades i försäkran,
anmäla till den behöriga myndigheten alla ändringar i försäkran eller av de sätt som används för att uppfylla kraven, genom att lämna in en ändrad försäkran,
tillhandahålla sina tjänster i enlighet med sin drifthandbok och följa alla relevanta bestämmelser i den.
En leverantör av flyginformationstjänst som lämnat in försäkran och som slutar att tillhandahålla tjänsterna ska anmäla detta i förväg till den behöriga myndigheten, inom en tidsperiod som fastställs av den behöriga myndigheten.
En leverantör av flyginformationstjänst som lämnar in försäkran om sin verksamhet ska uppfylla kraven i
punkt ATM/ANS.OR.A.001 Tillämpningsområde,
punkt ATM/ANS.OR.A.020 Sätt att uppfylla kraven,
punkt ATM/ANS.OR.A.035 Styrkande av efterlevnad,
punkt ATM/ANS.OR.A.040 Ändringar – allmänt,
punkt ATM/ANS.OR.A.045 Ändringar i det funktionella systemet,
punkt ATM/ANS.OR.A.050 Främjande av samarbete,
punkt ATM/ANS.OR.A.055 Avvikelser och korrigerande åtgärder,
punkt ATM/ANS.OR.A.060 Omedelbar reaktion på säkerhetsproblem,
punkt ATM/ANS.OR.A.065 Händelserapportering,
punkt ATM/ANS.OR.B.001 Teknisk och operativ kompetens och kapacitet,
punkt ATM/ANS.OR.B.005 Ledningssystem,
punkt ATM/ANS.OR.B.020 Personalkrav,
punkt ATM/ANS.OR.B.035 Drifthandböcker,
punkt ATM/ANS.OR.D.020 Ansvars- och försäkringstäckning,
bilaga IV.
En leverantör av flyginformationstjänst som lämnar in försäkran får endast starta verksamheten efter att ha tagit emot bekräftelsen från den behöriga myndigheten att försäkran har tagits emot.
ATM/ANS.OR.A.020 Sätt att uppfylla kraven
Alternativa sätt att uppfylla kraven (AltMOC) får användas av tjänsteleverantören, i stället för de godtagbara sätt att uppfylla kraven (AMC) som har antagits av byrån, för att uppnå överensstämmelse med kraven i denna förordning.
En tjänsteleverantör som önskar använda ett alternativt sätt att uppfylla kraven ska före införandet förse den behöriga myndigheten med en fullständig beskrivning av det alternativa sättet. Beskrivningen ska omfatta eventuella ändringar av handböcker eller förfaranden som kan vara relevanta samt en bedömning som visar att kraven i denna förordning är uppfyllda.
Tjänsteleverantören får genomföra dessa alternativa sätt att uppfylla kraven under förutsättning att de i förväg godkänns av den behöriga myndigheten och efter att ha mottagit anmälan enligt punkt ATM/ANS.AR.A.015 d.
ATM/ANS.OR.A.025 Fortsatt giltighet för ett certifikat
Tjänsteleverantörens certifikat ska förbli giltigt förutsatt att
tjänsteleverantören fortfarande uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning, inklusive de som rör främjande av samarbete i syfte att de behöriga myndigheterna ska kunna utöva sina befogenheter och de som rör hantering av avvikelser enligt vad som anges i punkterna ATM/ANS.OR.A.050 respektive ATM/ANS.OR.A.055,
certifikatet inte har återlämnats, tillfälligt upphävts eller återkallats.
När certifikatet återkallas eller återlämnas ska det omedelbart lämnas tillbaka till den behöriga myndigheten.
ATM/ANS.OR.A.030 Fortsatt giltighet för en försäkran från en leverantör av flyginformationstjänst
En försäkran från en leverantör av flyginformationstjänst i enlighet med punkt ATM/ANS.OR.A.015 ska förbli giltig under förutsättning att
flyginformationstjänsten fortfarande uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning, inklusive de som rör främjande av samarbete i syfte att de behöriga myndigheterna ska kunna utöva sina befogenheter och de som rör hantering av avvikelser enligt vad som anges i punkt ATM/ANS.OR.A.050 respektive ATM/ANS.OR.A.055,
försäkran inte har återkallats av leverantören av sådana tjänster eller avregistrerats av den behöriga myndigheten.
ATM/ANS.OR.A.035 Styrkande av efterlevnad
På den behöriga myndighetens begäran ska en tjänsteleverantör tillhandahålla alla uppgifter av betydelse för att visa att de tillämpliga kraven i denna förordning är uppfyllda.
ATM/ANS.OR.A.040 Ändringar – allmänt
Anmälan och hantering av
en ändring i det funktionella systemet eller en ändring som påverkar det funktionella systemet ska utföras i enlighet med punkt ATM/ANS.OR.A.045,
en ändring av tillhandahållandet av tjänsten, tjänsteleverantörens ledningssystem och/eller säkerhetsledningssystem, som inte påverkar det funktionella systemet, ska utföras i enlighet med punkt b.
Varje ändring enligt punkt a 2 ska kräva godkännande i förväg innan den genomförs, såvida inte en sådan ändring är anmäld och hanterad i enlighet med ett förfarande som godkänts av den behöriga myndigheten i enlighet med punkt ATM/ANS.AR.C.025 c.
ATM/ANS.OR.A.045 Ändringar i ett funktionellt system
En tjänsteleverantör som planerar en ändring av sitt funktionella system ska
anmäla ändringen till den behöriga myndigheten,
förse den behöriga myndigheten, om så begärs, med eventuell ytterligare information som gör det möjligt för den behöriga myndigheten att besluta huruvida den ska granska bevisningen för ändringen,
informera andra tjänsteleverantörer och, när så är genomförbart, luftfartsrelaterade verksamheter som påverkas av den planerade ändringen.
Efter att ha anmält en ändring ska tjänsteleverantören informera den behöriga myndigheten när den information som tillhandahålls i enlighet med punkterna a 1 och 2 ändras på ett betydande sätt, och de relevanta tjänsteleverantörerna och luftfartsrelaterade verksamheterna närhelst den information som tillhandahålls i enlighet med punkt a 3 ändras på ett betydande sätt.
En tjänsteleverantör får endast tillåta att de delar av ändringen, för vilka de aktiviteter som krävs i de förfaranden som avses i punkt ATM/ANS.OR.B.010 har slutförts, tas i drift.
Om ändringen är föremål för den behöriga myndighetens granskning i enlighet med punkt ATM/ANS.AR.C.035 får tjänsteleverantören endast tillåta att de delar av ändringen, för vilka den behöriga myndigheten har godkänt bevisningen, tas i drift.
Om ändringen påverkar andra tjänsteleverantörer och/eller luftfartsrelaterade verksamheter enligt vad som anges i punkt a 3 ska tjänsteleverantören och dessa andra tjänsteleverantörer i samordning fastställa
beroendena sinsemellan och, när så är genomförbart, gentemot de berörda luftfartsrelaterade verksamheterna,
de antaganden och riskreducerande åtgärder som avser mer än en tjänsteleverantör eller mer än en luftfartsrelaterad verksamhet.
Dessa tjänsteleverantörer som påverkas av de antaganden och riskreducerande åtgärder som avses i punkt e 2 får, i sina bevisningar för ändringen, endast använda överenskomna och anpassade antaganden och riskreducerande åtgärder sinsemellan och, när så är genomförbart, gentemot luftfartsrelaterade verksamheter.
Innan ATM/ANS-utrustning integreras i det funktionella systemet ska ATM/ANS-leverantören säkerställa att
ny eller ändrad ATM/ANS-utrustning certifieras av byrån i enlighet med delegerad förordning (EU) 2023/1768 och tillverkas av en godkänd konstruktions- eller tillverkningsorganisation i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1769 ( 5 ), eller
ny eller ändrad ATM/ANS-utrustning försäkras av en godkänd konstruktionsorganisation i enlighet med delegerad förordning (EU) 2023/1768 och tillverkas av en godkänd konstruktions- eller produktionsorganisation i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1769, eller
ny eller ändrad ATM/ANS-utrustning har en utfärdad försäkran om uppfyllelse i enlighet med artikel 6.1 i delegerad förordning (EU) 2023/1768, eller
ATM/ANS-utrustning som inte är föremål för bedömning av uppfyllelse enligt delegerad förordning (EU) 2023/1768 har kontrollerats särskilt för att uppfylla tillämpliga specifikationer och behörigheter.
ATM/ANS-leverantören ska säkerställa att ATM/ANS-utrustningen har kontrollerats för att uppfylla utrustningstillverkarens specifikationer, inbegripet installation och provning på plats.
Innan ATM/ANS-leverantören tar ATM/ANS-utrustningen i bruk ska den säkerställa att det ändrade funktionella system där denna ATM/ANS-utrustning integreras uppfyller alla tillämpliga krav och ska den identifiera alla avvikelser och begränsningar.
När ATM/ANS-leverantörer tar ATM/ANS-utrustningen i bruk ska den säkerställa att ATM/ANS-utrustningen, eller den ändrade utrustningen, tas i bruk i enlighet med användningsvillkoren och alla tillämpliga begränsningar, och att den uppfyller alla tillämpliga krav.
ATM/ANS.OR.A.050 Främjande av samarbete
En tjänsteleverantör ska underlätta inspektioner och granskningar som utförs av den behöriga myndigheten eller av ett behörigt organ som arbetar för myndighetens räkning, och tjänsteleverantören ska samarbeta i den utsträckning som krävs för ett effektivt och verkningsfullt utövande av de befogenheter hos de behöriga myndigheterna som avses i artikel 5.
ATM/ANS.OR.A.055 Avvikelser och korrigerande åtgärder
Efter mottagande av ett meddelande om avvikelser från den behöriga myndigheten ska tjänsteleverantören
identifiera grundorsaken till den bristande efterlevnaden,
fastställa en plan för korrigerande åtgärder som godkänns av den behöriga myndigheten,
visa att korrigerande åtgärder genomförs på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt inom den tidsperiod som föreslås av tjänsteleverantören och som överenskommits med den myndigheten, såsom anges i punkt ATM/ANS.AR.C.050 e.
ATM/ANS.OR.A.060 Omedelbar reaktion på säkerhetsproblem
En tjänsteleverantör ska genomföra alla säkerhetsåtgärder, inklusive säkerhetsdirektiv, som påbjuds av den behöriga myndigheten i enlighet med punkt ATM/ANS.AR.A.025 c.
När ett säkerhetsdirektiv utfärdas för att korrigera det förhållande som avses i den försäkran om uppfyllelse som utfärdats i enlighet med artikel 6 i delegerad förordning (EU) 2023/1768, ska ATM/ANS-leverantören, såvida inte den behöriga myndigheten beslutar något därför att brådskande åtgärder behövs,
föreslå lämplig korrigerande åtgärd och lämna in uppgifter om detta förslag till den behöriga myndigheten för godkännande,
efter godkännande av den behöriga myndigheten, rätta sig efter detta.
ATM/ANS.OR.A.065 Händelserapportering
ATM/ANS-leverantören ska, som en del av sitt ledningssystem, inrätta och upprätthålla ett system för händelserapportering, inbegripet obligatorisk och frivillig rapportering. ATM/ANS-leverantörer som är etablerade i en medlemsstat ska säkerställa att systemet uppfyller kraven i förordning (EU) nr 376/2014 och förordning (EU) 2018/1139 samt de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av dessa förordningar.
ATM/ANS-leverantören ska rapportera till den behöriga myndigheten, och till varje annan organisation som måste informeras enligt den medlemsstat där ATM/ANS-leverantören tillhandahåller sina tjänster, alla säkerhetsrelaterade händelser eller förhållanden som utgör eller, om de inte korrigeras eller åtgärdas, skulle kunna utgöra en fara för ett luftfartyg, dess passagerare eller andra personer, och särskilt alla olyckor eller allvarliga tillbud.
Utan att det påverkar tillämpningen av punkt b ska ATM/ANS-leverantören rapportera till den behöriga myndigheten och till den organisation som ansvarar för utformningen och/eller underhållet av ATM/ANS-systemen och ATM/ANS-komponenterna, om denna är en annan än ATM/ANS-leverantören själv, varje funktionsfel, teknisk defekt, överskridande av tekniska begränsningar, händelse eller annan onormal omständighet som har eller kan ha äventyrat tjänsternas säkerhet och som inte har resulterat i en olycka eller ett allvarligt tillbud.
Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EU) nr 376/2014 och de delegerade akter och genomförandeakter som antagits på grundval av denna ska rapporter
upprättas så snart som detta är praktiskt möjligt, men under alla förhållanden inom 72 timmar efter det att ATM/ANS-leverantören har fått kännedom om den händelse eller det förhållande som rapporten avser, om inte särskilda omständigheter förhindrar detta,
upprättas i sådan form och på sådant sätt som fastställs av den behöriga myndigheten,
innehålla all relevant information om förhållandet som ATM/ANS-leverantören känner till.
För ATM/ANS-leverantörer som inte är etablerade i en medlemsstat ska de första obligatoriska rapporterna
på lämpligt sätt säkerställa sekretessen avseende den rapporterande personens identitet och de personer som omnämns i rapporten,
upprättas så snart som detta är praktiskt möjligt, men under alla förhållanden inom 72 timmar efter det att ATM/ANS-leverantören har fått kännedom om händelsen, om inte särskilda omständigheter förhindrar detta,
upprättas i sådan form och på sådant sätt som fastställs av den behöriga myndigheten,
innehålla all relevant information om förhållandet som ATM/ANS-leverantören känner till.
Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EU) nr 376/2014 och dess delegerade akter och genomförandeakter, om detta är relevant, ska en uppföljningsrapport med närmare uppgifter om åtgärder som organisationen har för avsikt att vidta för att förhindra att liknande händelser inträffar i framtiden upprättas så snart åtgärderna har fastställts. Dessa uppföljningsrapporter ska
skickas till de relevanta enheter till vilka de första rapporterna skickades i enlighet med punkterna b och c, och
upprättas i sådan form och på sådant sätt som fastställs av den behöriga myndigheten.
ATM/ANS.OR.A.070 Avbrottsplaner
En tjänsteleverantör ska ha avbrottsplaner som omfattar samtliga tillhandahållna tjänster. Planerna ska vara avsedda att klara händelser som leder till att tjänsteleverantörens verksamhet försämras kraftigt eller avbryts.
ATM/ANS.OR.A.075 Öppet tillhandahållande av tjänster
En tjänsteleverantör ska tillhandahålla sina tjänster på ett öppet sätt. Den ska offentliggöra villkoren för tillträde till sina tjänster och ändringar av dessa, och upprätta en samrådsprocess med användarna av tjänsterna, regelbundet eller vid behov för vissa ändringar i tillhandahållandet av tjänster, antingen individuellt eller kollektivt.
En tjänsteleverantör får inte diskriminera på grund av nationalitet eller annan egenskap hos en användare eller en grupp av användare av tjänster på ett sätt som strider mot unionslagstiftningen.
ATM/ANS.OR.A.080 Tillhandahållande av flygdata
En tjänsteleverantör ska säkerställa att flygdata som avser dess tjänster tillhandahålls i rätt tid till AIS-leverantören.
När flygdata som avser dess tjänster publiceras, ska tjänsteleverantören
övervaka dessa data,
underrätta AIS-leverantören om alla ändringar som är nödvändiga för att säkerställa att data är korrekta och fullständiga,
underrätta AIS-leverantören när data är felaktiga eller olämpliga.
ATM/ANS.OR.A.085 Hantering av flygdatakvalitet
En tjänsteleverantör som tar fram data, behandlar data eller sänder data till AIS-leverantören ska göra följande:
Säkerställa att flygdata som avses i tillägg 1 överensstämmer med specifikationerna i flygdatakatalogen.
Säkerställa att följande datakvalitetskrav är uppfyllda:
Noggrannheten för flygdata motsvarar specifikationerna i flygdatakatalogen.
Integriteten för flygdata bibehålls.
Baserat på den integritetsklassificering som specificeras i flygdatakatalogen har förfaranden inrättats så att,
i fråga om rutindata, förvanskning undviks under hela processen för databehandling,
i fråga om väsentliga data, ingen förvanskning uppstår under något skede av hela processen och att vid behov ytterligare processer införs för att hantera potentiella risker i den övergripande systemarkitekturen så att dataintegriteten på denna nivå säkras,
i fråga om kritiska data, ingen förvanskning uppstår under något skede av hela processen och ytterligare integritetssäkringsförfaranden införs för att helt motverka effekterna av de fel som genom en grundlig analys av den övergripande systemarkitekturen identifieras som potentiella risker för dataintegriteten.
Upplösningen hos flygdata står i proportion till den faktiska datanoggrannheten.
Spårbarheten hos flygdata säkerställs.
Aktualiteten hos flygdata säkerställs, inklusive eventuella begränsningar av den period data faktiskt gäller.
Fullständigheten hos flygdata säkerställs.
Levererade data uppfyller de specificerade formatkraven.
När det gäller dataframtagning, inrätta särskilda formella arrangemang, med den part som tar fram data, som innehåller anvisningar för skapande, ändring eller radering av data, och som minst inkluderar
en entydig beskrivning av de flygdata som ska skapas, ändras eller raderas,
den enhet till vilken flygdata ska tillhandahållas,
datum och tidpunkt då flygdata ska tillhandahållas,
formatet för den dataframtagningsrapport som ska användas,
formatet för de flygdata som ska översändas,
kravet att identifiera varje begränsning av användningen av dessa data.
Säkerställa att datavaliderings- och dataverifieringstekniker används för att säkerställa att flygdata uppfyller de tillhörande datakvalitetskraven. Dessutom gäller följande:
Verifieringen ska säkerställa att flygdata tas emot utan förvanskning och att förvanskning inte uppstår under något skede av hela flygdataprocessen.
Flygdata och flyginformation som förs in manuellt ska bli föremål för en oberoende verifiering så att eventuella fel som kan ha införts upptäcks.
När flygdata används för att härleda eller beräkna nya flygdata ska initialdata verifieras och valideras, utom när de tillhandahålls av en auktoritativ källa.
Översända flygdata på elektronisk väg.
Inrätta formella arrangemang med
alla parter som överför data till tjänsteleverantören,
andra tjänsteleverantörer eller flygplatsoperatörer vid utbyte av flygdata och flyginformation.
Säkerställa att den information som förtecknas i punkt AIS.TR.505 a tillhandahålls i rätt tid till AIS-leverantören.
Samla in och överföra metadata som minst omfattar följande:
Identifiering av de organisationer eller enheter som utför någon åtgärd för att ta fram, överföra eller manipulera flygdata.
Den åtgärd som utförts.
Datum och tidpunkt för utförande av åtgärden.
Säkerställa att de verktyg och den programvara som används för att stödja eller automatisera flygdata- och flyginformationsprocesser utför sina funktioner utan att inverka negativt på kvaliteten på flygdata och flyginformation.
Säkerställa att digitala metoder för upptäckt av datafel används vid överföring eller lagring av flygdata, eller båda, för att stödja de tillämpliga dataintegritetsnivåerna.
Säkerställa att överföringen av flygdata omfattas av en lämplig autentiseringsprocess, så att mottagarna kan bekräfta att data har överförts av en godkänd källa.
Säkerställa att fel som identifieras under dataframtagning och efter dataleverans åtgärdas, korrigeras eller uppklaras och att hantering av fel i kritiska och väsentliga flygdata prioriteras.
ATM/ANS.OR.A.090 Gemensamma referenssystem för flygtrafik
För flygtrafik ska tjänsteleverantörer använda
World Geodetic System – 1984 (WGS-84) som det horisontella referenssystemet,
havsytans medelnivå (Mean Sea Level, MSL) som det vertikala referenssystemet,
den gregorianska kalendern och koordinerad universell tid (UTC) som de temporala referenssystemen.
KAPITEL B – LEDNING (ATM/ANS.OR.B)
ATM/ANS.OR.B.001 Teknisk och operativ kompetens och kapacitet
En tjänsteleverantör ska säkerställa att tjänsterna kan tillhandahållas på ett säkert, effektivt, kontinuerligt och hållbart sätt, och ska kunna tillgodose en förutsedd sammanlagd efterfrågan för ett visst luftrum. Leverantören ska upprätthålla den tekniska förmåga, driftskapacitet och expertis som behövs för detta.
ATM/ANS.OR.B.005 Ledningssystem
En tjänsteleverantör ska införa och upprätthålla ett ledningssystem som omfattar
tydliga regler beträffande ansvar och ansvarsskyldighet i sin organisation, vilket inbegriper att den verksamhetsansvarige chefen har ett direkt ansvar,
en beskrivning av tjänsteleverantörens övergripande filosofi och principer gällande säkerhet, kvalitet och skydd i sina tjänster, vilka tillsammans utgör en policy som är undertecknad av den verksamhetsansvarige chefen,
medel för att kontrollera prestanda för tjänsteleverantörens organisation, mot bakgrund av ledningssystemets utförandeindikatorer och prestationsmål,
en process för att identifiera ändringar, inom tjänsteleverantörens organisation och det sammanhang i vilket den är verksam, som kan påverka fastställda processer, förfaranden och tjänster och, där så är nödvändigt, ändra ledningssystemet och/eller det funktionella systemet för att tillgodose dessa ändringar,
en process för att granska ledningssystemet, fastställa orsakerna om ledningssystemet ger sämre resultat än normalt, fastställa konsekvenserna av ett sådant försämrat resultat och undanröja eller minimera sådana orsaker,
en process för att säkerställa att tjänsteleverantörens personal är utbildad och kompetent att utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert, effektivt, kontinuerligt och hållbart sätt, i detta sammanhang ska tjänsteleverantören fastställa policyer för rekrytering och utbildning av sin personal,
en formell kommunikationsform som säkerställer att all personal hos tjänsteleverantören är fullt medveten om ledningssystemet, som möjliggör att kritisk information kan förmedlas och som gör det möjligt att förklara varför vissa åtgärder vidtas och varför förfaranden införs eller ändras,
en process för att säkerställa att konstruktionen av ATM/ANS-utrustning, eller ändringar av konstruktionen, som omfattas av artikel 6 i delegerad förordning (EU) 2023/1768 överensstämmer med tillämpliga specifikationer, inbegripet en oberoende kontrollfunktion för att påvisa överensstämmelse, på grundval av vilken ATM/ANS-leverantören utfärdar en försäkran om uppfyllelse och tillhörande dokumentation om överensstämmelse.
En tjänsteleverantör ska dokumentera alla nyckelprocesser i ledningssystemet, inklusive en process för att göra personalen medveten om sitt ansvar, och förfarandet för ändring av dessa processer.
En tjänsteleverantör ska inrätta en funktion för att övervaka att organisationen uppfyller de tillämpliga kraven och att förfarandena är lämpliga. Övervakningen av efterlevnad ska inbegripa ett system för återrapportering av brister till den verksamhetsansvarige chefen för att säkerställa ett effektivt genomförande av nödvändiga korrigerande åtgärder.
En tjänsteleverantör ska övervaka hur dess funktionella system fungerar och, om systemet konstateras ge sämre resultat än normalt, fastställa orsakerna till detta och undanröja dem eller, efter att ha fastställt konsekvenserna av det försämrade resultatet, reducera dess effekter.
Ledningssystemet ska vara proportionellt till tjänsteleverantörens storlek och verksamhetens komplexitet, med beaktande av riskkällor och därmed förknippade risker som denna verksamhet medför.
Tjänsteleverantören ska inom sitt ledningssystem upprätta formella gränssnitt mot relevanta tjänsteleverantörer och luftfartsrelaterade verksamheter för att
säkerställa att de riskkällor för flygsäkerheten som tjänsteleverantörens verksamhet medför identifieras och utvärderas, och att de därmed förknippade riskerna hanteras och reduceras på lämpligt sätt,
säkerställa att leverantörens tjänster tillhandahålls i enlighet med kraven i denna förordning.
Om tjänsteleverantören även innehar ett certifikat för flygplatsoperatör ska tjänsteleverantören säkerställa att ledningssystemet omfattar alla aktiviteter inom ramen för tjänsteleverantörens certifikat.
ATM/ANS.OR.B.010 Förfaranden för ändringshantering
En tjänsteleverantör ska använda förfaranden för att hantera, bedöma och vid behov reducera effekterna av ändringar i sitt funktionella system i enlighet med punkterna ATM/ANS.OR.A.045, ATM/ANS.OR.C.005, ATS.OR.205 och ATS.OR.210, beroende på vad som är tillämpligt.
De förfaranden som avses i punkt a eller eventuella betydande ändringar av dessa förfaranden
ska lämnas in av tjänsteleverantören till den behöriga myndigheten för godkännande,
får inte användas förrän de har godkänts av den behöriga myndigheten.
När de godkända förfaranden som avses i punkt b inte är lämpliga för en viss ändring ska tjänsteleverantören
lämna en begäran om ett undantag till den behöriga myndigheten för att få göra avsteg från det godkända förfarandet,
tillhandahålla uppgifter om avsteget och skälen för detta till den behöriga myndigheten,
inte använda avsteget innan det godkänts av den behöriga myndigheten.
ATM/ANS.OR.B.015 Kontrakterad verksamhet
Kontrakterad verksamhet omfattar alla aktiviteter inom tjänsteleverantörens verksamhet, i enlighet med villkoren i certifikatet, som utförs av andra organisationer som antingen själva är certifierade för att utföra sådana aktiviteter eller, om de inte är certifierade, arbetar under tjänsteleverantörens tillsyn. En tjänsteleverantör som kontrakterar eller köper in en del av sin verksamhet från externa organisationer ska säkerställa att denna kontrakterade eller inköpta aktivitet, system eller komponent överensstämmer med de tillämpliga kraven.
När en tjänsteleverantör kontrakterar någon del av sin verksamhet till en organisation, som inte själv är certifierad i enlighet med denna förordning, för att utföra en sådan aktivitet ska tjänsteleverantören säkerställa att den kontrakterade organisationen arbetar under tjänsteleverantörens tillsyn. Tjänsteleverantören ska säkerställa att den behöriga myndigheten får tillträde till den kontrakterade organisationen för att kunna fastställa om de tillämpliga kraven i denna förordning fortfarande uppfylls.
ATM/ANS.OR.B.020 Personalkrav
En tjänsteleverantör ska tillsätta en verksamhetsansvarig chef, som har bemyndigande att se till att allt arbete kan finansieras och utföras i enlighet med de tillämpliga kraven. Den verksamhetsansvarige ska vara ansvarig för att inrätta och upprätthålla ett effektivt ledningssystem.
En tjänsteleverantör ska fastställa befogenheter, arbetsuppgifter och ansvarsområden för de utsedda befattningshavarna, särskilt i fråga om chefspersoner med ansvar för säkerhet, kvalitet, skydd, ekonomi och funktioner som rör personalresurser, enligt vad som är tillämpligt.
ATM/ANS.OR.B.025 Krav på lokaler och utrustning
En tjänsteleverantör ska säkerställa att det finns tillräckliga och lämpliga lokaler och utrustning för att utföra och hantera alla uppgifter och aktiviteter i enlighet med de tillämpliga kraven.
ATM/ANS.OR.B.030 Registerföring
En tjänsteleverantör ska upprätta ett system för registerföring som medger adekvat lagring av registren och fullgod spårbarhet i fråga om alla sina aktiviteter, och som särskilt omfattar alla delar som anges i punkt ATM/ANS.OR.B.005.
Formatet och lagringstiden för de register som avses i punkt a ska anges i tjänsteleverantörens förfaranden för ledningssystemet.
Registren ska förvaras på ett sätt som säkerställer skydd mot skador, ändring eller stöld.
ATM/ANS.OR.B.035 Drifthandböcker
En tjänsteleverantör ska tillhandahålla sina drifthandböcker om tjänsternas tillhandahållande samt hålla dessa uppdaterade, för användning och vägledning av den operativa personalen.
Denne ska säkerställa att
drifthandböckerna innehåller alla instruktioner och all information som den operativa personalen behöver för att utföra sina arbetsuppgifter,
berörd personal har tillgång till de delar av drifthandböckerna som är av betydelse,
den operativa personalen informeras om ändringar i drifthandböckerna som berör deras arbetsuppgifter, och detta på ett sätt som möjliggör att ändringarna kan tillämpas från och med deras ikraftträdande.
KAPITEL C – SÄRSKILDA ORGANISATIONSKRAV FÖR ANDRA TJÄNSTELEVERANTÖRER ÄN LEVERANTÖRER AV FLYGTRAFIKLEDNINGSTJÄNSTER (ATM/ANS.OR.C)
ATM/ANS.OR.C.001 Tillämpningsområde
I detta kapitel fastställs de krav som ska uppfyllas av andra tjänsteleverantörer än leverantörer av flygtrafikledningstjänster, utöver de krav som fastställs i kapitlen A och B.
ATM/ANS.OR.C.005 Stödjande flygsäkerhetsbedömningar och säkerhetssäkring avseende ändringar i det funktionella systemet
En tjänsteleverantör som inte är leverantör av flygtrafikledningstjänster ska för varje ändring som anmäls i enlighet med punkt ATM/ANS.OR.A.045 a 1
säkerställa att en stödjande flygsäkerhetsbedömning utförs, och att denna täcker ändringens omfattning, dvs.
den utrustning och de förfarande- och personalaspekter som ändras,
gränssnitt och interaktion mellan de delar som ändras och resten av det funktionella systemet,
gränssnitt och interaktion mellan de delar som ändras och det sammanhang i vilket de är avsedda att användas,
ändringens livscykel, från det att den definieras till det att den är i drift, inklusive övergång till drift,
planerade driftslägen med funktionsbegränsningar,
lämna en säkerhetssäkring med tillräcklig konfidens, genom en fullständig, dokumenterad och giltig bevisning, om att tjänsten kommer att fungera och fortsätta att fungera endast såsom anges i det specifika sammanhanget.
En tjänsteleverantör som inte är en leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att den stödjande flygsäkerhetsbedömning som avses i punkt a omfattar
kontroll av att
bedömningen motsvarar ändringens omfattning enligt definitionen i punkt a 1,
tjänsten fungerar endast såsom anges i det specifika sammanhanget,
tjänstens funktion uppfyller, och inte står i strid med, eventuella tillämpliga krav i denna förordning som gäller för de tjänster som tillhandahålls av det ändrade funktionella systemet, och
specifikationen av de övervakningskriterier som är nödvändiga för att visa att den tjänst som tillhandahålls genom det ändrade funktionella systemet kommer att fortsätta fungera endast såsom anges i det specifika sammanhanget.
KAPITEL D – SÄRSKILDA ORGANISATORISKA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV FLYGTRAFIKTJÄNSTER OCH FLÖDESPLANERING SAMT FÖR NÄTVERKSFÖRVALTAREN (ATM/ANS.OR.D)
ATM/ANS.OR.D.001 Tillämpningsområde
I detta kapitel fastställs de krav som ska uppfyllas av leverantörer av flygtrafiktjänster (ANS) och flödesplanering (ATFM) samt av nätverksförvaltaren, utöver de krav som fastställs i kapitlen A, B och C.
ATM/ANS.OR.D.005 Affärs-, års- och prestationsplaner
(a) Affärsplan
Leverantörer av flygtrafiktjänster och flödesplanering ska utarbeta en verksamhetsplan som omfattar minst fem år. Verksamhetsplanen ska
fastställa leverantörernas övergripande syften och mål för flygtrafiktjänsterna och flödesplaneringen, och deras strategi för att uppnå dessa i överensstämmelse med eventuella övergripande långsiktiga planer för leverantören av flygtrafiktjänster eller leverantören av flödesplanering, och med de relevanta kraven i unionslagstiftningen i fråga om utbyggnad av infrastruktur eller annan teknik,
innehålla prestationsmål när det gäller säkerhet, kapacitet, miljö och kostnadseffektivitet, beroende på vad som är relevant enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 390/2013 ( 6 ).
Den information som förtecknas i punkt 1 i och 1 ii ska anpassas till den prestationsplan som avses i artikel 11 i förordning (EG) nr 549/2004 och, när det gäller säkerhetsdata, ska vara förenlig med det statliga flygsäkerhetsprogram som avses i standard 3.1.1 i bilaga 19 till Chicagokonventionen i dess första upplaga från juli 2013.
Leverantörer av flygtrafiktjänster och flödesplanering ska tillhandahålla säkerhets- och affärsmotiveringar för större investeringsprojekt och där det är relevant även den uppskattade inverkan på de prestationsmål som avses i punkt 1 ii, och ska ange vilka investeringar som beror på de rättsliga krav som är relaterade till införlivandet av Single European Sky ATM Research Programme (Sesar).
(b) Årsplan
Leverantörer av flygtrafiktjänster och flödesplanering ska utarbeta en årsplan som omfattar det kommande året och som ger ytterligare detaljer om innehållet i verksamhetsplanen och beskriver eventuella förändringar jämfört med den föregående planen.
Årsplanen ska innehålla följande uppgifter om tjänsternas kvalitet och nivån på tjänsterna (t.ex. förväntad kapacitetsnivå, säkerhet, miljö och kostnadseffektivitet, beroende på vad som är relevant):
Information om införande av ny infrastruktur eller annan utveckling och en redogörelse för hur detta kommer att bidra till att prestanda för leverantörens flygtrafiktjänster eller flödesplanering förbättras, inklusive nivån på tjänsterna och tjänsternas kvalitet.
Utförandeindikatorer, enligt vad som är tillämpligt, som är förenliga med den prestationsplan som avses i artikel 11 i förordning (EG) nr 549/2004, och mot vilka utförandenivån och tjänsternas nivå och kvalitet kan bedömas på ett rimligt sätt.
Information om de åtgärder som planeras för att reducera de flygsäkerhetsrisker som anges av leverantören av flygtrafiktjänster och flödesplanering, inklusive flygsäkerhetsindikatorer för uppföljning av flygsäkerhetsrisken och, där det är lämpligt, uppskattade kostnader för reducerande åtgärder.
Förväntad finansiell ställning i ett kort perspektiv, samt eventuella ändringar av eller effekter på verksamhetsplanen, i fråga om leverantören av flygtrafiktjänster och flödesplanering.
(c) Planernas prestationsdel
Leverantörer av flygtrafiktjänster och flödesplanering ska göra innehållet i prestationsdelen av sina verksamhetsplaner och årsplaner tillgängligt för kommissionen på dess begäran, på de villkor som den behöriga myndigheten fastställer i enlighet med nationell lagstiftning.
ATM/ANS.OR.D.010 Skyddsledning
Leverantörer av flygtrafiktjänster och flödesplanering samt nätverksförvaltaren ska, som en integrerad del av sitt ledningssystem enligt krav i punkt ATM/ANS.OR.B.005, inrätta ett skyddsledningssystem för att säkerställa
skyddet av anläggningen och personalen för att förhindra att brottsliga handlingar stör tillhandahållandet av tjänster,
skyddet mot obehörig åtkomst av operativa data som leverantörerna tar emot eller tar fram eller använder på annat sätt, så att endast de som är bemyndigade kommer åt dessa data.
Skyddsledningssystemet ska fastställa
förfarande för bedömning och reducering av skyddsrisker, övervakning och höjning av skyddet, skyddsöversyn och spridning av erfarenheter,
medel för att upptäcka brister i skyddet och för att varsko personalen på lämpligt sätt,
medel för att kontrollera följden av brister i skyddet och för att identifiera motåtgärder i syfte att förhindra en upprepning.
Leverantörer av flygtrafiktjänster och flödesplanering samt nätverksförvaltaren ska säkerställa säkerhetsprövningen av sin personal, om så är lämpligt, och samordna med civila och militära myndigheter för att säkerställa att deras anläggningar, personal och data är skyddade.
Leverantörer av flygtrafiktjänster och flödesplanering samt nätverksförvaltaren ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att skydda sina system, komponenter i bruk och data, och förhindra att nätverket äventyras av informations- och it-säkerhetshot som på ett brottsligt sätt kan störa tillhandahållandet av deras tjänster.
ATM/ANS.OR.D.015 Finansiell styrka – ekonomisk och finansiell kapacitet
Leverantörer av flygtrafiktjänster och flödesplanering ska kunna fullgöra sina ekonomiska åtaganden, t.ex. fasta och rörliga driftskostnader och investeringskostnader. De ska använda ett lämpligt redovisningssystem. De ska visa sin förmåga genom den årsplan som avses i punkt ATM/ANS.OR.D.005 b, samt genom balans- och resultaträkningar, beroende på vad som är tillämpligt med hänsyn till deras rättsliga ställning, och regelbundet genomgå en oberoende finansiell revision.
ATM/ANS.OR.D.020 Ansvars- och försäkringstäckning
Leverantörer av flygtrafiktjänster och flödesplanering samt nätverksförvaltaren ska vara förberedd för att täcka skadeståndsansvar som avser utförandet av deras uppgifter i enlighet med tillämplig lagstiftning.
De använda åtgärderna ska vara lämpliga med hänsyn till de förluster och skador som kan komma i fråga, med beaktande av den rättsliga ställning som de berörda leverantörerna och nätverksförvaltaren har och av det försäkringsskydd som finns tillgängligt i form av företagsförsäkring.
Leverantörer av flygtrafiktjänster och flödesplanering samt nätverksförvaltaren som själva utnyttjar tjänster från en annan tjänsteleverantör ska säkerställa att ansvarsfördelningen dem emellan anges i de överenskommelser som de ingår för detta ändamål.
ATM/ANS.OR.D.025 Rapporteringskrav
Leverantörer av flygtrafiktjänster och flödesplanering ska lämna en årsrapport om sin verksamhet till den behöriga myndigheten.
När det gäller leverantörer av flygtrafiktjänster och leverantörer av flödesplanering ska årsrapporten omfatta deras ekonomiska resultat, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 12 i förordning (EG) nr 550/2004, samt deras verksamhetsprestation och eventuell annan verksamhet eller utveckling av betydelse, särskilt i fråga om säkerhet.
Nätverksförvaltaren ska tillhandahålla en årsrapport om sin verksamhet till kommissionen och byrån. Rapporten ska visa verksamhetens prestation och ta upp verksamhet och utveckling av betydelse, särskilt i fråga om säkerhet.
De årsrapporter som avses i punkterna a och c ska minst innehålla följande:
En bedömning av de tillhandahållna tjänsternas utförandenivå.
För leverantörer av flygtrafiktjänster och flödesplanering: deras prestationer jämfört med de prestationsmål som fastställs i den verksamhetsplan som avses i punkt ATM/ANS.OR.D.005 a, där den faktiska prestationen jämförs med den prestation som fastställs i årsplanen, med hjälp av de utförandeindikatorer som fastställs i årsplanen.
För nätverksförvaltaren: nätverksförvaltarens verkliga prestation jämfört med de prestationsmål som fastställs i den strategiska planen för nätverket, där den faktiska prestationen jämförs med prestationen i den operativa planen för nätverket, med hjälp av de utförandeindikatorer som fastställs i den operativa planen för nätverket.
En förklaring av skillnader jämfört med de relevanta målen och syftena och en identifiering av de åtgärder som krävs för att ta hand om eventuella luckor mellan planerna och verkliga prestationer under den referensperiod som avses i artikel 11 i förordning (EG) nr 549/2004.
Verksamhetsutveckling och utbyggnad av infrastruktur.
Det finansiella resultatet, om detta inte offentliggörs separat i enlighet med artikel 12.1 i förordning (EG) nr 550/2004.
Information om den formella processen för samråd med användarna av leverantörens tjänster.
Information om personalpolitiken.
Leverantörer av flygtrafiktjänster och flödesplanering samt nätverksförvaltaren ska tillgängliggöra sina årsrapporter för kommissionen och byrån på deras begäran. De ska också tillgängliggöra dessa rapporter för allmänheten, på de villkor som fastställs av den behöriga myndigheten i enlighet med unionslagstiftning och nationell lagstiftning.
Tillägg 1
FLYGDATAKATALOG
Inledning
Flygdatakatalogen innehåller hänvisningar till flygdataområden, med egenskaper och delegenskaper, som organiseras i
flygplatsdata,
luftrumsdata,
ATS-data och andra data om flygvägar,
data om instrumentflygförfaranden,
data om radionavigationshjälpmedel/-system
hinderdata,
data om geografiskt läge.
Tabellerna i flygdatakatalogen består av kolumner för
område som kan bli föremål för datainsamling,
egenskaper: en identifierbar egenskap hos ett område som kan definieras närmare i delegenskaper,
samma som 2,
typer: data är indelade i olika typer,
beskrivning: beskrivning av dataobjektet,
anmärkningar: innehåller ytterligare information eller villkor för datatillhandahållandet,
noggrannhet: kraven för flygdata baseras på en konfidensnivå på 95 %,
integritetsklassificering,
typ av ursprung: data identifieras som observerade, beräknade eller angivna,
publikationsupplösning,
kartupplösning.
Anmärkning till punkterna 2 och 3 under b: klassificeringen av ett katalogelement som område, egenskap eller delegenskap förutsätter inte en viss datamodell.
Anmärkning till punkt 7 under b: för de fix och punkter som har ett dubbelt syfte, t.ex. väntpunkt och punkt för avbruten inflygning, gäller den högre noggrannheten. Noggrannhetskraven för hinder och terrängdata baseras på en konfidensnivå på 90 %.
Anmärkning till punkt 10 under b: publikationsupplösningarna i fråga om data om geografiskt läge (latitud och longitud) gäller för koordinater som anges i formatet grader, minuter och sekunder. När ett annat format används (t.ex. grader med decimaler för digitala datamängder) eller när placeringen är betydligt längre mot norr/söder måste publikationsupplösningen stå i proportion till noggrannhetskraven.
1. Flygplatsdata
Område |
Egenskap |
Delegenskap |
Typ |
Beskrivning |
Anmärkning |
Noggrannhet |
Integritet |
Typ av ursprung |
Publ- upplösning |
Kartupplösning |
Flygplats/ helikopterflygplats |
|
|
|
Ett definierat område (inklusive byggnader, anläggningar och utrustning) på land eller vatten som är avsett att antingen helt eller delvis användas vid ett luftfartygs start eller landning eller ett luftfartygs rörelser på marken/vattnet. |
|
|
|
|
|
|
|
Beteckning |
|
|
Flygplatsens/helikopterflygplatsens beteckning |
|
|
|
|
|
|
|
|
Icao-platsindikator |
Text |
Icao-platsindikator med fyra bokstäver för flygplatsen/helikopterflygplatsen, enligt förteckningen i ICAO Doc 7910 ”Platsindikatorer” |
I förekommande fall |
|
|
|
|
|
|
|
Iata-beteckning |
Text |
Den identifieringskod som tilldelats en plats i enlighet med Iata-regler (resolution 767). |
I förekommande fall |
|
|
|
|
|
|
|
Annat |
Text |
En lokalt definierad flygplatsidentifierare, om detta inte är en Icao-platsindikator |
|
|
|
|
|
|
|
Namn |
|
Text |
Det primära officiella namnet på en flygplats fastställt av den behöriga myndigheten |
|
|
|
|
|
|
|
Stad som betjänas |
|
Text |
Fullständigt namn (fritext) på den stad eller ort som flygplatsen/ helikopterflygplatsen betjänar |
|
|
|
|
|
|
|
Typ av tillåten trafik |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Internationell/nationell |
Kodlista |
Angivelse av om huruvida internationella och/eller nationella flygningar är tillåtna vid flygplatsen/ helikopterflygplatsen |
|
|
|
|
|
|
|
|
Instrumentflygregler (IFR)/visuellflygregler (VFR) |
Kodlista |
Angivelse av om huruvida IFR- och/eller VFR-flygningar är tillåtna vid flygplatsen/helikopterflygplatsen |
|
|
|
|
|
|
|
|
Reguljär/icke-reguljär |
Kodlista |
Angivelse av om huruvida reguljära och/eller icke-reguljära flygningar är tillåtna vid flygplatsen/ helikopterflygplatsen |
|
|
|
|
|
|
|
|
Civil/militär |
Kodlista |
Angivelse av om huruvida civil kommersiell luftfart och/eller allmänflyg och/eller militära flygningar är tillåtna vid flygplatsen/ helikopterflygplatsen |
|
|
|
|
|
|
|
|
Begränsad användning |
Text |
Angivelse av om huruvida en flygplats eller helikopterflygplats är stängd för allmänheten (och endast får användas av ägare) |
|
|
|
|
|
|
|
Typ av helikopterflygplats |
|
Text |
Typ av helikopterflygplats (ytnivå, upphöjd, på fartyg eller helikopterdäck) |
|
|
|
|
|
|
|
Typ av kontroll |
|
Text |
Angivelse av om huruvida en flygplats står under civil, militär eller gemensam kontroll |
|
|
|
|
|
|
|
Certifiering |
|
Text |
Angivelse av om huruvida en flygplats är/inte är certifierad i enlighet med Icao-reglerna eller förordning (EU) nr 139/2014 |
|
|
|
|
|
|
|
Datum för certifiering |
|
Datum |
Det datum då flygplatscertifieringen utfärdades av den behöriga myndigheten |
|
|
|
|
|
|
|
Certifieringens sista giltighetsdag |
|
Datum |
Det datum då flygplatsens certifiering blir ogiltig |
|
|
|
|
|
|
|
Flygplatsens höjd över havet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Höjd över havet (elevation) |
Höjd över havet (elevation) |
Det vertikala avståndet från havsytans medelnivå till landningsområdets högsta punkt |
|
0,5 m |
Väsentliga data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
1 m eller 1 ft |
|
|
Geoidhöjd |
Höjd |
Geoidhöjden vid flygplatsens/helikopterflygplatsens höjdposition |
I tillämpliga fall |
0,5 m |
Väsentliga data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
1 m eller 1 ft |
|
Referenstemperatur |
|
Värde |
Månadsmedelvärde för högsta dygnstemperatur under årets varmaste månad på en flygplats; medelvärdet ska beräknas för en period på flera år. |
|
|
|
|
|
|
|
Genomsnittlig lägsta temperatur |
|
Värde |
Medelvärde för lägsta temperatur under årets kallaste månad, beräknat på uppgifter från de senaste fem åren på flygplatsens höjd över havet |
|
5 grader |
|
|
|
|
|
Magnetisk missvisning |
|
|
Vinkelskillnaden mellan geografisk och magnetisk nord |
|
|
|
|
|
|
|
|
Vinkel |
Vinkel |
Vinkelvärdet för den magnetiska missvisningen |
|
1 grad |
Väsentliga data |
Observerade |
1 grad |
1 grad |
|
|
Datum |
Datum |
Det datum då den magnetiska missvisningen uppvisade motsvarande värde |
|
|
|
|
|
|
|
|
Årlig förändring |
Värde |
Årlig förändring av den magnetiska missvisningen |
|
|
|
|
|
|
|
Referenspunkt |
|
|
Det angivna geografiska läget för en flygplats |
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Geografiskt läge för flygplatsens referenspunkt |
|
30 m |
Rutindata |
Observerade/beräknade |
1 s |
1 s |
|
|
Plats |
Text |
Läge för flygplatsens referenspunkt |
|
|
|
|
|
|
|
|
Riktning |
Text |
Riktning för flygplatsens referenspunkt från centrum av den stad eller ort som flygplatsen betjänar |
|
|
|
|
|
|
|
|
Avstånd |
Avstånd |
Avstånd till flygplatsens referenspunkt från centrum av den stad eller ort som flygplatsen betjänar |
|
|
|
|
|
|
Landningsriktvisare |
|
|
|
En anordning som visuellt anger aktuell riktning för landning och start |
|
|
|
|
|
|
|
Läge |
|
Text |
Landningsriktvisarens placering |
|
|
|
|
|
|
|
Ljus |
|
Text |
Landningsriktvisarens ljus |
I förekommande fall |
|
|
|
|
|
Sekundär strömförsörjning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Egenskaper |
|
Text |
Beskrivning av den sekundära strömförsörjningen |
|
|
|
|
|
|
|
Överkopplingstid |
|
Värde |
Överkopplingstid för den sekundära strömförsörjningen |
|
|
|
|
|
|
Vindmätare |
|
|
|
Instrument för att mäta vindhastigheten |
|
|
|
|
|
|
|
Läge |
|
Text |
Vindmätarens placering |
|
|
|
|
|
|
|
Ljus |
|
Text |
Vindmätarens belysning |
I förekommande fall |
|
|
|
|
|
Flygplatsfyr (ABN)/identifikationsfyr (IBN) |
|
|
|
Flygplatsfyr/identifikationsfyr som används för att visa en flygplats läge från luften |
|
|
|
|
|
|
|
Läge |
|
Text |
Flygplatsfyrens/identifikationsfyrens placering |
I förekommande fall |
|
|
|
|
|
|
Egenskaper |
|
Text |
Beskrivning av flygplatsfyren/identifikationsfyren |
|
|
|
|
|
|
|
Driftstider |
|
Tidsplan |
Flygplatsfyrens/identifikationsfyrens driftstider |
|
|
|
|
|
|
Vindriktningsvisare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Läge |
|
Text |
Vindriktningsvisarens placering |
|
|
|
|
|
|
|
Ljus |
|
Text |
Vindriktningsvisarens ljus |
|
|
|
|
|
|
Bansynviddens (RVR) observationsplats |
|
|
|
RVR-observationsplats |
|
|
|
|
|
|
|
Position |
|
Punkt |
Det geografiska läget för RVR-observationsplatserna |
|
|
|
|
|
|
Frekvensområde |
|
|
|
Den utsedda delen av ett färdområde där ATC eller markkontrollen kräver en särskild frekvens |
|
|
|
|
|
|
|
Station |
|
Text |
Namn på den station som tillhandahåller tjänsten |
|
|
|
|
|
|
|
Frekvens |
|
Värde |
Frekvens för den station som tillhandahåller tjänsten |
|
|
|
|
|
|
|
Gräns |
|
Polygon |
Frekvensområdets avgränsning |
|
|
|
|
|
|
”Hotspot” |
|
|
|
En plats på en flygplats färdområde med historisk eller potentiell risk för kollision eller intrång på bana och där det krävs större uppmärksamhet av piloter/förare |
|
|
|
|
|
|
|
Identifierare |
|
Text |
Identifierare för ”hotspot” |
|
|
|
|
|
|
|
Anmärkningar |
|
Text |
Ytterligare information om ”hotspot” |
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
|
Polygon |
Geografiskt område för ”hotspot” |
|
|
|
|
|
|
Område |
Egenskap |
Delegenskap |
Typ |
Beskrivning |
Anmärkning |
Noggrannhet |
Integritet |
Typ av ursprung |
Publ- upplösning |
Kartupplösning |
Bana (RWY) |
|
|
|
Ett bestämt rektangulärt område på en markflygplats som konstruerats för att luftfartyg ska kunna landa och starta |
|
|
|
|
|
|
|
Beteckning |
|
Text |
Den fullständiga textbeteckningen på banan som används för att ge den en unik identifiering på en flygplats/helikopterflygplats (t.ex. 09/27, 02R/20L, RWY 1) |
|
|
|
|
|
|
|
Nominell längd |
|
Avstånd |
Banans angivna längsgående utsträckning för beräkning av operativa prestanda |
|
1 m |
Kritiska data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
1 m |
|
Nominell bredd |
|
Avstånd |
Banans angivna tvärgående utsträckning för beräkning av operativa prestanda |
|
1 m |
Väsentliga data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
1 m |
|
Geometri |
|
Polygon |
Geometrier för bandelen, inflyttat område inom banområdet och bankorsningen |
|
|
|
|
|
|
|
Centrumlinjepunkter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Geografiskt läge för banans centrumlinje vid banändarna, i utrullningsområdet och i början av varje stigbaneområde, samt vid varje betydande förändring av banans och utrullningsområdets lutningskoefficient |
Definition från punkt 3.8.4.2 i bilaga 4 |
1 m |
Kritiska data |
Observerade |
|
|
|
|
Höjd över havet (elevation) |
Höjd över havet (elevation) |
Höjd över havet för motsvarande centrumlinjepunkt För icke-precisionsinflygningar ska alla signifikanta höga och låga mellanliggande punkter längs banan mätas med en noggrannhet av en halv meter eller en fot. |
|
0,25 m |
Kritiska data |
Observerade |
|
|
|
|
Geoidhöjd |
Höjd |
Höjd över havet för motsvarande centrumlinjepunkt |
|
|
|
|
|
|
|
Avkörningslinje från bana |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vägledningslinje vid avfart |
Linje |
Geografiskt läge för avkörningslinje från bana |
|
0,5 m |
Väsentliga data |
Observerade |
1/100 s |
1 s |
|
|
Färg |
Text |
Färg på avkörningslinje från bana |
|
|
|
|
|
|
|
|
Form |
Text |
Form på avkörningslinje från bana |
|
|
|
|
|
|
|
|
Riktning |
Kodlista |
Riktning på avkörningslinje från bana (envägs eller tvåvägs) |
|
|
|
|
|
|
|
Typ av yta |
|
Text |
Banans typ av yta |
|
|
|
|
|
|
|
Bärighet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Klassificeringsnummer för beläggning (PCN) |
Text |
PCN |
|
|
|
|
|
|
|
|
Beläggningstyp |
Text |
Beläggningstyp för att fastställa luftfartygets klassificeringsnummer – beläggningens klassificeringsnummer (ACN-PCN) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Undergrundens kategori |
Text |
Undergrundens bärighetskategori för banan |
|
|
|
|
|
|
|
|
Högsta tillåtna tryck |
Text |
Högsta tillåtna däcktryckskategori eller högsta tillåtna däcktryck |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utvärderingsmetod |
Text |
Använd utvärderingsmetod |
|
|
|
|
|
|
|
Banstråk |
|
|
Ett definierat område som omfattar banan och utrullningsområdet, om sådant finns, för att minska risken för skador på luftfartyg som oavsiktligt lämnar banan, och för att skydda luftfartyg som flyger över en bana vid start eller landning |
|
|
|
|
|
|
|
|
Längd |
Avstånd |
Banstråkets längsgående utsträckning |
|
|
|
|
|
|
|
|
Bredd |
Avstånd |
Banstråkets tvärgående utsträckning |
|
|
|
|
|
|
|
|
Typ av yta |
Text |
Banstråkets typ av yta |
|
|
|
|
|
|
|
Skuldra |
|
|
Ett område intill beläggningens kant som är utformat för att tillhandahålla ett övergångsområde mellan beläggningen och intilliggande yta. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
Polygon |
Geografiskt läge för banskuldrorna |
|
|
|
|
|
|
|
|
Typ av yta |
Text |
Yta på banskuldra |
|
|
|
|
|
|
|
|
Bredd |
Avstånd |
Banskuldrans bredd |
|
1 m |
Väsentliga data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
|
|
Utblåsplatta (blast pad) |
|
|
Särskilt beredd yta placerad i anslutning till en banände för att eliminera den eroderande effekten av de starka vindkrafter som genereras av flygplan i början av startsträckan |
|
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
Polygon |
Geografiskt läge för utblåsplattan |
|
|
|
|
|
|
|
Hinderfri zon |
|
Text |
Förekomst av en hinderfri zon för en precisionsinflygningsbana kategori I |
Vid förekomst |
|
|
|
|
|
|
Banmarkering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Typ |
Text |
Typ av banmarkering |
|
|
|
|
|
|
|
|
Beskrivning |
Text |
Beskrivning av banmarkeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
Polygon |
Banmarkeringens geografiska läge |
|
|
|
|
|
|
|
Banans centrumlinjeljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Längd |
Avstånd |
Den längsgående utsträckningen av banans centrumlinjeljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
Inbördes avstånd |
Avstånd |
Avstånd mellan banans centrumlinjeljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
Färg |
Text |
Färgen på banans centrumlinjeljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
Intensitet |
Text |
Intensiteten på banans centrumlinjeljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Geografiskt läge för varje enskild ljuspunkt i banans centrumlinjeljus |
|
|
|
|
|
|
|
Banans kantljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Längd |
Avstånd |
Den längsgående utsträckningen av banans kantljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
Inbördes avstånd |
Avstånd |
Avstånd mellan banans kantljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
Färg |
Text |
Färg på banans kantljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
Intensitet |
Text |
Intensitet på banans kantljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Geografiskt läge för varje enskild ljuspunkt i banans kantljus |
|
|
|
|
|
|
|
Referenskod |
|
|
Avsikten med referenskoden är att tillhandahålla en enkel metod för att koppla samman de många olika specifikationerna för flygplatsers egenskaper för att tillhandahålla en serie flygplatsstrukturer som är lämpliga för de flygplan som är avsedda att användas vid flygplatsen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Nummer |
Kodlista |
Ett nummer baserat på flygplanets referensbanlängd |
|
|
|
|
|
|
|
|
Bokstav |
Kodlista |
En bokstav baserad på flygplanets vingbredd och yttre spårvidd i huvudlandställ |
|
|
|
|
|
|
|
Begränsning |
|
Text |
Beskrivning av de begränsningar som införts för banan |
|
|
|
|
|
|
Banriktning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beteckning |
|
Text |
Den fullständiga textbeteckningen för start- och landningsriktningen – exempel: 27, 35L, 01R |
|
|
|
|
|
|
|
Geografisk bäring |
|
Bäring |
Banans riktning uttryckt i geografisk bäring |
|
1/100 grad |
Rutindata |
Observerade |
1/100 grad |
1 grad |
|
Typ |
|
Text |
Typ av bana: precisions- (kategori I, II, III)/icke-precisions-/icke-instrument- |
|
|
|
|
|
|
|
Tröskel |
|
|
Början av den del av banan som är användbar för landning |
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Bantröskelns geografiska läge |
|
1 m |
Kritiska data |
Observerade |
1/100 s |
1 s |
|
|
Höjd över havet (elevation) |
Höjd över havet (elevation) |
Bantröskelns höjd över havet |
|
Se anmärkning 1 |
||||
|
|
Geoidhöjd |
Höjd |
WGS-84 geoidhöjd vid bantröskelns position |
|
Se anmärkning 2 |
||||
|
|
Typ |
Text |
Indikering om tröskeln är inflyttad eller inte, en inflyttad tröskel är inte placerad i slutet av banan |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förskjutning |
Avstånd |
Avstånd till den inflyttade tröskeln |
Om tröskeln är inflyttad |
1 m |
Rutindata |
Observerade |
|
|
|
Banände |
|
|
Banände (flygbanans anpassningspunkt) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Banändens läge i startriktning |
|
1 m |
Kritiska data |
Observerade |
1/100 s |
1 s |
|
|
Höjd över havet (elevation) |
Höjd över havet (elevation) |
Banändens höjd över havet |
|
Se banans centrumlinjepunkter |
|
|
|
|
|
Banslut vid avgång (DER) |
|
|
Slutet av det område som förklarats lämpligt för start (dvs. banände eller, om ett hinderfritt stigområde finns, i slutet av det) |
Inledande av startproceduren |
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Geografiskt läge för DER |
|
|
|
|
|
|
|
|
Höjd över havet (elevation) |
Höjd över havet (elevation) |
Höjden över havet för DER är höjden över havet för banan eller för det hinderfria stigområdet, beroende på vilket som ligger högst. |
|
|
|
|
|
|
|
Sättningszon |
|
|
Den del av banänden som är belägen bortanför tröskeln, där landande flygplan är avsedda att först kontakta banan |
|
|
|
|
|
|
|
|
Höjd över havet (elevation) |
Höjd över havet (elevation) |
Den högsta höjden över havet för sättningszonen på en precisionsinflygningsbana |
Precisionsinflygningsbana |
0,25 m eller 0,25 ft |
|
|
|
|
|
|
Lutning |
Värde |
Sättningszonens lutning |
|
|
|
|
|
|
|
Lutning |
|
Värde |
Banans lutning |
|
|
|
|
|
|
|
LAHSOs (Land-and-hold short operations) |
|
|
LAHSOs |
|
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
Linje |
Geografiskt läge för LAHSOs |
|
|
|
|
|
|
|
|
Skyddad del |
Text |
Namnet på den skyddade banan eller taxibanan |
|
|
|
|
|
|
|
Det inflyttade området |
|
|
Bandelen mellan banans början och den inflyttade tröskeln |
|
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
Polygon |
Den inflyttade tröskelns geografiska läge |
|
|
|
|
|
|
|
|
PCN |
Text |
PCN för den inflyttade tröskeln |
|
|
|
|
|
|
|
|
Typ av yta |
Text |
Den inflyttade tröskelns typ av yta |
|
|
|
|
|
|
|
|
Begränsning av luftfartyg |
Text |
Användningsbegränsningar för en viss typ av luftfartyg |
|
|
|
|
|
|
|
Utrullningsområde |
|
|
En avgränsad rektangulär yta på marken i slutet av den tillgängliga startbanan som är iordningställd som lämplig yta där luftfartyget kan stoppas om starten skulle avbrytas |
|
|
|
|
|
|
|
|
Längd |
Avstånd |
Utrullningsområdets längsgående utsträckning |
I förekommande fall |
1 m |
Kritiska data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
1 m |
|
|
Bredd |
Avstånd |
Utrullningsområdets bredd |
|
1 m |
Kritiska data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
1 m |
|
|
Geometri |
Polygon |
Utrullningsområdets geografiska läge |
|
|
|
|
|
|
|
|
Lutning |
Värde |
Utrullningsområdets lutning |
|
|
|
|
|
|
|
|
Typ av yta |
Text |
Typ av yta på utrullningsområdet |
|
|
|
|
|
|
|
Hinderfritt stigområde |
|
|
Ett definierat rektangulärt område på mark eller vatten, som kontrolleras av den berörda myndigheten och som har valts ut eller preparerats som ett lämpligt område över vilket ett flygplan kan genomföra första delen av flygningen upp till en viss höjd. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Längd |
Avstånd |
Det hinderfria stigområdets längsgående utsträckning |
|
1 m |
Väsentliga data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
|
|
|
Bredd |
Avstånd |
Det hinderfria stigområdets tvärgående utsträckning |
|
1 m |
Väsentliga data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
|
|
|
Markprofil |
|
Det hinderfria områdets vertikala profil (eller lutning) |
I förekommande fall |
|
|
|
|
|
|
Banändens säkerhetsområde (RESA) |
|
|
Ett område som är symmetriskt i förhållande till banans förlängda centrumlinje och som gränsar mot slutet av banstråket, och som främst är avsett att minska risken för skador på ett flygplan som minuslandar eller överrullar |
|
|
|
|
|
|
|
|
Längd |
Avstånd |
Den längsgående utsträckningen av banändens säkerhetsområde |
|
|
|
|
|
|
|
|
Bredd |
Avstånd |
Den tvärgående utsträckningen av banändens säkerhetsområde |
|
|
|
|
|
|
|
|
Den längsgående lutningen |
Värde |
Den längsgående lutningen av banändens säkerhetsområde |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tvärgående lutning |
Värde |
Den tvärgående lutningen av banändens säkerhetsområde |
|
|
|
|
|
|
|
Fastställda banlängder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillgänglig startbana (TORA) |
Avstånd |
Den banlängd som förklarats tillgänglig och lämplig som rullsträcka för ett flygplan som ska starta |
|
1 m |
Kritiska data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
1 m |
|
|
Tillgänglig startsträcka (TODA) |
Avstånd |
Längden på tillgänglig startsträcka plus längden på tillgängligt hinderfritt stigområde, om sådant finns |
|
1 m |
Kritiska data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
1 m |
|
|
Tillgänglig start-stoppsträcka (ASDA) |
Avstånd |
Längden på tillgänglig startsträcka plus längden på utrullningsområdet, om sådant finns |
|
1 m |
Kritiska data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
1 m |
|
|
Tillgänglig landningssträcka |
Avstånd |
Den banlängd som förklarats tillgänglig och lämplig som rullsträcka för ett flygplan som ska landa |
|
1 m |
Kritiska data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
1 m |
|
|
Anmärkningar |
Text |
Anmärkningar, inklusive banans ingångs- eller startpunkt, om alternativa reducerade banlängder har angetts |
|
|
|
|
|
|
|
Banändens ljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Färg |
Text |
Färg på banändens ljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Geografiskt läge för varje enskild ljuspunkt i banändens ljus |
|
|
|
|
|
|
|
Utrullningsområdets ljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Längd |
Avstånd |
Den längsgående utsträckningen av utrullningsområdets ljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
Färg |
Text |
Färg på utrullningsområdets ljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Geografiskt läge för varje enskild ljuspunkt i utrullningsområdets ljus |
|
|
|
|
|
|
|
Inflygningsljussystem |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Typ |
Text |
Klassificering av inflygningsljussystemet, med användning av förordning (EU) nr 139/2014 och CS-ADR-DSN, särskilt CS ADR-DSN.M.625 och CS ADR-DSN.M.626 som kriterium |
|
|
|
|
|
|
|
|
Längd |
Avstånd |
Den längsgående utsträckningen av inflygningsljussystemet |
|
|
|
|
|
|
|
|
Intensitet |
Text |
En kod som anger inflygningsljussystemets relativa intensitet |
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Geografiskt läge för varje enskild ljuspunkt i inflygningsljussystemet |
|
|
|
|
|
|
|
Banans tröskelljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Färg |
Text |
Färg på banans tröskelljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
Färg på vingbar |
Text |
Färg på bantröskelns vingbar |
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Geografiskt läge för varje enskild ljuspunkt i tröskelljusen och vingbarljusen |
|
|
|
|
|
|
|
Sättningszonsljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Längd |
Avstånd |
Den längsgående utsträckningen av banans sättningszonljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Geografiskt läge för varje enskild ljuspunkt i banans sättningszonljus |
|
|
|
|
|
|
|
System för visuell glidbaneindikering (VASIS) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lägsta ögonhöjd över tröskeln (MEHT) |
Höjd |
MEHT |
|
|
|
|
|
|
|
|
Läge |
Punkt |
Geografiskt läge för VASIS |
|
|
|
|
|
|
|
|
Vinkel |
Vinkel |
Nominell(a) inflygningsvinkel/vinklar |
|
|
|
|
|
|
|
|
Typ |
Text |
Typ av system för visuell glidbaneindikering (PAPI, A-PAPI etc.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förskjutningsvinkel |
Vinkel |
Om systemets axel inte är parallell med banans centrumlinje, vinkeln och förskjutningsriktningen, dvs. vänster eller höger |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förskjutningsriktning |
Text |
Om systemets axel inte är parallell med banans centrumlinje, vinkeln och förskjutningsriktningen, dvs. vänster eller höger |
|
|
|
|
|
|
|
Bromssystem |
|
Linje |
Geografiskt läge för bromsvajersystem över banan |
|
|
|
|
|
|
|
Utrullningshinder |
|
|
Högenergiabsorberande material i slutet av en bana eller ett utrullningsområde som är konstruerat för att krossas under ett flygplans tyngd när materialet utövar retardationskrafter på luftfartygens landställ |
|
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
Polygon |
Utrullningshindrets geografiska läge |
|
|
|
|
|
|
|
|
Setback |
Avstånd |
Utrullningshindrets setback |
|
|
|
|
|
|
|
|
Längd |
Avstånd |
Utrullningshindrets längsgående utsträckning |
|
|
|
|
|
|
|
|
Bredd |
Avstånd |
Utrullningshindrets tvärgående utsträckning |
|
|
|
|
|
|
Reflektionsyta för radiohöjdmätare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Längd |
|
Avstånd |
Den längsgående utsträckningen av reflektionsytan för radiohöjdmätare |
|
|
|
|
|
|
|
Bredd |
|
Avstånd |
Den tvärgående utsträckningen av reflektionsytan för radiohöjdmätare |
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
|
Polygon |
Det geografiska läget för reflektionsytan för radiohöjdmätare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anmärkning 1 |
Tröskelns höjd över havet för icke-precisionsinflygningar |
|
0,5 m |
Väsentliga data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
1 m eller 1 ft |
|
|
|
|
Tröskelns höjd över havet för precisionsinflygningar |
|
0,25 m |
Kritiska data |
Observerade |
0,1 m eller 0,1 ft |
0,5 m eller 1 ft |
|
|
|
Anmärkning 2 |
WGS-84 geoidhöjd vid bantröskeln för icke-precisionsinflygningar |
|
0,5 m |
Väsentliga data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
1 m eller 1 ft |
|
|
|
|
WGS-84 geoidhöjd vid bantröskeln för precisionsinflygningar |
|
0,25 m |
Kritiska data |
Observerade |
0,1 m eller 0,1 ft |
0,5 m eller 1 ft |
Område |
Egenskap |
Delegenskap |
Typ |
Beskrivning |
Anmärkning |
Noggrannhet |
Integritet |
Typ av ursprung |
Publ- upplösning |
Kartupplösning |
Start- och landningsområde (FATO) |
|
|
|
Ett definierat område över vilket den sista fasen av inflygningsmanövern, före hovring eller landning, slutförs och från vilken startmanövern påbörjas, om start- och landningsområdet används av helikoptrar i prestandaklass 1 omfattar det definierade området det avvisade tillgängliga startområdet. |
|
|
|
|
|
|
|
Tröskelpunkt |
|
|
Början av den del av start- och landningsområdet som är användbar för landning |
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Geografiskt läge för start- och landningsområdets tröskelpunkt |
|
1 m |
Kritiska data |
Observerade |
1/100 s |
1 s |
|
|
Höjd över havet (elevation) |
Höjd över havet (elevation) |
Höjd över havet för start- och landningsområdets tröskel |
|
Se anmärkning 1 |
||||
|
|
Geoidhöjd |
Höjd |
WGS-84 geoidhöjd vid start- och landningsområdets tröskel |
|
Se anmärkning 2 |
||||
|
DER |
|
|
Slutet av det område som förklarats lämpligt för start (dvs. i slutet av banan eller, om ett hinderfritt stigområde finns, i slutet av det eller i slutet av start- och landningsområdet) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Geografiskt läge för DER |
|
1 m |
Kritiska data |
Observerade |
1/100 s |
1 s |
|
|
Höjd över havet (elevation) |
Höjd över havet (elevation) |
Det högre av höjderna över havet i början och slutet av banan eller/start- och landningsområdet |
|
|
|
|
|
|
|
Typ |
|
Text |
Typ av start- och landningsområde |
|
|
|
|
|
|
|
Beteckning |
|
Text |
Den fullständiga textbeteckningen för start- och landningsområdet |
|
|
|
|
|
|
|
Längd |
|
Avstånd |
Den längsgående utsträckningen av start- och landningsområdet |
|
1 m |
Kritiska data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
1 m |
|
Bredd |
|
Avstånd |
Den tvärgående utsträckningen av start- och landningsområdet |
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
|
Polygon |
Geografiskt läge för start- och landningsområdets del |
|
|
|
|
|
|
|
Lutning |
|
Värde |
Start- och landningsområdet lutning |
|
|
|
|
|
|
|
Typ av yta |
|
Text |
Typ av yta på start- och landningsområdet |
|
|
|
|
|
|
|
Geografisk bäring |
|
Bäring |
Rättvisande bäring för FATO |
|
1/100 grad |
Rutindata |
Observerade |
1/100 grad |
|
|
Fastställda banlängder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillgänglig startsträcka (TODAH) |
Avstånd |
Start- och landningsområdets längd plus längden av hinderfritt stigområde för helikopter (om sådant finns) |
Och, i tillämpliga fall, alternativa reducerade fastställda banlängder |
1 m |
Kritiska data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
|
|
|
Avvisad tillgänglig startsträcka (RTODAH) |
Avstånd |
Start- och landningsområdets längd som angetts som tillgänglig och lämplig för helikoptrar som brukas i prestandaklass 1 för att slutföra en avbruten start |
|
1 m |
Kritiska data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
|
|
|
Tillgänglig landningssträcka (LDAH) |
Avstånd |
Start- och landningsområdets längd plus varje ytterligare område som angetts som tillgängligt och lämpligt för helikoptrar för att slutföra landningsmanövern från en definierad höjd |
|
1 m |
Kritiska data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
|
|
|
Anmärkningar |
Text |
Anmärkningar, inklusive banans ingångs- eller startpunkt, om alternativa reducerade banlängder har angetts |
|
|
|
|
|
|
|
Start- och landningsområdets markeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beskrivning |
Text |
Beskrivning av start- och landningsområdets markeringar |
|
|
|
|
|
|
|
Inflygningsljussystem |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Typ |
Text |
Klassificering av inflygningsljussystemet, med användning av förordning (EU) nr 139/2014 och CS-ADR-DSN, särskilt CS ADR-DSN.M.625 och CS ADR-DSN.M.626 som kriterium |
|
|
|
|
|
|
|
|
Längd |
Avstånd |
Den längsgående utsträckningen av inflygningsljussystemet |
|
|
|
|
|
|
|
|
Intensitet |
Text |
En kod som anger inflygningsljussystemets relativa intensitet |
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Geografiskt läge för varje enskild ljuspunkt i inflygningsljussystemet |
|
|
|
|
|
|
|
Områdesljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beskrivning |
Text |
Beskrivning av områdesljusen |
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Geografiskt läge för varje enskild ljuspunkt i områdesljusen |
|
|
|
|
|
|
|
Ljus i riktpunkt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beskrivning |
Text |
Beskrivning av ljusen i riktpunkten |
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Geografiskt läge för varje enskild ljuspunkt i ljusen i riktpunkten |
|
|
|
|
|
|
Sättnings- och lättningsområde (TLOF) |
|
|
|
Ett område där en helikopter kan landa eller starta |
|
|
|
|
|
|
|
Beteckning |
|
Text |
Den fullständiga beteckningen för sättnings- och lättningsområdet |
|
|
|
|
|
|
|
Centrumpunkt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Geografiskt läge för sättnings- och lättningsområdets tröskelpunkt |
|
1 m |
Kritiska data |
Observerade |
1/100 s |
1 s |
|
|
Höjd över havet (elevation) |
Höjd över havet (elevation) |
Höjd över havet för sättnings- och lättningsområdets tröskel |
|
Se anmärkning 1 |
||||
|
|
Geoidhöjd |
Höjd |
WGS-84 geoidhöjden för sättnings- och lättningsområdets centrumpunkt |
|
Se anmärkning 2 |
||||
|
Längd |
|
Avstånd |
Den längsgående utsträckningen av sättnings- och lättningsområdet |
|
1 m |
Kritiska data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
1 m |
|
Bredd |
|
Avstånd |
Den tvärgående utsträckningen av sättnings- och lättningsområdet |
|
1 m |
Kritiska data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
1 m |
|
Geometri |
|
Polygon |
Sättnings- och lättningsområdets geografiska läge |
|
|
|
|
|
|
|
Lutning |
|
Värde |
Sättnings- och lättningsområdets lutning |
|
|
|
|
|
|
|
Typ av yta |
|
Text |
Sättnings- och lättningsområdets typ av yta |
|
|
|
|
|
|
|
Bärighet |
|
Värde |
Sättnings- och lättningsområdet bärighet |
|
|
|
|
1 ton |
|
|
Typ av system för visuell glidbaneindikering |
|
Text |
Typ av system för visuell glidbaneindikering |
|
|
|
|
|
|
|
Markering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beskrivning |
Text |
Beskrivning av sättnings- och lättningsområdets markeringar |
|
|
|
|
|
|
Säkerhetsområde |
|
|
|
Ett definierat område på en helikopterflygplats som omger start- och landningsområdet, som är fritt från andra hinder än de som krävs för flygnavigering, och som är avsett att minska risken för skador på helikoptrar som oavsiktligt avviker från start- och landningsområdet |
|
|
|
|
|
|
|
Längd |
|
Avstånd |
Den längsgående utsträckningen av säkerhetsområdet |
|
|
|
|
|
|
|
Bredd |
|
Avstånd |
Den tvärgående utsträckningen av säkerhetsområdet |
|
|
|
|
|
|
|
Typ av yta |
|
Text |
Säkerhetsområdets typ av yta |
|
|
|
|
|
|
Hinderfritt stigområde för helikopter |
|
|
|
Ett definierat område på mark eller vatten, som valts ut och/eller preparerats som ett lämpligt område över vilket en helikopter som brukas i prestandaklass 1 kan uppnå en viss höjd |
|
|
|
|
|
|
|
Längd |
|
Avstånd |
Den längsgående utsträckningen av det hinderfria stigområdet för helikopter |
|
|
|
|
|
|
|
Markprofil |
|
Värde |
Den vertikala profilen (eller lutningen) för det hinderfria stigområdet för helikopter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anmärkning 1 |
Start- och landningsområdets tröskel för helikopterflygplatser med eller utan PinS-inflygning (Point-in-Space) |
|
0,5 m |
Väsentliga data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
|
|
|
|
|
Start- och landningsområdets tröskel för helikopterflygplatser som är avsedda att användas |
|
0,25 m |
Kritiska data |
Observerade |
1 m eller 1 ft (icke-precision) 0,1 m eller 0,1 ft (precision) |
|
|
|
|
Anmärkning 2 |
WGS 84 geoidhöjden vid start- och landningsområdets tröskel och sättnings- och lättningsområdets geometriska centrum, för helikopterflygplatser med eller utan PinS-inflygning |
|
0,5 m |
Väsentliga data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
|
|
|
|
|
WGS 84 geoidhöjden vid start- och landningsområdets tröskel och sättnings- och lättningsområdets geometriska centrum, för helikopterflygplatser som är avsedda att användas |
|
0,25 m |
Kritiska data |
Observerade |
1 m eller 1 ft (icke-precision) 0,1 m eller 0,1 ft (precision) |
|
Område |
Egenskap |
Delegenskap |
Typ |
Beskrivning |
Anmärkning |
Noggrannhet |
Integritet |
Typ av ursprung |
Publ- upplösning |
Kartupplösning |
Platta (apron) |
|
|
|
Ett definierat område på en landflygplats, avsett för passagerares av- och påstigning, luftfartygs av- och pålastning, luftfartygs tankning, uppställning eller underhåll |
|
|
|
|
|
|
|
Beteckning |
|
Text |
Den fullständiga text eller beteckning som används för att identifiera en platta vid en flygplats eller helikopterflygplats. |
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
|
Polygon |
Plattans geografiska läge |
|
1 m |
Rutindata |
Observerade |
1/10 s |
1 s |
|
Typ |
|
Text |
Klassificering av den primära användningen av plattan |
|
|
|
|
|
|
|
Begränsning av luftfartyg |
|
Text |
Användningsbegränsningar (förbud) för en specificerad typ av luftfartyg |
|
|
|
|
|
|
|
Typ av yta |
|
Text |
Plattans typ av yta |
|
|
|
|
|
|
|
Bärighet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PCN |
Text |
Plattans PCN |
|
|
|
|
|
|
|
|
Beläggningstyp |
Text |
Bestämning av ACN-PCN |
|
|
|
|
|
|
|
|
Undergrundens kategori |
Text |
Undergrundens bärighetskategori för plattan |
|
|
|
|
|
|
|
|
Högsta tillåtna tryck |
Text |
Högsta tillåtna däcktryckskategori eller högsta tillåtna däcktryck |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utvärderingsmetod |
Text |
Den utvärderingsmetod som använts för att bestämma plattans bärighet |
|
|
|
|
|
|
|
Höjd över havet (elevation) |
|
Höjd över havet (elevation) |
Plattans höjd över havet |
|
|
|
|
|
|
Taxibana |
|
|
|
En inom landflygplats anvisad eller anlagd väg för luftfartygs taxning avsedd som förbindelse mellan delar av flygplatsområdet |
|
|
|
|
|
|
|
Beteckning |
|
Text |
Taxibanans fullständiga beteckning |
|
|
|
|
|
|
|
Bredd |
|
Avstånd |
Taxibanans tvärgående utsträckning |
|
1 m |
Väsentliga data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
|
|
Geometri |
|
Polygon |
Taxibanans geografiska läge |
|
|
|
|
|
|
|
Bro |
|
Text |
Typ av bro (ingen, vägöverfart, vägunderfart) |
|
|
|
|
|
|
|
Typ av yta |
|
Text |
Taxibanans typ av yta |
|
|
|
|
|
|
|
Bärighet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PCN |
Text |
Taxibanans PCN |
|
|
|
|
|
|
|
|
Beläggningstyp |
Text |
Bestämning av ACN-PCN |
|
|
|
|
|
|
|
|
Undergrundens kategori |
Text |
Undergrundens bärighetskategori för taxibanan |
|
|
|
|
|
|
|
|
Högsta tillåtna tryck |
Text |
Högsta tillåtna däcktryckskategori eller högsta tillåtna däcktryck |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utvärderingsmetod |
Text |
Den utvärderingsmetod som använts för att bestämma taxibanans bärighet |
|
|
|
|
|
|
|
Begränsning för luftfartyg |
|
Text |
Användningsbegränsningar (förbud) för en specificerad typ av luftfartyg |
|
|
|
|
|
|
|
Referenskodbokstav |
|
Kodlista |
En bokstav baserad på flygplanets vingbredd och yttre spårvidd i huvudlandställ |
|
|
|
|
|
|
|
Plats för utfällning av vingspetsar |
|
Punkt/polygon |
För flygplatser som hyser flygplan med fällbara vingspetsar: platsen för utfällning av vingspetsarna |
|
|
|
|
|
|
|
Centrumlinjepunkter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Geografiska koordinater för taxibanans centrumlinjepunkter |
|
0,5 m |
Väsentliga data |
Observerade |
1/100 s |
1/100 s |
|
|
Höjd över havet (elevation) |
Höjd över havet (elevation) |
Höjd över havet för taxibanans centrumlinjepunkter |
|
1 m |
Väsentliga data |
Observerade |
|
|
|
Skuldra |
|
|
Ett område intill beläggningens kant som är utformat för att tillhandahålla ett övergångsområde mellan beläggningen och intilliggande yta. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
Polygon |
Det geografiska läget för taxibanans skuldra |
|
|
|
|
|
|
|
|
Typ av yta |
Text |
Typ av yta på taxibanans skuldra |
|
|
|
|
|
|
|
|
Bredd |
Avstånd |
Bredden på taxibanans skuldra |
|
1 m |
Väsentliga data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
|
|
Vägledningslinjer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
Linje |
Vägledningslinjernas geografiska läge |
|
0,5 m |
Väsentliga data |
Observerade |
1/100 s |
1/100 s |
|
|
Färg |
Text |
Färg på taxibanans vägledningslinjer |
|
|
|
|
|
|
|
|
Form |
Text |
Utformning av taxibanans vägledningslinjer |
|
|
|
|
|
|
|
|
Spännvidd |
Värde |
Spännvidd |
|
|
|
|
|
|
|
|
Högsta tillåtna hastighet |
Värde |
Högsta tillåtna hastighet |
|
|
|
|
|
|
|
|
Riktning |
Text |
Riktning |
|
|
|
|
|
|
|
Markeringslinje för mellanliggande väntplats |
|
Linje |
Markeringslinje för mellanliggande väntplats |
|
0,5 m |
Väsentliga data |
Observerade |
1/100 s |
1 s |
|
Taxibanans markeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beskrivning |
Text |
Beskrivning av taxibanans markeringar |
|
|
|
|
|
|
|
Taxibanans kantljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beskrivning |
Text |
Beskrivning av taxibanans kantljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Geografiskt läge för varje enskild ljuspunkt i taxibanans kantljus |
|
|
|
|
|
|
|
Taxibanans centrumlinjeljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beskrivning |
Text |
Beskrivning av taxibanans centrumlinjeljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Geografiskt läge för varje enskild ljuspunkt i taxibanans centrumlinjeljus |
|
|
|
|
|
|
|
Stoppljus (stop bar) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beskrivning |
Text |
Beskrivning av stoppljusen |
I förekommande fall |
|
|
|
|
|
|
|
Läge |
Linje |
Placering av stoppljusen |
|
|
|
|
|
|
|
Banans varselljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beskrivning |
Text |
Beskrivning av banans varselljus och andra skyddsåtgärder på banan |
I förekommande fall |
|
|
|
|
|
|
|
Läge |
Punkt |
Placering av stoppljusen |
Konfiguration A |
|
|
|
|
|
|
|
Läge |
Linje |
Placering av stoppljusen |
Konfiguration B |
|
|
|
|
|
|
Banans väntplats |
|
|
En särskild markerad plats där taxande luftfartyg och fordon ska stanna och vänta för att medge tillräcklig hinderfrihet till en bana, en hinderbegränsande yta eller en ILS/MLS-reflektionsyta (Instrument Landing System – ILS)/Microwave Landing System – MLS), såvida inte annat har godkänts av kontrolltornet för flygplatsen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
Linje |
Geografiskt läge för banans väntplats |
|
0,5 m |
Väsentliga data |
Observerade |
1/100 s |
1 s |
|
|
Skyddad bana |
Text |
Beteckning för den skyddade banan |
|
|
|
|
|
|
|
|
Cat stop |
Kodlista |
Bankategori (CAT) (0, I, II, III) |
|
|
|
|
|
|
|
|
RWY ahead text |
Text |
Faktisk text som i markeringen, t.ex. ”RWY AHEAD” eller ”RUNWAY AHEAD” |
|
|
|
|
|
|
|
Mellanliggande väntplats |
Geometri |
Linje |
Geografiskt läge för den mellanliggande väntplatsen – ett fastställt läge som är avsett för trafikkontroll, vid vilket taxande luftfartyg och fordon ska stanna och invänta klartecken från kontrolltornet för flygplatsen att fortsätta |
|
|
|
|
|
|
Taxibana för helikopter på marken |
|
|
|
Taxibana för helikopter på marken avsedd för marktransport av hjulförsedda helikoptrar |
|
|
|
|
|
|
|
Beteckning |
|
Text |
Fullständig beteckning för taxibanan för helikopter på marken |
|
|
|
|
|
|
|
Centrumlinjepunkter |
|
Punkt |
Geografiskt läge för centrumlinjepunkterna i taxibanan för helikopter på marken |
|
0,5 m |
Väsentliga data |
Observerade/beräknade |
|
|
|
Höjd över havet (elevation) |
|
Höjd över havet (elevation) |
Höjd över havet på taxibanan för helikopter på marken |
|
1 m |
Väsentliga data |
Observerade |
|
|
|
Bredd |
|
Avstånd |
Tvärgående utsträckning av taxibanan för helikopter på marken |
|
1 m |
Väsentliga data |
Observerade |
|
|
|
Typ av yta |
|
Text |
Typ av yta på taxibanan för helikopter på marken |
|
|
|
|
|
|
|
Bankorsningens markeringslinje |
|
Linje |
Bankorsningens markeringslinje på taxibanan för helikopter på marken |
|
0,5 m |
Väsentliga data |
Observerade |
1/100 s |
1 s |
|
Ljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beskrivning |
Text |
Beskrivning av taxibanljuset för helikopter på marken |
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Geografiskt läge för varje enskild ljuspunkt i taxibanljuset för helikopter på marken |
|
|
|
|
|
|
|
Markering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beskrivning |
Text |
Beskrivning av markeringen av taxibanan för helikopter på marken |
|
|
|
|
|
|
Hovringsväg för helikopter |
|
|
|
En definierad väg på markytan, fastställd för helikoptrars lufttaxning |
|
|
|
|
|
|
|
Beteckning |
|
|
Fullständig beteckning för hovringsväg för helikopter |
|
|
|
|
|
|
|
Centrumlinjepunkter |
|
Punkt |
Geografiskt läge för centrumlinjepunkterna för hovringsväg för helikopter |
|
0,5 m |
Väsentliga data |
Observerade/beräknade |
|
|
|
Höjd över havet (elevation) |
|
Höjd över havet (elevation) |
Höjd över havet för hovringsväg för helikopter |
|
1 m |
Väsentliga data |
Observerade |
|
|
|
Bredd |
|
Avstånd |
Tvärgående utsträckning av hovringsväg för helikopter |
|
1 m |
Väsentliga data |
Observerade |
|
|
|
Typ av yta |
|
Text |
Typ av yta på hovringsväg för helikopter |
|
|
|
|
|
|
|
Ljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beskrivning |
Text |
Beskrivning av ljuset för hovringsväg för helikopter |
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Geografiskt läge för varje enskild ljuspunkt i ljuset för hovringsväg för helikopter |
|
|
|
|
|
|
|
Markering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beskrivning |
Text |
Beskrivning av markeringen för hovringsväg för helikopter |
|
|
|
|
|
|
Förflyttningshovringsväg för helikopter |
|
|
|
En definierad väg på markytan som har fastställs för förflyttning av helikoptrar från en del av en helikopterflygplats till en annan. En taxningsväg omfattar en hovringsväg för helikopter eller en taxibana för helikopter på marken centrerad kring taxningsvägen. |
|
|
|
|
|
|
|
Beteckning |
|
Text |
Beteckning för förflyttningshovringsvägen för helikopter |
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
|
Linje |
Geografiskt läge för förflyttningshovringsvägen för helikopter |
|
|
|
|
|
|
|
Bredd |
|
Avstånd |
Tvärgående utsträckning av förflyttningshovringsvägen för helikopter |
|
1 m |
Väsentliga data |
Observerade |
|
|
INS-kontrollpunkt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Läge |
|
Punkt |
INS-kontrollpunktens geografiska läge |
Om uppgifterna är tillgängliga |
0,5 m |
Rutindata |
Observerade |
1/100 s |
1/100 s |
Rundstrålande VHF-radiofyrar (Very High Frequency Omnidirectional Range – VOR) – kontrollpunkt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Läge |
|
Punkt |
VOR-kontrollpunktens geografiska läge |
Om uppgifterna är tillgängliga |
|
|
|
|
|
|
Frekvens |
|
Värde |
Frekvensen för VOR-kontrollpunkten |
|
|
|
|
|
|
Kontrollpunkt för höjdmätare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Läge |
|
Punkt |
Geografiskt läge för kontrollplatsen för höjdmätare |
|
|
|
|
|
|
|
Höjd över havet (elevation) |
|
Höjd över havet (elevation) |
Höjd över havet för kontrollplatsen för höjdmätare |
|
|
|
|
|
|
Uppställningsplats |
|
|
|
Ett särskilt område på en platta som är avsett att användas för parkering av ett luftfartyg |
|
|
|
|
|
|
|
Namn |
|
Text |
Uppställningsplatsens namn |
|
|
|
|
|
|
|
Uppställningsplatser |
Läge |
Punkt |
Geografiskt läge för uppställningsplatsen |
|
0,5 m |
Rutindata |
Observerade |
1/100 s |
1/100 s |
|
|
Luftfartstyper |
Kodlista |
Luftfartstyper |
|
|
|
|
|
|
|
Identifieringsskylt |
|
Text |
Beskrivning av uppställningsplatsens identifieringsskylt |
|
|
|
|
|
|
|
Visuella hjälpsystem för dockning/parkering |
|
Text |
Beskrivning av det visuella hjälpsystemet för dockning/parkering vid uppställningsplatsen |
|
|
|
|
|
|
|
Parkeringsområde |
|
Polygon |
Geografiskt läge för parkeringsområdet |
|
|
|
|
|
|
|
Passagerarbrygga |
|
Kodlista |
Passagerarbrygga tillgänglig vid uppställningsplatsen |
|
|
|
|
|
|
|
Bränsle |
|
Kodlista |
Bränsle tillgängligt vid uppställningsplatsen |
|
|
|
|
|
|
|
Markström |
|
Kodlista |
Markström tillgänglig vid uppställningsplatsen |
|
|
|
|
|
|
|
Bogsering |
|
Kodlista |
Bogsering tillgänglig vid uppställningsplatsen |
|
|
|
|
|
|
|
Terminalbyggnad |
|
Text |
Hänvisning till terminalbyggnad |
|
|
|
|
|
|
|
Typ av yta |
|
Text |
Typ av yta på uppställningsplatsen |
|
|
|
|
|
|
|
Begränsning av luftfartyg |
|
Text |
Användningsbegränsningar (förbud) för en specificerad typ av luftfartyg |
|
|
|
|
|
|
|
PCN |
|
Text |
PCN för uppställningsplatsen |
|
|
|
|
|
|
|
Vägledningslinjer vid uppställningsplatsen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
Linje |
Geografiskt läge för vägledningslinjerna vid uppställningsplatsen |
|
0,5 m |
Väsentliga data |
Observerade |
1/100 s |
|
|
|
Höjd över havet (elevation) |
Höjd över havet (elevation) |
Höjd över havet för punkterna i vägledningslinjerna vid parkeringsplatsen |
|
1 m |
Väsentliga data |
Observerade |
|
|
|
|
Riktning |
Text |
Riktning på vägledningslinjerna vid uppställningsplatsen |
|
|
|
|
|
|
|
|
Spännvidd |
Värde |
Spännvidd |
|
|
|
|
|
|
|
|
Färg |
Kodlista |
Färg på vägledningslinjerna vid uppställningsplatsen |
|
|
|
|
|
|
|
|
Form |
Kodlista |
Form på vägledningslinjerna vid uppställningsplatsen |
|
|
|
|
|
|
Uppställningsplats för helikopter |
|
|
|
En uppställningsplats för luftfartyg som tillhandahåller parkering för en helikopter, eller där markbunden taxning är avslutad, eller där helikoptern tar mark eller lyfter för lufttaxning. |
|
|
|
|
|
|
|
Namn |
|
Text |
Namn på uppställningsplatsen för helikopter |
|
|
|
|
|
|
|
Läge |
|
Punkt |
Geografiskt läge för uppställningsplatsen för helikopter/INS-kontrollpunkter |
|
0,5 m |
Väsentliga data |
Observerade |
1/100 s |
|
Avisningsområde |
|
|
|
En anordning där frost, is eller snö avlägsnas (avisning) från flygplanet så att flygplanets ytor blir rena, och/eller där flygplanens rena ytor skyddas mot frost- eller isbildning (förhindrande av isbildning), och snö- eller slaskansamling, under en begränsad tid |
|
|
|
|
|
|
|
Identifierare |
|
Text |
Identifierare av avisningsområdet |
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
|
Polygon |
Geografiskt läge för avisningsområdet |
|
1 m |
Rutindata |
Observerade |
1/10 s |
1 s |
|
Typ av yta |
|
Text |
Avisningsområdets typ av yta |
|
|
|
|
|
|
|
ID-bas |
|
Text |
Namn på underliggande bana, parkeringsområde eller del av plattan |
|
|
|
|
|
|
|
Begränsning av luftfartyg |
|
Text |
Användningsbegränsningar (förbud) för en specificerad typ av luftfartyg |
|
|
|
|
|
|
Område |
Egenskap |
Delegenskap |
Typ |
Beskrivning |
Anmärkning |
Noggrannhet |
Integritet |
Typ av ursprung |
Publ- upplösning |
Kartupplösning |
Kommunikationsutrustning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tjänstens beteckning |
|
Text |
Beteckning på den tillhandahållna tjänsten |
|
|
|
|
|
|
|
Anropssignal |
|
Text |
Kommunikationsanläggningens anropssignal |
|
|
|
|
|
|
|
Kanal |
|
Text |
Kommunikationsanläggningens kanal/frekvens |
|
|
|
|
|
|
|
Inloggningsadress |
|
Text |
Inloggningsadress för anläggningen |
Beroende på vad som är tillämpligt |
|
|
|
|
|
|
Driftstider |
|
Tidsplan |
Öppettider för den station som betjänar enheten |
|
|
|
|
|
|
2. Luftrumsdata
Område |
Egenskap |
Delegenskap |
Typ |
Beskrivning |
Anmärkning |
Noggrannhet |
Integritet |
Typ av ursprung |
Publ- upplösning |
Kartupplösning |
ATS-luftrum |
|
|
|
Luftrum med fastställda dimensioner, med alfabetisk beteckning, inom vilket specifika typer av flygningar får äga rum och för vilka flygtrafikledningstjänst (ATS) och flygtrafikregler finns angivna |
|
|
|
|
|
|
|
Typ |
|
Text |
Typ av ATS-luftrum i enlighet med tillägg 4 till genomförandeförordning (EU) nr 923/2012 (SERA) |
|
|
|
|
|
|
|
Beteckning |
|
Text |
Den beteckning som en ansvarig myndighet har tilldelat luftrummet |
|
|
|
|
|
|
|
Gränser i sidled |
|
Polygon |
Den yta som definierar luftrummets horisontella form |
|
Se anmärkning 1 |
||||
|
Vertikala gränser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övre gräns |
Höjd över havet |
Luftrummets övre gräns |
|
|
|
|
|
|
|
|
Nedre gräns |
Höjd över havet |
Luftrummets nedre gräns |
|
50 m |
Rutindata |
Beräknade |
50 m eller 100 ft |
50 m eller 100 ft |
|
Luftrumsklass |
|
Kodlista |
En kategorisering av luftrummet som fastställer operativa bestämmelser, flygkrav och tillhandahållna tjänster. |
|
|
|
|
|
|
|
Genomgångshöjd |
|
Höjd över havet |
Höjden över havet på eller under vilken ett luftfartygs läge i vertikalled (flyghöjd) kontrolleras i förhållande till höjd över havet |
|
|
|
|
|
|
|
Tider då luftrummet är upprättat |
|
Tidsplan |
Tider då luftrummet är upprättat |
|
|
|
|
|
|
|
ATS-enhet |
|
|
Enhet som tillhandahåller tjänster |
|
|
|
|
|
|
|
|
Namn |
Text |
Namn på den enhet som tillhandahåller tjänsten |
|
|
|
|
|
|
|
|
Anropssignal |
Text |
Anropssignal för den flygradiostation som betjänar enheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
Språk |
Kodlista |
Information om det eller de språk som används, med angivande av område och villkor samt, i förekommande fall, när och var de ska användas |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillämpningsperiod |
Text |
Information om området och villkoren för användning |
|
|
|
|
|
|
|
|
Öppettider |
Tidsplan |
Öppettider för den station som betjänar enheten |
|
|
|
|
|
|
|
Frekvens |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Värde |
Värde |
ATS-luftrummets frekvens |
|
|
|
|
|
|
|
|
Syfte |
Text |
Uppgifter om särskild användning av frekvensen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anmärkning 1 |
FIR, UIR |
|
2 km |
Rutindata |
Angivna |
1 min |
Som plottad |
|
|
|
|
TMA, CTA |
|
100 m |
Väsentliga data |
Beräknade |
1 s |
Som plottad |
|
|
|
|
Kontrollerat trafikområde (CTR) |
|
100 m |
Väsentliga data |
Beräknade |
1 s |
Som plottad |
Område |
Egenskap |
Delegenskap |
Typ |
Beskrivning |
Anmärkning |
Noggrannhet |
Integritet |
Typ av ursprung |
Publ- upplösning |
Kartupplösning |
Luftrum med särskild verksamhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Typ |
|
Kodlista |
Typ av luftrum med särskild verksamhet (se anmärkning 1) |
|
|
|
|
|
|
|
Identifiering |
|
Text |
Den identifiering som tilldelats för att ge luftrummet en unik identifiering |
|
|
|
|
|
|
|
Namn |
|
Text |
Det namn som tilldelats luftrummet av en myndighet utsedd av medlemsstaten |
|
|
|
|
|
|
|
Gränser i sidled |
|
Polygon |
Den yta som definierar luftrummets horisontella form |
|
Se anmärkning 2 endast i fråga om områdena P, R och D |
||||
|
Vertikala gränser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övre gräns |
Höjd över havet |
Luftrummets övre gräns |
|
|
|
|
|
|
|
|
Nedre gräns |
Höjd över havet |
Luftrummets nedre gräns |
|
|
|
|
|
|
|
Begränsning |
|
Text |
Typ av begränsning eller fara |
|
|
|
|
|
|
|
Aktivering |
|
Text |
Information om system och metoder för aktivering av meddelanden samt information som är relevant för civila flygningar och som gäller för förfaranden för luftförsvarsidentifieringszon (ADIZ) |
|
|
|
|
|
|
|
Tidpunkt för aktivitet |
|
Tidsplan |
Tidsintervall för när den särskilda aktiviteten äger rum |
|
|
|
|
|
|
|
Risk för ingripande |
|
Text |
Risk för ingripande i händelse av kränkning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anmärkning 1, typ |
Förbjudet område |
Anmärkning 2 |
100 m |
Väsentliga data |
Beräknade |
1 s |
Som plottad |
|
|
|
|
Restriktionsområde |
|
2 km |
Rutindata |
Angivna |
1 min |
Som plottad |
|
|
|
|
Farligt område |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Militärt övningsområde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Militärt utbildningsområde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ADIZ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Annat |
|
|
|
|
|
|
Område |
Egenskap |
Delegenskap |
Typ |
Beskrivning |
Anmärkning |
Noggrannhet |
Integritet |
Typ av ursprung |
Publ- upplösning |
Kartupplösning |
Annat reglerat luftrum |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Typ |
|
Text |
Typ av luftrum (reducerade vertikala separationsminima (RVSM), nödradiosändare (ELT), etc.). |
|
|
|
|
|
|
|
Identifiering |
|
Text |
Den identifiering som tilldelats för att ge luftrummet en unik identifiering |
|
|
|
|
|
|
|
Namn |
|
Text |
Det namn som tilldelats luftrummet av en myndighet utsedd av medlemsstaten |
|
|
|
|
|
|
|
Gränser i sidled |
|
Polygon |
Den yta som definierar luftrummets horisontella form |
|
|
|
|
|
|
|
Vertikala gränser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övre gräns |
Höjd över havet |
Luftrummets övre gräns |
|
|
|
|
|
|
|
|
Nedre gräns |
Höjd över havet |
Luftrummets nedre gräns |
|
|
|
|
|
|
|
Begränsning |
|
Text |
Typ av begränsning, om sådan finns |
|
|
|
|
|
|
|
Aktivering |
|
Text |
Information om system och metoder för aktivering av meddelanden samt information som är relevant för civila flygningar och som gäller för ADIZ-förfaranden |
|
|
|
|
|
|
|
Tidpunkt för aktivitet |
|
Tidsplan |
Tidsintervall för när den särskilda aktiviteten äger rum |
|
|
|
|
|
|
Område |
Egenskap |
Delegenskap |
Typ |
Beskrivning |
Anmärkning |
Noggrannhet |
Integritet |
Typ av ursprung |
Publ- upplösning |
Kartupplösning |
ATS-kontrollsektor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Identifiering |
|
Text |
Identifiering av sektorn |
|
|
|
|
|
|
|
Gränser i sidled |
|
Polygon |
Den yta som definierar ATS-kontrollsektorns horisontella form |
|
|
|
|
|
|
|
Vertikala gränser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övre gräns |
Höjd över havet |
Sektorns övre gräns |
|
|
|
|
|
|
|
|
Nedre gräns |
Höjd över havet |
Sektorns nedre gräns |
|
|
|
|
|
|
3. ATS-data och andra data om flygvägar
Område |
Egenskap |
Delegenskap |
Typ |
Beskrivning |
Anmärkning |
Noggrannhet |
Integritet |
Typ av ursprung |
Publ- upplösning |
Kartupplösning |
ATS-flygvägar |
|
|
|
En angiven flygväg som upprättats för att kanalisera flygtrafik där så behövs för att tillhandahålla flygtrafikledningstjänst (ATS) |
|
|
|
|
|
|
|
Beteckning |
|
Text |
Beteckningar för ATS-flygvägar i enlighet med bilaga XI (Del-FPD) till denna förordning |
|
|
|
|
|
|
|
Beteckningens prefix |
|
Text |
Prefixet för flygvägens beteckning enligt anmärkning 1 |
|
|
|
|
|
|
Annan flygväg |
|
|
|
En angiven flygväg som upprättats för att kanalisera flygtrafik där så behövs utan flygtrafikledningstjänst (ATS) |
|
|
|
|
|
|
|
Beteckning |
|
Text |
Beteckning på flygvägen |
|
|
|
|
|
|
|
Typ |
|
Text |
Typ av flygväg (t.ex. okontrollerade VFR-flygvägar) |
|
|
|
|
|
|
|
Flygregler |
|
Kodlista |
Information om de flygregler som gäller för flygvägen (IFR/VFR) |
|
|
|
|
|
|
Ruttsegment |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Från punkt |
|
|
Hänvisning till den första punkten i ett ruttsegment |
|
|
|
|
|
|
|
|
Namn |
Text |
De kodade beteckningarna eller kodnamnen för en signifikant punkt |
|
|
|
|
|
|
|
|
Rapportering |
Kodlista |
Anger kravet på ATS/MET-rapporteringskrav som ”obligatoriskt” eller ”på begäran”. |
|
|
|
|
|
|
|
Till punkt |
|
|
Hänvisning till den andra punkten i ett ruttsegment |
|
|
|
|
|
|
|
|
Namn |
Text |
De kodade beteckningarna eller kodnamnen för en signifikant punkt |
|
|
|
|
|
|
|
|
Rapportering |
Kodlista |
Anger kravet på ATS/MET-rapporteringskrav som ”obligatoriskt” eller ”på begäran” |
|
|
|
|
|
|
|
Färdlinje |
|
Bäring |
Färdlinje, VOR-radial eller magnetisk bäring från ett ruttsegment |
|
1/10 grad (ankomst till/avgång från terminalen) |
Rutindata (ankomst till/avgång från terminalen) |
Beräknade (ankomst till/avgång från terminalen) |
1 grad (ankomst till/avgång från terminalen) |
1 grad (ankomst till/avgång från terminalen) |
|
Omställningspunkt |
|
Punkt |
Den punkt där ett luftfartyg som navigerar på ruttsegment som definieras med hänvisning till VOR-intervallen förväntas överföra sin primära navigeringsreferens från anläggningen bakom det till nästa anläggning före det |
Om VOR-radial |
|
|
|
|
|
|
Längd |
|
Avstånd |
Det geodetiska avståndet mellan ”från punkt” och ”till punkt” |
|
Se anmärkning 2 |
||||
|
Övre gräns |
|
Höjd över havet (altitude) |
Övre gräns för ruttsegmentet |
|
|
|
|
|
|
|
Nedre gräns |
|
Höjd över havet (altitude) |
Nedre gräns för ruttsegmentet |
|
|
|
|
|
|
|
Minimihöjd på sträcka (MEA) |
|
Höjd över havet (altitude) |
Den höjd på ett ruttsegment på sträcka som erbjuder adekvat mottagning från relevanta navigeringsanläggningar och ATS-meddelanden, överensstämmer med luftrummets struktur och tillhandahåller erforderlig hinderfrihet |
|
50 m |
Rutindata |
Beräknat |
50 m eller 100 ft |
50 m eller 100 ft |
|
Lägsta höjd för hinderfrihet (MOCA) |
|
Höjd över havet (altitude) |
Den lägsta höjd för ett visst segment som erbjuder den krävda hinderfriheten |
|
50 m |
Rutindata |
Beräknat |
50 m eller 100 ft |
50 m eller 100 ft |
|
Minimiflyghöjd |
|
Höjd över havet (altitude) |
Minimiflyghöjd |
|
50 m |
Rutindata |
Beräknat |
50 m eller 100 ft |
50 m eller 100 ft |
|
Gränser i sidled |
|
Avstånd |
Flygsträckans gränser i sidled |
|
|
|
|
|
|
|
Lägsta områdesflyghöjd (AMA) |
|
Höjd över havet (altitude) |
Den lägsta flyghöjd under instrumentväderförhållanden som ger minimal hinderfrihet inom ett avgränsat område, som vanligtvis utgörs av meridianer och parallellcirklar |
|
|
|
|
|
|
|
Lägsta radarledningshöjd (MVA) |
|
Höjd över havet (altitude) |
MVA |
|
|
|
|
|
|
|
Begränsningar |
|
Text |
Angivande av eventuella områdesbegränsningar av hastighet eller höjd, om sådana är fastställda |
|
|
|
|
|
|
|
Riktning för marschhöjder |
|
|
Uppgift om riktning för marschhöjd (jämn, udda, ingen (NIL)) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Framåt |
Kodlista |
Uppgift om riktning för marschhöjd (jämn, udda, NIL) från den första punkten till den andra punkten i ett ruttsegment. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Bakåt |
Kodlista |
Uppgift om riktning för marschhöjd (jämn, udda, NIL) från den andra punkten till den första punkten i ett ruttsegment. |
|
|
|
|
|
|
|
Tillgänglighet |
|
Text |
Information om tillgängliga flygvägar |
|
|
|
|
|
|
|
Luftrumsklass |
|
Text |
Klassificering av luftrummet som fastställer operativa bestämmelser, flygkrav och tillhandahållna tjänster |
|
|
|
|
|
|
|
Krav på prestandabaserad navigering (PBN) |
|
|
Områdesnavigering baserad på PBN-krav för luftfartyg som trafikerar en ATS-flygväg, enligt en instrumentinflygningsprocedur eller i angivet luftrum |
Endast PBN |
|
|
|
|
|
|
|
Navigationsspecifikation(er) |
Text |
Angivande av den/de navigeringsspecifikation(er) som gäller för ett eller flera angivna segment; det finns två typer av navigationsspecifikationer: a) RNP-specifikation (Required Navigation Performance): navigationsspecifikationer baserade på områdesnavigering som innefattar kravet på prestandaövervakning och alarmering, betecknas med prefixet RNP, t.ex. RNP 4, RNP APCH. b) RNAV-specifikation (Area Navigation): navigationsspecifikation baserade på områdesnavigering som inte innefattar kravet på prestandaövervakning och alarmering, betecknas med prefixet RNAV, t.ex. RNAV 5, RNAV 1. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Krav på navigeringsprestanda |
Text |
Krav på navigeringsnoggrannhet för varje PBN-ruttsegment (RNAV eller RNP) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Sensorkrav |
Text |
Angivelse av sensorkraven inklusive eventuella begränsningar i navigeringsspecifikationen |
|
|
|
|
|
|
|
Kontrollenhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Namn |
Text |
Namn på den enhet som tillhandahåller tjänsten |
|
|
|
|
|
|
|
|
Kanal |
Text |
Kanal i drift/frekvens för kontrollenheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
Inloggningsadress |
Text |
Kod som används för inloggning på datalänken till den kontrollerande ATS-enheten |
I förekommande fall |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anmärkning 1 |
U = övre |
Anmärkning 2 |
1/10 km |
Rutindata |
Beräknat |
1/10 km eller 1/10 nm |
1 km eller 1 nm |
|
|
|
|
H = helikopter |
|
1/100 km |
Väsentliga data |
Beräknat |
1/100 km eller 1/100 nm |
1 km eller 1 nm |
|
|
|
|
S = överljudsfart |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
T = TACAN |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Annat |
|
|
|
|
|
|
Område |
Egenskap |
Delegenskap |
Typ |
Beskrivning |
Anmärkning |
Noggrannhet |
Integritet |
Typ av ursprung |
Publ- upplösning |
Kartupplösning |
Brytpunkt (waypoint) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Identifiering |
|
Text |
Namn, kodbeteckningar eller kodnamn för den signifikanta punkten |
|
|
|
|
|
|
|
Position |
|
Punkt |
Brytpunktens geografiska läge |
|
100 m |
Väsentliga data |
Observerade/beräknade |
1 s |
1 s |
|
Format |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Navigationshjälpmedel |
Text |
Identifiering av station för VOR/DME-referens |
|
|
|
|
|
|
|
|
Bäring |
Bäring |
Bäring till VOR/DME-referensen om brytpunkten inte är samlokaliserad med den |
|
Se anmärkning 1 nedan |
||||
|
|
Avstånd |
Avstånd |
Avståndet från VOR/DME-referensen om brytpunkten inte är samlokaliserad med den |
|
Se anmärkning 2 nedan |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anmärkning 1 |
1/10 grad |
Rutindata |
Beräknat |
1/10 grad |
1/10 grad |
|
|
|
|
|
|
1/100 grad |
Väsentliga data |
Beräknat |
1/100 grad |
1/10 grad |
|
|
|
|
|
|
|
|
Beräknat |
|
|
|
|
|
|
|
Anmärkning 2 |
1/10 km |
Rutindata |
Beräknat |
1/10 km eller 1/10 nm |
2/10 km (1/10 nm) |
|
|
|
|
|
|
1/100 km |
Väsentliga data |
Beräknat |
1/100 km eller 1/100 nm |
2/10 km (1/10 nm) |
Område |
Egenskap |
Delegenskap |
Typ |
Beskrivning |
Anmärkning |
Noggrannhet |
Integritet |
Typ av ursprung |
Publ- upplösning |
Kartupplösning |
Väntläge på sträcka |
|
|
|
En förutbestämd manöver som bibehåller luftfartyget inom det angivna luftrummet i avvaktan på vidare klarering |
|
|
|
|
|
|
|
Identifiering |
|
Text |
Identifiering av väntlägesproceduren |
|
|
|
|
|
|
|
Fix |
|
Text |
Identifiering av väntlägesfixet |
|
100 m |
Väsentliga data |
Observerade/beräknade |
1 s |
1 s |
|
Brytpunkt (waypoint) |
|
Punkt |
Brytpunktens geografiska läge |
|
|
|
|
|
|
|
Inkommande färdlinje |
|
Bäring |
Inkommande färdlinje i fråga om väntlägesproceduren |
|
|
|
|
|
|
|
Svängriktning |
|
Text |
Riktning för procedursvängen |
|
|
|
|
|
|
|
Hastighet |
|
Värde |
Högsta indikerade kurshastighet |
|
|
|
|
|
|
|
Nivå |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lägsta väntlägesnivå |
Höjd över havet (altitude) |
Lägsta väntlägesnivå i väntlägesproceduren |
|
|
|
|
|
|
|
|
Högsta väntlägesnivå |
Höjd över havet (altitude) |
Högsta väntlägesnivå i väntlägesproceduren |
|
|
|
|
|
|
|
Utgående tid/sträcka |
|
Värde |
Tids-/avståndsvärde för väntlägesproceduren |
|
|
|
|
|
|
|
Kontrollenhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Namn |
Text |
Uppgift om kontrollenhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
Frekvens |
Värde |
Kontrollenhetens driftsfrekvens/kanal |
|
|
|
|
|
|
|
Särskild procedur för angörande av väntläge |
|
Text |
Textbeskrivning av den särskilda angörandeproceduren för VOR/DME |
Om en ingångsradial till en sekundär fixpunkt i slutet av en utgående sträcka har fastställts för ett VOR/DME-väntmönster |
|
|
|
|
|
4. Data om instrumentflygprocedur
Område |
Egenskap |
Delegenskap |
Typ |
Beskrivning |
Anmärkning |
Noggrannhet |
Integritet |
Typ av ursprung |
Publ- upplösning |
Kartupplösning |
Procedur |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Identifiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vägledning för segment för slutlig inflygning (FAS) |
Kodlista |
Namnet beskriver typen av radionavigationshjälpmedel som ger vägledning i sidled under slutlig inflygning, t.ex. ILS, VOR, RNAV |
APCH |
|
|
|
|
|
|
|
Bana (RWY) |
Text |
Banbeteckningen för landnings- och startriktningen, t.ex. 27, 35L, 01R |
|
|
|
|
|
|
|
|
Cirkling |
Kodlista |
Angivelse av om en procedur är en cirklingsinflygning eller ej |
APCH |
|
|
|
|
|
|
|
Multipelkod |
Text |
Ett enbokstavssuffix, som börjar med bokstaven ”z” placerat efter typen av radionavigationshjälpmedel, ska användas om två eller flera procedurer till samma bana inte kan särskiljas endast av typen av radionavigationshjälpmedel, t.ex. VOR y RWY 20 eller VOR z RWY 20. |
APCH |
|
|
|
|
|
|
|
NS-begränsare |
Text |
Sensorspecifik information vid begränsningar för användning |
Endast PBN |
|
|
|
|
|
|
|
Namn |
Text |
Instrumentflygprocedurens namn |
|
|
|
|
|
|
|
Beteckning i klartext |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Grundläggande indikator |
Text |
Den grundläggande indikatorn ska vara namn eller kodnamn på den signifikanta punkt där den normala avgångsflygvägen avslutas. |
SID, STAR |
|
|
|
|
|
|
|
Giltighetsindikator |
Text |
Giltighetsindikatorn ska vara en siffra mellan 1 och 9. |
SID, STAR |
|
|
|
|
|
|
|
Flygvägsindikator |
Text |
Flygvägsindikatorn ska vara en bokstav i alfabetet. Bokstäverna ”I” och ”O” får inte användas. |
SID, STAR |
|
|
|
|
|
|
|
Visuell angivelse |
Text |
Angivelse av om flygvägen har fastställts för luftfartyg som framförs i enlighet med visuellflygregler (VFR) |
Endast VFR |
|
|
|
|
|
|
Kodbeteckning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Signifikant punkt |
Text |
Kodbeteckning eller kodnamn för den signifikanta punkten |
SID, STAR |
|
|
|
|
|
|
|
Giltighetsindikator |
Text |
Procedurens giltighetsindikator |
SID, STAR |
|
|
|
|
|
|
|
Flygvägsindikator |
Text |
Procedurens flygvägsindikator |
SID, STAR |
|
|
|
|
|
|
Typ av procedur |
|
Kodlista |
Angivelse av typen av procedur (avgång, ankomst, inflygning, annan) |
|
|
|
|
|
|
|
PBN eller konventionell |
|
Kodlista |
Angivelse av om proceduren är PBN eller konventionell |
Endast IFR |
|
|
|
|
|
|
Typ av precision |
|
Text |
Typ av instrumentprocedur; instrumentinflygningsprocedurer klassificeras enligt följande: a) icke-precisionsinflygning (NPA): instrumentinflygningsprocedur som använder vägledning i sidled men inte i höjdled b) inflygningsprocedur med vägledning i höjdled (APV) (approach procedure with vertical guidance [APV]): instrumentprocedur med vägledning i sidled och höjdled men som inte uppfyller de fastställda kraven för precisionsinflygning och -landning. c) precisionsinflygningsprocedur (PA) (precision approach [PA] procedure): instrumentinflygningsprocedur med precisionsvägledning i sidled och höjdled med minima som bestäms av verksamhetskategorin. |
APCH |
|
|
|
|
|
|
Luftfartygskategori |
|
Kodlista |
Angivande av vilka luftfartygskategorier som proceduren är avsedd för |
|
|
|
|
|
|
|
Magnetisk missvisning |
|
Värde |
Den magnetiska missvisning som beaktas för procedurens utformning |
|
|
|
|
|
|
|
Höjd för hinderfrihet (OCA/H) |
|
|
OCA/H |
APCH |
|
|
|
|
|
|
|
Luftfartygskategori |
Kodlista |
Luftfartygskategori |
APCH |
|
|
|
|
|
|
|
Typ av inflygning |
Kodlista |
Typ av inflygning (t.ex. rak, kategori I, kategori II, LLZ, cirkling osv.) eller särskilt navigationshjälpmedel (t.ex. step-down-fix) eller särskild navigationsspecifikation |
APCH |
|
|
|
|
|
|
|
Höjd över havet (altitude) |
Höjd över havet (altitude) |
Lägsta höjd över havet som används för att fastställa överensstämmelse med lämpliga hinderfrihetskriterier |
APCH |
|
Väsentliga data |
|
|
|
|
|
Höjd |
Höjd |
Den lägsta höjden över den relevanta bantröskelns höjd över havet eller flygplatsens höjd över havet, beroende på vad som är tillämpligt, som används för att fastställa överensstämmelse med lämpliga hinderfrihetskriterier |
APCH |
|
Väsentliga data |
|
|
|
|
Beslutshöjd (DA/H) |
|
|
DA/H |
APCH |
|
|
|
|
|
|
|
Luftfartygskategori |
Kodlista |
Luftfartygskategori |
APCH |
|
|
|
|
|
|
|
Typ av inflygning |
Kodlista |
Typ av inflygning (t.ex. rak, kategori I, kategori II, LLZ, cirkling osv.) eller särskilt navigationshjälpmedel (t.ex. step-down-fix) eller särskild navigationsspecifikation |
APCH |
|
|
|
|
|
|
|
Höjd över havet (altitude) |
Höjd över havet (altitude) |
En specificerad höjd över havet i en 3D-instrumentinflygningsoperation vid vilken avbruten inflygning ska inledas om den visuella referens som krävs för att fortsätta inflygningen inte är fastställd |
APCH |
|
|
|
|
|
|
|
Höjd |
Höjd |
En specificerad höjd i en 3D-instrumentinflygningsoperation vid vilken en avbruten inflygning ska inledas om den visuella referens som krävs för att fortsätta inflygningen inte är fastställd |
APCH |
|
|
|
|
|
|
Lägsta planéhöjd (MDA/H) |
|
|
MDA/H |
APCH |
|
|
|
|
|
|
|
Luftfartygskategori |
Kodlista |
Luftfartygskategori |
APCH |
|
|
|
|
|
|
|
Typ av inflygning |
Kodlista |
Typ av inflygning (t.ex. rak, kategori I, kategori II, LLZ, cirkling osv.) eller särskilt navigationshjälpmedel (t.ex. step-down-fix) eller särskild navigationsspecifikation |
APCH |
|
|
|
|
|
|
|
Höjd över havet (altitude) |
Höjd över havet (altitude) |
En specificerad höjd över havet i en 2D-instrumentinflygningsoperation eller en cirklingsinflygning under vilken nedstigning inte får inledas utan den visuella referens som krävs |
APCH |
|
|
|
|
|
|
|
Höjd |
Höjd |
En specificerad höjd i en 2D-instrumentinflygningsoperation eller en cirklingsinflygning under vilken nedstigning inte får inledas utan den visuella referens som krävs |
APCH |
|
|
|
|
|
|
Lägsta sektorhöjd (MSA, Minimum Sector Altitude) |
|
|
Den lägsta höjd över havet som får användas och som ger minst 300 m (1 000 ft) hinderfrihet över alla objekt i ett område som ligger inom en cirkelsektor med en radie av 46 km (25 nm) från ett radionavigationshjälpmedel |
Endast IFR |
|
|
|
|
|
|
|
Sektorsstartvinkel |
Vinkel |
Startvinkel för en sektor |
|
|
|
|
|
|
|
|
Sektorsslutvinkel |
Vinkel |
Slutvinkel för en sektor |
|
|
|
|
|
|
|
|
Baserat på fix |
Text |
Centrum för MSA |
|
|
|
|
|
|
|
|
Höjd över havet (altitude) |
Höjd över havet (altitude) |
Minimihöjden över havet för varje sektor |
|
|
|
|
|
|
|
|
Begränsningar |
Text |
MSA: den lägsta höjd över havet som får användas och som ger minst 300 m (1 000 ft) hinderfrihet över alla objekt i ett område som ligger inom en cirkelsektor med en radie av 46 km (25 nm) från ett radionavigationshjälpmedel. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Radie |
Värde |
Radien för varje sektor |
|
|
|
|
|
|
|
Lägsta sektorhöjd för RNAV-procedurer (TAA) |
|
|
Lägsta höjd över havet som ger minst 300 m (1 000 ft) hinderfrihet över alla objekt i ett område som ligger inom en cirkelbåge som definieras av en radie av 46 km (25 nm) från det inledande inflygningsfixet (IAF) eller, om det inte finns något IAF, från det mellanliggande inflygningsfixet (IF), avgränsat av räta linjer som förbinder cirkelbågens yttersta del med IF; de kombinerade TAA som är kopplade till en inflygningsprocedur ska täcka ett område på 360 grader runt IF. |
Endast APCH eller PBN |
|
|
|
|
|
|
|
Referenspunkt |
Text |
TAA-referenspunkt (IAF eller IF) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Anflygningsfix (IAF) |
Text |
TAA-IAF-referenspunkt |
|
|
|
|
|
|
|
|
Mellanliggande inflygningsfix (IF) |
Text |
TAA-IF-referenspunkt |
|
|
|
|
|
|
|
|
Avstånd till IAF |
Avstånd |
TAA-områdesgränsens avstånd från anflygningsfixet |
|
|
|
|
|
|
|
|
Höjd över havet (altitude) |
Höjd över havet (altitude) |
Värdet för lägsta sektorhöjd för RNAV-procedurer |
|
|
|
|
|
|
|
|
Sektorsstartvinkel |
Vinkel |
Startvinkel för en sektor (bäring till TAA-referenspunkten) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Sektorsslutvinkel |
Vinkel |
Slutvinkel för en sektor (bäring till TAA-referenspunkten) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Step-down-båge |
Avstånd |
Innerområdets radie vid en lägre höjd över havet |
|
|
|
|
|
|
|
Namn på navigationsspecifikation |
|
Text |
En uppsättning luftfartygs- och flygbesättningskrav som behövs för att stödja PBN-verksamhet inom ett definierat luftrum; det finns två typer av navigationsspecifikationer: a) RNP-specifikationer: navigationsspecifikationer baserade på områdesnavigering som innefattar kravet på prestandaövervakning och alarmering, betecknas med prefixet RNP, t.ex. RNP 4, RNP APCH. b) RNAV-specifikationer: navigationsspecifikationer baserade på områdesnavigering som inte innefattar kravet på prestandaövervakning och alarmering, betecknas med prefixet RNAV, t.ex. RNAV 5, RNAV 1. |
Endast PBN |
|
|
|
|
|
|
Operativa minima |
|
Text |
Operativa minima vid flygplats: en flygplats användningsbegränsningar för: a) start, uttryckt i RVR och/eller sikt samt, om så krävs, molnförhållanden; b) landning vid precisionsinflygnings- och landningsoperationer, uttryckt i sikt och/eller RVR och DA/H, beroende på operationens kategori; c) landning vid inflygnings- och landningsoperationer med vägledning i höjdled, uttryckt i sikt och/eller RVR och DA/H, och d) landning vid icke-precisionsinflygnings- och landningsoperationer, uttryckt i sikt och/eller RVR, lägsta planéhöjd (MDA/H) samt, om så krävs, i molnförhållanden |
APCH, DEP |
|
|
|
|
|
|
Temperatur |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Minimitemperatur |
Värde |
Minimitemperaturreferens |
Endast APCH eller PBN |
|
|
|
|
|
|
|
Maximitemperatur |
Värde |
Maximitemperaturreferens |
Endast APCH eller PBN |
|
|
|
|
|
|
Fjärrkälla för höjdmätare |
|
Text |
Försiktighetsanmärkning som anger källan för höjdmätning |
APCH |
|
|
|
|
|
|
Proc Ref datum |
|
Text |
Flygplats eller landningströskel |
APCH |
|
|
|
|
|
|
PBN-krav |
|
|
Särskilda krav i samband med en PBN-procedur |
PBN |
|
|
|
|
|
|
|
|
Kodlista |
Identifiering av navigationsspecifikationen (RNAV 5, RNP 0.3 osv.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Navigationsspecifikation |
Text |
Eventuella begränsningar för navigationssensorer (GNSS krävs) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Funktionskrav |
Text |
Alla nödvändiga funktioner som beskrivs som alternativ i navigationsspecifikationen, dvs. som inte ingår i den centrala navigationsspecifikationen (radiofrekvens (RF) krävs) |
|
|
|
|
|
|
Procedursegment |
|
|
|
|
SID, STAR, APCH |
|
|
|
|
|
|
Start |
|
Text |
Identifiering av segmentets startpunkt |
|
|
|
|
|
|
|
Slut |
|
Text |
Identifiering av segmentets slutpunkt eller en beskrivning av slutpunkten |
|
|
|
|
|
|
|
Funktioner hos slutfix |
|
Kodlista |
Angivelse av om slutfixet är en fly-by-punkt (en brytpunkt som kräver en sväng för att medge tangentiell uppfångning av nästa segment i en flygväg eller procedur) eller en fly-over-punkt (en brytpunkt vid vilken en sväng inleds i syfte att gå in i nästa segment i en flygväg eller procedur) |
PBN |
|
|
|
|
|
|
Roll för slutfix |
|
Kodlista |
Angivelse av rollen för slutfixet för punkt för avbruten inflygning (MAPt), IF, IAF, det slutliga inflygningsfixet (FAF), väntlägesfixet för avbruten inflygning (MAHF) osv. |
|
|
|
|
|
|
|
Procedur höjd över havet (altitude)/höjd |
|
Höjd över havet (altitude)/höjd |
En specificerad höjd som flygs operativt över minimihöjden och som fastställts för att anpassa en stabiliserad plané till en föreskriven sjunkgradient/vinkel i det mellanliggande/slutliga inflygningssegmentet |
Endast vissa segment av SID, STAR, APCH |
|
Väsentliga data |
|
|
|
|
Lägsta höjd för hinderfrihet (MOCA) |
|
Höjd över havet (altitude) |
Minimihöjden för ett visst segment, som ger den hinderfrihet som krävs |
SID, STAR, APCH |
|
|
|
|
|
|
Avstånd |
|
Avstånd |
Geodetiskt avstånd med en noggrannhet av en tiondels kilometer eller tiondels nautisk mil mellan varje successiv angiven signifikant punkt |
|
1/100 km |
Väsentliga data |
Beräknat |
1/100 km eller 1/100 nm |
1 km eller 1 nm |
|
Geografisk bäring |
|
Bäring |
Rättvisande färdlinje med en noggrannhet av en tiondels grad mellan varje successiv signifikant punkt |
SID, STAR, APCH |
1/10 grad |
Rutindata |
Beräknat |
1/10 grad |
|
|
Magnetisk bäring |
|
Bäring |
Magnetisk färdlinje med en noggrannhet av en tiondels grad mellan varje successiv signifikant punkt |
SID, STAR, APCH |
1/10 grad |
Rutindata |
Beräknat |
1 grad |
1 grad |
|
Gradient |
|
Värde |
|
APCH, DEP |
|
|
|
|
|
|
Hastighet |
|
Värde |
Hastighetsgräns vid en signifikant punkt, uttryckt i enheter på 10 kt, beroende på vad som är tillämpligt |
|
|
|
|
|
|
|
Styrande hinder |
|
|
|
APCH, DEP |
|
|
|
|
|
|
|
Typ |
Text |
Angivelse av om hindret har ljus eller inte, typ av hinder (kyrktorn/vindkraftverk osv.). |
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Koordinater för det styrande hindret |
|
Se avsnitt 6 ”Hinderdata” |
|
|
|
|
|
|
Höjd över havet (elevation): |
Höjd över havet (elevation) |
Det styrande hindrets högsta höjd |
|
Se avsnitt 6 ”Hinderdata” |
|
|
|
|
Segment för slutlig inflygning |
|
|
|
Det segment av en instrumentinflygningsprocedur i vilket inriktning och plané för landning genomförs |
SBAS APCH, GBAS APCH |
|
|
|
|
|
|
Typ av operation |
|
Text |
En siffra som anger typ av segment för slutlig inflygning (t.ex. används kod ”0” för en rak inflygningsprocedur som innefattar offset-procedurer). |
|
|
|
|
|
|
|
Beteckning för inflygningsproceduren |
|
Text |
En siffra som identifierar typen av inflygning (”0” används för att identifiera en LPV-inflygning och ”1” anger en kategori I-inflygning) |
|
|
|
|
|
|
|
SBAS-leverantör |
|
Text |
Identifierare för en tjänsteleverantör för ett särskilt satellitbaserat inflygningssystem |
Endast SBAS |
|
|
|
|
|
|
Dataväljare för referensbana (RPDS) |
|
Text |
En numerisk identifierare som är unik på en frekvens i sändningsregionen och som används för att välja FAS-datablocket |
Endast GBAS |
|
|
|
|
|
|
Identifierare för referensbana (RPI) |
|
Text |
En fyrställig identifierare som används för att bekräfta valet av korrekt inflygningsprocedur |
|
|
|
|
|
|
|
Tröskelpunkt för landning (LTP) eller fiktiv tröskelpunkt (FTP) |
|
|
LTP/FTP |
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Latitud och longitud för LTP/FTP |
|
0,3 m (1 ft) |
Kritiska data |
|
0,0005” (0,01”) |
|
|
|
Höjd över ellipsoiden |
Höjd över havet (elevation) |
LTP/FTP-höjden över WGS-84-ellipsoiden |
|
0,25 m |
Kritiska data |
|
0,1 m |
|
|
|
Ortometrisk höjd |
Höjd över havet (elevation) |
LTP/FTP-höjden i förhållande till geoiden och presenterad som en höjd över havsytans medelnivå |
|
|
|
|
|
|
|
Flight path alignment point/Inriktningspunkt flygbana (FPAP) |
|
|
FPAP |
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
Punkt |
Latitud och longitud för FPAP |
|
0,3 m (1 ft) |
Kritiska data |
|
0,0005” (0,01”) |
|
|
|
Ortometrisk höjd |
Höjd över havet (elevation) |
FPAP-höjden i förhållande till geoiden och visad som en höjd över havsytans medelnivå |
|
|
|
|
|
|
|
Höjd för passage över tröskeln (TCH) vid inflygning |
|
Höjd |
Flygbanevinkelns angivna passagehöjd över LTP (eller FTP) |
|
0,5 m |
Kritiska data |
Beräknat |
0,05 m |
|
|
Glidbanevinkel (GPA) |
|
Värde |
Inflygningsbanans (glidbanans) vinkel i förhållande till horisontalplanet, definierad i enlighet med WGS-84 vid LTP/FTP |
|
0,01 m |
Ej tillämpligt |
|
0,01 m |
|
|
Kursbredd vid tröskeln |
|
Värde |
Den laterala kursens halva bredd vid LTP/FTP, vilket definierar den offset i sidled vid vilken mottagaren uppnår fullt utslag. |
|
Ej tillämpligt |
Kritiska data |
|
0,25 m |
|
|
Delta-längdoffset |
|
Avstånd |
Avståndet från banans stoppzon till FPAP; definierar den plats där känslighet i sidled övergår till känslighet för avbruten inflygning. |
|
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
|
8 m |
|
|
Horisontell alarmgräns (HAL) |
|
Värde |
HAL |
Endast SBAS |
|
|
|
|
|
|
Vertikal alarmgräns (VAL) |
|
Värde |
VAL |
Endast SBAS |
|
|
|
|
|
|
FAS-datablock |
|
Text |
En binär sträng som beskriver FAS-datablocket och som genereras med hjälp av ett lämpligt programvaruverktyg. FAS-datablocket är en uppsättning parametrar för att identifiera en enskild precisionsinflygning eller en APV och definiera dess associerade inflygning. |
|
|
|
|
|
|
|
CRC-rest |
|
Text |
En åttaställig hexadecimal representation av de beräknade återstående bitarna, som används för att fastställa FAS-datablockets integritet under överföring och lagring. |
|
|
|
|
|
|
Område |
Egenskap |
Delegenskap |
Typ |
Beskrivning |
Anmärkning |
Noggrannhet |
Integritet |
Typ av ursprung |
Publ- upplösning |
Kartupplösning |
Procedurfix |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Identifiering |
|
Text |
Namn, kodbeteckningar eller kodnamn för den signifikanta punkten |
|
|
|
|
|
|
|
ATC-rapporteringskrav |
|
Text |
Angivande av ATS/MET-rapporteringskrav som ”obligatoriskt”, ”på begäran” eller ”NIL” |
|
|
|
|
|
|
|
VFR-rapporteringspunkt |
|
Text |
Namn på bro eller kyrka |
VFR |
|
|
|
|
|
|
Position |
|
Punkt |
Fixets geografiska läge |
|
Se anmärkning 1 |
||||
|
Typ |
|
Text |
Angivelse av typen av fix, t.ex. navigationshjälpmedel, Int, brytpunkt |
|
|
|
|
|
|
|
Bildningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Navigationshjälpmedel |
Text |
Identifiering av station för VOR/DME-referens |
|
|
|
|
|
|
|
|
Bäring |
Bäring |
Bäring till VOR/DME-referensen om brytpunkten inte är samlokaliserad med den |
|
Se anmärkning 2 |
||||
|
|
Avstånd |
Avstånd |
Avståndet från VOR/DME-referensen om brytpunkten inte är samlokaliserad med den |
|
1/100 km |
Väsentliga data |
Beräknat |
1/100 km eller 1/100 nm |
2/10 km (1/10 nm) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anmärkning 1 |
100 m |
Väsentliga data |
Observerade/beräknade |
1 s |
1 s |
|
|
|
|
|
|
3 m |
Väsentliga data |
Observerade/beräknade |
1/10 s |
1 s |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anmärkning 2 |
1/10 grad |
Rutindata |
Beräknat |
1/10 grad |
1/10 grad |
|
|
|
|
|
|
1/10 grad |
Väsentliga data |
Beräknat |
1/10 grad |
1/10 grad |
Område |
Egenskap |
Delegenskap |
Typ |
Beskrivning |
Anmärkning |
Noggrannhet |
Integritet |
Typ av ursprung |
Publ- upplösning |
Kartupplösning |
Procedurväntläge |
|
|
|
En förutbestämd manöver som bibehåller luftfartyget inom det angivna luftrummet i avvaktan på vidare klarering |
|
|
|
|
|
|
|
Identifiering |
|
Text |
Identifiering av väntlägesproceduren |
|
|
|
|
|
|
|
Fix |
|
Punkt |
Geografisk plats som fungerar som en referens för en väntlägesprocedur |
|
Samma som procedurfixet |
|
|
|
|
|
Inkommande kurs |
|
Kurs |
Inkommande rättvisande kurs |
|
|
|
|
1/10 grad |
|
|
Utgående kurs |
|
Kurs |
Utgående rättvisande kurs |
|
|
|
|
1/10 grad |
|
|
Sträckans längd |
|
Avstånd |
Utgående sträckans längd |
|
|
|
|
1/10 km eller 1/10 nm |
|
|
Sträcktid |
|
Värde |
Utgående sträckans varaktighet |
|
|
|
|
|
|
|
Begränsande radial |
|
Vinkel |
Begränsande radial från VOR/DME på vilken väntläget är baserat |
|
|
|
|
|
|
|
Svängriktning |
|
Värde |
Riktning för procedursvängen |
|
|
|
|
|
|
|
Minimihöjd |
|
Höjd över havet (altitude) |
Lägsta väntlägesnivå till närmast högre (50 m eller 100 ft)/flygnivå |
|
50 m |
Rutindata |
Beräknat |
50 m eller 100 ft/flygnivå |
|
|
Högsta höjd |
|
Höjd över havet (altitude) |
Högsta väntlägesnivå till närmast högre (50 m eller 100 ft)/flygnivå |
|
|
|
|
50 m eller 100 ft/flygnivå |
|
|
Hastighet |
|
Värde |
Högsta avlästa kurshastighet |
|
|
|
|
10 kt |
|
|
Magnetisk missvisning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vinkel |
Vinkel |
Den magnetiska missvisningen hos radionavigationshjälpmedlet för proceduren |
|
|
|
|
|
|
|
|
Datum |
Datum |
Det datum då den magnetiska missvisningen uppvisade motsvarande värde |
|
|
|
|
|
|
|
Namn på navigationsspecifikationer |
|
Text |
Navigationsspecifikationens namn – uppsättning krav för luftfartyg och flygande personal som behövs för att stödja en navigationsapplikation inom ett definierat luftrumskoncept |
RNAV/RNP |
|
|
|
|
|
Område |
Egenskap |
Delegenskap |
Typ |
Beskrivning |
Anmärkning |
Noggrannhet |
Integritet |
Typ av ursprung |
Publ- upplösning |
Kartupplösning |
Specifika förhållanden för helikopterprocedurer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Helikopter, procedurtitel (RNAV 263) |
|
Text |
Identifiering av helikopterproceduren |
|
|
|
|
|
|
|
Passagehöjd på helikopterflygplats (HCH) |
|
Höjd |
Passagehöjd på helikopterflygplats |
|
|
Väsentliga data |
|
1 m eller 1 ft |
1 m eller 1 ft |
|
Inledande avgångsfix (IDF) |
|
Punkt |
Inledande avgångsfix |
DEP |
|
|
|
|
|
|
Punkt för avbruten inflygning (MAPt) |
|
Punkt |
MAPt |
APCH |
|
|
|
|
|
|
Direkt visuellt segment |
|
|
För PinS APP: den del av en flygning som direkt ansluter PinS till landningsplatsen, för PinS DEP: den del av en flygning som direkt ansluter landningsplatsen till IDF |
|
|
|
|
|
|
|
|
Färdlinje |
Linje |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avstånd |
Avstånd |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bäring |
Vinkel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Passagehöjd |
Höjd |
|
|
|
|
|
|
|
|
Manövrering visuellt segment (VS) |
|
|
PinS VS skyddade för följande manövrer: a) För PinS APCH: visuell manöver från MAPt runt helikopterflygplatsen eller landningsplatsen för att landa från annan riktning än direkt från MAPt, och b) för PinS DEP: start i annan riktning än direkt till IDF, följt av en visuell manöver för att gå in i instrumentsegmentet vid IDF |
APCH DEP |
|
|
|
|
|
|
|
Centrumlinje |
Vinkel |
Centrumlinje för start-stigytan |
DEP |
|
|
|
|
|
|
|
Manöverområde |
Polygon |
Område där piloten förväntas manövrera visuellt |
APCH DEP |
|
|
|
|
|
|
|
Ej manöverområde |
Polygon |
Område där manövrering är förbjuden |
APCH DEP |
|
|
|
|
|
|
|
Färdlinjer för inträde (ingress tracks) |
Linje |
PinS VS skyddade för följande manövrer: a) För PinS APCH: visuell manöver från MAPt runt helikopterflygplatsen eller landningsplatsen för att landa från annan riktning än direkt från MAPt, och b) för PinS DEP: start i annan riktning än direkt till IDF, följt av en visuell manöver för att gå in i instrumentsegmentet vid IDF |
APCH DEP |
|
|
|
|
|
|
HAS |
|
|
Höjd över ytdiagrammet |
APCH |
|
|
|
|
|
|
|
Radie |
Avstånd |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Höjd över yta |
Höjd |
|
|
|
|
|
|
|
|
Text ”Fortsätt visuellt” |
|
Text |
Text som anger att proceduren har en ”Fortsätt visuellt”-instruktion |
|
|
|
|
|
|
|
Text ”Fortsätt VFR” |
|
Text |
Text som anger att proceduren har en ”Fortsätt VFR”-instruktion |
|
|
|
|
|
|
|
Visuellt segments sjunkvinkel (VSDA) |
|
Värde |
VSDA |
|
|
|
|
|
|
|
Färdlinjer för inträde (ingress tracks) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Längd |
Avstånd |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bredd |
Avstånd |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bäring |
Vinkel |
|
|
|
|
|
|
|
Område |
Egenskap |
Delegenskap |
Typ |
Beskrivning |
Anmärkning |
Noggrannhet |
Integritet |
Typ av ursprung |
Publ- upplösning |
Kartupplösning |
AITF |
|
|
|
Anmärkningar på kartor (luftfartsinformation i textformat) |
|
|
|
|
|
|
|
Avvikelse mellan instrument och visuella lutningsindikationer |
|
Text |
|
|
|
|
|
|
|
|
Beskrivning av avbruten inflygning |
|
Text |
Beskrivning av avbruten inflygning för proceduren |
|
|
|
|
|
|
|
Beskrivning av SID/STAR-flygväg |
|
Text |
Textbeskrivning av SID- eller STAR-proceduren |
|
|
|
|
|
|
|
Stiggradient vid avbruten inflygning |
|
Värde |
Värdet för inflygningens stiggradient vid avbruten inflygning |
|
|
|
|
|
|
|
CAT H anmärkning |
|
Text |
|
|
|
|
|
|
|
|
CAT D stor |
|
Text |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillåtelse krävs (AR) |
|
Text |
Angivelse av krav på navigeringsprestanda – tillåtelse krävs (RNP AR) |
|
|
|
|
|
|
|
Måttenheter |
|
Text |
|
|
|
|
|
|
|
|
GNSS i stället för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kommunikationsfel |
|
Text |
Beskrivning av kommunikationsfel |
|
|
|
|
|
|
|
Övervakning/radar krävs |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Information om hinder nära banslut vid SID |
|
Text |
Angivelse av att det finns hinder nära banslut som inte beaktats vid fastställandet av publicerad procedurdesigngradient |
|
|
|
|
|
|
|
Offsetriktning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PDG större än 3 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5. Data om radionavigationshjälpmedel/-system
Område |
Egenskap |
Delegenskap |
Typ |
Beskrivning |
Anmärkning |
Noggrannhet |
Integritet |
Typ av ursprung |
Publ- upplösning |
Kartupplösning |
Radionavigationshjälpmedel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Typ |
|
Text |
Typ av radionavigationshjälpmedel |
|
|
|
|
|
|
|
Identifiering |
|
Text |
Den kod som tilldelats för att unikt identifiera navigationshjälpmedlet |
|
|
|
|
|
|
|
Namn |
|
Text |
Det namn i textformat som tilldelats navigationshjälpmedlet |
|
|
|
|
|
|
|
ILS FC (Facility Classification) |
|
Kodlista |
En klassificering baserad på förmågan i funktion och prestanda hos en ILS-anläggning |
ILS |
|
|
|
|
|
|
GBAS FC (Facility Classification) |
|
Kodlista |
En klassificering baserad på förmågan i funktion och prestanda hos markdelsystemet i GBAS-anläggningen |
GBAS |
|
|
|
|
|
|
GBAS AFD (Approach Facility Designation) |
|
Kodlista |
En klassificering baserad på tjänstevolym i GBAS och prestandakrav för varje understödd inflygning |
GBAS |
|
|
|
|
|
|
Område för verksamheten |
|
Text |
Angivelse av om navigationshjälpmedlet används under flygning (E), på flygplatsen (A) eller för dubbla syften (AE) |
|
|
|
|
|
|
|
Flygplats-/helikopterflygplats som betjänas |
|
Text |
Icao-platsindikator eller namn på de flygplatser/helikopterflygplatser som betjänas |
|
|
|
|
|
|
|
Bana som betjänas |
|
Text |
Beteckning för den bana som betjänas |
|
|
|
|
|
|
|
Driftsenhet |
|
Text |
Namn på driftsenheten för anläggningen |
|
|
|
|
|
|
|
Typ av verksamhet som stöds |
|
Kodlista |
Angivelse av typen av stödd verksamhet för ILS/MLS, grundläggande GNSS, satellitbaserat stödsystem (SBAS) och markbaserat stödsystem (GBAS) |
|
|
|
|
|
|
|
Samlokalisering |
|
Text |
Information om att ett navigationshjälpmedel är samlokaliserat med ett annat navigationshjälpmedel |
|
|
|
|
|
|
|
Driftstider |
|
Tidsplan |
Radionavigationshjälpmedlets driftstider |
|
|
|
|
|
|
|
Magnetisk missvisning |
|
|
Vinkelskillnaden mellan geografisk nord och magnetisk nord |
|
|
|
|
|
|
|
|
Vinkel |
Vinkel |
Den magnetiska missvisningen hos radionavigationshjälpmedlet |
ILS/NDB |
Se anmärkning 1 nedan |
||||
|
|
Datum |
Datum |
Det datum då den magnetiska missvisningen uppvisade motsvarande värde |
|
|
|
|
|
|
|
Deklination för VOR-sändare |
|
Vinkel |
Missvisning för navigationshjälpmedlet mellan noll grader radial och geografisk nord, bestämd vid den tidpunkt då stationen kalibreras |
VOR/ILS/MLS |
|
|
|
|
|
|
Nollbäringens riktning |
|
Text |
Riktning för den ”nollbäring” som tillhandahålls av stationen, t.ex. magnetisk nord, geografisk nord |
VOR |
|
|
|
|
|
|
Frekvens |
|
Värde |
Frekvens eller inställningsfrekvens för radionavigationshjälpmedlet |
|
|
|
|
|
|
|
Kanal |
|
Text |
Kanalnummer för radionavigationshjälpmedlet |
DME eller GBAS |
|
|
|
|
|
|
Position |
|
Punkt |
Radionavigationshjälpmedlets geografiska läge |
|
Se anmärkning 2 nedan |
||||
|
Höjd över havet (elevation) |
|
Höjd över havet (elevation) |
Höjd över havet (elevation) DME-sändarantennens höjd eller GBAS-referenspunktens höjd |
DME eller GBAS |
Se anmärkning 3 nedan |
||||
|
Höjd över ellipsoiden |
|
Höjd |
GBAS-referenspunktens höjd över ellipsoiden |
GBAS |
|
|
|
|
|
|
Kurssändarens orientering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bäring |
Bäring |
Kurssändarens kurs |
ILS-kurssändare |
1/100 grad |
Väsentliga data |
Observerade |
1/100 grad (om geografisk) |
1 grad |
|
|
Typ |
Text |
Kurssändarens typ av orientering, geografisk eller magnetisk |
ILS-kurssändare |
|
|
|
|
|
|
Orientering noll azimut |
|
Bäring |
Orientering MLS-noll azimut |
MLS |
1/100 grad |
Väsentliga data |
Observerade |
1/100 grad (om geografisk) |
1 grad |
|
Vinkel |
|
Vinkel |
Vinkeln på glidbanan för en ILS eller den normala glidbanevinkeln för en MLS-installation |
ILS GP/MLS |
|
|
|
|
|
|
RDH |
|
Värde |
Värdet för ILS-referenshöjden (ILS RDH) |
ILS GP |
0,5 m |
Kritiska data |
Beräknat |
|
|
|
Avstånd från kurssändarantenn till banände |
|
Avstånd |
Avstånd från ILS-kurssändare till banans/FATO:s ände |
ILS-kurssändare |
3 m |
Rutindata |
Beräknat |
1 m eller 1 ft |
Som plottad |
|
Avstånd ILS-glidbaneantenn till TRSH |
|
Avstånd |
Avstånd längs centrumlinjen mellan ILS-glidbaneantenn och tröskel |
ILS GP |
3 m |
Rutindata |
Beräknat |
1 m eller 1 ft |
Som plottad |
|
Avstånd ILS-markör till TRSH |
|
Avstånd |
Avstånd ILS-markör till tröskel |
ILS |
3 m |
Väsentliga data |
Beräknat |
1 m eller 1 ft |
2/10 km (1/10 nm) |
|
Avstånd ILS DME-antenn till TRSH |
|
Avstånd |
Avstånd längs centrumlinjen mellan ILS DME-antenn och tröskel |
ILS |
3 m |
Väsentliga data |
Beräknat |
1 m eller 1 ft |
Som plottad |
|
Avstånd från MLS-azimutantenn till banände |
|
Avstånd |
Avstånd från MLS-azimutantenn till banans/FATO:s ände |
MLS |
3 m |
Rutindata |
Beräknat |
1 m eller 1 ft |
Som plottad |
|
Avstånd MLS-höjdantenn till TRSH |
|
Avstånd |
Avstånd längs centrumlinjen mellan MLS-höjdantenn och tröskel |
MLS |
3 m |
Rutindata |
Beräknat |
1 m eller 1 ft |
Som plottad |
|
Avstånd MLS DME-antenn till TRHS |
|
Avstånd |
Avstånd längs centrumlinjen mellan MLS DME/P-antenn och tröskel |
MLS |
3 m |
Väsentliga data |
Beräknat |
1 m eller 1 ft |
Som plottad |
|
Signalpolarisering |
|
Kodlista |
GBAS-signalpolarisering (GBAS/H eller GBAS/E) |
GBAS |
|
|
|
|
|
|
Avsedd operativ täckning (DOC) |
|
Text |
DOC eller standardtjänstevolym (SSV) som intervall eller tjänstevolymradie från navigationshjälpmedel/GBAS-referenspunkt, höjd och sektorer, om så krävs |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anmärkning 1 |
|
ILS-kurssändare |
1 grad |
Väsentliga data |
Observerade |
1 grad |
|
|
|
|
|
|
NDB |
1 grad |
Rutindata |
Observerade |
1 grad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Observerade |
|
|
|
|
|
Anmärkning 2 |
|
Navigationshjälpmedel på flygplats |
3 m |
Väsentliga data |
Observerade |
1/10 s |
Som plottad |
|
|
|
|
|
GBAS-referenspunkt |
1 m |
|
Observerade |
|
|
|
|
|
|
|
På sträcka |
100 m |
Väsentliga data |
Observerade |
1 s |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Observerade |
|
|
|
|
|
Anmärkning 3 |
|
DME |
30 m (100 ft) |
Väsentliga data |
Observerade |
30 m (100 ft) |
30 m (100 ft) |
|
|
|
|
|
DME/P |
3 m |
Väsentliga data |
Observerade |
3 m (10 ft) |
|
|
|
|
|
|
GBAS-referenspunkt |
0,25 m |
Väsentliga data |
|
1 m eller 1 ft |
|
Område |
Egenskap |
Delegenskap |
Typ |
Beskrivning |
Anmärkning |
Noggrannhet |
Integritet |
Typ av ursprung |
Publ- upplösning |
Kartupplösning |
GNSS |
|
|
|
Ett världstäckande positions- och tidsbestämningssystem som omfattar en eller flera satellitkonstellationer och mottagare på luftfartyg samt övervakning av systemets integritet, vid behov förstärkt för att stödja kraven på navigationsprestanda för den avsedda verksamheten |
|
|
|
|
|
|
|
Namn |
|
Text |
GNSS-systemets namn (GPS, GBAS, GLONASS, EGNOS, MSAS, WAAS osv.) |
|
|
|
|
|
|
|
Frekvens |
|
Värde |
GNSS-frekvens |
Beroende på vad som är tillämpligt |
|
|
|
|
|
|
Tjänsteområde |
|
Polygon |
GNSS-tjänsteområdets geografiska läge |
|
|
|
|
|
|
|
Täckningsområde |
|
Polygon |
GNSS-täckningsområdets geografiska läge |
|
|
|
|
|
|
|
Driftsmyndighet |
|
Text |
Namn på driftsmyndigheten för anläggningen |
|
|
|
|
|
|
Område |
Egenskap |
Delegenskap |
Typ |
Beskrivning |
Anmärkning |
Noggrannhet |
Integritet |
Typ av ursprung |
Publ- upplösning |
Kartupplösning |
Markljus för luftfart |
|
|
|
Markljus för luftfart och andra ljusfyrar som anger geografiska positioner vilka av medlemsstaterna väljs som signifikanta |
|
|
|
|
|
|
|
Typ |
|
Text |
Typ av fyr |
|
|
|
|
|
|
|
Beteckning |
|
Text |
Den kod som tilldelats för att unikt identifiera fyren |
|
|
|
|
|
|
|
Namn |
|
Text |
Tätortsnamn eller annan identifiering av fyren |
|
|
|
|
|
|
|
Intensitet |
|
Värde |
Fyrens ljusstyrka |
|
|
|
|
1000 cd |
|
|
Egenskaper |
|
Text |
Information om fyrens egenskaper |
|
|
|
|
|
|
|
Driftstider |
|
Tidsplan |
Fyrens driftstider |
|
|
|
|
|
|
|
Position |
|
Punkt |
Fyrens geografiska läge |
|
|
|
|
|
|
Marina ljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Position |
|
Punkt |
Fyrens geografiska läge |
|
|
|
|
|
|
|
Lysvidd |
|
Avstånd |
Fyrens lysvidd |
|
|
|
|
|
|
|
Egenskaper |
|
Text |
Information om fyrens egenskaper |
|
|
|
|
|
|
Område |
Egenskap |
Delegenskap |
Typ |
Beskrivning |
Anmärkning |
Noggrannhet |
Integritet |
Typ av ursprung |
Publ- upplösning |
Kartupplösning |
Särskilt navigationssystem |
|
|
|
Stationer som använder särskilda navigationssystem (DECCA, LORAN osv.) |
|
|
|
|
|
|
|
Typ |
|
Text |
Typ av tillgänglig tjänst (huvudsignal, slavsignal, färg) |
|
|
|
|
|
|
|
Beteckning |
|
Text |
Den kod som tilldelats för att unikt identifiera det särskilda navigationssystemet |
|
|
|
|
|
|
|
Namn |
|
Text |
Det namn i textformat som tilldelats det särskilda radionavigationssystemet |
|
|
|
|
|
|
|
Frekvens |
|
Värde |
Frekvens (kanalnummer, grundpulsfrekvens, pulsrepetitionsfrekvens, beroende på vad som är tillämpligt) för det särskilda navigationssystemet |
|
|
|
|
|
|
|
Driftstider |
|
Tidsplan |
Det särskilda radionavigationssystemets driftstider |
|
|
|
|
|
|
|
Position |
|
Punkt |
Det särskilda navigationssystemets geografiska läge |
|
100 m |
Väsentliga data |
Observerade/beräknade |
|
|
|
Driftsenhet |
|
Text |
Namn på driftsenheten för anläggningen |
|
|
|
|
|
|
|
Anläggningens täckning |
|
Text |
Beskrivning av det särskilda navigationssystemets täckning |
|
|
|
|
|
|
6. Hinderdata
Område |
Egenskap |
Delegenskap |
Typ |
Beskrivning |
Anmärkning |
Noggrannhet |
Integritet |
Typ av ursprung |
Publ- upplösning |
Kartupplösning |
Hinder (obstacle) |
|
|
|
Alla fasta (tillfälliga eller permanenta) och rörliga hinder, eller delar därav |
|
|
|
|
|
|
|
Hinderidentifierare |
|
Text |
Unik identifierare för hindret |
|
|
|
|
|
|
|
Operatör/ ägare |
|
Text |
Namn och kontaktuppgifter för hindrets operatör eller ägare |
|
|
|
|
|
|
|
Geometrityp |
|
Kodlista |
Angivelse av om hindret är en punkt, linje eller polygon |
|
|
|
|
|
|
|
Horisontell position |
|
Punkt eller linje eller polygon |
Hindrets horisontella position |
|
Se anmärkning 1 nedan |
||||
|
Horisontell utsträckning |
|
Avstånd |
Hindrets horisontella utsträckning |
|
|
|
|
|
|
|
Höjd över havet (elevation) |
|
Höjd över havet (elevation) |
Höjd för hindrets högsta punkt |
|
Se anmärkning 2 nedan |
||||
|
Höjd |
|
Höjd |
Hindrets höjd över marken |
|
|||||
|
Typ |
|
Text |
Typ av hinder |
|
|
|
|
|
|
|
Datum och tidsangivelse |
|
Datum |
Datum och tid då hindret skapades |
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhet |
|
Text |
De rörliga hindrens huvudsakliga verksamhet |
|
|
|
|
|
|
|
Effektivitet |
|
Text |
Effektivitet för tillfälliga typer av hinder |
|
|
|
|
|
|
|
Ljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Typ |
Text |
Typ av ljus |
|
|
|
|
|
|
|
|
Färg |
Text |
Hinderljusets färg |
|
|
|
|
|
|
|
Markering |
|
Text |
Typ av hindermarkering |
|
|
|
|
|
|
|
Material |
|
Text |
Hindrets huvudsakliga ytmaterial |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anmärkning 1 |
Hinder i område 1 |
|
50 m |
Rutindata |
Observerade |
1 s |
Som plottad |
|
|
|
|
Hinder i område 2 (inklusive 2a, 2b, 2c, 2d, område för utflygning och hinderbegränsande ytor) |
5 m |
Väsentliga data |
Observerade |
1/10 s |
1/10 s |
|
|
|
|
|
Hinder i område 3 |
|
0,5 m |
Väsentliga data |
Observerade |
1/10 s |
1/10 s |
|
|
|
|
Hinder i område 4 |
|
2,5 m |
Väsentliga data |
Observerade |
|
|
|
|
|
Anmärkning 2 |
Hinder i område 1 |
|
30 m |
Rutindata |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
3 m (10 ft) |
|
|
|
|
Hinder i område 2 (inklusive 2a, 2b, 2c, 2d, område för utflygning och hinderbegränsande ytor) |
3 m |
Väsentliga data |
Observerade |
1 m eller 1 ft |
1 m eller 1 ft |
|
|
|
|
|
Hinder i område 3 |
|
0,5 m |
Väsentliga data |
Observerade |
0,1 m eller 0,1 ft eller 0,01 m |
1 m eller 1 ft |
|
|
|
|
Hinder i område 4 |
|
1 m |
Väsentliga data |
Observerade |
0,1 m |
|
7. Geografiska data
Område |
Egenskap |
Delegenskap |
Typ |
Beskrivning |
Anmärkning |
Noggrannhet |
Integritet |
Typ av ursprung |
Publ- upplösning |
Kartupplösning |
Byggnader |
|
|
|
Byggnader (av operativ betydelse) och andra framträdande/iögonfallande (flygplats)objekt |
|
|
|
|
|
|
|
Namn |
|
Text |
Byggnadens namn |
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
|
Polygon |
Byggnadens geografiska läge |
|
|
|
|
|
|
Bebyggda områden |
|
|
|
Områden med städer och mindre samhällen |
|
|
|
|
|
|
|
Namn |
|
Text |
Det bebyggda områdets namn |
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
|
Punkt/polygon |
Det bebyggda områdets geografiska läge |
|
|
|
|
|
|
Järnvägar |
|
|
|
Alla järnvägar med landmärkesvärde |
|
|
|
|
|
|
|
Namn |
|
Text |
Järnvägens namn |
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
|
Linje |
Järnvägarnas geografiska läge |
|
|
|
|
|
|
Vägar |
|
|
|
Alla vägar med landmärkesvärde |
|
|
|
|
|
|
|
Namn |
|
Text |
Vägnamn |
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
|
Linje |
Vägars geografiska läge |
|
|
|
|
|
|
Landmärken |
|
|
|
Naturliga och kulturella landmärken, t.ex. broar, framträdande kraftledningar, permanenta linbaneanläggningar, vindkraftverk, gruvbyggnader, borgar, ruiner, flodvallar, rörledningar, klippor, branta uddar, bergväggar, sanddyner, isolerade fyrar och fyrfartyg, om de anses vara av betydelse för visuell flygnavigation |
|
|
|
|
|
|
|
Egenskaper |
|
Text |
Beskrivning av landmärket |
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
|
Linje |
Järnvägarnas geografiska läge |
|
|
|
|
|
|
Politiska gränser |
|
|
|
Internationella politiska gränser |
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
|
Linje |
De internationella politiska gränsernas geografiska läge |
|
|
|
|
|
|
Hydrografi |
|
|
|
Alla vattenanknutna objekt, t.ex. strandlinjer, sjöar, floder och åar (även sådana som inte är permanenta i naturen), sjöar, glaciärer och snötäckta bergstoppar |
|
|
|
|
|
|
|
Namn |
|
Text |
Det vattenanknutna objektets namn |
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
|
Linje/polygon |
Det vattenanknutna objektets geografiska läge |
|
|
|
|
|
|
Skogsområden |
|
|
|
Skogsområden |
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
|
Polygon |
Skogsområdets geografiska läge |
|
|
|
|
|
|
Område |
Egenskap |
Delegenskap |
Typ |
Beskrivning |
Anmärkning |
Noggrannhet |
Integritet |
Typ av ursprung |
Publ- upplösning |
Kartupplösning |
Servicevägar |
|
|
|
Del av flygplatsens yta som används av servicefordon |
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
|
Polygon |
Servicevägarnas geografiska läge |
|
|
|
|
|
|
|
Objektbas |
|
Text |
Identifiering av den berörda objekttypen |
|
|
|
|
|
|
|
Identifierarbas |
|
Text |
Namn på underliggande taxibana, uppställningsområde eller platta |
|
|
|
|
|
|
Byggnationsområde |
|
|
|
Del av flygplatsens område under byggnation |
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
|
Polygon |
Byggnationsområdets geografiska läge |
|
|
|
|
|
|
Område olämpligt för luftfartygsrörelser |
|
|
|
Områden som är olämpliga för luftfartygsrörelser |
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
|
Polygon |
Avbildat färdområde som är permanent olämpligt för luftfartygsrörelser och tydligt identifierat som sådant |
|
|
|
|
|
|
Mätkontrollpunkt |
|
|
|
En upphöjd mätkontrollpunkt |
|
|
|
|
|
|
|
Identifierarnummer |
|
Text |
Särskild unik identifierare som dataleverantören permanent tilldelat en objektsinstans |
|
|
|
|
|
|
|
Läge |
|
Punkt |
Mätkontrollpunktens geografiska läge |
|
|
|
|
|
|
|
Höjd över havet (elevation) |
|
Höjd över havet (elevation) |
Mätkontrollpunktens höjd |
|
|
|
|
|
|
Nod i flygplatsytans ruttnät (ASRN) |
|
|
|
Ett hörn i en graf som definierar ASRN |
|
|
|
|
|
|
|
Identifierarnätverk |
|
Text |
Logiskt namn som består av en avgränsad förteckning över namn för ett eller flera objekt kopplade till ASRN-funktionen |
|
|
|
|
|
|
|
Identifierartröskel |
|
Text |
Objektsinstansens namn |
|
|
|
|
|
|
|
Identifierarnummer |
|
Text |
Särskild unik identifierare som en dataleverantör permanent tilldelat en objektsinstans |
|
|
|
|
|
|
|
Term ref |
|
Text |
Terminalbyggnad kopplad till objektsinstansen |
|
|
|
|
|
|
|
Nodtyp |
|
Text |
Typ av nod |
|
|
|
|
|
|
|
Cat stop |
|
Text |
Kategori för verksamhet vid låga siktvärden i väntlägesposition |
|
|
|
|
|
|
|
Position |
|
Punkt |
ASRN-nodens geografiska läge |
|
|
|
|
|
|
ASRN-kant |
|
|
|
En förbindelse mellan noderna i en graf som definierar ASRN-koden |
|
|
|
|
|
|
|
Identifierarnätverk |
|
Text |
Logiskt namn som består av en avgränsad förteckning över namn för ett eller flera objekt kopplade till ASRN-funktionen |
|
|
|
|
|
|
|
Riktning |
|
Text |
Enkel- eller dubbelriktad direktionalitet för motsvarande objektsinstans |
|
|
|
|
|
|
|
Node1 ref |
|
Text |
Identifierarnummer för den ASRN-nod som motsvarar kantgeometrins startpunkt |
|
|
|
|
|
|
|
Node2 ref |
|
Text |
Identifierarnummer för den ASRN-nod som motsvarar kantgeometrins slutpunkt |
|
|
|
|
|
|
|
Kanttyp |
|
Text |
Typ av kant |
|
|
|
|
|
|
|
Edge derv |
|
Text |
Metod för härledning av kantgeometrin |
|
|
|
|
|
|
|
Geometri |
|
Linje |
ASRN-kantens geografiska läge |
|
|
|
|
|
|
Datatyper som avses i kolumn 4 ”Typ”
Typ |
Beskrivning |
Dataobjekt |
Punkt |
Ett koordinatpar (latitud och longitud) som refererar till den matematiska ellipsoiden och som definierar en position på jordytan |
Latitud Longitud Horisontellt referenssystem Måttenheter Uppnådd horisontell noggrannhet |
Linje |
Sekvens av punkter som definierar ett linjärt objekt |
Sekvens av punkter |
Polygon |
Sekvens av punkter som avgränsar en polygon; den första och den sista punkten är identiska |
Sluten sekvens av punkter |
Höjd |
Det vertikala avståndet från en viss referens till en nivå, en punkt eller ett objekt betraktat som en punkt |
Numeriskt värde Vertikalt referenssystem Måttenheter Uppnådd vertikal noggrannhet |
Höjd över havet (altitude) |
Det vertikala avståndet från havsytans medelnivå till en nivå, en punkt eller ett objekt betraktat som en punkt |
Numeriskt värde Vertikalt referenssystem Måttenheter Uppnådd vertikal noggrannhet |
Höjd över havet (elevation) |
Det vertikala avståndet från havsytans medelnivå till en punkt eller nivå som finns på jordytan eller som är fast förbunden med densamma |
Numeriskt värde Vertikalt referenssystem Måttenheter Uppnådd vertikal noggrannhet |
Avstånd |
►C3 Ett linjärt värde ◄ |
Numeriskt värde Måttenheter Uppnådd noggrannhet |
Vinkel/bäring |
Ett vinkelvärde |
Numeriskt värde Måttenheter Uppnådd noggrannhet |
Värde |
Varje uppmätt, deklarerat eller härlett värde som inte förtecknas ovan |
Numeriskt värde Måttenheter Uppnådd noggrannhet |
Datum |
Ett kalenderdatum som hänvisar till en viss dag eller månad |
Text |
Tidsplan |
En återkommande tidsperiod bestående av ett eller flera intervall eller särskilda datum (t.ex. helgdagar) som inträffar cykliskt |
Text |
Kodlista |
En uppsättning fördefinierade textsträngar eller värden |
Text |
Text |
Fritext |
Teckensträng utan begränsningar |
BILAGA IV
SÄRSKILDA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV FLYGTRAFIKLEDNINGSTJÄNSTER
(Del-ATS)
KAPITEL A – YTTERLIGARE ORGANISATIONSKRAV FÖR LEVERANTÖRER AV FLYGTRAFIKLEDNINGSTJÄNSTER (ATS.OR)
AVSNITT 1 – ALLMÄNNA KRAV
ATS.OR.100 Ägande
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska anmäla följande till de behöriga myndigheterna:
Sin rättsliga ställning, sin ägandestruktur och andra förhållanden som har en betydande inverkan på kontrollen över leverantörens tillgångar.
Alla förbindelser med organisationer som inte tillhandahåller flygtrafiktjänster och andra affärsmässiga verksamheter som leverantören direkt eller via närstående företag medverkar i och som motsvarar mer än 1 procent av de förväntade intäkterna. Leverantören ska också anmäla förändringar i aktieposter som representerar minst 10 procent av leverantörens totala aktiekapital.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra uppkomsten av intressekonflikter som kan äventyra leverantörens opartiskhet och objektivitet vid tillhandahållandet av tjänsterna.
ATS.OR.105 Öppet tillhandahållande av tjänst
Utöver punkt ATM/ANS.OR.A.075 i bilaga III får leverantören av flygtrafikledningstjänster inte delta i verksamhet vars mål eller resultat skulle vara att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen, och inte heller agera på ett sätt som enligt tillämplig unionsrätt eller nationell rätt utgör missbruk av dominerande ställning.
ATS.OR.110 Samordning mellan flygplatsoperatörer och leverantörer av flygtrafikledningstjänster
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska tillsammans med operatören av den flygplats där flygtrafikledningstjänsterna tillhandahålls vidta åtgärder för att säkerställa lämplig samordning av de verksamheter och tjänster som tillhandahålls samt utbyte av relevanta data och relevant information.
ATS.OR.115 Samordning mellan militära enheter och leverantörer av flygtrafikledningstjänster
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6 i förordning (EG) nr 2150/2005 ska en leverantör av flygtrafikledningstjänster säkerställa att dess flygtrafikledningsenheter antingen rutinmässigt eller på begäran, i enlighet med lokalt överenskomna förfaranden, förse berörda militära enheter med relevant färdplan och andra data som rör flygningar med civila luftfartyg, i syfte att underlätta deras identifiering.
ATS.OR.120 Samordning mellan leverantörer av flygvädertjänst och leverantörer av flygtrafikledningstjänster
För att säkerställa att luftfartyg får den senaste flygväderinformationen ska en leverantör av flygtrafikledningstjänster tillsammans med den berörda leverantören av flygvädertjänst vidta åtgärder så att personal i flygtrafikledningstjänst
utöver att använda mätinstrument, rapporterar om sådana andra meteorologiska element som man kan ha kommit överens om, om sådana observeras av personal i flygtrafikledningstjänst eller meddelas av luftfartyg,
så snart som möjligt rapporterar meteorologiska fenomen av operativ betydelse, om sådana observeras av personal i flygtrafikledningstjänst eller meddelas av luftfartyg och om dessa inte har tagits med i flygplatsens flygväderrapport,
så snart som möjligt rapporterar relevant information om vulkanisk aktivitet före ett vulkanutbrott, vulkanutbrott och information om vulkaniska askmoln. Dessutom ska områdeskontrollcentraler och flyginformationscentraler rapportera informationen till den berörda övervakningsenheten för flygväder och rådgivningscentralerna för vulkanisk aska (VAAC).
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att en nära samordning upprätthålls mellan områdeskontrollcentraler, flyginformationscentraler och berörda övervakningsenheter för flygväder, så att information om vulkanisk aska som ingår i NOTAM- och SIGMET-meddelanden är konsekvent.
ATS.OR.125 Samordning mellan leverantörer av flygbriefingtjänster och leverantörer av flygtrafikledningstjänster
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska förse den berörda leverantören av flygbriefingtjänster med den flyginformation som ska publiceras enligt vad som krävs för att dessa flygtrafikledningstjänster ska kunna utnyttjas.
För att säkerställa att leverantörerna av flygbriefingtjänster får information som gör att de kan tillhandahålla uppdaterad information före flygning och uppfylla behovet av information under flygning ska en leverantör av flygtrafikledningstjänster och en leverantör av flygbriefingtjänster med minsta möjliga fördröjning se till att följande rapporteras till den berörda leverantören av flygbriefingtjänster:
Information om förhållandena på flygplatsen.
Driftstatus för tillhörande anläggningar, tjänster och navigationshjälpmedel inom det egna ansvarsområdet.
Förekomst av vulkanisk aktivitet som observerats av personal i flygtrafikledningstjänst eller som rapporterats från luftfartyg.
All övrig information som anses vara av operativ betydelse.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska, innan den inför ändringar i flygnavigeringssystem inom sitt ansvarsområde,
säkerställa nära samordning med berörda leverantörer av flygbriefingtjänster,
ta vederbörlig hänsyn till den tid som leverantören av flygbriefingtjänster behöver för att förbereda, utarbeta och utfärda relevant material för spridning,
i god tid lämna information till den berörda leverantören av flygbriefingtjänster.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska iaktta de i förväg fastställda, internationellt överenskomna ikraftträdandedatumen enligt AIRAC, utöver 14 dagars leveranstid, när denne till leverantörer av flygbriefingtjänster lämnar sådan obearbetad information eller rådata, eller båda, som omfattas av AIRAC-cykeln.
ATS.OR.127 Samordning som utförs av leverantörer av flygtrafikledningstjänster i U-space-luftrum
Leverantörer av flygtrafikledningstjänster ska
på ett icke-diskriminerande sätt tillhandahålla relevant trafikinformation om bemannade luftfartyg som är nödvändig som en del av de gemensamma informationstjänster som avses i förordning (EU) 2021/664 ( 7 ) för ett U-space-luftrum som inrättats i det kontrollerade luftrum där leverantören av flygtrafikledningstjänster har utsetts att tillhandahålla sina tjänster,
inrätta samordningsförfaranden och kommunikationsmedel mellan lämpliga flygtrafikledningsenheter, leverantörer av U-space-tjänster och, i tillämpliga fall, exklusiva leverantörer av gemensamma informationstjänster som ger möjlighet att tillhandahålla dessa data.
ATS.OR.130 Tidsangivelser inom flygtrafikledningstjänst
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att flygtrafikledningsenheter är utrustade med klockor som anger tiden i timmar, minuter och sekunder och som är väl synliga från varje driftsposition i den berörda enheten.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att flygtrafikledningsenhetens klockor och andra apparater för tidsregistrering kontrolleras på det sätt som krävs för att säkerställa rätt tid inom ± 30 sekunder av UTC. Överallt där en datalänkförbindelse används av en flygtrafikledningsenhet ska klockor och andra apparater för tidsregistrering kontrolleras på det sätt som krävs för att säkerställa rätt tid inom ± 1 sekund av UTC.
Den korrekta tiden ska erhållas från en station med standardiserad tidsignal eller, om detta inte är möjligt, från en annan enhet som har erhållit rätt tid från en sådan station.
ATS.OR.135 Åtgärder vid avbrott
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska utarbeta avbrottsplaner enligt vad som krävs i punkt ATM/ANS.OR.A.070 i bilaga III i nära samordning med de leverantörer av flygtrafikledningstjänster som ansvarar för tillhandahållande av tjänster i angränsande delar av luftrummet och, i tillämpliga fall, med berörda användare av luftrummet.
ATS.OR.140 Fel och avvikelser i system och utrustning
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska vidta lämpliga åtgärder så att flygtrafikledningsenheter omedelbart rapporterar alla sådana fel eller avvikelser i kommunikations-, navigerings- och övervakningssystem, eller i andra slags system eller utrustning av betydelse för säkerheten, som kan inverka menligt på säkerheten eller effektiviteten hos flygtrafiken eller tillhandahållandet av flygtrafikledningstjänster, eller båda.
ATS.OR.145 Utövande av flygkontrolltjänst
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska se till att information om luftfartygsrörelser, tillsammans med en förteckning över ATC-klareringar som har utfärdats för det berörda luftfartyget, visas på ett sätt som möjliggör snabb analys i syfte att upprätthålla ett effektivt flygtrafikflöde med tillräcklig separation mellan luftfartyg.
ATS.OR.150 Överlämning av kontrollansvar och överlämning av kommunikation
Leverantörer av flygtrafikledningstjänster ska upprätta tillämpliga samordningsförfaranden för överlämning av ansvaret för kontroll av flygningar, inbegripet överlämning av kommunikation och överlämningspunkter, i skriftliga överenskommelser och drifthandböcker, beroende på vad som är lämpligt.
AVSNITT 2 – TJÄNSTERNAS SÄKERHET
ATS.OR.200 Säkerhetsledningssystem
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska ha ett säkerhetsledningssystem (SMS), som kan vara en integrerad del av det ledningssystem som krävs enligt punkt ATM/ANS.OR.B.005 och som omfattar följande delar:
Säkerhetspolicy och säkerhetsmål
Företagsledningens engagemang och ansvar för säkerhet som ska inkluderas i säkerhetspolicyn.
Säkerhetsansvar när det gäller genomförandet och upprätthållandet av säkerhetsledningssystemet och befogenheten att fatta beslut om säkerhet.
Utnämning av en säkerhetschef som ansvarar för genomförande och upprätthållande av ett effektivt säkerhetsledningssystem.
Samordning av en beredskapsplan för nödsituationer med andra tjänsteleverantörer och luftfartsrelaterade verksamheter som har gränssnitt mot leverantören av flygtrafikledningstjänster medan dessa tjänster tillhandahålls.
Dokumentation av säkerhetsledningssystemet som beskriver alla delar av systemet, samt de därmed förknippade processerna och resultaten.
Hantering av säkerhetsrisker
En process för att identifiera riskkällor som sammanhänger med leverantörens tjänster, grundad på en kombination av reaktiva, proaktiva och prediktiva metoder för insamling av säkerhetsdata.
En process som säkerställer analys, bedömning och kontroll av de säkerhetsrisker som sammanhänger med de identifierade riskkällorna.
En process för att säkerställa att leverantörens bidrag till risken för flyghaverier minimeras så långt detta är rimligen genomförbart.
Säkerhetssäkring
Medel för övervakning och mätning av säkerhetsprestanda för att kontrollera organisationens säkerhetsprestanda och utvärdera säkerhetsriskkontrollernas effektivitet.
En process för att identifiera ändringar som kan påverka nivån för de säkerhetsrisker som sammanhänger med tjänsten och för att identifiera och hantera de säkerhetsrisker som kan uppstå till följd av dessa ändringar.
En process för att övervaka och bedöma säkerhetsledningssystemets effektivitet, för att möjliggöra en fortlöpande förbättring av säkerhetsledningssystemets övergripande prestanda.
Främjande av säkerhet
Utbildningsprogram som säkerställer att personalen har utbildning och kompetens för att kunna utföra sina uppgifter inom säkerhetsledningssystemet.
Säkerhetskommunikation som säkerställer att personalen är medveten om införandet av säkerhetsledningssystemet.
ATS.OR.205 Flygsäkerhetsbedömningar och säkerhetssäkring avseende ändringar i det funktionella systemet
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska för varje ändring som anmäls i enlighet med punkt ATM/ANS.OR.A.045 a 1
säkerställa att en flygsäkerhetsbedömning utförs, och att denna täcker ändringens omfattning, dvs.
den utrustning och de förfarande- och personalaspekter som ändras,
gränssnitt och interaktion mellan de delar som ändras och resten av det funktionella systemet,
gränssnitt och interaktion mellan de delar som ändras och det sammanhang i vilket de är avsedda att användas,
ändringens livscykel, från det att den definieras till det att den är i drift, inklusive övergång till drift,
planerade driftslägen med funktionsbegränsningar för driften av det funktionella systemet, och
lämna en säkerhetssäkring med tillräcklig konfidens, genom en fullständig, dokumenterad och giltig bevisning, om att de säkerhetskriterier som fastställs genom tillämpningen av punkt ATS.OR.210 är giltiga och att de kommer att uppfyllas och förbli uppfyllda.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att den flygsäkerhetsbedömning som avses i punkt a omfattar
kartläggning av riskkällor,
fastställande av och motivering för de säkerhetskriterier som gäller för ändringen i enlighet med punkt ATS.OR.210,
riskanalys av effekterna till följd av ändringen,
riskutvärdering och, om så krävs, riskreducerande åtgärder för ändringen så att den kan uppfylla de tillämpliga säkerhetskriterierna,
kontroll av att
bedömningen motsvarar ändringens omfattning enligt definitionen i punkt a 1,
ändringen uppfyller säkerhetskriterierna,
specifikation av de övervakningskriterier som är nödvändiga för att visa att den tjänst som tillhandahålls genom det ändrade funktionella systemet fortsättningsvis kommer att uppfylla säkerhetskriterierna.
ATS.OR.210 Säkerhetskriterier
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska fastställa godtagbarheten från säkerhetssynpunkt för en ändring i ett funktionellt system, på grundval av en analys av de risker som följer med införandet av ändringen, uppdelad på grundval av olika typer av verksamhet och kategorier av berörda parter, beroende på vad som är lämpligt.
Godtagbarheten från säkerhetssynpunkt för en ändring ska bedömas med hjälp av specifika och kontrollerbara säkerhetskriterier, där varje kriterium uttrycks i form av en uttrycklig, kvantitativ nivå för säkerhetsrisk eller ett annat mått som avser säkerhetsrisk.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att säkerhetskriterierna
är motiverade för den specifika ändringen, med beaktande av ändringens typ,
när de är uppfyllda förutsäger att det funktionella systemet efter ändringen är lika säkert som det var före ändringen, eller så ska leverantören av flygtrafikledningstjänster tillhandahålla en bevisning som styrker att
en eventuell tillfälligt minskad säkerhet kommer att uppvägas av framtida förbättringar av säkerheten, eller
en eventuell permanent minskad säkerhet har andra positiva konsekvenser,
om de betraktas gemensamt säkerställer att ändringen inte medför en oacceptabel risk för tjänstens säkerhet,
stöder en förbättring av säkerheten närhelst det rimligen är praktiskt genomförbart.
ATS.OR.215 Krav för certifiering av och medicinska intyg för flygledare
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att flygledare är korrekt certifierade och innehar ett giltigt medicinskt intyg, i enlighet med förordning (EU) 2015/340.
AVSNITT 3 – SÄRSKILDA KRAV AVSEENDE HUMANFAKTORER FÖR LEVERANTÖRER AV FLYGKONTROLLTJÄNSTER
ATS.OR.300 Tillämpningsområde
I detta avsnitt anges de krav som ska uppfyllas av leverantörer av flygkontrolltjänster med avseende på mänsklig prestationsförmåga för att
förebygga och reducera risken för att flygkontrolltjänster tillhandahålls av flygledare med problematisk användning av psykoaktiva substanser,
förebygga och reducera de negativa effekterna av stress på flygledare, för att därigenom säkerställa flygsäkerheten,
förebygga och reducera de negativa effekterna av trötthet på flygledare, för att därigenom säkerställa flygsäkerheten.
ATS.OR.305 Ansvar för leverantörer av flygkontrolltjänster med avseende på problematisk användning av psykoaktiva substanser bland flygledare
En leverantör av flygkontrolltjänster ska utarbeta och genomföra en policy med tillhörande förfaranden för att säkerställa att problematisk användning av psykoaktiva substanser inte påverkar tillhandahållandet av flygkontrolltjänsten.
Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG ( 8 ) och i tillämplig nationell lagstiftning om test av enskilda personer ska leverantören av flygkontrolltjänster utarbeta och genomföra ett objektivt, öppet och icke-diskriminerande förfarande för att upptäcka fall av problematisk användning av psykoaktiva substanser bland flygledare. Detta förfarande ska beakta bestämmelserna i punkt ATCO.A.015 i förordning (EU) 2015/340.
Förfarandet i punkt b ska godkännas av den behöriga myndigheten.
ATS.OR.310 Stress
En leverantör av flygkontrolltjänster ska i enlighet med punkt ATS.OR.200
utarbeta och upprätthålla en policy för att hantera stress hos flygledare, inklusive genomförandet av ett program för hantering av stress i samband med kritiska tillbud,
tillhandahålla flygledare utbildnings- och informationsprogram om förebyggande av stress, inklusive stress i samband med kritiska tillbud, som ett komplement till den utbildning om humanfaktorer som tillhandahålls i enlighet med avsnitten 3 och 4 i kapitel D i bilaga I till förordning (EU) 2015/340.
ATS.OR.315 Trötthet
En leverantör av flygkontrolltjänster ska i enlighet med punkt ATS.OR.200
utarbeta och upprätthålla en policy för att hantera trötthet hos flygledare,
tillhandahålla flygledare informationsprogram om förebyggande av trötthet, som ett komplement till den utbildning om humanfaktorer som tillhandahålls i enlighet med avsnitten 3 och 4 i kapitel D i bilaga I till kommissionens förordning (EU) 2015/340.
ATS.OR.320 Flygledares tjänstgöringsscheman
En leverantör av flygkontrolltjänster ska utarbeta, genomföra och övervaka ett tjänstgöringsschema för att hantera riskerna med yrkesrelaterad trötthet hos flygledare genom en säker kombination av tjänstgörings- och viloperioder. Leverantören av flygkontrolltjänster ska i tjänstgöringsschemat ange följande uppgifter:
Högsta antal sammanhängande arbetsdagar med tjänstgöring.
Högsta antal timmar per tjänstgöringsperiod.
Längsta tid för tillhandahållande av flygkontrolltjänster utan raster.
Förhållandet mellan tjänstgöringsperioder och raster vid tillhandahållande av flygkontrolltjänster.
Kortaste viloperioder.
Högsta antal sammanhängande tjänstgöringsperioder som inkräktar på nattetiden, i tillämpliga fall, beroende på den berörda flygkontrollenhetens arbetstider.
Kortaste viloperiod efter en tjänstgöringsperiod som inkräktar på nattetiden.
Minsta antal viloperioder inom en tjänstgöringscykel.
En leverantör av flygkontrolltjänster ska under utarbetande och tillämpning av tjänstgöringsschemat samråda med de flygledare som kommer att omfattas av schemat eller, i tillämpliga fall, deras företrädare, för att identifiera och reducera riskerna för trötthet som skulle kunna bero på själva tjänstgöringsschemat.
AVSNITT 4 – KRAV FÖR KOMMUNIKATION
ATS.OR.400 Luftfartens mobila radiokommunikationstjänst (förbindelse mellan luftfartyg och mark) – allmänt
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska för flygtrafikledningsändamål använda tal eller datalänk, eller båda, i förbindelser mellan luftfartyg och mark.
När röstkommunikation mellan luftfartyg och mark baseras på en kanalseparation på 8,33 kHz ska en leverantör av flygtrafikledningstjänster säkerställa att
all utrustning för röstkommunikation mellan luftfartyg och mark omfattar möjligheten till en kanalseparation på 8,33 kHz och kan ta in kanaler med kanalseparation på 25 kHz,
alla röstfrekvenstilldelningar har kapacitet för en kanalseparation på 8,33 kHz,
de förfaranden som är tillämpliga för luftfartyg som har radioutrustning med möjlighet till 8,33 kHz kanalseparation respektive för luftfartyg som inte har sådan utrustning, som är föremål för överlämning mellan flygtrafiktjänstenheter, anges i samarbetsavtalen mellan flygtrafikledningsenheterna,
luftfartyg som inte har radioutrustning med möjlighet till 8,33 kHz kanalseparation kan tillgodoses under förutsättning att de kan betjänas säkert inom gränserna för flygledningstjänstens kapacitet på frekvenstilldelningar för UHF eller 25 kHz, och
man en gång per år översänder, till de medlemsstater som har utsett leverantören, sina planer för betjäning av statsluftfartyg som inte har radioutrustning med möjlighet till 8,33 kHz kanalseparation, med beaktande av kapacitetsbegränsningarna i samband med de förfaranden som offentliggörs av medlemsstaterna i sina nationella luftfartspublikationer.
När pilot och flygledare kommunicerar direkt genom tvåvägs talkommunikation eller via en tvåvägs datalänkförbindelse för att tillhandahålla flygkontrolltjänst ska registreringsanordningar tillhandahållas av leverantören av flygtrafikledningstjänster för alla sådana kommunikationskanaler mellan luftfartyg och mark.
När direkt tvåvägs talkommunikation eller en direkt tvåvägs datalänkförbindelse används för tillhandahållande av flyginformationstjänst, inklusive flyginformationstjänst för flygplats (AFIS), ska leverantören av flygtrafikledningstjänster tillhandahålla registreringsanordningar för alla sådana kommunikationskanaler mellan luftfartyg och mark, om inte annat föreskrivs av den behöriga myndigheten.
ATS.OR.405 Användning av och tillgång till VHF-nödfrekvensen
Såsom föreskrivs i artikel 3d ska VHF-nödfrekvensen (121,500 MHz) användas för faktiska nödsituationer, inklusive följande:
Att tillhandahålla en tydlig kanal mellan ett luftfartyg som befinner sig i ett nödläge eller en nödsituation och en markstation när de normala kanalerna används för andra luftfartyg.
Att tillhandahålla en VHF-kommunikationskanal mellan luftfartyg och flygplatser, som normalt inte används av internationella luftfartslinjer, i händelse av en nödsituation.
Att tillhandahålla en gemensam VHF-kommunikationskanal mellan luftfartyg, som kan vara antingen civila eller militära, och mellan sådana luftfartyg och marktjänster, som deltar i gemensamma sök- och räddningsinsatser, innan de byter till lämplig frekvens vid behov.
Att tillhandahålla en förbindelse mellan luftfartyg och mark när fel på den flygburna utrustningen förhindrar användning av de normala kanalerna.
Att tillhandahålla en kanal för användning av nödradiosändare (ELT), och för kommunikation mellan livräddningsfarkoster och luftfartyg som deltar i sök- och räddningsinsatser.
Att tillhandahålla en gemensam VHF-kanal för kommunikation mellan civila luftfartyg och ingripande luftfartyg eller kontrollenheter som leder ett ingripande, och mellan civila eller ingripande luftfartyg och flygtrafikledningsenheter, i händelse av ingripande mot ett civilt luftfartyg.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska tillhandahålla frekvensen 121,500 MHz vid
alla områdeskontrollcentraler och flyginformationscentraler,
kontrolltorn för flygplatser och inflygningskontrollenheter som betjänar internationella flygplatser och internationella alternativflygplatser,
alla övriga platser som har utsetts av den behöriga myndigheten, om tillhandahållandet av denna frekvens anses vara nödvändigt för att säkerställa ett omedelbart mottagande av nödanrop eller för att tjäna de syften som anges i punkt a.
ATS.OR.410 Luftfartens mobila radiokommunikationstjänst (förbindelse mellan luftfartyg och mark) – flyginformationstjänst
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska, i möjligaste mån och enligt vad som godkänts av den behöriga myndigheten, säkerställa att anordningar för förbindelse mellan luftfartyg och mark möjliggör tvåvägskommunikation i hela flyginformationsregionen mellan en flyginformationscentral och ett adekvat utrustat luftfartyg.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att anordningar för förbindelse mellan luftfartyg och mark möjliggör direkt, snabb, kontinuerlig och störningsfri tvåvägskommunikation mellan en AFIS-enhet och adekvat utrustade luftfartyg som används inom det luftrum som avses i punkt ATR.TR.110 a.3.
ATS.OR.415 Luftfartens mobila radiokommunikationstjänst (förbindelse mellan luftfartyg och mark) – områdeskontrolltjänst
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att
anordningar för förbindelse mellan luftfartyg och mark möjliggör tvåvägstalkommunikation mellan en enhet som tillhandahåller områdeskontrolltjänst och adekvat utrustade luftfartyg inom hela kontrollområdet eller kontrollområdena, och
anordningar för förbindelse mellan luftfartyg och mark möjliggör tvåvägsdatakommunikation mellan en enhet som tillhandahåller områdeskontrolltjänst och adekvat utrustade luftfartyg som flyger inom det luftrum som avses i punkt AUR.COM.2001 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1770 ( 9 ), för drift av de datalänktjänster som avses i punkt AUR.COM.2005.1 a i den genomförandeförordningen.
ATS.OR.420 Luftfartens mobila radiokommunikationstjänst (förbindelse mellan luftfartyg och mark) – inflygningskontrolltjänst
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att anordningar för förbindelse mellan luftfartyg och mark möjliggör direkt, snabb, kontinuerlig och störningsfri tvåvägskommunikation mellan den enhet som tillhandahåller inflygningskontrolltjänst och adekvat utrustade luftfartyg som omfattas av enhetens kontroll.
Om den enhet som tillhandahåller inflygningskontrolltjänst fungerar som en separat enhet ska förbindelsen mellan luftfartyg och mark ske via kommunikationskanaler som enheten har exklusiv tillgång till.
ATS.OR.425 Luftfartens mobila radiokommunikationstjänst (förbindelse mellan luftfartyg och mark) – flygplatskontrolltjänst
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att anordningar för förbindelse mellan luftfartyg och mark möjliggör direkt, snabb, kontinuerlig och störningsfri tvåvägskommunikation mellan kontrolltornet för flygplatsen och adekvat utrustade luftfartyg som används inom 45 km (25 NM) radie från flygplatsen.
När det är motiverat av omständigheterna ska en leverantör av flygtrafikledningstjänster tillhandahålla separata kommunikationskanaler för kontroll av trafiken på manöverområdet.
ATS.OR.430 Luftfartens fasta telekommunikationstjänst (förbindelse mellan mark och mark) – allmänt
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att förbindelser för direkt tal eller datalänkförbindelser, eller båda, används i förbindelser mellan mark och mark för flygtrafikledningsändamål.
När kommunikation i syfte att samordna flygkontrolltjänst stöds av automatisering ska en leverantör av flygtrafikledningstjänster säkerställa att
lämpliga metoder används för att automatiskt ta emot, lagra, bearbeta, extrahera och visa samt överföra relevant flyginformation,
fel eller avvikelser i en sådan automatiserad samordning tydligt visas för den eller de flygledare som ansvarar för samordningen av flygningar vid en överlämnande enhet,
varningarna i samband med informationsutbyte mellan system presenteras för de berörda arbetspositionerna,
informationen om de relevanta processerna för informationsutbyte mellan system lämnas till flygledarna,
flygledarna har möjlighet att ändra den flyginformation som utbyts.
ATS.OR.435 Luftfartens fasta telekommunikationstjänst (förbindelse mellan mark och mark) – kommunikation inom en flyginformationsregion
Kommunikation mellan flygtrafikledningsenheter
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att en flyginformationscentral har anordningar för kommunikation med följande enheter som tillhandahåller en tjänst inom dess ansvarsområde:
Områdeskontrollcentralen.
Inflygningskontrollenheter.
Kontrolltorn för flygplatsen.
AFIS-enheterna.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att en områdeskontrollcentral, förutom att vara ansluten till flyginformationscentralen enligt vad som föreskrivs i punkt 1, har anordningar för kommunikation med följande enheter som tillhandahåller en tjänst inom dess ansvarsområde:
Inflygningskontrollenheter.
Kontrolltorn för flygplatsen.
AFIS-enheter.
ATS-rapportplatser, om de är separat inrättade.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att en inflygningskontrollenhet, förutom att vara ansluten till flyginformationscentralen och områdeskontrollcentralen enligt vad som föreskrivs i punkterna 1 och 2, har anordningar för kommunikation med
tillhörande kontrolltorn för flygplatsen,
relevant(a) AFIS-enhet(er),
tillhörande ATS-rapportplats(er), om de(n) är separat inrättad(e).
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att en flygplats kontrolltorn eller en AFIS-enhet, förutom att vara anslutna till flyginformationscentralen, områdeskontrollcentralen och inflygningskontrollenheten enligt vad som föreskrivs i punkterna 1, 2 och 3, har anordningar för kommunikation med tillhörande ATS-rapportplats, om denna är separat inrättad.
Kommunikation mellan flygtrafikledningsenheter och andra enheter
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att en flyginformationscentral och en områdeskontrollcentral har anordningar för kommunikation med följande enheter som tillhandahåller en tjänst inom respektive ansvarsområde:
Berörda militära enheter.
Den eller de leverantörer av flygvädertjänst som betjänar centralen.
Den luftfartsstation för telekommunikation som betjänar centralen.
Kontoren för berörda luftfartygsoperatörer.
Räddningscentralen eller, om en sådan inte finns, någon annan lämplig räddningstjänst.
Det internationella NOTAM-kontor som betjänar centralen.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att en inflygningskontrollenhet, en flygplats kontrolltorn och en AFIS-enhet har anordningar för kommunikation med följande enheter som tillhandahåller en tjänst inom respektive ansvarsområde:
Berörda militära enheter.
Räddningstjänst (inklusive ambulans, brandkår osv.).
Den leverantör av flygvädertjänst som betjänar den berörda enheten.
Den luftfartsstation för telekommunikation som betjänar den berörda enheten.
Den enhet som tillhandahåller ledningstjänst för trafik på plattan, om den är separat inrättad.
De kommunikationsanordningar som krävs enligt punkterna b.1 i och b.2 i ska möjliggöra snabb och tillförlitlig kommunikation mellan den berörda flygtrafikledningsenheten och den eller de militära enheter som ansvarar för kontroll av operationer för ingripande inom flygtrafikledningsenhetens ansvarsområde, för att uppfylla de skyldigheter som anges i avsnitt 11 i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 923/2012.
Beskrivning av kommunikationsanordningar
De kommunikationsanordningar som krävs enligt punkt a, punkt b.1 i och punkterna b.2 i, b.2 ii och b.2 iii ska möjliggöra följande:
Kommunikation med enbart direkt tal, eller i kombination med datalänkförbindelser, varvid kommunikationen upprättas omedelbart för överföring av kontroll med hjälp av radar eller ADS-B och normalt inom 15 sekunder för andra ändamål.
Tryckt kommunikation, i fall där det krävs skriftlig dokumentation. Överföringstiden för ett meddelande vid sådan kommunikation är högst 5 minuter.
I samtliga fall som inte omfattas av punkt c.1 ska kommunikationsanordningarna möjliggöra följande:
Kommunikation med enbart direkt tal, eller i kombination med datalänkförbindelser, varvid kommunikationen normalt upprättas inom 15 sekunder.
Tryckt kommunikation, i fall där det krävs skriftlig dokumentation. Överföringstiden för ett meddelande vid sådan kommunikation är högst 5 minuter.
I samtliga fall där det krävs automatisk överföring av data till eller från flygtrafikledningstjänstens datorer, eller i båda riktningarna, ska lämpliga anordningar för automatisk registrering tillhandahållas.
De kommunikationsanordningar som krävs enligt punkterna b.2 i, ii och iii ska möjliggöra kommunikation med direkt tal som upprättas för konferenskommunikation, varvid kommunikationen normalt upprättas inom 15 sekunder.
Alla anordningar för kommunikation via direkt tal eller datalänk mellan flygtrafikledningsenheter och mellan flygtrafikledningsenheter och andra enheter enligt beskrivningarna i punkterna b.1 och b.2 ska vara försedda med automatisk registrering.
ATS.OR.440 Luftfartens fasta telekommunikationstjänst (förbindelse mellan mark och mark) – kommunikation mellan flyginformationsregioner
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att flyginformationscentraler och områdeskontrollcentraler har anordningar för kommunikation med alla intilliggande flyginformationscentraler och områdeskontrollcentraler. Dessa kommunikationsanordningar måste alltid möjliggöra meddelanden i en form som lämpar sig för permanent lagring, och leverans i enlighet med de överföringstider som anges i Icaos regionala luftfartsöverenskommelser.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att kommunikationsanordningar mellan områdeskontrollcentraler som betjänar angränsande kontrollområden också möjliggör kommunikation via direkt tal och, i tillämpliga fall, datalänkförbindelser, med automatisk registrering, varvid kommunikationen upprättas omedelbart för överföring av kontroll med hjälp av ATS-övervakningsdata, och för andra ändamål normalt upprättas inom 15 sekunder.
När så krävs enligt överenskommelse mellan de berörda staterna i syfte att eliminera eller minska behovet av ingripanden i händelse av avvikelser från den tilldelade färdlinjen, ska en leverantör av flygtrafikledningstjänster säkerställa att anordningar för kommunikation mellan angränsande flyginformationscentraler eller områdeskontrollcentraler andra än de som avses i punkt b
möjliggör enbart direkt tal, eller direkt tal i kombination med kommunikation via datalänkförbindelse,
medger att kommunikation normalt upprättas inom 15 sekunder,
kan utföra automatisk registrering.
En berörd leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att angränsande flygtrafikledningsenheter är förbundna i samtliga fall där det föreligger särskilda omständigheter.
När de lokala förhållandena är sådana att det är nödvändigt att klarera luftfartyg till ett kontrollerat luftrum före avgång ska den eller de berörda leverantörerna av flygtrafikledningstjänster säkerställa att de flygtrafikledningsenheter som utfärdar klareringen av luftfartyget är förbundna med den flygkontrollenhet som betjänar det angränsande kontrollerade luftrummet.
De kommunikationsanordningar som stöder de anslutningar som ska upprättas i enlighet med punkterna d och e ska möjliggöra kommunikation genom enbart direkt tal, eller genom direkt tal i kombination med datalänkförbindelse, med automatisk registrering, varvid kommunikationen upprättas omedelbart för överföring av kontroll med hjälp av ATS-övervakningsdata, och för andra ändamål normalt upprättas inom 15 sekunder.
Om det krävs automatiskt utbyte av data mellan flygtrafikledningstjänstens datorer ska en leverantör av flygtrafikledningstjänster alltid tillhandahålla lämpliga anordningar för automatisk registrering.
ATS.OR.445 Kommunikation för kontroll eller hantering av andra fordon än luftfartyg på manöverområden vid flygplatser
Utom då kommunikation genom ett system med visuella signaler anses vara tillräcklig ska en leverantör av flygtrafikledningstjänster säkerställa anordningar för kommunikation med tvåvägs radiotelefoni för en av följande tjänster:
Flygplatskontrolltjänst för kontroll av fordon på manöverområdet.
AFIS för hantering av fordon på det manöverområde där sådan tjänst tillhandahålls i enlighet med punkt ATS.TR.305 f.
Behovet av separata kommunikationskanaler för kontroll eller hantering av fordonen på manöverområdet ska bestämmas efter en säkerhetsbedömning.
Det ska finnas anordningar för automatisk registrering på alla kanaler som avses i punkt b.
ATS.OR.446 Övervakningsdata
Leverantörer av flygtrafikledningstjänster får inte använda data från Mod S-interrogatorer som drivs under tredjelands ansvar om interrogatorkodstilldelningen inte har samordnats.
Leverantörer av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att det finns kapacitet som gör det möjligt för flygledare att fastställa enskilda luftfartygs identitet med hjälp av datalänk luft–mark och luftfartygets identifieringsfunktion, i enlighet med tillägg 1.
Leverantörer av flygtrafikledningstjänster ska garantera sammanhängande drift inom det luftrum som de ansvarar för och vid gränsen till angränsande luftrum genom att tillämpa lämpliga minimikrav för separation av luftfartyg.
ATS.OR.450 Automatisk registrering av övervakningsdata
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att övervakningsdata från primär och sekundär radarutrustning eller andra system (t.ex. ADS-B, ADS-C) som används som hjälpmedel för flygtrafikledningstjänster, automatiskt registreras för användning vid utredningar av haverier och tillbud, sökning och räddning, flygtrafikledningstjänst samt utvärdering av och utbildning för övervakningssystem.
ATS.OR.455 Lagring av registrerad information och registrerade data
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska under minst 30 dagar lagra följande uppgifter:
Inspelningar från kommunikationskanaler, enligt vad som anges i punkterna ATS.OR.400 b och c.
Inspelningar av data och kommunikation, enligt vad som anges i punkterna ATS.OR.435 c.3 och c.5.
Automatiska inspelningar enligt vad som anges i punkt ATS.OR.440.
Inspelningar av kommunikation, enligt vad som anges i punkt ATS.OR.445.
Inspelningar av data, enligt vad som anges i punkt ATS.OR.450.
Flyguppföljningsstrippar på papper, elektroniska data avseende flygförlopp och samordning.
När de inspelningar och loggar som förtecknas i punkt a är relevanta för utredningar av haverier och tillbud ska de lagras under längre perioder tills det är uppenbart att de inte längre kommer att behövas.
ATS.OR.460 Bakgrundskommunikation och ljudmiljöregistrering
Om inte annat föreskrivs av den behöriga myndigheten ska flygtrafikledningsenheter vara utrustade med anordningar som registrerar bakgrundskommunikation och ljudmiljö vid flygledarnas, flyginformationstjänstemännens eller AFIS-tjänstemännens arbetsstationer, beroende på vad som är tillämpligt, och som kan lagra den information som spelas in under minst de senaste 24 timmarnas drift.
Sådana registreringar ska endast användas för utredning av haverier och tillbud som omfattas av obligatorisk rapportering.
AVSNITT 5 – KRAV AVSEENDE INFORMATION
ATS.OR.500 Flygväderinformation – Allmänt
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att uppdaterad information om befintliga och prognostiserade flygväderförhållanden görs tillgänglig för de berörda flygtrafikledningsenheterna, så att de kan fullgöra sina respektive uppgifter.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att tillgänglig detaljerad information om position, vertikal utsträckning, riktning och rörelsehastighet hos meteorologiska fenomen i närheten av flygplatsen, och särskilt i områdena för stigning och inflygning, som kan vara farliga för luftfarten lämnas till berörda flygtrafikledningsenheter.
Informationen i punkterna a och b ska tillhandahållas i en form som kräver ett minimum av tolkning hos personalen i flygtrafikledningstjänst och med en frekvens som uppfyller de berörda flygtrafikledningsenheternas krav.
ATS.OR.505 Flygväderinformation för flyginformationscentraler och områdeskontrollcentraler
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att flyginformationscentraler och områdeskontrollcentraler förses med den flygväderinformation som föreskrivs i punkt MET.OR.245 f i bilaga V, med särskild tonvikt på förekomst eller förväntad förekomst av försämringar av ett väderelement så snart som detta kan fastställas. Dessa rapporter och prognoser ska omfatta flyginformationsregionen eller kontrollområdet och andra sådana områden, om så föreskrivs av den behöriga myndigheten.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska se till att flyginformationscentraler och områdeskontrollcentraler med lämpliga intervall förses med aktuella tryckdata för att ställa in höjdmätare, för de platser som specificeras av den berörda flyginformationscentralen eller områdeskontrollcentralen.
ATS.OR.510 Flygväderinformation för enheter som tillhandahåller inflygningskontrolltjänst
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att enheter som tillhandahåller inflygningskontrolltjänst förses med flygväderinformation för det luftrum och de flygplatser som berör dem, enligt vad som anges i punkt MET.OR.242 b i bilaga V.
Om flera anemometrar används ska en leverantör av flygtrafikledningstjänster säkerställa att de bildskärmar till vilka de är anslutna är tydligt märkta så att det framgår vilken bana och vilket banavsnitt som övervakas av varje anemometer.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att enheter som tillhandahåller inflygningskontrolltjänst förses med aktuella tryckdata för att ställa in höjdmätare, för de platser som specificeras av den enhet som tillhandahåller inflygningskontrolltjänst.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att enheter som tillhandahåller inflygningskontrolltjänst för slutlig inflygning, landning och start är utrustade med en eller flera bildskärmar som anger markvind. Bildskärmen eller bildskärmarna ska avse samma observationsplats(er) och få indata från samma sensor(er) som motsvarande bildskärm eller bildskärmar i flygplatsens kontrolltorn eller AFIS-enhet, eller båda, och på flygväderstationen, om en sådan finns.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att enheter som tillhandahåller inflygningskontrolltjänst för slutlig inflygning, landning och start vid flygplatser där värdena för bansynvidd bedöms med hjälp av instrument, är försedda med en eller flera bildskärmar som medger avläsning av de aktuella värdena för bansynvidd. Bildskärmen eller bildskärmarna ska avse samma observationsplats(er) och få indata från samma sensor(er) som motsvarande bildskärm eller bildskärmar i flygplatsens kontrolltorn eller AFIS-enhet, eller båda, och på flygväderstationen, om en sådan finns.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att enheter som tillhandahåller inflygningskontrolltjänst för slutlig inflygning, landning och start vid flygplatser där höjden till molnbasen bedöms med hjälp av instrument, är försedda med en eller flera bildskärmar som medger avläsning av de aktuella värdena för höjd till molnbasen. Bildskärmarna ska avse samma observationsplats(er) och få indata från samma sensor(er) som motsvarande bildskärm eller bildskärmar i flygplatsens kontrolltorn eller AFIS-enhet, eller båda, och på flygväderstationen, om en sådan finns.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att enheter som tillhandahåller inflygningskontrolltjänst för slutlig inflygning, landning och start förses med tillgänglig information om sådan vindskjuvning som kan påverka luftfartyg negativt på inflygningsvägen eller stigbanan eller under cirklingsinflygning.
ATS.OR.515 Flygväderinformation för flygplatsers kontrolltorn och AFIS-enheter
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att flygplatsens kontrolltorn och, om inte annat föreskrivs av den behöriga myndigheten, AFIS-enheter förses med flygväderinformation för den flygplats som berör dem, enligt vad som anges i punkt MET.OR.242 a i bilaga V.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att flygplatsens kontrolltorn och AFIS-enheter förses med aktuella tryckdata för att ställa in höjdmätare för den berörda flygplatsen.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att flygplatsens kontrolltorn och AFIS-enheter är utrustade med en eller flera bildskärmar som anger markvind. Bildskärmen eller bildskärmarna ska avse samma observationsplats(er) och få indata från samma sensor(er) som motsvarande bildskärm eller bildskärmar på flygväderstationen, om en sådan finns. Om flera sensorer används ska de bildskärmar till vilka de är anslutna vara tydligt märkta så att det framgår vilken bana och vilket banavsnitt som övervakas av varje sensor.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att kontrolltorn för flygplatser och AFIS-enheter vid flygplatser där värdena för bansynvidd mäts med hjälp av instrument, är försedda med en eller flera bildskärmar som medger avläsning av de aktuella värdena för bansynvidd. Bildskärmen eller bildskärmarna ska avse samma observationsplats(er) och få indata från samma sensor(er) som motsvarande bildskärm eller bildskärmar på flygväderstationen, om en sådan finns.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att kontrolltorn för flygplatser och AFIS-enheter vid flygplatser där höjden till molnbasen bedöms med hjälp av instrument, är försedda med en eller flera bildskärmar som medger avläsning av de aktuella värdena för höjd till molnbasen. Bildskärmarna ska avse samma observationsplats(er) och få indata från samma sensor(er) som motsvarande bildskärm eller bildskärmar i kontrolltornet för flygplatsen och AFIS-enheter och på flygväderstationen, om en sådan finns.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att kontrolltornet för flygplatsen och AFIS-enheterna förses med tillgänglig information om vindskjuvning som kan påverka luftfartyg negativt på inflygningsvägen eller stigbanan eller under cirklingsinflygning, samt luftfartyg som är på banans landningsrullsträcka eller startrullsträcka.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att kontrolltornen för flygplatsen och AFIS-enheterna och/eller andra lämpliga enheter får flygplatsvarningar i enlighet med punkt MET.OR.215 b i bilaga V.
ATS.OR.520 Information om flygplatsförhållanden och driftsstatus för tillhörande anläggningar
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att kontrolltornet för flygplatsen, AFIS-enheter och enheter som tillhandahåller inflygningskontrolltjänst löpande hålls informerade om de operativt signifikanta förhållandena inom färdområdet, inbegripet förekomsten av tillfälliga faror, och driftstatusen för alla tillhörande anläggningar vid den eller de flygplatser som berör dem, enligt vad som rapporteras av flygplatsoperatören.
ATS.OR.525 Information om navigeringstjänsters driftstatus
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att flygtrafikledningsenheter löpande och i tid hålls informerade om den operativa statusen för de radionavigeringstjänster och visuella hjälpmedel som är väsentliga för start, avgång, inflygning och landning inom deras ansvarsområde, och om de radionavigationstjänster och visuella hjälpmedel som är väsentliga för markrörelser.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska inrätta lämpliga arrangemang i enlighet med punkt ATM/ANS.OR.B.005 f i bilaga III för att säkerställa att informationen i punkt a ovan tillhandahålls i fråga om GNSS-tjänster.
ATS.OR.530 Vidarebefordran av information om bromsverkan
Om en leverantör av flygtrafikledningstjänster via röstkommunikation mottar en speciell rapport från luftfartyg om bromsverkan, vilken inte överensstämmer med vad som har rapporterats ska leverantören utan dröjsmål meddela lämplig flygplatsoperatör.
KAPITEL B – TEKNISKA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV FLYGTRAFIKLEDNINGSTJÄNSTER (ATS.TR)
AVSNITT 1 – ALLMÄNNA KRAV
ATS.TR.100 Flygtrafikledningstjänstens mål
Flygtrafikledningstjänstens mål ska vara att
förhindra kollisioner mellan luftfartyg,
förhindra kollisioner mellan luftfartyg på manöverområde och hinder på detta område,
främja och bibehålla ett välordnat flygtrafikflöde,
lämna råd och upplysningar av betydelse för luftfartens säkerhet och effektivitet, och
underrätta vederbörande organisationer när ett luftfartyg behöver flygräddningstjänst och i behövlig omfattning bistå dessa organisationer.
ATS.TR.105 Flygtrafikledningstjänstens olika delar
Flygtrafikledningstjänsten ska omfatta de tjänster som har identifierats enligt följande:
Flygkontrolltjänst, för att uppnå de mål som fastställs i punkterna a, b och c i punkt AS.TR.100, uppdelad i följande tre delar:
Områdeskontrolltjänst: tillhandahållande av flygkontrolltjänst för kontrollerade flygningar, utom de delar av sådana flygningar som beskrivs i punkterna 2 och 3 i denna punkt, för att uppnå de mål som fastställs i punkterna ATR.TR.100 a och c.
Inflygningskontrolltjänst: tillhandahållande av flygkontrolltjänst för de delar av kontrollerade flygningar som hör samman med ankomst eller avgång, för att uppnå de mål som fastställs i punkt ATR.100 a och c.
Flygplatskontrolltjänst: tillhandahållande av flygkontrolltjänst för flygplatstrafik, med undantag av de delar av sådana flygningar som beskrivs i punkt 2 ovan, för att uppnå de mål som fastställs i punkterna ATR.TR.100 a, b och c.
Flyginformationstjänst eller flygrådgivningstjänst, eller båda, för att uppnå det mål som fastställs i punkt ATR.TR.100 d.
Alarmeringstjänst, för att uppnå det mål som fastställs i punkt ATR.100 e.
ATS.TR.110 Inrättande av de enheter som erbjuder flygtrafikledningstjänster
Flygtrafikledningstjänsten ska tillhandahållas av de enheter som har identifierats enligt följande:
Flyginformationscentraler ska inrättas för att tillhandahålla flyginformations- och alarmeringstjänst inom flyginformationsregioner, såvida inte ansvaret för att tillhandahålla sådana tjänster inom en flyginformationsregion har tilldelats en flygkontrollenhet med lämplig utrustning för att fullgöra sådant ansvar.
Flygkontrollenheter ska inrättas för att tillhandahålla flygkontrolltjänst, flyginformationstjänst och alarmeringstjänst inom kontrollområden, kontrollzoner och vid kontrollerade flygplatser.
AFIS-enheter ska inrättas för att tillhandahålla flyginformationstjänst och alarmeringstjänst vid AFIS-flygplatser och inom det luftrum som är knutet till sådana flygplatser.
Rapportkontor för flygtrafikledningstjänster eller andra arrangemang ska inrättas för att möjliggöra mottagning av rapporter som rör flygtrafikledningstjänsten och färdplaner som lämnas in före avgång.
ATS.TR.115 Identifiering av flygtrafikledningsenheter
Flygtrafikledningsenheterna ska ha entydiga benämningar enligt följande:
En områdeskontrollcentral eller en flyginformationscentral ska normalt identifieras med namnet på en närliggande ort eller stad eller ett geografiskt objekt eller område.
Ett kontrolltorn för en flygplats eller en inflygningskontrollenhet ska normalt identifieras med namnet på den flygplats för vilken tornet eller enheten tillhandahåller tjänster eller med namnet på en närliggande ort eller stad eller ett geografiskt objekt eller område.
En AFIS-enhet ska normalt identifieras med namnet på den flygplats för vilken enheten tillhandahåller tjänster eller med namnet på en närliggande ort eller stad eller ett geografiskt objekt eller område.
Namnet på flygtrafikledningsenheterna och deras tjänster ska vid behov kompletteras med ett av följande suffix:
Områdeskontrollcentral – CONTROL.
Inflygningskontroll – APPROACH.
Inflygningskontrollradar – ankomster – ARRIVAL.
Inflygningskontrollradar – avgångar – DEPARTURE.
Flygkontrollenhet (generellt) vid tillhandahållande av ATS-övervakningstjänster – RADAR.
Kontrolltorn för flygplats – TOWER.
Markrörelsekontroll – GROUND.
Utfärdande av klarering – DELIVERY.
Flyginformationscentral – INFORMATION.
AFIS-enhet – INFORMATION.
ATS.TR.120 Kommunikationsspråk för flygtrafikledningsenheter
Förutom när kommunikation mellan flygtrafikledningsenheter sker på ett ömsesidigt överenskommet språk, ska engelska användas för sådan kommunikation.
ATS.TR.125 Uttryck för luftfartygs läge i höjdled
För flygningar i områden där en genomgångshöjd är fastställd ska luftfartygets läge i höjdled, utom i de fall som anges i punkt b, uttryckas som höjd över havet vid eller under genomgångshöjden och som flygnivåer vid eller över genomgångsnivån. Vid passage genom genomgångsskiktet ska läget i höjdled uttryckas som flygnivåer under stigning och som höjd över havet under nedstigning.
När ett luftfartyg som har fått landningsklarering, eller på en AFIS-flygplats när ett luftfartyg som har underrättats om att landningsbanan är tillgänglig för landning, slutför sin inflygning på QFE-inställning, ska luftfartygets läge i höjdled uttryckas som höjden över flygplatsens höjd över havet under den del av luftfartygets flygning för vilken QFE får användas, men det ska uttryckas som höjd över bantröskelns höjd över havet
för instrumentbanor om tröskeln är 2 m (7 ft) eller mer under flygplatsens höjd över havet,
för precisionsinflygningsbanor.
ATS.TR.130 Fastställande av genomgångsnivån
Berörd flygtrafikledningsenhet ska fastställa den genomgångsnivå som ska användas i områden där en genomgångshöjd är fastställd, för den berörda tidsperioden på grundval av QNH-rapporter (höjdmätarinställning för att erhålla höjduppgift på marken) och, om så krävs, prognoser för tryck vid havsytan.
Genomgångsnivån ska befinna sig över genomgångshöjden, så att åtminstone en nominell minimigräns på 300 m (1 000 ft) för separation i höjdled säkerställs mellan luftfartyg som samtidigt flyger på genomgångshöjden och på genomgångsnivån.
ATS.TR.135 Minimimarschhöjd för IFR-flygningar
Flygkontrollenheter får inte tilldela marschhöjder under de minimiflyghöjder som fastställts av medlemsstaterna, utom när den behöriga myndigheten uttryckligen har gett sitt tillstånd till detta.
Flygkontrollenheterna ska
fastställa den lägsta användbara flygnivån eller de lägsta användbara flygnivåerna för hela eller delar av det kontrollområde som de ansvarar för,
tilldela flygnivåer på eller över en sådan nivå eller nivåer,
på begäran vidarebefordra den lägsta användbara flygnivån (eller nivåerna) till piloter.
ATS.TR.140 Tillhandahållande av höjdmätarinställning
Berörda flygtrafikledningsenheter ska, för överföring på begäran till luftfartyg under flygning, vid varje tidpunkt ha den information tillgänglig som krävs för att fastställa den lägsta flygnivån som kommer att säkerställa adekvat hinderfrihet på sträckor eller delsträckor för vilka denna information begärs.
Flyginformationscentraler och områdeskontrollcentraler ska ha ett lämpligt antal QNH-rapporter eller tryckprognoser för de flyginformationsregioner och kontrollområden för vilka de är ansvariga, och för angränsande områden, tillgängliga för överföring till luftfartyg på begäran.
Flygbesättningen ska få information om genomgångsnivån i god tid innan den nås under nedstigning.
Förutom när det är känt att luftfartyget redan har mottagit informationen i en riktad sändning ska en QNH-höjdmätarinställning ingå i
klareringen för plané när den första klareringen utfärdas vid en höjd över havet under genomgångsnivån,
inflygningsklarering eller klareringar för inträde i trafikvarvet,
taxiklareringar för avgående luftfartyg.
En QFE-höjdmätarinställning enligt beskrivningen i punkt ATS.TR.125 b ska tillhandahållas luftfartyg på begäran eller regelbundet i enlighet med lokala arrangemang.
De berörda flygtrafikledningsenheterna ska avrunda de höjdmätarinställningar som tillhandahålls luftfartyget till närmaste lägre hel hPa.
ATS.TR.145 Avbrytande av drift enligt visuellflygregler på och i närheten av en flygplats
Drift enligt visuellflygregler på och i närheten av en flygplats får helt eller delvis avbrytas, när säkerheten påkallar sådan åtgärd, av någon av följande personer eller myndigheter:
Inflygningskontrollenheten eller den berörda områdeskontrollcentralen.
Kontrolltornet för flygplatsen.
Den behöriga myndigheten.
När drift enligt visuellflygregler på och i närheten av en flygplats helt eller delvis avbryts, ska kontrolltornet för flygplatsen följa följande förfaranden:
Stoppa alla avgångar enligt VFR (visuellflygregler).
Återkalla alla lokala flygningar enligt VFR eller erhålla tillstånd för drift enligt speciell VFR.
Om så är lämpligt meddela inflygningskontrollenheten eller områdeskontrollcentralen om de vidtagna åtgärderna.
Underrätta alla operatörer, eller deras utsedda representanter, om skälet till de vidtagna åtgärderna, om så krävs eller begärs.
ATS.TR.150 Markljus för luftfart
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska fastställa förfaranden för drift av markljus för luftfart, oavsett om dessa finns på eller i närheten av en flygplats.
ATS.TR.155 ATS-övervakningstjänster
En leverantör av flygtrafikledningstjänster får använda ATS-övervakningssystem vid tillhandahållande av flygtrafikledningstjänster. I fall som detta ska leverantören av flygtrafikledningstjänster ange de funktioner för vilka ATS-övervakningsinformation används.
När ATS-övervakningstjänster tillhandahålls ska en leverantör av flygtrafikledningstjänster göra följande:
Se till att det eller de ATS-övervakningssystem som används ger en kontinuerligt uppdaterad presentation av övervakningsinformation, inbegripet positionsangivelser.
När flygkontrolltjänst tillhandahålls:
Bestämma det antal luftfartyg som under rådande omständigheter på ett säkert sätt samtidigt kan hanteras med ATS-övervakningstjänster.
Vid varje tidpunkt ge flygledare fullständig och aktuell information om följande:
Fastställda minimiflyghöjder inom ansvarsområdet.
Lägsta användbara flygnivå eller flygnivåer bestämda i enlighet med punkterna ATS.TR.130 och ATS.TR.135.
Fastställda minimihöjder tillämpliga på förfaranden baserade på taktisk vektorering och tilldelning av direkt flygväg, inbegripet nödvändig temperaturkorrigering eller metod för korrigering av effekten av låga temperaturer på minimihöjder.
En leverantör av flygtrafikledningstjänster ska, i enlighet med de funktioner för vilken ATS-övervakningsinformation används vid tillhandahållande av flygtrafikledningstjänst, fastställa förfaranden för
fastställande av identifiering av luftfartyg,
tillhandahållande av positionsinformation åt luftfartyg,
radaranvisning för luftfartyg,
tillhandahållande av navigationsstöd åt luftfartyg,
om tillämpligt, tillhandahållande av information om ogynnsamma väderförhållanden,
överförande av kontroll av luftfartyg,
fel i ATS-övervakningssystem,
fel på SSR-transponder, i enlighet med bestämmelserna i avsnitt 13 i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 923/2012,
säkerhetsrelaterade larm och varningar baserade på ATS-övervakning, när dessa ingår,
avbrott eller avslutande av ATS-övervakningstjänst.
Innan en ATS-övervakningstjänst tillhandahålls ett luftfartyg ska identifiering ske och piloten informeras. Därefter ska identifieringen upprätthållas till dess att ATS-övervakningstjänsten avslutas. Om identifieringen därefter går förlorad, ska piloten informeras om detta och lämpliga instruktioner ska i tillämpliga fall utfärdas.
När en identifierad kontrollerad flygning observeras befinna sig på konfliktkurs i förhållande till ett okänt luftfartyg, och detta anses utgöra en kollisionsrisk, ska piloten i den kontrollerade flygningen, när det är praktiskt genomförbart,
informeras om det okända luftfartyget och, om piloten begär det eller om situationen så kräver enligt flygledarens åsikt, föreslås en undvikande manöver, och
underrättas när konflikten inte längre föreligger.
Såvida inte annat föreskrivs av den behöriga myndigheten, ska verifiering av den tryckhöjdsbaserade flyghöjdsinformation som visas göras minst en gång av varje lämpligt utrustad flygtrafikledningsenhet vid första kontakt med det berörda luftfartyget eller, om detta inte är möjligt, så snart som möjligt därefter.
Endast verifierad tryckhöjdsbaserad flyghöjdsinformation får användas för att fastställa att ett luftfartyg vidtagit någon av följande åtgärder:
Kvarstå på en nivå.
Lämna en nivå.
Passera en nivå vid uppstigning eller nedstigning,
Nå fram till en nivå.
ATS.TR.160 Tillhandahållande av flygtrafikledningstjänster för flygprov
Ytterligare eller alternativa villkor och förfaranden utöver dem som anges i detta kapitel B, som ska tillämpas av flygtrafikledningsenheter för tillhandahållande av flygtrafikledningstjänster för flygprov, får fastställas av den behöriga myndigheten.
AVSNITT 2 – TJÄNSTER AVSEENDE FLYGLEDNING OCH FLYGKONTROLL
ATS.TR.200 Tillämpning
Flygkontrolltjänst ska tillhandahållas
alla IFR-flygningar i luftrumsklasserna A, B, C, D och E,
alla VFR-flygningar i luftrumsklasserna B, C och D,
alla speciella VFR-flygningar,
all flygplatstrafik vid kontrollerade flygplatser.
ATS.TR.205 Tillhandahållande av flygkontrolltjänst
De delar av flygkontrolltjänsten som beskrivs i punkt ATR.TR.105 a ska tillhandahållas av de olika enheterna enligt följande:
Områdeskontrolltjänst, utförd av någon av följande enheter:
En områdeskontrollcentral.
Den enhet som tillhandahåller inflygningskontrolltjänst i en kontrollzon eller i ett kontrollområde av begränsad omfattning, som primärt är avsedd för tillhandahållande av inflygningskontrolltjänst och där ingen områdeskontrollcentral är etablerad.
Inflygningskontrolltjänst, utförd av någon av följande enheter:
En inflygningskontrollenhet när det är nödvändigt eller önskvärt att inrätta en separat enhet.
Ett kontrolltorn för en flygplats eller en områdeskontrollcentral när det är nödvändigt eller önskvärt att under en enhets ansvar kombinera funktionerna för inflygningskontrolltjänsten med funktionerna för flygplatskontrolltjänsten eller områdeskontrolltjänsten.
Flygplatskontrolltjänst, utförd av ett kontrolltorn för en flygplats.
ATS.TR.210 Utövande av flygkontrolltjänst
När flygkontrolltjänst tillhandahålls ska flygkontrollenheten
förses med upplysningar om luftfartygs planerade rörelser och ändringar i dessa planer, samt med fortlöpande upplysningar om alla luftfartygs faktiska rörelser,
med ledning av erhållna upplysningar fastställa kända luftfartygs lägen i förhållande till varandra,
lämna klareringar, instruktioner eller upplysningar, eller samtliga dessa, i syfte att förhindra kollision mellan luftfartyg under dess kontroll och att främja ett välordnat flygtrafikflöde,
vid behov samordna klareringar med andra enheter
när ett luftfartyg annars skulle kunna komma att inverka på trafik som kontrolleras av dessa enheter, eller
innan kontrollen av ett luftfartyg överlämnas till en annan enhet.
Klareringar som ges av flygkontrollenheter ska ge separation mellan
alla flygningar i luftrumsklasserna A och B,
IFR-flygningar i luftrumsklasserna C, D och E,
IFR-flygningar och VFR-flygningar i luftrumsklass C,
IFR-flygningar och speciella VFR-flygningar,
speciella VFR-flygningar såvida inte annat föreskrivs av den behöriga myndigheten.
En flygning får klareras att hålla egen separation till en annan angiven kontrollerad flygning för en viss angiven del av flygningen under 3 050 m (10 000 ft), under dager, vid uppstigning eller nedstigning och under visuella meteorologiska förhållanden, när detta begärs av ett luftfartyg och det andra luftfartyget har gett sitt samtycke, förutsatt att detta föreskrivs av den behöriga myndigheten för de fall som anges under punkt 2 i luftrumsklasserna D och E.
Utom i de fall av drift på parallella eller nästan parallella banor som avses i punkt ATS.TR.255 eller när en reduktion av separationsminima i närheten av flygplatser kan tillämpas, ska en flygkontrollenhet upprätthålla minst ett av följande slag av separation:
Separation i höjdled, som upprättas genom att tilldela luftfartyg olika flyghöjder som har valts från tabellen med marschhöjder i tillägg 3 i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 923/2012, förutom att den överensstämmelse mellan höjd och färdlinje som anges där inte ska tillämpas när annat föreskrivs i lämpliga luftfartspublikationer eller i ATC-klareringar. Separation i höjdled ska ha det nominella värdet 300 m (1 000 ft) upp till och med FL 410 samt 600 m (2 000 ft) över den nivån. Geometriska höjduppgifter får inte användas för att åstadkomma vertikal separation.
Horisontell separation, erhållen genom tillhandahållande av något av följande:
Separation i längdled, genom att upprätthålla ett mellanrum, uttryckt i tid eller avstånd, mellan luftfartyg som framförs längs samma färdlinje, skärande färdlinjer eller motsatta färdlinjer.
Separation i sidled, genom att bibehålla luftfartyg på skilda flygvägar eller i skilda geografiska områden.
När flygledaren blir medveten om att den typen av separation eller det minimum som används för att separera två flygplan inte kan upprätthållas, ska flygledaren upprätta en annan typ av separation eller ett annat minimum före den tidpunkt då aktuellt separationsminimum skulle överträdas.
ATS.TR.215 Urval och anmälan av separationsminima för tillämpning av punkt ATS.210 c
Separationsminima för tillämpning inom en angiven del av luftrummet ska väljas av den leverantör av flygtrafikledningstjänster som ansvarar för att tillhandahålla flygtrafikledningstjänst och godkännas av berörd behörig myndighet.
För trafik som kommer att passera från ett angränsande luftrum till ett annat samt för flygvägar som är närmare de angränsande luftrummens gemensamma gräns än de separationsminima som ska tillämpas under sådana omständigheter, ska separationsminima väljas i samråd med de leverantörer av flygtrafikledningstjänst som ansvarar för tillhandahållande av flygtrafikledningstjänst i de angränsande luftrummen.
Detaljer om valda separationsminima och deras tillämpningsområde ska meddelas till
berörda flygtrafikledningsenheter,
piloter och flygoperatörer genom luftfartspublikationer, då separationer grundas på luftfartygs användning av särskilda navigationshjälpmedel eller särskilda navigationsmetoder.
ATS.TR.220 Tillämpning av separation med avseende på risk för ändvirvlar
Flygkontrollenheter ska tillämpa separationsminima till följd av ändvirvlar på luftfartyg i inflygnings- och avgångsfaserna av en flygning under någon av följande omständigheter:
Ett luftfartyg framförs direkt bakom ett annat luftfartyg på samma höjd eller mindre än 300 m (1 000 ft) under det.
Båda luftfartyg använder samma rullbana, eller parallella rullbanor som är åtskilda från varandra med mindre än 760 m (2 500 ft).
Ett luftfartyg korsar flygbanan direkt bakom ett annat luftfartyg på samma höjd eller mindre än 300 m (1 000 ft) under det.
Punkt a ska inte tillämpas på ankommande VFR-flygningar eller på ankommande IFR-flygningar som utför visuell inflygning när luftfartyget har rapporterat det föregående luftfartyget i sikte och har instruerats att följa och upprätthålla egen separation från det luftfartyget. I dessa fall ska flygkontrollenheten utfärda varningar för ändvirvlar.
ATS.TR.225 Kontrollansvar
En kontrollerad flygning ska vid varje given tidpunkt kontrolleras av endast en flygkontrollenhet.
Ansvaret för kontrollen av alla luftfartyg som framförs inom ett visst luftrumsblock ska ligga inom en enda flygkontrollenhet. Kontroll av ett luftfartyg eller en grupp av luftfartyg får dock delegeras till andra flygkontrollenheter, under förutsättning att samordningen mellan alla berörda flygkontrollenheter är säkerställd.
ATS.TR.230 Överlämning av kontrollansvar
Plats eller tid för överföringen
Ansvaret för kontrollen av ett luftfartyg ska överföras från en flygkontrollenhet till en annan enligt följande:
Mellan två enheter som tillhandahåller områdeskontrolltjänst
Ansvaret för kontrollen av ett luftfartyg ska överföras från en enhet som tillhandahåller områdeskontrolltjänst i ett kontrollområde till den enhet som tillhandahåller områdeskontrolltjänst i ett angränsande kontrollområde vid tidpunkten för passage av den gemensamma gränsen för kontrollområdena enligt den beräkning som görs av den områdeskontrollcentral som kontrollerar luftfartyget, eller vid en annan tidpunkt som överenskommits mellan de båda enheterna.
Mellan en enhet som tillhandahåller områdeskontroll och en enhet som tillhandahåller inflygningskontrolltjänst, eller mellan två enheter som tillhandahåller inflygningskontrolltjänst
Ansvaret för kontrollen av ett luftfartyg ska överföras från en enhet till en annan, och vice versa, vid en punkt eller tidpunkt som de två enheterna enas om.
Mellan en enhet som tillhandahåller inflygningskontrolltjänst och ett kontrolltorn för en flygplats
Ankommande luftfartyg: ansvaret för kontrollen av ett ankommande luftfartyg ska överföras, enligt vad som anges i samarbetsavtal och drifthandböcker, beroende på vad som är tillämpligt, från den enhet som tillhandahåller inflygningskontrolltjänst till kontrolltornet för en flygplats när luftfartyget befinner sig i något av följande lägen:
I närheten av flygplatsen, och
det anses att inflygning och landning kommer att ske genom visuell referens till marken, eller
det har uppnått VMC utan avbrott.
Vid en föreskriven punkt eller nivå.
Efter landning.
Avgående luftfartyg: ansvaret för kontrollen av ett avgående luftfartyg ska överföras, enligt vad som anges i samarbetsavtal och drifthandböcker, beroende på vad som är tillämpligt, från kontrolltornet för en flygplats till den enhet som erbjuder inflygningskontrolltjänst enligt följande:
När VMC råder i närheten av flygplatsen:
Före den tidpunkt då luftfartyget lämnar flygplatsens närhet, eller
före den tidpunkt då luftfartyget inträder i instrumentväderförhållanden (IMC), eller
på en föreskriven punkt eller nivå.
När IMC råder på flygplatsen:
Så snart luftfartyget är uppe i luften, eller
på en föreskriven punkt eller nivå.
Mellan kontrollsektorer eller kontrollpositioner inom samma flygkontrollenhet
Ansvaret för kontrollen av ett luftfartyg ska överföras från en kontrollsektor eller kontrollposition till en annan kontrollsektor eller kontrollposition inom samma flygkontrollenhet vid en punkt, nivå eller tidpunkt, i enlighet med vad som anges i flygtrafikledningsenhetens instruktioner.
Samordning av överföringar
Ansvaret för kontrollen av ett luftfartyg får inte överföras från en flygkontrollenhet till en annan utan samtycke från den mottagande kontrollenheten, vilket ska erhållas i enlighet med punkterna 2, 3, 4 och 5.
Den överlämnande kontrollenheten ska meddela den mottagande kontrollenheten lämpliga delar av den aktuella färdplanen och eventuella kontrolluppgifter som är relevanta för den begärda överföringen.
Om överföringen av kontroll ska ske med hjälp av ATS-övervakningssystem, ska de kontrolluppgifter som är relevanta för överföringen innehålla uppgifter om luftfartygets position och, om så krävs, luftfartygets färdlinje och hastighet, enligt ATS-övervakningssystemens observationer omedelbart före överföringen.
Om överföring av kontroll ska ske med hjälp av ADS-C-data, ska de kontrolluppgifter som är relevanta för överföringen innehålla den fyrdimensionella positionen och andra nödvändiga uppgifter.
Den mottagande kontrollenheten ska:
uttala sin förmåga att överta kontroll av luftfartyget på de villkor som anges av den överlämnande kontrollenheten, såvida det inte av en föregående överenskommelse mellan de två berörda enheterna framgår att avsaknad av ett sådant uttalande ska tolkas som att de angivna villkoren godtas, eller visa på nödvändiga ändringar av dem,
ange varje annan uppgift eller klarering för en efterföljande del av flygningen, som den kräver att luftfartyget ska ha vid tidpunkten för överföringen.
Om inget annat anges i en överenskommelse mellan de två berörda kontrollenheterna, får den mottagande kontrollenheten inte underrätta den överlämnande kontrollenheten när den har upprättat en dubbelriktad tal- eller datalänkförbindelse, eller båda, med luftfartyget i fråga, och tagit på sig kontrollen av luftfartyget.
Standardiserad fraseologi ska användas vid samordningen mellan flygtrafikledningsenheter eller kontrollsektorer, eller båda. Endast om standardiserad fraseologi inte kan tillgodose behoven för en avsedd sändning ska klartext användas.
Samordningen av överlämning av kontroll mellan enheter som tillhandahåller områdeskontrolltjänst inom Icaos EUR-region, eller när detta överenskommits med eller mellan andra enheter för flygkontrolltjänst, ska stödjas av automatiserade rutiner som definieras i tillägg 2.
ATS.TR.235 ATC-klareringar
ATC-klareringar ska enbart grundas på de krav som gäller för tillhandahållande av flygkontrolltjänst.
Klareringar ska utfärdas endast för att främja och separera flygtrafik och ska baseras på kända trafikförhållanden som påverkar säkerheten i verksamhet med luftfartyg. Sådana trafikförhållanden omfattar inte bara luftfartyg i luften och på det manöverområde över vilket kontroll utövas, utan också all fordonstrafik eller andra hinder som inte är permanent installerade på det manöverområde som används.
Flygkontrollenheter ska utfärda sådana klareringar som är nödvändiga för att förebygga kollisioner och för att främja och bibehålla ett välordnat flygtrafikflöde.
Klareringar ska utfärdas med tillräcklig tidsmarginal för att säkerställa att de lämnas till luftfartyget i tillräckligt god tid för att de ska kunna följas.
När befälhavaren på ett luftfartyg informerar en flygkontrollenhet om att en ATC-klarering inte är tillfredsställande, ska flygkontrollenheten utfärda en ändrad klarering, om detta är praktiskt möjligt.
När en flygledare som tillhandahåller ATS-övervakningstjänst utför vektorering eller tilldelning av en direkt flygväg som inte ingår i färdplanen, som leder bort en IFR-flygning från en publicerad ATS-flygväg eller instrumentprocedur, ska denne utfärda klareringar så att den föreskrivna hinderfriheten hela tiden föreligger fram till dess att luftfartyget når den punkt där piloten åter ansluter sig till färdplanen, eller ansluter sig till en publicerad ATS-flygväg eller instrumentprocedur.
Innehåll i klarering
En ATC-klarering ska innehålla följande uppgifter:
Luftfartygets beteckning som den framgår av färdplanen.
Klareringsgräns.
Flygväg:
Flygvägen ska specificeras i varje klarering när det bedöms vara nödvändigt,
Frasen ”klarerad flygväg enligt färdplan” (”cleared via flight planned route”) får inte användas vid beviljande av omklarering,
Flyghöjd(er) för hela eller delar av sträckan och vid behov ändringar av flyghöjder.
Andra nödvändiga instruktioner eller upplysningar om andra frågor, såsom ATFM-avgångstid i förekommande fall, förfaranden för ankommande och avgående trafik, kommunikation och tidpunkt då klareringen upphör att gälla.
För att underlätta utfärdandet av uppgifterna i punkt b ska en leverantör av flygtrafikledningstjänster bedöma behovet av att fastställa standardiserade flygvägar för avgång och ankomst och tillhörande förfaranden för att underlätta
ett säkert, välordnat och snabbt trafikflöde i luften,
en beskrivning av flygvägen och proceduren i ATC-klareringar.
Klareringar för flygning i ljudfart
ATC-klareringen för en överljudsflygnings accelerationsfas genom ljudfart ska gälla till åtminstone slutet av denna fas.
I ATC-klarering som avser ett luftfartygs retardation och nedstigning från marschfart i överljudsfart till flygning i underljudsfart ska kontinuerlig nedstigning eftersträvas åtminstone under ljudfartsfasen.
Ändringar i klarering avseende flygväg eller flyghöjd
Vid utfärdande av en klarering som omfattar en begärd ändring av flygväg eller nivå ska den exakta karaktären hos ändringen inkluderas i klareringen.
När trafikförhållanden inte medger klarering av en begärd ändring ska ”KAN INTE” (”UNABLE”) användas. Om omständigheter kräver det ska en alternativ flygväg eller nivå erbjudas.
Villkorsklareringar
Villkorsfraser, som ”bakom landande luftfartyg” eller ”efter avgående luftfartyg”, får inte användas för rörelser som påverkar den eller de aktiva banorna, utom när de berörda luftfartygen eller fordonen kan ses av berörd flygledare och pilot. Det luftfartyg eller fordon som föranleder villkoret i den utfärdade klareringen ska vara det första luftfartyget/fordonet som passerar framför det andra berörda luftfartyget. I samtliga fall ska en villkorsklarering lämnas i följande ordning och bestå av
anropssignal,
villkor,
klareringen,
en kortfattad upprepning av villkoret.
Motläsning av klareringar, instruktioner och säkerhetsrelaterade upplysningar
Flygledaren ska lyssna på motläsningen angående säkerhetsrelaterade delar av ATC-klareringar och instruktioner enligt vad som anges i punkterna SERA.8015 e.1 och e.2 i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 923/2012, för att säkerställa att klareringen eller instruktionen, eller båda, har kvitterats korrekt av flygbesättningen, och ska vidta omedelbara åtgärder för att korrigera eventuella avvikelser som framkommit vid motläsningen.
Muntlig motläsning av meddelande via datalänkförbindelse (CPDLC) krävs inte, om detta inte har angivits av leverantören av flygtrafikledningstjänster.
Samordning av klareringar
En ATC-klarering ska samordnas mellan flygkontrollenheterna så att den täcker hela eller delar av färdvägen för ett luftfartyg enligt följande.
Ett luftfartyg ska klareras för hela färdvägen till första planerade landningsflygplats i någon av följande situationer:
När det före avgång har varit möjligt att samordna klareringen mellan samtliga enheter som kommer att ansvara för kontrollen av luftfartyget.
När det finns skäl att anta att samordning kan ske i rimlig tid mellan de enheter som ansvarar för kontrollen av luftfartyget längre fram.
När samordning enligt punkt 1 inte har åstadkommits eller förväntas ske ska luftfartyget endast klareras till den punkt där samordning kan ske med rimlig grad av visshet. Innan denna punkt nås eller vid denna punkt ska luftfartyget få vidare klarering, och instruktioner att vänta i tillämpliga fall.
När så föreskrivs av flygkontrollenheten, ska luftfartyget kontakta en kommande flygkontrollenhet för att få en kommande klarering före överlämningspunkten.
Luftfartyg ska upprätthålla nödvändig dubbelriktad förbindelse med aktuell flygkontrollenhet medan en kommande klarering erhålls.
Klarering som utfärdas som en kommande klarering ska vara lätt identifierbar för piloten.
Om ingen samordning sker får kommande klareringar inte påverka luftfartygets ursprungliga färdväg, förutom i det luftrum den kommande klareringen gäller.
När ett luftfartyg avser att avgå från en flygplats inom ett kontrollområde för att inträda i ett annat kontrollområde inom en trettiominutersperiod, eller inom en annan fastställd tidsperiod som har överenskommits mellan berörda kontrollcentraler, ska samordning med efterföljande områdeskontrollcentral ske innan avgångsklarering utfärdas.
När ett luftfartyg avser att lämna ett kontrollområde för flygning utanför kontrollerat luftrum och senare återinträda i samma eller ett annat kontrollområde får klarering utfärdas från avgångsflygplatsen till första planerade landningsflygplats. En sådan klarering eller ändringar i denna ska endast gälla för de delar av flygningen som utförs inom kontrollerat luftrum.
ATS.TR.237 Dynamisk omkonfigurering av U-space-luftrummet
Flygkontrollenheter ska
tillfälligt begränsa det område inom det angivna U-space-luftrummet där UAS får användas, för att hantera kortvariga förändringar i efterfrågan på bemannad trafik, genom justering av de laterala och vertikala gränserna för U-space-luftrummet,
säkerställa att relevanta leverantörer av U-space-tjänster och, i tillämpliga fall, exklusiva leverantörer av gemensamma informationstjänster i god tid och på ett ändamålsenligt sätt underrättas om aktivering, deaktivering och tillfälliga begränsningar av det utsedda U-space-luftrummet.
ATS.TR.240 Kontroll av personers och fordons rörelser på kontrollerade flygplatser
Personers och fordons rörelser, inklusive bogsering av luftfartyg, på en flygplats manöverområde ska vid behov kontrolleras av kontrolltornet vid flygplatsen för att undvika fara för dem eller för landande, taxande eller startande luftfartyg.
Vid förhållanden under vilka procedurer vid låga siktvärden tillämpas ska
personer och fordon i verksamhet på en flygplats manöverområde begränsas till ett oumbärligt minimum och särskild hänsyn tas till kraven för att skydda det eller de kritiska och känsliga områdena för radionavigeringshjälpmedel,
om inte annat följer av bestämmelserna i punkt c, metoden eller metoderna för att separera fordon och taxande luftfartyg föreskrivas av leverantören av flygtrafikledningstjänst och godkännas av den behöriga myndigheten, med hänsyn tagen till tillgängliga hjälpmedel,
när olika precisionsinflygningsverksamhet som ILS eller MLS, Kategori II- eller Kategori III-instrumentinflygningar fortlöpande pågår till samma bana, det mer restriktiva av ILS- eller MLS-säkerhetsområdena skyddas.
Räddningsfordon som framförs för att hjälpa ett luftfartyg i nödläge ska lämnas företräde före all annan marktrafik.
Om inte annat följer av bestämmelserna i punkt c ska fordon på manöverområde iaktta följande regler:
Fordon och fordon som bogserar luftfartyg ska lämna företräde åt luftfartyg som landar, startar eller taxar.
Fordon ska lämna företräde åt andra fordon som bogserar luftfartyg.
Fordon ska lämna företräde åt andra fordon i enlighet med flygtrafikledningsenhetens instruktioner.
Trots vad som sägs i punkterna 1, 2 och 3 ska fordon och fordon som bogserar luftfartyg följa de instruktioner som utfärdas av kontrolltornet vid flygplatsen.
ATS.TR.245 Användning av utrustning för övervakning av markrörelser på flygplatser
Vid avsaknad av visuell observation av hela eller en del av manöverområdet eller för att komplettera visuell observationen, ska, om så anses nödvändigt, avancerade system för markrörelsevägledning och kontroll (A-SMGCS) eller annan lämplig övervakningsutrustning användas av flygtrafikledningsenheten för att
övervaka luftfartygs- och fordonsrörelser på manöverområdet,
om nödvändigt förse piloter och fordonsförare med vägvisningsinformation,
ge råd och bistånd för säkert och effektivt framförande av luftfartyg och fordon på manöverområdet.
ATS.TR.250 Information om aktuell trafik och aktuell lokal trafik
Kontrollerade flygningar ska förses med information om aktuell trafik när dessa utgör aktuell trafik för varandra.
Flygledaren ska utan dröjsmål förse berörda avgående och ankommande luftfartyg med känd information om aktuell lokal trafik.
ATS.TR.255 Drift på parallella eller nästan parallella rullbanor
Vid oberoende eller beroende drift med instrumentinflygning till eller avgång från parallella eller nästan parallella rullbanor ska förfaranden vara fastställda av leverantören av flygtrafikledningstjänster och godkända av den behöriga myndigheten.
ATS.TR.260 Val av gällande bana
Flygplatsens kontrolltorn ska välja gällande bana för luftfartygs start och landning, med beaktande av markvindens hastighet och riktning samt andra lokala relevanta faktorer, såsom
bankonfiguration,
meteorologiska förhållanden,
instrumentinflygningsprocedurer,
tillgängliga hjälpmedel för inflygning och landning,
trafikvarv och flygförhållanden på flygplatsen,
banans eller banornas längd,
andra faktorer som anges i lokala instruktioner.
ATS.TR.265 Kontroll av flygplatsens marktrafik under förhållanden med låga siktvärden
När det finns ett krav på att trafiken ska bedrivas på manöverområdet under siktförhållanden som hindrar flygplatsens kontrolltorn från att tillämpa visuell separation mellan luftfartyg, och mellan luftfartyg och fordon, ska följande gälla:
Vid taxibankorsningen ska ett luftfartyg eller ett fordon på en taxibana inte tillåtas att vänta närmare den andra taxibanan än den gräns som fastställs av mellanliggande väntplatser, stoppljus eller markering vid taxibankorsning, i enlighet med de tillämpliga specifikationerna för flygplatsens utformning.
Den longitudinella separationsmetoden på taxibanor ska vara den som anges av leverantören av flygtrafikledningstjänster för varje flygplats och godkännas av den behöriga myndigheten, med beaktande av egenskaperna i de hjälpmedel som är tillgängliga för övervakning och kontroll av marktrafik, komplexiteten i flygplatsens utformning och egenskaperna hos de luftfartyg som använder flygplatsen.
Förfaranden som är tillämpliga för påbörjande och fortsättning av verksamhet med låga siktvärden ska fastställas i enlighet med punkt ATS.OR.110 och godkännas av den behöriga myndigheten.
ATS.TR.270 Godkännande av speciella visuellflygregler (VFR)
Speciella VFR-flygningar får tillåtas inom en kontrollzon förutsatt att de har erhållit klarering. Förutom när den behöriga myndigheten för helikoptrar har gett tillstånd för specialfall som inbegriper, men inte är begränsade till polis, sjuktransport, sök- och räddningsinsatser samt flygningar för brandbekämpning ska dessutom följande villkor gälla:
Sådana speciella VFR-flygningar får utföras endast under dager, om inte den behöriga myndigheten har godkänt något annat.
För piloten gäller:
Fri från moln och med sikt till marken eller vattnet.
Flygsikten understiger inte 1 500 m eller, för helikoptrar, 800 m.
Flygning med en hastighet på högst 140 kt IAS för att ge god möjlighet att upptäcka annan trafik och alla hinder i tid för att undvika en kollision.
En flygkontrollenhet får inte utfärda en klarering för speciell VFR-flygning till luftfartyg för att starta eller landa på en flygplats inom en kontrollzon, eller flyga in i flygplatsens trafikzon eller trafikvarv, när de rapporterade väderförhållandena vid flygplatsen understiger följande minima:
Sikten vid marken understiger 1 500 m eller, för helikoptrar, 800 m.
Molntäckeshöjden understiger 180 m (600 ft).
En flygkontrollenhet ska behandla varje ansökan om ett sådant godkännande för sig.
AVSNITT 3 – FLYGINFORMATIONSTJÄNST
ATS.TR.300 Tillämpning
Flyginformationstjänst ska tillhandahållas av berörda flygtrafikledningsenheter för alla luftfartyg som sannolikt kan bli berörda av informationen och som
tillhandahålls flygkontrolltjänst, eller
på annat sätt är kända för de relevanta flygtrafikledningsenheterna.
När en flygtrafikledningsenhet tillhandahåller både flyginformationstjänst och flygkontrolltjänst ska flygkontrolltjänsten äga företräde över flyginformationstjänsten, närhelst tillhandahållandet av flygkontrolltjänsten kräver det.
En leverantör av flyginformationstjänst ska inrätta arrangemang för
registrering och överföring av information om flygförlopp,
samordning och överlämning av ansvaret för tillhandahållande av flyginformationstjänst.
ATS.TR.305 Flyginformationstjänstens omfattning
Flyginformationstjänsten ska innefatta tillhandahållande av relevanta
SIGMET- och AIRMET-uppgifter,
upplysningar om vulkanisk aktivitet före ett vulkanutbrott, vulkanutbrott och vulkaniska askmoln,
information om utsläpp i atmosfären av radioaktiva material eller giftiga kemikalier,
upplysningar om ändringar i radionavigeringshjälpmedlens användbarhet,
upplysningar om ändringar i förhållanden på flygplatser och tillhörande anläggningar, inklusive upplysningar om tillståndet på flygplatsens färdområde, när detta påverkas av snö, is eller så djupt vatten att det är av betydelse,
upplysningar om obemannade friballonger,
information om abnormitet i luftfartygets konfiguration och tillstånd,
och andra upplysningar som kan beröra flygsäkerheten.
Utöver vad som anges i punkt a ska flyginformationstjänst som tillhandahålls till flygningar omfatta upplysningar om
väderförhållanden, rapporterade eller prognostiserade vid avgångs-, destinations- och alternativflygplatser,
risk för kollision för luftfartyg i luftrumsklass C, D, E, F och G,
vid flygning över vattenområden, så långt detta är möjligt och på pilotens begäran: all tillgänglig information såsom radioanropssignal, position, färdvinkel, hastighet m.m. från sjöfartyg i området,
meddelanden, inklusive klareringar, som mottagits från andra flygtrafikledningsenheter för att vidarebefordras till luftfartyg.
Utöver vad som anges i punkterna a och b ska flyginformationstjänst för flygplats (AFIS) som tillhandahålls till flygningar omfatta upplysningar om
risker för kollision mellan luftfartyg, fordon och personer som befinner sig på manöverområdet,
den gällande banan.
Flygtrafikledningsenheter ska så snart det är praktiskt möjligt sända speciella rapporter och icke-rutinmässiga rapporter till
andra berörda luftfartyg,
berörda övervakningsenheter för flygväder i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) nr 923/2012,
andra berörda flygtrafikledningsenheter.
Sändningar till luftfartyg ska upprepas på en frekvens och fortsätta under en tidsperiod som fastställs av den berörda flygtrafikledningsenheten.
Utöver vad som anges i punkt a, ska flyginformationstjänst som tillhandahålls VFR-flygningar omfatta tillgängliga upplysningar avseende flygtrafik- och väderförhållanden längs flygvägen som sannolikt kommer att försvåra eller omöjliggöra flygning enligt VFR.
När så föreskrivs av den behöriga myndigheten ska AFIS-enheten sköta förflyttningen av fordon och personer på manöverområdet i enlighet med den uppsättning eller underuppsättning av bestämmelser som anges i punkt AS.TR.240.
ATS.310 Utsändningar av talöverförd automatisk terminalinformation (Talad ATIS)
Utsändningar av talöverförd automatisk terminalinformation (talad ATIS) ska tillhandahållas vid flygplatser där det finns ett krav på att minska belastningen på flygtrafikledningstjänstens VHF-radiokommunikationskanaler för förbindelse mellan luftfartyg och mark. När de tillhandahålls ska de omfatta något av följande:
En (1) utsändning för ett luftfartygs ankomst.
En (1) utsändning för ett luftfartygs avgång.
En (1) utsändning för ett luftfartygs ankomst och avgång.
Två utsändningar för ett luftfartygs ankomst respektive avgång vid de flygplatser där en utsändning för både ankomst och avgång skulle bli alltför lång.
En diskret VHF-frekvens ska, när så är praktiskt möjligt, användas för utsändningar med talad ATIS. Om en diskret frekvens inte är tillgänglig får överföringen göras via det eller de lämpligaste terminalnavigeringshjälpmedlens talkanaler, helst en VOR, under förutsättning att räckvidden och läsbarheten är adekvata och att navigationshjälpmedlet sekvenseras med utsändningen, så att det inte blir oläsligt.
Utsändningar med talad ATIS får inte överföras i den röstkanal som används av ett ILS.
Om talad ATIS tillhandahålls ska utsändningen vara kontinuerlig och repetitiv.
Informationen i den aktuella utsändningen ska omedelbart göras tillgänglig för den eller de berörda flygtrafikledningsenheter som tillhandahåller information om inflygning, landning och start till luftfartyg, närhelst meddelandet inte har utarbetats av denna eller dessa enheter.
Utsändningar med talad ATIS som tillhandahålls vid utsedda flygplatser för användning vid internationella flygningar ska som ett minimum finnas tillgängliga på engelska.
ATR.TR.315 Automatisk terminalinformationstjänst via datalänk (D-ATIS)
Om en D-ATIS kompletterar den befintliga tillgängligheten till talad ATIS, ska informationen vara identisk till både innehåll och format i tillämplig utsändning med talad ATIS. Om meteorologisk information i realtid ingår, men uppgifterna ligger inom parametrarna för de kriterier för betydande ändring som fastställs i punkterna MET.TR.200 e och f i bilaga V, ska innehållet, i syfte att upprätthålla samma beteckning, anses vara identiskt.
Om en D-ATIS kompletterar den befintliga tillgången till talad ATIS och ATIS behöver uppdateras, ska talad ATIS och D-ATIS uppdateras samtidigt.
ATS.TR.320 Automatisk terminalinformationstjänst (tal och/eller datalänk)
Vid tillhandahållande av talad ATIS eller D-ATIS, eller båda, ska
den information som förmedlas avse en och samma flygplats,
den information som förmedlas omedelbart uppdateras när en betydande ändring sker,
leverantören av flygtrafikledningstjänster ansvara för utarbetandet och spridningen av ATIS-meddelandet,
enskilda ATIS-meddelanden identifieras genom en beteckning i form av en bokstav i bokstaveringsalfabetet i enlighet med punkt SERA.14020 i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 923/2012; beteckningar som tilldelas på varandra följande ATIS-meddelanden vara i alfabetisk ordning,
luftfartyg bekräfta mottagande av informationen när förbindelse upprättas med den flygtrafikledningsenhet som tillhandahåller inflygningskontrolltjänst eller flygplatsens kontrolltorn eller AFIS-enhet, beroende på vad som är lämpligt,
den berörda flygtrafikledningsenheten i sitt svar på meddelandet i punkt 5 eller, när det gäller ankommande luftfartyg, vid en annan tidpunkt som föreskrivits av den behöriga myndigheten, meddela luftfartyget aktuell höjdmätarinställning,
den meteorologiska informationen hämtas från den lokala rutinrapporten eller den lokala specialrapporten.
När de meteorologiska förhållandena snabbt förändras och det blir olämpligt att inkludera den meteorologiska informationen enligt punkt a.7 i ATIS, ska ATIS-meddelanden ange att relevant meteorologisk information kommer att lämnas vid den inledande kontakten med lämplig flygtrafikledningsenhet.
När ett luftfartyg har bekräftat mottagande av en aktuell ATIS behöver upplysningar som ingår i denna inte sändas riktat till luftfartyget, med undantag för höjdmätarinställningen, som ska tillhandahållas i enlighet med punkt a.
Om ett luftfartyg bekräftar mottagande av en ATIS som inte längre är aktuell, ska flygtrafikledningsenheten utan dröjsmål vidta någon av följande åtgärder:
Informera luftfartyget om varje del av informationen som måste uppdateras.
Beordra luftfartyget att ta emot aktuell ATIS-information.
ATS.TR.325 VOLMET-utsändningar och D-VOLMET-utsändningar
När så föreskrivs av den behöriga myndigheten, ska HF eller VHF VOLMET-utsändningar eller D-VOLMET-tjänster, eller samtliga dessa, tillhandahållas med hjälp av standardfraseologier för radiotelefoni.
AVSNITT 4 – ALARMERINGSTJÄNST
ATS.TR.400 Tillämpning
Alarmeringstjänst ska tillhandahållas av flygtrafikledningsenheter
för alla luftfartyg för vilka flygkontrolltjänst tillhandahålls,
så långt möjligt, för alla andra luftfartyg som lämnat in färdplan eller som på annat sätt är kända av flygtrafikledningstjänsten,
för varje luftfartyg som man vet eller tror sig veta är utsatt för brottslig handling.
Flyginformationscentraler eller områdeskontrollcentraler ska fungera som centralpunkt för insamling av all information som är relevant för en nödsituation som ett luftfartyg vilket framförs inom det berörda flyginformationsområdet eller kontrollområdet befinner sig i, och för vidarebefordran av denna information till den lämpliga räddningscentralen.
I händelse av en nödsituation som uppstår för ett luftfartyg som kontrolleras av ett kontrolltorn eller en inflygningskontrollenhet vid en flygplats, eller som står i kontakt med en AFIS-enhet, ska denna enhet omedelbart skicka en anmälan till ansvarig flyginformationscentral eller områdeskontrollcentral, som i sin tur ska skicka anmälan till räddningscentralen, med undantag för att anmälan till områdeskontrollcentralen, flyginformationscentralen eller räddningscentralen inte ska krävas om nödsituationen är sådan att anmälan skulle vara överflödig.
Det kontrolltorn eller den inflygningskontrollenhet vid en flygplats som har ansvaret, eller den berörda AFIS-enheten, ska först varna och vidta andra nödvändiga åtgärder för att, i enlighet med lokala instruktioner, aktivera alla lämpliga lokala räddnings- och utryckningsorganisationer som kan ge den omedelbara hjälp som krävs, om någon av följande situationer uppstår:
Ett flyghaveri har inträffat på eller i närheten av flygplatsen.
Information erhålls om att säkerheten för ett luftfartyg som omfattas eller kommer att omfattas av kontrolltornets eller AFIS-enhetens jurisdiktion kan ha eller har försämrats.
Det begärs av flygbesättningen.
Det bedöms av andra skäl som nödvändigt eller önskvärt, eller som nödvändigt i en brådskande situation.
ATS.TR.405 Anmälan till räddningscentraler
Utan att det påverkar andra omständigheter som kan göra en sådan anmälan tillrådlig ska flygtrafikledningsenheter, med undantag för vad som föreskrivs i punkt AS.TR.420 a, omedelbart anmäla till räddningscentraler när ett luftfartyg anses befinna sig i en nödsituation i enlighet med följande:
Ovisshetsläge, när någon av följande situationer är föreligger:
Ingen kommunikation har mottagits från ett luftfartyg inom en 30-minutersperiod efter det att ett meddelande borde ha mottagits, eller från den tidpunkt då ett misslyckat försök att upprätta kommunikation med luftfartyget först gjordes, beroende på vilket som inträffar först.
Ett luftfartyg anländer inte inom 30 minuter från den beräknade ankomsttid som senast anmälts till eller uppskattats av flygtrafikledningsenheter, beroende på vilket som inträffar senast.
Ovisshetsläge råder inte när det inte föreligger några tvivel om luftfartygets och de ombordvarandes säkerhet.
Beredskapsläge, när någon av följande situationer är tillämplig:
Efter ovisshetsläget har nya försök att upprätta kommunikation med luftfartyget, eller förfrågningar riktade till andra relevanta källor, inte lett till några nya uppgifter om luftfartyget.
Ett luftfartyg har klarerats för landning och underlåter att landa inom 5 minuter från den beräknade tidpunkten för landning, och kommunikation har inte återupprättats med luftfartyget.
Vid AFIS-flygplatser, under förhållanden som föreskrivs av den behöriga myndigheten.
Information har mottagits som tyder på att luftfartygets framdrift har skadats men inte i sådan omfattning att det sannolikt måste nödlanda.
Man vet eller tror sig veta att ett luftfartyg är utsatt för brottslig handling.
Punkterna i-iv är inte tillämpliga när det finns belägg som kan minska oron för flygplanets och dess passagerares säkerhet.
Nödläge, när någon av följande situationer är tillämplig:
Efter det osäkra läget antyder ytterligare misslyckade försök att upprätta kommunikation med luftfartyget och mer omfattande misslyckade förfrågningar att luftfartyget sannolikt befinner sig i nödläge.
Bränslet ombord anses vara förbrukat eller otillräckligt för att luftfartyget ska kunna uppnå säkerhet.
Information har mottagits som tyder på att luftfartygets framdrift har skadats i sådan omfattning att det sannolikt måste nödlanda.
Information har mottagits om att luftfartyget står i begrepp att göra eller har gjort en nödlandning, eller detta kan med rimlig visshet antas.
Nödläge råder inte när det föreligger rimlig visshet om att ett luftfartyg och de ombordvarande inte befinner sig i allvarlig och överhängande fara eller är i behov av omedelbar hjälp.
Anmälan ska innehålla den av följande uppgifter som är tillämplig, i följande ordning:
INCERFA, ALERFA eller DETRESFA, beroende på det aktuella läget,
myndighet och person som anropar,
typ av nödsituation,
väsentlig information från färdplanen,
enhet som senast hade kontakt, tidpunkt och medel som användes,
senaste positionsrapport och hur den fastställdes,
luftfartygets färg och särskiljande märken,
farligt gods som transporteras som last,
åtgärder som eventuellt vidtagits av det rapporterande kontoret,
andra relevanta anmärkningar.
En sådan del av den information som anges i punkt b, som inte är tillgänglig vid den tidpunkt då anmälan görs till en räddningscentral, ska eftersökas av en flygtrafikledningsenhet före anmälan av ett nödläge, om tiden så medger och om det finns rimlig visshet om att detta läge kommer att uppstå.
Utöver den anmälan som anges i punkt a ska flygtrafikledningsenheter utan dröjsmål förse räddningscentralen med något av följande:
All användbar extrainformation, särskilt om utvecklingen av nödsituationens senare lägen.
Information om att nödsituationen inte längre föreligger.
ATS.TR.410 Användning av kommunikationsutrustning
Flygtrafikledningsenheter ska vid behov utnyttja alla tillgängliga kommunikationsutrustningar för att eftersträva att upprätta och upprätthålla kommunikation med ett luftfartyg i en nödsituation, samt att begära nyheter om luftfartyget.
ATR.TR.415 Inprickning av luftfartyg i en nödsituation
När en nödsituation anses föreligga, ska den eller de flygtrafikledningsenheter som känner till nödsituationen pricka in det berörda luftfartygets färd på en karta eller i annat lämpligt verktyg för att fastställa luftfartygets troliga framtida position och dess maximala räckvidd från dess senast kända position.
ATS.TR.420 Information till operatören
När en områdeskontrollcentral eller en flyginformationscentral beslutar att ett luftfartyg befinner sig i ovisshetsläge eller beredskapsläge ska den, när så är praktiskt möjligt, underrätta luftfartygsoperatören om detta innan räddningscentralen underrättas.
När så är praktiskt möjligt ska en områdeskontrollcentral eller en flyginformationscentral, utan dröjsmål, meddela luftfartygsoperatören alla upplysningar som anmälts till räddningscentralen.
ATS.TR.425 Information till luftfartyg som befinner sig i närheten av ett luftfartyg i en nödsituation
När en flygtrafikledningsenhet har fastställt att ett luftfartyg är i en nödsituation ska upplysningar om nödsituationens art lämnas till andra luftfartyg i närheten så snart det är praktiskt möjligt, med undantag för vad som anges i punkt b.
När en flygtrafikledningsenhet vet eller misstänker att ett luftfartyg är utsatt för brottslig handling ska ingen anspelning på nödsituationens art göras i flygtrafikledningstjänstens förbindelse mellan luftfartyg och mark; detta gäller dock inte om det utsatta luftfartyget självt refererar till situationen och det är klarlagt att en sådan anspelning inte förvärrar situationen.
Tillägg 1
Identifiering av enskilda luftfartyg med hjälp av datalänk luft-mark och luftfartygets identifieringsfunktion enligt kraven i punkt ATS.OR.446 b
Datalänk luft-mark och luftfartygets identifieringsfunktion ska användas på följande sätt för att fastställa enskilda luftfartygs identitet:
Leverantören av flygtrafikledningstjänster ska till nätverksförvaltaren deklarera de luftrumsvolymer där identifiering av enskilda luftfartyg görs med hjälp av datalänk luft-mark och luftfartygets identifieringsfunktion.
Den specifika SSR-koden A1000 ska tilldelas luftfartyg där identifiering av enskilda luftfartyg görs med hjälp av datalänk luft-mark och luftfartygets identifieringsfunktion.
Utom när ett av de villkor som anges i led d är tillämpligt ska den specifika SSR-koden A1000 tilldelas avgående luftfartyg eller luftfartyg för vilka, i enlighet med led g, en kodändring krävs, på följande villkor:
Luftfartygets identitet via datalänk luft–mark överensstämmer med motsvarande post i färdplanen för det luftfartyget.
Nätverksförvaltaren har meddelat att det berörda luftfartyget är berättigat till tilldelning av den specifika SSR-koden A1000.
Den specifika SSR-koden A1000 får inte tilldelas de luftfartyg som avses i led c om någon av följande omständigheter föreligger:
Beredskapsåtgärder, som kräver tilldelning av diskreta SSR-koder till luftfartyg, har vidtagits av en leverantör av flygtrafiktjänster som drabbas av oplanerade bortfall av övervakningssensorer på marken.
Exceptionella militära beredskapsåtgärder kräver att leverantörer av flygtrafiktjänster tilldelar luftfartyg diskreta SSR-koder.
Ett luftfartyg som, i enlighet med led c, är kvalificerat för tilldelning av den specifika SSR-koden A1000 lämnar den luftrumsvolym som avses i led a, eller omdirigeras på annat sätt utanför denna luftrumsvolym.
Luftfartyg som, i enlighet med led c, inte tilldelas den specifika SSR-koden A1000 ska tilldelas en SSR-kod som överensstämmer med en förteckning över tilldelning av koder som medlemsstaterna kommit överens om och som samordnas med tredjeländer.
När en SSR-kod har tilldelats ett luftfartyg ska en kontroll utföras så snart det är möjligt för att bekräfta att den SSR-kod som piloten har ställt in är identisk med den som tilldelats flygningen.
SSR-koder som tilldelats luftfartyg som överlämnats från leverantörer av flygtrafikledningstjänster i angränsande stater ska automatiskt kontrolleras för att se om tilldelningarna kan behållas i enlighet med en förteckning över tilldelning av koder som medlemsstaterna kommit överens om och som samordnas med tredjeländer.
Formella ordningar, med minst följande innehåll, ska fastställas tillsammans med leverantörer av flygtrafiktjänster i närområdet som identifierar enskilda luftfartyg med hjälp av diskreta SSR-koder:
En skyldighet för leverantören av flygtrafiktjänster i närområdet att överlämna luftfartyget med kontrollerade diskreta SSR-koder tilldelade i enlighet med en förteckning över tilldelning av koder som medlemsstaterna kommit överens om och som samordnas med tredjeländer.
En skyldighet att meddela accepterande enheter om alla noterade oegentligheter vid drift av flygburna komponenter i övervakningssystem.
Leverantörer av flygtrafikledningstjänster ska säkerställa att tilldelningen av diskreta SSR-koder i enlighet med en förteckning över tilldelning av koder som medlemsstaterna kommit överens om och som samordnas med tredjeländer för att fastställa enskilda luftfartygs identitet uppfyller följande krav:
SSR-koder tilldelas automatiskt till luftfartyg i enlighet med en förteckning över tilldelning av koder som medlemsstaterna kommit överens om och som samordnas med tredjeländer.
SSR-koder som tilldelats luftfartyg som överlämnats från leverantörer av flygtrafiktjänster i angränsande stater kontrolleras automatiskt för att se om tilldelningarna kan behållas i enlighet med en förteckning över tilldelning av koder som medlemsstaterna kommit överens om och som samordnas med tredjeländer.
SSR-koder delas in i olika kategorier för att möjliggöra en differentierad tilldelning av koder.
SSR-koder från de olika kategorier som avses i punkt 3 tilldelas beroende på flygningarnas riktning.
Flera simultana tilldelningar av samma SSR-kod görs till flygningar som flyger i riktningar fria från kodkonflikter.
Flygledarna informeras automatiskt när tilldelningar av SSR-koder oavsiktligt dupliceras.
Tillägg 2
Rutiner som ska genomföras för automatiserad samordning enligt kraven i punkt ATS.TR.230 c
De obligatoriska rutiner som ska genomföras mellan enheter som tillhandahåller områdeskontrolltjänst, eller när detta överenskommits med eller mellan andra enheter för flygkontrolltjänst, ska vara följande:
Anmälan
Rutinen för anmälan ska omfatta minst följande flyginformation:
Luftfartygets identitet.
SSR-mod och SSR-kod (om uppgifter finns).
Startflygplats.
ATS-beräknade data.
Destinationsflygplats.
Antal och typ av luftfartyg.
Typ av flygning.
Typ av utrustning och status.
I punkten ”Typ av utrustning och status” ska minst ingå information om utrustning för reducerade vertikala separationsminima (RVSM) samt om kapacitet till kanalseparation på 8,33 kHz. Andra detaljer kan tas med i enlighet med samarbetsavtalen.
Rutinen för anmälan ska genomföras minst en gång för varje kvalificerad flygning med planerad gränspassage, såvida inte flygningen omfattas av rutinen för anmälan och samordning före start.
Kvalificeringskriterierna för anmälan av flygningars gränspassage ska överensstämma med samarbetsavtalen.
Om rutinen för anmälan inte kan genomföras senast på en bilateralt överenskommen tidpunkt före rutinen för inledande samordning, ska den integreras med rutinen för inledande samordning.
I de fall rutinen för anmälan genomförs ska den föregå rutinen för inledande samordning.
Anmälan ska göras på nytt närhelst någon av följande uppgifter ändras innan rutinen för inledande samordning inleds:
Samordningspunkt (COP).
Förväntad SSR-kod vid punkten för överlämning av kontroll.
Destinationsflygplats.
Typ av luftfartyg.
Typ av utrustning och status.
Om man upptäcker en avvikelse mellan överförda data och motsvarande data i det mottagande systemet – eller om man inte får sådan information – vilken skulle nödvändiggöra en korrigerande åtgärd vid mottagandet av efterföljande data för den inledande samordningen, ska ett meddelande om detta skickas vidare till berörd arbetsposition för flygledare för åtgärd.
Tidskriterier för initiering av rutinen för anmälan.
Rutinen för anmälan ska initieras ett fastställt antal minuter före den tidpunkt luftfartyget beräknas befinna sig vid en samordningspunkt.
Dessa uppgifter i anmälan ska specificeras i samarbetsavtalen mellan de berörda ATC-enheterna.
Uppgifterna i anmälan får fastställas separat för varje samordningspunkt.
Inledande samordning
För en flygning som omfattas av inledande samordning ska de överenskomna villkoren för överlämning vara operativt bindande för de båda ATC-enheterna, såvida inte samordningen avbryts eller uppdateras.
Rutinen för inledande samordning ska omfatta minst följande flyginformation:
Luftfartygets identitet.
SSR-mod och SSR-kod.
Startflygplats.
ATS-beräknade data.
Destinationsflygplats.
Antal och typ av luftfartyg.
Typ av flygning.
Typ av utrustning och status.
I punkten ”Typ av utrustning och status” ska minst ingå information om RVSM samt om kapacitet till kanalseparation på 8,33 kHz. Andra detaljer kan tas med i enlighet med ömsesidigt överenskomna samarbetsavtal.
Rutinen för inledande samordning ska genomföras för varje kvalificerad flygning med planerad gränspassage.
Kvalificeringskriterierna för inledande samordning av flygningars gränspassage ska överensstämma med samarbetsavtalen.
Såvida rutinen för inledande samordning inte redan initierats manuellt, ska den initieras automatiskt i enlighet med samarbetsavtalen
under loppet av en bilateralt överenskommen tidsperiod före den tidpunkt då luftfartyget beräknas befinna sig vid en samordningspunkt, eller
vid den tidpunkt då flygningen befinner sig på ett bilateralt överenskommet avstånd från samordningspunkten.
Rutinen för inledande samordning av en flygning ska genomföras bara en gång, såvida inte rutinen för avbrytande av samordning initieras.
Efter rutinen för avbrytande av samordning får rutinen för inledande samordning initieras på nytt med samma enhet.
Ett meddelande om att rutinen för inledande samordning har slutförts, inklusive en bekräftelse från den mottagande enheten, ska skickas vidare till den överlämnande enheten; flygningen ska då anses vara ”samordnad”.
Om inte slutförandet av rutinen för inledande samordning bekräftas i enlighet med de tillämpliga kraven på driftskvalitet, ska en varning skickas till den arbetsposition för flygledare som ansvarar för samordningen av flygningen i den överlämnande enheten.
Informationen om inledande samordning ska skickas till berörd arbetsposition för flygledare i den accepterande enheten.
Uppdatering av samordningen
Rutinen för uppdatering av samordning ska säkerställa kopplingen till tidigare samordnade data.
För en flygning som omfattas av rutinen för uppdatering av samordning, ska de överenskomna villkoren för överlämning vara operativt bindande för de båda ATC-enheterna, såvida inte samordningen avbryts, eller villkoren uppdateras ytterligare.
Rutinen för uppdatering av samordning ska omfatta följande flyginformation, förutsatt att den har ändrats:
SSR-mod och SSR-kod.
Beräknad tid och flygnivå.
Typ av utrustning och status.
Om så har överenskommits bilateralt ska uppdateringen av data för samordningen innehålla följande uppgifter om de har ändrats:
Samordningspunkt (COP).
Flygväg.
Rutinen för uppdatering av samordning kan utföras en eller flera gånger med den enhet som samordnar flygningen vid respektive tidpunkt.
Rutinen för uppdatering av samordning ska utföras när
den tidpunkt då luftfartyget beräknas befinna sig vid samordningspunkten avviker med mer än ett bilateralt överenskommet värde från den tidpunkt som tidigare meddelats,
uppgifterna om flygnivåer (en eller flera), SSR-kod eller typen av utrustning och status skiljer sig från vad som tidigare meddelats.
Om så har överenskommits bilateralt ska rutinen för uppdatering av samordning utföras när något av följande har ändrats:
Samordningspunkt (COP).
Flygväg.
Ett meddelande om att rutinen för uppdatering av samordning har slutförts, inklusive en bekräftelse från den mottagande enheten, ska skickas vidare till den överlämnande enheten.
Om inte slutförandet av rutinen för uppdatering av samordning bekräftas i enlighet med de tillämpliga kraven på driftskvalitet, ska en varning skickas till den arbetsposition för flygledare som ansvarar för samordningen av flygningen i den överlämnande enheten.
Rutinen för uppdatering av samordning ska utföras omedelbart efter motsvarande inmatning av nya data.
Rutinen för uppdatering av samordning ska upphöra efter det att flygningen har passerat en fastställd tid eller distans räknat från överlämningspunkten i enlighet med samarbetsavtalen.
Informationen om uppdateringen av samordning ska skickas till berörd arbetsposition för flygledare i den mottagande enheten.
Om inte slutförandet av rutinen för uppdatering av samordning bekräftas i enlighet med de tillämpliga kraven på driftskvalitet, ska den överlämnande enheten övergå till muntlig samordning.
Avbrytande av samordning
Rutinen för avbrytande av samordning ska säkerställa kopplingen till den tidigare rutin för anmälan eller samordning som annulleras.
Rutinen för avbrytande av samordning ska utföras med en enhet för en samordnad flygning när
enheten inte längre är den närmast efterföljande i samordningskedjan,
färdplanen har annullerats i den avsändande enheten och det följaktligen inte längre är aktuellt med någon samordning,
information om avbrytande av samordning tas emot från flygningens närmast föregående enhet.
Rutinen för avbrytande av samordning får utföras med en enhet för en anmäld flygning, när
enheten inte längre är den närmast efterföljande i samordningskedjan,
färdplanen har annullerats i den avsändande enheten och det följaktligen inte längre är aktuellt med någon samordning,
information om avbrytande av samordning tas emot från flygningens närmast föregående enhet,
flygningen har drabbats av försening utan att den beräknade tiden går att uppdatera automatiskt.
Ett meddelande om att rutinen för avbrytande av samordning har slutförts, inklusive en bekräftelse från den mottagande enheten, ska skickas vidare till den överlämnande enheten.
Om inte slutförandet av rutinen för avbrytande av samordning bekräftas i enlighet med de tillämpliga kraven på driftskvalitet, ska en varning skickas till den arbetsposition för flygledare som ansvarar för samordningen av flygningen i den överlämnande enheten.
Informationen om avbrytande av samordning ska skickas till berörd arbetsposition för flygledare i den underrättade enheten eller i den enhet med vilken samordningen har annullerats.
Om inte slutförandet av rutinerna för avbrytande av samordning bekräftas i enlighet med de tillämpliga kraven på driftskvalitet, ska den överlämnande enheten övergå till muntlig samordning.
Grundläggande färdplansdata
Informationen som ingår i rutinen för grundläggande färdplansdata ska omfatta minst följande delar:
Luftfartygets identitet.
SSR-mod och SSR-kod.
Ytterligare information som lämnas inom ramen för rutinen för grundläggande färdplansdata ska omfattas av bilaterala överenskommelser.
Rutinen för grundläggande färdplansdata ska genomföras automatiskt för varje kvalificerad flygning.
Kvalificeringskriterierna för grundläggande färdplansdata ska överensstämma med samarbetsavtalen.
Ett meddelande om att rutinen för grundläggande färdplansdata har slutförts, inklusive en bekräftelse från den mottagande enheten, ska skickas vidare till den enhet som levererar data.
Om inte slutförandet av rutinen för grundläggande färdplansdata bekräftas i enlighet med de tillämpliga kraven på driftskvalitet, ska en varning skickas till berörd arbetsposition för flygledare i den enhet som levererar data.
Uppdatering av grundläggande färdplansdata
Uppdateringen av grundläggande färdplansdata ska säkerställa kopplingen till den flygning som tidigare omfattats av en rutin för grundläggande färdplansdata.
All ytterligare information som omfattas av rutinen för uppdatering av grundläggande färdplansdata, samt kriterierna för dess tillhandahållande, ska omfattas av en bilateral överenskommelse.
Uppdatering av grundläggande färdplansdata ska endast genomföras för flygningar som tidigare anmälts genom en rutin för grundläggande färdplansdata.
En rutin för uppdatering av grundläggande färdplansdata ska initieras automatiskt i överensstämmelse med de bilateralt överenskomna kriterierna.
Ett meddelande om att rutinen för uppdatering av grundläggande färdplansdata har slutförts, inklusive en bekräftelse från den mottagande enheten, ska skickas vidare till den enhet som levererar data.
Om inte slutförandet av rutinen för uppdatering av grundläggande färdplansdata bekräftas i enlighet med de tillämpliga kraven på driftskvalitet, ska en varning skickas till berörd arbetsposition för flygledare i den enhet som levererar data.
Informationen om uppdatering av grundläggande färdplansdata ska skickas till berörd arbetsposition för flygledare i den mottagande enheten.
När de berörda enheterna kommit överens om att utföra rutinen för anmälan före start ska rutinerna för frekvensbyte eller övergång till manuellt styrd kommunikation omfatta följande:
Anmälan och samordning före start
Informationen för rutinen för anmälan och samordning före start ska omfatta minst följande:
Luftfartygets identitet.
SSR-mod och SSR-kod (om uppgifter finns).
Startflygplats.
Beräknad starttid eller ATS-beräknade data (enligt bilateral överenskommelse).
Destinationsflygplats.
Antal och typ av luftfartyg.
Informationen för rutinen för anmälan och samordning före start från en kontrollenhet för ett terminalområde (TMA) eller en ACC-enhet ska omfatta följande:
Typ av flygning.
Typ av utrustning och status.
I punkten ”Typ av utrustning och status” ska minst ingå information om RVSM samt om kapacitet till kanalseparation på 8,33 kHz.
Punkten ”Typ av utrustning och status” kan innehålla ytterligare uppgifter i enlighet med samarbetsavtalen.
Rutinen för anmälan och samordning före start ska genomföras en eller flera gånger för varje kvalificerad flygning med planerad gränspassage där flygtiden från start till samordningspunkten inte medger tillräckligt med tid för att rutinerna för inledande samordning eller anmälan ska kunna genomföras.
Kvalificeringskriterierna för anmälan och samordning före start av flygningars gränspassage ska överensstämma med samarbetsavtalen.
Rutinen för anmälan och samordning före start ska genomföras på nytt varje gång det sker en förändring av någon del av uppgifterna för den tidigare utförda rutinen för anmälan och samordning före start.
Ett meddelande om att rutinen för anmälan och samordning före start har slutförts, inklusive en bekräftelse från den mottagande enheten, ska skickas vidare till den överlämnande enheten.
Om inte slutförandet av rutinen för anmälan och samordning före start bekräftas i enlighet med de tillämpliga kraven på driftskvalitet, ska en varning skickas till den arbetsposition för flygledare som ansvarar för anmälan/samordningen av flygningen i den överlämnande enheten.
Informationen om anmälan och samordning före start ska skickas till berörd arbetsposition för flygledare i den underrättade enheten.
Frekvensbyte
Informationen för rutinen för frekvensbyte ska omfatta luftfartygets identitet och följande, om uppgifter finns:
Överlämningsindikering.
Klarerad flygnivå.
Tilldelad kurs/färdlinje eller klarering att flyga direkt mot en punkt, destination etc.
Tilldelad hastighet.
Tilldelad stig-/sjunkhastighet.
Om så har överenskommits bilateralt ska informationen för frekvensbyte innehålla följande uppgifter:
Aktuell position på färdlinjen.
Anvisad frekvens.
Rutinen för frekvensbyte ska initieras manuellt av den överlämnande flygledaren.
Ett meddelande om att rutinen för frekvensbyte har slutförts, inklusive en bekräftelse från den accepterande enheten, ska skickas vidare till den överlämnande ATC-enheten.
Om inte slutförandet av rutinen för frekvensbyte bekräftas i enlighet med de tillämpliga kraven på driftskvalitet, ska en varning skickas till berörd arbetsposition för flygledare i den överlämnande ATC-enheten.
Informationen om frekvensbyte ska skickas till den mottagande flygledaren utan dröjsmål.
Övergång till manuellt styrd kommunikation
Informationen för rutinen för övergång till manuellt styrd kommunikation ska minst omfatta luftfartygets identitet.
Rutinen för övergång till manuellt styrd kommunikation ska initieras av den accepterande enheten när kommunikationen upprättas.
Ett meddelande om att rutinen för övergång till manuellt styrd kommunikation har slutförts, inklusive en bekräftelse från den överlämnande enheten, ska skickas vidare till den mottagande ATC-enheten.
Om inte slutförandet av rutinen för övergång till manuellt styrd kommunikation bekräftas i enlighet med de tillämpliga kraven på driftskvalitet, ska en varning skickas till berörd arbetsposition för flygledare i den mottagande ATC-enheten.
Informationen för övergång till manuellt styrd kommunikation ska omedelbart skickas till flygledaren i den överlämnande enheten.
Anmälan om planerad passage
Informationen för rutinen för anmälan om planerad passage ska minst omfatta följande:
Luftfartygets identitet.
SSR-mod och SSR-kod.
Antal och typ av luftfartyg.
Identifierare för ansvarig sektor.
Korsande färdväg inklusive beräknade tider och flygnivåer för varje delsträcka.
Rutinen för anmälan om planerad passage ska initieras manuellt av flygledaren, eller automatiskt i enlighet med samarbetsavtalen.
Ett meddelande om att rutinen för anmälan om planerad passage har slutförts, inklusive en bekräftelse från den underrättade enheten, ska skickas vidare till avsändande enhet.
Om inte slutförandet av rutinen för anmälan av planerad passage bekräftas i enlighet med de tillämpliga kraven på driftskvalitet, ska en varning skickas till avsändande enhet.
Informationen om anmälan om planerad passage ska skickas till berörd arbetsposition för flygledare i den underrättade enheten.
Begäran om klarering av passage
Informationen för rutinen för begäran om klarering av passage ska omfatta minst följande:
Luftfartygets identitet.
SSR-mod och SSR-kod.
Antal och typ av luftfartyg.
Identifierare för ansvarig sektor.
Korsande färdväg inklusive beräknade tider och flygnivåer för varje delsträcka.
Om så har överenskommits bilateralt ska begäran om klarering av passage innehålla uppgifter om utrustningens typ och status.
I punkten ”Typ av utrustning och status” ska minst information om RVSM-kapacitet ingå, och den kan också innehålla andra uppgifter som överenskommits bilateralt.
Begäran om klarering av passage ska initieras på flygledarens initiativ, i överensstämmelse med de villkor som uppställs i samarbetsavtalen.
Ett meddelande om att rutinen för begäran om klarering av passage har slutförts, inklusive en bekräftelse från den enhet som tar emot begäran, ska skickas till den begärande enheten.
Om inte slutförandet av rutinen för begäran om klarering av passage bekräftas i enlighet med de tillämpliga kraven på driftskvalitet, ska en varning skickas till berörd arbetsposition för flygledare i begärande enhet.
Informationen om begäran om klarering av passage ska skickas till berörd arbetsposition för flygledare i den enhet som tar emot begäran.
En rutin för begäran om klarering av passage ska besvaras genom något av följande:
Godtagande av uppgifterna om föreslagen flygväg/luftrumspassage.
Ett förslag om alternativ flygväg/luftrumspassage enligt specifikationen i avsnitt 6 nedan.
Avvisande av uppgifterna om föreslagen flygväg/luftrumspassage.
Om en operativ kvittens inte har erhållits inom ett bilateralt överenskommet intervall, ska en varning skickas till berörd arbetsposition för flygledare i den begärande enheten.
Förslag om alternativ passage
Rutinen för förslag om alternativ passage ska säkerställa kopplingen till flygningens tidigare samordning.
Informationen för rutinen för förslag om alternativ passage ska omfatta minst följande:
Luftfartygets identitet.
Korsande färdväg inklusive beräknade tider och flygnivåer för varje delsträcka.
Förslaget om alternativ passage ska innehålla ett förslag till ny flygnivå och/eller flygväg.
Ett meddelande om att rutinen för förslag om alternativ passage har slutförts, inklusive en bekräftelse från den enhet som ursprungligen gjort begäran, ska skickas vidare till den enhet som framfört förslaget om alternativ passage.
Om inte slutförandet av rutinen för förslag om alternativ passage bekräftas i enlighet med de tillämpliga kraven på driftskvalitet, ska en varning skickas till berörd arbetsposition för flygledare i den enhet som framfört förslaget om alternativ passage.
Informationen om förslag om alternativ passage ska skickas till berörd arbetsposition för flygledare i den enhet som ursprungligen gjort begäran.
Bekräftelsen på att informationen för förslaget om alternativ passage behandlats klart hos den enhet som ursprungligen gjort begäran ska följas av en operativ kvittens från den enhet som ursprungligen gjort begäran.
Den operativa kvittensen på ett förslag om alternativ passage ska vara antingen ett godtagande eller ett avvisande.
Om en operativ kvittens inte har erhållits inom ett bilateralt överenskommet intervall, ska en varning skickas till berörd arbetsposition för flygledare i den enhet som framfört förslaget om alternativ passage.
Annullering av passage
Rutinen för annullering av passage ska säkerställa kopplingen till den anmälnings- eller samordningsrutin som tidigare annullerats.
En rutin för annullering av passage ska initieras av den enhet som har ansvaret för flygningen när ett av följande inträffar:
Den flygning som tidigare anmälts genom rutinen för grundläggande färdplansdata kommer inte att passera genom den underrättade enhetens luftrum eller är inte längre av intresse för den underrättade enheten.
Passagen kommer inte att genomföras via den flygväg som anges i samband med anmälan om planerad passage.
Passagen kommer inte att genomföras i enlighet med de villkor som är under förhandling eller i enlighet med de villkor som överenskommits efter samordning av luftrumspassage.
En rutin för annullering av passage ska initieras automatiskt eller manuellt på initiativ av en flygledare i överensstämmelse med samarbetsavtalen.
Ett meddelande om att rutinen för annullering av passage har slutförts, inklusive en bekräftelse från den underrättade/mottagande enheten, ska skickas vidare till den annullerande enheten.
Om inte slutförandet av rutinen för annullering av passage bekräftas i enlighet med de tillämpliga kraven på driftskvalitet, ska en varning skickas till berörd arbetsposition i den annullerande enheten.
Informationen om annullering av passage ska skickas till berörd arbetsposition för flygledare i den underrättade/mottagande enheten.
Mellan enheter som tillhandahåller områdeskontrolltjänster som är nödvändiga för att driva de datalänktjänster som avses i punkt t AUR.COM.2005.1 a i genomförandeförordning (EU) 2023/1770, eller när detta överenskommits med eller mellan andra enheter, ska följande rutiner understödjas genom automatisering:
Vidarebefordran av inloggningsuppgifter (logon forward)
Informationen för rutinen för vidarebefordran av inloggningsuppgifter ska omfatta minst följande:
Luftfartygets identitet.
Startflygplats.
Destinationsflygplats.
Inloggningstyp.
Inloggningsparametrar.
Rutinen för vidarebefordran av inloggningsuppgifter ska genomföras för varje planerad gränsöverskridande flygning som loggas in per datalänk.
Rutinen för vidarebefordran av inloggningsuppgifter ska initieras, i enlighet med samarbetsavtalen, vid den tidpunkt som inträffar först av följande, eller snarast möjligt därefter:
Ett fastställt antal minuter före beräknad ankomsttid till samordningspunkten.
Den tidpunkt då flygningen befinner sig på ett bilateralt överenskommet avstånd från samordningspunkten.
Kvalificeringskriterierna för rutinen för vidarebefordran av inloggningsuppgifter ska överensstämma med samarbetsavtalen.
De vidarebefordrade inloggningsuppgifterna ska inbegripas i motsvarande färdplansdata i den mottagande enheten.
Inloggningsstatus för flygningen kan visas vid den berörda arbetspositionen för flygledare i den mottagande enheten.
Ett meddelande om att rutinen för vidarebefordran av inloggningsuppgifter har slutförts, inklusive en bekräftelse från den mottagande enheten, ska skickas vidare till den överlämnande enheten.
Om inte slutförandet av rutinen för vidarebefordran av inloggningsuppgifter bekräftas i enlighet med de tillämpliga kraven på driftskvalitet, ska en datalänkkontakt initieras mellan mark och luftfartyg.
Överlämnande till nästa flygkontrollenhet längs flygvägen
Den information som krävs för rutinen för överlämnande till nästa flygkontrollenhet längs flygvägen ska omfatta minst följande:
Luftfartygets identitet.
Startflygplats.
Destinationsflygplats.
Rutinen för överlämnande till nästa flygkontrollenhet längs flygvägen ska genomföras för varje kvalificerad flygning med planerad gränspassage.
Rutinen för överlämnande till nästa flygkontrollenhet längs flygvägen ska initieras efter att begäran om nästa datamyndighet (flygkontrollenhet) för luftfartyget har kvitterats av det luftburna systemet.
Efter att den information som krävs för rutinen för överlämnande till nästa flygkontrollenhet längs flygvägen behandlats klart ska den mottagande enheten initiera en begäran till luftfartyget om upprättande av en datalänkförbindelse mellan flygledaren och piloten (CPDLC, Controller Pilot Data Link Communication).
Om informationen om överlämnande till nästa flygkontrollenhet längs flygvägen inte har erhållits inom ett bilateralt överenskommet tidsintervall ska lokala rutiner tillämpas av den mottagande enheten när det gäller upprättandet av datalänkförbindelse med luftfartyget.
Ett meddelande om att rutinen för överlämnande till nästa flygkontrollenhet längs flygvägen slutförts, inklusive en bekräftelse från den mottagande enheten, ska skickas vidare till den överlämnande enheten.
Om inte slutförandet av rutinen för överlämnande till nästa flygkontrollenhet längs flygvägen bekräftas i enlighet med de tillämpliga kraven på driftskvalitet, ska lokala rutiner initieras i den överlämnande enheten.
BILAGA V
SÄRSKILDA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV FLYGVÄDERTJÄNST
(Del-MET)
KAPITEL A – YTTERLIGARE ORGANISATIONSKRAV FÖR LEVERANTÖRER AV FLYGVÄDERTJÄNST (MET.OR)
AVSNITT 1 – ALLMÄNNA KRAV
MET.OR.100 Flygväderdata och flygväderinformation
En leverantör av flygvädertjänst ska förse operatörer, flygbesättningsmedlemmar, flygtrafikledningsenheter, räddningsenheter, flygplatsoperatörer, organ för utredning av olyckor och tillbud och andra tjänsteleverantörer och luftfartsenheter med den flygväderinformation som är nödvändig för utförandet av deras respektive funktioner, enligt vad som bestäms av den behöriga myndigheten.
En leverantör av flygvädertjänst ska bekräfta vilken nivå av noggrannhet som är operativt önskvärd för den information som distribueras för operativa ändamål, inklusive informationskällan, och ska samtidigt säkerställa att informationen distribueras i rätt tid och uppdateras vid behov.
MET.OR.105 Lagring av flygväderinformation
En leverantör av flygvädertjänst ska lagra utfärdad flygväderinformation under en period på minst 30 dagar från utfärdandedagen.
Denna flygväderinformation ska på begäran göras tillgänglig för förfrågningar eller utredningar och ska för dessa ändamål lagras till dess att förfrågan eller utredningen avslutas.
MET.OR.110 Krav för utbyte av flygväderinformation
En leverantör av flygvädertjänst ska säkerställa att leverantören har system och processer, samt tillgång till lämplig telekommunikationsutrustning, för att
möjliggöra utbyte av operativ flygväderinformation med andra leverantörer av flygvädertjänst,
tillhandahålla den flygväderinformation som krävs till användarna i rätt tid.
MET.OR.115 Flygväderbulletiner
Den leverantör av flygvädertjänst som är ansvarig för det berörda området ska tillhandahålla flygväderbulletiner till de berörda användarna.
MET.OR.120 Anmälan av avvikelser till de globala centralerna för områdesprognoser (WAFC)
Den leverantör av flygvädertjänst som använder WAFS-prognoser över väder av betydelse (SIGWX) ska omedelbart anmäla till den berörda globala centralen för områdesprognoser om betydande avvikelser upptäcks eller rapporteras i fråga om WAFS-prognoser över väder av betydelse (SIGWX), om det rör sig om
isbildning, turbulens, cumulonimbusmoln som är dolda, talrika, insprängda eller som uppträder i en linjeby, samt sandstormar eller stoftstormar,
vulkanutbrott eller ett utsläpp av radioaktiva ämnen i atmosfären som är av betydelse för luftfarten.
AVSNITT 2 – SÄRSKILDA KRAV
Kapitel 1 – Krav för flygväderstationer
MET.OR.200 Flygväderrapporter och annan information
En flygväderstation ska utfärda
lokala rutinrapporter med fasta intervall, endast för spridning på ursprungsflygplatsen,
lokala speciella rapporter, endast för spridning på ursprungsflygplatsen,
METAR med halvtimmesintervall på flygplatser som är öppna för reguljär internationell kommersiell flygtransportverksamhet, för spridning utanför ursprungsflygplatsen.
Utan hinder av punkt a.3 får flygväderstationen utfärda METAR och SPECI varje timme för spridning utanför ursprungsflygplatsen för flygplatser som inte betjänar reguljär internationell kommersiell flygtransport, i enlighet med vad som fastställts av den behöriga myndigheten.
En flygväderstation ska informera flygtrafikledningsenheterna och flygplatsens flygbriefingtjänst om störningar i driften för den automatiska utrustning som används för att mäta bansynvidden.
En flygväderstation ska rapportera till vederbörande flygtrafikledningsenhet, flygbriefingtjänstenhet och övervakningsenhet för flygväder om förekomsten av vulkanisk aktivitet före ett vulkanutbrott, vulkanutbrott och vulkaniska askmoln.
En flygväderstation ska upprätta en förteckning över kriterier för tillhandahållande av lokala speciella rapporter i samråd med vederbörande flygtrafikledningsenheter, operatörer och andra berörda parter.
MET.OR.205 Rapportering av meteorologiska element
En flygväderstation ska rapportera om
markvindens riktning och hastighet,
sikt,
bansynvidd, i tillämpliga fall,
rådande väder på flygplatsen och i dess omgivning,
moln,
lufttemperatur och daggpunktstemperatur,
lufttryck,
kompletterande information i tillämpliga fall.
Om den behöriga myndigheten godkänner det får en flygväderstation på en flygplats som inte är öppen för reguljär internationell kommersiell flygtransportverksamhet rapportera endast en del av de meteorologiska elementen, utifrån vad som är relevant för den typ av flygningar som berör flygplatsen. Denna datamängd ska offentliggöras i luftfartspublikationen.
MET.OR.210 Observation av meteorologiska element
En flygväderstation ska observera och/eller mäta
markvindens riktning och hastighet,
sikt,
bansynvidd, i tillämpliga fall,
rådande väder på flygplatsen och i dess omgivning,
moln,
lufttemperatur och daggpunktstemperatur,
lufttryck,
kompletterande information i tillämpliga fall.
Om den behöriga myndigheten godkänner det får en flygväderstation på en flygplats som inte är öppen för reguljär internationell kommersiell flygtransportverksamhet observera och/eller mäta endast en del av de meteorologiska elementen, utifrån vad som är relevant för den typ av flygningar som berör flygplatsen. Denna datamängd ska offentliggöras i luftfartspublikationen.
Kapitel 2 – Krav för flygplatsens flygväderkontor
MET.OR.215 Prognoser och annan information
En flygplats flygväderkontor ska
utarbeta och/eller få prognoser och annan relevant flygväderinformation som är nödvändig för utförandet av dess respektive funktioner för flygningar som berör kontoret, enligt vad som fastställs av den behöriga myndigheten,
tillhandahålla prognoser och/eller varningar om lokala flygväderförhållanden på de flygplatser som kontoret ansvarar för,
fortlöpande se över prognoserna och varningarna och utan dröjsmål utfärda ändringar när så är nödvändigt, och annullera eventuella prognoser av samma typ som tidigare utfärdats för samma plats och giltighetsperiod eller en del av denna,
tillhandahålla briefinginformation, samråd och flygdokumentation till flygbesättningsmedlemmar och/eller annan personal med arbetsuppgifter som rör flygningen,
tillhandahålla klimatologisk information,
Förse berörda flygtrafikledningsenheter, flygbriefingtjänstenheter och övervakningsenheter för flygväder med mottagen information om vulkanisk aktivitet före ett vulkanutbrott, ett vulkanutbrott eller vulkaniskt askmoln,
i tillämpliga fall förse flygräddningsenheter med flygväderinformation och upprätthålla kontakt med en eller flera flygräddningsenheter från början till slut av en sök- och räddningsinsats,
förse relevanta flygbriefingtjänstenheter, där så är nödvändigt, med flygväderinformation så att dessa enheter kan fullgöra sina funktioner,
utarbeta och/eller få prognosinformation och annan relevant flygväderinformation som är nödvändig för utförandet av flygtrafikledningsenheternas funktioner i enlighet med punkt MET.OR.242,
förse berörda flygtrafikledningsenheter, flygbriefingtjänstenheter och övervakningsenhet för flygväder med mottagen information om utsläpp av radioaktiva ämnen i atmosfären,
MET.OR.220 Flygplatsprognoser
En flygplats flygväderkontor ska utfärda flygplatsprognoser som TAF vid en angiven tidpunkt.
Vid utfärdande av en TAF ska flygplatsens flygväderkontor säkerställa att högst en TAF är giltig på en flygplats vid en viss tidpunkt.
MET.OR.225 Prognoser för landning
En flygplats flygväderkontor ska utarbeta prognoser för landning enligt vad som bestäms av den behöriga myndigheten.
Denna prognos för landning ska utfärdas i form av en TREND-prognos.
Giltighetsperioden för en TREND-prognos ska vara två timmar från tidpunkten för den rapport som utgör del av prognosen för landning.
MET.OR.230 Prognoser för start
En flygplats flygväderkontor ska
utarbeta prognoser för start enligt vad som bestäms av den behöriga myndigheten,
på begäran förse operatörer och flygbesättningsmedlemmar med prognoser för start inom tre timmar före förväntad avgångstid.
MET.OR.235 Flygplatsvarningar och varningar för och larm om vindskjuvning
En flygplats flygväderkontor ska
tillhandahålla information för flygplatsvarningar,
utarbeta varningar för vindskjuvning för flygplatser där det finns risk för vindskjuvning, i enlighet med lokala arrangemang med den berörda flygtrafikledningsenheten och berörda operatörer,
utfärda larm om vindskjuvning som genereras av automatiserad, markbaserad utrustning för fjärravläsning eller upptäckt av vindskjuvning, på flygplatser där sådan system finns för att upptäcka vindskjuvning,
annullera varningar när förhållandena inte längre gäller och/eller inte längre förväntas uppstå på flygplatsen.
MET.OR.240 Information som används av operatören eller flygbesättningen
En flygplats flygväderkontor ska förse operatörer och flygbesättningsmedlemmar med senaste tillgängliga
prognoser framtagna av WAFS för de element som förtecknas i punkterna 1 och 2 i punkt MET.OR.275 a,
METAR eller SPECI, inklusive TREND, TAF eller ändrad TAF, för flygplatserna för avgång och planerad landning samt för alternativa flygplatser för start, sträcka och destination,
flygplatsprognoser för start,
SIGMET och speciella rapporter från luftfartyg som är relevanta för hela sträckan,
rådgivande information om vulkanisk aska, tropiska cykloner och rymdväder som är relevant för hela sträckan,
områdesprognoser för låghöjdsflygning som utarbetas i kombination med utfärdande av AIRMET, och AIRMET som är relevant för hela sträckan,
flygplatsvarningar för den lokala flygplatsen,
vädersatellitbilder,
information från markbaserad väderradar.
MET.OR.242 Information som ska tillhandahållas till flygtrafikledningsenheter
En flygplats flygväderkontor ska vid behov förse det berörda kontrolltornet för flygplatsen och AFIS-enheten med
lokal rutinrapport, lokal speciell rapport, METAR, SPECI, TAF och TREND, samt ändringar av dessa,
SIGMET, AIRMET, varningar för och larm om vindskjuvning och flygplatsvarningar,
eventuell ytterligare flygväderinformation enligt lokal överenskommelse, t.ex. prognoser över markvind för beslut om eventuella banändringar,
mottagen information om vulkaniska askmoln, för vilka en SIGMET inte redan har utfärdats, enligt överenskommelse mellan flygplatsens flygväderkontor och det berörda kontrolltornet för flygplatsen eller den berörda AFIS-enheten,
mottagen information om vulkanisk aktivitet före ett vulkanutbrott och/eller ett vulkanutbrott, enligt överenskommelse mellan flygplatsens flygväderkontor och det berörda kontrolltornet för flygplatsen eller den berörda AFIS-enheten.
En flygplats flygväderkontor ska förse sin berörda inflygningskontrollenhet med
lokal rutinrapport, lokal speciell rapport, METAR, SPECI, TAF och TREND, samt ändringar av dessa,
SIGMET, AIRMET, varningar för och larm om vindskjuvning, lämpliga speciella rapporter från luftfartyg (AIREP SPECIAL) och flygplatsvarningar,
eventuell ytterligare flygväderinformation enligt lokal överenskommelse,
mottagen information om vulkaniska askmoln, för vilka ett SIGMET inte redan har utfärdats, enligt överenskommelse mellan flygplatsens flygväderkontor och den berörda inflygningskontrollenheten,
mottagen information om vulkanisk aktivitet före ett vulkanutbrott och/eller ett vulkanutbrott, enligt överenskommelse mellan flygplatsens flygväderkontor och den berörda inflygningskontrollenheten.
Kapitel 3 – Krav för övervakningsenheter för flygväder
MET.OR.245 Flygväderövervakning och annan information
En övervakningsenhet för flygväder ska inom sitt ansvarsområde
upprätthålla fortlöpande övervakning av flygväderförhållanden som påverkar flygtrafiken,
samordna med den organisation som ansvarar för tillhandahållandet av NOTAM och/eller ASHTAM för att säkerställa att flygväderinformation om vulkanisk aska som ingår i SIGMET och NOTAM och/eller ASHTAM är konsekvent,
samordna med utvalda vulkanobservatorier för att säkerställa att information om vulkanisk aktivitet tas emot i rätt tid och på ett effektivt sätt,
förse sin tillhörande VAAC med mottagen information om vulkanisk aktivitet före ett vulkanutbrott, ett vulkanutbrott och vulkaniska askmoln, för vilka ett SIGMET inte redan har utfärdats,
förse sina flygbriefingtjänstenheter med mottagen information om utsläpp av radioaktiva ämnen i atmosfären i det område eller de närliggande områden för vilka enheten upprätthåller övervakningen och för vilka ett SIGMET inte redan har utfärdats,
vid behov förse sin tillhörande områdeskontrollcentral och flyginformationscentral (ACC/FIC) med relevanta
METAR och SPECI, inklusive aktuella tryckdata för flygplatser och andra platser, TAF och TREND, samt ändringar av dessa,
prognoser för höjdvindar och höjdtemperaturer och för väderfenomen av betydelse på sträcka, samt ändringar av dessa, SIGMET, AIRMET och lämpliga speciella rapporter från luftfartyg (AIREP SPECIAL),
eventuell annan flygväderinformation som krävs av ACC/FIC för att kunna ta hand om begäran från luftfartyg under flygningen,
mottagen information om vulkaniska askmoln, för vilka ett SIGMET inte redan har utfärdats, enligt överenskommelse mellan övervakningsenheten för flygväder och ACC/FIC,
mottagen information om utsläpp i atmosfären av radioaktiva ämnen, enligt överenskommelse mellan övervakningsenheten för flygväder och ACC/FIC,
rådgivning om tropiska cykloner som utfärdas av en TCAC i dess ansvarsområde,
rådgivning om vulkanisk aska som utfärdas av en VAAC i dess ansvarsområde,
mottagen information om vulkanisk aktivitet före ett vulkanutbrott och/eller ett vulkanutbrott, enligt överenskommelse mellan övervakningsenheten för flygväder och ACC/FIC,
förse flygtrafikledningsenheterna, i enlighet med lokalt avtal, med information, när sådan finns tillgänglig, om utsläpp i atmosfären av giftiga kemikalier som skulle kunna påverka det luftrum som används av flygningar inom deras ansvarsområde.
MET.OR.250 SIGMET
En övervakningsenhet för flygväder ska
utfärda SIGMET,
säkerställa att en SIGMET annulleras när fenomenet inte längre förekommer eller inte längre förväntas uppkomma i det område som omfattas av SIGMET,
säkerställa att giltighetsperioden för en SIGMET är högst fyra timmar, och i det särskilda fallet med SIGMET för vulkaniska askmoln och tropiska cykloner ska giltighetsperioden förlängas till högst sex timmar,
säkerställa att SIGMET utfärdas högst fyra timmar innan giltighetsperioden börjar. I det särskilda fallet med SIGMET för vulkanisk aska och tropiska cykloner ska SIGMET utfärdas så snart det är praktiskt möjligt, men högst tolv timmar innan giltighetsperioden börjar, och uppdateras åtminstone var sjätte timme.
MET.OR.255 AIRMET
En övervakningsenhet för flygväder ska
utfärda AIRMET när den behöriga myndigheten har bestämt att trafiktätheten under flygnivå 100, eller upp till flygnivå 150 i bergsområden, eller högre, om nödvändigt, motiverar att AIRMET i kombination med områdesprognoser för låghöjdsflygning utfärdas,
annullera AIRMET när fenomenet inte längre förekommer eller inte längre förväntas uppkomma i området,
säkerställa att giltighetsperioden för ett AIRMET inte är längre än fyra timmar.
MET.OR.260 Områdesprognoser för låghöjdsflygningar
En övervakningsenhet för flygväder ska säkerställa att,
när det gäller AIRMET som utfärdas i kombination med områdesprognoser för låghöjdsflygningar i enlighet med punkt MET.OR.255 a, områdesprognoser för låghöjdsflygningar utfärdas var sjätte timme och med en giltighetsperiod på sex timmar, och skickas till de berörda övervakningsenheterna för flygväder senast en timme före giltighetsperiodens början,
om den behöriga myndigheten har fastställt att trafiktätheten under flygnivå 100, eller upp till flygnivå 150 i bergsområden, eller högre, om nödvändigt, motiverar ett rutinmässigt utfärdande av områdesprognoser för låghöjdsflygningar som inte kombineras med AIRMET, utfärdandefrekvens, form, fast tid eller giltighetstid för områdesprognosen för låghöjdsflygningar och kriterierna för ändringar av dessa överensstämmer med vad som fastställts av den behöriga myndigheten.
Kapitel 4 – Krav för rådgivningscentraler för vulkanisk aska (VAAC)
MET.OR.265 Ansvarsområden för rådgivningscentraler för vulkanisk aska
En VAAC ska inom sitt ansvarsområde
när en vulkan haft utbrott, eller förväntas få ett utbrott, eller när ett askmoln rapporteras, utfärda rådgivande information om det vulkaniska askmolnets omfattning och prognostiserade rörelse:
den europeiska samordningscellen för luftfartskriser,
övervakningsenheter för flygväder som betjänar flyginformationsregioner som finns inom deras ansvarsområde och som kan påverkas,
operatörer, områdeskontrollcentraler och flyginformationscentraler som betjänar flyginformationsregioner som finns inom deras ansvarsområde och som kan påverkas,
globala centraler för områdesprognoser (WAFC), internationella OPMET-databanker, internationella NOTAM-kontor och centraler som utnämns genom regionala överenskommelser för flygtrafiken till att driva internetbaserade tjänster inom luftfartens fasta telekommunikationstjänst,
andra VAAC vars ansvarsområden kan påverkas,
samordna med utvalda vulkanobservatorier för att säkerställa att information om vulkanisk aktivitet tas emot i rätt tid och på ett effektivt sätt,
tillhandahålla den rådgivande meteorologiska information som avses i punkt a, åtminstone var sjätte timme till dess att det vulkaniska askmolnet inte längre kan identifieras genom satellitdata, inga ytterligare väderrapporter om vulkanisk aska tas emot och inga ytterligare utbrott rapporteras från vulkanen, och
upprätthålla en 24-timmars övervakning.
Kapitel 5 – Krav för rådgivningscentraler för tropiska cykloner (TCAC)
MET.OR.270 Ansvarsområden för rådgivningscentraler för tropiska cykloner
En TCAC ska inom sitt ansvarsområde utfärda
rådgivande information om positionen för cyklonens centrum, förändringar i intensitet vid observationstidpunkten, dess rörelseriktning och rörelsehastighet, centrumtryck och högsta markvind nära centrum:
övervakningsenheter för flygväder inom centralens ansvarsområde,
andra TCAC vars ansvarsområden kan påverkas,
globala centraler för områdesprognoser (WAFC), internationella OPMET-databanker och centraler som har ansvar för att driva internetbaserade tjänster inom luftfartens fasta telekommunikationstjänst,
uppdaterad rådgivande information till övervakningsenheter för flygväder för varje tropisk cyklon, vid behov men åtminstone var sjätte timme.
Kapitel 6 – Krav för globala centraler för områdesprognoser (WAFC)
MET.OR.275 Ansvarsområden för globala centraler för områdesprognoser
En WAFC ska utfärda
rutnätsbaserade globala prognoser över
höjdvind,
höjdtemperatur och höjdluftfuktighet,
geopotentialhöjd för flygnivåer,
flygnivå för och temperatur i tropopausen,
riktning, hastighet och flygnivå för maximal vind,
cumulonimbusmoln,
isbildning,
turbulens.
globala prognoser över väderfenomen av betydelse (SIGWX), inklusive vulkanisk aktivitet och utsläpp av radioaktiva ämnen.
En WAFC ska säkerställa att produkter i digital form från ett globalt system för områdesprognoser skickas med hjälp av kommunikationsteknik för binära data.
KAPITEL B – TEKNISKA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV FLYGVÄDERTJÄNST (MET.TR)
AVSNITT 1 – ALLMÄNNA KRAV
MET.TR.115 Flygväderbulletiner
Flygväderbulletiner ska spridas med hjälp av specificerade datatyper och kodformat som är lämpliga för den information som tillhandahålls.
Flygväderbulletiner som innehåller operativ flygväderinformation ska spridas via kommunikationssystem som är lämpliga för den information som tillhandahålls och de användare för vilka den är avsedd.
AVSNITT 2 – SÄRSKILDA KRAV
Kapitel 1 – Tekniska krav för flygväderstationer
MET.TR.200 Flygväderrapporter och annan information
”Lokal rutinrapport, lokal speciell rapport, METAR och SPECI ska innehålla följande uppgifter i den ordning som anges:
Identifiering av typen av rapport.
Platsbeteckning.
Tidpunkt för observationen.
Identifiering av en automatiserad eller saknad rapport, i tillämpliga fall.
Markvindens riktning och hastighet.
Sikt.
Bansynvidd, när rapporteringskriterierna är uppfyllda.
Rådande väder.
Molnmängd, molntyp (endast för cumulonimbusmoln och upptornade cumulusmoln) och höjd till molnbasen eller, om den är uppmätt, vertikalsikt.
Lufttemperatur och daggpunktstemperatur.
QNH och, i tillämpliga fall, i lokala rutinrapporter och lokala speciella rapporter, QFE.
Kompletterande information i tillämpliga fall.
I lokal rutinrapport och lokal speciell rapport:
Om markvinden observeras från mer än en plats längs banan ska de platser där dessa värden är representativa anges.
När det finns mer än en bana i bruk och markvinden som avser dessa banor observeras ska de tillgängliga vindvärdena för varje bana anges, och de banor som värdena avser ska rapporteras.
När avvikelser från medelvindriktningen rapporteras i enlighet med punkt MET.TR.205 a.3 ii B ska de två extremvärdena mellan vilka markvinden varierar rapporteras.
När avvikelser från medelvindhastigheten (vindbyar) rapporteras i enlighet med punkt MET.TR.205 a.3 iii ska de rapporteras som de högsta och lägsta värdena som uppnåtts för vindhastigheten.
METAR och SPECI
METAR och SPECI ska utfärdas i enlighet med mallen i tillägg 1.
METAR ska lämnas in för överföring senast fem minuter efter den faktiska observationstidpunkten.
Information om sikt, bansynvidd, rådande väder och molnmängd, molntyp och höjd till molnbasen ska ersättas i alla flygväderrapporter med beteckningen CAVOK om följande förhållanden råder samtidigt vid observationstidpunkten:
Sikt minst 10 km och lägsta siktvärde rapporteras inte.
Inga moln av operativ betydelse.
Inget väder av betydelse för flyget.
Förteckningen över kriterier för tillhandahållande av lokala speciella rapporter ska omfatta följande:
De värden som närmast motsvarar operativa minima för de operatörer som använder flygplatsen.
De värden som uppfyller andra lokala krav från flygtrafikledningsenheter (ATS-enheter) och operatörer.
En ökning av lufttemperatur på 2 °C eller mer jämfört med den som angavs i den senaste lokala rapporten, eller ett alternativt tröskelvärde enligt överenskommelse mellan leverantörerna av flygvädertjänst, den relevanta ATS-enheten och de berörda operatörerna.
Den tillgängliga kompletterande information som rör förekomsten av signifikanta flygväderförhållanden i in- och utflygningsområdena.
När bullerreducerande förfaranden tillämpas och avvikelsen från markvindens medelhastighet har ändrats med 5 kt eller mer jämfört med medelhastigheten vid tidpunkten för den senaste lokala rapporten, om medelhastigheten före och/eller efter ändringen är 15 kt eller mer.
När markvindens medelriktning har ändrats med 60° eller mer jämfört med den som angavs i den senaste rapporten, om medelhastigheten före och/eller efter ändringen är 10 kt eller mer.
När markvindens medelhastighet har ändrats med 10 kt eller mer jämfört med den som angavs i den senaste lokala rapporten.
När avvikelsen från markvindens medelhastighet (vindbyar) har ändrats med 10 kt eller mer jämfört med medelhastigheten vid tidpunkten för den senaste lokala rapporten, om medelhastigheten före och/eller efter ändringen är 15 kt eller mer.
När något av följande väderfenomen inleds, avslutas eller ändras i intensitet:
Underkyld nederbörd.
Måttlig eller kraftig nederbörd, inklusive skurar eller byar av sådan nederbörd.
Åskväder, med nederbörd.
När något av följande väderfenomen inleds eller avslutas:
Underkyld dimma.
Åskväder (utan nederbörd).
När mängden av ett molnskikt under 1 500 ft (450 m) ändras
från SCT (scattered) eller mindre till BKN (broken) eller OVC (overcast), eller
från BKN eller OVC till SCT eller mindre.
När så överenskoms mellan leverantören av flygvädertjänst och den behöriga myndigheten ska lokala speciella rapporter och SPECI utfärdas närhelst följande förändringar inträffar:
När vinden förändras till värden som har operativ betydelse. Tröskelvärdena ska fastställas av leverantören av flygvädertjänst i samråd med den berörda flygtrafikledningstjänstenheten och de berörda operatörerna, med beaktande av förändringar av vinden som
kräver en förändring av användningen av en eller flera banor,
visar att banans medvinds- och sidvindskomponenter har förändrats till värden som representerar de huvudsakliga operativa gränserna för typiska luftfartyg som trafikerar flygplatsen.
När sikten förbättras och förändras till eller förbi ett eller flera av följande värden, eller när sikten försämras och förändras till eller förbi ett eller flera av följande värden:
800, 1 500 eller 3 000 m.
5 000 m, om ett betydande antal flygningar genomförs i enlighet med visuellflygreglerna.
När bansynvidden förbättras och förändras till eller förbi ett eller flera av följande värden, eller när bansynvidden försämras och förändras till eller förbi ett eller flera av följande värden: 50, 175, 300, 550 eller 800 meter.
När något av följande väderfenomen inleds, avslutas eller ändras i intensitet:
Stoftstorm.
Sandstorm.
Tromb (eller tornado).
När något av följande väderfenomen inleds eller avslutas:
Låga stoft-, sand- eller snödrev.
Höga stoft-, sand- eller snödrev.
Kastby.
När höjden till molnbasen för det lägsta molnskiktet av BKN eller OVC stiger till eller förbi ett eller flera av följande värden, eller när höjden till molnbasen för det lägsta molnskiktet av BKN eller OVC sjunker till eller förbi ett eller flera av följande värden:
100, 200, 500 eller 1 000 ft.
1 500 ft, om ett betydande antal flygningar genomförs i enlighet med visuellflygreglerna.
När himlen är svår att observera och vertikalsikten förbättras och förändras till eller förbi ett eller flera av följande värden, eller när vertikalsikten försämras och förändras till eller förbi ett eller flera av följande värden: 100, 200, 500 eller 1 000 ft.
Eventuella andra kriterier som bygger på flygplatsens lokala operativa minima, enligt överenskommelse mellan leverantörerna av flygvädertjänst och operatörerna.
MET.TR.205 Rapportering av meteorologiska element
(a) Markvindens riktning och hastighet:
I lokal rutinrapport, lokal speciell rapport, METAR och SPECI ska markvindens riktning och hastighet rapporteras i steg om 10 grader (rättvisande kurs) respektive 1 kt.
Eventuella observerade värden som inte stämmer med den rapporteringsskala som används ska avrundas till närmaste steg på skalan.
I lokal rutinrapport, lokal speciell rapport, METAR och SPECI:
De måttenheter som används för vindhastigheten ska anges.
Avvikelser från medelvindens riktning under de senaste tio minuterna ska rapporteras på något av följande sätt, om den totala variationen är 60° eller mer:
Om den totala variationen är minst 60° men mindre än 180°, och vindhastigheten är 3 kt eller mer, ska sådana riktningsvariationer rapporteras som de två extremvärdena mellan vilka markvinden har varierat.
Om den totala variationen är minst 60° men mindre än 180°, och vindhastigheten är mindre än 3 kt, ska vindriktningen rapporteras som växlande, utan någon riktning för medelvinden.
Om den totala variationen är 180° eller mer ska vindriktningen rapporteras som växlande, utan någon riktning för medelvinden.
Avvikelser från medelvindhastigheten (vindbyar) under de senaste tio minuterna ska rapporteras när den högsta vindhastigheten överstiger medelhastigheten med något av följande:
5 kt eller mer i lokal rutinrapport och lokal speciell rapport när bullerreducerande förfaranden tillämpas.
10 kt eller mer i andra fall.
När en vindhastighet på mindre än 1 kt rapporteras ska detta anges som vindstilla.
När en vindhastighet på 100 kt eller mer rapporteras ska detta anges som att den är mer än 99 kt.
När avvikelser från medelvindhastigheten (vindbyar) rapporteras i enlighet med punkt MET.TR.205 a ska det högsta uppnådda värdet för vindhastigheten rapporteras.
När en tiominutersperiod omfattar ett markerat omslag i vindens riktning och/eller hastighet ska endast de avvikelser från medelvindriktningen och medelvindhastigheten som inträffat efter omslaget rapporteras.
(b) Sikt:
I lokal rutinrapport, lokal speciell rapport, METAR och SPECI ska sikten rapporteras i steg om 50 meter när sikten är mindre än 800 m, i steg om 100 meter när sikten är 800 m eller mer, men mindre än 5 km, i steg om 1 kilometer när sikten är 5 km eller mer, men mindre än 10 km, och den ska anges som 10 km när sikten är 10 km eller mer, utom i de fall då villkoren för användning av CAVOK är tillämpliga.
Eventuella observerade värden som inte stämmer med den rapporteringsskala som används ska avrundas nedåt till närmaste lägre steg på skalan.
I lokal rutinrapport (MET REPORT) och lokal speciell rapport (SPECIAL) ska sikten längs banan eller banorna rapporteras tillsammans med de måttenheter som används för att ange sikt.
(c) Bansynvidd (RVR):
I lokal rutinrapport, lokal speciell rapport, METAR och SPECI ska RVR
rapporteras under perioder då antingen sikten eller bansynvidden är mindre än 1 500 m,
rapporteras i steg om 25 meter när den är lägre än 400 m, i steg om 50 meter när den är mellan 400 och 800 m, och i steg om 100 meter när den är mer än 800 m.
Eventuella observerade värden som inte stämmer med den rapporteringsskala som används ska avrundas nedåt till närmaste lägre steg på skalan.
I lokal rutinrapport, lokal speciell rapport, METAR och SPECI:
När RVR är större än det högsta värde som kan bestämmas genom det system som används ska den rapporteras med förkortningen ”ABV” i lokal rutinrapport och lokal speciell rapport, och med förkortningen ”P” i METAR och SPECI följd av det högsta värde som kan bestämmas genom systemet.
När RVR är mindre än det lägsta värde som kan bestämmas genom det system som används ska den rapporteras med förkortningen ”BLW” i lokal rutinrapport och lokal speciell rapport, och med förkortningen ”M” i METAR och SPECI följd av det lägsta värde som kan bestämmas genom systemet.
►M1 I lokal rutinrapport (MET REPORT) och lokal speciell rapport (SPECIAL): ◄
De måttenheter som används ska anges.
Om RVR observeras från endast en plats längs banan, t.ex. sättningszonen, ska värdet ingå utan någon platsangivelse.
Om RVR observeras från mer än en plats längs banan ska det värde som representerar sättningszonen rapporteras först, följt av de värden som representerar mittzon och stoppzon, och de platser där dessa värden är representativa ska anges.
När det finns mer än en bana i användning ska de tillgängliga RVR-värdena för varje bana rapporteras, och de banor som värdena avser ska anges.
(d) Rådande väder:
I lokal rutinrapport (MET REPORT) och lokal speciell rapport (SPECIAL) ska observerat rådande väder rapporteras i fråga om typ och egenskaper, och dess intensitet ska bestämmas när så är lämpligt.
I METAR och SPECI ska observerat rådande väder rapporteras i fråga om typ och egenskaper, och dess intensitet eller närhet till flygplatsen ska bestämmas när så är lämpligt.
I lokal rutinrapport, lokal speciell rapport, METAR och SPECI ska följande egenskaper hos rådande väder vid behov rapporteras med hjälp av deras respektive förkortningar och relevanta kriterier, beroende på vad som är lämpligt:
Åskväder (TS, thunderstorm)
Används för rapportering av åskväder med nederbörd. När åskmuller hörs eller blixtar upptäcks vid flygplatsen under tiominutersperioden före observationstidpunkten men ingen nederbörd observeras vid flygplatsen ska förkortningen ”TS” användas utan bestämning.
Underkylt (FZ, freezing)
Underkylda vattendroppar eller nederbörd, används tillsammans med rådande väder i enlighet med tillägg 1.
I lokal rutinrapport, lokal speciell rapport, METAR och SPECI:
En eller flera, men högst tre, av förkortningarna för rådande väderfenomen ska vid behov användas, tillsammans med en angivelse av deras egenskaper och intensitet eller närhet till flygplatsen om så är lämpligt, för att ge en fullständig beskrivning av det rådande väder som är signifikant för flygtrafiken.
Angivelsen av intensitet eller närhet, beroende på vad som är lämpligt, ska rapporteras först, följd av väderfenomenets egenskaper respektive typ.
När två olika vädertyper observeras ska de rapporteras i två skilda grupper, där angivelsen av intensitet eller närhet avser det väderfenomen som följer efter angivelsen. Olika typer av nederbörd som inträffar vid observationstidpunkten ska dock rapporteras som en enda grupp med den dominerande typen av nederbörd rapporterad först, och föregången av en enda angivelse av intensitet som avser den totala nederbördens intensitet.
(e) Moln:
I lokal rutinrapport, lokal speciell rapport, METAR och SPECI ska höjden till molnbasen rapporteras i steg om 100 ft upp till en höjd av 10 000 ft, och i steg om 1 000 ft ovanför 10 000 ft.
Eventuella observerade värden som inte stämmer med den rapporteringsskala som används ska avrundas nedåt till närmaste lägre steg på skalan.
►M1 I lokal rutinrapport (MET REPORT) och lokal speciell rapport (SPECIAL): ◄
De måttenheter som används för höjd till molnbas och vertikalsikt ska anges.
När det finns mer än en bana i användning och höjd till molnbas observeras genom instrument för dessa banor ska de observerade höjderna till molnbas för varje bana rapporteras, och de banor som värdena avser ska anges.
(f) Lufttemperatur och daggpunktstemperatur:
I lokal rutinrapport, lokal speciell rapport, METAR och SPECI ska lufttemperaturen och daggpunktstemperaturen rapporteras i steg om en hel grad Celsius.
Eventuella observerade värden som inte stämmer med den rapporteringsskala som används ska avrundas till närmaste hela grad Celsius, och observerade värden som inkluderar 0,5° ska avrundas uppåt till närmaste högre hel grad Celsius.
I lokal rutinrapport, lokal speciell rapport, METAR och SPECI ska en temperatur under 0 °C utmärkas.
(g) Lufttryck:
I lokal rutinrapport, lokal speciell rapport, METAR och SPECI ska QNH och QFE beräknas som tiondels hPa och rapporteras i steg om en hel hPa, med fyra siffror.
Eventuella observerade värden som inte stämmer med den rapporteringsskala som används ska avrundas nedåt till närmaste lägre hel hPa.
►M1 I lokal rutinrapport (MET REPORT) och lokal speciell rapport (SPECIAL): ◄
QNH ska ingå.
QFE ska ingå om så krävs av användarna eller, om så överenskommits lokalt mellan leverantörer av flygvädertjänst, flygtrafikledningsenheten och de berörda operatörerna, på regelbunden basis.
De måttenheter som används för QNH- och QFE-värden ska ingå.
Om QFE-värden krävs för mer än en bana ska de tillgängliga QFE-värdena för varje bana rapporteras, och de banor som värdena avser ska anges.
I METAR och SPECI ska endast QNH-värden ingå.
MET.TR.210 Observation av meteorologiska element
Följande meteorologiska element ska observeras och/eller mätas med angiven noggrannhet och spridas via automatiska eller halvautomatiska observationssystem:
(a) Markvindens riktning och hastighet:
Markvindens medelriktning och medelhastighet ska mätas, liksom betydande variationer i vindriktning och vindhastighet (vindbyar), och rapporteras i grader (rättvisande kurs) respektive knop.
(1) Placering
Det meteorologiska instrument som används för att mäta markvindens riktning och hastighet ska placeras på ett sådant sätt att det tillhandahåller data som är representativa för det område där mätningarna krävs.
(2) Presentationsutrustning
Presentationsutrustning för markvinden med avseende på varje givare ska vara belägen i flygväderstationen. Presentationsutrustningen i flygväderstationerna och i flygtrafikledningsenheterna ska avse samma givare, och om åtskilda givare krävs ska presentationsutrustningen tydligt märkas så att det framgår vilken bana och del av banan som övervakas av varje givare.
(3) Medelvärdesberäkning
Tidsperioden för medelvärdesberäkning av markvindsobservationerna ska vara följande:
Två minuter för lokal rutinrapport (MET REPORT) och lokal speciell rapport (SPECIAL) och för presentationsutrustning avseende vind i flygtrafikledningsenheter.
Tio minuter för METAR och SPECI, med det undantaget att när tiominutersperioden omfattar ett markerat omslag i vindens riktning och/eller hastighet ska endast data som registreras efter omslaget användas för att beräkna medelvärden, och tidsintervallet ska under dessa omständigheter minskas i motsvarande grad.
(b) Sikt:
(1) |
Sikten ska mätas eller observeras, och rapporteras i meter eller kilometer. |
(2) |
Placering Det meteorologiska instrument som används för att mäta sikten ska placeras på ett sådant sätt att det tillhandahåller data som är representativa för det område där mätningarna krävs. |
(3) |
Presentationsutrustning När instrumentsystem används för mätning av sikt ska presentationsutrustning för sikten med avseende på varje givare vara belägen i flygväderstationen. Presentationsutrustningen i flygväderstationerna och i flygtrafikledningsenheterna ska avse samma givare, och om åtskilda givare krävs ska presentationsutrustningen tydligt märkas så att det framgår vilket område som övervakas av varje givare. |
(4) |
Medelvärdesberäkning Tidsperioden för medelvärdesberäkning ska vara tio minuter för METAR, med det undantaget att när tiominutersperioden omedelbart före observationen omfattar ett markerat omslag i sikten ska endast de värden som observeras efter omslaget användas för att beräkna medelvärden. |
(c) Bansynvidd (RVR):
1) RVR ska rapporteras i meter.
2) Placering
Det meteorologiska instrument som används för att bedöma RVR ska placeras på ett sådant sätt att det tillhandahåller data som är representativa för det område där observationerna krävs.
3) Instrumentsystem
Instrumentsystem baserade på transmissometrar eller framåtspridande mätinstrument (forward-scatter meters) ska användas för att mäta RVR på banor som är avsedda för instrumentinflygning och -landning i kategorierna II och III, och för instrumentinflygning och -landning i kategori I enligt vad som bestäms av den behöriga myndigheten.
4) Presentationsutrustning
Om RVR mäts genom instrumentsystem ska en presentationsutrustning, eller flera om så krävs, vara belägen i flygväderstationen. Presentationsutrustningen i flygväderstationerna och i ATS-enheterna ska avse samma givare, och om åtskilda givare krävs ska presentationsutrustningen tydligt märkas så att det framgår vilken bana och del av banan som övervakas av varje givare.
5) Medelvärdesberäkning
Om instrumentsystem används för mätning av RVR ska deras resultat uppdateras minst en gång per 60 sekunder för att möjliggöra tillhandahållande av aktuella, representativa värden.
Tidsperioden för medelvärdesberäkning av RVR-värden ska vara följande:
En minut för lokal rutinrapport och lokal speciell rapport och för presentationsutrustning avseende RVR i ATS-enheter.
Tio minuter för METAR och SPECI, med det undantaget att när tiominutersperioden omedelbart före observationen omfattar ett markerat omslag i RVR-värdena ska endast de värden som mäts efter omslaget användas för att beräkna medelvärden.
(d) Rådande väder:
(1) |
Åtminstone följande rådande väder ska rapporteras: regn, duggregn, snö och underkyld nederbörd, inklusive dess intensitet, torrdis, fuktdis, dimma, underkyld dimma och åskväder, inklusive åskväder i närheten. |
(2) |
Placering Det meteorologiska instrument som används för att mäta rådande väder på flygplatsen och i dess närhet ska placeras på ett sådant sätt att det tillhandahåller data som är representativa för det område där mätningarna krävs. |
(e) Moln:
(1) |
Molnmängd, molntyp och höjd till molnbasen ska observeras och rapporteras när så behövs för att beskriva molnen av operativ betydelse. Om himlen är dold ska vertikalsikten observeras och rapporteras, om den mäts, i stället för molnmängd, molntyp och höjd till molnbasen. Höjden till molnbasen och vertikalsikten ska rapporteras i fot. |
(2) |
Placering Det meteorologiska instrument som används för att mäta molnmängden och molnhöjden ska placeras på ett sådant sätt att det tillhandahåller data som är representativa för det område där mätningarna krävs. |
(3) |
Presentationsutrustning Om automatiserad utrustning används för mätning av höjden till molnbasen ska minst en presentationsutrustning vara belägen i flygväderstationen. Presentationsutrustningen i flygväderstationerna och i flygtrafikledningsenheterna ska avse samma givare, och om åtskilda givare krävs ska presentationsutrustningen tydligt märkas så att det framgår vilket område som övervakas av varje givare. |
(4) |
Referensnivå
(i)
Höjden till molnbasen ska rapporteras i förhållande till flygplatsens höjd över havet.
(ii)
När en bana för precisionsinflygning används och dess tröskelhöjd över havet är 50 ft (15 m) eller mer under flygplatsens höjd över havet ska lokala arrangemang göras så att den höjd till molnbasen som rapporteras till ankommande luftfartyg ska avse tröskelns höjd över havet.
(iii)
I fråga om rapporter från offshoreanläggningar ska höjden till molnbasen anges i förhållande till havsytans medelnivå. |
(f) Lufttemperatur och daggpunktstemperatur:
Lufttemperaturen och daggpunktstemperaturen ska mätas, visas och rapporteras i grader Celsius.
Om automatiserad utrustning används för mätning av lufttemperatur och daggpunktstemperatur ska presentationsutrustningen vara belägen i flygväderstationen. Presentationsutrustningen i flygväderstationen och i flygtrafikledningsenheterna ska avse samma givare.
(g) Lufttryck:
(1) |
Lufttrycket ska mätas och QNH- och QFE-värden ska beräknas och rapporteras i hPa. |
(2) |
Presentationsutrustning
(i)
Om automatiserad utrustning används för mätning av lufttryck ska presentationsutrustning för QNH, och QFE om så krävs i enlighet med punkt MET.TR.205 g 3 ii, som avser barometern vara belägna i flygväderstationen, med motsvarande presentationsutrustning i lämpliga flygtrafikledningsenheter.
(ii)
När QFE-värden visas för mer än en bana ska presentationsutrustningen tydligt märkas så att det framgår vilken bana som det visade QFE-värdet avser. |
(3) |
Referensnivå En referensnivå för beräkning av QFE ska användas. |
Kapitel 2 – Tekniska krav för flygplatsens flygväderkontor
MET.TR.215 Prognoser och annan information
Flygväderinformation för operatörer och flygbesättningsmedlemmar ska
omfatta flygningen i fråga om tid, höjd och geografisk utsträckning,
avse lämpliga bestämda tidpunkter eller tidsperioder,
sträcka sig till den avsedda landningsflygplatsen och även omfatta de förväntade flygväderförhållandena mellan den avsedda landningsflygplatsen och de alternativflygplatser som anges av operatören,
vara aktuell.
Flygväderinformation som tillhandahålls flygräddningscentraler ska omfatta de flygväderförhållanden som rådde vid den senaste kända positionen för ett saknat luftfartyg och längs luftfartygets avsedda sträcka, med särskild hänvisning till element som inte distribueras rutinmässigt.
Flygväderinformation som tillhandahålls flygbriefingtjänstenheter ska omfatta
information om flygvädertjänst som är avsedd att ingå i en eller flera berörda luftfartspublikationer,
nödvändig information för att utarbeta NOTAM eller ASHTAM,
nödvändig information för att utarbeta informationscirkulär för luftfarten.
Flygväderinformation som ingår i flygdokumentationen ska presenteras på följande sätt:
Vindar ska på kartor återges som pilar med fjädrar och som skuggade vimplar på ett tillräckligt tätt rutnät.
Temperaturer ska återges med siffror i ett tillräckligt tätt rutnät.
Vind- och temperaturdata som väljs ut från de datamängder som tas emot från en global central för områdesprognoser (WAFC) ska återges i ett tillräckligt tätt rutnät med latitud/longitud.
Vindpilar ska ha företräde framför temperaturer och kartans bakgrund.
Höjdangivelser som berör väderförhållanden på sträcka ska uttryckas på ett sätt som bedöms vara lämpligt för situationen, till exempel som flygnivåer, tryck, höjd över havet eller höjd över marknivån, medan alla hänvisningar som berör en flygplats flygväderförhållanden ska uttryckas som höjd i förhållande till flygplatsens höjd över havet.
Flygdokumentation ska omfatta
prognoser för höjdvind och höjdtemperatur,
SIGWX-fenomen,
METAR, eller SPECI om sådan utfärdas, för flygplatserna för avgång och planerad landning samt för alternativa flygplatser för start, sträcka och destination,
TAF, eller ändrad TAF, för flygplatserna för avgång och planerad landning samt för alternativa flygplatser för start, sträcka och destination,
en SIGMET och, om sådana utfärdas, ett AIRMET och lämpliga speciella rapporter från luftfartyg (AIREP SPECIAL) som är relevanta för hela sträckan,
rådgivande information om vulkanisk aska, tropiska cykloner och rymdväder som är relevant för hela sträckan.
Efter överenskommelse mellan flygplatsens flygväderkontor och de berörda operatörerna får dock flygdokumentation för flygningar som varar två timmar eller mindre efter ett kort stopp eller vändning begränsas till den information som behövs operativt, men flygdokumentationen ska i alla fall åtminstone omfatta den flygväderinformation som förtecknas i punkterna 3, 4, 5 och 6.
Kartor som genereras från digitala prognoser ska göras tillgängliga, enligt vad som krävs av operatörer, för fasta täckningsområden enligt vad som visas i tillägg 2.
När prognoser för höjdvind och höjdtemperatur som förtecknas i punkt MET.OR.275 a 1 tillhandahålls i kartform ska dessa vara tidsbestämda prognoskartor för flygnivåer enligt vad som anges i punkt MET.TR.275 b.3. När prognoser över SIGWX-fenomen som förtecknas i punkt MET.OR.275 a.2 tillhandahålls i kartform ska dessa vara tidsbestämda prognoskartor för ett atmosfärsskikt som avgränsas av flygnivåer enligt vad som anges i punkterna MET.TR.275 c och MET.TR.275 d.
Prognoserna för höjdvind och höjdtemperatur och för SIGWX-fenomen ovanför flygnivå 100 ska tillhandahållas så snart de blir tillgängliga, dock senast tre timmar före avgång.
Klimatologisk flyginformation ska utarbetas i form av flygplatsens klimattabeller och flygplatsens klimatsammanställningar.
MET.TR.220 Flygplatsprognoser
Flygplatsprognoser och ändringar av dessa ska utfärdas som en TAF och ska innehålla följande i den ordning som anges:
Identifiering av typen av prognos.
Platsbeteckning.
Tidpunkt för utfärdande av prognosen.
Identifiering av en saknad prognos, i tillämpliga fall.
Prognosens datum och giltighetsperiod.
Identifiering av en annullerad prognos, i tillämpliga fall.
Markvind.
Sikt.
Väder.
Moln.
Förväntade betydande ändringar av ett eller flera av dessa element under giltighetsperioden.
TAF ska utfärdas i enlighet med mallen i tillägg 3.
Giltighetsperioden för en rutin-TAF ska vara antingen 9 eller 24 eller 30 timmar, om inget annat föreskrivs av den behöriga myndigheten med hänsyn tagen till trafikkraven för flygplatser som har mindre än nio driftstimmar.
TAF ska lämnas in för överföring tidigast en timme före giltighetsperiodens början.
De väderelement som ingår i TAF ska vara följande:
(1) Markvind:
I en prognos för markvind ska den förväntade rådande vindriktningen anges.
När det inte är möjligt att prognostisera en rådande vindriktning för markvinden på grund av dess förväntade variationer ska den prognostiserade vindriktningen anges som ”VRB” (växlande).
När vinden prognostiseras att bli svagare än 1 kt ska den prognostiserade vindhastigheten anges som vindstilla.
När den prognostiserade högsta hastigheten (vindbyar) överstiger den prognostiserade medelvindhastigheten med 10 kt eller mer ska den prognostiserade högsta vindhastigheten anges.
När en vindhastighet på 100 kt eller mer prognostiseras ska detta anges som att den är mer än 99 kt.
(2) Sikt:
När sikten prognostiseras att vara mindre än 800 m ska den uttryckas i steg om 50 meter, när den prognostiseras att vara 800 m eller mer, men mindre än 5 km, i steg om högst 100 meter, när den prognostiseras att vara 5 km eller mer, men mindre än 10 km, i steg om en kilometer, och när den prognostiseras att vara 10 km eller mer ska den uttryckas som 10 km, utom i de fall då villkoren för CAVOK ingår i prognosen. Den rådande sikten ska prognostiseras.
När sikten prognostiseras att variera i olika riktningar och den rådande sikten inte kan prognostiseras ska den minsta prognostiserade sikten anges.
(3) Väderfenomen:
Ett eller flera, men högst tre, av följande väderfenomen eller kombinationer av dessa, tillsammans med deras egenskaper, och intensitet om så är lämpligt, ska prognostiseras om de förväntas uppkomma på flygplatsen:
Underkyld nederbörd.
Underkyld dimma.
Måttlig eller kraftig nederbörd, inklusive skurar eller byar av sådan nederbörd.
Låga stoft-, sand- eller snödrev.
Höga stoft-, sand- eller snödrev.
Stoftstorm.
Sandstorm.
Åskväder (med eller utan nederbörd).
Kastby.
Tromb (eller tornado).
Andra väderfenomen, enligt överenskommelse mellan flygplatsens flygväderkontor, flygtrafikledningsenheterna och berörda operatörer.
Fenomen som förväntas upphöra ska anges med förkortningen ”NSW”.
(4) Moln:
Molnmängden ska vid behov prognostiseras med hjälp av förkortningarna ”FEW”, ”SCT”, ”BKN” eller ”OVC”. När det förväntas att himlen kommer att förbli eller bli dold och att moln inte kan prognostiseras, och information om vertikalsikt finns tillgänglig på flygplatsen, ska vertikalsikten prognostiseras i form av ”VV”, följt av det prognostiserade värdet för vertikalsikten.
När flera molnskikt eller molnmassor prognostiseras ska deras mängd och höjd till molnbas ingå i följande ordning:
Det lägsta molnskiktet eller den lägsta molnmassan, oavsett mängd, prognostiserat som FEW, SCT, BKN eller OVC, beroende på vad som är lämpligt.
Nästa monskikt eller molnmassa som omfattar mer än 2/8 av himlen, prognostiserat som SCT, BKN eller OVC, beroende på vad som är lämpligt.
Nästa ovanliggande molnskikt eller massa som omfattar mer än 4/8 av himlen, prognostiserat som BKN eller OVC, beroende på vad som är lämpligt.
Cumulonimbusmoln och/eller upptornade cumulusmoln som inte redan tagits med i punkterna A–C.
Molninformation ska begränsas till moln av operativ betydelse. När inga moln av operativ betydelse prognostiseras och CAVOK inte är lämpligt ska förkortningen ”NSC” användas.
Användning av ändringsgrupper:
De kriterier som används för att ta med ändringsgrupper i TAF eller för att ändra TAF, ska grunda sig på något av följande väderfenomen, eller kombinationer av dessa, som prognostiseras att börja eller sluta eller ändras i intensitet:
Underkyld dimma.
Underkyld nederbörd.
Måttlig eller kraftig nederbörd, inklusive skurar eller byar av sådan nederbörd.
Åskväder.
Stoftstorm.
Sandstorm.
När en ändring av något av de element som förtecknas i punkt a måste anges ska ändringsinindikatorerna ”BECMG” eller ”TEMPO” användas, följt av den tidsperiod under vilken ändringen förväntas inträffa. Tidsperioden ska anges för början och slutet av perioden som hela timmar UTC. Endast de element för vilka en betydande förändring förväntas ska tas med och föregås av en ändringsindikator. I händelse av betydande ändringar i fråga om moln ska dock alla molngrupper anges, inklusive skikt eller massor som inte förväntas bli ändrade.
Ändringsindikatorn ”BECMG” och den tillhörande tidsangivelsen ska användas för att beskriva ändringar där flygväderförhållandena på ett regelbundet eller oregelbundet sätt och vid en obestämd tidpunkt under tidsperioden förväntas nå eller passera angivna tröskelvärden. Tidsperioden får inte överstiga fyra timmar.
Ändringsindikatorn ”TEMPO” och den tillhörande tidsangivelsen ska användas för att beskriva förväntade, tillfälliga, ofta eller sällan förekommande variationer i flygväderförhållandena, som når eller passerar angivna tröskelvärden och varar under en period på mindre än en timme för varje förekomst och som sammantaget omfattar mindre än hälften av prognosperioden under vilken variationer förväntas uppkomma. Om de tillfälliga variationerna förväntas vara en timme eller längre ska ändringsgruppen ”BECMG” användas i enlighet med punkt 3, eller bör giltighetsperioden delas upp i enlighet med punkt 5.
Om en del av de rådande flygväderförhållandena förväntas bli ändrade på ett betydande sätt, och mer eller mindre fullständigt till en annan typ av väderförhållanden, ska giltighetsperioden delas upp i självständiga tidsperioder med hjälp av förkortningen ”FM”, omedelbart följt av en sexställig tidsangivelse som i dagar, timmar och minuter (UTC) anger den tidpunkt när ändringen förväntas inträffa. Den uppdelade tidsperioden efter förkortningen ”FM” ska vara självständig och alla prognostiserade förhållanden som anges före förkortningen ska ersättas av de som följer efter förkortningen.
Sannolikheten för att ett alternativt värde för ett eller flera prognoselement ska inträffa ska tas med när
en sannolikhet på 30 % eller 40 % för alternativa flygväderförhållanden råder under en specifik prognostiserad tidsperiod, eller
en sannolikhet på 30 % eller 40 % för tillfälliga variationer i flygväderförhållanden råder under en specifik prognostiserad tidsperiod.
Detta ska anges i TAF med hjälp av förkortningen ”PROB”, följt av sannolikheten i tiotal procent och, i det fall som avses i punkt 1, av den tidsperiod under vilken värdena förväntas gälla eller, i det fall som avses i punkt 2, med hjälp av förkortningen ”PROB”, följt av sannolikheten i tiotal procent, ändringsindikatorn ”TEMPO” och den tillhörande tidsangivelsen.
MET.TR.225 Prognoser för landning
TREND-prognoser ska utfärdas i enlighet med tillägg 1.
De enheter och skalor som används i TREND-prognosen ska vara desamma som de som används i den rapport till vilken prognosen är bifogad.
TREND-prognosen ska ange betydande ändringar avseende ett eller flera av följande element: markvind, sikt, väderfenomen och moln. Endast de element för vilka en betydande förändring förväntas ska tas med. I händelse av betydande ändringar i fråga om moln ska dock alla molngrupper anges, inklusive skikt eller massor som inte förväntas bli ändrade. I händelse av en betydande ändring av sikt ska även det fenomen som orsakar minskad sikt anges. När ingen ändring förväntas inträffa ska detta anges med termen ”NOSIG”.
(1) Markvind:
TREND-prognosen ska ange ändringar i markvinden som omfattar
en ändring av medelvindriktningen på 60° eller mer, när medelhastigheten före och/eller efter ändringen är 10 kt eller mer,
en ändring av medelvindhastigheten på 10 kt eller mer,
vindändringar till värden som har operativ betydelse.
(2) Sikt:
När sikten förväntas bli bättre så att den ändras till eller förbi ett eller flera av följande värden, eller när sikten förväntas bli sämre så att den ändras till eller förbi ett eller flera av följande värden, ska TREND-prognosen ange denna ändring: 150, 350, 600, 800, 1 500 eller 3 000 m.
När ett betydande antal flygningar genomförs i enlighet med visuellflygreglerna ska prognosen dessutom ange ändringar till eller förbi 5 000 m.
I TREND-prognoser som bifogas METAR och SPECI ska sikt avse den prognostiserade rådande sikten.
(3) Väderfenomen:
TREND-prognosen ska ange den förväntade inledningen, avslutningen eller förändringen av intensiteten i något av följande väderfenomen eller kombinationer av dessa:
Underkyld nederbörd.
Måttlig eller kraftig nederbörd, inklusive skurar eller byar av sådan nederbörd.
Åskväder, med nederbörd.
Stoftstorm.
Sandstorm.
Andra väderfenomen, enligt överenskommelse mellan flygplatsens flygväderkontor, flygtrafikledningsenheterna och berörda operatörer.
TREND-prognosen ska ange den förväntade inledningen eller avslutningen av något av följande väderfenomen eller kombinationer av dessa:
Underkyld dimma.
Låga stoft-, sand- eller snödrev.
Höga stoft-, sand- eller snödrev.
Åskväder (utan nederbörd).
Kastby.
Tromb (eller tornado).
Det totala antalet fenomen som rapporteras i punkterna i och ii får inte vara större än tre.
Det väderfenomen som förväntas upphöra ska anges med förkortningen ”NSW”.
(4) Moln:
När höjden till molnbasen för ett molnskikt av BKN eller OVC förväntas stiga till eller förbi ett eller flera av följande värden, eller när höjden till molnbasen för ett molnskikt BKN eller OVC förväntas sjunka till eller förbi ett eller flera av följande värden, ska TREND-prognosen ange denna ändring: 100, 200, 500, 1 000 och 1 500 ft (30, 60, 150, 300 och 450 m).
När höjden till molnbasen för ett molnskikt ligger under eller förväntas understiga eller överstiga 1 500 fot (450 m) ska TREND-prognosen även ange förändringar i molnmängd, som en ökning från FEW eller SCT till BKN eller OVC eller som en minskning från BKN eller OVC till FEW eller SCT.
När inga moln av operativ betydelse prognostiseras och CAVOK inte är lämpligt ska förkortningen ”NSC” användas.
(5) Vertikalsikt:
När himlen förväntas förbli eller bli dold och observationer av vertikalsikt är tillgängliga på flygplatsen, och vertikalsikten prognostiseras att bli bättre så att den förändras till eller förbi ett eller flera av följande värden, eller när vertikalsikten prognostiseras att bli sämre så att den förändras till eller förbi ett eller flera av följande värden, ska TREND-prognosen ange denna ändring: 100, 200, 500 eller 1 000 ft (30, 60, 150 eller 300 m).
(6) Ytterligare kriterier:
Flygplatsens flygväderkontor och användarna får komma överens om ytterligare kriterier som ska användas, på grundval av flygplatsens lokala operativa minima.
(7) Användning av ändringsgrupper:
När en ändring förväntas inträffa ska TREND-prognosen börja med en av ändringsindikatorerna ”BECMG” eller ”TEMPO”.
Ändringsindikatorn ”BECMG” ska användas för att beskriva prognostiserade ändringar där flygväderförhållandena regelbundet eller oregelbundet förväntas nå eller passera angivna värden. Den tidsperiod under vilken ändringen prognostiseras att inträffa, eller den tidpunkt då ändringen prognostiseras att inträffa, ska anges med hjälp av förkortningarna ”FM”, ”TL” eller ”AT”, beroende på vad som är lämpligt, var och en följd av en tidsangivelse i timmar och minuter.
Ändringsindikatorn ”TEMPO” ska användas för att beskriva prognostiserade, tillfälliga variationer i flygväderförhållandena, som når eller passerar angivna värden och varar en period på mindre än en timme för varje förekomst och som sammantaget omfattar mindre än hälften av den period under vilken variationerna prognostiseras att uppkomma. Den tidsperiod under vilken de tillfälliga variationerna prognostiseras att inträffa ska anges med hjälp av förkortningarna ”FM” och/eller ”TL”, beroende på vad som är lämpligt, var och en följd av en tidsangivelse i timmar och minuter.
(8) Användning av sannolikhetsindikatorn
Indikatorn ”PROB” får inte användas i TREND-prognoser.
MET.TR.230 Prognoser för start
En prognos för start ska avse en angiven tidsperiod och ska innehålla information om förväntade förhållanden på banområdet när det gäller markvindens riktning och hastighet och dess eventuella variationer, temperatur, tryck och eventuella andra element enligt överenskommelse mellan flygplatsens flygväderkontor och operatörerna.
Ordningsföljden för elementen och den terminologi och de enheter och skalor som används i prognoser för start ska vara desamma som de som används i rapporter för samma flygplats.
MET.TR.235 Flygplatsvarningar och varningar för och larm om vindskjuvning
Varningar för vindskjuvning ska utfärdas i enlighet med mallen i tillägg 4.
Det löpnummer som avses i mallen i tillägg 4 ska motsvara antalet varningar för vindskjuvning som utfärdats för flygplatsen sedan kl. 00.01 UTC på den berörda dagen.
Larm om vindskjuvning ska ge kortfattad och uppdaterad information om sådan observerad förekomst av vindskjuvning som inbegriper en förändring av motvind/medvind på 15 kt eller mer som kan medföra en skadlig inverkan på luftfartyg på den slutliga inflygningsvägen eller den första delen av stigbanan efter starten och på luftfartyg på banan under utrullning eller startrullsträcka.
Larm om vindskjuvning ska, om det är praktiskt möjligt, kopplas till specifika avsnitt av banan och avstånd längs inflygningsvägen eller stigbanan, enligt överenskommelse mellan flygplatsens flygväderkontor, berörda flygtrafikledningsenheter och operatörer.
Kapitel 3 – Tekniska krav för övervakningsenheter för flygväder
MET.TR.250 SIGMET
SIGMET ska utfärdas i enlighet med mallen i tillägg 5.
SIGMET ska bestå av följande tre typer:
SIGMET för väderfenomen på sträcka, med undantag för vulkanisk aska eller tropiska cykloner.
SIGMET för vulkanisk aska.
SIGMET för tropiska cykloner.
Löpnumret för SIGMET ska bestå av tre tecken, varav en bokstav och två siffror.
Endast ett av de fenomen som förtecknas i tillägg 5 får ingå i ett SIGMET, med hjälp av de lämpliga förkortningarna och ett tröskelvärde för markvindens hastighet på 34 kt eller mer för tropiska cykloner.
SIGMET om åskväder eller en tropisk cyklon får inte innehålla hänvisningar till tillhörande turbulens och isbildning.
▼M4 —————
MET.TR.255 AIRMET
AIRMET ska utfärdas i enlighet med mallen i tillägg 5.
Det löpnummer som avses i mallen i tillägg 5 ska motsvara antalet AIRMET som utfärdats för flyginformationsregionen sedan kl. 00.01 UTC på den berörda dagen.
Endast ett av de fenomen som förtecknas i tillägg 5 får ingå i ett AIRMET, med hjälp av de lämpliga förkortningarna och följande tröskelvärden, när fenomenet förekommer under flygnivå 100, eller under flygnivå 150 i bergsområden, eller högre, om nödvändigt:
Utbredd markvind med hastighet över 30 kt, med riktning och enheter angivna.
Stora områden som berörs av siktminskning till mindre än 5 000 m, inklusive det väderfenomen som orsakar siktminskningen.
Stora områden med uppbrutet eller helt molntäcke med en höjd till molnbasen som är mindre än 1 000 ft över marknivån.
AIRMET om åskväder eller cumulonimbusmolnen får inte innehålla hänvisningar till tillhörande turbulens och isbildning.
▼M4 —————
MET.TR.260 Områdesprognoser för låghöjdsflygningar
När kartform används för områdesprognoser för låghöjdsflygningar ska prognosen för höjdvind och höjdtemperatur utfärdas för punkter som ligger högst 300 NM från varandra och åtminstone för följande höjder: 2 000 , 5 000 och 10 000 ft (600, 1 500 och 3 000 m), och 15 000 ft (4 500 m) i bergsområden. Utfärdande av prognoser för höjdvind och höjdtemperatur på en höjd av 2 000 ft (600 m) kan vara föremål för lokala orografiska överväganden enligt vad som bestäms av den behöriga myndigheten.
När kartform används för områdesprognoser för låghöjdsflygningar ska prognosen över SIGWX-fenomen utfärdas som en SIGWX-prognos för låghöjd för flygnivåer upp till 100, eller upp till flygnivå 150 i bergsområden, eller högre, om nödvändigt. SIGWX-prognoser för låghöjd ska omfatta
följande fenomen som motiverar utfärdande av ett SIGMET och som förväntas påverka låghöjdsflygningar: svår isbildning, svår turbulens, cumulonimbusmoln och åskväder som är dolda, talrika, insprängda eller som uppträder i en linjeby, sandstormar/stoftstormar och vulkanutbrott eller ett utsläpp av radioaktiva ämnen i atmosfären,
följande element i områdesprognoser för låghöjdsflygningar: markvind, marksikt, väderfenomen av betydelse, berg som är dolda, moln, isbildning, turbulens, lävågor och höjd för nollgradersisotermen.
När den behöriga myndigheten har bestämt att trafiktätheten under flygnivå 100, eller upp till flygnivå 150 i bergsområden, eller högre, om nödvändigt, motiverar att ett AIRMET utfärdas i kombination med områdesprognoser för låghöjdsflygningar, ska områdesprognoserna utfärdas så att de omfattar skiktet mellan marken och flygnivå 100, eller upp till flygnivå 150 i bergsområden, eller högre, om nödvändigt, och de ska innehålla information om väderfenomen på sträcka som utgör en riskkälla för låghöjdsflygningar.
Kapitel 4 – Tekniska krav för rådgivningscentraler för vulkanisk aska (VAAC)
MET.TR.265 Ansvarsområden för rådgivningscentraler för vulkanisk aska
Den rådgivande informationen om vulkanisk aska ska utfärdas i enlighet med den mall som visas i tillägg 6. När inga förkortningar finns tillgängliga ska engelskt klarspråk användas, dock så lite som möjligt.
Kapitel 5 – Tekniska krav för rådgivningscentraler för tropiska cykloner (TCAC)
MET.TR.270 Ansvarsområden för rådgivningscentraler för tropiska cykloner
Den rådgivande informationen om tropiska cykloner ska utfärdas i enlighet med den mall som visas i tillägg 7 för tropiska cykloner när den högsta medelhastigheten över tio minuter för markvinden förväntas uppgå till eller överstiga 34 kt under den period som omfattas av rådgivningen.
Kapitel 6 – Tekniska krav för globala centraler för områdesprognoser (WAFC)
MET.TR.275 Ansvarsområden för globala centraler för områdesprognoser
WAFC ska använda behandlade väderdata i form av rutnätsvärden för att tillhandahålla rutnätsbaserade globala prognoser och prognoser över väderfenomen av betydelse.
WAFC ska göra följande avseende rutnätsbaserade globala prognoser:
Utarbeta prognoser för
höjdvind,
höjdtemperatur,
luftfuktighet,
riktning, hastighet och flygnivå för maximal vind,
flygnivå för och temperatur i tropopausen,
områden med cumulonimbusmoln,
isbildning,
turbulens,
geopotentialhöjd för flygnivåer,
fyra gånger per dag och gällande för bestämda giltiga tidpunkter, nämligen 6, 9, 12, 15, 18, 21, 24, 27, 30, 33 och 36 timmar efter tidpunkten (00.00, 06.00, 12.00 och 18.00 UTC) för de synoptiska data som ligger till grund för prognoserna.
Utfärda prognoser som avses i punkt 1 och fullfölja spridningen av dessa så snart som det är tekniskt genomförbart, men senast fem timmar efter observationernas standardtidpunkt.
Tillhandahålla rutnätsprognoser i ett regelbundet rutnät som omfattar följande:
Vinddata för flygnivåerna 50 (850 hPa), 80 (750 hPa), 100 (700 hPa), 140 (600 hPa), 180 (500 hPa), 210 (450 hPa), 240 (400 hPa), 270 (350 hPa), 300 (300 hPa), 320 (275 hPa), 340 (250 hPa), 360 (225 hPa), 390 (200 hPa), 410 (175 hPa), 450 (150 hPa), 480 (125 hPa) och 530 (100 hPa) med en horisontell upplösning på 1,25° latitud och longitud.
Temperaturdata för flygnivåerna 50 (850 hPa), 80 (750 hPa), 100 (700 hPa), 140 (600 hPa), 180 (500 hPa), 210 (450 hPa), 240 (400 hPa), 270 (350 hPa), 300 (300 hPa), 320 (275 hPa), 340 (250 hPa), 360 (225 hPa), 390 (200 hPa), 410 (175 hPa), 450 (150 hPa), 480 (125 hPa) och 530 (100 hPa) med en horisontell upplösning på 1,25° latitud och longitud.
Data om luftfuktighet för flygnivåerna 50 (850 hPa), 80 (750 hPa), 100 (700 hPa), 140 (600 hPa) och 180 (500 hPa) med en horisontell upplösning på 1,25° latitud och longitud.
Data om geopotentialhöjd för flygnivåerna 50 (850 hPa), 80 (750 hPa), 100 (700 hPa), 140 (600 hPa), 180 (500 hPa), 210 (450 hPa), 240 (400 hPa), 270 (350 hPa), 300 (300 hPa), 320 (275 hPa), 340 (250 hPa), 360 (225 hPa), 390 (200 hPa), 410 (175 hPa), 450 (150 hPa), 480 (125 hPa) och 530 (100 hPa) med en horisontell upplösning på 1,25° latitud och longitud.
Riktning, hastighet och flygnivå för maximal vind med en horisontell upplösning på 1,25° latitud och longitud.
Flygnivå för och temperatur i tropopausen med en horisontell upplösning på 1,25° latitud och longitud.
Isbildning för skikt centrerade runt flygnivåerna 60 (800 hPa), 100 (700 hPa), 140 (600 hPa), 180 (500 hPa), 240 (400 hPa) och 300 (300 hPa) med en horisontell upplösning på 0,25° latitud och longitud.
Turbulens för skikt centrerade runt flygnivåerna 100 (700 hPa), 140 (600 hPa), 180 (500 hPa), 240 (400 hPa), 270 (350 hPa), 300 (300 hPa), 340 (250 hPa), 390 (200 hPa) och 450 (150 hPa) med en horisontell upplösning på 0,25° latitud och longitud.
Horisontell utbredning och flygnivåer vid bas och topp av cumulonimbusmoln med en horisontell upplösning på 0,25° latitud och longitud.
WAFC ska göra följande avseende globala prognoser över väderfenomen av betydelse på sträcka:
Utarbeta SIGWX-prognoser fyra gånger per dag, gällande för bestämda giltiga tidpunkter 24 timmar efter tidpunkten (00.00, 06.00, 12.00 och 18.00 UTC) för de synoptiska data som ligger till grund för prognoserna. Spridningen av varje prognos ska fullföljas så snart det är tekniskt genomförbart, men senast sju timmar efter observationernas standardtidpunkt vid normal drift och senast nio timmar efter observationernas standardtidpunkt under backup-insatser.
Utfärda SIGWX-prognoser i form av SIGWX-prognoser för höghöjd för flygnivåer mellan 250 och 630.
Ta med följande punkter i SIGWX-prognoser:
Tropisk cyklon under förutsättning att den högsta medelhastigheten över tio minuter för markvinden förväntas uppgå till eller överstiga 34 kt.
Kraftig linjeby.
Måttlig eller svår turbulens (i moln eller i klarluft).
Måttlig eller svår isbildning.
Utbredd sandstorm/stoftstorm.
Cumulonimbusmoln i samband med åskväder och i samband med punkterna i–v.
Icke-konvektiva molnområden i samband med måttlig eller svår turbulens i moln och/eller måttlig eller svår isbildning.
Flygnivå för tropopausen.
Jetströmmar.
Information om plats för vulkanutbrott som avger askmoln som har betydelse för luftfarten, inklusive symbol för vulkanutbrott vid vulkanens plats och, i en separat textruta på kartan, symbolen för vulkanutbrott, vulkanens namn om detta är känt, utbrottets latitud/longitud. Dessutom bör teckenförklaringen på SIGWX-kartor innehålla texten ”CHECK SIGMET, ADVISORIES FOR TC AND VA, AND ASHTAM AND NOTAM FOR VA”.
Information om platsen för ett utsläpp av radioaktiva ämnen i atmosfären som har betydelse för luftfarten, inklusive symbolen för radioaktiva ämnen i atmosfären vid utsläppsplatsen och, i en särskild ruta på kartan, symbolen för radioaktiva ämnen i atmosfären, latitud/longitud för utsläppsplatsen och namnet på platsen för utsläppet av radioaktiva ämnen, om detta är känt. Dessutom bör teckenförklaringen på SIGWX-kartor där ett utsläpp av strålning anges innehålla texten ”CHECK SIGMET AND NOTAM FOR RDOACT CLD”.
Följande kriterier ska tillämpas för SIGWX-prognoser:
Punkterna 3 i–vi ska endast tas med om respektive väderfenomen förväntas inträffa mellan den nedre och övre nivån för SIGWX-prognosen.
Förkortningen ”CB” ska endast tas med när den avser förekomsten eller den förväntade förekomsten av cumulonimbusmoln som
påverkar ett område med en maximal spatial täckning på 50 % eller mer av det berörda området,
finns längs en linje med litet eller inget utrymme mellan enskilda moln, eller
är insprängda i molnskikt eller dolda av torrdis.
Förekomsten av ”CB” ska förstås som att den omfattar alla väderfenomen som normalt sammanhänger med cumulonimbusmoln, dvs. åskväder, måttlig eller svår isbildning, måttlig eller svår turbulens och hagel.
Om ett vulkanutbrott eller utsläpp av radioaktiva ämnen i atmosfären motiverar att symbolen för vulkanisk aktivitet eller symbolen för radioaktivitet tas med i SIGWX-prognoser ska symbolerna tas med i SIGWX-prognoserna oavsett den höjd till vilken askpelaren eller det radioaktiva ämnet rapporteras eller förväntas nå.
Om punkterna 3 i, 3 x och 3 xi sammanfaller eller delvis överlappar varandra ska högsta prioritet ges till punkt 3 x, följd av punkterna 3 xi och 3 i. Punkten med högst prioritet ska placeras på platsen för händelsen, och en pil ska användas för att koppla samman respektive plats för de andra punkterna med deras tillhörande symboler eller textrutor.
SIGWX-prognoser för mellanhöjd ska utfärdas för flygnivåer mellan 100 och 450 och för begränsade geografiska områden.
Tillägg 1
Mall för METAR och SPECI
Teckenförklaring:
M |
= |
Ingår obligatoriskt. |
C |
= |
Ingår villkorligt, beroende på väderförhållanden eller observationsmetod. |
O |
= |
Ingår valfritt. |
Anmärkning 1: Intervallen och upplösningarna för numeriska element som ingår i METAR och SPECI tillhandahålls i en separat tabell nedanför denna mall.
Anmärkning 2: Förklaringar till förkortningarna finns i Icao-dokument 8400 Procedures for Air Navigation Services – Abbreviations and Codes (PANS-ABC).
Anmärkning 3: Radnummer i kolumnen ”Ref.” anges endast för tydlighetens skull och för att underlätta hänvisningar, och de är inte en del av METAR och SPECI.
Ref. |
Element |
Detaljinnehåll |
Mall(ar) |
|||||
1 |
Identifiering av typen av rapport (M) |
Typ av rapport (M) |
METAR, METAR COR, SPECI eller SPECI COR |
|||||
2 |
Platsbeteckning (M) |
Icaos platsbeteckning (M) |
nnnn |
|||||
3 |
Tidpunkt för observationen (M) |
Dag och faktisk tidpunkt för observation i UTC (M) |
nnnnnnZ |
|||||
4 |
Identifiering av en automatiserad eller saknad rapport (C) |
Identifierare för automatiserad eller saknad rapport (C) |
AUTO eller NIL |
|||||
5 |
SLUT PÅ METAR OM RAPPORTEN SAKNAS |
|||||||
6 |
Markvind (M) |
Vindriktning (M) |
nnn eller /// (1) |
VRB |
||||
|
|
Vindhastighet (M) |
[P]nn[n] eller // (1) |
|||||
|
|
Betydande hastighetsvariationer (C) |
G[P]nn[n] |
|||||
|
|
Måttenheter (M) |
KT |
|||||
|
|
Betydande riktningsvariationer (C) |
nnnVnnn |
— |
||||
7 |
Sikt (M) |
Rådande eller lägsta siktvärde (M) |
nnnn eller //// (1) |
C A V O K |
||||
|
|
Lägsta siktvärde och riktning för lägsta siktvärde (C) |
nnnn[N] eller nnnn[NE] eller nnnn[E] eller nnnn[SE] eller nnnn[S] eller nnnn[SW] eller nnnn[W] eller nnnn[NW] |
|||||
8 |
Bansynvidd (RVR) (C) (2) |
Elementets namn (M) |
R |
|||||
Rullbana (M) |
nn[L]/eller nn[C]/eller nn[R]/ |
|||||||
Bansynvidd (M) |
[P eller M]nnnn eller //// (1) |
|||||||
Bansynvidd, tendens från tidigare (C) |
U, D eller N |
|||||||
9 |
Rådande väder (C) |
Intensitet eller närhet till rådande väder (C) |
– eller + |
— |
VC |
|||
Egenskaper hos och typ av rådande väder (M) |
DZ eller RA eller SN eller SG eller PL eller DS eller SS eller FZDZ eller FZRA eller FZUP (4) eller FC (3) eller SHGR eller SHGS eller SHRA eller SHSN eller SHUP (4) eller TSGR eller TSGS eller TSRA eller TSSN eller TSUP (4) eller UP (4) |
FG eller BR eller SA eller DU eller HZ eller FU eller VA eller SQ eller PO eller TS eller BCFG eller BLDU eller BLSA eller BLSN eller DRDU eller DRSA eller DRSN eller FZFG eller MIFG eller PRFG eller // (1) |
FG eller PO eller FC eller DS eller SS eller TS eller SH eller BLSN eller BLSA eller BLDU eller VA |
|||||
10 |
Moln (M) |
Molnmängd och höjd till molnbas eller vertikalsikt (M) |
FEWnnn eller SCTnnn eller BKNnnn eller OVCnnn eller FEW/// (1) eller SCT/// (1) eller BKN/// (1) eller OVC/// (1) eller ///nnn (1) eller ////// (1) |
VVnnn eller VV/// (1) |
NSC eller NCD (4) |
|||
|
Molntyp (C) |
CB eller |
— |
|||||
11 |
Lufttemperatur och daggpunktstemperatur (M) |
Lufttemperatur och daggpunktstemperatur (M) |
[M]nn/[M]nn eller ///[M]nn (1) eller [M]nn/// (1) eller ///// (1) |
|||||
12 |
Tryckvärden (M) |
Elementets namn (M) |
Q |
|||||
QNH (M) |
nnnn eller //// (1) |
|||||||
13 |
Tilläggsinformation (C) |
Väder som inträffat nyligen (C) |
RERASN eller REFZDZ eller REFZRA eller REDZ eller RE[SH]RA eller RE[SH]SN eller RESG eller RESHGR eller RESHGS eller REBLSN eller RESS eller REDS eller RETSRA eller RETSSN eller RETSGR eller RETSGS eller RETS eller REFC eller REVA eller REPL eller REUP (4) eller REFZUP (4) eller RETSUP (4) eller RESHUP (4) eller RE// (1) |
|||||
Vindskjuvning (C) |
WS Rnn[L] eller WS Rnn[C] eller WS Rnn[R] eller WS ALL RWY |
|||||||
Havsytans temperatur och sjögång eller signifikant våghöjd (C) |
W[M]nn/Sn eller W///Sn (1) eller W[M]nn/S/ (1) eller W[M]nn/Hn[n][n] eller W///Hn[n][n] (1) eller W[M]nn/H/// (1) |
|||||||
14 |
Trendprognos (O) |
Ändringsindikator (M) |
NOSIG |
BECMG eller TEMPO |
||||
Förändringsperiod (C) |
FMnnnn och/eller TLnnnn eller ATnnnn |
|||||||
Vind (C) |
nnn[P]nn[G[P]nn]KT |
|||||||
Rådande sikt (C) |
nnnn |
C A V O K |
||||||
Väderfenomen: intensitet (C) |
– eller + |
— |
N S W |
|||||
Väderfenomen: egenskaper och typ (C) |
DZ eller RA eller SN eller SG eller PL eller DS eller SS eller FZDZ eller FZRA eller SHGR eller SHGS eller SHRA eller SHSN eller TSGR eller TSGS eller TSRA eller TSSN |
FG eller BR eller SA eller DU eller HZ eller FU eller VA eller SQ eller PO eller FC eller TS eller BCFG eller BLDU eller BLSA eller BLSN eller DRDU eller DRSA eller DRSN eller FZFG eller MIFG eller PRFG |
||||||
Molnmängd och höjd till molnbas eller vertikalsikt (C) |
FEWnnn eller SCTnnn eller BKNnnn eller OVCnnn |
VVnnn eller VV/// |
N S C |
|||||
Molntyp (C) |
CB eller TCU |
— |
||||||
(1)
Om ett meteorologiskt element tillfälligt saknas, eller om dess värde tillfälligt betraktas som felaktigt, ersätts det med ett snedstreck (”/”) för varje siffra i förkortningen av textmeddelandet och anges som saknat för att säkerställa tillförlitlig översättning till andra kodformat.
(2)
Tas med om sikt eller bansynvidd < 1 500 m, för högst fyra banor.
(3)
”Kraftig” används för att ange ”tornado” eller ”tromb”, ”måttlig” (ingen angivelse) för att ange ”trattmoln som inte når marken”.
(4)
Endast för automatiserade rapporter.
(5)
När det gäller automatiserade rapporter får snedstreck (”///”) ersätta den relevanta molntypen, vid behov, beroende på det automatiska observationssystemets kapacitet. Dessutom får snedstreck ersätta molnmängden och/eller molnhöjden för rapporterat CB- eller TCU-skikt. |
Intervall och upplösningar för numeriska element som ingår i METAR och SPECI |
||||
Ref. |
Element |
Intervall |
Upplösning |
|
1 |
Rullbana: |
(inga enheter) |
01–36 |
1 |
2 |
Vindriktning: |
°rättvisande kurs |
000–360 |
10 |
3 |
Vindhastighet: |
KT |
00–99 P99 |
1 Ej tillämpligt (100 eller mer) |
4 |
Sikt: |
M |
0000–0750 |
50 |
|
|
M |
0800–4 900 |
100 |
|
|
M |
5 000 –9 000 |
1 000 |
|
|
M |
10 000 eller mer |
0 (fast värde: 9 999 ) |
5 |
Bansynvidd: |
M |
0000–0375 |
25 |
|
|
M |
0400–0750 |
50 |
|
|
M |
0800–2 000 |
100 |
6 |
Vertikalsikt: |
100-tal FT |
000–020 |
1 |
7 |
Moln: höjd till molnbas: |
100-tal FT |
000–099 100–200 |
1 10 |
8 |
Lufttemperatur: Daggpunktstemperatur: |
°C |
–80 – +60 |
1 |
9 |
QNH: |
hPa |
0850–1 100 |
1 |
10 |
Havsytans temperatur: |
°C |
–10 – +40 |
1 |
11 |
Sjögång: |
(inga enheter) |
0–9 |
1 |
12 |
Signifikant våghöjd: |
M |
0–999 |
0,1 |
Tillägg 2
Fasta områden som täcks av WAFS-prognoser i kartform
Mercators projektion
Polär-stereografisk projektion (norra halvklotet)
Polär-stereografisk projektion (södra halvklotet)
Tillägg 3
Mall för TAF
Teckenförklaring:
M |
= |
Ingår obligatoriskt. |
C |
= |
Ingår villkorligt, beroende på väderförhållanden eller observationsmetod. |
O |
= |
Ingår valfritt. |
Anmärkning 1: Intervallen och upplösningarna för numeriska element som ingår i TAF tillhandahålls i en separat tabell nedanför denna mall.
Anmärkning 2: Förklaringar till förkortningarna finns i Icao-dokument 8400 Procedures for Air Navigation Services – Icao Abbreviations and Codes (PANS-ABC).
Anmärkning 3: Radnummer i kolumnen ”Ref.” anges endast för tydlighetens skull och för att underlätta hänvisningar, och de är inte en del av TAF.
Ref. |
Element |
Detaljinnehåll |
Mall(ar) |
|||
1 |
Identifiering av typen av prognos (M) |
Typ av prognos (M) |
TAF eller TAF AMD eller TAF COR |
|||
2 |
Platsbeteckning (M) |
Icaos platsbeteckning (M) |
nnnn |
|||
3 |
Tidpunkt för utfärdande av prognosen (M) |
Dag och tidpunkt för utfärdandet av prognosen i UTC (M) |
nnnnnnZ |
|||
4 |
Identifiering av en saknad prognos (C) |
Identifierare för saknad prognos (C) |
NIL |
|||
5 |
SLUT PÅ TAF OM PROGNOSEN SAKNAS |
|||||
6 |
Prognosens datum och giltighetsperiod (M) |
Prognosens datum och giltighetsperiod i UTC (M) |
nnnn/nnnn |
|||
7 |
Identifiering av en annullerad prognos (C) |
Identifierare för annullerad prognos (C) |
CNL |
|||
8 |
SLUT PÅ TAF OM PROGNOSEN ANNULLERAS |
|||||
9 |
Markvind (M) |
Vindriktning (M) |
nnn eller VRB |
|||
Vindhastighet (M) |
[P]nn[n] |
|||||
Betydande hastighetsvariationer (C) |
G[P]nn[n] |
|||||
Måttenheter (M) |
KT |
|||||
10 |
Sikt (M) |
Rådande sikt (M) |
nnnn |
C A V O K |
||
11 |
Väder (C) |
Intensitet hos väderfenomen (C) (1) |
– eller + |
— |
||
Egenskaper och typ av väderfenomen (C) |
DZ eller RA eller SN eller SG eller PL eller DS eller SS eller FZDZ eller FZRA eller SHGR eller SHGS eller SHRA eller SHSN eller TSGR eller TSGS eller TSRA eller TSSN |
FG eller BR eller SA eller DU eller HZ eller FU eller VA eller SQ eller PO eller FC eller TS eller BCFG eller BLDU eller BLSA eller BLSN eller DRDU eller DRSA eller DRSN eller FZFG eller MIFG eller PRFG |
||||
12 |
Moln (M) (2) |
Molnmängd och höjd till molnbas eller vertikalsikt (M) |
FEWnnn eller SCTnnn eller BKNnnn eller OVCnnn |
VVnnn eller VV/// |
N S C |
|
Molntyp (C) |
CB eller TCU |
— |
||||
13 |
Temperatur (O) (3) |
Elementets namn (M) |
TX |
|||
Högsta temperatur (M) |
[M]nn/ |
|||||
Dag och tidpunkt för förekomsten av högsta temperatur (M) |
nnnnZ |
|||||
Elementets namn (M) |
TN |
|||||
Lägsta temperatur (M) |
[M]nn/ |
|||||
Dag och tidpunkt för förekomsten av lägsta temperatur (M) |
nnnnZ |
|||||
14 |
Förväntade betydande ändringar av ett eller flera av de ovanstående elementen under giltighetsperioden (C) |
Ändrings- eller sannolikhetsindikator (M) |
PROB30 [TEMPO] eller PROB40 [TEMPO] eller BECMG eller TEMPO eller FM |
|||
Period för förekomst eller ändring (M) |
nnnn/nnnn eller nnnnnn |
|||||
Vind (C) |
nnn[P]nn[G[P]nn]KT eller VRBnnKT |
|||||
Rådande sikt (C) |
nnnn |
C A V O K |
||||
Väderfenomen: intensitet (C) |
– eller + |
— |
N S W |
|||
Väderfenomen: egenskaper och typ (C) |
DZ eller RA eller SN eller SG eller PL eller DS eller SS eller FZDZ eller FZRA eller SHGR eller SHGS eller SHRA eller SHSN eller TSGR eller TSGS eller TSRA eller TSSN |
FG eller BR eller SA eller DU eller HZ eller FU eller VA eller SQ eller PO eller FC eller TS eller BCFG eller BLDU eller BLSA eller BLSN eller DRDU eller DRSA eller DRSN eller FZFG eller MIFG eller PRFG |
||||
15 |
|
Molnmängd och höjd till molnbas eller vertikalsikt (C) |
FEWnnn eller SCTnnn eller BKNnnn eller OVCnnn |
VVnnn eller VV/// |
N S C |
|
Molntyp (C) |
CB eller TCU |
— |
||||
(1)
Att ta med där så är tillämpligt. Ingen angivelse för måttlig intensitet.
(2)
Upp till fyra molnskikt.
(3)
Bestående av upp till fyra temperaturer (två högsta temperaturer och två lägsta temperaturer). |
Intervall och upplösningar för numeriska element som ingår i TAF |
|||||
Ref. |
Element |
Intervall |
Upplösning |
||
1 |
Vindriktning: |
° rättvisande kurs |
000–360 |
10 |
|
2 |
Vindhastighet: |
KT |
00–99 |
1 |
|
3 |
Sikt: |
M |
0000–0750 |
50 |
|
|
|
M |
0800–4 900 |
100 |
|
|
|
M |
5 000 –9 000 |
1 000 |
|
|
|
M |
10 000 eller mer |
0 (fast värde: 9 999 ) |
|
4 |
Vertikalsikt: |
100-tal FT |
000–020 |
1 |
|
5 |
Moln: höjd till molnbas: |
100-tal FT |
000–099 100–200 |
1 10 |
|
6 |
Lufttemperatur (högsta och lägsta): |
°C |
–80 – +60 |
1 |
Tillägg 4
Mall för varningar för vindskjuvning
Teckenförklaring:
M |
= |
Ingår obligatoriskt. |
C |
= |
Ingår villkorligt, där så är tillämpligt. |
Anmärkning 1: Intervall och upplösningar för numeriska element som ingår i varningar för vindskjuvning visas i tillägg 8.
Anmärkning 2: Förklaringar till förkortningarna finns i Icao-dokument 8400 Procedures for Air Navigation Services – Icao Abbreviations and Codes (PANS-ABC).
Anmärkning 3: Radnummer i kolumnen ”Ref.” anges endast för tydlighetens skull och för att underlätta hänvisningar, och de är inte en del av varningen för vindskjuvning.
Ref. |
Element |
Detaljinnehåll |
Mall(ar) |
1 |
Platsindikator för flygplatsen (M) |
Flygplatsens platsindikator |
nnnn |
2 |
Identifiering av typen av meddelande (M) |
Typ av meddelande och löpnummer |
WS WRNG [n]n |
3 |
Tidpunkt för framtagning och giltighetsperiod (M) |
Dag och tidpunkt för utfärdande och, i tillämpliga fall, giltighetsperiod i UTC |
nnnnnn [VALID TL nnnnnn] eller [VALID nnnnnn/nnnnnn] |
4 |
OM VARNINGEN FÖR VINDSKJUVNING SKA ANNULLERAS, SE NÄRMARE UPPGIFTER I SLUTET AV MALLEN. |
||
5 |
Fenomen (M) |
Identifiering av fenomenet och dess position |
[MOD] eller [SEV] WS IN APCH eller [MOD] eller [SEV] WS [APCH] RWYnnn eller [MOD] eller [SEV] WS IN CLIMB-OUT eller [MOD] eller [SEV] WS CLIMB-OUT RWYnnn eller MBST IN APCH eller MBST [APCH] RWYnnn eller MBST IN CLIMB-OUT eller MBST CLIMB-OUT RWYnnn |
6 |
Observerat, rapporterat eller prognostiserat fenomen (M) |
Identifiering av huruvida fenomenet är observerat eller rapporterat och förväntas fortgå eller prognostiserat |
REP AT nnnn nnnnnnnn eller OBS [AT nnnn] eller FCST |
7 |
Närmare uppgifter om fenomenet (C) |
Beskrivning av det fenomen som orsakar utfärdandet av varningen för vindskjuvning |
SFC WIND: nnn/nnKT nnnFT – WIND: nnn/nnKT eller nnKT LOSS nnNM (eller nnKM) FNA RWYnn eller nnKT GAIN nnNM (eller nnKM) FNA RWYnn |
|
ELLER |
|
|
8 |
Annullering av varning för vindskjuvning |
Annullering av varning för vindskjuvning, med hänvisning till dess identifiering |
CNL WS WRNG [n]n nnnnnn/nnnnnn |
▼M1 —————
Tillägg 5
Mall för SIGMET och AIRMET
Teckenförklaring:
M |
= |
Ingår obligatoriskt. |
C |
= |
Ingår villkorligt, där så är tillämpligt. |
Anmärkning 1: Intervall och upplösningar för numeriska element som ingår i SIGMET eller AIRMET visas i tillägg 8.
Anmärkning 2: Svår eller måttlig isbildning (SEV ICE, MOD ICE) och svår eller måttlig turbulens (SEV TURB, MOD TURB) i samband med åskväder, cumulonimbusmoln eller tropiska cykloner bör inte tas med.
Anmärkning 3: Radnummer i kolumnen ”Ref.” anges endast för tydlighetens skull och för att underlätta hänvisningar, och de är inte en del av SIGMET eller AIRMET.
Ref. |
Element |
Detaljinnehåll |
SIGMET-mall |
AIRMET-mall |
1 |
Platsindikator för FIR/CTA (M) |
Icao-platsindikator för den flygtrafikledningsenhet som betjänar den FIR eller CTA som SIGMET/AIRMET avser |
nnnn |
|
2 |
Identifiering (M) |
Identifiering och löpnummer för SIGMET eller AIRMET |
SIGMET nnn |
AIRMET [n][n]n |
3 |
Giltighetsperiod (M) |
Angivelser av dag och tidpunkt och därmed giltighetsperiod i UTC |
VALID nnnnnn/nnnnnn |
|
4 |
Platsindikator för MWO (M) |
Platsindikator för den MWO som tar fram SIGMET eller AIRMET, med ett avskiljande bindestreck |
nnnn– |
|
5 |
Ny rad |
|||
6 |
Namn på FIR/CTA (M) |
Platsindikator för och namn på FIR/CTA för vilken SIGMET/AIRMET utfärdas |
nnnn nnnnnnnnnn FIR eller UIR eller FIR/UIR eller nnnn nnnnnnnnnn CTA |
nnnn nnnnnnnnnn FIR[/n] |
7 |
OM SIGMET ELLER AIRMET SKA ANNULLERAS, SE NÄRMARE UPPGIFTER I SLUTET AV MALLEN. |
|||
8 |
Statusindikator (C) (1) |
Indikator för test eller övning |
TEST eller EXER |
TEST eller EXER |
9 |
Ny rad |
|||
10 |
Fenomen (M) |
Beskrivning av det fenomen som orsakar utfärdandet av SIGMET/AIRMET |
OBSC TS[GR] EMBD TS[GR] FRQ TS[GR] SQL TS[GR] TC nnnnnnnnnn PSN Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] CB eller TC NN (2) PSN Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] CB SEV TURB SEV ICE SEV ICE (FZRA) SEV MTW HVY DS HVY SS [VA ERUPTION] [MT nnnnnnnnnn] [PSN Nnn[nn] eller Snn[nn] Ennn[nn] eller Wnnn[nn]] VA CLD RDOACT CLD |
SFC WIND nnn/nn[n]KT SFC VIS [n][n]nnM (nn) ISOL TS[GR] OCNL TS[GR] MT OBSC BKN CLD BKN CLD [n]nnn/[ABV][n]nnnnFT eller BKN CLD SFC/[ABV][n]nnnnFT eller OVC CLD [n]nnn/[ABV][n]nnnnFT eller OVC CLD SFC/[ABV][n]nnnnFT ISOL CB OCNL CB FRQ CB ISOL TCU OCNL TCU FRQ TCU MOD TURB MOD ICE MOD MTW |
11 |
Angivelse av huruvida informationen bygger på observationer och förväntas fortsätta att gälla eller på prognoser |
OBS [AT nnnnZ] eller FCST [AT nnnnZ] |
||
12 |
Plats (avser latitud och longitud i grader och minuter) |
Nnn[nn] Wnnn[nn] eller Nnn[nn] Ennn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Snn[nn] Ennn[nn] eller N OF Nnn[nn] eller S OF Nnn[nn] eller N OF Snn[nn] eller S OF Snn[nn] eller [AND] W OF Wnnn[nn] eller E OF Wnnn[nn] eller W OF Ennn[nn] eller E OF Ennn[nn] eller N OF Nnn[nn] eller N OF Snn[nn] AND S OF Nnn[nn] eller S OF Snn[nn] eller W OF Wnnn[nn] eller W OF Ennn[nn] AND E OF Wnnn[nn] eller E OF Ennn[nn] eller N OF LINE eller NE OF LINE eller E OF LINE eller SE OF LINE eller S OF LINE eller SW OF LINE eller W OF LINE eller NW OF LINE Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] [– Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn]] [– Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn]] [AND N OF LINE eller NE OF LINE eller E OF LINE eller SE OF LINE eller S OF LINE eller SW OF LINE eller W OF LINE eller NW OF LINE Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] [– Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn]] [– Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn]]] eller WI Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – [Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn]] (6) eller ENTIRE UIR eller ENTIRE FIR eller ENTIRE FIR/UIR eller ENTIRE CTA eller WI nnnKM (eller nnnNM) OF TC CENTRE (7) eller WI nnKM (eller nnNM) OF Nnn[nn] or Snn[nn] Wnnn[nn] or Ennn[nn] (8) |
||
13 |
Nivå (C) |
Flygnivå eller flyghöjd |
[SFC/]FLnnn eller [SFC/][n]nnnnFT (eller [SFC/]nnnnM) FLnnn/nnn eller TOP FLnnn eller [TOP] ABV FLnnn eller (eller [TOP] ABV [n]nnnnFT) [[n]nnnn/][n]nnnnFT) eller [n]nnnnFT/]FLnnn eller TOP [ABV eller BLW] FLnnn (7) |
|
14 |
Rörelse eller förväntad rörelse (riktning och hastighet) med hänvisning till ett av de 16 väderstrecken eller”stillastående” |
MOV N [nnKMH] eller MOV NNE [nnKMH] eller MOV NE [nnKMH] eller MOV ENE [nnKMH] eller MOV E [nnKMH] eller MOV ESE [nnKMH] eller MOV SE [nnKMH] eller MOV SSE [nnKMH] eller MOV S [nnKMH] eller MOV SSW [nnKMH] eller MOV SW [nnKMH] eller MOV WSW [nnKMH] eller MOV W [nnKMH] eller MOV WNW [nnKMH] eller MOV NW [nnKMH] eller MOV NNW [nnKMH] (eller MOV N [nnKT] eller MOV NNE [nnKT] eller MOV NE [nnKT] eller MOV ENE [nnKT] eller MOV E [nnKT] eller MOV ESE [nnKT] eller MOV SE [nnKT] eller MOV SSE [nnKT] eller MOV S [nnKT] eller MOV SSW [nnKT] eller MOV SW [nnKT] eller MOV WSW [nnKT] eller MOV W [nnKT] eller MOV WNW [nnKT] eller MOV NW [nnKT] eller MOV NNW [nnKT]) or STNR |
||
15 |
Förändringar i intensitet (C) (3) |
Förväntade förändringar i intensitet |
INTSF eller WKN eller NC |
|
16 |
Angivelse av den prognostiserade tidpunkten för fenomenet |
FCST AT nnnnZ |
— |
|
17 |
Prognostiserad position för TC (C) (7) |
Prognostiserad position för TC-centrum |
TC CENTRE PSN Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] or Ennn[nn] eller TC CENTRE PSN Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] CB (11) |
— |
18 |
Prognostiserad position för fenomenet vid slutet av giltighetsperioden för SIGMET (12) |
Nnn[nn] Wnnn[nn] eller Nnn[nn] Ennn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Snn[nn] Ennn[nn] eller N OF Nnn[nn] eller S OF Nnn[nn] eller N OF Snn[nn] eller S OF Snn[nn] [AND] W OF Wnnn[nn] eller E OF Wnnn[nn] eller W OF Ennn[nn] eller E OF Ennn[nn] eller N OF Nnn[nn] eller N OF Snn[nn] AND S OF Nnn[nn] eller S OF Snn[nn] eller W OF Wnnn[nn] eller W OF Ennn[nn] AND E OF Wnnn[nn] eller E OF Ennn[nn] eller N OF LINE eller NE OF LINE eller E OF LINE eller SE OF LINE eller S OF LINE eller SW OF LINE eller W OF LINE eller NW OF LINE Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] [– Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn]] [AND N OF LINE eller NE OF LINE eller E OF LINE eller SE OF LINE eller S OF LINE eller SW OF LINE eller W OF LINE eller NW OF LINE Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] [– Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn]]] eller WI Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] (6) eller ENTIRE FIR eller ENTIRE UIR eller ENTIRE FIR/UIR eller ENTIRE CTA eller NO VA EXP (13) eller WI nnKM (eller nnNM) OF Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] (8) eller WI nnnKM (nnnNM) OF TC CENTRE (7) |
— |
|
19 |
Repetition av element (C) (14) |
Repetition av element som ingår i en SIGMET för vulkaniskt askmoln eller tropisk cyklon |
[AND] (14) |
— |
20 |
Ny rad om element upprepas |
|||
|
ELLER |
|||
21 |
Annullering av SIGMET/AIRMET (C) |
Annullering av SIGMET/AIRMET, med hänvisning till dess identifiering |
CNL SIGMET nnn nnnnnn/nnnnnn eller CNL SIGMET nnn nnnnnn/nnnnnn [VA MOV TO nnnn FIR] (13) |
CNL AIRMET [n][n]n nnnnnn/nnnnnn |
(1)
Används endast när SIGMET/AIRMET utfärdas för att ange att ett test eller en övning pågår. När ordet ”TEST” eller förkortningen ”EXER” ingår får meddelandet innehålla information som inte bör användas operativt. Annars avslutas meddelandet omedelbart efter ordet ”TEST”.
(2)
Används för icke namngivna tropiska cykloner.
(3)
Om ett vulkaniskt askmoln täcker mer än ett område inom flyginformationsregionen (FIR) kan dessa element upprepas vid behov. Varje position och prognostiserad position ska föregås av en observerad eller prognostiserad tidpunkt.
(4)
Om cumulonimbusmoln i samband med en tropisk cyklon täcker mer än ett område inom FIR kan dessa element upprepas vid behov. Varje position och prognostiserad position ska föregås av en observerad eller prognostiserad tidpunkt.
(5)
För SIGMET för radioaktivt moln ska endast WI (within) användas för elementen ”position” och ”prognostiserad position”.
(6)
Antalet koordinater ska begränsas till ett minimum och bör normalt inte överstiga sju.
(7)
Endast för SIGMET för tropiska cykloner.
(8)
Endast för SIGMET för radioaktivt moln. En radie på upp till 30 km (eller 16 nautiska mil) från källan och en vertikal utsträckning från ytan (SFC) till den övre gränsen för flyginformationsregionen/den övre flyginformationsregionen (FIR/UIR) eller kontrollområdet (CTA) ska tillämpas.
(9)
Elementen ”prognostiserad tidpunkt” och ”prognostiserad position” ska inte användas tillsammans med elementet ”rörelse eller förväntad rörelse”.
(10)
För SIGMET för radioaktivt moln ska endast STNR (stationary) användas för elementet ”rörelse eller förväntad rörelse”.
(11)
Termen ”CB” ska användas när den prognostiserade positionen för cumulonimbusmolnet ingår.
(12)
Den prognostiserade positionen för cumulonimbusmoln (CB) som uppträder i samband med tropiska cykloner avser den prognostiserade tidpunkten för positionen för den tropiska cyklonens centrum, inte slutet på giltighetsperioden för SIGMET.
(13)
Endast för SIGMET för vulkanisk aska.
(14)
Används för mer än ett vulkaniskt askmoln eller cumulonimbusmoln i samband med en tropisk cyklon som samtidigt påverkar berörd FIR |
▼M4 —————
Tillägg 6
Mall för rådgivning om vulkanisk aska
Teckenförklaring:
M |
= |
Ingår obligatoriskt. |
O |
= |
Ingår valfritt. |
C |
= |
Ingår villkorligt, tas med där så är tillämpligt. |
Anmärkning 1: Intervall och upplösningar för numeriska element som ingår i rådgivning om vulkanisk aska visas i tillägg 8.
Anmärkning 2: Förklaringar till förkortningarna finns i Icao-dokument 8400 Procedures for Air Navigation Services – Icao Abbreviations and Codes (PANS-ABC).
Anmärkning 3: Införande av ett kolon (”:”) efter ledtexten för varje element är obligatoriskt.
Anmärkning 4: Radnummer i kolumnen ”Ref.” anges endast för tydlighetens skull och för att underlätta hänvisningar, och de är inte en del av rådgivningen om vulkanisk aska.
Ref. |
Element |
Detaljinnehåll |
Mall(ar) |
|
1 |
Identifiering av typen av meddelande (M) |
Typ av meddelande |
VA ADVISORY |
|
2 |
Ny rad |
|||
3 |
Statusindikator (C) (1) |
Indikator för test eller övning |
STATUS: |
TEST eller EXER |
4 |
Ny rad |
|||
5 |
Ursprungstid (M) |
År, månad, dag, tidpunkt (i UTC) |
DTG: |
nnnnnnnn/nnnnZ |
6 |
Ny rad |
|||
7 |
Namn på VAAC (M) |
Namn på VAAC |
VAAC: |
nnnnnnnnnnnn |
8 |
Ny rad |
|||
9 |
Namn på vulkan (M) |
Vulkanens namn och nummer enligt International Association of Volcanology and Chemistry of the Earth’s Interior |
VOLCANO: |
nnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn [nnnnnn] eller UNKNOWN eller UNNAMED |
10 |
Ny rad |
|||
11 |
Vulkanens position (M) |
Vulkanens position i grader och minuter |
PSN: |
Nnnnn eller Snnnn Wnnnnn eller Ennnnn eller UNKNOWN |
12 |
Ny rad |
|||
13 |
Stat eller region (M) |
Stat, eller region om aska inte rapporteras över en stat |
AREA: |
nnnnnnnnnnnnnnnn eller UNKNOWN |
14 |
Ny rad |
|||
15 |
Toppens högsta höjd över havet (M) |
Toppens högsta höjd över havet i meter (eller ft) |
SUMMIT ELEV: |
nnnnM (eller nnnnnFT) eller SFC eller UNKNOWN |
16 |
Ny rad |
|||
17 |
Nummer på rådgivning (M) |
Nummer på rådgivning: år (fyra siffror) och meddelandenummer (separat sekvens för varje vulkan) |
ADVISORY NR: |
nnnn/nnnn |
18 |
Ny rad |
|||
19 |
Informationskälla (M) |
Informationskälla (fritext) |
INFO SOURCE: |
Fritext, högst 32 tecken |
20 |
Ny rad |
|||
21 |
Färgkod (O) |
Luftfartsfärgkod |
AVIATION COLOUR CODE: |
RED eller ORANGE eller YELLOW eller GREEN eller UNKNOWN eller NOT GIVEN eller NIL |
22 |
Ny rad |
|||
23 |
Närmare uppgifter om utbrottet (M) (2) |
Närmare uppgifter om utbrottet (inklusive datum/tidpunkt(er) för utbrott) |
ERUPTION DETAILS: |
Fritext, högst 64 tecken eller UNKNOWN |
24 |
Ny rad |
|||
25 |
Tidpunkt för observation (eller uppskattning) av vulkaniska askmoln (M) |
Dag och tidpunkt (i UTC) för observation (eller uppskattning) av vulkaniska askmoln |
OBS (eller EST) VA DTG: |
nn/nnnnZ |
26 |
Ny rad |
|||
27 |
Observerade eller uppskattade vulkaniska askmoln (M) |
Horisontell och vertikal utbredning (i grader och minuter) vid tiden för observation av de observerade eller uppskattade vulkaniska askmolnen eller, om basen är okänd, toppen av de observerade eller uppskattade vulkaniska askmolnen De observerade eller uppskattade vulkaniska askmolnens rörelse |
OBS VA CLD eller EST VA CLD: |
TOP FLnnn eller SFC/FLnnn eller FLnnn/nnn [nnKM WID LINE BTN (nnNM WID LINE BTN)] Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn][– Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn]] MOV N nnKMH (eller KT) eller MOV NE nnKMH (eller KT) eller MOV E nnKMH (eller KT) eller MOV SE nnKMH (eller KT) eller MOV S nnKMH (eller KT) eller MOV SW nnKMH (eller KT) eller MOV W nnKMH (eller KT) eller MOV NW nnKMH (eller KT) eller VA NOT IDENTIFIABLE FM SATELLITE DATA WIND FLnnn/nnn nnn/nn[n]KT (3) eller WIND FLnnn/nnn VRBnnKT eller WIND SFC/FLnnn nnn/nn[n]KT eller WIND SFC/FLnnn VRBnnKT |
28 |
Ny rad |
|||
29 |
De vulkaniska askmolnens prognostiserade höjd och position (+ 6 HR) (M) |
Dag och tidpunkt (i UTC) (6 timmar från ”tidpunkt för observation (eller uppskattning) av vulkaniska askmoln” i punkt 12) Prognostiserad höjd och position (i grader och minuter) för varje molnmassa i form av vulkanisk aska för denna bestämda giltiga tidpunkt |
FCST VA CLD +6 HR: |
nn/nnnnZ SFC eller FLnnn/[FL]nnn [nnKM WID LINE BTN (nnNM WID LINE BTN)]Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn][– Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn]] (4), (5) eller NO VA EXP eller NOT AVBL eller NOT PROVIDED |
30 |
Ny rad |
|||
31 |
Det vulkaniska askmolnets prognostiserade höjd och position (+ 12 HR) (M) |
Dag och tidpunkt (i UTC) (12 timmar från ”tidpunkt för observation (eller uppskattning) av vulkaniska askmoln” i punkt 12) Prognostiserad höjd och position (i grader och minuter) för varje molnmassa i form av vulkanisk aska för denna bestämda giltiga tidpunkt |
FCST VA CLD +12 HR: |
nn/nnnnZ SFC eller FLnnn/[FL]nnn [nnKM WID LINE BTN (nnNM WID LINE BTN)] Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn][– Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn]] (4), (5) eller NO VA EXP eller NOT AVBL eller NOT PROVIDED |
32 |
Ny rad |
|||
33 |
De vulkaniska askmolnens prognostiserade höjd och position (+ 18 HR) (M) |
Dag och tidpunkt (i UTC) (18 timmar från ”tidpunkt för observation (eller uppskattning) av vulkaniska askmoln” i punkt 12) Prognostiserad höjd och position (i grader och minuter) för varje molnmassa i form av vulkanisk aska för denna bestämda giltiga tidpunkt |
FCST VA CLD +18 HR: |
nn/nnnnZ SFC eller FLnnn/[FL]nnn [nnKM WID LINE BTN (nnNM WID LINE BTN)] Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn][– Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] (4), (5) eller NO VA EXP eller NOT AVBL eller NOT PROVIDED |
34 |
Ny rad |
|||
35 |
Anmärkningar (M) (2) |
Anmärkningar, vid behov |
RMK: |
Fritext, högst 256 tecken eller NIL |
36 |
Ny rad |
|||
37 |
Nästa rådgivning (M) |
År, månad, dag och tidpunkt (i UTC) |
NXT ADVISORY: |
nnnnnnnn/nnnnZ eller NO LATER THAN nnnnnnnn/nnnnZ eller NO FURTHER ADVISORIES eller WILL BE ISSUED BY nnnnnnnn/nnnnZ |
(1)
Används endast när meddelandet utfärdas för att ange att ett test eller en övning pågår. När ordet ”TEST” eller förkortningen ”EXER” ingår får meddelandet innehålla information som inte bör användas operativt. Annars avslutas meddelandet omedelbart efter ordet ”TEST”.
(2)
Termen ”återsuspenderad” (resuspended) ska användas för avlagringar av vulkanisk aska som lyfts av vinden.
(3)
Om ett vulkaniskt askmoln rapporteras (t.ex. genom AIREP) men inte är identifierbart från satellitdata.
(4)
En rät linje mellan två punkter på en karta i Mercatorprojektionen eller en rät linje mellan två punkter som korsar längdgrader i en konstant vinkel.
(5)
Upp till fyra utvalda skikt |
Tillägg 7
Mall för rådgivning om tropiska cykloner
Teckenförklaring:
M |
= |
Ingår obligatoriskt. |
C |
= |
Ingår villkorligt, tas med där så är tillämpligt. |
O |
= |
Ingår valfritt. |
= |
= |
En dubbel linje anger att den efterföljande texten bör placeras på den därpå följande raden |
Anmärkning 1: Intervall och upplösningar för numeriska element som ingår i rådgivning om tropisk cyklon visas i tillägg 8.
Anmärkning 2: Förklaringar till förkortningarna finns i Icao-dokument 8400 Procedures for Air Navigation Services – Icao Abbreviations and Codes (PANS-ABC).
Anmärkning 3: Införande av ett kolon (”:”) efter ledtexten för varje element är obligatoriskt.
Anmärkning 4: Radnummer i kolumnen ”Ref.” anges endast för tydlighetens skull och för att underlätta hänvisningar, och de är inte en del av rådgivningen om tropiska cykloner.
Ref. |
Element |
Detaljinnehåll |
Mall(ar) |
|
1 |
Identifiering av typen av meddelande (M) |
Typ av meddelande |
TC ADVISORY |
|
2 |
Ny rad |
|||
3 |
Statusindikator (C) (1) |
Indikator för test eller övning |
STATUS: |
TEST eller EXER |
4 |
Ny rad |
|||
5 |
Ursprungstid (M) |
År, månad, dag och tidpunkt för utfärdande (i UTC) |
DTG: |
nnnnnnnn/nnnnZ |
6 |
Ny rad |
|||
7 |
Namn på TCAC (M) |
Namn på TCAC (platsindikator eller fullständigt namn) |
TCAC: |
nnnn eller nnnnnnnnnn |
8 |
Ny rad |
|||
9 |
Den tropiska cyklonens namn (M) |
Namn på den tropiska cyklonen eller”NN” för ej namngiven tropisk cyklon |
TC: |
nnnnnnnnnnnn eller NN |
10 |
Ny rad |
|||
11 |
Nummer på rådgivning (M) |
Rådgivning: år (fyra siffror) och meddelandenummer (separat sekvens för varje tropisk cyklon) |
ADVISORY NR: |
nnnn/[n][n][n]n |
12 |
Ny rad |
|||
13 |
Centrumets observerade position (M) |
Dag och tidpunkt (i UTC) och position för den tropiska cyklonens centrum (i grader och minuter) |
OBS PSN: |
nn/nnnnZ Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] or Ennn[nn] |
14 |
Ny rad |
|||
15 |
Observerat CB-moln (O) (2) |
Position för CB moln (avser latitud och longitud (i grader och minuter)) och vertikal utbredning (flygnivå) |
CB: |
WI nnnKM (eller nnnNM) OF TC CENTRE eller WI (3) Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – [Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] – Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn]] TOP [ABV eller BLW] FLnnn NIL |
16 |
Ny rad |
|||
17 |
Rörelseriktning och rörelsehastighet (M) |
Rörelsens riktning och hastighet angiven med hjälp av 16 väderstreck respektive i km/tim (eller kt) eller”stillastående” (< 2 km/tim (1 kt)) |
MOV: |
N nnKMH (eller KT) eller NNE nnKMH (eller KT) eller NE nnKMH (eller KT) eller ENE nnKMH (eller KT) eller E nnKMH (eller KT) eller ESE nnKMH (eller KT) eller SE nnKMH (eller KT) eller SSE nnKMH (eller KT) eller S nnKMH (eller KT) eller SSW nnKMH (eller KT) eller SW nnKMH (eller KT) eller WSW nnKMH (eller KT) eller W nnKMH (eller KT) eller WNW nnKMH (eller KT) eller NW nnKMH (eller KT) eller NNW nnKMH (eller KT) eller STNR |
18 |
Ny rad |
|||
19 |
Förändringar i intensitet (M) |
Ändringar av markvindens maximala hastighet vid observationstidpunkten |
INTST CHANGE: |
INTSF eller WKN eller NC |
20 |
Ny rad |
|||
21 |
Centrumtryck (M): |
Centrumtryck (i hPa) |
C: |
nnnHPA |
22 |
Ny rad |
|||
23 |
Högsta markvind (M) |
Högsta markvind nära centrum (medelvärde för markvind över 10 minuter, i kt) |
MAX WIND: |
nn[n]KT |
24 |
Ny rad |
|||
25 |
Prognostiserad position för centrum (+ 6 HR) (M) |
Dag och tidpunkt (i UTC) (6 timmar från DTG i punkt 5) Prognostiserad position (i grader och minuter) för den tropiska cyklonens centrum |
FCST PSN +6 HR: |
nn/nnnnZ Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] |
26 |
Ny rad |
|||
27 |
Prognostiserad högsta markvind (+ 6 HR) (M) |
Prognostiserad högsta markvind (6 timmar från DTG i punkt 5) |
FCST MAX WIND +6 HR: |
nn[n]KT |
28 |
Ny rad |
|||
29 |
Prognostiserad position för centrum (+ 12 HR) (M) |
Dag och tidpunkt (i UTC) (12 timmar från DTG i punkt 5) Prognostiserad position (i grader och minuter) för den tropiska cyklonens centrum |
FCST PSN +12 HR: |
nn/nnnnZ Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] |
30 |
Ny rad |
|||
31 |
Prognostiserad högsta markvind (+ 12 HR) (M) |
Prognostiserad högsta markvind (12 timmar från DTG i punkt 5) |
FCST MAX WIND +12 HR: |
nn[n]KT |
32 |
Ny rad |
|||
33 |
Prognostiserad position för centrum (+ 18 HR) (M) |
Dag och tidpunkt (i UTC) (18 timmar från DTG i punkt 5) Prognostiserad position (i grader och minuter) för den tropiska cyklonens centrum |
FCST PSN +18 HR: |
nn/nnnnZ Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] |
34 |
Ny rad |
|||
35 |
Prognostiserad högsta markvind (+ 18 HR) (M) |
Prognostiserad högsta markvind (18 timmar från DTG i punkt 5) |
FCST MAX WIND +18 HR: |
nn[n]KT |
36 |
Ny rad |
|||
37 |
Prognostiserad position för centrum (+ 24 HR) (M) |
Dag och tidpunkt (i UTC) (24 timmar från DTG i punkt 5) Prognostiserad position (i grader och minuter) för den tropiska cyklonens centrum |
FCST PSN +24 HR: |
nn/nnnnZ Nnn[nn] eller Snn[nn] Wnnn[nn] eller Ennn[nn] |
38 |
Ny rad |
|||
39 |
Prognostiserad högsta markvind (+ 24 HR) (M) |
Prognostiserad högsta markvind (24 timmar från DTG i punkt 5) |
FCST MAX WIND +24 HR: |
nn[n]KT |
40 |
Ny rad |
|||
41 |
Anmärkningar (M) |
Anmärkningar, vid behov |
RMK: |
Fritext, högst 256 tecken eller NIL |
42 |
Ny rad |
|||
43 |
Förväntad tidpunkt för utfärdande av nästa rådgivning (M) |
År, månad, dag och tidpunkt (i UTC) för förväntat utfärdande av nästa rådgivning |
NXT MSG: |
[BFR] nnnnnnnn/nnnnZ eller NO MSG EXP |
(1)
Används endast när meddelandet utfärdas för att ange att ett test eller en övning pågår. När ordet ”TEST” eller förkortningen ”EXER” ingår får meddelandet innehålla information som inte bör användas operativt. Annars avslutas meddelandet omedelbart efter ordet ”TEST”.
(2)
Om CB-moln i samband med en tropisk cyklon täcker mer än ett område inom ansvarsområdet kan detta element upprepas vid behov.
(3)
Antalet koordinater bör begränsas till ett minimum och bör normalt inte överstiga sju. |
Tillägg 8
Intervall och upplösningar för numeriska element som ingår i rådgivning om vulkanisk aska, rådgivning om tropiska cykloner, SIGMET, AIRMET, flygplatsvarning och varning för vindskjuvning
Anmärkning: Radnummer i kolumnen ”Ref.” anges endast för tydlighetens skull och för att underlätta hänvisningar, och de är inte en del av mallen.
Ref. |
Element |
Intervall |
Upplösning |
|
1 |
Toppens högsta höjd över havet: |
FT |
000–27 000 |
1 |
|
|
M |
000–8 100 |
1 |
2 |
Nummer på rådgivning: |
för VA (index) (1) |
000–2 000 |
1 |
|
|
för TC (index) (1) |
00–99 |
1 |
3 |
Högsta markvind: |
KT |
00–99 |
1 |
4 |
Centrumtryck: |
hPa |
850–1 050 |
1 |
5 |
Markvindens hastighet: |
KT |
30–99 |
1 |
6 |
Marksikt: |
M |
0000–0750 |
50 |
|
|
M |
0800–5 000 |
100 |
7 |
Moln: höjd till molnbas: |
FT |
000–1 000 |
100 |
8 |
Moln: höjd till molnets topp: |
FT |
000–9 900 |
100 |
|
|
FT |
10 000 –60 000 |
1 000 |
9 |
Latituder: |
° (grader) |
00–90 |
1 |
|
|
(minuter) |
00–60 |
1 |
10 |
Longituder: |
° (grader) |
000–180 |
1 |
|
|
(minuter) |
00–60 |
1 |
11 |
Flygnivåer: |
|
000–650 |
10 |
12 |
Rörelse: |
KMH |
0–300 |
10 |
|
|
KT |
0–150 |
5 |
(1)
Dimensionslös |
BILAGA VI
SÄRSKILDA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV FLYGBRIEFINGTJÄNST
(Del-AIS)
KAPITEL A – YTTERLIGARE ORGANISATIONSKRAV FÖR LEVERANTÖRER AV FLYGBRIEFINGTJÄNST (AIS.OR)
AVSNITT 1 – ALLMÄNNA KRAV
AIS.OR.100 Hantering av luftfartsinformation
En leverantör av flygbriefingtjänst ska inrätta resurser och processer för informationshantering som på ett lämpligt sätt säkerställer att kvalitetssäkrade flygdata och kvalitetssäkrad flyginformation i god tid insamlas, behandlas, lagras, integreras, utbyts och levereras i flygledningstjänstsystemet.
AIS.OR.105 Skyldigheter för leverantörer av flygbriefingtjänst
En leverantör av flygbriefingtjänst ska säkerställa tillhandahållandet av de flygdata och den flyginformation som krävs för en säker, regelbunden och effektiv flygtrafik.
En leverantör av flygbriefingtjänst ska ta emot, kollationera eller sammanställa, redigera, formatera, offentliggöra, lagra och distribuera flygdata och flyginformation avseende en medlemsstats hela territorium samt de områden över internationellt vatten där medlemsstaten ansvarar för tillhandahållandet av flygtrafikledningstjänster.
En leverantör av flygbriefingtjänst ska se till att flygdata och flyginformation är tillgängliga för
personal som har arbetsuppgifter som rör flygtrafiken, inbegripet flygbesättningar, enheter för färdplanering och flygsimulatorer,
de leverantörer av flygtrafikledningstjänster som ansvarar för flyginformationstjänst, och
de avdelningar som ansvarar för information före flygning.
En leverantör av flygbriefingtjänst ska dygnet runt kunna ta fram och utfärda NOTAM inom sitt ansvarsområde samt den information före flygning som krävs för delsträckor som påbörjas på en flygplats/helikopterflygplats inom dess ansvarsområde.
En leverantör av flygbriefingtjänst ska ge andra leverantörer av flygbriefingtjänst tillgång till de flygdata och den flyginformation som de behöver.
En leverantör av flygbriefingtjänst ska se till att det finns förfaranden för att bedöma och reducera säkerhetsrisker för luftfarten till följd av data- och informationsfel.
En leverantör av flygbriefingtjänst ska tydligt ange att de flygdata och den flyginformation som tillhandahålls för en medlemsstat eller på en medlemsstats vägnar tillhandahålls under den medlemsstatens ansvar, oavsett i vilket format detta sker.
AVSNITT 2 – HANTERING AV DATAKVALITET
AIS.OR.200 Allmänt
En leverantör av flygbriefingtjänst ska säkerställa att
flygdata och flyginformation tillhandahålls i enlighet med de specifikationer som fastställs i den flygdatakatalog som anges i tillägg 1 till bilaga III (Del-ATM/ANS.OR),
datakvaliteten upprätthålls, och
automatisering används för att möjliggöra behandling och utbyte av digitala flygdata.
AIS.OR.205 Formella avtal
En leverantör av flygbriefingtjänst ska se till att formella avtal upprättas med
alla parter som överför data till leverantören, och
andra leverantörer av flygbriefingtjänst, när flygdata och flyginformation utbyts med dem.
AIS.OR.210 Utbyte av flygdata och flyginformation
En leverantör av flygbriefingtjänst ska säkerställa att
formatet för flygdata bygger på en modell för flyginformationsutbyte som är utformad för att vara globalt kompatibel, och
flygdata utbyts på elektronisk väg.
AIS.OR.215 Verktyg och programvara
En leverantör av flygbriefingtjänst ska säkerställa att de verktyg och den programvara som används för att stödja eller automatisera flygdata- och flyginformationsprocesser utför sina funktioner utan att inverka negativt på kvaliteten på flygdata och flyginformation.
AIS.OR.220 Validering och verifiering
En leverantör av flygbriefingtjänst ska se till att verifierings- och valideringstekniker används så att flygdata uppfyller de tillhörande datakvalitetskrav (DQR) som anges i punkt AIS.TR.200.
AIS.OR.225 Metadata
En leverantör av flygbriefingtjänst ska samla in och bevara metadata.
AIS.OR.230 Upptäckt av datafel och autentisering
En leverantör av flygbriefingtjänst ska säkerställa att
digitala metoder för upptäckt av datafel används vid överföring och/eller lagring av flygdata, för att stödja de tillämpliga dataintegritetsnivåer som anges i punkt AIS.TR.200 c, och
överföringen av flygdata omfattas av en lämplig autentiseringsprocess, så att mottagarna kan bekräfta att data eller information har överförts av en godkänd källa.
AIS.OR.235 Felrapportering, felmätning och korrigerande åtgärder
En leverantör av flygbriefingtjänst ska se till att mekanismer för felrapportering, felmätning och korrigerande åtgärder inrättas och upprätthålls.
AIS.OR.240 Begränsningar hos data
En leverantör av flygbriefingtjänst ska i flyginformationsprodukter, utom NOTAM, identifiera de flygdata och den flyginformation som inte uppfyller datakvalitetskraven (DQR).
AIS.OR.250 Krav på enhetlighet
I de fall då flygdata och flyginformation anges i mer än en medlemsstats luftfartspublikation ska de leverantörer av flygbriefingtjänst som ansvarar för dessa publikationer införa mekanismer som säkerställer att den duplicerade informationen är enhetlig.
AVSNITT 3 – FLYGINFORMATIONSPRODUKTER
AIS.OR.300 Allmänt – Flyginformationsprodukter
När en leverantör av flygbriefingtjänst tillhandahåller flygdata och flyginformation i flera format ska den se till att processer införs som säkerställer att data och information i olika format är enhetliga.
Kapitel 1 – Flyginformation i en standardiserad presentation
AIS.OR.305 Luftfartspublikation (AIP)
En leverantör av flygbriefingtjänst ska ge ut en luftfartspublikation.
AIS.OR.310 AIP-ändringar
En leverantör av flygbriefingtjänst ska
utfärda permanenta ändringar av en luftfartspublikation som AIP-ändringar, och
se till att en luftfartspublikation ändras eller återutges så pass regelbundet att informationen alltid är fullständig och aktuell.
AIS.OR.315 AIP-tillägg
En leverantör av flygbriefingtjänst ska
i form av AIP-tillägg utfärda tillfälliga modifikationer med lång varaktighet – minst tre månader – och information med kort varaktighet som innehåller omfattande text och/eller grafik,
regelbundet tillhandahålla en kontrollista för giltiga AIP-tillägg, och
offentliggöra ett nytt AIP-tillägg som en ersättning när ett fel uppstår i ett AIP-tillägg eller när giltighetstiden för ett AIP-tillägg ändras.
AIS.OR.320 Informationscirkulär för luftfarten (AIC)
En leverantör av flygbriefingtjänst ska som ett informationscirkulär för luftfarten ge ut följande:
Långsiktiga prognoser över alla större förändringar av lagstiftning, bestämmelser, procedurer eller anläggningar.
Information av rent förklarande eller rådgivande karaktär som rör flygsäkerheten.
Information eller anmälningar av förklarande eller rådgivande karaktär som rör tekniska eller rent administrativa frågor eller lagstiftningsfrågor.
En leverantör av flygbriefingtjänst ska minst en gång per år se över giltigheten hos ett gällande informationscirkulär för luftfarten.
AIS.OR.325 Flygkartor
En leverantör av flygbriefingtjänst ska säkerställa följande i fråga om nedanstående typer av flygkartor, om sådana finns tillgängliga:
Att de ingår i en luftfartspublikation eller lämnas separat till mottagarna av luftfartspublikationen:
Flygplatshinderkarta – typ A.
Flygplats-/helikopterflygplatskarta.
Karta för markrörelse på flygplatsen.
Karta för parkering/dockning av luftfartyg.
Terrängkarta för precisionsinflygning.
Karta över lägsta höjd för ATC-övervakning.
Ytdiagram.
Standardinflygningskarta – IFR (STAR).
Standardutflygningskarta – IFR (SID).
Instrumentinflygningskarta.
Karta för visuell inflygning.
Sträcknavigeringskarta.
Att de tillhandahålls som en del av flyginformationsprodukter:
Flygplatshinderkarta – typ B.
Världsflygkarta 1:1 000 000.
Världsflygkarta 1:500 000.
Flygkarta – liten skala.
Plottningskarta.
AIS.OR.330 NOTAM
En leverantör av flygbriefingtjänst ska
omedelbart utfärda ett NOTAM om den information som ska distribueras är av tillfällig karaktär och har kort varaktighet eller när operativt betydande permanenta ändringar eller tillfälliga ändringar med lång varaktighet sker med kort varsel, utom i fråga om omfattande text och/eller grafik, och
som ett NOTAM utfärda information om tillkomst eller förändring av eller beskaffenhet hos en luftfartsrelaterad anläggning, tjänst, procedur eller riskkälla, om vilken kännedom i rätt tid är avgörande för personal som har arbetsuppgifter som rör flygtrafiken.
Efterlevnaden av punkt AIS.OR.200 får inte hindra brådskande distribution av flyginformation som är nödvändig för flygsäkerheten.
Kapitel 2 – Digitala datamängder
AIS.OR.335 Allmänt – Digitala datamängder
Om digitala data är tillgängliga ska en leverantör av flygbriefingtjänst se till att de föreligger i form av följande datamängder:
AIP-datamängder.
Datamängder avseende terräng.
Datamängder avseende hinder.
Datamängder avseende kartering för flygplatser.
Datamängder avseende instrumentflygningsprocedurer.
När terrängdata görs tillgängliga ska de tillhandahållas i form av datamängder avseende terräng.
En kontrollista över giltiga datamängder ska regelbundet tillhandahållas.
AIS.OR.340 Krav avseende metadata
Varje datamängd ska inbegripa en minimiuppsättning metadata som ska lämnas till nästa användare.
AIS.OR.345 AIP-datamängd
En leverantör av flygbriefingtjänst ska se till att en AIP-datamängd, om den finns tillgänglig, innefattar en digital framställning av flyginformation av varaktig karaktär, inklusive permanent information och tillfälliga modifikationer med lång varaktighet.
AIS.OR.350 Terräng- och hinderdata – Allmänna krav
En leverantör av flygbriefingtjänst ska se till att terräng- och hinderdata, om sådana är tillgängliga, tillhandahålls i enlighet med punkt AIS.TR.350.
AIS.OR.355 Datamängder avseende terräng
En leverantör av flygbriefingtjänst ska se till att terrängdata, om sådana är tillgängliga, tillhandahålls
när det gäller område 1, i enlighet med punkt AIS.TR.350, och
när det gäller flygplatser, avseende följande och på följande sätt:
Område 2a eller delar därav, i enlighet med punkt AIS.TR.350 b.1.
Områdena 2b, 2c och 2d eller delar av dessa, i enlighet med punkt AIS.TR.350 b.2, b.3 och b.4, i fråga om terräng
som ligger inom 10 km från flygplatsens referenspunkt (ARP), och
som ligger bortom 10 km från ARP, om terrängen penetrerar horisontalplanet 120 m över den lägsta banhöjden.
Startflygbaneområdet eller delar därav.
Ett område, eller delar därav, inom den laterala utbredningen av flygplatsens hinderbegränsande ytor.
Område 3 eller delar av därav, som det definieras i punkt AIS.TR.350 c, i fråga om terräng som sträcker sig 0,5 m över det horisontella planet och som passerar genom den närmaste punkten på flygplatsens färdområde.
Område 4 eller delar därav, som det definieras i punkt AIS.TR.350 d, i fråga om alla banor som inrättats för precisionsinflygning kategori II eller precisionsinflygning kategori III och för vilka operatörer behöver detaljerad terränginformation för att kunna bedöma terrängens inverkan på bestämningen av beslutshöjden med hjälp radiohöjdmätare.
AIS.OR.360 Datamängder avseende hinder
En leverantör av flygbriefingtjänst ska se till att hinderdata, om sådana är tillgängliga, tillhandahålls
i fråga om hinder inom område 1 vars höjd är minst 100 m över marknivån,
när det gäller flygplatser, i fråga om alla hinder inom område 2 som bedöms utgöra en risk för flygtrafiken, och
när det gäller flygplatser, avseende följande:
Område 2a eller delar därav, i fråga om hinder som penetrerar den relevanta insamlingsytan för hinderdata.
Objekt i startflygbaneområdet eller delar därav, som skjuter ut över en plan yta som har en lutning på 1,2 % och som har ett gemensamt ursprung med startflygbaneområdet.
Penetreringar av flygplatsens hinderbegränsande ytor eller delar därav.
Områdena 2b, 2c och 2d, i fråga om hinder som penetrerar de relevanta insamlingsytorna för hinderdata.
Område 3 eller delar därav, i fråga om hinder som penetrerar den relevanta insamlingsytan för hinderdata.
Område 4 eller delar därav, i fråga om alla banor som inrättats för precisionsinflygning kategori II eller precisionsinflygning kategori III.
AIS.OR.365 Datamängder avseende kartering för flygplatser
En leverantör av flygbriefingtjänst ska se till att datamängder avseende kartering för flygplatser, om sådana är tillgängliga, tillhandahålls i enlighet med punkt AIS.TR.365.
AIS.OR.370 Datamängder avseende instrumentflygningsprocedurer
En leverantör av flygbriefingtjänst ska se till att datamängder avseende instrumentflygningsprocedurer, om sådana är tillgängliga, tillhandahålls i enlighet med punkt AIS.TR.370.
AVSNITT 4 – DISTRIBUTIONSTJÄNSTER OCH INFORMATIONSTJÄNSTER FÖRE FLYGNING
AIS.OR.400 Distributionstjänster
En leverantör av flygbriefingtjänst ska
distribuera tillgängliga flyginformationsprodukter till de användare som begär det,
tillgängliggöra luftfartspublikationer, AIP-ändringar, AIP-tillägg, NOTAM och informationscirkulär för luftfarten på snabbast möjliga sätt,
se till att NOTAM distribueras via luftfartens fasta telekommunikationstjänst (AFS), närhelst detta är praktiskt möjligt,
se till att internationellt utbyte av NOTAM endast äger rum enligt ömsesidig överenskommelse mellan de internationella NOTAM-kontoren och de berörda multinationella enheterna för bearbetning av NOTAM, och
vid behov organisera utfärdande och mottagning av NOTAM som distribueras via telekommunikation så att operativa krav uppfylls.
AIS.OR.405 Informationstjänster före flygning
En leverantör av flygbriefingtjänst ska säkerställa att
för varje flygplats/helikopterflygplats, flyginformation avseende delsträckor som påbörjas på den flygplatsen/helikopterflygplatsen görs tillgänglig för den personal som har arbetsuppgifter som rör flygtrafiken, inbegripet flygbesättningar och avdelningar som ansvarar för information före flygning, och
den flyginformation som tillhandahålls för planeringen före flygning innefattar information av operativ betydelse från flyginformationsprodukterna.
AVSNITT 5 – UPPDATERINGAR AV FLYGINFORMATIONSPRODUKTER
AIS.OR.500 Allmänt – Uppdateringar av flyginformationsprodukter
En leverantör av flygbriefingtjänst ska se till att flygdata och flyginformation ändras eller återutges, så att de hålls uppdaterade.
AIS.OR.505 Reglering och kontroll av flyginformation (AIRAC)
En leverantör av flygbriefingtjänst ska se till att information om de omständigheter som anges i punkt AIS.TR.505 a distribueras inom AIRAC-systemet.
En leverantör av flygbriefingtjänst ska säkerställa att
den information som anmälts inom AIRAC-systemet inte ändras ytterligare under minst 28 dagar efter ikraftträdandedatumet enligt AIRAC, såvida inte den anmälda omständigheten är av tillfällig karaktär och inte kommer att gälla under hela perioden,
den information som tillhandahålls inom AIRAC-systemet distribueras/görs tillgänglig så att den når ut till mottagarna minst 28 dagar före ikraftträdandedatumet enligt AIRAC, och
andra genomförandedatum än ikraftträdandedatumen enligt AIRAC inte används för i förväg planerade operativt betydande modifikationer som kräver kartografiskt arbete och/eller för uppdatering av navigationsdatabaser.
AIS.OR.510 NOTAM
En leverantör av flygbriefingtjänst ska
se till att NOTAM tillhandahålls i enlighet med punkt AIS.TR.510, och
tillhandahålla ett ”utlösande NOTAM”, i enlighet med punkt AIS.TR.510 f, när en AIP-ändring eller ett AIP-tillägg offentliggörs i enlighet med AIRAC-förfaranden.
AIS.OR.515 Uppdateringar av datamängder
En leverantör av flygbriefingtjänst ska
ändra eller återutge datamängder så pass regelbundet att de alltid är aktuella, och
utfärda permanenta ändringar och tillfälliga ändringar med lång varaktighet – minst tre månader – som görs tillgängliga som digitala data, i form av en komplett datamängd och/eller en delmängd som endast inbegriper skillnaderna gentemot en tidigare utfärdad fullständig datamängd.
AVSNITT 6 – PERSONALKRAV
AIS.OR.600 Allmänna krav
Utöver punkt ATM/ANS.OR.B.005 a.6 i bilaga III ska en leverantör av flygbriefingtjänst säkerställa att den personal som ansvarar för tillhandahållandet av flygdata och flyginformation
är medveten om och tillämpar
de krav rörande flyginformationsprodukter och flygbriefingtjänster som anges i avsnitten 2–5,
de uppdateringscykler som gäller för utfärdande av AIP-ändringar och AIP-tillägg avseende de områden för vilka de tillhandahåller flygdata eller flyginformation,
är tillräckligt utbildad, kompetent och auktoriserad för de arbetsuppgifter den ska utföra.
KAPITEL B – YTTERLIGARE TEKNISKA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV FLYGBRIEFINGTJÄNST (AIS.TR)
AVSNITT 2 – HANTERING AV DATAKVALITET
AIS.TR.200 Allmänt
Noggrannheten hos flygdata ska vara den som anges i flygdatakatalogen (nedan kallad datakatalogen), enligt specifikation i tillägg 1 till bilaga III (Del-ATM/ANS.OR).
Upplösningen hos flygdata ska stå i proportion till den faktiska datanoggrannheten.
Integriteten hos flygdata ska upprätthållas. Baserat på den integritetsklassificering som specificeras i datakatalogen ska förfaranden inrättas så att
i fråga om rutindata, förvanskning undviks under hela processen för databehandling,
i fråga om väsentliga data, ingen förvanskning uppstår under något skede av hela processen och att vid behov ytterligare processer införs för att hantera potentiella risker i den övergripande systemarkitekturen så att dataintegriteten på denna nivå säkras,
i fråga om kritiska data, ingen förvanskning uppstår under något skede av hela processen och att ytterligare integritetssäkringsförfaranden införs för att helt motverka effekterna av de fel som genom en grundlig analys av den övergripande systemarkitekturen identifieras som potentiella risker för dataintegriteten.
Spårbarheten hos flygdata ska säkerställas.
Aktualiteten hos flygdata ska säkerställas, inklusive eventuella begränsningar av den period data faktiskt gäller.
Fullständigheten hos flygdata ska säkerställas.
Formatet på de data som tillhandahålls ska säkerställa att data tolkas på ett sätt som är förenligt med deras avsedda användning.
AIS.TR.210 Utbyte av flygdata och flyginformation
Med undantag för terrängdata ska utbytesformatet för flygdata
möjliggöra utbyte av data för både enskilda objekt och grupper av objekt,
möjliggöra utbyte av referensinformation som ett resultat av permanenta ändringar,
struktureras i överensstämmelse med de områden och egenskaper som anges i flygdatakatalogen och dokumenteras genom en mappning mellan utbytesformatet och flygdatakatalogen.
AIS.TR.220 Verifiering
Verifieringen ska säkerställa att
flygdata mottagits utan förvanskning,
flygdataprocessen inte medför förvanskning.
Flygdata och flyginformation som förs in manuellt ska bli föremål för en oberoende verifiering så att eventuella fel som kan ha uppstått identifieras.
AIS.TR.225 Metadata
Metadata som insamlas ska minst omfatta följande:
Identifiering av de organisationer eller enheter som utför någon åtgärd för att ta fram, överföra eller manipulera flygdata.
Den åtgärd som utförts.
Datum och tidpunkt för utförande av åtgärden.
AIS.TR.235 Felrapportering, felmätning och korrigerande åtgärder
Mekanismer för felrapportering, felmätning och korrigerande åtgärder ska säkerställa följande:
Att de problem som identifierats under framtagande, produktion, lagring, hantering och behandling, eller de som rapporterats av användarna efter offentliggörandet, registreras.
Att alla problem som rapporterats avseende flygdata och flyginformation analyseras av leverantören av flygbriefingtjänst och att nödvändiga korrigerande åtgärder utförs.
Att lösning av alla fel, inkonsekvenser och avvikelser som upptäckts i kritiska och väsentliga flygdata prioriteras.
Att berörda användare varnas för fel på effektivast möjliga sätt, med beaktande av integritetsnivån hos flygdata och flyginformation.
Att återkoppling beträffande fel underlättas och uppmuntras.
AIS.TR.240 Begränsningar hos data
Data som inte uppfyller datakvalitetskraven (DQR) ska identifieras genom en notering eller ett uttryckligt angivande av kvalitetsvärdet.
AVSNITT 3 – FLYGINFORMATIONSPRODUKTER
AIS.TR.300 Allmänt – Flyginformationsprodukter
Flyginformationsprodukter avsedda att distribueras ska innehålla engelsk text i de delar som uttrycks i klartext, med undantag av produkter som är avsedda att distribueras enbart inom en medlemsstat.
Namn på platser ska stavas enligt lokalt bruk och vid behov translittereras till grundläggande latinska bokstäver enligt Internationella standardiseringsorganisationens (ISO) alfabet.
När det är lämpligt ska Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) förkortningar användas i flyginformationsprodukterna.
Kapitel 1 – Flyginformation i en standardiserad presentation
AIS.TR.305 Luftfartspublikation (AIP)
Luftfartspublikationer, AIP-ändringar och AIP-tillägg ska tillhandahållas som elektroniska luftfartspublikationer (eAIP). En eAIP ska kunna visas på en datorskärm och tryckas på papper.Luftfartspublikationer, AIP-ändringar och AIP-tillägg får även tillhandahållas i pappersform.
En luftfartspublikation ska innehålla
en uppgift om den behöriga myndighet som ansvarar för de flygtrafikrelaterade anläggningar, tjänster eller procedurer som omfattas av luftfartspublikationen,
de allmänna villkor enligt vilka tjänsterna eller anläggningarna får användas,
en lista över väsentliga skillnader mellan medlemsstatens regler och nationella praxis och Icaos relaterade standardbestämmelser och rekommendationer samt procedurer,
det val en medlemsstat gjort i varje betydande fall där ett alternativt handlingssätt föreskrivs i Icaos standardbestämmelser och rekommendationer samt procedurer.
Luftfartspublikationen ska innehålla information om och presenteras enligt de respektive områdesrubriker som anges i tillägg 1.
Den utgivande medlemsstaten och leverantören av flygbriefingtjänst ska tydligt anges.
Om två eller flera medlemsstater tillsammans tillhandahåller en luftfartspublikation ska dessa tydligt anges.
Varje luftfartspublikation ska vara fristående och innehålla en innehållsförteckning.
En luftfartspublikation ska delas in i tre delar (GEN, ENR och AD), avsnitt och underavsnitt, utom när den eller en volym av den är avsedd att kunna användas operativt under färd, i vilket fall det exakta formatet och den exakta utformningen får bestämmas av medlemsstaten förutsatt att en lämplig innehållsförteckning ingår.
Varje luftfartspublikation ska dateras.
Datumet, bestående av dag, månad (angiven med bokstäver) och år, ska utgöras av utgivningsdatumet och/eller informationens ikraftträdandedatum enligt AIRAC.
När perioder av aktivitet, tillgänglighet eller drift beskrivs ska tillämpliga dagar och tidpunkter anges.
Varje luftfartspublikation som ges ut som en tryckt volym och varje sida som ges ut i lösbladsform ska förses med tydlig uppgift om
vilken luftfartspublikation det rör sig om,
det territorium som omfattas och vid behov dess delenheter,
utgivande medlemsstat och producerande organisation (myndighet), och
sidnummer/kartrubriker.
Varje ändring av en tryckt volym av en luftfartspublikation ska ske med hjälp av ersättningsblad.
AIS.TR.310 AIP-ändringar
Alla operativt betydande modifikationer av en luftfartspublikation, i enlighet med punkt AIS.OR.505, ska ges ut inom AIRAC-systemet och tydligt identifieras som sådana.
Varje AIP-ändring ska tilldelas ett löpnummer, som utfärdas i följdordning.
När en AIP-ändring ges ut ska den hänvisa till serienumret för det NOTAM som har införlivats i ändringen.
De senaste uppdateringscykler som gäller för AIP-ändringar ska göras tillgängliga för allmänheten.
Ändringar eller noteringar för hand ska begränsas till ett minimum, och den normala ändringsmetoden ska vara en återutgivning eller ett ersättande av sidor.
Varje AIP-ändring ska
innefatta en kontrollista med aktuella datum för och nummer på varje lösbladssida av luftfartspublikationen, och
innehålla en sammanställning av utestående handgjorda ändringar.
Ny eller reviderad information ska identifieras genom en notering i marginalen.
Varje sida i en AIP-ändring, inklusive försättsbladet, ska innehålla ett utgivningsdatum och, i tillämpliga fall, ett ikraftträdandedatum.
De regelbundna intervallerna mellan AIP-ändringar ska anges i del 1 – Allmänt (GEN) i AIP.
AIS.TR.315 AIP-tillägg
AIP-tillägg som ges ut i tryckt form ska tillhandahållas på separata sidor.
De senaste uppdateringscykler som gäller för AIP-tillägg ska göras tillgängliga för allmänheten.
Varje AIP-tillägg ska tilldelas ett löpnummer, som utfärdas i följdordning och baseras på kalenderåret.
När ett AIP-tillägg ges ut som ersättning av ett NOTAM ska uppgift om serien av och numret på det berörda NOTAM anges.
En kontrollista över giltiga AIP-tillägg ska ges ut med högst en månads mellanrum, som en del av kontrollistan över NOTAM och med samma distribution som AIP-tillägg.
Varje sida i ett AIP-tillägg ska ha ett utgivningsdatum. Varje sida i ett AIP-tillägg inom AIRAC-systemet ska ha både ett utgivningsdatum och ett ikraftträdandedatum.
AIS.TR.320 Informationscirkulär för luftfarten (AIC)
Ett informationscirkulär för luftfarten ska tillhandahållas som ett elektroniskt dokument.
Ett informationscirkulär för luftfarten ska ges ut närhelst det är önskvärt att offentliggöra
prognoser över viktiga förändringar av flygtrafikrelaterade procedurer, tjänster och anläggningar,
prognoser över införandet av nya navigeringssystem,
viktig information från utredningar av flyghaverier/flygtillbud som rör flygsäkerheten,
information om regler för att skydda den civila luftfarten mot olagliga handlingar som äventyrar skyddet av den civila luftfarten,
råd i medicinska frågor av särskilt intresse för piloter,
varningar till piloter om undvikande av fysiska faror,
information om effekterna av vissa väderfenomen på luftfarten,
information om nya riskkällor som påverkar tekniken för hantering av luftfartyg,
information om regler som rör lufttransport av varor som omfattas av restriktioner,
hänvisningar till krav i nationell lagstiftning och EU-lagstiftning och till offentliggörandet av förändringar i denna lagstiftning,
information om arrangemang för licensiering av flygbesättningar,
information om utbildning av luftfartspersonal,
information om genomförande av eller undantag från krav i nationell lagstiftning och EU-lagstiftning,
råd om användning och underhåll av särskilda typer av utrustning,
faktisk eller planerad tillgänglighet för nya eller reviderade utgåvor av flygkartor,
information om transport av kommunikationsutrustning,
förklarande information om bullerreducering,
utvalda luftvärdighetsdirektiv,
information om ändringar i NOTAM-serier eller i distributionen av NOTAM, nya utgåvor av luftfartspublikationer eller större ändringar av deras innehåll, omfattning eller format,
förhandsinformation om snöplanen, och
annan information av liknande karaktär.
Ett informationscirkulär för luftfarten får inte användas för information som uppfyller kraven för att ingå i en luftfartspublikation eller ett NOTAM.
Den snöplan som utfärdats i enlighet med punkt AD 1.2.2 i en luftfartspublikation ska kompletteras med säsongsinformation som ska ges ut som ett informationscirkulär för luftfarten i god tid före början av varje vinter – och minst en månad före det att vinterförhållanden normalt inträder.
När en framtagande medlemsstat väljer att distribuera ett informationscirkulär för luftfarten utanför sitt territorium ska det distribueras på samma sätt som en luftfartspublikation.
Varje informationscirkulär för luftfarten ska tilldelas ett löpnummer, som utfärdas i följdordning och baseras på kalenderåret.
Om ett informationscirkulär för luftfarten ges ut i mer än en serie ska varje serie identifieras separat genom en bokstav.
En kontrollista över de informationscirkulär för luftfarten som för närvarande är i kraft ska ges ut minst en gång per år, med samma distribution som en luftfartspublikation.
En kontrollista över de informationscirkulär för luftfarten som ges ut utanför en medlemsstats territorium ska ingå i NOTAM-kontrollistan.
AIS.TR.330 NOTAM
Ett NOTAM ska utfärdas när följande information måste lämnas:
Etablering, stängning eller betydande ändringar av driften av flygplatser, helikopterflygplatser eller banor.
Etablering av, borttagande av och betydande ändringar i utförandet av flygtjänster.
Etablering, borttagande och betydande ändringar av den operativa kapaciteten hos radionavigeringstjänster och tjänster för kommunikation mellan luftfartyg och mark.
Avsaknad av tillgång till reservsystem och sekundära system, med en direkt operativ inverkan.
Inrättande, borttagande eller betydande ändringar av visuella hjälpmedel.
Avbrott i eller återställande av driften av viktiga delar av flygplatsens ljussystem.
Etablering, borttagande eller betydande ändringar av procedurer för flygtrafiktjänster.
Förekomst eller korrigering av större defekter eller hinder på manöverområdet.
Ändringar och begränsningar av tillgången till bränsle, olja och syrgas.
Större ändringar av tillgängliga anläggningar och tjänster för flygräddning (SAR).
Inrättande, borttagande eller återställande av driften av hinderljusfyrar.
Sådana ändringar av tillämpliga bestämmelser i den eller de berörda medlemsstaterna som kräver omedelbara åtgärder ur operativ synvinkel.
Operativa direktiv som kräver omedelbara åtgärder eller ändringar av dem.
Förekomst av riskkällor som påverkar flygtrafiken.
Planerade laser- och sökarljus, om det är sannolikt att piloters mörkerseende kan försämras.
Uppsättning, borttagande eller ändringar av hinder för flygtrafiken vid start- och utflygningsområden, områden för avbruten inflygning, inflygningsområden samt på banstråket.
Etablering eller avveckling av, inklusive i tillämpliga fall aktivering eller avaktivering, eller ändringar av status för förbjudna, begränsade eller farliga områden.
Etablering eller avveckling av områden eller flygvägar, eller delar av dessa, där det finns risk för ingripande och där det krävs att man bevakar VHF-nödfrekvensen 121,500 MHz.
Fördelning, annullering eller ändring av platsindikatorer.
Ändringar av brand- och räddningstjänstkategorier på flygplatser/helikopterflygplatser.
Förekomst, avlägsnande eller betydande ändringar av riskfyllda förhållanden på grund av snö, slask, is, radioaktivt material, giftiga kemikalier, nedfall av vulkanisk aska eller vatten på färdområdet.
Utbrott av epidemier som gör det nödvändigt att ändra de anmälda kraven avseende inokulationer och karantänsåtgärder.
Prognoser över kosmisk strålning från solen, om sådana tillhandahålls.
En operativt betydande ändring av vulkanisk aktivitet, plats, datum och tidpunkt för vulkanutbrott och/eller ett vulkaniskt askmolns utbredning horisontellt och vertikalt, inklusive rörelseriktning, och flygnivåer och flygvägar eller delar av flygvägar som kan påverkas.
Utsläpp i atmosfären av radioaktiva material eller giftiga kemikalier efter en kärnteknisk händelse eller ett kemikalietillbud, plats, datum och tidpunkt för händelsen/tillbudet, flygnivåer och flygvägar, eller delar av dessa, som kan påverkas, samt rörelseriktningen.
Inledande av humanitära hjälpuppdrag, och procedurer och/eller begränsningar som påverkar flygtrafiken.
Genomförande av kortfristiga beredskapsåtgärder vid störningar eller partiella störningar i flygtrafikledningstjänsten (ATS) och relaterade stödtjänster.
Särskild förlust av de satellitbaserade navigationssystemens integritet.
En rullbana är inte tillgänglig på grund av arbeten med färgmarkeringar på banan, eller tid som krävs för att göra banan tillgänglig om den utrustning som används för arbetena vid behov kan avlägsnas.
Ett NOTAM ska inte utfärdas för att lämna följande information:
Rutinunderhåll på plattor och taxibanor som inte inverkar på säkerheten vid luftfartygsrörelser.
Tillfälliga hinder i närheten av flygplatser/helikopterflygplatser som inte inverkar på säker drift av luftfartyg.
Ett partiellt fel på en flygplats eller helikopterflygplats ljussystem utan direkt inverkan på luftfarten.
Ett partiellt tillfälligt avbrott i förbindelsen mellan luftfartyg och mark, när det finns lämpliga alternativa frekvenser som är i funktion.
Avsaknad av lotstjänster för plattor och avstängningar, begränsningar och kontroller av vägtrafiken.
Det faktum att anvisnings-, destinations- eller andra instruktionsskyltar på flygplatsens färdområde är obrukbara.
Fallskärmshoppning i okontrollerat luftrum som omfattas av visuellflygregler (VFR), eller i kontrollerat luftrum vid offentliggjorda platser eller inom farliga eller förbjudna områden.
Utbildningsverksamhet som utförs av markenheter.
Avsaknad av tillgång till reservsystem och sekundära system utan operativ inverkan.
Begränsningar av anläggningar eller allmänna tjänster på flygplatser utan operativ inverkan.
Nationella bestämmelser som inte påverkar allmänflyget.
Tillkännagivanden eller varningar avseende eventuella/potentiella begränsningar utan operativ inverkan.
Allmänna påminnelser om redan offentliggjord information.
Tillgång till utrustning för markenheter, utan information om den operativa inverkan på luftrummets och anläggningarnas användare.
Information om laserljus utan operativ inverkan och om fyrverkerier under den lägsta flyghöjden.
Stängning av delar av färdområdet i samband med lokalt samordnat, planerat arbete som varar mindre än en timme.
Stängning eller driftsändring av eller avsaknad av tillträde till en flygplats/helikopterflygplats, på tidpunkter som ligger utanför flygplatsens/helikopterflygplatsens driftstimmar.
Annan icke-operativ information av liknande temporär karaktär.
Om inte annat följer av punkterna AIS.TR.330 f och g, ska varje NOTAM innehålla information i den ordning som anges i NOTAM-formatet i tillägg 2.
Texten i ett NOTAM ska bestå av den terminologi/enhetliga förkortade fraseologi som används i Icaos NOTAM-kod, kompletterad med Icaos förkortningar, indikatorer, identifierare, beteckningar, anropssignaler, frekvenser, siffror och klartext.
NOTAM ska utfärdas på engelska. Om det krävs för inhemska användare får NOTAM utfärdas även på det nationella språket.
Uppgifter om snö, slask, is, frost, stillastående vatten eller annat vatten i samband med snö, slask, is eller frost på färdområdet ska spridas med hjälp av ett SNOWTAM och ska innehålla information i den ordning som anges i SNOWTAM-formatet i tillägg 3a.
Information om en operativt betydande ändring av vulkanisk aktivitet, ett vulkanutbrott och/eller ett vulkaniskt askmoln ska, om den rapporteras med hjälp av ett ASHTAM, innehålla information i den ordning som anges i ASHTAM-formatet i tillägg 4.
När fel uppstår i ett NOTAM ska ett NOTAM med ett nytt nummer utfärdas som ersättning för det felaktiga NOTAM, eller ska det felaktiga NOTAM annulleras och ett nytt NOTAM utfärdas.
När ett NOTAM utfärdas som annullerar eller ersätter ett tidigare NOTAM ska
serien av och nummer/år för det föregående NOTAM anges,
båda NOTAM ingå i samma serie och ha samma platsindikator och område.
Endast ett NOTAM får annulleras genom eller ersättas av ett NOTAM.
Varje NOTAM ska behandla endast ett (1) område och ett (1) förhållande som gäller området.
Varje NOTAM ska vara så kortfattat som möjligt och sammanställas så att dess budskap är tydligt, utan att hänvisa till ett annat dokument.
Ett NOTAM som innehåller permanent eller tillfällig information med lång varaktighet ska innehålla lämpliga hänvisningar till luftfartspublikationen (AIP) eller AIP-tillägget.
Platsindikatorerna i texten till ett NOTAM ska vara de som anges i Icao Doc 7910 ”Location Indicators”. En förkortad form av sådana indikatorer får inte användas. Om en plats inte har tilldelats någon Icao-platsindikator ska platsens namn anges i klartext.
Varje NOTAM ska ingå i en serie som identifieras genom en bokstav och ett fyrsiffrigt nummer följt av ett snedstreck och ett tvåsiffrigt nummer för året. Det fyrsiffriga numret ska utfärdas i följdordning och baseras på kalenderåret.
Alla NOTAM ska delas upp i serier utifrån område, trafik eller platser eller kombinationer av dessa, beroende på slutanvändarnas behov. NOTAM för flygplatser som tillåter internationell flygtrafik ska utfärdas i internationella NOTAM-serier.
Om NOTAM utfärdas på både engelska och det eller de nationella språken, ska NOTAM-serien organiseras så att de nationella språkserierna motsvarar den engelska serien sett till innehåll och numrering.
Innehållet i och den geografiska täckningen för varje NOTAM-serie ska anges i detalj i punkt GEN 3 i luftfartspublikationen.
En kontrollista över giltiga NOTAM ska regelbundet tillhandahållas.
Ett NOTAM innehållande kontrollistan ska utfärdas för varje serie.
Ett NOTAM innehållande kontrollistan ska också hänvisa till de senaste AIP-ändringarna, AIP-tilläggen, datamängderna och åtminstone de informationscirkulär för luftfarten som distribuerats.
Ett NOTAM innehållande kontrollistan ska ha samma distribution som den faktiska meddelandeserie som det hänvisar till och ska tydligt identifieras som en kontrollista.
Tilldelningen till olika serier ska övervakas och vid behov ska lämpliga åtgärder vidtas för att se till att ingen serie når det maximalt möjliga antalet utfärdade NOTAM före utgången av ett kalenderår.
Kapitel 2 – Digitala datamängder
AIS.TR.335 Allmänt – Digitala datamängder
En standard för geografisk information ska användas som referensram.
En beskrivning av varje tillgänglig datamängd ska lämnas i form av en dataproduktspecifikation.
För att se till att aktuella uppgifter används ska en kontrollista över tillgängliga datamängder, inklusive deras ikraftträdandedatum och utgivningsdatum, göras tillgänglig för användare.
Kontrollistan över datamängder ska göras tillgänglig enligt samma distributionsmetod som används för datamängderna.
AIS.TR.340 Krav avseende metadata
Metadata för varje datamängd ska minst innefatta
namnen på de organisationer eller enheter som tillhandahåller datamängden,
datum och tidpunkt för tillhandahållande av datamängden,
datamängdens giltighet, och
eventuella begränsningar av hur datamängden kan användas.
AIS.TR.345 AIP-datamängd
En AIP-datamängd ska innehålla data om följande områden, inklusive i tillämpliga fall nedanstående egenskaper:
Dataområden |
Tillhörande egenskaper, som ett minimum |
ATS-luftrum |
Typ, namn, laterala gränser, vertikala gränser, luftrumsklass |
Luftrum för särskild verksamhet |
Typ, namn, laterala gränser, vertikala gränser, restriktion, aktivering |
Flygväg |
Identifierarprefix, flygregler, beteckning |
Ruttsegment |
Navigeringsspecifikation, startpunkt, slutpunkt, färdlinje, avstånd, övre gräns, nedre gräns, minimihöjd på sträcka (MEA), minimihöjd för hinderfrihet (MOCA), riktning för marschhöjd, omvänd riktning för marschhöjd, krav på navigeringsprestanda |
Brytpunkt – på sträcka |
Rapporteringskrav, identifiering, plats, bildande |
Flygplats/helikopterflygplats |
Platsindikator, namn, Iata-beteckning, stad som betjänas, certifieringsdatum, i tillämpliga fall sista giltighetsdag för certifieringen, kontrolltyp, flygplatsens höjd, referenstemperatur, magnetisk deklination, flygplatsens referenspunkt |
Rullbana |
Beteckning, nominell längd, nominell bredd, typ av yta, styrka |
Banriktning |
Beteckning, geografisk bäring, tröskel, tillgänglig startbana (TORA), tillgänglig startsträcka (TODA), tillgänglig start-stoppsträcka (ASDA), tillgänglig landningssträcka (LDA), avvisad tillgänglig startsträcka (för helikoptrar) |
Start- och landningsområde (FATO) |
Beteckning, längd, bredd, tröskelpunkt |
Sättnings- och lättningsområde (TLOF) |
Beteckning, centrumpunkt, längd, bredd, typ av yta |
Radionavigationshjälpmedel |
Typidentifiering, namn, flygplats som betjänas, driftstid, magnetisk deklination, frekvens/kanal, position, höjd, magnetisk bäring, geografisk bäring, nollbäringens riktning |
När någon egenskap inte har definierats för en viss förekomst av de områden som förtecknas i led a ska delmängden av AIP-data innehålla följande fras i klartext: ”Ej tillämpligt”.
AIS.TR.350 Terräng- och hinderdata – Allmänna krav
Täckningsområden för terräng- och hinderdatamängder ska anges enligt följande:
Område 1: en medlemsstats hela territorium.
Område 2: i närheten av en flygplats, med följande indelning:
Område 2a: ett rektangulärt område omkring en bana som omfattar banstråket plus eventuella hinderfria stigområden.
Område 2b: ett område som sträcker sig från slutet av område 2a i avgångens riktning, med en längd av 10 km och ett spridningsspår på 15 % på varje sida.
Område 2c: ett område som sträcker sig utanför områdena 2a och 2b på ett avstånd av högst 10 km från gränsen för område 2a.
Område 2d: ett område utanför områdena 2a, 2b och 2c upp till ett avstånd av 45 km från flygplatsens referenspunkt eller till en befintlig gräns för flygplatskontrollzonen (TMA), beroende på vilket som är närmast.
Område 3: ett område som gränsar till flygplatsens färdområde och sträcker sig horisontellt från kanten av en bana till 90 m från banans centrumlinje och 50 m från kanten på alla andra delar av flygplatsens färdområde.
Område 4: ett område som sträcker sig 900 m före bantröskeln och 60 m på vardera sidan om en förlängd centrumlinje på banan i inflygningens riktning, i fråga om en bana för precisionsinflygning kategori II eller precisionsinflygning kategori III.
AIS.TR.355 Datamängder avseende terräng
Om datamängder avseende terräng tillhandahålls i enlighet med punkt AIS.OR.355 gäller följande:
Datamängder avseende terräng ska innehålla en digital representation av terrängens yta i form av kontinuerliga höjdvärden vid alla skärningspunkter i ett fastställt rutnät, med referens till ett och samma datum.
Ett terrängrutnät ska vara angulärt eller linjärt och ska ha regelbunden eller oregelbunden form.
Datamängder avseende terräng ska innefatta spatiala (position och höjd), tematiska och temporala aspekter av jordens yta med naturligt förekommande objekt, exklusive hinder.
Endast en objekttyp, dvs. terräng, ska tillhandahållas.
Följande terrängobjektsattribut ska registreras i en datamängd avseende terräng:
Täckningsområde.
Identifiering av dataoriginatorn.
Identifierare för datakälla.
Insamlingsmetod.
Avstånd mellan punkter.
Horisontellt referenssystem
Horisontell upplösning.
Horisontell noggrannhet.
Horisontell konfidensnivå.
Horisontell position.
Höjd över havet (elevation).
Höjdreferens.
Vertikalt referenssystem.
Vertikal upplösning.
Vertikal noggrannhet.
Vertikal konfidensnivå.
Registrerad yta.
Integritet.
Datum och tidsangivelse.
Den måttenhet som används.
Inom en radie av 10 km från ARP ska terrängdata uppfylla de numeriska kraven för område 2.
Inom ett område mellan 10 km och gränsen för TMA, eller en radie av 45 km, beroende på vilket område som är minst, ska data om terräng som penetrerar det horisontella planet 120 m över den lägsta banhöjden uppfylla de numeriska kraven för område 2.
Inom ett område mellan 10 km och gränsen för TMA, eller en radie av 45 km, beroende på vilket område som är minst, ska data om terräng som inte penetrerar det horisontella planet 120 m över den lägsta banhöjden uppfylla de numeriska kraven för område 1.
I de delar av område 2 där flygtrafik är förbjuden på grund av mycket hög terräng eller andra lokala restriktioner och/eller föreskrifter, ska terrängdata uppfylla de numeriska kraven för område 1.
Terrängdatainsamlingsytor – områdena 1 och 2
AIS.TR.360 Datamängder avseende hinder
Om datamängder avseende hinder tillhandahålls i enlighet med punkt AIS.OR.360 gäller följande:
Hinderdataobjekt ska representeras i datamängderna av punkter, linjer eller polygoner.
Alla fastställda hinderobjekttyper ska tillhandahållas och varje typ ska beskrivas utifrån följande attribut:
Täckningsområde.
Identifiering av dataoriginatorn.
Identifierare för datakälla.
Hinderidentifierare.
Horisontell noggrannhet.
Horisontell konfidensnivå.
Horisontell position.
Horisontell upplösning.
Horisontell utsträckning.
Horisontellt referenssystem.
Höjd över havet (elevation).
Vertikal noggrannhet.
Vertikal konfidensnivå.
Vertikal upplösning.
Vertikalt referenssystem.
Hindertyp.
Geometrityp.
Integritet.
Datum och tidsangivelse.
Den måttenhet som används.
Belysning.
Markering.
Hinderdata för områdena 2 och 3 ska insamlas på grundval av följande insamlingsytor:
Insamlingsytan för hinder i område 2a har en höjd av 3 m över den närmaste banans höjd, mätt längs banans centrumlinje, och i fråga om de delar som hänger samman med ett hinderfritt stigområde, om ett sådant finns, vid höjden för närmaste banände.
Insamlingsytan för hinder i område 2b har en lutning på 1,2 % från slutet av område 2a vid banändens höjd och i avgångens riktning, med en längd av 10 km och ett spridningsspår på 15 % på varje sida, varvid data rörande hinder med en lägre höjd än 3 m över marken inte behöver insamlas.
Insamlingsytan för hinder i område 2c har en lutning på 1,2 % och sträcker sig utanför områdena 2a och 2b som längst 10 km från gränsen för område 2a. Den initiala höjden över havet för område 2c ska vara höjden på den punkt för område 2a där område 2c påbörjas. Data rörande hinder med en lägre höjd än 15 m över marken behöver inte insamlas.
Insamlingsytan för hinder i område 2d har en höjd av 100 m över marken.
Insamlingsytan för hinder i område 3 sträcker sig 0,5 m över det horisontella plan som passerar genom den närmaste punkten på flygplatsens färdområde.
I de delar av område 2 där flygtrafik är förbjuden på grund av mycket hög terräng eller andra lokala restriktioner och/eller föreskrifter, ska hinderdata insamlas och registreras i enlighet med de numeriska kraven för område 1.
I produktspecifikationen för hinderdata, stödd av geografiska koordinater för varje flygplats som ingår i datamängden, ska följande områden beskrivas:
Områdena 2a, 2b, 2c och 2d.
Startflygbaneområdet.
De hinderbegränsande ytorna.
Datamängder avseende hinder ska innehålla en digital representation av hindrens vertikala och horisontella utsträckning.
Hinder får inte innefattas i datamängder avseende terräng.
Insamlingsytor för hinderdata – områdena 1 och 2
AIS.TR.365 Datamängder avseende kartering för flygplatser
Datamängder avseende kartering för flygplatser ska innehålla en digital representation av flygplatsers objekt.
ISO-standarderna för geografisk information ska användas som referensram.
Karteringsdataprodukter för flygplatser ska beskrivas enligt den relevanta standarden för dataproduktspecifikationer.
Innehållet i och strukturen på datamängder avseende kartering för flygplatser ska fastställas utifrån ett tillämpningsschema och en objektkatalog.
AIS.TR.370 Datamängder avseende instrumentflygningsprocedurer
Datamängder avseende instrumentflygningsprocedurer ska innehålla en digital representation av instrumentflygningsprocedurer.
Datamängderna avseende instrumentflygningsprocedurer ska innefatta data om följande områden, inklusive alla deras egenskaper:
Procedurer.
Procedursegment.
Segment för slutlig inflygning.
Procedurfix.
Procedurväntläge.
Specifika förhållanden för helikopterprocedurer.
AVSNITT 4 – DISTRIBUTIONSTJÄNSTER OCH INFORMATIONSTJÄNSTER FÖRE FLYGNING
AIS.TR.400 Distributionstjänster
Ett i förväg fastställt distributionssystem för NOTAM som sänds via AFS ska användas när det är möjligt.
Distribution av andra NOTAM-serier än sådana som distribueras internationellt ska beviljas på begäran.
NOTAM ska utarbetas i enlighet med de Icao-kommunikationsförfaranden som föreskrivs i Icao-bilaga 10, volym II.
Varje NOTAM ska sändas som ett enda telekommunikationsmeddelande.
Utbytet av ASHTAM utanför en medlemsstats territorium, och NOTAM när medlemsstaterna använder NOTAM för distribution av information om vulkanisk aktivitet, ska inbegripa rådgivande centraler för vulkanisk aska och de globala centralerna för områdesprognoser samt ta hänsyn till kraven i samband med långväga flygningar.
AIS.TR.405 Informationstjänster före flygning
Automatiserade system för tillhandahållande av information före flygning ska användas för att göra flygdata och flyginformation tillgängliga för personal som har arbetsuppgifter som rör flygtrafiken, inbegripet flygbesättningsmedlemmar, för egen briefing, färdplanering och flyginformationstjänst.
Gränssnittet mellan människa och maskin i utrustningen för informationstjänster före flygning ska säkerställa enkel tillgång till all relevant information och alla relevanta data på ett planerat sätt.
Utrustningen för egen briefing i ett automatiserat system för tillhandahållande av information före flygning ska vid behov ge tillgång till flygbriefingtjänst som kan konsulteras per telefon eller med hjälp av andra lämpliga telekommunikationsmedel.
Automatiserade system för tillhandahållande av information före flygning som tillhandahåller flygdata och flyginformation för egen briefing, färdplanering och flyginformationstjänst ska
sörja för en kontinuerlig uppdatering i god tid av systemdatabasen och en övervakning av att de flygdata som lagras är giltiga och har god kvalitet,
medge att personal som har arbetsuppgifter som rör flygtrafiken, inbegripet flygbesättningsmedlemmar, berörd luftfartspersonal och andra luftfartsanvändare, får tillträde till systemet via lämpliga telekommunikationsmetoder,
vid behov säkerställa tillhandahållandet av flygdata och flyginformation som erhållits i pappersform,
använda åtkomst- och förfrågningsrutiner baserade på förkortat klarspråk och Icao-platsindikatorer i enlighet med Icao Doc 7910, beroende på vad som är tillämpligt, eller baserade på ett menystyrt användargränssnitt eller någon annan lämplig mekanism,
besvara en användares begäran om information i god tid.
Samtliga NOTAM ska som standard göras tillgängliga för briefing och användaren ska bestämma i vilken mån innehållet ska reduceras.
AVSNITT 5 – UPPDATERINGAR AV FLYGINFORMATIONSPRODUKTER
AIS.TR.500 Allmänt – Uppdateringar av flyginformationsprodukter
Samma uppdatering enligt AIRAC-cykeln ska tillämpas på AIP-ändringar, AIP-tillägg, AIP-datamängder och datamängder avseende instrumentflygningsprocedurer, så att det säkerställs att dataobjekt som finns i flera flyginformationsprodukter är enhetliga.
AIS.TR.505 AIRAC
Information om följande omständigheter ska distribueras inom ramen för AIRAC-systemet:
Horisontella och vertikala gränser, bestämmelser och förfaranden som är tillämpliga på
flyginformationsregioner (FIR),
kontrollområden (CTA),
kontrollzoner,
rådgivningsområden,
ATS-flygvägar,
områden med permanent fara, förbjudna områden och restriktionsområden (inklusive typ och aktiva perioder, om dessa är kända) samt luftförsvarsidentifieringszoner (ADIZ),
permanenta områden eller flygvägar, eller delar av dessa, där ingripande kan förekomma,
luftrum med radiokrav (RMZ) och/eller luftrum med transponderkrav (TMZ).
Positioner, frekvenser, anropssignaler och identifierare som används i radionavigationshjälpmedel, kända avvikelser i och underhållsperioder för sådana hjälpmedel, och kommunikations- och övervakningsanläggningar.
Väntläges- och inflygningsprocedurer, ankomst- och avgångsprocedurer, bullerreducerande förfaranden och alla andra relevanta ATS-procedurer.
Genomgångsnivåer, genomgångshöjder och lägsta sektorhöjder.
Meteorologiska anläggningar (inbegripet sändningar) och förfaranden.
Banor och utrullningsområden.
Taxibanor och plattor.
Markdriftsförfaranden på flygplatser (inbegripet procedurer vid låga siktvärden).
Inflygnings- och banbelysning.
Operativa minima vid flygplats, om de har offentliggjorts av en medlemsstat.
Särskilda arrangemang ska införas när större ändringar planeras och när det är önskvärt och praktiskt möjligt att lämna besked i förväg.
Om information inte har lämnats inom AIRAC-datumet ska en NIL-anmälan distribueras genom ett NOTAM eller annat lämpligt medel senast en cykel före det berörda ikraftträdandedatumet enligt AIRAC.
AIS.TR.510 NOTAM
NOTAM ska offentliggöras med tillräcklig ledtid så att berörda parter kan vidta nödvändiga åtgärder, utom i händelse av obrukbarhet, vulkanisk aktivitet, utsläpp av radioaktivt material och giftiga kemikalier och andra händelser som inte kan förutses.
I NOTAM om att navigeringshjälpmedel, anläggningar eller kommunikationstjänster är obrukbara ska det uppskattas hur länge de kommer att vara obrukbara eller när de förväntas vara återställda.
Inom tre månader från utfärdandet av ett permanent NOTAM ska informationen i detta NOTAM ingå i de berörda flyginformationsprodukterna.
Inom tre månader från utfärdandet av ett tillfälligt NOTAM med lång varaktighet ska informationen i detta NOTAM ingå i ett AIP-tillägg.
När ett NOTAM med en uppskattad sista giltighetsdag oväntat överskrider tremånadersperioden ska ett ersättnings-NOTAM utfärdas, om inte tillståndet väntas vara under ytterligare en period på över tre månader, i vilket fall ett AIP-tillägg ska utfärdas.
Ett ”utlösande NOTAM” ska kortfattat beskriva innehållet i, datum och tidpunkt för ikraftträdande av och referensnummer för ändringen eller tillägget.
Ett ”utlösande NOTAM” ska träda i kraft på samma dag och vid samma tidpunkt som AIP-ändringen eller AIP-tillägget.
När det gäller AIP-ändringar ska ett ”utlösande NOTAM” gälla under 14 dagar.
I fråga om AIP-tillägg som gäller i mindre än 14 dagar, ska ett ”utlösande NOTAM” gälla under hela den tid då AIP-tillägget gäller.
I fråga om AIP-tillägg som gäller i minst 14 dagar, ska ett ”utlösande NOTAM” också gälla i minst 14 dagar.
AIS.TR.515 Uppdateringar av datamängder
Uppdateringsintervallet för AIP-datamängder och datamängder avseende instrumentflygningsprocedurer ska anges i dataproduktspecifikationen.
Datamängder som har gjorts tillgängliga i förväg, i enlighet med AIRAC-cykeln, ska uppdateras med de ändringar utanför AIRAC som skett mellan offentliggörandet och ikraftträdandedatumet.
Tillägg 1
INNEHÅLLET I LUFTFARTSPUBLIKATIONEN (AIP)
DEL 1 – ALLMÄNNA KRAV (GEN)
När luftfartspublikationen (AIP) sammanställs som en volym ska förordet, förteckningen över AIP-ändringar, förteckningen över AIP-tillägg, kontrollistan över AIP-sidor samt listan över aktuella handändringar endast visas i Del 1 – GEN, och noteringen ”ej tillämpligt” ska anges för alla dessa underavsnitt i delarna 2 och 3.
Om en AIP sammanställs och görs tillgänglig som mer än en volym där varje volym har en separat ändrings- och tilläggstjänst, ska ett separat förord, en separat förteckning över AIP-ändringar, en separat förteckning över AIP-tillägg, en separat kontrollista över AIP-sidor samt en separat lista över aktuella handändringar ingå i varje volym.
GEN 0.1 Förord
En kort beskrivning av AIP inklusive
namnet på den publicerande organisationen,
tillämpliga Icao-dokument,
publikationsform (t.ex. tryck, online eller andra elektroniska medier),
AIP-strukturen och fastställda regelbundna ändringsintervall,
upphovsrättspolicy, om tillämpligt,
vilken tjänst som ska kontaktas om man upptäcker AIP-fel eller -brister.
GEN 0.2 Förteckning över AIP-ändringar
En förteckning över AIP-ändringar samt AIRAC AIP-ändringar (publicerat i enlighet med AIRAC-systemet) som innehåller
nummer på ändringen,
publikationsdatum,
inlagt datum (för AIRAC AIP-ändringar, ikraftträdandedatum),
initialer för den tjänsteman som lade in ändringen.
GEN 0.3 Förteckning över AIP-tillägg
En förteckning över utfärdade AIP-tillägg som innehåller
nummer på tillägget,
det område som tillägget gäller,
de AIP-avsnitt som påverkas,
giltighetstid,
annullerad post.
GEN 0.4 Kontrollista över AIP-sidor
En kontrollista över AIP-sidor som innehåller
sidnummer/kartrubrik,
publicerings- eller ikraftträdandedatum (dag, månadsnamn och år) för flyginformationen.
GEN 0.5 Lista över handändringar av AIP
En lista över aktuella handändringar till AIP som innehåller
de AIP-sidor som påverkas,
ändrad text, och
det AIP-ändringsnummer genom vilket en handändring introducerades.
GEN 0.6 Innehållsförteckning till del 1
En lista över de avsnitt och underavsnitt som ingår i Del 1 – Allmänna krav (GEN).
GEN 1. NATIONELLA REGLER OCH KRAV
GEN 1.1 Utnämnda myndigheter
Adresserna till de utnämnda myndigheter som arbetar med att främja internationell flygtrafik (civil luftfart, flygväder, tull, immigration, hälsa, undervägsavgifter och flygplats-/helikopterflygplatsavgifter, växtkarantän samt utredning av flyghaverier) ska för varje myndighet innehålla
utnämnd myndighet,
myndighetens namn,
postadress,
telefonnummer,
faxnummer,
e-postadress,
AFS-adress (Luftfartens fasta telekommunikationstjänst), och
webbplatsadress, om tillgängligt.
GEN 1.2 Luftfartygs inresa, transit och avresa
Regler och krav vad gäller förhandsanmälan och ansökan om tillstånd för luftfartygs inresa, transit och avresa i samband med internationella flygningar
GEN 1.3 Passagerares och besättnings inresa, transit och avresa
Regler (inklusive tull, immigration, karantän och krav vad gäller förhandsanmälan och ansökan om tillstånd) vad gäller inresa, transit och avresa för icke-invandrande passagerare och besättning.
GEN 1.4 Inresa, transit och avresa avseende gods
Regler (inklusive tull och krav vad gäller förhandsanmälan och ansökan om tillstånd) vad gäller inresa, transit och avresa avseende gods.
GEN 1.5 Luftfartygs instrument, utrustning och flygdokumentation
En kort beskrivning av luftfartygets instrument, utrustning och flygdokumentation, inklusive följande:
Instrument, utrustning (inklusive luftfartygets kommunikations-, navigations- och övervakningsutrustning) och flygdokumentation som ska finnas på luftfartyget, inklusive eventuella specialkrav utöver de bestämmelser som specificeras i kapitel D i bilaga IV (Del-CAT) till förordning (EU) nr 965/2012.
Nödradiosändare (ELT), signalanordningar och livräddningsutrustning i enlighet med punkt CAT.IDE.A.280 i bilaga IV (Del-CAT) och punkt NCC.IDE.A.215 i bilaga VI (Del-NCC) till förordning (EU) nr 965/2012 i de fall när detta bestäms genom regionala flygtrafikmöten för flyg över utpekade landområden.
GEN 1.6 Sammanfattning av nationella regler och internationella avtal/konventioner
En lista över titlar och hänvisningar samt, när detta är tillämpligt, sammanfattningar av nationella regler som påverkar flygtrafik tillsammans med en lista över internationella avtal/konventioner som ratificerats av medlemsstaten.
GEN 1.7 Avvikelser från Icaos standardbestämmelser och rekommendationer samt procedurer
En lista över väsentliga avvikelser mellan nationella regler och nationell praxis i medlemsstaten och relaterade Icao-bestämmelser, inklusive
berörda bestämmelser (bilaga och nummer på upplaga, punkt), och
avvikelser i fulltext.
Alla väsentliga avvikelser ska anges i detta underavsnitt. Alla bilagor ska listas i numerisk ordning även om det inte finns några avvikelser från en Icao-bilaga, i vilket fall en NIL-anmälan ska tillhandahållas. Nationella avvikelser eller i vilken omfattning regionala tilläggsprocedurer (SUPP) inte tillämpas ska anmälas omedelbart i enlighet med den bilaga som tilläggsproceduren är kopplad till.
GEN 2. TABELLER OCH KODER
GEN 2.1 Mätsystem, märkning på luftfartyg, helgdagar
GEN 2.1.1 Måttenheter
En beskrivning av de måttenheter som används, inklusive en tabell över måttenheter.
GEN 2.1.2 Temporalt referenssystem
Beskrivning av det temporala referenssystem som används (kalender- och tidsystem), tillsammans med uppgifter om huruvida sommartid används och hur det temporala referenssystemet ser ut i AIP.
GEN 2.1.3 Horisontellt referenssystem
En kort beskrivning av det horisontella (geodetiska) referenssystem som används, inklusive
namn/beteckning på referenssystemet,
identifiering av och parametrar för projektionen,
identifiering av den ellipsoid som används,
identifiering av det geodetiska datum som används,
tillämpningsområde(n), och
en förklaring, om det är tillämpligt, av den asterisk som används för att identifiera de koordinater som inte uppfyller precisionskraven i Icao-bilagorna 11 och 14.
GEN 2.1.4 Vertikalt referenssystem
En kort beskrivning av det vertikala referenssystem som används, inklusive följande:
Namn/beteckning på referenssystemet.
Beskrivning av geoidmodellen, inklusive de parametrar som krävs för höjdtransformationer mellan den modell som används och EGM-96.
En förklaring, om det är tillämpligt, av den asterisk som används för att identifiera elevationer/geoidhöjder som inte uppfyller precisionskraven i Icao-bilaga 14.
GEN 2.1.5 Luftfartygs nationalitets- och registreringsbeteckningar
Uppgifter om luftfartygs nationalitets- och registreringsbeteckningar som antagits av medlemsstater.
GEN 2.1.6 Allmänna helgdagar
En lista över allmänna heldagar med uppgifter om de tjänster som påverkas.
GEN 2.2 De förkortningar som används i AIS-publikationer
En lista i alfabetisk ordning över de förkortningar med respektive betydelse som används av medlemsstaten i dess AIP och i distributionen av flygdata och flyginformation med lämpliga anmärkningar för de nationella förkortningar som skiljer sig från dem som ingår i Icao-dokument 8400 Procedures for Air Navigation Services – Icao Abbreviations and Codes (PANS-ABC).
GEN 2.3 Kartsymboler
En lista över kartsymboler arrangerade efter den kartserie där symbolerna tillämpas.
GEN 2.4 Platsindikatorer
En lista i alfabetisk ordning över Icao-platsindikatorer som tilldelats platserna för fasta luftfartsstationer, som ska användas för kodning och avkodning. En kommentar ska läggas till platser som inte är anslutna till luftfartens fasta telekommunikationstjänst.
GEN 2.5 Lista över radionavigeringshjälpmedel
En alfabetisk lista över radionavigeringshjälpmedel som innehåller
identifieringskod,
namn på stationen,
typ av anläggning/hjälpmedel,
uppgifter om hjälpen är till för betjäning på sträcka (E), på flygplatsen (A) eller för dubbla syften (AE).
GEN 2.6 Omräkning av måttenheter
Omräkningstabeller eller omräkningsformler mellan
nautiska mil och kilometer och vice versa,
fot och meter och vice versa,
bågminuter med decimal och bågsekunder och vice versa,
andra lämpliga omräkningar.
GEN 2.7 Soluppgång/solnedgång
Information om när solen går upp och ner, inklusive en kort beskrivning av de kriterier som används för bestämning av de tider som anges och antingen en enkel formel eller en tabell från vilken tiderna kan beräknas för vilken plats som helst i territoriet/ansvarsområdet, eller en lista i alfabetisk ordning över platser för vilka tider anges i tabellen med en hänvisning till den anslutna sidan i tabellen samt tabellerna för soluppgång och solnedgång för de utvalda stationerna/platserna som inbegriper
stationens namn,
Icao-platsindikator,
geografiska koordinater i grader och minuter,
datum för vilka tider anges,
tiden för den borgerliga gryningens början,
tiden för soluppgång,
tiden för solnedgång och
tiden för den borgerliga skymningens slut.
GEN 3. TJÄNSTER
GEN 3.1 Flygbriefingtjänster (AIS)
GEN 3.1.1 Ansvarig tjänst
Beskrivning av den flygbriefingtjänst (AIS) som tillhandahålls och dess huvudsakliga komponenter, inklusive
tjänst/enhetsnamn,
postadress,
telefonnummer,
faxnummer,
e-postadress,
AFS-adress,
webbplatsadress, om tillgängligt,
en redogörelse om de bestämmelser som tjänsten bygger på och en hänvisning till den plats i AIP där eventuella avvikelser anges.
GEN 3.1.2 Ansvarsområde
Ansvarsområde för AIS.
GEN 3.1.3 Luftfartspublikationer
Beskrivning av flyginformationsprodukternas beståndsdelar, inklusive
AIP och dess anknutna ändringstjänst,
AIP-tillägg,
AIC,
NOTAM och informationsbulletiner före flygning (PIB),
checklistor och listor med giltiga NOTAM,
hur de kan införskaffas.
När AIC används för att sprida publikationspriser ska det anges i detta avsnitt av AIP.
GEN 3.1.4 AIRAC-system
En kort beskrivning av det AIRAC-system som tillhandahålls inklusive en tabell över AIRAC-datum som är aktuella nu och inom en nära framtid.
GEN 3.1.5 Informationstjänst före flygning på flygplatser/helikopterflygplatser
En lista över flygplatser/helikopterflygplatser på vilka information före flygning är rutinmässigt tillgänglig, inklusive uppgifter om relevanta
beståndsdelar för innehavda flyginformationsprodukter,
innehavda kartor,
allmänt täckningsområde för sådana uppgifter.
GEN 3.1.6 Digitala datamängder
Beskrivning av tillgängliga datamängder, inklusive
namnet på datamängden,
en kort beskrivning,
ingående dataoområden
geografisk omfattning,
begränsningar kopplade till dess användning, om tillämpligt.
Kontaktuppgifter om hur datamängder kan tillgås som innehåller
namn på den ansvariga personen, tjänsten eller organisationen,
gatuadress och e-postadress till den ansvariga personen, tjänsten eller organisationen,
faxnummer till den ansvariga personen, tjänsten eller organisationen,
telefonnummer till den ansvariga personen, tjänsten eller organisationen,
öppettider (den tidsperiod inklusive tidzon när man kan ta kontakt),
onlineinformation som kan användas för att kontakta personen, tjänsten eller organisationen, och
ytterligare information, om nödvändig, om hur och när man kan kontakta personen, tjänsten eller organisationen.
GEN 3.2 Flygkartor
GEN 3.2.1 Ansvariga tjänster
Beskrivning av den tjänst eller de tjänster som är ansvariga för att tillverka flygkartor, inklusive
tjänstens namn,
postadress,
telefonnummer,
faxnummer,
e-postadress,
AFS-adress,
webbplatsadress, om tillgängligt, och
en redogörelse om de bestämmelser som tjänsten bygger på och en hänvisning till den plats i AIP där eventuella avvikelser från Icao anges.
GEN 3.2.2 Underhåll av kartor
En kort beskrivning av hur flygkartor omarbetas och ändras.
GEN 3.2.3 Inköpsarrangemang
Uppgifter om hur kartor kan införskaffas, som innehåller
tjänst/försäljningsagentur(er),
postadress,
telefonnummer,
faxnummer,
e-postadress,
AFS-adress,
webbplatsadress, om tillgängligt.
GEN 3.2.4 Tillgängliga serier av flygkartor
En lista över serier av flygkartor som efterföljs av en allmän beskrivning av varje serie och uppgifter om dess avsedda användning.
GEN 3.2.5 Lista över tillgängliga flygkartor
En lista över tillgängliga flygkartor, inklusive
seriens titel,
seriens skala,
namn och/eller nummer för varje karta eller varje kartblad i serien,
pris per kartblad,
datum för den senaste omarbetningen.
GEN 3.2.6 Bilaga till World Aeronautical Chart (WAC) – Icao 1:1 000 000
En indexkarta som visar täckning och kartbladens upplägg för WAC 1:1 000 000 tillverkad av en medlemsstat. Om en Aeronautical Chart – Icao 1:500 000 tillverkas i stället för WAC 1:1 000 000 ska indexkartor användas för att visa täckning och kartbladens upplägg för Aeronautical Chart – Icao 1:500 000.
GEN 3.2.7 Topografisk kartor
Uppgifter om hur topografiska kartor kan införskaffas, som innehåller
namnet på tjänsten/agentur(er),
postadress,
telefonnummer,
faxnummer,
e-postadress,
AFS-adress,
webbplatsadress, om tillgängligt.
GEN 3.2.8 Rättelser av kartor som inte ingår i AIP
En lista över rättelser till flygkartor som inte ingår i AIP eller uppgifter om var sådan information kan hämtas.
GEN 3.3 Flygtrafikledningstjänster (ATS)
GEN 3.3.1 Ansvarig tjänst
En beskrivning av flygtrafikledningstjänsten och dess huvudkomponenter, inklusive
tjänstens namn,
postadress,
telefonnummer,
faxnummer,
e-postadress,
AFS-adress,
webbplatsadress, om tillgängligt,
en redogörelse om de bestämmelser som tjänsten bygger på och en hänvisning till den plats i AIP där eventuella avvikelser från Icao anges,
uppgifter om tjänsten inte är tillgänglig 24 timmar om dygnet och sju dagar i veckan.
GEN 3.3.2 Ansvarsområde
En kort beskrivning av de ansvarsområden som ATS tillhandahålls för.
GEN 3.3.3 Tjänstetyper
En kort beskrivning av de huvudsakliga typer av flygtrafikledningstjänster som tillhandahålls.
GEN 3.3.4 Samordning mellan operatören och ATS
De allmänna förhållanden som påverkar samordningen mellan operatören och flygtrafikledningstjänsten.
GEN 3.3.5 Minimiflyghöjder över havet
De kriterier som används för att bestämma minimiflyghöjder över havet.
GEN 3.3.6 Adresslista över ATS-enheter
En lista över ATS-enheter och deras adresser i alfabetisk ordning som innehåller
enhetens namn,
postadress,
telefonnummer,
faxnummer,
e-postadress,
AFS-adress,
webbplatsadress, om tillgängligt.
GEN 3.4 Kommunikationstjänster och navigeringstjänster
GEN 3.4.1 Ansvarig tjänst
En beskrivning av den tjänst som är ansvarig för tillhandahållandet av telekommunikations- och navigeringshjälpmedel, inklusive
tjänstens namn,
postadress,
telefonnummer,
faxnummer,
e-postadress,
AFS-adress,
webbplatsadress, om tillgängligt,
en redogörelse om de bestämmelser som tjänsten bygger på och en hänvisning till den plats i AIP där eventuella avvikelser från Icao anges,
uppgifter om tjänsten inte är tillgänglig 24 timmar om dygnet och sju dagar i veckan.
GEN 3.4.2 Ansvarsområde
En kort beskrivning av det ansvarsområde som en telekommunikationstjänst tillhandahålls för.
GEN 3.4.3 Tjänstetyper
En kort beskrivning av de huvudsakliga typer av tjänster och anläggningar som tillhandahålls, inklusive
radionavigeringstjänster,
röst- och/eller datalänktjänster,
sändningstjänster,
använda språk, och
uppgifter om var närmare information kan hämtas.
GEN 3.4.4 Krav och villkor
En kort beskrivning av de krav och villkor enligt vilka kommunikationstjänsten är tillgänglig.
GEN 3.4.5 Övrigt
All ytterligare information (t.ex. utvalda radiostationer, diagram över telekommunikation).
GEN 3.5 Flygvädertjänster
GEN 3.5.1 Ansvarig tjänst
En kort beskrivning av den flygvädertjänst som är ansvarig för att tillhandahålla flygväderinformation, inklusive
tjänstens namn,
postadress,
telefonnummer,
faxnummer,
e-postadress,
AFS-adress,
webbplatsadress, om tillgängligt,
en redogörelse om de bestämmelser som tjänsten bygger på och en hänvisning till den plats i AIP där eventuella avvikelser anges,
uppgifter om tjänsten inte är tillgänglig 24 timmar om dygnet och sju dagar i veckan.
GEN 3.5.2 Ansvarsområde
En kort beskrivning av det område och/eller de flygvägar som en flygvädertjänst tillhandahålls för.
GEN 3.5.3 Flygväderobservationer och -rapporter
En närmare beskrivning av de flygväderobservationer och -rapporter som tillhandahålls för internationell flygtrafik, inklusive följande:
Namnet på stationen och Icao-platsindikatorn.
Typ av observation och observationsfrekvens inbegripet uppgifter om automatisk observationsutrustning.
Typer av flygväderrapporter och om en TREND-prognos finns tillgänglig.
Särskild typ av observationssystem och antalet observationsplatser som används för att observera och rapportera markvind, sikt, bansynvidd, molnbas, temperatur samt, där detta är tillämpligt, vindskjuvning (t.ex. en vindmätare på korsande start- och landningsbanor, transmissionsmätare bredvid sättningszonen osv.).
Driftstider.
Uppgifter om vilken klimatologisk flyginformation som finns tillgänglig.
GEN 3.5.4 Tjänstetyper
En kort beskrivning av de huvudsakliga typerna av tjänster som tillhandahålls, inklusive närmare information om briefing, samråd, visning av flygväderinformation, flygdokumentation tillgänglig för operatörer och flygbesättningsmedlemmar och om metoder och sätt som används för att tillhandahålla flygvädersinformation.
GEN 3.5.5 Förhandsanmälan som krävs av operatörer
Det minsta varsel som leverantören av flygvädertjänsten begär av operatörer i fråga om briefing, samråd, flygdokumentation och annan flygväderinformation som de behöver eller ändrar.
GEN 3.5.6 Luftfartygsrapporter
Efter behov, krav från leverantören av flygvädertjänsten avseende sammanställning och överföring av luftfartygsrapporter.
GEN 3.5.7 VOLMET-tjänster
Beskrivning av VOLMET och/eller D-VOLMET-tjänst, inklusive:
namn på radiostationen,
anropssignal eller identifikation och förkortning för radiosändningen,
den eller de frekvenser som används för sändningen,
sändningsperiod,
öppettider.
en lista över flygplatser/helikopterflygplatser för vilka rapporter och/eller prognoser ingår, och
rapporter, prognoser och SIGMET-information som ingår samt anmärkningar.
GEN 3.5.8 SIGMET- och AIRMET-tjänster
Beskrivning av den flygväderövervakning som tillhandahålls inom flyginformationsregioner eller kontrollområden för vilka flygtrafikledningstjänster tillhandahålls, inklusive en lista över övervakningsenheterna för flygväder med följande information:
Namnet på övervakningsenheten för flygväder, Icao-platsindikator.
Öppettider.
Flyginformationsregioner eller kontrollområden som betjänas.
Giltighetsperioder för SIGMET.
Specifika förfaranden som tillämpas på SIGMET-information (t.ex. för vulkanisk aska och tropiska cykloner).
Förfaranden som tillämpas på AIRMET-information (i enlighet med relevanta regionala överenskommelser för flygtrafik).
De ATS-enheter som tillhandahålls SIGMET- och AIRMET-information.
Ytterligare information, som t.ex. eventuella begräsningar av tjänsten osv.
GEN 3.5.9 Andra automatiserade flygvädertjänster
En beskrivning av tillgängliga automatiserade tjänster för tillhandahållandet av flygväderinformation (t.ex. automatiserade informationstjänster före flygning som är tillgängliga över telefon och/eller datormodem), inklusive
tjänstens namn,
tillgänglig information,
områden, flygvägar och flygplatser som omfattas,
telefon- och faxnummer, e-postadresser och, om tillgängligt, webbplatsens adress.
GEN 3.6 Flygräddning (SAR)
GEN 3.6.1 Ansvariga tjänster
En kort beskrivning av de tjänster som ansvarar för tillhandahållandet av flygräddning (SAR), inklusive
tjänst/enhetsnamn,
postadress,
telefonnummer,
faxnummer,
e-postadress,
AFS-adress,
webbplatsadress, om tillgängligt, och
en redogörelse om de bestämmelser som tjänsten bygger på och en hänvisning till den plats i AIP där eventuella avvikelser från Icao anges.
GEN 3.6.2 Ansvarsområde
En kort beskrivning av det ansvarsområde inom vilket SAR-tjänster tillhandahålls.
GEN 3.6.3 Tjänstetyper
En kort beskrivning och en geografisk framställning, där detta är lämpligt, av den typ av tjänster och anläggningar som tillhandahålls, inklusive uppgifter om var SAR-flygbildstäckning är beroende av omfattande användning av luftfartyg.
GEN 3.6.4 SAR-avtal
En kort beskrivning av de SAR-avtal som är i kraft, inklusive bestämmelser för att underlätta ankomst och avgång för andra medlemsstaters luftfartyg för sök, räddning, bärgning, reparation eller bärgning i samband med försvunna eller skadade luftfartyg, antingen endast genom ett meddelande från luften eller efter färdplansmeddelande.
GEN 3.6.5 Villkor för tillgänglighet
En kort beskrivning av bestämmelserna avseende SAR, inklusive de allmänna villkor enligt vilka tjänsterna och anläggningarna är tillgängliga för internationell användning, inbegripet uppgifter om huruvida en anläggning som är tillgänglig för SAR är specialiserad på SAR-tekniker och -funktioner, eller om den särskilt används för andra syften men är anpassad för SAR-syften genom träning och utrustning, eller om den endast ibland är tillgänglig och inte har någon särskild träning eller beredskap för SAR-arbete.
GEN 3.6.6 Använda signaler och förfaranden
En kort beskrivning av de förfaranden och signaler som används av räddningsflyg och en tabell som visar signaler som ska användas av överlevande.
GEN 4. AVGIFTER FÖR FLYGPLATSER/HELIKOPTERFLYGPLATSER OCH FLYGTRAFIKTJÄNSTER (ANS)
Hänvisningar kan göras till de platser där närmare information om faktiska avgifter kan hittas, om de inte specificeras i detta kapitel.
GEN 4.1 Flygplats-/helikopterflygplatsavgifter
En kort beskrivning av den typ av avgifter som kan vara tillämpliga på flygplatser/helikopterflygplatser som är tillgängliga för internationell användning, inklusive
landning av luftfartyg,
parkering, förvaring i hangar samt långtidsförvaring av flygplan,
passagerartjänster,
säkerhet,
bullerrelaterade poster,
annat (tull, hälsa, immigration osv.)
befrielser/nedsättningar, och
betalningssätt.
GEN 4.2 Avgifter för flygtrafiktjänster
EN kort beskrivning av avgifter som kan vara tillämpliga på ANS som tillhandahålls för internationell användning, inklusive
inflygningskontroll,
ANS-flygväg,
kostnadsgrund för ANS och befrielser/nedsättningar,
betalningssätt.
Del 2 – PÅ STRÄCKA (ENR)
Om en AIP sammanställs och görs tillgänglig som mer än en volym där varje volym har en separat ändrings- och tilläggstjänst, ska ett separat förord, en separat förteckning över AIP-ändringar, en separat förteckning över AIP-tillägg, en separat kontrollista över AIP-sidor samt en separat lista över aktuella handändringar ingå i varje volym. Om AIP ges ut som en volym ska kommentaren ”ej tillämpligt” anges för alla ovanstående underavsnitt.
ENR 0.6 Innehållsförteckning till del 2
En lista över de avsnitt och underavsnitt som ingår i Del 2 – På sträcka.
ENR 1. ALLMÄNNA REGLER OCH FÖRFARANDEN
ENR 1.1 Allmänna regler
De allmänna reglerna ska publiceras enligt tillämplighet i medlemsstaterna.
ENR 1.2 Visuellflygregler
Visuellflygreglerna ska publiceras enligt tillämplighet i medlemsstaterna.
ENR 1.3 Instrumentflygregler
Instrumentflygreglerna (IFR) ska publiceras enligt tillämplighet i medlemsstaterna.
ENR 1.3.1 Regler som är tillämpliga på alla IFR-flygningar.
ENR 1.3.2 Regler som är tillämpliga på IFR-flygningar inom kontrollerat luftrum
ENR 1.3.3 Regler som är tillämpliga på IFR-flygningar utanför kontrollerat luftrum
ENR 1.3.4 Allmänna förfaranden för luftrum med fria flygvägar (FRA)
Förfaranden kopplade till luftrum med fria flygvägar, inklusive förklaring och definition av tillämpade FRA-relevanta punkter. Vad gäller gränsöverskridande FRA-tillämpningar ska inblandade FIR/UIR eller CTA/UTA anges i punkt ENR 1.3.
ENR 1.4 Klassificering och beskrivning av ATS-luftrum
ENR 1.4.1 ATS-luftrumsklassificering
Beskrivningen av ATS-luftrumsklasser, enligt formatet i tabellen för ATS-luftrumsklassificering i tillägg 4 i genomförandeförordning (EU) nr 923/2012, med lämpliga anmärkningar för att ange vilka luftrumsklasser som medlemsstaten inte använder.
ENR 1.4.2 Beskrivning av ATS-luftrum
Andra beskrivningar av ATS-luftrum, enligt tillämplighet, inklusive allmänna textbeskrivningar.
ENR 1.5 Procedurer för väntläge, inflygning och avgång
ENR 1.5.1 Allmänt
Kravet gäller en redogörelse om de kriterier som ligger till grund för fastställandet av procedurer för väntläge, inflygning och avgång.
ENR 1.5.2 Inkommande flygningar
Procedurer (konventionella eller för områdesnavigering, eller både och) för inkommande flygningar som är gemensamma för flygning in i eller inom samma typ av luftrum ska fastställas. Om olika förfaranden är tillämpliga inom ett terminalluftrum ska en notering om detta anges tillsammans med en hänvisning till var de särskilda förfarandena kan hittas.
ENR 1.5.3 Avgående flygningar
Procedurer (konventionella eller för områdesnavigering, eller både och) för avgående flygningar som är gemensamma för flygningar som avgår från någon flygplats/helikopterflygplats ska fastställas.
ENR 1.5.4 Annan relevant information och andra relevanta förfaranden
En kort beskrivning av ytterligare information, t.ex. inreseförfaranden, slutlig inflygning, väntlägesprocedurer och -mönster
ENR 1.6 ATS-övervakningstjänster och förfaranden
ENR 1.6.1 Primärradar
En beskrivning av primärradartjänster och -förfaranden, inklusive
kompletterande tjänster,
tillämpning av för radarövervakning,
förfaranden för funktionsfel för radar och i förbindelsen mellan luftfartyg och mark,
krav för rapportering av position gällande röst- eller datalänkförbindelse flygledare–pilot (CPDLC) och
grafisk framställning av radartäckningsområdet.
ENR 1.6.2 Sekundär övervakningsradar (SSR)
Beskrivning av driftförfaranden för sekundär övervakningsradar (SSR), inklusive
förfaranden för nödsituationer,
förfaranden för funktionsfel i förbindelsen mellan luftfartyg och mark och förfaranden mot brottsliga handlingar,
systemet för tilldelning av SSR-koder,
krav för rapportering av position via tal eller CPDLC och
grafisk framställning av området för SSR-täckning.
ENR 1.6.3 Automatisk beroende positionsövervakning – allmän utsändning (ADS-B).
Beskrivning av driftförfaranden för automatisk beroende positionsövervakning – allmän utsändning, (ADS-B), inklusive
förfaranden för nödsituationer,
förfaranden för funktionsfel i förbindelsen mellan luftfartyg och mark och förfaranden mot brottsliga handlingar,
krav för kännetecken på luftfartyg,
krav för rapportering av position via tal eller CPDLC och
grafisk framställning av området för ADS-B-täckning.
ENR 1.6.4 Annan relevant information och andra relevanta förfaranden
En kort beskrivning av ytterligare information och förfaranden, t.ex. förfarande för radarfunktionsfel och förfaranden för transponderfunktionsfel.
ENR 1.7 Procedurer för höjdmätarinställning
En redogörelse om de procedurer för höjdmätarinställning som används ska publiceras, som innehåller
en kort inledning med en redogörelse om de Icao-dokument som procedurerna grundar sig på tillsammans med eventuella avvikelser från Icao-bestämmelser,
grundläggande procedurer för höjdmätarinställning,
beskrivning av inställningsregion för höjdmätare (altimeter setting region, ASR),
de förfaranden som tillämpas på operatörer (inbegripet piloter), och
tabell över marschhöjder.
ENR 1.8 Icaos regionala tilläggsförfaranden
Regionala tilläggsförfaranden (SUPP) som påverkar hela ansvarsområdet ska presenteras.
ENR 1.9 Hantering av flödesplanering (ATFM) och luftrumshantering
En kort beskrivning av hanteringen av ATFM-systemet och av luftrumshanteringen, som innehåller
ATFM-struktur, försörjningsområde, tillhandahållna tjänster, enheternas läge samt drifttider,
typer av flödesmeddelanden och beskrivning av deras format, och
förfaranden tillämpliga på avgående flyg, som innehåller
tjänst som är ansvarig för att tillhandahålla information om tillämpade ATFM-åtgärder,
krav på färdplaner och
fördelning av ankomst- och avgångstider.
information om det övergripande ansvaret vad gäller luftrumshantering inom FIR, uppgifter om fördelning av civilt/militärt luftrum och samordning av förvaltning, strukturen för hanterbart luftrum (fördelning och ändring av fördelning) samt allmänna driftförfaranden.
ENR 1.10 Färdplanering
Alla begränsningar och all rådgivande information med anknytning till färdplaneringsstadiet som kan hjälpa användaren i presentationen av den planerade flygtrafiken ska anges, inklusive
förfarandet för inlämnandet av en färdplan,
repetitiva färdplanssystem, och
ändringar av en inlämnad färdplan.
ENR 1.11 Adressering av färdplansmeddelanden
Uppgifter, i tabellform, om de adresser som tilldelats till färdplaner ska ingå, och ska visa
kategori av flygning (IFR, VFR eller både och),
flygväg (in i eller via FIR och/eller TMA), och
meddelandeadress.
ENR 1.12 Ingripande mot civila luftfartyg
En komplett redogörelse om förfarandet för ingripande och de visuella signaler som ska användas, med tydliga uppgifter om huruvida Icaos bestämmelser är tillämpliga och, om inte, att avvikelser finns.
ENR 1.13 Brottsliga handlingar
Lämpliga förfaranden som ska tillämpas vid brottsliga handlingar ska läggas fram.
ENR 1.14 Lufttrafiktillbud
En beskrivning av rapporteringssystemet för lufttrafiktillbud, inklusive
en definition av lufttrafiktillbud,
användning av formuläret för rapportering av lufttrafiktillbud,
rapporteringsförfaranden (inklusive procedurer under flygning), och
syftet med rapportering och hantering av formuläret.
ENR 2. LUFTRUM FÖR FLYGTRAFIKLEDNINGSTJÄNST
ENR 2.1 FIR, UIR, TMA och CTA
En närmare beskrivning av flyginformationsregioner (FIR), övre flyginformationsregioner (UIR) och kontrollområden (CTA) (inklusive särskilda CTA som t.ex. TMA), inklusive
namn, geografiska koordinater i grader och minuter för de laterala gränserna för FIR/UIR och i grader, minuter och sekunder för de laterala gränserna för CTA, vertikala gränser samt luftrumsklass,
identifiering av den enhet som tillhandahåller tjänsten,
anropssignal för den luftfartsstation som betjänar den enhet och de språk som används, med en specificering av området och förhållandena, när och var den ska användas, om detta är tillämpligt,
frekvenser, och om detta är tillämpligt SATVOICE-nummer, tillsammans med uppgifter om särskilda syften, och
anmärkningar.
Kontrollzoner runt militära flygbaser som inte annars beskrivs i AIP ska ingå i detta underavsnitt. Där kraven i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 923/2012 vad gäller färdplaner, tvåvägskommunikation och rapportering om position är tillämpliga på alla flygningar för att undanröja eller minska behovet av ett ingripande och/eller där risken för ingripande finns och kravet på att passa VHF-nödfrekvensen 121,500 MHz föreligger ska en redogörelse om detta inkluderas för de relevanta områdena eller för delarna av dessa.
En beskrivning av utpekade områden där nödsändare (ELT) krävs och där luftfartyget kontinuerligt måste passa VHF nödfrekvensen 121,500 MHz, utom under de perioder luftfartyget kommunicerar på andra VHF-kanaler eller när begränsningar hos flygburen utrustning eller arbetet i cockpit inte tillåter samtidig passning på två kanaler.
ENR 2.2 Annat reglerat luftrum
Ingående beskrivning av luftrum med radiokrav (RMZ) och luftrum med transponderkrav (TMZ), inklusive.
namn, geografiska koordinater i grader och minuter för de laterala gränserna för RMZ/TMZ,
vertikala gränser i flyghöjd, eller fot,
tidpunkten för verksamheten, och
anmärkningar.
Där detta har fastställts, en ingående beskrivning av andra typer av reglerade luftrum och luftrumsklassificeringar.
ENR 3. ATS-FLYGVÄGAR
ENR 3.1 Konventionella navigationsflygvägar
En ingående beskrivning av konventionella navigationsflygvägar, inklusive
flygvägsbeteckning, beteckning för specifikation(er) av erforderlig kommunikationsprestanda (RCP-specifikation), specifikation(er) av erforderlig övervakningsprestanda (RSP-specifikation) tillämpliga på särskilda segment, namn, kodade beteckningar eller namnkoder samt geografiska koordinater i grader, minuter och sekunder för alla signifikanta punkter som definierar flygvägen inklusive ”obligatoriska” rapporteringspunkter eller rapporteringspunkter ”på begäran”,
färdlinjer eller VOR-radialer avrundat till närmaste grad, geodetiskt avstånd till den närmaste tiondels kilometern eller tiondels sjömilen mellan varje succesivt utpekad signifikant punkt och, när det gäller VOR-radialer, omställningspunkter,
övre och lägre gränser eller minimiflyghöjd över havet på sträcka, avrundat till närmaste högre 50 m eller 100 fot, och luftrumsklassificering,
laterala gränser och lägsta höjd över havet för hinderfrihet,
riktning för marschhöjder,
anmärkningar, inklusive uppgifter om ledningsenheten, dess driftkanal samt, om tillämpligt, dess inloggningsadress, SATVOICE-nummer, och eventuella begränsningar för navigerings-, RCP- och RSP-specifikationer.
ENR 3.2 Flygväg baserad på områdesnavigering
En ingående beskrivning av PBN-flygvägar (RNAV och RNP), inklusive,
flygvägsbeteckning, beteckning för specifikation(er) av erforderlig kommunikationsprestanda (RCP-specifikation), navigeringsspecifikation(er) och/eller specifikation(er) av erforderlig övervakningsprestanda (RSP-specifikation) tillämpliga på särskilda segment, namn, kodade beteckningar eller namnkoder samt geografiska koordinater i grader, minuter och sekunder för alla signifikanta punkter som definierar flygvägen inklusive ”obligatoriska” rapporteringspunkter eller rapporteringspunkter ”på begäran”,
för brytpunkter som definierar en flygväg baserad på områdesnavigering dessutom, enligt tillämplighet,
stationsidentifiering för VOR/DME-referensen,
bäring avrundat till den närmaste graden och avståndet avrundat till den närmaste tiondelen av en kilometer eller tiondelen av en sjömil från VOR/DME-referensen om brytpunkten inte är samlokaliserad med den,
höjd över havet för DME-sändarantennen till närmaste 30 m (100 fot),
magnetisk bäring till den närmaste graden, geodetiskt avstånd till den närmaste tiondels kilometern eller tiondels sjömilen mellan definierade slutpunkter och avstånd mellan varje succesivt utpekad signifikant punkt,
övre och nedre gränser och luftrumsklassificering,
riktning för marschhöjder,
kravet avseende navigeringsnoggrannhet för varje PBN-ruttsegment (RNAV eller RNP),
anmärkningar, inklusive uppgifter om ledningsenheten, dess driftkanal samt, om tillämpligt, dess inloggningsadress, SATVOICE-nummer, och eventuella begränsningar för navigerings-, RCP- och RSP-specifikationer.
ENR 3.3 Andra flygvägar
Kravet är att beskriva andra särskilt utpekade färdvägar vilka är obligatoriska inom specificerade områden.
Beskrivning av ett luftrum med fria flygvägar (FRA) som ett visst luftrum inom vilket luftrummets användare fritt kan planera sina direkta flygvägar mellan en fastställd inpasseringspunkt och en fastställd utpasseringspunkt, inklusive information om direkt ruttläggning, begränsning av användningen av brytpunkter för direkt ruttläggning och uppgifter i färdplanen (punkt 15). Förutsättningarna för utfärdandet av ATC-klareringar ska beskrivas.
ENR 3.4 Väntläge på sträcka
Kravet gäller en ingående beskrivning av väntlägesprocedurer på sträcka, som innehåller
identifiering av väntläge (om något) och väntlägesfix (navigationshjälpmedel) eller brytpunkter med geografiska koordinater i grader, minuter och sekunder,
inkommande färdlinje (inbound track),
riktning för procedursväng,
maximal avläst kurshastighet,
minimal eller maximal flyghöjd för väntläge,
tid/distans utgående flygning,
uppgifter om ledningsenheten och dess driftfrekvens.
ENR 4. RADIONAVIGATIONSHJÄLPMEDEL/-SYSTEM
ENR 4.1 Radionavigationshjälpmedel – på sträcka
En lista över de stationer som tillhandahåller radionavigeringstjänster fastställda för att användas på sträcka och ordnade i alfabetisk ordning efter namnet på stationen, inklusive
namnet på stationen och den magnetiska deklinationen avrundat till närmaste grad, och för VOR stationens deklination avrundat till närmaste grad, använd för teknisk justering av hjälpmedlet,
identifiering,
frekvens/kanal för varje element,
driftstider,
geografiska koordinater i grader, minuter och sekunder för positionen för sändarantennen,
höjd över havet för DME-sändarantennen till närmaste 30 m (100 fot), och
anmärkningar.
Om driftmyndigheten för anläggningen är någon annan än den utnämnda myndigheten ska namnet på driftmyndigheten anges i kolumnen för anmärkningar. Anläggningstäckning ska anges i kolumnen för anmärkningar.
ENR 4.2 Särskilda navigationssystem
Beskrivning av stationer kopplade till särskilda navigationssystem, inklusive
namn på station eller kedja,
typ av tillgänglig tjänst (mastersignal, slavsignal, färg),
frekvens (kanalnummer, grundpulsfrekvens, pulsrepetitionsfrekvens, i tillämpliga fall),
driftstider,
geografiska koordinater i grader minuter och sekunder för positionen för radiostationen, och
anmärkningar.
Om driftmyndigheten för anläggningen är någon annan än den utnämnda myndigheten ska namnet på driftmyndigheten anges i kolumnen för anmärkningar. Anläggningstäckning ska anges i kolumnen för anmärkningar.
ENR 4.3 Globala satellitnavigeringssystem (GNSS)
En lista över och beskrivning av element i det globala satellitnavigeringssystem (GNSS) som tillhandahåller den navigeringstjänst som inrättats för att användas på sträcka, ordnade i alfabetisk ordning efter namn på elementet, inklusive
namnet på GNSS-elementet (GPS, GLONASS, EGNOS, MSAS, WAAS, osv.),
frekvens(er), om tillämpligt,
geografiska koordinater i grader, minuter och sekunder för det nominella försörjningsområdet och täckningsområdet, och
anmärkningar.
Om driftmyndigheten för anläggningen är någon annan än den utnämnda myndigheten ska namnet på driftmyndigheten anges i kolumnen för anmärkningar.
ENR 4.4 Beteckningar för namnkoder för signifikanta punkter
En lista i alfabetisk ordning över beteckningar för namnkoder (uttalbar ”namnkod” på fem bokstäver) fastställda för signifikanta punkter på positioner som inte markerar platsen för ett navigationshjälpmedel, inklusive
beteckningar på namnkoder,
geografiska koordinater för positionen i grader, minuter och sekunder,
hänvisningar till ATS eller andra flygvägar där punkten ligger, och
anmärkningar, inklusive en tilläggsdefinition av positioner, där detta behövs.
ENR 4.5 Markljus för luftfart – på sträcka
En lista över markljus för luftfart och andra ljusfyrar som anger geografiska positioner vilka väljs av medlemsstaterna som signifikanta, inklusive
namnet på staden eller orten eller annan identifiering av fyren,
typ av fyr och ljusintensiteten uttryckt i tusental candela,
signalens egenskaper,
drifttimmar, och
anmärkningar.
ENR 5. NAVIGATIONSVARNINGAR
ENR 5.1 Förbjudna områden, restriktionsområden och farliga områden
Beskrivning, tillsammans med en grafisk framställning när detta är tillämpligt, av förbjudna områden, restriktionsområden och farliga områden, tillsammans med deras inrättande och aktivering, inklusive
identifiering, namn och geografiska koordinater för de laterala gränserna i grader, minuter och sekunder, om det gäller inne i, och i grader och minuter, om det gäller utanför, gränserna för kontrollområdet/kontrollzonen,
övre och nedre gränser, och
anmärkningar, inklusive tidpunkten för verksamheten.
Typen av restriktion eller arten av riskkällan och risken för ingripande vid kränkning ska anges i kolumnen för anmärkningar.
ENR 5.2 Områden för militärövningar och militär träning samt luftförsvarsidentifieringszoner (ADIZ)
Beskrivning, tillsammans med en grafisk framställning när detta är tillämpligt, av fastställda militärövningsområden och militärövningar som äger rum med regelbundna intervall, och fastställda luftförsvarsidentifieringszoner (ADIZ), inklusive
geografiska koordinater för de laterala gränserna i grader, minuter och sekunder, om det gäller inne i, och i grader och minuter, om det gäller utanför, gränserna för kontrollområdet/kontrollzonen,
övre och nedre gränser, och system och medel för aktiveringsmeddelanden tillsammans med information som är viktig för civila flygningar och tillämpliga ADIZ-förfaranden, och
kommentarer, inklusive tidpunkten för verksamheten och risken för ingripande vid kränkning av ADIZ.
ENR 5.3 Andra aktiviteter av en farlig art eller andra potentiella riskkällor
ENR 5.3.1 Andra aktiviteter av farlig art
Beskrivning, kompletterad av kartor där detta är lämpligt, av verksamhet som utgör en specifik eller uppenbar fara för verksamhet med luftfartyg och som kan påverka flygningar, inklusive
geografiska koordinater i grader och minuter för mittpunkten och influensområdet,
vertikala gränser,
rådgivningsåtgärder,
myndighet ansvarig för att lämna ut information, och
anmärkningar, inklusive tidpunkten för verksamheten.
ENR 5.3.2 Andra potentiella riskkällor
Beskrivning, kompletterad av kartor där detta är lämpligt, av andra potentiella riskkällor som kan påverka flygningar (t.ex. aktiva vulkaner, kärnkraftverk osv.), inklusive
geografiska koordinater i grader och minuter för platsen för den potentiella riskkällan,
vertikala gränser,
rådgivningsåtgärder,
myndighet ansvarig för att lämna ut information, och
anmärkningar.
ENR 5.4 Hinder för flygtrafik
Listan över hinder som påverkar flygtrafik i område 1 (hela medlemsstatens territorium), inklusive
hindrets identifiering eller benämning,
typ av hinder,
position för hinder, visad genom geografiska koordinater i grader, minuter och sekunder,
hindrets höjd över havet och höjd avrundat till närmaste meter eller fot,
typ och färg för hindrets belysning (om någon), och
enligt tillämplighet, uppgift om att listan över hinder är tillgänglig i elektronisk form och en hänvisning till punkt GEN 3.1.6.
ENR 5.5 Flygrelaterad sport- och fritidsverksamhet
En kort beskrivning, kompletterad av en grafisk framställning där detta är lämpligt, av flygsport och fritidsverksamhet tillsammans med villkoren för deras genomförande, inklusive
beteckning och geografiska koordinater för de laterala gränserna i grader, minuter och sekunder, om det gäller inne i, och i grader och minuter, om det gäller utanför, gränserna för kontrollområdet/kontrollzonen,
vertikala gränser,
operatörens/användarens telefonnummer, och
anmärkningar, inklusive tidpunkten för verksamheten.
ENR 5.6 Flyttfåglar och områden med känslig fauna
Beskrivning, kompletterad av kartor om möjligt, av flyttfåglars rörelse, inklusive flyttvägar och permanenta viloplatser och områden med känslig fauna.
ENR 6. STRÄCKNAVIGERINGSKARTA
En sträcknavigeringskarta och en indexkarta ska inkluderas i detta avsnitt.
DEL 3 – FLYGPLATSER (AD)
Om en AIP sammanställs och görs tillgänglig som mer än en volym där varje volym har en separat ändrings- och tilläggstjänst, ska ett separat förord, en separat förteckning över AIP-ändringar, en separat förteckning över AIP-tillägg, en separat kontrollista över AIP-sidor samt en separat lista över aktuella handändringar ingå i varje volym. Om AIP ges ut som en volym ska kommentaren ”ej tillämpligt” anges för alla ovanstående underavsnitt.
AD 0.6 Innehållsförteckning till del 3
En förteckning över avsnitt och delavsnitt som ingår i del 3 – Flygplatser (AD).
AD 1. FLYGPLATSER/HELIKOPTERFLYGPLATSER – INTRODUKTION
AD 1.1 Tillgänglighet och användningsvillkor för flygplatser/helikopterflygplatser
AD 1.1.1 Allmänna villkor
Kort beskrivning av den behöriga myndighet som är ansvarig för flygplatser och helikopterflygplatser, inbegripet
de allmänna villkor enligt vilka flygplatser/helikopterflygplatser och tillhörande anläggningar får användas och
ett uttalande avseende de bestämmelser som ligger till grund för tjänsterna och en hänvisning till var i AIP eventuella avvikelser från Icao anges.
AD 1.1.2 Användning av militära flygbaser
Eventuella bestämmelser och förfaranden för civil användning av militära flygbaser.
AD 1.1.3 Procedurer vid låga siktvärden (LVP)
De eventuella allmänna villkor enligt vilka de procedurer vid låga siktvärden som gäller för verksamhet vid låga siktvärden vid flygplatser ska tillämpas.
AD 1.1.4 Flygplatsens operativa minimikrav
Detaljerad beskrivning av de operativa minimikrav för flygplatsen som medlemsstaten tillämpar.
AD 1.1.5 Övrig information
Om tillämpligt, övrig information av liknande karaktär.
AD 1.2 Brand- och räddningstjänst, bedömning av och rapportering om banförhållanden samt snöplan
AD 1.2.1 Brand- och räddningstjänst
Kort beskrivning av de regler för inrättande av brand- och räddningstjänst på allmänt tillgängliga flygplatser/helikopterflygplatser samt angivande av de brand- och räddningstjänstkategorier som en medlemsstat har inrättat.
AD 1.2.2 Bedömning av och rapportering om banförhållanden samt snöplan
Beskrivning av bedömning av och rapportering om banförhållanden; och kortfattade överväganden som gjorts beträffande snöplan för allmänt tillgängliga flygplatser/helikopterflygplatser vid vilka det normalt finns risk för vinterförhållanden, inbegripet
organisation av rapportering om banförhållanden och vintertjänst,
övervakning av färdområden,
metoder som används för bedömning av banförhållanden; verksamhet på särskilt preparerade vinterbanor,
vidtagna åtgärder för att hålla färdområdena öppna för drift,
rapporteringssystem och rapporteringssätt,
under vilka förhållanden banan stängs,
hur information om banförhållanden sprids.
AD 1.3 Förteckning över flygplatser och helikopterflygplatser
En förteckning, kompletterad med en grafisk återgivning, över flygplatser/helikopterflygplatser i en medlemsstat, inbegripet
flygplatsens/helikopterflygplatsens namn och Icao-platsindikator,
vilken typ av trafik som är tillåten på flygplatsen/helikopterflygplatsen (internationell/nationell, IFR/VFR, reguljärt/icke-reguljärt, allmänflyg, militärt flyg och övrigt),
hänvisning till det delavsnitt i AIP, del 3 som innehåller uppgifter om flygplatsen/helikopterflygplatsen.
AD 1.4 Gruppering av flygplatser/helikopterflygplatser
Kort beskrivning av de kriterier medlemsstaten tillämpar för att gruppera flygplatser/helikopterflygplatser avseende frågor som rör produktion, distribution och tillhandahållande av information.
AD 1.5 Flygplatsers certifieringsstatus
En förteckning över flygplatser i medlemsstaten, med angivande av certifieringsstatus, inbegripet
flygplatsens namn och Icao-platsindikator,
datum och, om tillämpligt, giltighet för certifieringen,
eventuella kommentarer.
AD 2. FLYGPLATSER
Anmärkning– **** ska ersättas med relevant Icao-platsindikator. |
**** AD 2.1 Flygplatsens platsindikator och namn
Den Icao-platsindikator som flygplatsen har tilldelats och flygplatsens namn ska anges. Icao-platsindikatorn ska vara en integral del av det referenssystem som tillämpas för alla underavsnitt i avsnitt AD 2.
**** AD 2.2 Flygplatsens geografiska och administrativa uppgifter
En flygplats geografiska och administrativa uppgifter ska offentliggöras, inbegripet
flygplatsens referenspunkt (geografiska koordinater i grader, minuter och sekunder) och dess plats,
riktning och avstånd från flygplatsens referenspunkt till centrum i den stad eller det samhälle som flygplatsen betjänar,
flygplatsens höjd över havet avrundat till närmaste meter eller fot, och referenstemperatur
i förekommande fall, geoidhöjd vid punkten för flygplatsens höjd över havet avrundat till närmaste meter eller fot,
magnetisk missvisning avrundat till närmaste grad, informationens datum och årlig förändring,
flygplatsoperatörens namn, adress, telefon- och faxnummer, e-postadress, AFS-adress och, om sådan finns, webbplatsadress,
vilken typ av trafik som är tillåten på flygplatsen (IFR/VFR), och
anmärkningar.
**** AD 2.3 Öppethållande
Detaljerad beskrivning av vilka tider flygplatsens tjänster är tillgängliga, inbegripet
flygplatsoperatör,
tull och gränskontroll,
hälso- och sjukvård och sanitära tjänster,
flygbriefingtjänst,
ATS-rapportplats (ARO),
flygvädertjänst (MET),
flygtrafikledningstjänst,
tankning,
handling,
säkerhet,
avisning, och
anmärkningar.
**** AD 2.4 Handlingstjänster och anläggningar
Detaljerad beskrivning av de handlingstjänster och anläggningar som finns på flygplatsen, inbegripet
godshantering,
bränsle- och oljetyper,
tankningsanläggning och kapacitet,
avisningssystem,
hangarutrymme för besökande luftfartyg,
reparationsanläggningar för besökande luftfartyg,
anmärkningar.
**** AD 2.5 Tjänster för passagerare
De tjänster som finns tillgängliga för passagerare på flygplatsen i form av en kort beskrivning eller hänvisning till andra informationskällor som till exempel en webbplats, inbegripet
hotell på eller i närheten av flygplatsen,
restaurang(er) på eller i närheten av flygplatsen,
transportmöjligheter,
vårdmöjligheter,
bank- eller postkontor på eller i närheten av flygplatsen,
turistinformation,
anmärkningar.
**** AD 2.6 Brand- och räddningstjänst
Detaljerad beskrivning av brand- och räddningstjänsten och den utrustning som finns tillgänglig på flygplatsen, inbegripet
flygplatskategori för brand- och räddningstjänst,
räddningsutrustning,
möjlighet till avlägsnande av obrukbara luftfartyg, och
anmärkningar.
**** AD 2.7 Bedömning av och rapportering om banförhållanden samt snöplan
Information om bedömning av och rapportering om banförhållanden.
Detaljerad beskrivning av utrustning och operativa prioriteringar som fastställts för röjning av flygplatsens färdområden, inbegripet
typ av röjningsutrustning,
röjningsprioriteringar,
användning av material för ytbehandling av färdområdet,
särskilt preparerade vinterbanor,
anmärkningar.
**** AD 2.8 Plattor, taxibanor och kontrollplatser/positionsdata
Detaljer gällande fysiska egenskaper för plattor, taxibanor och angivna kontrollpunkters platser/positioner, inbegripet
plattornas benämning, yta och styrka,
taxibanornas benämning, bredd, yta och styrka,
position och höjd över havet avrundat till närmaste meter eller fot för kontrollplatser för höjdmätare,
VOR-kontrollpunkternas läge,
INS-kontrollpunkternas position i grader, minuter, sekunder och hundradels sekunder,
anmärkningar.
Om kontrollplatser/positioner anges på en flygplatskarta ska det göras en anteckning om detta i det här underavsnittet.
**** AD 2.9 Lednings- och kontrollsystem för markrörelser och markeringar
Kort beskrivning av lednings- och kontrollsystemet för markrörelser och markeringar på rullbanor och taxibanor, inbegripet
användning av identifieringsskyltar för uppställningsplatser, markeringar för taxibanor och visuella docknings/parkeringssystem vid uppställningsplatser,
rullbanors och taxibanors markeringar och ljus,
stoppljus (om sådan finns),
anmärkningar.
**** AD 2.10 Flygplatshinder
Detaljerad beskrivning av hinder, inbegripet
hinder i område 2,
hindrets identifiering eller benämning,
typ av hinder,
hindrets position, angivet med geografiska koordinater i grader, minuter, sekunder och tiondelssekunder,
hindrets höjd över havet och höjd avrundat till närmaste meter eller fot,
hindermarkering och hinderljusets typ och färg (om tillämpligt),
om tillämpligt, notering om att förteckningen över hinder finns tillgänglig i elektroniskt format samt en hänvisning till punkt GEN 3.1.6., och
anteckning ”NIL”, om tillämpligt.
avsaknad av datamängd för område 2 för flygplatsen ska tydligt anges och hinderdata ska anges för
hinder som penetrerar hinderbegränsande ytor,
hinder som penetrerar stigbanans hinderidentifieringsyta, och
andra hinder som bedöms som en fara för flygtrafiken.
meddelande om att information om hinder i område 3 inte tillhandhålls, eller om sådan tillhandahålls
hindrets identifiering eller benämning,
typ av hinder,
hindrets position, angivet med geografiska koordinater i grader, minuter, sekunder och tiondelssekunder,
hindrets höljd över havet eller höjd, avrundat till närmaste tiondels meter eller tiondels fot,
hindermarkering och hinderljusets typ och färg (om tillämpligt),
om tillämpligt, notering om att förteckningen över hinder finns tillgänglig i elektroniskt format samt en hänvisning till punkt GEN 3.1.6., och
anteckning ”NIL”, om tillämpligt.
**** AD 2.11 Tillhandahållen flygväderinformation
Detaljerad beskrivning av flygväderinformation som tillhandahålls på flygplatsen och angivande av vilken flygvädertjänst som är ansvarig för den tjänst som anges, inbegripet
namn på den associerade flygväderlekstjänsten,
öppettider och, om tillämpligt, benämning på den flygtrafiktjänst som är ansvarig utanför dessa tider,
den tjänst som är ansvarig för utarbetande av flygplatsprognoser, prognosernas giltighetsperioder och publiceringsintervall,
tillgänglighet till och publiceringsintervall för TREND-prognoser för flygplatsen,
information om hur briefinginformation och/eller samråd tillhandahålls,
vilka typer av färddokumentation som tillhandahålls och vilka språk som används i färddokumentationen,
kartor eller annan information som visas eller finns tillgänglig för briefinginformation eller samråd,
ytterligare utrustning som är tillgänglig för att tillhandahålla information om flygväderförhållandena, så som väderradar och mottagare för satellitbilder,
vilka flygtrafikledningsenheter som har tillgång till flygväderinformation, 10) övrig information, så som begränsningar av tjänsten.
**** AD 2.12 Banors fysiska egenskaper
Detaljerad beskrivning av varje banas fysiska egenskaper, inbegripet
benämningar,
geografisk bäring angiven med en noggrannhet av en hundradels grad,
banors dimensioner avrundat till närmaste meter eller fot,
bärighet för belagda ytor (PCN och tillhörande uppgifter) och yta för varje bana och tillhörande utrullningsområde,
geografiska koordinater i grader, minuter, sekunder och hundradels sekunder för varje banas tröskel och slut och när tillämpligt, geoidhöjd för
höjd över havet för
varje banas och tillhörande utrullningsområdes lutning,
eventuellt utrullningsområdes dimensioner avrundat till närmaste meter eller fot,
eventuellt hinderfritt stigområdes dimensioner avrundat till närmaste meter eller fot,
banstråkens dimensioner,
dimensioner för banändens säkerhetsområde,
läge (vilken banände) och beskrivning av eventuellt utrullningshinder,
förekomst av hinderfri zon, och
anmärkningar.
**** AD 2.13 Fastställda banlängder
Detaljerad beskrivning av de fastställda banlängderna, avrundade till närmaste meter eller fot för varje banas riktning, inbegripet
banbeteckning,
tillgänglig startrullsträcka,
tillgänglig startsträcka, och, om tillämpligt, alternativa reducerade fastställda banlängder,
tillgänglig start-stoppsträcka,
tillgänglig landningssträcka, och
anmärkningar, inklusive banans ingångs- eller startpunkt, om alternativa reducerade fastställda banlängder har angetts.
Om en banriktning inte kan användas för start eller landning, eller för någotdera, för att det är operativt förbjudet, så ska detta anges genom att orden ”not usable” eller förkortningen ”NU” anges.
**** AD 2.14 Inflygnings- och banljus
Detaljerad beskrivning av inflygnings- och banljus, inbegripet
banbeteckning,
inflygningsljussystemets typ, längd och intensitet,
banans tröskelljus, färg och vingbarljus,
typ av system för visuell glidbaneindikering,
sättningszonljusens längd,
centrumlinjeljusens längd, avstånd, färg och intensitet,
bankantsljusens längd, avstånd, färg och intensitet,
banändljusens färg och vingbarljus,
längd och färg på ljus vid utrullningsområdet, och
anmärkningar.
**** AD 2.15 Andra ljus, reservkraftförsörjning
Beskrivning av andra ljus och reservkraftförsörjning, inbegripet
läge, egenskaper och driftstider för eventuell flygplatsfyr/identifikationsfyr,
läge för och eventuella ljus på anemometer/landningsriktningsvisare,
taxibanans kantljus och centrumlinjeljus,
reservkraftförsörjning inbegripet överkopplingstid, och
anmärkningar.
**** AD 2.16 Start-och landningsområde för helikopter
Detaljerad beskrivning av flygplatsens start-och landningsområde för helikopter, inbegripet
geografiska koordinater i grader, minuter, sekunder och hundradels sekunder och vid behov, geoidhöjd för sättnings- och lättningsområdets (TLOF) geometriska centrum eller för varje tröskel i start- och landningsområdet (FATO),
TLOF:s och/eller FATO:s höjd över havet,
TLOF:s och FATO:s dimensioner, avrundat till närmaste meter eller fot, typ av yta, bärighet och markering,
FATO:s geografiska bäring, med en noggrannhet av en hundradels grad,
tillgängliga fastställda banlängder, avrundade till närmaste meter eller fot,
inflygningsljus och FATO-ljus, och
anmärkningar.
**** AD 2.17 ATS-luftrum
Detaljerad beskrivning av flygplatsens ATS-luftrum, inbegripet
luftrummets benämning och geografiska koordinater i grader, minuter och sekunder för de laterala gränserna,
vertikala gränser,
luftrumsklassificering,
anropssignal och språk för den ATS-enhet som tillhandahåller tjänster,
genomgångshöjd,
tider då luftrummet är upprättat, och
anmärkningar.
**** AD 2.18 Kommunikationsutrustning för flygtrafikledningstjänst
Detaljerad beskrivning av den kommunikationsutrustning för flygtrafikledningstjänst som finns på flygplatsen, inbegripet
tjänstens benämning,
anropssignal,
kanal(er),
SATVOICE-nummer, om tillgängligt,
logon-adress, om tillämpligt,
driftstider, och
anmärkningar.
**** AD 2.19 Hjälpmedel för radionavigering och landning
Detaljerad beskrivning av hjälpmedel för radionavigering och landning som rör instrumentinflygning och in- och utflygningsvägar vid flygplatsen, inbegripet
typ av hjälpmedel,
magnetisk missvisning avrundad till närmaste grad, beroende på vad som är lämpligt,
typ av verksamhet som stöds för ILS/MLS/GLS, grundläggande GNSS och satellitbaserat stödsystem (SBAS),
klassificering för instrumentlandningssystem (ILS),
FC (Facility Classification) och AFD (Approach Facility Designation(s)) för markbaserat stödsystem (GBAS),
för VOR/ILS/MLS, även sändarens deklination, avrundad till närmaste grad, som används för teknisk uppställning av hjälpmedlet,
identifiering, om så krävs,
frekvens(er), kanalnummer, tjänsteleverantör och referensvägskod(er) (RPI:er), om tillämpligt,
driftstider, om tillämpligt,
geografiska koordinater i grader, minuter, sekunder och tiondels sekunder för sändarantennens position, om tillämpligt,
höjd över havet för DME-sändarantennen avrundat till närmaste 30 m (100 fot) och för utrustningen för avståndsmätning/precision (DME/P) avrundat till närmaste 3 m (10 fot), GBAS-referenspunktens höjd över havet avrundat till närmaste meter eller fot, och punktens höjd över ellipsoiden avrundat till närmaste meter eller fot; för SBAS, höjd över ellipsoiden för tröskelpunkten för landning (LTP) eller fiktiv tröskelpunkt (FTP) avrundat till närmaste meter eller fot,
tjänstevolymradie från GBAS-referenspunkt till närmaste kilometer eller sjömil,
anmärkningar.
När samma hjälpmedel används för både undervägs- och flygplatssyften ska en beskrivning även ges i avsnitt ENR 4. Om GBAS-systemet betjänar fler än en flygplats ska en beskrivning av hjälpmedlet ges för varje flygplats. Om anläggningens driftmyndighet inte är den utsedda myndigheten ska namnet på driftmyndigheten anges i kolumnen för anmärkningar. Anläggningstäckning ska anges i kolumnen för anmärkningar.
**** AD 2.20 Lokala flygplatsföreskrifter
Detaljerad beskrivning av de föreskrifter som gäller för användning av flygplatsen, inbegripet om träningsflighter, luftfartyg utan radio, ultralätta luftfartyg och liknande accepteras, och för manövrering på marken och parkering men inte inbegripet flygprocedurer.
**** AD 2.21 Bullerreducerande förfaranden
Detaljerad beskrivning av de bullerreducerande förfaranden som införts på flygplatsen.
**** AD 2.22 Flygprocedurer
Detaljerad beskrivning av de villkor och flygprocedurer, inbegripet radar och/eller ADS-B-procedurer som införts med utgångspunkt i organisationen av luftrummet på flygplatsen. Detaljerad beskrivning av flygplatsens procedurer vid låga siktvärden (LVP) när sådana har införts, inbegripet
banor och tillhörande utrustning som godkänts för användning när LVP är i kraft, inbegripet för operationer med flygoperativt tillgodoräknande med RVR lägre än 550 m, om tillämpligt,
fastställda meteorologiska förhållanden under vilka LVP ska inledas, användas och avslutas,
beskrivning av de markeringar och ljus på marken som ska användas i samband med LVP,
anmärkningar.
**** AD 2.23 Tilläggsinformation
Tilläggsinformation vid flygplatsen, så som angivande av fågelkoncentrationer vid flygplatsen, tillsammans med uppgifter om betydande dagliga rörelser mellan vilo- och födoplatserna, i den mån det är praktiskt möjligt.
Särskild tilläggsinformation angående flygtrafikledning på distans, inbegripet
information om att flygtrafikledning på distans tillhandahålls,
signallampans position, t ex med uttrycket ”signallampans position är [geografisk position]” samt en tydlig angivelse på flygplatskartan för varje relevant flygplats,
beskrivning av eventuella särskilda kommunikationsmetoder som anses nödvändiga om flera olika driftsätt används, som till exempel angivande av flygplatsens namn/ flygtrafikledningsenhetens anropssignal (dvs inte enbart vid den första kontakten) mellan piloter och ATCO:er/flyginformationstjänst för flygplats (AFIS:er),
beskrivning av de eventuella åtgärder som krävs av luftrummets användare till följd av ett nödläge/onormalt läge och möjliga beredskapsåtgärder som leverantören av flygtrafikledningstjänster kan vidta vid störningar, om tillämpligt (i punkt AD 2.22 ”Flygprocedurer”), och
beskrivning av inbördes beroendeförhållande mellan tjänsternas tillgänglighet eller angivande av flygplatser som inte är lämpliga för omdirigering från flygplatsen (luftrummets användare ska inte planera en flygplats som alternativflygplats då den betjänas av samma distanskontrollcentral), om detta anses lämpligt.
**** AD 2.24 Flygkartor avseende en flygplats
Flygkartor avseende en flygplats ska ingå i följande ordning:
Flygplats-/helikopterflygplatskarta – Icao.
Karta för parkering/dockning av luftfartyg – Icao.
Karta för markrörelse på flygplatsen – Icao.
Hinderkarta för flygplats – Icao Typ A (för varje bana).
Terräng- och hinderkarta för flygplats – Icao (elektronisk).
Terrängkarta för precisionsinflygning – Icao (banor för precisionsinflygning kategori II och precisionsinflygning kategori III).
Ytdiagram – Icao (start- och transitsträckor).
Standardutflygningskarta – Instrument – Icao.
Ytdiagram – Icao (inflygnings- och transitsträckor).
Standardinflygningskarta – Instrument – Icao.
Karta över lägsta höjd för ATC-övervakning – Icao.
Instrumentinflygningskarta – Icao (för varje bana och procedurtyp).
Karta för visuell inflygning – Icao.
Fågelkoncentrationer i närheten av flygplatsen.
Om någon av flygkartorna inte tas fram ska detta meddelas i avsnitt GEN 3.2 ”Flygkartor”.
**** AD 2.25 VSS-penetrering (Visual Segment Surface)
VSS-penetrering, inklusive berörda procedurer och procedurminima.
AD 3. HELIKOPTERFLYGPLATSER
När ett start-och landningsområde för helikopter tillhandahålls på flygplatsen ska tillhörande uppgifter enbart förtecknas under punkt **** AD 2.16.
Anmärkning– **** ska ersättas med relevant Icao-platsindikator. |
**** AD 3.1 Helikopterflygplatsens platsindikator och namn
Den Icao-platsindikator som helikopterflygplatsen har tilldelats och helikopterflygplatsens namn ska anges i AIP. Icao-platsindikatorn ska vara en integral del av det referenssystem som tillämpas för alla underavsnitt i avsnitt AD 3.
**** AD 3.2 Helikopterflygplatsens geografiska och administrativa uppgifter
Kravet gäller helikopterflygplatsens geografiska och administrativa uppgifter, inbegripet
helikopterflygplatsens referenspunkt (geografiska koordinater i grader, minuter och sekunder) och dess plats,
riktning och avstånd från helikopterflygplatsens referenspunkt till centrum i den stad eller det samhälle som helikopterflygplatsen betjänar,
helikopterflygplatsens höjd över havet avrundad till närmaste meter eller fot, och referenstemperatur,
i förekommande fall, geoidhöjd vid positionen för helikopterflygplatsens höjd över havet avrundad till närmaste meter eller fot,
magnetisk missvisning avrundat till närmaste grad, informationens datum och årlig förändring,
helikopterflygplatsoperatörens namn, adress, telefon- och faxnummer, e-postadress, AFS-adress och, om sådan finns, webbplatsadress,
vilken typ av trafik som är tillåten på helikopterflygplatsen (IFR/VFR), och
anmärkningar.
**** AD 3.3 Öppethållande
Detaljerad beskrivning av vilka tider helikopterflygplatsens tjänster är tillgängliga, inbegripet
helikopterflygplatsoperatör,
tull och gränskontroll,
hälso- och sjukvård och sanitära tjänster,
flygbriefingtjänst,
ATS-rapportplats (ARO),
flygvädertjänst (MET),
flygtrafikledningstjänst,
tankning,
handling,
säkerhet,
avisning, och
anmärkningar.
**** AD 3.4 Handlingstjänster och anläggningar
Detaljerad beskrivning av de handlingstjänster och anläggningar som finns på helikopterflygplatsen, inbegripet
godshantering,
bränsle- och oljetyper,
tankningsanläggning och kapacitet,
avisningssystem,
hangarutrymme för besökande helikoptrar,
reparationsanläggningar för besökande helikoptrar, och
anmärkningar.
**** AD 3.5 Tjänster för passagerare
De tjänster som finns tillgängliga för passagerare på helikopterflygplatsen i form av en kort beskrivning eller hänvisning till andra informationskällor som till exempel en webbplats, inbegripet
hotell på eller i närheten av helikopterflygplatsen,
restaurang(er) på eller i närheten av helikopterflygplatsen,
transportmöjligheter,
vårdmöjligheter,
bank- eller postkontor på eller i närheten av helikopterflygplatsen,
turistinformation, och
anmärkningar.
**** AD 3.6 Brand- och räddningstjänst
Detaljerad beskrivning av brand- och räddningstjänsten och den utrustning som finns tillgänglig på helikopterflygplatsen, inbegripet
helikopterflygplatsens kategori vad gäller brand- och räddningstjänst,
räddningsutrustning,
möjlighet till avlägsnande av obrukbar helikopter, och
anmärkningar.
**** AD 3.7 Säsongsbunden tillgänglighet – röjning
Detaljerad beskrivning av utrustning och operativa prioriteringar som fastställts för röjning av helikopterflygplatsens färdområden, inbegripet
typ av röjningsutrustning,
röjningsprioriteringar, och
anmärkningar.
**** AD 3.8 Plattor, taxibanor och kontrollplatser/positionsdata
Detaljer gällande fysiska egenskaper för plattor, taxibanor och angivna kontrollpunkters platser/positioner, inbegripet
plattornas benämning, yta och styrka, uppställningsplats för helikopter,
benämning, bredd och typ av yta på taxibanorna för helikopter,
bredd och benämning för hovringsväg och förflyttningshovringsväg,
position och höjd över havet avrundat till närmaste meter eller fot för kontrollplatser för höjdmätare,
VOR-kontrollpunkternas läge,
INS-kontrollpunkternas position i grader, minuter, sekunder och hundradels sekunder, och
anmärkningar.
Om kontrollplatser/positioner anges på en helikopterflygplatskarta ska det göras en anteckning om det i detta underavsnitt.
**** AD 3.9 Markeringar och markörer
Kort beskrivning av start- och landningsområdets och taxibanans markeringar och markörer, inbegripet
markeringar för slutlig inflygning och start,
taxibanans markeringar, hovringsvägens markörer och förflyttningshovringsvägens markörer, och
anmärkningar.
**** AD 3.10 Helikopterflygplatshinder
Detaljerad beskrivning av hinder, inbegripet
hindrets identifiering eller benämning,
typ av hinder,
hindrets position, angivet med geografiska koordinater i grader, minuter, sekunder och tiondelssekunder,
hindrets höjd över havet och höjd avrundat till närmaste meter eller fot,
hindermarkering och hinderljusets typ och färg (om tillämpligt),
om tillämpligt, notering om att förteckningen över hinder finns tillgänglig i elektroniskt format samt en hänvisning till punkt GEN 3.1.6., och
anteckning ”NIL”, om tillämpligt.
**** AD 3.11 Tillhandahållen flygväderinformation
Detaljerad beskrivning av den meteorologiska information som tillhandahålls på helikopterflygplatsen och angivande av vilken flygvädertjänst som är ansvarig för den tjänst som anges, inbegripet
namn på den associerade flygväderlekstjänsten,
öppettider och, om tillämpligt, benämning på den flygtrafiktjänst som är ansvarig utanför dessa tider,
den tjänst som är ansvarig för utarbetande av flygplatsprognoser och prognosernas giltighetsperioder,
tillgänglighet till och publiceringsintervall för TREND-prognoser för helikopterflygplatsen,
information om hur briefinginformation och/eller samråd tillhandahålls,
vilken typ av färddokumentation som tillhandahålls och vilka språk som används i färddokumentationen,
kartor eller annan information som visas eller finns tillgänglig för briefinginformation eller samråd,
ytterligare utrustning som är tillgänglig för att tillhandahålla information om flygväderförhållandena, så som väderradar och mottagare för satellitbilder,
vilka flygtrafikledningsenheter som har tillgång till flygväderinformation, och
övrig information, så som begränsningar av tjänsten etc.
**** AD 3.12 Helikopterflygplatsens data
Detaljerad beskrivning av helikopterflygplatsens dimensioner och därmed relaterad information, inbegripet
typ av helikopterflygplats – ytnivå, upphöjd eller på helikopterdäck,
TLOF-dimensioner i närmaste meter eller fot,
FATO:s geografiska bäring i en hundradelsgrad,
FATO-dimensioner i närmaste meter eller fot och typ av yta,
TLOF:s yta och bärighet i ton (1 000 kg),
geografiska koordinater i grader, minuter, sekunder och hundradels sekunder och, om tillämpligt, geoidhöjd för TLOF:s geometriska centrum eller för varje tröskel på FATO,
TLOF:s och/eller FATO:s lutning och höjd över havet,
säkerhetsområdets dimensioner,
dimensioner i närmaste meter eller fot för det hinderfria stigområdet för helikopter,
förekomst av hinderfri sektor, och
anmärkningar.
**** AD 3.13 Fastställda banlängder
Detaljerad beskrivning av de fastställda banlängderna, avrundade till närmaste meter eller fot när så är relevant för en helikopterflygplats, inbegripet
tillgänglig startsträcka och, om tillämpligt, alternativa reducerade fastställda banlängder,
tillgänglig startsträcka för avbruten start,
tillgänglig landningssträcka, och
anmärkningar, inklusive banans ingångs- eller startpunkt, om alternativa reducerade fastställda banlängder har angetts.
**** AD 3.14 Inflygnings- och FATO-ljus
Detaljerad beskrivning av inflygnings- och FATO-ljus, inbegripet
inflygningsljussystemets typ, längd och intensitet,
typ av system för visuell glidbaneindikering,
FATO-ljusens egenskaper och läge,
egenskaper och läge för ljus i riktpunkt,
TLOF-ljussystemets egenskaper och läge, och
anmärkningar.
**** AD 3.15 Andra ljus, reservkraftförsörjning
Beskrivning av andra ljus och reservkraftförsörjning, inbegripet
läge, egenskaper och driftstider för helikopterflygplatsens flygfyr,
vindriktningsvisarens placering och ljus,
taxibanans kantljus och centrumlinjeljus,
reservkraftförsörjning inbegripet överkopplingstid, och
anmärkningar.
**** AD 3.16 ATS-luftrum
Detaljerad beskrivning av helikopterflygplatsens ATS-luftrum, inbegripet
luftrummets benämning och geografiska koordinater i grader, minuter och sekunder för de laterala gränserna,
vertikala gränser,
luftrumsklassificering,
anropssignal och språk för den flygtrafikledningsenhet som tillhandahåller tjänster,
genomgångshöjd,
tider då luftrummet är upprättat, och
anmärkningar.
**** AD 3.17 Kommunikationsutrustning för flygtrafikledningstjänst
Detaljerad beskrivning av den kommunikationsutrustning för flygtrafikledningstjänst som finns på helikopterflygplatsen, inbegripet
tjänstens benämning,
anropssignal,
frekvens(er),
driftstider, och
anmärkningar.
**** AD 3.18 Hjälpmedel för radionavigering och landning
Detaljerad beskrivning av hjälpmedel för radionavigering och landning som rör instrumentinflygning och in- och utflygningsvägar vid helikopterflygplatsen, inbegripet
typ av hjälpmedel,
magnetisk missvisning avrundad till närmaste grad, beroende på vad som är lämpligt,
typ av verksamhet som stöds för ILS/MLS/GLS, grundläggande GNSS och satellitbaserat stödsystem (SBAS),
klassificering för instrumentlandningssystem (ILS),
FC (Facility Classification) och AFD (Approach Facility Designation(s)) för markbaserat stödsystem (GBAS),
för VOR/ILS/MLS, även sändarens deklination, avrundad till närmaste grad, som används för teknisk uppställning av hjälpmedlet,
identifiering, om så krävs,
frekvens(er), kanalnummer, tjänsteleverantör och referensvägskod(er) (RPI:er), om tillämpligt,
driftstider, om tillämpligt,
geografiska koordinater i grader, minuter, sekunder och tiondels sekunder för sändarantennens position, om tillämpligt,
höjd över havet för DME-sändarantennen avrundat till närmaste 30 m (100 fot) och för utrustningen för avståndsmätning/precision (DME/P) avrundat till närmaste 3 m (10 fot), GBAS-referenspunktens höjd över havet avrundat till närmaste meter eller fot, och punktens höjd över ellipsoiden avrundat till närmaste meter eller fot; för SBAS, höjd över ellipsoiden för tröskelpunkten för landning (LTP) eller fiktiv tröskelpunkt (FTP) avrundat till närmaste meter eller fot,
tjänstevolymradie från GBAS-referenspunkt till närmaste kilometer eller sjömil,
anmärkningar.
När samma hjälpmedel används för både undervägs- och helikopterflygplatssyften ska en beskrivning även ges i avsnitt ENR 4. Om GBAS-systemet betjänar fler än en helikopterflygplats ska en beskrivning av hjälpmedlet ges för varje helikopterflygplats. Om anläggningens driftmyndighet inte är den utsedda myndigheten ska namnet på driftmyndigheten anges i kolumnen för anmärkningar. Anläggningstäckning ska anges i kolumnen för anmärkningar.
**** AD 3.19 Lokala föreskrifter för helikopterflygplats
Detaljerad beskrivning av de föreskrifter som gäller för användning av helikopterflygplatsen, inbegripet om träningsflighter, luftfartyg utan radio, ultralätta luftfartyg och liknande accepteras, och för manövrering på marken och parkering men inte inbegripet flygprocedurer.
**** AD 3.20 Bullerreducerande förfaranden
Detaljerad beskrivning av de bullerreducerande förfaranden som införts på helikopterflygplatsen.
**** AD 3.21 Flygprocedurer
Detaljerad beskrivning av de villkor och flygprocedurer, inbegripet radar och/eller ADS-B-procedurer som införts med utgångspunkt i organisationen av luftrummet på helikopterflygplatsen. Detaljerad beskrivning av helikopterflygplatsens procedurer vid låga siktvärden när sådana har införts, inbegripet
TLOF och tillhörande utrustning som får användas i samband med procedurer vid låga siktvärden,
fastställda meteorologiska förhållanden under vilka procedurer vid låga siktvärden ska inledas, användas och avslutas,
beskrivning av de markeringar och ljus på marken som ska användas i samband med procedurer vid låga siktvärden, och
anmärkningar.
**** AD 3.22 Tilläggsinformation
Tilläggsinformation om helikopterflygplatsen, så som angivande av stora fågelkoncentrationer vid helikopterflygplatsen, tillsammans med uppgifter om betydande dagliga rörelser mellan vilo- och födoplatserna, i den mån det är praktiskt möjligt.
**** AD 3.23 Kartor avseende en helikopterflygplats
Flygkartor avseende en helikopterflygplats ska ingå i följande ordning:
Flygplats-/helikopterflygplatskarta – Icao.
Ytdiagram – Icao (start- och transitsträckor).
Standardutflygningskarta – Instrument – Icao.
Ytdiagram – Icao (inflygnings- och transitsträckor).
Standardinflygningskarta – Instrument – Icao.
Karta över lägsta höjd för ATC-övervakning – Icao.
Instrumentinflygningskarta – Icao (för procedurtyp).
Karta för visuell inflygning – Icao.
Fågelkoncentrationer i närheten av helikopterflygplatsen.
Om någon av flygkartorna inte tas fram ska detta meddelas i avsnitt GEN 3.2 ”Flygkartor”.
Tillägg 2
NOTAM-FORMAT
INSTRUKTIONER FÖR ATT FYLLA I NOTAM-FORMATET
1. Allmänt
Preciseringsraden (punkt Q) och alla identifierare (punkterna A–G), med ett avslutande parentestecken efter varje punkt på det sätt som visas i formatet, ska alltid sändas utom om det inte finns uppgifter för en viss identifierare.
2. NOTAM-numrering
Varje NOTAM ska tillhöra en serie som identifieras av en bokstav och ett fyrsiffrigt tal följt av ett snedstreck och ett tvåsiffrigt nummer för året (t.ex. A0023/03). Varje serie ska börja med nummer 0001 den 1 januari.
3. Precisering (punkt Q)
Punkt Q delas in i åtta fält med ett snedstreck mellan fälten. Varje fält ska ha ett värde. Exempel på hur fält ska fyllas i finns i Aeronautical Information Services Manual (Icao Doc 8126). Definitionerna för fälten är följande:
FIR
Om det område som informationen gäller ligger inom en flyginformationsregion (FIR) ska Icao-platsindikatorn vara samma som för denna FIR. När en flygplats finns inom en överliggande FIR i en annan medlemsstat ska det första fältet i punkt Q innehålla koden för denna överliggande FIR (t.ex. Q) LFRR/…A) EGJJ),
eller
om det område som informationen gäller ligger inom mer än en FIR ska FIR-fältet bestå av Icao-landsbokstäverna för den medlemsstat i vilken NOTAM har tagits fram, följt av ”XX”. Platsindikatorn för överliggande UIR får inte användas. Icao-platsindikatorerna för de FIR-regioner som berörs, indikatorn för medlemsstaten eller det delegerade organ som ansvarar för navigationstjänsten i fler än en medlemsstat ska sedan förtecknas i punkt A.
Om en medlemsstat utfärdar ett NOTAM som gäller FIR-regioner i flera medlemsstater ska de två första bokstäverna i Icao-platsindikatorn för den utfärdande medlemsstaten plus ”XX” användas. Platsindikatorerna för de FIR-regioner som berörs, indikatorn för medlemsstaten eller det delegerade organ som ansvarar för navigationstjänsten i fler än en medlemsstat ska sedan förtecknas i punkt A.
NOTAM-KOD
Alla NOTAM-kodgrupper innehåller totalt fem bokstäver, av vilka den första alltid är ”Q”. Den andra och tredje bokstaven betecknar området och den fjärde och femte bokstaven anger status eller förhållande som gäller det rapporterade området. Koderna på två bokstäver för områden och förhållanden definieras i Icao Doc 8400 Procedures for Air Navigation Services – Icao Abbreviations and Codes (PANS-ABC). Kombinationer av andra och tredje samt fjärde och femte bokstäverna finns beskrivna i ”NOTAM Selection Criteria” i Icao Doc 8126, annars går det att ange någon av kombinationerna nedan, beroende på vad som är tillämpligt:
Om området inte finns förtecknat i NOTAM-koden (Icao Doc 8400) eller i NOTAM-urvalskriterierna (Icao Doc 8126) ska ”XX” läggas till som andra och tredje bokstav (t.ex. QXXAK). Om områdets kod är ”XX” ska ”XX” också användas för förhållandet (t.ex. QXXXX).
Om områdets förhållande inte finns förtecknat i NOTAM-koden (Icao Doc 8400) eller i NOTAM-urvalskriterierna (Icao DOC 8126) ska ”XX” skrivas in som fjärde och femte bokstav (t.ex. QFAXX).
När ett NOTAM som innehåller information som har operativ betydelse utfärdas och när den används för att tillkännage förekomsten av AIP-tillägg eller AIP-ändringar inom AIRAC-systemet ska ”TT” skrivas in som den fjärde och femte bokstaven i NOTAM-koden.
När ett NOTAM utfärdas som innehåller en kontrollista för en giltig NOTAM ska ”KKKK” skrivas in som andra, tredje, fjärde och femte bokstav.
Följande fjärde och femte bokstäver i NOTAM-koden ska användas i NOTAM-annulleringar:
AK |
= |
NORMAL DRIFT HAR ÅTERUPPTAGITS |
AL |
= |
I DRIFT (ELLER ÅTER I DRIFT) MED BEAKTANDE AV TIDIGARE PUBLICERADE BEGRÄNSNINGAR/FÖRHÅLLANDEN |
AO |
= |
I DRIFT |
CC |
= |
HAR AVSLUTATS |
CN |
= |
HAR ANNULLERATS |
HV |
= |
ARBETET HAR AVSLUTATS |
XX |
= |
KLARTEXT |
Eftersom Q - - AO = I DRIFT ska användas för NOTAM-annulleringar och NOTAM-spridning av information om ny utrustning eller nya tjänster ska följande fjärde och femte bokstäver användas: Q - - CS = HAR INSTALLERATS.
Q - - CN = HAR ANNULLERATS ska användas för att ställa in planerade aktiviteter, t.ex. navigeringsvarningar. Q - - HV = ARBETET HAR AVSLUTATS ska användas för att annullera pågående arbete.
TRAFIK
I |
= |
IFR |
V |
= |
VFR |
K |
= |
NOTAM är en kontrollista |
Beroende på område och innehåll i NOTAM kan preciseringsfältet TRAFIK innehålla kombinerade preciseringar.
SYFTE
N |
= |
NOTAM som valts ut för att omedelbart uppmärksamma flygbesättningsmedlemmar |
B |
= |
NOTAM som har operativ betydelse och som valts ut för att ingå i PIB |
O |
= |
NOTAM som gäller flygtrafik |
M |
= |
Diverse NOTAM, inte föremål för en briefing, men tillgängligt på begäran |
K |
= |
NOTAM är en kontrollista |
Beroende på område och innehåll i NOTAM kan preciseringsfältet SYFTE innehålla de kombinerade preciseringarna BO eller NBO.
OMRÅDE
A |
= |
Flygplats |
E |
= |
På sträcka |
W |
= |
Navigationsvarning |
K |
= |
NOTAM är en kontrollista |
Beroende på område och innehåll i NOTAM kan preciseringsfältet OMRÅDE innehålla kombinerade preciseringar.
NEDRE/ÖVRE
NEDRE och ÖVRE gränserna får endast uttryckas i flygnivåer (FL) och ska representera de verkliga vertikala gränserna för influensområdet utan att buffertar läggs till. För navigationsvarningar och luftrumsrestriktioner ska de värden som angetts överensstämma med de värden som finns under punkterna F och G.
Om området inte innehåller specifik höjdinformation ska ”000” anges för NEDRE och ”999” för ÖVRE som standardvärden.
KOORDINATER, RADIE
Latitud och longitud med en noggrannhet på en minut och dessutom ett tre siffrors avståndsvärde som anger influensradien i NM (t.ex. 4700N01140E043). Koordinaterna anger den ungefärliga mittpunkten för en cirkel vars radie omfattar hela influensområdet, och om NOTAM gäller hela FIR/UIR eller mer än en FIR/UIR ska standardvärdet ”999” anges för radien.
4. Punkt A
Ange Icao-platsindikatorn enligt Icao Doc 7910 för den flygplats eller den FIR i vilken återfinns den anläggning, det luftrum eller förhållande som meddelandet gäller. Fler än en FIR/UIR kan anges när det är tillämpligt. Om det inte finns någon Icao-platsindikator tillgänglig ska Icao-landsbokstäverna anges enligt Icao Doc 7910, Del 2 och därefter ”XX” och sedan namnet i klartext i punkt E.
Om informationen gäller GNSS ska den relevanta Icao-platsindikatorn anges som har tilldelats för ett GNSS-element eller den gemensamma platsindikatorn som har tilldelats för alla element i GNSS (med undantag för GBAS).
För GNSS kan platsindikatorn användas vid identifieringen av ett avbrott i ett GNSS-element, t.ex. KNMH för ett GPS-satellitavbrott.
5. Punkt B
För datum och tidpunkt ska en grupp med tio siffror anges som består av år, månad, dag, timme och minut enligt UTC-tid. Detta anger datumet och tidpunkten då NOTAMN träder i kraft. För NOTAMR och NOTAMC anges det verkliga datumet och den verkliga tidpunkten då NOTAM togs fram. Början av dagen ska anges med ”0000”.
6. Punkt C
Med undantag för NOTAMC ska datum och tidpunkt (en grupp med tio siffror som består av år, månad, dag, timme och minut enligt UTC-tid) som anger informationens varaktighet användas om inte informationen är av permanent karaktär, då förkortningen ”PERM” läggs till i stället. Slutet av en dag ska anges med ”2359”, beteckningen ”2400” får inte användas. Om informationen om tidpunkten är osäker ska den ungefärliga varaktigheten anges med datum och tidpunkt följt av förkortningen ”EST”. Alla NOTAM som har ett ”EST”-värde ska annulleras eller ersättas före det datum och den tidpunkt som anges i punkt C.
7. Punkt D
Om faran, driftstatusen eller tillståndet för anläggningarna som det rapporteras om kommer att gälla i enlighet med ett särskilt tids- och datumschema mellan datumen och tiderna i punkterna B och C ska denna information anges i punkt D. Om punkt D har mer än 200 tecken är det skäl att överväga om denna information ska ges i en separat NOTAM som följer på den föregående.
8. Punkt E
Använd avkodad NOTAM-kod, vid behov kompletterad med Icao-förkortningar, indikatorer, identifierare, beteckningar, anropssignaler, frekvenser, siffror och klartext. När NOTAM väljs för internationell distribution ska de delar som är uttryckta i klartext ha text på engelska. Denna uppgift ska vara tydlig och koncis för att vara lämpad för PIB. För NOTAMC ska en hänvisning till område och ett statusmeddelande inkluderas för att möjliggöra korrekta rimlighetskontroller.
9. Punkterna F och G
Dessa punkter gäller normalt för navigeringsvarningar eller luftrumsrestriktioner och ingår vanligen i uppgifterna för PIB. Lägg till både nedre och övre höjdgränser för verksamheter eller begränsningar och så att det tydligt finns bara ett referensdatum och en måttenhet. Förkortningen ”GND” ska användas för ”mark” och förkortningen ”SFC” ska användas för ”yta” i punkt F. Förkortningen ”UNL” ska användas för ”obegränsad” i punkt G.
Tillägg 3
SNOWTAM-Format
INSTRUKTIONER FÖR ATT FYLLA I SNOWTAM-FORMATET
1. Allmänt
Vid rapportering om fler än en rullbana ska punkterna B–H upprepas (avsnittet för beräkning av flygplansprestanda).
Bokstäverna som används för att identifiera punkter är bara avsedda som referens och ska inte ingå i meddelandena. Bokstäverna M (obligatoriskt), C (villkorligt) och O (valfritt) anger användning och information och ska inkluderas på det sätt som beskrivs nedan.
Metriska måttenheter ska användas och måttenheten ska inte rapporteras.
SNOWTAM kan vara giltig i högst åtta timmar. En ny SNOWTAM ska alltid utfärdas när en ny rapport om rullbaneförhållanden erhålls.
En SNOWTAM annullerar närmast föregående SNOWTAM.
Den förkortade rubriken ”TTAAiiii CCCC MMYYGGgg (BBB)” finns till för att underlätta den automatiska bearbetningen av SNOWTAM-meddelanden i databaser. Förklaringarna för dessa symboler är följande:
TT |
= |
datakod för SNOWTAM = SW. |
AA |
= |
geografisk kod för medlemsstaterna, t.ex. LF = FRANKRIKE. |
iiii |
= |
fyrsiffrigt SNOWTAM-serienummer. |
CCCC |
= |
platsindikator på fyra bokstäver för den flygplats som SNOWTAM gäller. |
MMYYGGgg |
= |
datum/tid för observationen/mätningen, med följande innehåll: |
MM |
= |
månad, t.ex. januari = 01, december = 12. |
YY |
= |
dagen i månaden i fråga. |
GGgg |
= |
tid i timmar (GG) och minuter (gg) i UTC-tid. |
(BBB) |
= |
valfri grupp med följande innehåll: |
Rättelse av ett fel i ett SNOWTAM-meddelande som tidigare har spritts med samma serienummer = COR. Parenteserna i (BBB) ska användas för att ange att denna grupp är valfri. Vid rapportering om fler än en rullbana och olika datum/tidpunkter för observation/bedömning anges i punkt B upprepade gånger, ska det senaste datumet och den senaste tidpunkten anges i den förkortade rubriken (MMYYGGgg).
Texten ”SNOWTAM” i SNOWTAM-formatet och det fyrsiffriga SNOWTAM-serienumret ska avskiljas med ett mellanslag, t.ex. SNOWTAM 0124.
För att göra SNOWTAM-meddelandet mer lättläst ska en radmatning läggas till efter SNOWTAM-serienumret, efter punkt A och efter avsnittet för beräkning av flygplansprestanda.
Vid rapportering om fler än en bana ska informationen repeteras i avsnittet om beräkning av flygplansprestanda från datumet och tidpunkten för bedömningen av varje rullbana före informationen i avsnittet som gäller lägesuppfattning.
Följande information är obligatorisk:
FLYGPLATSENS PLATSINDIKATOR.
BEDÖMNINGENS DATUM OCH TIDPUNKT.
RULLBANANS LÄGRE BETECKNINGSNUMMER.
KOD FÖR RULLBANANS FÖRHÅLLANDEN FÖR VARJE TREDJEDEL AV RULLBANAN.
BESKRIVNING AV FÖRHÅLLANDEN FÖR VARJE TREDJEDEL AV RULLBANAN (när koden för rullbanans förhållanden (RWYCC) är 0–6).
2. Avsnitt för beräkning av flygplansprestanda
Punkt A – |
Flygplatsens platsindikator (platsindikator på fyra bokstäver). |
Punkt B – |
Datum och tid för bedömningen (åttasiffrig kod för datum och tid som anger observationens månad, dag, timme och minut i UTC-tid). |
Punkt C – |
Rullbanans lägre beteckningsnummer (nn[L] eller nn[C] eller nn[R]). Bara ett beteckningsnummer ska anges för varje rullbana och det ska alltid vara det lägre numret. |
Punkt D – |
Kod för rullbanans förhållanden för varje tredjedel av rullbanan. Endast en siffra (0, 1, 2, 3, 4, 5 eller 6) anges för varje tredjedel av rullbanan, med ett snedstreck emellan (n/n/n). |
Punkt E – |
Procentuell andel som omfattas för varje tredjedel av rullbanan. När sådan information finns ska 25, 50, 75 eller 100 anges för varje tredjedel av rullbanan, med ett snedstreck emellan ([n]nn/[n]nn/[n]nn). Den här informationen ska anges endast om det finns en beskrivning av förhållanden för varje tredjedel av rullbanan (punkt G) som har rapporterats och som är något annat än ”DRY”. När förhållandena inte rapporteras ska ”NR” anges för dessa tredjedelar av rullbanan. |
Punkt F – |
Djup för lösa kontamineringar för varje tredjedel av rullbanan. När sådan information är tillgänglig ska djupet i millimeter för varje tredjedel av rullbanan anges, med ett snedstreck emellan (nn/nn/nn eller nnn/nnn/nnn). Denna information ska endast ges för följande typer av kontamineringar:
—
Stillastående vatten, värden som ska rapporteras: 04, sedan uppskattat värde. Betydande förändringar 3 mm.
—
Slask, värden som ska rapporteras: 03, sedan uppskattat värde. Betydande förändringar 3 mm.
—
Våt snö, värden som ska rapporteras: 03, sedan uppskattat värde. Betydande förändringar 5 mm.
—
Torr snö, värden som ska rapporteras: 03, sedan uppskattat värde. Betydande förändringar 20 mm.
När förhållandena inte rapporteras ska ”NR” anges för dessa tredjedelar av rullbanan. |
Punkt G – |
Beskrivning av förhållanden för varje tredjedel av rullbanan. Någon av följande beskrivningar av förhållanden ska anges för varje tredjedel av rullbanan, med ett snedstreck emellan. COMPACTED SNOW (packad snö) DRY SNOW (torr snö) DRY SNOW ON TOP OF COMPACTED SNOW (torr snö på packad snö) DRY SNOW ON TOP OF ICE (torr snö på is) FROST (frost) ICE (is) SLIPPERY WET (hal och våt) SLUSH (slask) SPECIALLY PREPARED WINTER RUNWAY (särskilt preparerad vinterbana) STANDING WATER (stillastående vatten) WATER ON TOP OF COMPACTED SNOW (vatten på packad snö) WET (våt) WET ICE (våt is) WET SNOW (våt snö) WET SNOW ON TOP OF COMPACTED SNOW (våt snö på packad snö) WET SNOW ON TOP OF ICE (våt snö på is) DRY (rapporteras endast om det inte finns några kontamineringar) När förhållandena inte rapporteras ska ”NR” anges för dessa tredjedelar av rullbanan. |
Punkt H – |
Bredd på den del av rullbanan för vilken koderna för rullbanans förhållanden gäller. Bredden i meter ska anges om den är mindre än den publicerade bredden för rullbanan. |
3. Avsnitt om lägesuppfattning
Element i avsnittet som gäller lägesuppfattning ska avslutas med en punkt.
Element i avsnittet som gäller lägesuppfattning ska utelämnas helt om information saknas eller om de villkorliga omständigheterna för publicering inte uppfylls.
Punkt I – |
Förkortad längd på rullbanan. Den aktuella tillämpliga rullbanans beteckning och den tillgängliga längden i meter ska anges (t.ex. RWY nn [L] eller nn [C] eller nn [R] REDUCED TO [n]nnn). Denna information är villkorlig när ett NOTAM har publicerats med nya fastställda banlängder. |
Punkt J – |
Snödrev på rullbanan. När en sådan omständighet rapporteras ska mellanslag och ”DRIFTING SNOW” anges: (RWY nn eller RWY nn[L] eller nn[C] eller nn[R] DRIFTING SNOW). |
Punkt K – |
Lös sand på rullbanan. När lös sand rapporteras på rullbanan ska rullbanans lägre beteckningsnummer anges, följt av ett mellanslag och ”LOOSE SAND” (RWY nn eller RWY nn[L] eller nn[C] eller nn[R] LOOSE SAND). |
Punkt L – |
Kemisk behandling på rullbanan. När det har rapporterats att kemisk behandling har gjorts ska rullbanans lägre beteckningsnummer anges, följt av ett mellanslag och ”CHEMICALLY TREATED” (RWY nn eller RWY nn[L] eller nn[C] eller nn[R] CHEMICALLY TREATED). |
Punkt M – |
Snövallar på rullbanan. När snövallar har rapporterats på rullbanan ska rullbanans lägre beteckningsnummer anges, följt av ett mellanslag och ”SNOWBANK” och ett mellanslag, och därefter ”L” för vänster eller ”R” för höger, eller ”LR” för båda sidorna följt av avståndet i meter från centrumlinjen och ett mellanslag och ”FM CL” (RWY nn eller RWY nn[L] eller nn[C] eller nn[R] SNOWBANK Lnn eller Rnn eller LRnn FM CL). |
Punkt N – |
Snövallar på en taxibana. När snövallar finns på taxibana/taxibanor ska taxibanornas beteckningsnummer anges åtföljda av ett mellanslag och ”SNOWBANKS” (TWY [nn]n eller TWYS [nn]n/[nn]n/[nn]n… eller ALL TWYS SNOWBANKS). |
Punkt O – |
Snövallar bredvid rullbanan. När det har rapporterats att det finns snövallar som sticker upp ovanför höjdprofilen i flygplatsens snöplan ska rullbanans lägre beteckningsnummer och ”ADJ SNOWBANKS” anges (RWY nn eller RWY nn[L] eller nn[C] eller nn[R] ADJ SNOWBANKS). |
Punkt P – |
Förhållanden på taxibanor. När en taxibanas förhållanden rapporteras som hala eller dåliga, ska taxibanans beteckningsnummer anges, följt av ett mellanslag och ”POOR” (TWY [n eller nn] POOR eller TWYS [n eller nn]/[n eller nn]/[n eller nn] POOR… eller ALL TWYS POOR). |
Punkt R – |
Plattans förhållanden. När plattans förhållanden rapporteras som hala eller dåliga ska plattans beteckningsnummer anges, följt av ett mellanslag och ”POOR” (APRON [nnnn] POOR eller APRONS [nnnn]/[nnnn]/[nnnn] POOR eller ALL APRONS POOR). |
Punkt S – |
(NR) Ej rapporterat. |
Punkt T – |
Kommentarer i klartext. |
Tillägg 4
ASHTAM-FORMAT
INSTRUKTIONER FÖR ATT FYLLA I ASHTAM-FORMATET
1. Allmänt
ASHTAM ger information om statusen för en vulkans aktivitet när en ändring av denna aktivitet är eller förväntas vara av operativ betydelse. Denna information ges med hjälp av den larmfärgkod för vulkaner som beskrivs i punkt 3.5 nedan.
Om ett vulkanutbrott orsakar ett askmoln av operativ betydelse ger ASHTAM också information om dess plats, utbredning och rörelse och om de flygvägar och flygnivåer som påverkas.
Utfärdandet av en ASHTAM som ger information om ett vulkanutbrott i enlighet med punkt 3 nedan får inte skjutas upp tills all information i punkterna A–K är tillgänglig, utan ska utfärdas genast när meddelandet om att ett utbrott har skett eller förväntas ske tas emot, eller när en ändring av statusen för en vulkans verksamhet som har operativ betydelse har skett eller förväntas ske eller när ett askmoln rapporteras. Om det handlar om ett förväntat utbrott och det sålunda inte finns något askmoln vid den tidpunkten ska punkterna A–E fyllas i och punkterna F–I anges som ”not applicable”. På samma sätt, om ett vulkaniskt askmoln rapporteras, t.ex. genom en speciell rapport från luftfartyg, men vulkanen som är källan till molnet inte är känd vid den tidpunkten, ska punkterna A–E anges som ”unknown” och punkterna F–K vid behov fyllas i på grundval av den speciella rapporten från luftfartyg i avvaktan på ytterligare information. Om informationen för ett visst fält A–K i andra fall inte finns att tillgå anges värdet ”NIL”.
Den längsta giltighetstiden för ASHTAM är 24 timmar om dygnet. En ny ASHTAM ska utfärdas varje gång larmnivån ändras.
2. Förkortad rubrik
Efter den normala meddelanderubriken ”Aeronautical fixed – telecommunications network (AFTN)” ska den förkortade rubriken ”TT AAiiii CCCC MMYYGGgg (BBB)” ingå för att underlätta den automatiska behandlingen av ASHTAM-meddelanden i databaser. Förklaringarna för dessa symboler är följande:
TT |
= |
datakod för ASHTAM = VA. |
AA |
= |
geografisk beteckning för stater, t.ex. NZ = Nya Zeeland. |
iiii |
= |
fyrsiffrigt ASHTAM-serienummer. |
CCCC |
= |
platsindikator på fyra bokstäver för den flyginformationsregion som berörs. |
MMYYGGgg |
= |
datum/tid för rapporten, med följande innehåll: |
MM |
= |
månad, t.ex. januari = 01, december = 12. |
YY |
= |
dagen under månaden i fråga. |
GGgg |
= |
tid i timmar (GG) och minuter (gg) i UTC-tid. |
(BBB) |
= |
Valfri grupp för rättelse av ett ASHTAM-meddelande som tidigare har spritts med samma serienummer = COR. |
Parenteserna i (BBB) ska användas för att ange att denna grupp är valfri.
3. Innehållet i ASHTAM
Punkt A – Flyginformationsregion som påverkas, motsvarighet i klartext till den platsindikator som finns i den förkortade rubriken, i det här exemplet följande: ”Auckland Oceanic FIR”.
Punkt B – Datum och tid (UTC) för det första utbrottet.
Punkt C – Namnet på vulkanen och vulkanens nummer enligt Icao Doc 9691 Manual on Volcanic Ash, Radioactive Material and Toxic Chemical Clouds, tillägg H och World Map of Volcanoes and Principal Aeronautical Features.
Punkt D – Latitud/Longitud för vulkanen i hela grader eller vulkanens radial och avstånd från navigationshjälpmedlet i enlighet med Icao Doc 9691 Manual on Volcanic Ash, Radioactive Material and Toxic Chemical Clouds, tillägg H och World Map of Volcanoes and Principal Aeronautical Features.
Punkt E – Färgkod för larmnivå som anger vulkanisk aktivitet, inklusive eventuell tidigare nivå på larmfärgkoden, på följande sätt:
Nivå för larmfärgkod |
Status för vulkanens aktivitet |
GREEN ALERT |
Vulkanen har normal status utan utbrott, eller, efter ändring från en högre larmnivå, den vulkaniska aktiviteten anses ha upphört och vulkanen har återgått till sin normala status utan utbrott. |
YELLOW ALERT |
Vulkanen uppvisar tecken på ökad aktivitet som är högre än kända bakgrundsnivåer, eller, efter ändring från en högre larmnivå, den vulkaniska aktiviteten har minskat avsevärt men övervakas fortfarande noggrant med tanke på en eventuell förnyad ökning. |
ORANGE ALERT |
Vulkanen uppvisar ökad aktivitet med en ökad sannolikhet för utbrott, eller ett vulkanutbrott pågår men utan askutsläpp eller med mindre askutsläpp [ange askplymens höjd om det är möjligt]. |
RED ALERT |
Utbrottet förväntas vara nära förestående med sannolikt betydande utsläpp av aska i atmosfären, eller ett vulkanutbrott pågår med betydande utsläpp av aska i atmosfären [ange askplymens höjd om det är möjligt]. |
Färgkoden för larmnivån som anger vulkanens aktivitetsstatus och eventuella förändringar från en tidigare status ska lämnas till områdeskontrollcentralen av den behöriga myndigheten i vulkanfrågor i medlemsstaten i fråga, t.ex. ”RED ALERT FOLLOWING YELLOW” eller ”GREEN ALERT FOLLOWING ORANGE”. |
Punkt F – Om ett vulkaniskt askmoln som har operativ betydelse rapporteras ska den horisontella omfattningen och basen/toppen av askmolnet anges med hjälp av latitud/longitud (i hela grader) och höjder i tusental meter (fot) och/eller radial och avstånd från vulkanen som utgör källan. Informationen kan eventuellt först endast baseras på en speciell rapport från ett luftfartyg men senare information kan vara mer detaljerad och baserad på råd från den ansvariga övervakningsenheten för flygväder och/eller rådgivningscentralen för vulkanisk aska.
Punkt G – Prognosen för askmolnets rörelseriktning på utvalda nivåer ska göras utgående från råd från den ansvariga övervakningsenheten för flygväder och/eller rådgivningscentralen för vulkanisk aska.
Punkt H – Flygvägar, delar av flygvägar och flygnivåer som påverkas eller förväntas påverkas ska anges.
Punkt I – Stängning av luftrum, flygvägar eller delar av flygvägar samt tillgången till alternativa flygvägar ska anges.
Punkt J – Informationskällan, t.ex. ”special air-report” eller ”vulcanological agency”. Informationskällan ska alltid anges, oavsett om ett utbrott verkligen har skett eller ett askmoln verkligen har rapporterats.
Punkt K – All information utöver den som har angetts ovan och som har operativ betydelse ska anges i klartext.
BILAGA VII
SÄRSKILDA KRAV FÖR DATATJÄNSTLEVERANTÖRER
(Del-DAT)
KAPITEL A – YTTERLIGARE ORGANISATIONSKRAV FÖR DATATJÄNSTLEVERANTÖRER (DAT.OR)
AVSNITT 1 – ALLMÄNNA KRAV
DAT.OR.100 Flygdata och flyginformation
Datatjänstleverantören ska ta emot, sammanställa, översätta, välja, formatera, distribuera och/eller integrera flygdata och flyginformation som överlåts av en officiell källa för användning i flygdatabaser i en certifierad luftfartygstillämpning/-utrustning.
I särskilda fall, om flygdata inte tillhandahålls i luftfartspublikationen (AIP) eller av en officiell källa eller inte uppfyller de tillämpliga datakvalitetskraven (DQR), kan dessa flygdata tas fram av datatjänstleverantören själv och/eller av andra datatjänstleverantörer. I detta sammanhang ska dessa flygdata valideras av den datatjänstleverantör som tar fram dem.
Datatjänstleverantören får, när det begärs av dess kunder, behandla anpassade data som tillhandahålls av luftfartygsoperatören eller som tas fram av andra datatjänstleverantörer för användning av den luftfartygsoperatören. Ansvaret för dessa data och för efterföljande uppdatering av dem ska ligga kvar hos luftfartygsoperatören.
DAT.OR.105 Teknisk och operativ kompetens och kapacitet
Utöver ATM/ANS.OR.B.001 ska datatjänstleveratören göra följande:
I enlighet med de tillämpliga kraven utföra mottagning, sammanställning, översättning, urval, formatering, distribution och/eller integrering av flygdata och flyginformation som överlåts av leverantörer av flygdatakällor till flygdatabaser i en certifierad luftfartygstillämpning/-utrustning. En leverantör av datatjänster av typ 2 ska säkerställa att datakvalitetskraven (DQR) är kompatibla med den avsedda användningen av den certifierade luftfartygstillämpningen/-utrustningen genom en lämplig överenskommelse med innehavaren av konstruktionsgodkännandet för den aktuella utrustningen eller en sökande som ansöker om ett godkännande av den konstruktionen.
Utfärda en försäkran om överensstämmelse där det intygas att de flygdatabaser datatjänstleverantören har skapat har skapats i enlighet med denna förordning och de tillämpliga industristandarderna.
Ge stöd till innehavaren av konstruktionsgodkännandet för utrustningen när det gäller hantering av varje åtgärd som avser fortsatt luftvärdighet och som rör de flygdatabaser som har skapats.
För överlåtande av databaser ska den verksamhetsansvarige chefen utse attesterande personal i enlighet med punkt DAT.TR.100 b och fördela deras ansvar på ett oberoende sätt för att via försäkran om överensstämmelse intyga att data uppfyller datakvalitetskraven (DQR) och att förfaranden följs. Det yttersta ansvaret för de försäkringar om överlåtande av databaser som undertecknas av den attesterande personalen ska ligga kvar hos datatjänstleverantörens verksamhetsansvarige chef.
DAT.OR.110 Ledningssystem
Utöver punkt ATM/ANS.OR.B.005 ska datatjänstleverantören, beroende på den typ av datatjänster som tillhandahålls, inrätta och upprätthålla ett ledningssystem som omfattar kontrollförfaranden för
utfärdande, godkännande eller ändring av dokument,
ändring av datakvalitetskrav (DQR),
kontroll av att inkommande data har skapats i enlighet med de tillämpliga standarderna,
uppdatering i rätt tid av de data som används,
identifiering och spårbarhet,
processer för mottagning, sammanställning, översättning, urval, formatering, distribution och/eller integrering av data i en generisk databas eller en databas som är kompatibel med den specifika luftfartygstillämpningen/-utrustningen,
tekniker för verifiering och validering av data,
identifiering av verktyg, inbegripet konfigurationsstyrning och verktygskvalificering, efter behov,
hantering av fel/brister,
samordning med leverantören (leverantörerna) av flygdatakällor och/eller datatjänstleverantören (datatjänstleverantörerna), och med innehavaren av konstruktionsgodkännandet för utrustningen eller en sökande som ansöker om ett godkännande av den konstruktionen vid tillhandahållande av datatjänster av typ 2,
utfärdande av försäkran om överensstämmelse,
kontrollerad distribution av databaser till användare.
DAT.OR.115 Dokumentation
Utöver ATM/ANS.OR.B.030 ska datatjänstleverantören i sitt dokumentationssystem inkludera de punkter som anges i DAT.OR.110.
AVSNITT 2 – SÄRSKILDA KRAV
DAT.OR.200 Rapporteringskrav
Datatjänstleverantören ska göra följande:
Rapportera till kunden och, i tillämpliga fall, innehavaren av konstruktionsgodkännandet för utrustningen, alla fall där flygdatabaser som har överlåtits av datatjänstleverantören därefter konstaterats ha brister och/eller fel, och sålunda inte uppfyller de tillämpliga datakraven.
Rapportera till den behöriga myndigheten de konstaterade brister och/eller fel enligt punkt 1 som skulle kunna leda till en säkerhetsbrist. Sådana rapporter ska upprättas i en form och på ett sätt som är godtagbart för den behöriga myndigheten.
Om den certifierade datatjänstleverantören agerar som en leverantör till en annan datatjänstleverantör: även rapportera till den andra organisationen alla fall där den har överlåtit flygdatabaser till den organisationen och dessa flygdatabaser därefter har konstaterats innehålla fel.
Rapportera till leverantören av flygdatakällor fall av felaktiga, inkonsekventa eller saknade data i flygdatakällan.
Datatjänstleverantören ska för säkerhetsändamål upprätta och upprätthålla ett internt rapporteringssystem för att möjliggöra insamling och bedömning av rapporter för identifiering av negativa trender eller hantering av brister, samt för utskiljande av händelser och åtgärder som kan rapporteras.
Det interna rapporteringssystemet kan integreras i ledningssystemet enligt vad som krävs i punkt ATM/ANS.OR.B.005.
KAPITEL B – TEKNISKA KRAV FÖR DATATJÄNSTLEVERANTÖRER (DAT.TR)
AVSNITT 1 – ALLMÄNNA KRAV
DAT.TR.100 Arbetsmetoder och driftsprocesser
Datatjänstleverantören ska
när det gäller alla nödvändiga flygdata
fastställa datakvalitetskrav (DQR) som överenskommits tillsammans med en annan datatjänstleverantör och, om det gäller en leverantör av datatjänster av typ 2, med innehavaren av konstruktionsgodkännandet för utrustningen eller en sökande som ansöker om ett godkännande av den konstruktionen, för att fastställa dessa datakvalitetskravs (DQR) kompatibilitet med den avsedda användningen,
använda data från en eller flera officiella källor och, om det krävs, andra flygdata som verifierats och validerats av datatjänstleverantören själv och/eller av en eller flera andra datatjänstleverantörer,
inrätta ett förfarande för att säkerställa att dessa data behandlas korrekt,
inrätta och genomföra processer för att säkerställa att de anpassade data som tillhandahålls eller begärs av en luftfartygsoperatör eller en annan datatjänstleverantör distribueras enbart till den part som begär dem, och
när det gäller attesterande personal som undertecknar de försäkringar om överensstämmelse som utfärdas enligt DAT.OR.105 b, säkerställa att
den attesterade personalens kunskap, bakgrund (inklusive andra funktioner i organisationen) och erfarenhet är lämpliga för det ansvar som den har fått sig tilldelat,
den har dokumentation över all attesterande personal, inbegripet uppgifter om omfattningen av deras bemyndigande,
attesterande personal förses med bevis på omfattningen av deras bemyndigande.
DAT.TR.105 Erforderliga gränssnitt
Datatjänstleverantören ska säkerställa de nödvändiga formella gränssnitten mot
flygdatakällor och/eller andra datatjänstleverantörer,
innehavaren av konstruktionsgodkännandet för utrustningen för tillhandahållande av datatjänster av typ 2, eller en sökande som ansöker om ett godkännande av den konstruktionen,
luftfartygsoperatörer, beroende på vad som är tillämpligt.
BILAGA VIII
SÄRSKILDA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV KOMMUNIKATIONS-, NAVIGERINGS- ELLER ÖVERVAKNINGSTJÄNSTER
(Del-CNS)
KAPITEL A – YTTERLIGARE ORGANISATIONSKRAV FÖR LEVERANTÖRER AV KOMMUNIKATIONS-, NAVIGERINGS- ELLER ÖVERVAKNINGSTJÄNSTER (CNS.OR)
AVSNITT 1 – ALLMÄNNA KRAV
CNS.OR.100 Teknisk och operativ kompetens och kapacitet
En leverantör av kommunikations-, navigerings- eller övervakningstjänster ska säkerställa tjänsternas tillgänglighet, kontinuitet, noggrannhet och integritet.
Leverantörer av kommunikations-, navigerings- eller övervakningstjänster ska bekräfta kvalitetsnivån hos de tjänster de tillhandahåller och visa att deras utrustning underhålls regelbundet och kalibreras vid behov.
KAPITEL B – TEKNISKA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV KOMMUNIKATIONS-, NAVIGERINGS- ELLER ÖVERVAKNINGSTJÄNSTER (CNS.TR)
AVSNITT 1 – ALLMÄNNA KRAV
CNS.TR.100 Arbetsmetoder och driftsprocesser för leverantörer av kommunikations-, navigerings- eller övervakningstjänster
En leverantör av kommunikations-, navigerings- eller övervakningstjänster ska kunna visa att dess arbetsmetoder och driftsprocesser uppfyller standarderna i bilaga 10 till Chicagokonventionen om telekommunikation för luftfart i följande versioner i den mån de är relevanta för tillhandahållandet av kommunikations-, navigerings- eller övervakningstjänster i det berörda luftrummet:
Volym I om radionavigeringshjälpmedel i den sjätte upplagan från juli 2006, inbegripet alla ändringar till och med nr 89.
Volym II om kommunikationsförfaranden, inbegripet förfaranden med PANS-status i den sjätte upplagan från oktober 2001, inbegripet alla ändringar till och med nr 89.
Volym III om kommunikationssystem i den andra upplagan från juli 2007, inbegripet alla ändringar till och med nr 89.
Volym IV om övervakningsradar och antikollisionssystem i den fjärde upplagan från juli 2007, inbegripet alla ändringar till och med nr 89.
Volym V om utnyttjande av radiofrekvensspektrum för luftfarten i den tredje upplagan från juli 2013, inbegripet alla ändringar till och med nr 89.
AVSNITT 2 — TEKNISKA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV ÖVERVAKNINGSTJÄNSTER
CNS.TR.205 Tilldelning och användning av Mod S-interrogatorkoder
En leverantör av övervakningstjänster får endast driva en berörd Mod S-interrogator, med användning av en berörd interrogatorkod, om de har tilldelats en interrogatorkod för detta syfte av den berörda medlemsstaten.
En leverantör av övervakningstjänster som avser att driva, eller som driver, en berörd Mod S-interrogator för vilken ingen interrogatorkod tilldelats, ska lämna in en ansökan om interrogatorkod, som innehåller minst följande centrala uppgifter, till den berörda medlemsstaten:
Ett unikt referensnummer för ansökan från den berörda medlemsstaten.
Fullständiga kontaktuppgifter till den företrädare för medlemsstaten som ansvarar för samordningen av tilldelningen av Mod S-interrogatorkoder.
Fullständiga kontaktuppgifter till Mod S-operatörens kontaktperson för frågor som rör tilldelningen av Mod S-interrogatorkoder.
Mod S-interrogatorns namn.
Mod S-interrogatorns användning (drift eller test).
Mod S-interrogatorns placering.
Planerat datum för Mod S-interrogatorns första Mod S-överföring.
Begärd Mod S-täckning.
Specifika driftskrav.
Kapacitet för SI-kod.
Kapacitet för ”II-/SI-koddrift”.
Kapacitet för täckningskarta.
En leverantör av övervakningstjänster ska uppfylla det som specificeras genom de centrala uppgifterna i de tilldelningar av interrogatorkoder som den har mottagit, inbegripet åtminstone följande:
Motsvarande referensnummer för ansökan från den berörda medlemsstaten.
En unik tilldelningsreferens från tilldelningstjänsten för interrogatorkoder.
Ersatta tilldelningsreferenser, i förekommande fall.
Tilldelad interrogatorkod.
Begränsningar av täckningen för övervakning och utestängning i form av sektorsbaserad räckvidd eller Mod S-karttäckning.
Genomförandeperiod under vilken tilldelningen måste registreras i den Mod S-interrogator som anges i ansökan.
Den genomförandesekvens som måste följas.
Frivilligt och förbundet med andra alternativ: Klusterrekommendation.
Specifika driftsrestriktioner, i förekommande fall.
En leverantör av övervakningstjänster ska minst var sjätte månad informera den berörda medlemsstaten om eventuella ändringar av installationsplaneringen eller driftsstatusen för berörda Mod S-interrogatorer när det gäller alla centrala uppgifter i interrogatorkodstilldelningen som finns förtecknade i led c.
Leverantörer av övervakningstjänster ska se till att var och en av deras Mod S-interrogatorer uteslutande använder den interrogatorkod som den tilldelats.
BILAGA IX
SÄRSKILDA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV FLÖDESPLANERING
(Del-ATFM)
TEKNISKA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV FLÖDESPLANERING (ATFM.TR)
AVSNITT 1 – ALLMÄNNA KRAV
ATFM.TR.100 Arbetsmetoder och driftsförfaranden för leverantörer av flödesplanering
En leverantör av flödesplanering ska kunna visa att dess arbetsmetoder och driftsförfaranden är förenliga med kommissionens förordningar (EU) nr 255/2010 ( 10 ) och (EU) 2019/123.
BILAGA X
SÄRSKILDA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV LUFTRUMSPLANERING
(Del-ASM)
TEKNISKA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV LUFTRUMSPLANERING (ASM.TR)
AVSNITT 1 – ALLMÄNNA KRAV
ASM.TR.100 Arbetsmetoder och driftsförfaranden för leverantörer av luftrumsplanering
En leverantör av luftrumsplanering ska kunna visa att dess arbetsmetoder och driftsförfaranden är förenliga med kommissionens förordningar (EG) nr 2150/2005 ( 11 ) och (EU) 2019/123.
BILAGA XI
SÄRSKILDA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV TJÄNSTER SOM AVSER UTFORMNING AV FLYGPROCEDURER
(Del-FPD)
KAPITEL A – YTTERLIGARE ORGANISATIONSKRAV FÖR LEVERANTÖRER AV TJÄNSTER SOM AVSER UTFORMNING AV FLYGPROCEDURER (FPD.OR)
AVSNITT 1 – ALLMÄNNA KRAV
FPD.OR.100 Tjänster som avser utformning av flygprocedurer (FPD)
En leverantör av tjänster som avser utformning av flygprocedurer ska utforma, dokumentera och validera flygprocedurer som vid behov ska godkännas av behörig myndighet för dessa innan de införs och används.
I detta sammanhang ska flygdata och flyginformation som används av FPD-leverantören uppfylla kraven på noggrannhet, upplösning och integritet, enligt vad som anges i flygdatakatalogen, i enlighet med tillägg 1 till bilaga III (Del-ATM/ANS.OR).
Om flygdata för utformningen av flygprocedurer inte tillhandahålls av en auktoritativ källa eller inte uppfyller de tillämpliga datakvalitetskraven (DQR) får FPD-leverantören erhålla dessa flygdata från andra källor. I detta sammanhang ska sådana flygdata valideras av den FPD-leverantör som avser att använda dem.
FPD.OR.105 Ledningssystem
Utöver punkt ATM/ANS.OR.B.005 i bilaga III ska FPD-leverantören inrätta och upprätthålla ett ledningssystem som omfattar kontrollförfaranden för följande:
Datainsamling.
Utformning av flygprocedurer i enlighet med de utformningskriterier som anges i punkt FPD.TR.100.
Dokumentation av utformningen av flygprocedurer.
Samråd med berörda parter.
Validering av flygproceduren på marken och, när så är lämpligt, även i luften.
Identifiering av verktyg, inbegripet konfigurationsstyrning och verktygskvalificering, efter behov.
Underhåll och regelbunden översyn av flygprocedurerna, beroende på vad som är tillämpligt.
FPD.OR.110 Dokumentation
Utöver punkt ATM/ANS.OR.B.030 i bilaga III ska FPD-leverantören i sitt dokumentationssystem inkludera de element som anges i punkt FPD.OR.105 i denna bilaga.
FPD.OR.115 Teknisk och operativ kompetens och kapacitet
Utöver punkt ATM/ANS.OR.B.005 a.6 i bilaga III ska FPD-leverantören säkerställa att dess flygprocedurdesigner uppfyller följande krav:
De har med godkänt resultat slutfört en utbildningskurs som ger kompetens för utformning av flygprocedurer.
De har lämplig erfarenhet för att med gott resultat tillämpa den teoretiska kunskapen.
De slutför fortbildning med godkänt resultat.
När validering i luften anses nödvändig att utföras ska FPD-leverantören säkerställa att den utförs av en behörig pilot.
Utöver punkt ATM/ANS.OR.B.030 i bilaga III ska FPD-leverantören föra register över all utbildning och utformningsverksamhet som anställda flygprocedurdesigner har utfört, och på begäran göra sådana register tillgängliga på följande sätt:
Till berörda flygprocedurdesigner.
I samförstånd med alla flygprocedurdesigner, till den nya arbetsgivaren när en flygprocedurdesigner anställs av ett nytt organ.
FPD.OR.120 Erforderliga gränssnitt
När FPD-leverantören får tillgång till flygdata och flyginformation i enlighet med punkt FPD.OR.100 ska leverantören säkerställa att de formella arrangemang som krävs upprättas med följande aktörer, beroende på vad som är tillämpligt:
Flygdatakällor.
Andra tjänsteleverantörer.
Flygplatsoperatörer.
Luftfartygsoperatörer.
För att säkerställa att en begäran om utformning av flygprocedurer tydligt definieras och granskas ska FPD-tjänsteleverantören fastställa att de formella arrangemang som krävs inrättas med nästa avsedda användare.
KAPITEL B – TEKNISKA KRAV FÖR LEVERANTÖRER AV TJÄNSTER SOM AVSER UTFORMNING AV FLYGPROCEDURER (FPD.TR)
AVSNITT 1 – ALLMÄNNA KRAV
FPD.TR.100 Krav på tjänster som avser utformning av flygprocedurer
Flygprocedurerna ska utformas av FPD-tjänsteleverantören i enlighet med de krav som fastställs i tillägg 1 och enligt de utformningskriterier som fastställs av den behöriga myndigheten, för att säkerställa säker drift av luftfartyg. Utformningskriterierna ska tillåta inrättandet av en lämplig hinderfrihet för flygprocedurer där det behövs.
FPD.TR.105 Koordinater och flygdata
Utöver punkt ATM/ANS.OR.A.090 i bilaga III, ska geografiska koordinater för latitud och longitud bestämmas och rapporteras till leverantören av flygbriefingtjänster (AIS-leverantören) enligt det geodetiska referensplanet i World Geodetic System – 1984 (WGS-84) eller motsvarande.
Storleksordningen för fältarbetets noggrannhet och de slutsatser och beräkningar som härleds från det ska vara sådan att de operativa navigeringsdata som erhålls från dessa för flygningens faser hålls inom de högsta tillåtna avvikelserna med avseende på en lämplig referensram, enligt vad som anges i tillägg 1 till bilaga III (Del-ATM/ANS.OR).
Tillägg 1
KRAV FÖR LUFTRUMSSTRUKTURER OCH FLYGPROCEDURER I DESSA
AVSNITT I
Specifikationer för flyginformationsregioner, kontrollområden, kontrollzoner och flyginformationszoner
FLYGINFORMATIONSREGIONER
Flyginformationsregioner enligt definitionen i artikel 2.23 i förordning (EG) nr 549/2004 ska uppfylla följande krav:
De ska täcka hela flygvägsstrukturen som ska betjänas av sådana regioner.
De ska omfatta allt luftrum inom deras horisontella gränser, med undantag för när de begränsas av en övre flyginformationsregion.
Medlemsstaterna ska ha kvar sitt ansvar gentemot Icao inom de geografiska gränserna för de flyginformationsregioner som Icao har tilldelat dem på den dag då denna förordning träder i kraft.
KONTROLLOMRÅDEN
Kontrollområden ska avgränsas så att de omfattar tillräckligt med luftrum för att kunna inbegripa flygbanorna för de flygningar under instrumentflygregler (IFR), eller delar av dessa, för vilka tillämpliga delar av flygkontrolltjänsterna (ATC) tillhandahålls, med beaktande av kapaciteten hos de navigeringshjälpmedel som normalt används inom det området.
En nedre gräns för ett kontrollområde ska fastställas på en höjd över mark eller vatten på minst 200 m (700 ft), om inte annat föreskrivs av den behöriga myndigheten.
En övre gräns för ett kontrollområde ska fastställas på något av följande sätt:
ATC-tjänsten kommer inte att tillhandahållas ovanför en viss övre gräns.
Kontrollområdet befinner sig nedanför ett övre kontrollområde, och i så fall ska den övre gränsen för det nedre kontrollområdet sammanfalla med den nedre gränsen för det övre kontrollområdet.
KONTROLLZONER
De horisontella gränserna för en kontrollzon ska omfatta minst de delar av luftrummet som inte ingår i kontrollområden och som innehåller de flygbanor för IFR-flygningar som ankommer till eller avgår från flygplatser som ska användas under instrumentväderförhållanden (IMC).
Om kontrollzonen ligger inom de horisontella gränserna för ett kontrollområde ska kontrollzonen sträcka sig uppåt från jordytan till minst den nedre gränsen för kontrollområdet.
FLYGINFORMATIONSZONER
De horisontella gränserna av en flyginformationszon ska omfatta minst de delar av luftrummet som varken ingår i kontrollområdena eller i kontrollzonerna och som innehåller flygbanorna för IFR- och/eller VFR-flygningar.
Om flyginformationszonen ligger inom de horisontella gränserna för ett kontrollområde ska flyginformationszonen sträcka sig uppåt från jordytan till minst den nedre gränsen för kontrollområdet.
AVSNITT II
Identifiering av ATS-flygvägar som inte är standardiserade flygvägar för avgående och ankommande trafik
När ATS-flygvägar upprättas ska det finnas ett skyddat luftrum längs med varje ATS-flygväg, och ett säkert avstånd mellan angränsande ATS-flygvägar ska tillhandahållas.
ATS-flygvägar ska identifieras med hjälp av beteckningar.
När ATS-flygvägar som inte är standardiserade flygvägar för avgående och ankommande trafik identifieras ska det beteckningssystem som används uppfylla följande krav:
Tillåta identifieringen av alla ATS-flygvägar på ett enkelt och unikt sätt.
Undvika överlappning.
Kunna användas av automatiserade system både på marken och i luften.
Tillåta ytterst kortfattad operativ användning.
Erbjuda en tillräcklig möjlighet till utvidgning för att tillgodose framtida behov utan grundläggande ändringar.
Grundläggande beteckningar för ATS-flygvägar ska tilldelas i enlighet med följande principer:
Samma grundläggande beteckning ska ges till en huvudflygväg för hela dess längd, oberoende av vilka terminalområden, länder eller regioner som passeras.
När två eller flera huvudflygvägar har ett gemensamt segment ska segmentet tilldelas beteckningen för var och en av de berörda flygvägarna, förutom när detta skulle göra det svårt att tillhandahålla flygtrafikledningstjänster (ATS), i vilket fall endast en beteckning ska tilldelas genom gemensam överenskommelse.
En grundläggande beteckning som tilldelas en flygväg får inte tilldelas någon annan flygväg.
AVSNITT III
Identifiering av standardflygvägar för avgång och ankomst och tillhörande procedurer
Vid identifiering av standardflygvägar för avgång och ankomst och tillhörande procedurer ska följande säkerställas:
Beteckningssystemet ska göra det möjligt att på ett enkelt och entydigt sätt identifiera varje flygväg.
Varje flygväg ska identifieras med en beteckning i klartext och motsvarande kodade beteckning.
Vid röstkommunikation ska beteckningarna vara lätta att känna igen som standardflygvägar för avgång eller ankomst och inte skapa uttalssvårigheter för piloter eller ATS-personal.
När beteckningar för standardflygvägar för avgångar och ankomster och tillhörande procedurer bildas ska följande användas:
En beteckning i klartext.
En grundläggande indikator.
En giltighetsindikator som ska vara en siffra mellan 1 och 9.
En flygvägsindikator som ska vara en bokstav i alfabetet. Bokstäverna ”I” och ”O” får inte användas.
En kodad beteckning för en standardflygväg för avgång eller ankomst, instrumentflygning eller visuell flygning.
Beteckningar tilldelas på följande sätt:
Varje flygväg ska tilldelas en separat beteckning.
För att skilja mellan två eller flera flygvägar som berör samma signifikanta punkt (och därför tilldelas samma grundläggande indikator) ska en separat flygvägsindikator enligt beskrivningen i punkt b.4 tilldelas varje flygväg.
Giltighetsindikatorer tilldelas på följande sätt:
En giltighetsindikator ska tilldelas varje flygväg för att identifiera den flygväg som för närvarande gäller.
Den första giltighetsindikatorn som tilldelas ska vara nummer ”1”.
När en flygväg ändras ska den alltid tilldelas en ny giltighetsindikator som består av närmaste högre nummer. Nummer ”9” ska åtföljas av nummer ”1”.
AVSNITT IV
Upprättande och identifiering av signifikanta punkter
Signifikanta punkter ska upprättas i syfte att definiera en ATS-flygväg eller en flygprocedur och/eller i samband med ATS-kraven för information om hur luftfartygets flygning framskrider.
De signifikanta punkterna ska identifieras med hjälp av beteckningar.
AVSNITT V
Minimiflyghöjder
Minimiflyghöjder ska definieras för varje ATS-flygväg och kontrollområde, och ska tillhandahållas för spridning. Dessa minimiflyghöjder ska ge en minimihinderfrihet inom de berörda områdena.
AVSNITT VI
Identifiering och markering av förbjudna områden, restriktionsområden och farliga områden
När förbjudna områden, begränsade områden eller farliga områden etableras ska de ges en identifiering, och fullständiga uppgifter ska tillhandahållas för spridning.
BILAGA XII
SÄRSKILDA KRAV FÖR NÄTVERKSFÖRVALTAREN
(Del-NM)
TEKNISKA KRAV FÖR NÄTVERKSFÖRVALTAREN (NM.TR)
AVSNITT 1 – ALLMÄNNA KRAV
NM.TR.100 Arbetsmetoder och driftsförfaranden för nätverksförvaltaren
Nätverksförvaltaren ska kunna visa att dess arbetsmetoder och driftsförfaranden är förenliga med förordningarna (EU) nr 255/2010 och (EU) 2019/123.
AVSNITT 2 — TEKNISKA KRAV FÖR UTFÖRANDE AV NÄTVERKSFUNKTIONER FÖR FLYGLEDNINGSTJÄNST (NÄTVERKSFUNKTIONER)
NM.TR.105 Tilldelning och användning av Mod S-interrogatorkoder
Nätverksförvaltaren ska ha ett förfarande som säkerställer att systemet för tilldelning av interrogatorkoder uppfyller följande:
Det kontrollerar att ansökningarna om interrogatorkoder följer de tillämpliga format- och datakonventionerna.
Det kontrollerar att ansökningarna om interrogatorkoder är kompletta, exakta och inlämnade i tid.
Inom högst sex kalendermånader från dagen för ansökan ska systemet
utföra uppdateringssimuleringar av tilldelningsplanen för interrogatorkoder på grundval av de inkomna ansökningarna,
utarbeta ett förslag till uppdatering av tilldelningsplanen för interrogatorkoder som ska godkännas av de medlemsstater som berörs av den,
säkerställa att den föreslagna uppdateringen av tilldelningsplanen i största möjliga mån uppfyller driftskraven för ansökningarna om interrogatorkoder, såsom de beskrivs genom de centrala uppgifterna 7, 8 och 9 som förtecknas i punkt CNS.TR.205 b,
uppdatera och till medlemsstaterna meddela tilldelningsplanen för interrogatorkoder omedelbart efter det att den godkänts, utan att det påverkar tillämpningen av nationella förfaranden för meddelanden om Mod S-interrogatorer i militär drift.
Nätverksförvaltare ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att militära enheter som driver berörda Mod S interrogatorer med någon annan interrogatorkod än II-kod 0 och andra koder reserverade för militärt bruk uppfyller kraven för tilldelning och användning av Mod S-interrogatorkoder.
Nätverksförvaltaren ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att militära enheter som driver Mod S-interrogatorer med II-kod 0 eller andra interrogatorkoder reserverade för militärt bruk övervakar den exklusiva användningen av dessa interrogatorkoder, för att förhindra en icke samordnad användning av berörda interrogatorkoder.
Nätverksförvaltaren ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att tilldelningen och användningen av interrogatorkoder för militära enheter inte har någon negativ inverkan på säkerheten för den allmänna flygtrafiken.
NM.TR.110 Flaggning av flygningar som är kvalificerade för individuell identifiering med hjälp av luftfartygets identifieringsfunktion
Nätverksförvaltaren ska, på grundval av den luftrumsvolym som deklarerats i enlighet med tillägg 1 till ATS.OR.446 b i denna förordning och de färdplaner som lämnats in i enlighet med punkt SERA.4013 i genomförandeförordning (EU) nr 923/2012, bedöma om flygningen är kvalificerad för tilldelning av den specifika SSR-koden A1000.
Nätverksförvaltaren ska meddela alla berörda flygtrafikledningsenheter de flygningar som är kvalificerade för användning av den specifika SSR-koden A1000.
BILAGA XIII
KRAV FÖR TJÄNSTELEVERANTÖRER I FRÅGA OM PERSONALUTBILDNING OCH KOMPETENSBEDÖMNING
(Del-PERS)
KAPITEL A – TEKNISK PERSONAL MED FLYGSÄKERHETSRELATERADE UPPGIFTER
AVSNITT 1 – ALLMÄNNA KRAV
ATSEP.OR.100 Tillämpningsområde
I detta kapitel fastställs de krav som ska uppfyllas av tjänsteleverantören i fråga om utbildning och kompetensbedömning avseende teknisk personal med flygsäkerhetsrelaterade uppgifter (Air Traffic Safety Electronics Personnel – ATSEP).
För de tjänsteleverantörer som ansöker om ett begränsat certifikat i enlighet med punkterna a och b i punkt ATM/ANS.OR.A.010 och/eller lämnar in försäkran om sin verksamhet i enlighet med punkt ATM/ANS.OR.A.015, får de minimikrav som ska uppfyllas i fråga om utbildning och kompetensbedömning avseende ATSEP bestämmas av den behöriga myndigheten. Dessa minimikrav ska baseras på kvalifikationer, och erfarenhet ur både längre och kortare perspektiv, för att underhålla viss utrustning eller vissa typer av utrustning och säkerställa likvärdig säkerhetsnivå.
ATSEP.OR.105 Utbildnings- och kompetensbedömningsprogram
I enlighet med punkt ATM/ANS.OR.B.005 a.6 ska den tjänsteleverantör som anlitar ATSEP inrätta ett utbildnings- och kompetensbedömningsprogram som omfattar de uppgifter och skyldigheter som ska fullgöras av ATSEP.
När ATSEP anlitas av en kontrakterad organisation ska tjänsteleverantören säkerställa att dessa ATSEP har erhållit den relevanta utbildning och kompetens som anges i detta kapitel.
ATSEP.OR.110 Dokumentation
Utöver punkt ATM/ANS.OR.B.030 ska den tjänsteleverantör som anlitar ATSEP föra register över all utbildning som fullgörs av ATSEP, samt över kompetensbedömning avseende ATSEP, och göra sådana register tillgängliga
för berörda ATSEP, på begäran,
på begäran, och med medgivande från ATSEP, för den nya arbetsgivaren när ATSEP anlitas av en ny enhet.
ATSEP.OR.115 Språkkunskaper
Tjänsteleverantören ska säkerställa att ATSEP behärskar de språk som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter.
AVSNITT 2 – UTBILDNINGSKRAV
ATSEP.OR.200 Utbildningskrav – Allmänt
En tjänsteleverantör ska säkerställa att ATSEP
med godkänt resultat har fullgjort
den grundläggande utbildning som avses i punkt ATSEP.OR.205,
den kompetensutbildning som avses i punkt ATSEP.OR.210,
den behörighetsutbildning för system och utrustning som avses i punkt ATSEP.OR.215,
har fullgjort fortbildning i enlighet med punkt ATSEP.OR.220.
ATSEP.OR.205 Grundläggande utbildning
Den grundläggande utbildningen för ATSEP ska omfatta
de ämnen, teman och underteman som förtecknas i tillägg 1 (Grundläggande utbildning – gemensam del),
när det är relevant för tjänsteleverantörens verksamhet, de ämnen som förtecknas i tillägg 2 (Grundläggande utbildning – specialisering).
En tjänsteleverantör får bestämma vilka utbildningskrav som är lämpligast för sin ATSEP-kandidat och, följaktligen, anpassa antalet, och/eller nivån för, ämnen, teman eller underteman som avses i punkt a där det är relevant.
ATSEP.OR.210 Kompetensutbildning
Kompetensutbildningen för ATSEP ska omfatta
de ämnen, teman och underteman som förtecknas i tillägg 3 (Kompetensutbildning – gemensam del),
när det är relevant för tjänsteleverantörens verksamhet, minst ett av de kompetenstillval som förtecknas i tillägg 4 (Kompetensutbildning – specialisering).
ATSEP.OR.215 Behörighetsutbildning för system och utrustning
Behörighetsutbildningen för system och utrustning för ATSEP ska vara relevant för de uppgifter som ska fullgöras och ska omfatta ett eller flera av följande:
Teoretiska kurser.
Praktiska kurser.
Utbildning på arbetsplatsen.
Behörighetsutbildningen för system och utrustning ska säkerställa att ATSEP-kandidater förvärvar kunskaper och färdigheter som rör
systemets och utrustningens funktionalitet,
den faktiska och potentiella inverkan som ATSEP-personalens åtgärder har på systemet och utrustningen,
systemets och utrustningens inverkan på driftsmiljön.
ATSEP.OR.220 Fortbildning
Fortbildningen för ATSEP ska omfatta repetition, uppgraderingar och modifieringar av utrustning/system och/eller utbildning för nödsituationer.
AVSNITT 3 – KRAV FÖR KOMPETENSBEDÖMNING
ATSEP.OR.300 Kompetensbedömning – allmänt
En tjänsteleverantör ska säkerställa att ATSEP
har bedömts som kompetent innan de börjar utföra sina uppgifter,
genomgår bedömning av aktuell kompetens i enlighet med punkt ATSEP.OR.305.
ATSEP.OR.305 Bedömning av utgångskompetens och aktuell kompetens
En tjänsteleverantör som anlitar ATSEP ska
inrätta, genomföra och dokumentera processer för att
bedöma utgångskompetensen och den aktuella kompetensen hos ATSEP,
åtgärda bristande eller försämrad ATSEP-kompetens, inbegripet ett överklagandeförfarande,
säkerställa övervakning av personal som har bedömts som ej kompetent,
fastställa följande kriterier i förhållande till vilka utgångskompetens och aktuell kompetens ska bedömas:
Tekniska färdigheter.
Beteendemässiga färdigheter.
Kunskap.
Avsnitt 4 – Krav avseende instruktörer och bedömare
ATSEP.OR.400 Instruktörer för ATSEP-utbildning
En tjänsteleverantör som anlitar ATSEP ska säkerställa att
instruktörer för ATSEP-utbildning har lämplig erfarenhet inom det område som undervisningen avser,
operativa instruktörer har fullgjort en kurs om utbildning på arbetsplatsen med godkänt resultat och har de färdigheter som krävs för att kunna ingripa i fall där säkerheten kan äventyras under utbildningen.
ATSEP.OR.405 Bedömare av tekniska färdigheter
En tjänsteleverantör som anlitar ATSEP ska säkerställa att bedömare av tekniska färdigheter har fullgjort en bedömarkurs med godkänt resultat och har lämplig erfarenhet för att bedöma de kriterier som fastställs i punkt ATSEP.OR.305 b.
Tillägg 1
Grundläggande utbildning – gemensam del
Ämne 1: INTRODUKTION
TEMA 1 BASIND — Introduktion
Undertema 1.1 – Utbildning och bedömning: översikt
Undertema 1.2 – Nationell organisation
Undertema 1.3 – Arbetsplats
Undertema 1.4 – Roll för ATSEP
Undertema 1.5 – Europeisk/världsomspännande dimension
Undertema 1.6 – Internationella standarder och rekommenderad praxis
Undertema 1.7 – Datasäkerhet
Undertema 1.8 – Kvalitetsledning
Undertema 1.9 – Säkerhetsledningssystem
Undertema 1.10 – Hälsa och säkerhet
Ämne 2: FLYGTRAFIK: FÖRTROGENHETSUTBILDNING
TEMA 1 BASATF – Flygtrafik: förtrogenhetsutbildning
Undertema 1.1 – Flygledningstjänst
Undertema 1.2 – Flygkontrolltjänst
Undertema 1.3 – Markbaserade säkerhetsnät
Undertema 1.4 – Verktyg och övervakningshjälpmedel för flygkontrolltjänst
Undertema 1.5 – Förtrogenhetsutbildning
Tillägg 2
Grundläggande utbildning – specialisering
Ämne 3: FLYGBRIEFINGTJÄNST
Ämne 4: FLYGVÄDER
Ämne 5: KOMMUNIKATION
Ämne 6: NAVIGERING
Ämne 7: ÖVERVAKNING
Ämne 8: DATABEHANDLING
Ämne 9: SYSTEMÖVERVAKNING & SYSTEMSTYRNING
Ämne 10: UNDERHÅLLSFÖRFARANDEN
Tillägg 3
Kompetensutbildning – gemensam del
Ämne 1: SÄKERHET
TEMA 1 – Säkerhetsledning
Undertema 1.1 – Policy och principer
Undertema 1.2 – Riskbegreppet och principer för riskbedömning
Undertema 1.3 – Säkerhetsbedömningsprocessen
Undertema 1.4 – Riskklassificeringssystem för flygtrafiktjänst
Undertema 1.5 – Säkerhetsreglering
Ämne 2: HÄLSA OCH SÄKERHET
TEMA 1 – Riskmedvetenhet och rättsliga regler
Undertema 1.1 – Riskmedvetenhet
Undertema 1.2 – Bestämmelser och förfaranden
Undertema 1.3 – Hantering av farligt material
Ämne 3: HUMANFAKTORER
TEMA 1 – Inledning till humanfaktorer
Undertema 1.1 – Inledning
TEMA 2 – Praktiska kunskaper och färdigheter
Undertema 2.1 – Kunskaper, färdigheter och kompetens hos teknisk personal med flygsäkerhetsrelaterade uppgifter (ATSEP)
TEMA 3 – Psykologiska faktorer
Undertema 3.1 – Kognition
TEMA 4 – Medicinska faktorer
Undertema 4.1 – Trötthet
Undertema 4.2 – Kondition
Undertema 4.3 – Arbetsmiljö
TEMA 5 – Organisatoriska och sociala faktorer
Undertema 5.1 – Grundläggande behov hos människor i arbete
Undertema 5.2 – Förvaltning av gruppresurser
Undertema 5.3 – Arbete och roller i grupp
TEMA 6 – Kommunikation
Undertema 6.1 – Skriftlig rapport
Undertema 6.2 – Verbal och icke-verbal kommunikation
TEMA 7 – Stress
Undertema 7.1 – Stress
Undertema 7.2 – Stresshantering
TEMA 8 – Mänskliga misstag
Undertema 8.1 – Mänskliga misstag
Tillägg 4
Kompetensutbildning – specialisering
1. KOMMUNIKATION – RÖST
Ämne 1: RÖST
TEMA 1 – Luft–mark
Undertema 1.1 – Sändning/mottagning
Undertema 1.2 – Radioantennsystem
Undertema 1.3 – Omkopplare för röstkommunikation
Undertema 1.4 – Flygledarens arbetsposition
Undertema 1.5 – Radiogränssnitt
TEMA 2 – COMVCE – Mark–mark
Undertema 2.1 – Gränssnitt
Undertema 2.2 – Protokoll
Undertema 2.3 – Omkopplare
Undertema 2.4 – Kommunikationskedja
Undertema 2.5 – Flygledarens arbetsposition
Ämne 2: ÖVERFÖRINGSVÄG
TEMA 1 – Linjer
Undertema 1.1 – Teori
Undertema 1.2 – Digitala överföringar
Undertema 1.3 – Linjetyper
TEMA 2 – Särskilda länkar
Undertema 2.1 – Mikrovågslänk
Undertema 2.2 – Satellit
Ämne 3: REGISTRATORER
TEMA 1 – Lagstadgade registratorer
Undertema 1.1 – Bestämmelser
Undertema 1.2 – Principer
Ämne 4: FUNKTIONELL SÄKERHET
TEMA 1 – Säkerhetsattityd
Undertema 1.1 – Säkerhetsattityd
TEMA 2 – Funktionell säkerhet
Undertema 2.1 – Funktionell säkerhet
2. KOMMUNIKATION – DATA
Ämne 1: DATA
TEMA 1 – Inledning till nät
Undertema 1.1 – Typer
Undertema 1.2 – Nät
Undertema 1.3 – Externa nättjänster
Undertema 1.4 – Mätverktyg
Undertema 1.5 – Problemlösning
TEMA 2 – Protokoll
Undertema 2.1 – Grundteori
Undertema 2.2 – Generella protokoll
Undertema 2.3 – Särskilda protokoll
TEMA 3 – Nationella nät
Undertema 3.1 – Nationella nät
TEMA 4 – Europeiska nät
Undertema 4.1 – Nätteknik
TEMA 5 – Globala nät
Undertema 5.1 – Nät och standarder
Undertema 5.2 – Beskrivning
Undertema 5.3 – Global arkitektur
Undertema 5.4 – Subnät, luft–mark
Undertema 5.5 – Subnät, mark–mark
Undertema 5.6 – Nät ombord på luftfartyget
Undertema 5.7 – Luft–mark-tillämpningar
Ämne 2: ÖVERFÖRINGSVÄG
TEMA 1 – Linjer
Undertema 1.1 – Teori
Undertema 1.2 – Digital överföring
Undertema 1.3 – Linjetyper
TEMA 2 – Särskilda länkar
Undertema 2.1 – Mikrovågslänk
Undertema 2.2 – Satellit
Ämne 3: REGISTRATORER
TEMA 1 – Lagstadgade registratorer
Undertema 1.1 – Bestämmelser
Undertema 1.2 – Principer
Ämne 4: FUNKTIONELL SÄKERHET
TEMA 1 – Säkerhetsattityd
Undertema 1.1 – Säkerhetsattityd
TEMA 2 – Funktionell säkerhet
Undertema 2.1 – Funktionell säkerhet
3. NAVIGERING – ORIKTAD RADIOFYR (NDB)
Ämne 1: PRESTANDABASERAD NAVIGERING
TEMA 1 – Navigeringskoncept
Undertema 1.1 – Operativa krav
Undertema 1.2 – Prestandabaserad navigering
Undertema 1.3 – Begreppet områdesnavigering (RNAV)
Undertema 1.4 – NOTAM
Ämne 2: MARKBASERADE SYSTEM – NDB
TEMA 1 – NDB/Locator
Undertema 1.1 – Användning av systemet
Undertema 1.2 – Arkitektur hos markstationer
Undertema 1.3 – Delsystem sändare
Undertema 1.4 – Delsystem antenn
Undertema 1.5 – Delsystem övervakning och styrning
Undertema 1.6 – Ombordutrustning
Undertema 1.7 – Systemkontroll och underhåll
Ämne 3: GNSS (GLOBAL NAVIGATION SATELLITE SYSTEM)
TEMA 1 – GNSS
Undertema 1.1 – Översikt
Ämne 4: OMBORDUTRUSTNING
TEMA 1 – Ombordsystem
Undertema 1.1 – Ombordsystem
TEMA 2 – Autonom navigering
Undertema 2.1 – Tröghetsnavigering
TEMA 3 – Vertikal navigering
Undertema 3.1 – Vertikal navigering
Ämne 5: FUNKTIONELL SÄKERHET
TEMA 1 – Säkerhetsattityd
Undertema 1.1 – Säkerhetsattityd
TEMA 2 – Funktionell säkerhet
Undertema 2.1 – Funktionell säkerhet
4. NAVIGERING – PEJL
Ämne 1: PRESTANDABASERAD NAVIGERING
TEMA 1 – Navigeringskoncept
Undertema 1.1 – Operativa krav
Undertema 1.2 – Prestandabaserad navigering
Undertema 1.3 – Begreppet områdesnavigering (RNAV)
Undertema 1.4 – NOTAM
Ämne 2: MARKBASERADE SYSTEM – PEJL
TEMA 1 – PEJL
Undertema 1.1 – Användning av systemet
Undertema 1.2 – Arkitektur hos VDF/DDF-utrustning
Undertema 1.3 – Delsystem mottagare
Undertema 1.4 – Delsystem antenn
Undertema 1.5 – Delsystem övervakning och styrning
Undertema 1.6 – Systemkontroll och underhåll
Ämne 3: GNSS (GLOBAL NAVIGATION SATELLITE SYSTEM)
TEMA 1 – GNSS
Undertema 1.1 – Översikt
Ämne 4: OMBORDUTRUSTNING
TEMA 1 – Ombordsystem
Undertema 1.1 – Ombordsystem
TEMA 2 – Autonom navigering
Undertema 2.1 – Tröghetsnavigering
TEMA 3 – Vertikal navigering
Undertema 3.1 – Vertikal navigering
Ämne 5: FUNKTIONELL SÄKERHET
TEMA 1 – Säkerhetsattityd
Undertema 1.1 – Säkerhetsattityd
TEMA 2 – Funktionell säkerhet
Undertema 2.1 – Funktionell säkerhet
5. NAVIGERING – VOR (VHF OMNIDIRECTIONAL RADIO RANGE)
Ämne 1: PRESTANDABASERAD NAVIGERING
TEMA 1 – Navigeringskoncept
Undertema 1.1 – Operativa krav
Undertema 1.2 – Prestandabaserad navigering
Undertema 1.3 – Begreppet områdesnavigering (RNAV)
Undertema 1.4 – NOTAM
Ämne 2: MARKBASERADE SYSTEM – VOR
TEMA 1 – VOR
Undertema 1.1 – Användning av systemet
Undertema 1.2 – Grundprinciper för CVOR och/eller DVOR
Undertema 1.3 – Arkitektur hos markstationer
Undertema 1.4 – Delsystem sändare
Undertema 1.5 – Delsystem antenn
Undertema 1.6 – Delsystem övervakning och styrning
Undertema 1.7 – Ombordutrustning
Undertema 1.8 – Systemkontroll och underhåll
Ämne 3: GNSS (GLOBAL NAVIGATION SATELLITE SYSTEM)
TEMA 1 – GNSS
Undertema 1.1 – Översikt
Ämne 4: OMBORDUTRUSTNING
TEMA 1 – Ombordsystem
Undertema 1.1 – Ombordsystem
TEMA 2 – Autonom navigering
Undertema 2.1 – Tröghetsnavigering
TEMA 3 – Vertikal navigering
Undertema 3.1 – Vertikal navigering
Ämne 5: FUNKTIONELL SÄKERHET
TEMA 1 – Säkerhetsattityd
Undertema 1.1 – Säkerhetsattityd
TEMA 2 – Funktionell säkerhet
Undertema 2.1 – Funktionell säkerhet
6. NAVIGERING – DME (DISTANCE MEASURING EQUIPMENT)
Ämne 1: PRESTANDABASERAD NAVIGERING
TEMA 1 – Navigeringskoncept
Undertema 1.1 – Operativa krav
Undertema 1.2 – Prestandabaserad navigering
Undertema 1.3 – Begreppet områdesnavigering (RNAV)
Undertema 1.4 – NOTAM
Ämne 2: MARKBASERADE SYSTEM – DME
TEMA 1 – DME
Undertema 1.1 – Användning av systemet
Undertema 1.2 – Grundprinciper för DME
Undertema 1.3 – Arkitektur hos markstationer
Undertema 1.4 – Delsystem mottagare
Undertema 1.5 – Signalbehandling
Undertema 1.6 – Delsystem sändare
Undertema 1.7 – Delsystem antenn
Undertema 1.8 – Delsystem övervakning och styrning
Undertema 1.9 – Ombordutrustning
Undertema 1.10 – Systemkontroll och underhåll
Ämne 3: GNSS (GLOBAL NAVIGATION SATELLITE SYSTEM)
TEMA 1 – GNSS
Undertema 1.1 – Översikt
Ämne 4: OMBORDUTRUSTNING
TEMA 1 – Ombordsystem
Undertema 1.1 – Ombordsystem
TEMA 2 – Autonom navigering
Undertema 2.1 – Tröghetsnavigering
TEMA 3 – Vertikal navigering
Undertema 3.1 – Vertikal navigering
Ämne 5: FUNKTIONELL SÄKERHET
TEMA 1 – Säkerhetsattityd
Undertema 1.1 – Säkerhetsattityd
TEMA 2 – Funktionell säkerhet
Undertema 2.1 – Funktionell säkerhet
7. NAVIGERING – INSTRUMENTLANDNINGSSYSTEM (INSTRUMENT LANDING SYSTEM – ILS)
Ämne 1: PRESTANDABASERAD NAVIGERING
TEMA 1 – Navigeringskoncept
Undertema 1.1 – Operativa krav
Undertema 1.2 – Prestandabaserad navigering
Undertema 1.3 – Begreppet områdesnavigering (RNAV)
Undertema 1.4 – NOTAM
Ämne 2: MARKBASERADE SYSTEM – ILS
TEMA 1 – ILS
Undertema 1.1 – Användning av systemet
Undertema 1.2 – Grundprinciper för ILS
Undertema 1.3 – 2F-system
Undertema 1.4 – Arkitektur hos markstationer
Undertema 1.5 – Delsystem sändare
Undertema 1.6 – Delsystem antenn
Undertema 1.7 – Delsystem övervakning och styrning
Undertema 1.8 – Ombordutrustning
Undertema 1.9 – Systemkontroll och underhåll
Ämne 3: GNSS (GLOBAL NAVIGATION SATELLITE SYSTEM)
TEMA 1 – GNSS
Undertema 1.1 – Översikt
Ämne 4: OMBORDUTRUSTNING
TEMA 1 – Ombordsystem
Undertema 1.1 – Ombordsystem
TEMA 2 – Autonom navigering
Undertema 2.1 – Tröghetsnavigering
TEMA 3 – Vertikal navigering
Undertema 3.1 – Vertikal navigering
Ämne 5: FUNKTIONELL SÄKERHET
TEMA 1 – Säkerhetsattityd
Undertema 1.1 – Säkerhetsattityd
TEMA 2 – Funktionell säkerhet
Undertema 2.1 – Funktionell säkerhet
8. NAVIGERING – MIKROVÅGSLANDNINGSSYSTEM (MICROWAVE LANDING SYSTEM – MLS)
Ämne 1: PRESTANDABASERAD NAVIGERING
TEMA 1 – Navigeringskoncept
Undertema 1.1 – Operativa krav
Undertema 1.2 – Prestandabaserad navigering
Undertema 1.3 – Begreppet områdesnavigering (RNAV)
Undertema 1.4 – NOTAM
Ämne 2: MARKBASERADE SYSTEM – MLS
TEMA 1 – MLS
Undertema 1.1 – Användning av systemet
Undertema 1.2 – Grundprinciper för MLS
Undertema 1.3 – Arkitektur hos markstationer
Undertema 1.4 – Delsystem sändare
Undertema 1.5 – Delsystem antenn
Undertema 1.6 – Delsystem övervakning och styrning
Undertema 1.7 – Ombordutrustning
Undertema 1.8 – Systemkontroll och underhåll
Ämne 3: GNSS (GLOBAL NAVIGATION SATELLITE SYSTEM)
TEMA 1 – GNSS
Undertema 1.1 – Översikt
Ämne 4: OMBORDUTRUSTNING
TEMA 1 – Ombordsystem
Undertema 1.1 – Ombordsystem
TEMA 2 – Autonom navigering
Undertema 2.1 – Tröghetsnavigering
TEMA 3 – Vertikal navigering
Undertema 3.1 – Vertikal navigering
Ämne 5: FUNKTIONELL SÄKERHET
TEMA 1 – Säkerhetsattityd
Undertema 1.1 – Säkerhetsattityd
TEMA 2 – Funktionell säkerhet
Undertema 2.1 – Funktionell säkerhet
9. ÖVERVAKNING – PRIMÄR ÖVERVAKNINGSRADAR (PRIMARY SURVEILLANCE RADAR – PSR)
Ämne 1: ÖVERVAKNING – PRIMÄR ÖVERVAKNINGSRADAR (PRIMARY SURVEILLANCE RADAR – PSR)
TEMA 1 – ATC-övervakning
Undertema 1.1 – Användning av PSR för flygtrafikledningstjänster
Undertema 1.2 – Antenn (PSR)
Undertema 1.3 – Sändare
Undertema 1.4 – Egenskaper hos primära mål
Undertema 1.5 – Mottagare
Undertema 1.6 – Signalbehandling, extraktion av måldata för plottning
Undertema 1.7 – Kombinering av måldata vid plottning
Undertema 1.8 – Egenskaper hos primärradar
TEMA 2 – SURPSR – Surface Movement Radar (markrörelseradar)
Undertema 2.1 – Användning av SMR för flygtrafikledningstjänster
Undertema 2.2 – Radarsensor
TEMA 3 – SURPSR – Test och mätning
Undertema 3.1 – Test och mätning
Ämne 2: GRÄNSSNITT MELLAN MÄNNISKA OCH MASKIN (HUMAN MACHINE INTERFACE – HMI)
TEMA 1 – SURPSR – HMI
Undertema 1.1 – ATCO HMI
Undertema 1.2 – ATSEP HMI
Undertema 1.3 – Pilot HMI
Undertema 1.4 – Bildskärmar
Ämne 3: ÖVERFÖRING AV ÖVERVAKNINGSDATA (SURVEILLANCE DATA TRANSMISSION – SDT)
TEMA 1 – SDT
Undertema 1.1 – Teknik och protokoll
Undertema 1.2 – Kontrollmetoder
Ämne 4: FUNKTIONELL SÄKERHET
TEMA 1 – SURPSR – Säkerhetsattityd
Undertema 1.1 – Säkerhetsattityd
TEMA 2 – SURPSR – Funktionell säkerhet
Undertema 2.1 – Funktionell säkerhet
Ämne 5: DATABEHANDLINGSSYSTEM
TEMA 1 – Systemkomponenter
Undertema 1.1 – System för behandling av övervakningsdata
10. ÖVERVAKNING – SEKUNDÄR ÖVERVAKNINGSRADAR (SECONDARY SURVEILLANCE RADAR – SSR)
Ämne 1: SEKUNDÄR ÖVERVAKNINGSRADAR (SSR)
TEMA 1 – SSR och monopuls-SSR
Undertema 1.1 – Användning av SSR för flygtrafikledningstjänster
Undertema 1.2 – Antenn (SSR)
Undertema 1.3 – Interrogator
Undertema 1.4 – Transponder
Undertema 1.5 – Mottagare
Undertema 1.6 – Signalbehandling, extraktion av måldata för plottning
Undertema 1.7 – Kombinering av måldata vid plottning
Undertema 1.8 – Test och mätning
TEMA 2 – Mod S
Undertema 2.1 – Inledning till Mod S
Undertema 2.2 – Mod S-system
TEMA 3 – Multilateration
Undertema 3.1 – MLAT i användning
Undertema 3.2 – MLAT-principer
TEMA 4 – SURSSR – Miljö
Undertema 4.1 – SSR-miljö
Ämne 2: GRÄNSSNITT MELLAN MÄNNISKA OCH MASKIN (HUMAN MACHINE INTERFACE – HMI)
TEMA 1 – HMI
Undertema 1.1 – ATCO HMI
Undertema 1.2 – ATSEP HMI
Undertema 1.3 – Pilot HMI
Undertema 1.4 – Bildskärmar
Ämne 3: ÖVERFÖRING AV ÖVERVAKNINGSDATA (SURVEILLANCE DATA TRANSMISSION – SDT)
TEMA 1 – SDT
Undertema 1.1 – Teknik och protokoll
Undertema 1.2 – Kontrollmetoder
Ämne 4: FUNKTIONELL SÄKERHET
TEMA 1 – Säkerhetsattityd
Undertema 1.1 – Säkerhetsattityd
TEMA 2 – Funktionell säkerhet
Undertema 2.1 – Funktionell säkerhet
Ämne 5: DATABEHANDLINGSSYSTEM
TEMA 1 – Systemkomponenter
Undertema 1.1 – System för behandling av övervakningsdata
11. ÖVERVAKNING – AUTOMATISK POSITIONSÖVERVAKNING
Ämne 1: AUTOMATISK POSITIONSÖVERVAKNING (AUTOMATIC DEPENDENT SURVEILLANCE – ADS)
TEMA 1 – Översikt över ADS
Undertema 1.1 – Definition av ADS
TEMA 2 – SURADS – ADS-B
Undertema 2.1 – Inledning till ADS-B
Undertema 2.2 – ADS-B-teknik
Undertema 2.3 – VDL Mod 4 (STDMA)
Undertema 2.4 – Mod S Extended Squitter
Undertema 2.5 – UAT
Undertema 2.6 – ASTERIX
TEMA 3 – ADS-C
Undertema 3.1 – Inledning till ADS-C
Undertema 3.2 – ADS-C-teknik
Ämne 2: GRÄNSSNITT MELLAN MÄNNISKA OCH MASKIN (HUMAN MACHINE INTERFACE – HMI)
TEMA 1 – HMI
Undertema 1.1 – ATCO HMI
Undertema 1.2 – ATSEP HMI
Undertema 1.3 – Pilot HMI
Undertema 1.4 – Bildskärmar
Ämne 3: ÖVERFÖRING AV ÖVERVAKNINGSDATA (SURVEILLANCE DATA TRANSMISSION – SDT)
TEMA 1 – SDT
Undertema 1.1 – Teknik och protokoll
Undertema 1.2 – Kontrollmetoder
Ämne 4: FUNKTIONELL SÄKERHET
TEMA 1 – Säkerhetsattityd
Undertema 1.1 – Säkerhetsattityd
TEMA 2 – SURADS – Funktionell säkerhet
Undertema 2.1 – Funktionell säkerhet
Ämne 5: DATABEHANDLINGSSYSTEM
TEMA 1 – Systemkomponenter
Undertema 1.1 – System för behandling av övervakningsdata
12. DATA – DATABEHANDLING
Ämne 1: FUNKTIONELL SÄKERHET
TEMA 1 – Funktionell säkerhet
Undertema 1.1 – Funktionell säkerhet
Undertema 1.2 – Programvarans integritet och säkerhet
TEMA 2 – Säkerhetsattityd
Undertema 2.1 – Säkerhetsattityd
Ämne 2: DATABEHANDLINGSSYSTEM
TEMA 1 – Användarkrav
Undertema 1.1 – Flygledare: operativa krav
Undertema 1.2 – Flygbanor, prediktion och beräkning
Undertema 1.3 – Markbaserade säkerhetsnät
Undertema 1.4 – Beslutsstöd
TEMA 2 – Data om systemkomponenter
Undertema 2.1 – Databehandlingssystem
Undertema 2.2 – System för behandling av flygdata
Undertema 2.3 – System för behandling av övervakningsdata
Ämne 3: DATABEHANDLING
TEMA 1 – Programvara
Undertema 1.1 – Mellanvara
Undertema 1.2 – Operativsystem
Undertema 1.3 – Konfigurationsstyrning
Undertema 1.4 – Programvaruutvecklingsprocessen
TEMA 2 – Maskinvara
Undertema 2.1 – Uppgradering av utrustning
Undertema 2.2 – COTS
Undertema 2.3 – Ömsesidigt beroende
Undertema 2.4 – Underhållsvänlighet
TEMA 3 – Testning
Undertema 3.1 – Testning
Ämne 4: DATA
TEMA 1 – Data – grundläggande karakteristika
Undertema 1.1 – Datasignifikans
Undertema 1.2 – Styrning av datakonfiguration
Undertema 1.3 – Datastandarder
TEMA 2 – ATM-data – Detaljerad struktur
Undertema 2.1 – Systemområde
Undertema 2.2 – Karakteristiska punkter
Undertema 2.3 – Luftfartygets prestanda
Undertema 2.4 – Bildskärmshantering
Undertema 2.5 – Meddelanden som rör automatisk samordning
Undertema 2.6 – Data avseende konfigurationsstyrning
Undertema 2.7 – Data om fysisk konfiguration
Undertema 2.8 – Relevanta väderdata
Undertema 2.9 – Larm- och felmeddelanden till ATSEP
Undertema 2.10 – Larm- och felmeddelanden till ATCO
Ämne 5: KOMMUNIKATION – DATA
TEMA 1 – Inledning till nät
Undertema 1.1 – Typer
Undertema 1.2 – Nät
Undertema 1.3 – Externa nättjänster
Undertema 1.4 – Mätverktyg
Undertema 1.5 – Problemlösning
TEMA 2 – Protokoll
Undertema 2.1 – Grundteori
Undertema 2.2 – Generella protokoll
Undertema 2.3 – Särskilda protokoll
TEMA 3 – DATDP – Nationella nät
Undertema 3.1 – Nationella nät
Ämne 6: ÖVERVAKNING – PRIMÄR
TEMA 1 – ATC-övervakning
Undertema 1.1 – Användning av PSR för flygtrafikledningstjänster
Ämne 7: ÖVERVAKNING – SEKUNDÄR
TEMA 1 – SSR OCH MSSR
Undertema 1.1 – Användning av SSR för flygtrafikledningstjänster
TEMA 2 – Mod S
Undertema 2.1 – Inledning till Mod S
TEMA 3 – Multilateration
Undertema 3.1 – MLAT-principer
Ämne 8: ÖVERVAKNING – HMI
TEMA 1 – HMI
Undertema 1.1 – ATCO HMI
Ämne 9: ÖVERFÖRING AV ÖVERVAKNINGSDATA (SURVEILLANCE DATA TRANSMISSION – SDT)
TEMA 1 – Överföring av övervakningsdata (Surveillance Data Transmission)
Undertema 1.1 – Teknik och protokoll
13. SYSTEMÖVERVAKNING OCH SYSTEMSTYRNING – KOMMUNIKATION (SYSTEM MONITORING AND CONTROL — COMMUNICATION, SMCCOM)
Ämne 1: FLYGTRAFIKTJÄNSTENS STRUKTUR
TEMA 1 – Leverantör av flygtrafiktjänst – organisation och operativ drift
Undertema 1.1 – SMCCOM – Leverantör av flygtrafiktjänst – organisation och operativ drift
TEMA 2 – Underhållsprogram för leverantör av flygtrafiktjänst
Undertema 2.1 – Policy
TEMA 3 – ATM-kontext
Undertema 3.1 – ATM-kontext
TEMA 4 – Leverantör av flygtrafiktjänst – administrativ praxis
Undertema 4.1 – Administration
Ämne 2: ANS – SYSTEM/UTRUSTNING
TEMA 1 – Inverkan på drift
Undertema 1.1 – Försämring eller förlust av tjänster beroende på system/utrustning
TEMA 2 – SMCCOM – Användarens arbetsposition: funktionalitet och användning
Undertema 2.1 – Användarens arbetsposition
Undertema 2.2 – SMC: arbetsposition
Ämne 3: VERKTYG, PROCESSER OCH FÖRFARANDEN
TEMA 1 – Krav
Undertema 1.1 – SMS
Undertema 1.2 – QMS
Undertema 1.3 – SMS-tillämpning i arbetsmiljön
TEMA 2 – Underhållsavtal med externa parter
Undertema 2.1 – Avtalsprinciper
TEMA 3 – SMC: generella processer
Undertema 3.1 – Roller och ansvarsområden
TEMA 4 – System för underhållsstyrning
Undertema 4.1 – Rapportering
Ämne 4: TEKNIK
TEMA 1 – Teknik och principer
Undertema 1.1 – Allmänt
Undertema 1.2 – Kommunikation
Undertema 1.3 – Resurser och hjälpmedel
Ämne 5: KOMMUNIKATION – RÖST
TEMA 1 – Luft–mark
Undertema 1.1 – Flygledarens arbetsposition
TEMA 2 – Mark–mark
Undertema 2.1 – Gränssnitt
Undertema 2.2 – Omkopplare
Undertema 2.3 – Flygledarens arbetsposition
Ämne 6: KOMMUNIKATION – DATA
TEMA 1 – Europeiska nät
Undertema 1.1 – Nätteknik
TEMA 2 – Globala nät
Undertema 2.1 – Nät och standarder
Undertema 2.2 – Beskrivning
Undertema 2.3 – Global arkitektur
Undertema 2.4 – Subnät, luft–mark
Undertema 2.5 – Subnät, mark–mark
Undertema 2.6 – Luft–mark-tillämpningar
Ämne 7: KOMMUNIKATION – REGISTRATORER
TEMA 1 – Lagstadgade registratorer
Undertema 1.1 – Bestämmelser
Undertema 1.2 – Principer
Ämne 8: NAVIGERING – PBN
TEMA 1 – NAV-koncept
Undertema 1.1 – NOTAM
14. SYSTEMÖVERVAKNING OCH SYSTEMSTYRNING – NAVIGERING (SYSTEM MONITORING AND CONTROL – NAVIGATION, SMCNAV)
Ämne 1: FLYGTRAFIKTJÄNSTENS STRUKTUR
TEMA 1 – Leverantör av flygtrafiktjänst – organisation och operativ drift
Undertema 1.1 – Leverantör av flygtrafiktjänst – organisation och operativ drift
Tema2 – Underhållsprogram för leverantör av flygtrafiktjänst
Undertema 2.1 – Policy
TEMA 3 – ATM-kontext
Undertema 3.1 – ATM-kontext
TEMA 4 – Leverantör av flygtrafiktjänst – administrativ praxis
Undertema 4.1 – Administration
Ämne 2: ANS – SYSTEM/UTRUSTNING
TEMA 1 – Inverkan på drift
Undertema 1.1 – SMCNAV – Försämring eller förlust av tjänster beroende på system/utrustning
TEMA 2 – Användarens arbetsposition: funktionalitet och användning
Undertema 2.1 – Användarens arbetsposition
Undertema 2.2 – SMC: arbetsposition
Ämne 3: VERKTYG, PROCESSER OCH FÖRFARANDEN
TEMA 1 – SMCNAV – Krav
Undertema 1.1 – SMS
Undertema 1.2 – QMS
Undertema 1.3 – SMS-tillämpning i arbetsmiljön
TEMA 2 – Underhållsavtal med externa parter
Undertema 2.1 – Avtalsprinciper
TEMA 3 – SMC: generella processer
Undertema 3.1 – Roller och ansvarsområden
TEMA 4 – SMCNAV – System för underhållsstyrning
Undertema 4.1 – Rapportering
Ämne 4: TEKNIK
TEMA 1 – SMCNAV – Teknik och principer
Undertema 1.1 – Allmänt
Undertema 1.2 – Kommunikation
Undertema 1.3 – Resurser och hjälpmedel
Ämne 5: KOMMUNIKATION – DATA
TEMA 1 – SMCNAV – Europeiska nät
Undertema 1.1 – Nätteknik
TEMA 2 – Globala nät
Undertema 2.1 – Nät och standarder
Undertema 2.2 – Beskrivning
Undertema 2.3 – Global arkitektur
Undertema 2.4 – Subnät, luft–mark
Undertema 2.5 – Subnät, mark–mark
Undertema 2.6 – Luft–mark-tillämpningar
Ämne 6: KOMMUNIKATION – REGISTRATORER
TEMA 1 – Lagstadgade registratorer
Undertema 1.1 – Bestämmelser
Undertema 1.2 – Principer
Ämne 7: NAVIGERING – PBN
TEMA 1 – NAV-koncept
Undertema 1.1 – NOTAM
Ämne 8: NAVIGERING – MARKBASERADE SYSTEM (GROUND-BASED SYSTEMS) – NDB
TEMA 1 – NDB/Locator
Undertema 1.1 – Användning av systemet
Ämne 9: NAVIGERING – MARKBASERADE SYSTEM – DFI
TEMA 1 – SMCNAV – DF
Undertema 1.1 – Användning av systemet
Ämne 10: NAVIGERING – MARKBASERADE SYSTEM – VOR
TEMA 1 – VOR
Undertema 1.1 – Användning av systemet
Ämne 11: NAVIGERING – MARKBASERADE SYSTEM – DME
TEMA 1 – DME
Undertema 1.1 – Användning av systemet
Ämne 12: NAVIGERING – MARKBASERADE SYSTEM – ILS
TEMA 1 – ILS
Undertema 1.1 – Användning av systemet
15. SYSTEMÖVERVAKNING OCH SYSTEMSTYRNING – ÖVERVAKNING (SYSTEM MONITORING AND CONTROL – SURVEILLANCE, SMCSUR)
Ämne 1: FLYGTRAFIKTJÄNSTENS STRUKTUR
TEMA 1 – Leverantör av flygtrafiktjänst – organisation och operativ drift
Undertema 1.1 – Leverantör av flygtrafiktjänst – organisation och operativ drift
Tema2 – Underhållsprogram för leverantör av flygtrafiktjänst
Undertema 2.1 – Policy
TEMA 3 – ATM-kontext
Undertema 3.1 – ATM-kontext
TEMA 4 – Leverantör av flygtrafiktjänst – administrativ praxis
Undertema 4.1 – Administration
Ämne 2: ANS – SYSTEM/UTRUSTNING
TEMA 1 – Inverkan på drift
Undertema 1.1 – SMCSUR – Försämring eller förlust av tjänster beroende på system/utrustning
TEMA 2 – Användarens arbetsposition: funktionalitet och användning
Undertema 2.1 – Användarens arbetsposition
Undertema 2.2 – SMC: arbetsposition
Ämne 3: VERKTYG, PROCESSER OCH FÖRFARANDEN
TEMA 1 – Krav
Undertema 1.1 – SMS
Undertema 1.2 – QMS
Undertema 1.3 – SMS-tillämpning i arbetsmiljön
TEMA 2 – Underhållsavtal med externa parter
Undertema 2.1 – Avtalsprinciper
TEMA 3 – SMC: generella processer
Undertema 3.1 – Roller och ansvarsområden
TEMA 4 – System för underhållsstyrning
Undertema 4.1 – Rapportering
Ämne 4: TEKNIK
TEMA 1 – Teknik och principer
Undertema 1.1 – Allmänt
Undertema 1.2 – Kommunikation
Undertema 1.3 – Resurser och hjälpmedel
Ämne 5: KOMMUNIKATION – DATA
TEMA 1 – Europeiska nät
Undertema 1.1 – Nätteknik
TEMA 2 – Globala nät
Undertema 2.1 – Nät och standarder
Undertema 2.2 – Beskrivning
Undertema 2.3 – Global arkitektur
Undertema 2.4 – Subnät, luft–mark
Undertema 2.5 – Subnät, mark–mark
Undertema 2.6 – Luft–mark-tillämpningar
Ämne 6: KOMMUNIKATION – REGISTRATORER
TEMA 1 – Lagstadgade registratorer
Undertema 1.1 – Bestämmelser
Undertema 1.2 – Principer
Ämne 7: NAVIGERING – PBN
TEMA 1 – NAV-koncept
Undertema 1.1 – NOTAM
Ämne 8: ÖVERVAKNING – PRIMÄR
TEMA 1 – ATC-övervakning
Undertema 1.1 – Användning av PSR för flygtrafikledningstjänster
Ämne 9: ÖVERVAKNING – SEKUNDÄR
TEMA 1 – SSR OCH MSSR
Undertema 1.1 – Användning av SSR för flygtrafikledningstjänster
TEMA 2 – Mod S
Undertema 2.1 – Inledning till Mod S
TEMA 3 – Multilateration
Undertema 3.1 – MLAT-principer
Ämne 10: ÖVERVAKNING – HMI
TEMA 1 – HMI
Undertema 1.1 – ATCO HMI
Ämne 11: ÖVERFÖRING AV ÖVERVAKNINGSDATA
TEMA 1 – Överföring av övervakningsdata (Surveillance Data Transmission)
Undertema 1.1 – Teknik och protokoll
16. SYSTEMÖVERVAKNING OCH SYSTEMSTYRNING – DATA (SYSTEM MONITORING AND CONTROL – DATA, SMCDAT)
Ämne 1: FLYGTRAFIKTJÄNSTENS STRUKTUR
TEMA 1 – Leverantör av flygtrafiktjänst – organisation och operativ drift
Undertema 1.1 – Leverantör av flygtrafiktjänst – organisation och operativ drift
Tema2 – Underhållsprogram för leverantör av flygtrafiktjänst
Undertema 2.1 – Policy
TEMA 3 – ATM-kontext
Undertema 3.1 – ATM-kontext
TEMA 4 – LEVERANTÖR AV FLYGTRAFIKTJÄNST – ADMINISTRATIV PRAXIS
Undertema 4.1 – Administration
Ämne 2: ANS – SYSTEM/UTRUSTNING
TEMA 1 – Inverkan på drift
Undertema 1.1 – Försämring eller förlust av tjänster beroende på system/utrustning
TEMA 2 – Användarens arbetsposition: funktionalitet och användning
Undertema 2.1 – Användarens arbetsposition
Undertema 2.2 – SMC: arbetsposition
Ämne 3: VERKTYG, PROCESSER OCH FÖRFARANDEN
TEMA 1 – SMCDAT – Krav
Undertema 1.1 – SMS
Undertema 1.2 – QMS
Undertema 1.3 – SMS-tillämpning i arbetsmiljön
TEMA 2 – Underhållsavtal med externa parter
Undertema 2.1 – Avtalsprinciper
TEMA 3 – SMC: generella processer
Undertema 3.1 – Roller och ansvarsområden
TEMA 4 – System för underhållsstyrning
Undertema 4.1 – Rapportering
Ämne 4: TEKNIK
TEMA 1 – Teknik och principer
Undertema 1.1 – Allmänt
Undertema 1.2 – Kommunikation
Undertema 1.3 – Resurser och hjälpmedel
Ämne 5: KOMMUNIKATION – DATA
TEMA 1 – Europeiska nät
Undertema 1.1 – Nätteknik
TEMA 2 – Globala nät
Undertema 2.1 – Nät och standarder
Undertema 2.2 – Beskrivning
Undertema 2.3 – Global arkitektur
Undertema 2.4 – Subnät, luft–mark
Undertema 2.5 – Subnät, mark–mark
Undertema 2.6 – Luft–mark-tillämpningar
Ämne 6: KOMMUNIKATION – REGISTRATORER
TEMA 1 – Lagstadgade registratorer
Undertema 1.1 – Bestämmelser
Undertema 1.2 – Principer
Ämne 7: NAVIGERING – PBN
TEMA 1 – SMCDAT – NAV-koncept
Undertema 1.1 – NOTAM
Ämne 8: ÖVERVAKNING – PRIMÄR
TEMA 1 – ATC-övervakning
Undertema 1.1 – Användning av PSR för flygtrafikledningstjänster
Ämne 9: ÖVERVAKNING – SEKUNDÄR
TEMA 1 – SSR OCH MSSR
Undertema 1.1 – Användning av SSR för flygtrafikledningstjänster
TEMA 2 – Mod S
Undertema 2.1 – Inledning till Mod S
TEMA 3 – Multilateration
Undertema 3.1 – MLAT-principer
Ämne 10: ÖVERVAKNING – HMI
TEMA 1 – HMI
Undertema 1.1 – ATCO HMI
Ämne 11: ÖVERFÖRING AV ÖVERVAKNINGSDATA
TEMA 1 – Överföring av övervakningsdata (Surveillance Data Transmission)
Undertema 1.1 – Teknik och protokoll
Ämne 12: ÖVERVAKNING – DATABEHANDLINGSSYSTEM
TEMA 1 – Användarkrav
Undertema 1.1 – Flygledare: operativa krav
Undertema 1.2 – Flygbanor, prediktion och beräkning
Undertema 1.3 – Markbaserade säkerhetsnät
Undertema 1.4 – Beslutsstöd
Ämne 13: ÖVERVAKNING – DATABEHANDLING
TEMA 1 – Maskinvara
Undertema 1.1 – Uppgradering av utrustning
Undertema 1.2 – COTS
Undertema 1.3 – Ömsesidigt beroende
Ämne 14: ÖVERVAKNING – DATA
TEMA 1 – Data – grundläggande karakteristika
Undertema 1.1 – Datasignifikans
Undertema 1.2 – Styrning av datakonfiguration
Undertema 1.2 – Datastandarder
( 1 ) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/123 av den 24 januari 2019 om genomförandebestämmelser för nätverksfunktioner för flygledningstjänst (ATM) och om upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 677/2011 (EUT L 28, 31.1.2019, s. 1).
( 2 ) Kommissionens förordning (EU) nr 748/2012 av den 3 augusti 2012 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för luftvärdighets- och miljöcertifiering av luftfartyg och tillhörande produkter, delar och anordningar samt för certifiering av konstruktions- och tillverkningsorganisationer (EUT L 224, 21.8.2012, s. 1).
( 3 ) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/1768 av den 14 juli 2023 om närmare bestämmelser för certifiering och försäkringar avseende system för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och komponenter för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) (EUT L 228, 15.9.2023, s. 1).
( 4 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 av den 3 april 2014 om rapportering, analys och uppföljning av händelser inom civil luftfart om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 1321/2007 och (EG) nr 1330/2007 (EUT L 122, 24.4.2014, s. 18).
( 5 ) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1769 av den 12 september 2023 om tekniska krav och administrativa förfaranden avseende godkännande av organisationer som medverkar i konstruktion eller produktion av system och komponenter för flygledningstjänst/flygtrafiktjänster (ATM/ANS) och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/203 (EUT L 228, 15.9.2023, s. 19).
( 6 ) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 390/2013 av den 3 maj 2013 om inrättande av ett prestationssystem för flygtrafiktjänster och nätverksfunktioner (EUT L 128, 9.5.2013, s. 1).
( 7 ) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/664 av den 22 april 2021 om ett regelverk för U-space (EUT L 139, 23.4.2021, s. 161).
( 8 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).
( 9 ) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1770 av den 12 september 2023 om fastställande av bestämmelser om luftfartygsutrustning som krävs för användning av det gemensamma europeiska luftrummet och operativa regler för användningen av det gemensamma europeiska luftrummet samt om upphävande av förordning (EG) nr 29/2009 och genomförandeförordningarna (EU) nr 1206/2011, (EU) nr 1207/2011 och (EU) nr 1079/2012 (EUT L 228, 15.9.2023, s. 39).
( 10 ) Kommissionens förordning (EU) nr 255/2010 av den 25 mars 2010 om fastställande av gemensamma regler för flödesplanering (ATFM) (EUT L 80, 26.3.2010, s. 10).
( 11 ) Kommissionens förordning (EG) nr 2150/2005 av den 23 december 2005 om gemensamma regler för en flexibel användning av luftrummet (EUT L 342, 24.12.2005, s. 20).