EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 02009L0040-20100728
Directive 2009/40/EC of the European Parliament and of the Council of 6 May 2009 on roadworthiness tests for motor vehicles and their trailers (Recast) (Text with EEA relevance)
Consolidated text: Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG av den 6 maj 2009 om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet (omarbetning) (Text av betydelse för EES)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG av den 6 maj 2009 om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet (omarbetning) (Text av betydelse för EES)
No longer in force
- Date of document:
- 28/07/2010
- Date of effect:
- 28/07/2010
- Author:
- Not available
- Form:
- Konsoliderad text
- Additional information:
- LASTMODIN 32010L0048
- Link
- Link
- Link
- Select all documents mentioning this document
- Consolidation: basic act:
- 32009L0040
2009L0040 — SV — 28.07.2010 — 001.001
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/40/EG av den 6 maj 2009 om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet (omarbetning) (EGT L 141, 6.6.2009, p.12) |
Ändrad genom:
|
|
|
Officiella tidningen |
||
|
No |
page |
date |
||
|
KOMMISSIONENS DIREKTIV 2010/48/EU Text av betydelse för EES av den 5 juli 2010 |
L 173 |
47 |
8.7.2010 |
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/40/EG
av den 6 maj 2009
om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet
(omarbetning)
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska och sociala kommitténs yttrande ( 1 ),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget ( 2 ), och
av följande skäl:|
(1) |
Rådets direktiv 96/96/EG av den 20 december 1996 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet ( 3 ) har ändrats flera gånger ( 4 ) på väsentliga punkter. Eftersom ytterligare ändringar ska göras bör det omarbetas av tydlighetsskäl. |
|
(2) |
Inom ramen för den gemensamma transportpolitiken bör vissa vägtransporter inom gemenskapen utföras under gynnsammast möjliga omständigheter vad gäller såväl säkerhet som konkurrensförhållanden mellan transportföretag i de olika medlemsstaterna. |
|
(3) |
Vägtrafikens tillväxt och den därav följande ökningen av faror och olägenheter ställer alla medlemsstater inför säkerhetsproblem av likartad natur och betydelse. |
|
(4) |
Provningar under ett fordons livscykel bör vara relativt enkla, snabba och billiga. |
|
(5) |
Därför bör gemenskapens minimikrav på normer och metoder för provning av de komponenter som förtecknas i detta direktiv fastställas i särdirektiv. |
|
(6) |
De normer och metoder som fastställs i särdirektiven måste snabbt anpassas till den tekniska utvecklingen och för att de åtgärder som är nödvändiga för detta ändamål lättare ska kunna genomföras måste ett förfarande för nära samarbete inrättas mellan medlemsstaterna och kommissionen i en kommitté för anpassning till den tekniska utvecklingen av direktivet om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet. |
|
(7) |
När det gäller bromssystem är det, mot bakgrund av skillnaderna i fråga om utrustning och metoder för provning inom gemenskapen, svårt att fastställa värden för lufttrycksinställning, aktiveringstid och liknande. |
|
(8) |
De som sysslar med trafiksäkerhetsprovning av fordon är eniga om att provningsmetoden, i synnerhet om fordonet är lastat, delvis lastat, eller olastat, påverkar provningspersonalens förtroende för bromssystemets tillförlitlighet. |
|
(9) |
Att fastställa referensvärden för bromskraften för respektive fordonstyp under olika lastningstillstånd skulle bidra till att återställa förtroendet. Detta direktiv bör tillåta sådan provning som alternativ till en provning av uppfyllandet av miniminormer för bromsprestanda hos respektive fordonskategori. |
|
(10) |
I fråga om bromssystem bör detta direktiv i huvudsak gälla fordon som har typgodkänts enligt rådets direktiv 71/320/EEG av den 26 juli 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bromsutrustning på vissa kategorier av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon ( 5 ), men vissa fordonstyper har likväl godkänts enligt nationella normer som kan skilja sig från det direktivet. |
|
(11) |
Medlemsstaterna får utvidga tillämpningen av bromsprovningen till fordonskategorier eller komponenter som inte omfattas av detta direktiv. |
|
(12) |
Medlemsstaterna får införa strängare och oftare förekommande provningar av bromssystemen. |
|
(13) |
Syftet med detta direktiv är att genom regelbunden provning säkerställa att avgasutsläpp hålls på en måttlig nivå under hela den tid fordonet används och att starkt luftförorenande fordon tas ur bruk till dess att de återställts i godtagbart skick. |
|
(14) |
Genom felaktig inställning och otillräckligt underhåll av motorn skadas inte endast motorn utan även miljön, eftersom detta medför ökad luftförorening och bränsleförbrukning. Det är viktigt att miljövänliga transportformer utvecklas. |
|
(15) |
Då det gäller motorer med kompressionständning (dieselmotorer) anses mätning av avgasutsläppens täthet ge tillräckliga indikationer om fordonets skick med avseende på utsläpp. |
|
(16) |
Då det gäller motorer med styrd tändning (bensinmotorer) anses mätning av koloxidutsläppen från avgasröret under tomgång ge tillräckliga indikationer på fordonets skick med avseende på utsläpp. |
|
(17) |
Det kan antas att ett stort antal av de fordon som inte underhålls regelbundet kommer att underkännas vid avgaskontrollen. |
|
(18) |
När det gäller fordon med bensinmotor som enligt normerna får typgodkännas endast om de är utrustade med avancerade system för avgasrening, t.ex. trevägskatalysatorer med lambdasond, bör normerna vid den återkommande avgaskontrollen vara strängare än för fordon av konventionell typ. |
|
(19) |
Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/69/EG av den 13 oktober 1998 om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfordon ( 6 ) ska bensindrivna bilar och lätta lastbilar, från 2000, vara utrustade med fordonsburna övervakningssystem (OBD-system, i det direktivet kallade system för omborddiagnos) för övervakning av fordonets system för kontroll av utsläpp. Från 2003 krävs OBD-system även för nya dieseldrivna fordon. |
|
(20) |
Medlemsstaterna får vid behov utesluta vissa fordonskategorier av historiskt intresse från direktivets tillämpningsområde. De får också fastställa egna provningsnormer för dessa fordon. Denna möjlighet för medlemsstaterna får dock inte leda till att strängare normer tillämpas än de som fordonet ursprungligen var avsett att uppfylla. |
|
(21) |
Det finns enkla, vanligt förekommande kontrollsystem som provningsorganisationer kan använda för provning av de flesta typer av hastighetsbegränsande anordningar. För fordon där sådana befintliga kontrollsystem inte kan användas måste myndigheterna antingen använda tillgänglig apparatur från fordonstillverkaren eller se till att det finns godtagbara provintyg från fordonstillverkaren eller dennes franchise-organisation. |
|
(22) |
Regelbunden kontroll av att den hastighetsbegränsande anordningen fungerar underlättas för fordon som är utrustade med färdskrivare (digital färdskrivare) i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2135/98 av den 24 september 1998 om ändring av förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter, och direktiv 88/599/EEG om enhetligt förfarande vid kontroll av förordningarna (EEG) nr 3820/85 och (EEG) nr 3821/85 ( 7 ). Sedan 2003 är nya fordon försedda med sådan utrustning. |
|
(23) |
Tekniska krav som gäller taxibilar och ambulanser liknar dem som gäller för privatbilar. De komponenter som ska provas kan därför vara likartade, även om intervallen mellan proven är olika. |
|
(24) |
Varje medlemsstat bör inom ramen för sin respektive behörighet säkerställa att trafiksäkerhetsprovningar av fordon genomförs metodiskt och håller hög standard. |
|
(25) |
Kommissionen bör kontrollera det praktiska genomförandet av detta direktiv. |
|
(26) |
Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, nämligen att harmonisera bestämmelserna om provning av trafiksäkerheten för att förhindra en snedvridning av konkurrensen mellan transportföretag och för att säkerställa att fordon provas och underhålls på ett riktigt sätt, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
|
(27) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter ( 8 ). |
|
(28) |
Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att fastställa vissa minimistandarder och metoder för provningar och att anpassa dem till den tekniska utvecklingen. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG. |
|
(29) |
Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga III del B. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
1. I varje medlemsstat ska i den staten registrerade motorfordon med tillhörande släp- och påhängsvagnar genomgå periodisk trafiksäkerhetsprovning i enlighet med detta direktiv.
2. I bilagorna I och II anges de fordonskategorier som ska provas, trafiksäkerhetsprovningarnas periodicitet och vilka komponenter som ska provas.
Artikel 2
De trafiksäkerhetsprovningar som föreskrivs i detta direktiv ska utföras av medlemsstaten eller av ett offentligt organ som utsetts av staten för detta uppdrag eller av organ eller institutioner, även i vederbörlig ordning auktoriserade privata sådana, som utsetts av och som direkt övervakas av staten. Om de institutioner som utsetts att handha trafiksäkerhetsprovning samtidigt utför reparationer av fordon, ska medlemsstaterna särskilt kontrollera att objektivitet och en hög kvalitet på provningen upprätthålls.
Artikel 3
1. Medlemsstaterna ska vidta sådana åtgärder som de anser nödvändiga för att det ska kunna styrkas att ett fordon har genomgått en trafiksäkerhetsprovning som minst uppfyllt kraven i detta direktiv.
Dessa åtgärder ska anmälas till de övriga medlemsstaterna och till kommissionen.
2. På samma grunder som om medlemsstaten själv hade utfärdat intyget, ska varje medlemsstat erkänna intyg som utfärdats i en annan medlemsstat och som styrker att ett motorfordon som är registrerat på den statens territorium, tillsammans med tillhörande släp- eller påhängsvagn, har genomgått en trafiksäkerhetsprovning som minst uppfyller kraven i detta direktiv.
3. Medlemsstaterna ska tillämpa lämpliga förfaranden för att så långt det är möjligt säkerställa att bromsprestandan hos fordon som är registrerade på deras territorium uppfyller de krav som fastställs i detta direktiv.
KAPITEL II
UNDANTAG
Artikel 4
1. Medlemsstaterna ska ha rätt att från detta direktivs tillämpningsområde undanta fordon som tillhör försvarsmakten, ordningsmakten och brandförsvaret.
2. Efter samråd med kommissionen får medlemsstaterna undanta vissa fordon från detta direktivs tillämpningsområde vilka används under speciella förhållanden eller som aldrig eller praktiskt taget aldrig körs på allmän väg, inbegripet fordon av historiskt intresse som tillverkats före den 1 januari 1960, eller som är tillfälligt tagna ur trafik, eller underkasta dessa fordon särskilda föreskrifter.
3. Efter samråd med kommissionen får medlemsstaterna fastställa egna normer för provning av fordon som anses ha historiskt intresse.
Artikel 5
Trots vad som föreskrivs i bilagorna I och II får medlemsstaterna
a) tidigarelägga datum för de första obligatoriska trafiksäkerhetsprovningarna och, om så är lämpligt, kräva att fordonet genomgår provning innan registrering skett,
b) förkorta tiden mellan två på varandra följande obligatoriska provningar,
c) göra provning av frivillig utrustning obligatorisk,
d) öka antalet komponenter som ska provas,
e) utsträcka kravet på periodisk provning till andra fordonskategorier,
f) föreskriva särskilda kompletterande provningar,
g) kräva högre värden för minsta bromsverkan än vad som framgår av värdena i bilaga II och inkludera provning av fordon med större last, för fordon som är registrerade på deras territorium, förutsatt att sådana krav inte överstiger kraven i fordonets ursprungliga typgodkännande.
KAPITEL III
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 6
1. Kommissionen ska anta de särdirektiv som är nödvändiga för att fastställa minimikraven på standarder och metoder för provning av de i bilaga II förtecknade komponenterna samt ändringar som är nödvändiga för att anpassa dessa standarder och metoder till den tekniska utvecklingen.
2. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 7.2.
Artikel 7
1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté för anpassning till den tekniska utvecklingen av direktivet om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet.
2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Artikel 8
Kommissionen ska senast tre år efter införandet av periodisk provning av hastighetsbegränsande anordningar undersöka om de fastställda proven, på grundval av de vunna erfarenheterna, är tillräckliga för att upptäcka felaktiga eller manipulerade hastighetsbegränsande anordningar eller om gällande regler behöver ändras.
Artikel 9
Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 10
Direktiv 96/96/EG, i dess lydelse enligt de rättsakter som anges i bilaga III del A, ska upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga III del B.
Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga IV.
Artikel 11
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 12
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
BILAGA I
FORDONSKATEGORIER SOM SKA TRAFIKSÄKERHETSPROVAS OCH PROVNINGARNAS PERIODICITET
|
Fordonskategori |
Provningsperiodicitet |
|
1. Motorfordon för persontransport med mer än åtta sittplatser utöver förarplatsen. |
Ett år efter tidpunkten för första användning av fordonet och därefter en gång om året. |
|
2. Motorfordon för godstransport och med en tillåten maximimassa över 3 500 kg. |
Ett år efter tidpunkten för första användning av fordonet och därefter en gång om året. |
|
3. Släp- och påhängsvagnar med en tillåten maximimassa över 3 500 kg. |
Ett år efter tidpunkten för första användning av fordonet och därefter en gång om året. |
|
4. Taxibilar, ambulanser. |
Ett år efter tidpunkten för första användning av fordonet och därefter en gång om året. |
|
5. Motorfordon med minst fyra hjul som normalt används vid godstransport på väg och med en tillåten maximimassa på högst 3 500 kg, utom jordbrukstraktorer och jordbruksmaskiner. |
Fyra år efter tidpunkten för första användning av fordonet och därefter en gång vartannat år. |
|
6. Motorfordon med minst fyra hjul för persontransport på väg med högst åtta sittplatser, utöver förarplatsen. |
Fyra år efter tidpunkten för första användning av fordonet och därefter en gång vartannat år. |
BILAGA II
KOMPONENTER SOM OBLIGATORISKT SKA KONTROLLERAS
|
INNEHÅLLSFÖRTECKNING |
|
|
1. |
Inledning |
|
2. |
Kontrollens omfattning |
|
3. |
Intyg om trafiksäkerhet |
|
4. |
Minimikrav för kontroll |
|
0. |
Identifiering av fordonet |
|
1. |
Bromsutrustning |
|
2. |
Styrning |
|
3. |
Sikt |
|
4. |
Lampor, reflektorer och elutrustning |
|
5. |
Axlar, hjul, däck, fjädring |
|
6. |
Chassi och chassiinfästningar |
|
7. |
Övrig utrustning |
|
8. |
Störningar |
|
9. |
Kompletterande provning ska utföras för fordon för persontransport, M2 och M3 |
1. INLEDNING
Denna bilaga anger de system och komponenter i fordonet som ska provas. Provningsmetoder och de kriterier som ska användas för att fastställa om fordonets skick är acceptabelt beskrivs i detalj.
Om ett fordon befinns ha brister i fråga om nedanstående komponenter ska de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna fastställa ett förfarande för att bestämma på vilka villkor fordonet får användas innan det har godkänts vid förnyad provning.
Provningen ska omfatta åtminstone de komponenter som räknas upp nedan, förutsatt att dessa hör till utrustningen i de fordon som provas i den berörda medlemsstaten.
Provningen bör utföras med hjälp av teknik och utrustning som är omedelbart tillgänglig och utan användning av verktyg för att montera isär eller avlägsna någon del av fordonet.
Alla nedanstående komponenter bör betraktas som obligatoriska vid periodisk provning av fordon, förutom de som är markerade med (X). Dessa avser fordonets skick och lämplighet att användas i trafiken men betraktas inte som väsentliga vid periodisk provning.
”Orsaker till underkännande” är inte tillämpliga i de fall då de avser krav som inte gällde enligt relevant lagstiftning för godkännande av fordon vid den tidpunkt då fordonet första gången registrerades, första gången togs i bruk eller enligt efterjusteringskrav.
Om en inspektionsmetod beskrivs som visuell innebär det att inspektören, förutom att titta på objektet i fråga, i tillämpliga fall även bör handha det, utvärdera buller eller använda andra lämpliga inspektionsmedel utan att använda någon utrustning.
2. KONTROLLENS OMFATTNING
Kontrollen ska omfatta åtminstone följande komponenter, förutsatt att de hör till utrustningen i det fordon som provas:
0) Identifiering av fordonet
1) Bromsutrustning
2) Styrning
3) Sikt
4) Belysningsutrustning och delar av elsystem
5) Axlar, hjul, däck, fjädring
6) Chassi och chassiinfästningar
7) Övrig utrustning
8) Störningar
9) Kompletterande provning ska utföras för fordon för persontransport, M2 och M3.
3. INTYG OM TRAFIKSÄKERHET
Fordonets förare ska skriftligen meddelas om defekterna, resultatet av provningen och de rättsliga följderna.
Intyg om trafiksäkerhet som utfärdas vid obligatorisk periodisk provning av fordon ska åtminstone innehålla följande:
1) VIN-nummer
2) Registreringsnummer och landssymbol för registreringslandet
3) Dag och plats för provningen
4) Vägmätarens ställning vid provning, om sådan finns
5) Fordonets klass, om den är känd
6) Fastställda defekter (det rekommenderas att följa den numeriska ordningen i punkt 5 i denna bilaga) och deras kategorier
7) Övergripande bedömning av fordonet
8) Datum för nästa periodiska provning (om denna information inte ges på annat sätt)
9) Namn på den organisation som utfört besiktningen och namnteckning eller annan identifikation av den inspektör som ansvarar för provningen
4. MINIMIKRAV FÖR KONTROLL
Vid besiktning ska åtminstone följande komponenter kontrolleras och de minimistandarder och metoder användas som anges nedan. Orsak till underkännande är exempel på defekter som kan upptäckas.
|
Komponent |
Metod |
Orsak till underkännande |
|
0. IDENTIFIERING AV FORDONET |
||
|
0.1 Registreringsskyltar (om sådana behövs enligt kraven () |
Visuell kontroll |
(a) Registreringsskylt(ar) saknas eller är så dåligt fäst(a) att de(n) sannolikt faller av. (b) Text saknas eller är oläslig. (c) Ej enligt fordonets handlingar. |
|
0.2 Fordonets identifierings-/chassi-/serienummer |
Visuell kontroll |
(a) Saknas eller kan inte hittas. (b) Ofullständigt, oläsligt. (c) Ej enligt fordonets handlingar. |
|
1. BROMSUTRUSTNING |
||
|
1.1 Mekaniskt skick och funktion |
||
|
1.1.1 Färdbromsens pedalaxel/ manöverspak |
Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystem manövreras. Anm.: Fordon med servobromssystem bör inspekteras med motorn avstängd. |
(a) Pedalaxeln svårmanövrerad. (b) Stort slitage eller glapp. |
|
1.1.2 Pedalens/ manöverspakens skick och manöverorganets slaglängd |
Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystem manövreras. Anm.: Fordon med servobromssystem bör inspekteras med motorn avstängd. |
(a) För stor eller för liten tillgänglig slaglängd. (b) Manöverorganet utväxlar inte korrekt. (c) Halkskyddsbeläggning på bromspedalen saknas, har lossnat eller slitits ned. |
|
1.1.3 Vakuumpump eller kompressor och behållare |
Visuell kontroll av komponenterna vid normalt arbetstryck. Kontrollera den tid det tar för vakuum eller lufttryck att nå säkert driftvärde samt funktionen hos varningsanordning, flerkrets-skyddsventil och övertrycksventil. |
(a) Otillräckligt lufttryck/vakuum för att aktivera bromsen minst två gånger efter det att larmsystemet utlösts (eller manometerutslaget signalerar fara). (b) Den tid som behövs för att bygga upp lufttryck/vakuum till säkert driftvärde uppfyller inte kraven () (c) Flerkrets-skyddsventilen eller övertrycksventilen fungerar inte. (d) Läckage som orsakar märkbar trycksänkning eller förnimbart läckage. (e) Yttre skada som sannolikt påverkar bromssystemets funktion. |
|
1.1.4 Indikator eller mätare för otillräckligt tryck |
Funktionskontroll |
Felaktig eller skadad mätare eller indikator. |
|
1.1.5 Handmanövrerad bromsventil |
Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. |
(a) Manöverorganet spräckt, skadat eller starkt förslitet. (b) Manöverorganet bristfälligt fastsatt vid ventil eller ventilen bristfälligt fastsatt. (c) Lösa kopplingar eller läckor i systemet. (d) Otillfredsställande funktion. |
|
1.1.6 Parkeringsbromsaktivator, manöverarm, låsmekanism, elektrisk parkeringsbroms |
Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. |
(a) Låsmekanismen otillräcklig. (b) För stort slitage på manöverarmens axel eller låsmekanismen. (c) För stor slaglängd (felaktig inställning). (d) Aktivatorn saknas, är skadad eller fungerar inte. (e) Bristfällig funktion, varningsindikatorn felaktig. |
|
1.1.7 Bromsventiler (bottenventiler, utloppsventiler, reglerventiler osv.) |
Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. |
(a) Skadad ventil eller otillräcklig täthet (luftläckage). (b) Kompressorns oljeförbrukning för stor. (c) Ventil ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad. (d) Förlust eller läckage av bromsvätska. |
|
1.1.8 Kopplingar till släpvagnens bromsanordning (elektriska och pneumatiska) |
Koppla ur och koppla åter in kopplingar för bromsutrustning mellan dragfordon och släpvagn. |
(a) Kran eller självstängande ventil defekt. (b) Kran eller ventil ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad. (c) Otillräcklig täthet. (d) Otillräcklig funktion. |
|
1.1.9 Energiackumulator, tryckluftsbehållare |
Visuell kontroll. |
(a) Behållare skadad, korroderad eller otät. (b) Avtappningsanordning fungerar inte. (c) Behållare ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad. |
|
1.1.10 Servostyrenheter, huvudcylinder (hydraulsystem) |
Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. |
(a) Servostyrenhet defekt eller ineffektiv. (b) Huvudcylinder defekt eller otät. (c) Huvudcylinder bristfälligt fastsatt. (d) För liten mängd bromsvätska. (e) Lock på huvudcylindern saknas. (f) Kontrollampan för bromsvätska lyser eller är defekt. (g) Bristfällig funktion hos varningsanordningen för bromsvätskenivån. |
|
1.1.11 Bromsrör |
Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. |
(a) Hög risk för funktionsfel eller brott. (b) Otätheter i rör eller kopplingar. (c) Skadade eller starkt korroderade rör. (d) Felmonterade rör. |
|
1.1.12 Bromsslangar |
Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. |
(a) Hög risk för funktionsfel eller brott. (b) Slangar skadade, skavda, snodda eller för korta. (c) Otätheter i slangar eller kopplingar. (d) Slangarna buktar ut under tryck. (e) Porösa slangar. |
|
1.1.13 Bromsbelägg och bromsklossar |
Visuell kontroll. |
(a) Stort slitage på belägg eller klossar. (b) Belägg eller klossar nedsmutsade av olja, fett osv. (c) Belägg eller klossar saknas. |
|
1.1.14 Bromstrummor, bromsskivor |
Visuell kontroll. |
(a) Bromstrumma eller bromsskiva starkt försliten, repad, sprucken, bristfälligt fastsatt eller brottskadad. (b) Bromstrumma eller bromsskiva nedsmutsad av olja, fett osv. (c) Bromstrumma eller bromsskiva saknas. (d) Bromsskölden bristfälligt fastsatt. |
|
1.1.15 Bromskablar, stänger, spakar, kopplingar |
Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. |
(a) Kabel skadad eller bockad. (b) Stort slitage eller framskriden korrosion på komponent. (c) Kablar eller stänger bristfälligt fastsatta. (d) Bristfällig kabelmontering. (e) Begränsning i bromssystemets rörlighet. (f) Onormala rörelser hos spakar/kopplingar till följd av felaktig inställning eller onormalt slitage. |
|
1.1.16 Bromscylindrar (även fjäderbromsar och hydraulcylindrar) |
Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. |
(a) Cylinder sprucken eller skadad. (b) Otät cylinder. (c) Cylinder ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad. (d) Starkt korroderad cylinder. (e) För liten eller för stor slaglängd för cylindern. (f) Dammskydd saknas eller är mycket skadat. |
|
1.1.17 Lastavkännande, automatisk bromskraftregulator |
Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. |
(a) Defekt förbindelse. (b) Felaktigt justerad förbindelse. (c) Ventil kärvar eller fungerar inte. (d) Ventil saknas. (e) Tillverkarskylt saknas. (f) Informationen oläslig eller överensstämmer inte med kraven () |
|
1.1.18 Bromsjusterare och indikatorer |
Visuell kontroll. |
(a) Bromsjusteraren är skadad, kärvar eller rör sig onormalt, alltför stort slitage eller felaktig inställning. (b) Defekt bromsjusterare. (c) Felaktigt installerad eller utbytt. |
|
1.1.19 Tillsatsbromsanordning (om sådan monterats) |
Visuell kontroll. |
(a) Bristfällig montering eller anslutning. (b) Systemet uppenbart felaktigt eller saknas. |
|
1.1.20 Automatisk manövrering av släpvagnens bromsanordning |
Koppla ur kopplingen för bromssystemet mellan dragfordon och släpvagn. |
Släpvagnens bromsanordning aktiveras inte automatiskt när bromskopplingen kopplas ur. |
|
1.1.21 Hela bromssystemet |
Visuell kontroll. |
(a) Övriga systemenheter (t.ex. frostskyddspump, lufttork, osv.) har yttre skador eller är kraftigt korroderade så att bromssystemet påverkas negativt. (b) Lufttork eller frostskyddspump ej illräckligt tät. (c) Någon komponent ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad. (d) Felaktig reparation eller ändring av någon komponent (1) |
|
1.1.22 Provanslutningar (om sådana monterats) |
Visuell kontroll. |
(a) Saknas. (b) Skadade, oanvändbara eller otäta. |
|
1.2 Färdbromsens prestanda och verkan |
||
|
1.2.1 Prestanda |
Under provning på en maskin för statiskt bromsprov eller, om detta är omöjligt, aktivera bromsarna successivt till maximal verkan vid prov på väg. |
(a) Obefintlig eller otillräcklig bromsverkan på ett eller flera hjul. (b) Bromsverkan på det minst bromsade hjulet på en axel är mindre än 70 % av den maximala verkan på det andra hjulet på samma axel. Alternativt avviker fordonet vid bromsprov på väg för mycket från körriktningen under inbromsning. (c) Ingen gradvis bromsverkan (låsning). (d) Onormal fördröjning före bromsverkan på något hjul. (e) Alltför stora variationer i bromsverkan under ett fullständigt hjulvarv. |
|
1.2.2 Verkan |
Prova med en maskin för statiskt bromsprov eller, om en sådan inte kan användas av tekniska skäl, genom bromsprov på väg med hjälp av en registrerande retardationsmätare. Fordon eller en släpvagn med en högsta tillåtna vikt på 3 500 kg ska kontrolleras enligt de standarder som anges av ISO 21069 eller motsvarande metoder. Bromsprov på väg ska utföras under torra förhållanden på en plan, rak väg. |
Uppfyller ej nedanstående minimivärden Fordon som registrerats för första gången efter ikraftträdande av detta direktiv: — Kategori N1: 50 % — Kategori M1: 58 % — Kategorierna M2 och M3: 50 % — Kategorierna N2 och N3: 50 % — Kategori O2 (XX) (), O3 och O4: —— för påhängsvagnar: 45 % — för släpvagn med dragstång: 50 % Fordon som registrerats före ikraftträdande av detta direktiv: Kategori N1: 45 % Kategori M1, M2 och M3: 50 % (2) Kategori N2 och N3: 43 % (3) Kategori O2 (XX) (), O3 och O4: 40 % (4) Övriga kategorier (XX) (): — Kategori L (båda bromsarna): —— Kategori L1e: 42 % — Kategori L2e, L6e: 40 % — Kategori L3e: 50 % — Kategori L4e: 46 % — Kategori L5e, L7e: 44 % — Kategori L (bakre hjulbroms): —— alla kategorier: 25 % |
|
1.3 Reservbromsens prestanda och verkan (vid separata system) |
||
|
1.3.1 Prestanda |
Om reservbromssystemet är separat från färdbromssystemet används metoden enligt 1.2.1. |
(a) Obefintlig eller otillräcklig bromsverkan på ett eller flera hjul. (b) Bromsverkan på det minst bromsade hjulet på en axel är mindre än 70 % av den maximala verkan på det andra hjulet på samma axel. Alternativt avviker fordonet vid bromsprov på väg för mycket från körriktningen under inbromsning. (c) Ingen gradvis bromsverkan (låsning). |
|
1.3.2 Verkan |
Om reservbromssystemet är separat från färdbromssystemet används metoden enligt 1.2.2. |
Bromsverkan är mindre än 50 % (5) av verkan på färdbromsen enligt avsnitt 1.2.2 i förhållande till den tillåtna totalvikten eller, för påhängsvagnar, till summan av den tillåtna axelbelastningen. (förutom L1e och L3e). |
|
1.4 Parkeringsbromsens prestanda och verkan |
||
|
1.4.1 Prestanda |
Aktivera bromsen under provning på en maskin för statiskt bromsprov och/eller under bromsprov på väg med en retardationsmätare. |
Bromsen fungerar inte på ena sidan, eller avviker fordonet vid bromsprov på väg för mycket från körriktningen under inbromsning. |
|
1.4.2 Verkan |
Prova med en maskin för statiskt bromsprov eller genom bromsprov på väg, antingen med hjälp av en registrerande retardationsmätare eller med fordonet i en backe med känd lutning. Fordon avsedda för godstransport bör om möjligt provas med last. |
Ger för alla fordonskategorier en bromskoefficient som är lägre än 16 % i förhållande till den tillåtna totalvikten eller, när det rör sig om motorfordon, som är lägre än 12 % i förhållande till fordonets tillåtna totalvikt, om detta värde är högre. (förutom L1e och L3e). |
|
1.5. Tillsatsbromsens prestanda |
Visuell kontroll och om så är möjligt provning av om systemet fungerar. |
(a) Ingen gradvis bromsverkan (gäller ej motorbromsen). (b) Systemet fungerar ej. |
|
1.6 ABS-bromsar |
Visuell kontroll och kontroll av varningsanordning. |
(a) Felaktig varningsanordning. (b) Systemfel på varningsanordningen. (c) Hastighetssensorer på hjulen saknas eller är skadade. (d) Ledningar skadade. (e) Andra delar saknas eller är skadade. |
|
1.7 Elektriskt bromssystem (EBS) |
Visuell kontroll av varningsanordning. |
(a) Felaktig varningsanordning. (b) Systemfel på varningsanordningen. |
|
2. STYRNING |
||
|
2.1 Mekaniskt skick |
||
|
2.1.1 Styrinrättningens skick |
Vrid ratten från stopp till stopp med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, med hjulen lyfta från marken eller på vändskivor. Visuell kontroll av styrinrättningens funktion. |
(a) Styrinrättningen svårmanövrerad. (b) Styrarmsaxeln vriden eller spåren utslitna. (c) Stort slitage på styrarmsaxeln. (d) För stor rörelse på styrarmsaxeln. (e) Läckage. |
|
2.1.2 Infästning av styrinrättningens hölje |
Vrid ratten eller styrstången medurs och moturs med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning och hjulens vikt mot marken, eller använd en särskilt anpassad kraftplatta. Visuell kontroll av infästningen av styrinrättningens hölje vid chassiet. |
(a) Styrinrättningens hölje ej ordentligt fäst. (b) Förlängda fästhål i chassiet. (c) Fästskruvar saknas eller är brottskadade. (d) Styrinrättningens hölje brottskadat. |
|
2.1.3 Länksystemets skick |
Gunga ratten medurs och moturs med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning och med hjulens vikt mot marken, eller använd en särskilt anpassad kraftplatta. Visuell kontroll av styrkomponenterna med avseende på slitage, brottskador och säkerhet. |
(a) Relativ rörelse mellan komponenter som bör vara fasta. (b) Stort slitage vid leder. (c) Någon komponent brottskadad eller deformerad. (d) Låsanordningar saknas. (e) Felaktig inriktning av komponenter (t.ex. parallellstag eller styrstag). (f) Felaktig reparation eller ändring. (g) Dammskydd saknas, är skadat eller kraftigt förslitet. |
|
2.1.4 Länksystemets manövrering |
Vrid ratten från stopp till stopp med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, med hjulen på marken och motorn igång (servostyrning). Visuell kontroll av länksystemets rörelse. |
(a) Rörelse på länksystemet smutsar ner viss del av chassiet. (b) Styrningsstopp fungerar inte eller saknas. |
|
2.1.5 Servostyrning |
Kontrollera styrsystemet med avseende på läckor och nivån i hydraulvätskebehållaren (om den är synlig). Kontrollera att servostyrningen fungerar med hjulen på marken och motorn igång. |
(a) Vätskeläckage. (b) För liten mängd vätska. (c) Mekanismen fungerar inte. (d) Mekanismen är brottskadad eller bristfälligt fastsatt. (e) Felaktig inriktning eller nedsmutsning av komponenter. (f) Felaktig reparation eller ändring. (g) Kablar/mantlar skadade eller kraftigt korroderade. |
|
2.2 Ratt, rattstång och styrstång |
||
|
2.2.1 Skick på ratt och styrstång |
Vrid ratten från sida till sida med räta vinklar mot rattstången och anbringa ett lätt tryck uppåt och nedåt, med hjulen på marken. Visuell kontroll av glapp. |
(a) Relativ rörelse mellan ratt och rattstång vilket tyder på glapp. (b) Låsanordning på rattnavet saknas. (c) Rattens nav, krans eller ekrar är rottskadade eller sitter löst. |
|
2.2.2 Rattstång/styrok och styrgafflar |
Placera fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning och med hjulens vikt mot marken. Dra och tryck på ratten i linje med rattstången, tryck ratten/styrstången i olika riktningar i rät vinkel mot rattstången/styrgafflarna. Visuell kontroll av glapp samt skicket på elastiska kopplingar och kardanknutar. |
(a) Rattens centrum rör sig för mycket uppåt eller nedåt. (b) Övre delen av rattstången rör sig för mycket radiellt från sin axel. (c) Slitage på elastiska kopplingar. (d) Bristfällig fastsättning. (e) Felaktig reparation eller ändring. |
|
2.3 Glapp i styrningen |
Placera fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, med fordonets vikt på hjulen, motorn igång för fordon med servostyrning och med hjulen riktade rakt framåt. Vrid ratten försiktigt medurs och moturs så långt som möjligt utan att hjulen förflyttar sig. Visuell kontroll av rörligheten. |
För stort glapp i styrningen, till exempel om en punkt på kransen förflyttar sig mer än en femtedel av rattens diameter eller överensstämmer inte med kraven (). |
|
2.4 Hjulinställning (X) () |
Kontrollera inställningen av styrda hjul med hjälp av lämplig utrustning. |
Inställningen överensstämmer inte med data från fordonets tillverkare eller med kraven (). |
|
2.5 Vändskiva för släpvagnens styraxel |
Visuell kontroll eller kontroll med hjälp av en särskilt anpassad kraftplatta. |
(a) Komponent skadad eller sprucken. (b) Stort glapp. (c) Bristfällig fastsättning. |
|
2.6 Elektrisk servostyrning (EPS) |
Visuell kontroll och kontroll av överensstämmelse mellan rattens och hjulens vinklar då motorn startas/stängs av. |
(a) Varningslampan för EPS anger fel på systemet. (b) Bristande överensstämmelse mellan rattens och hjulens vinklar. (c) Hjälpsystemet fungerar inte. |
|
3. SIKT |
||
|
3.1 Siktfält |
Visuell kontroll från förarsätet. |
Hinder i förarens siktfält som i hög grad påverkar sikten framåt eller åt sidorna. |
|
3.2 Fönsterglasets skick |
Visuell kontroll. |
(a) Sprucken eller missfärgad glasruta eller transparent ruta (om sådan är tillåten). (b) Glasruta eller transparent ruta (inklusive reflekterande eller tonad film) uppfyller inte kraven () (XX) (). (c) Glasruta eller transparent ruta ej i acceptabelt skick. |
|
3.3 Backspeglar eller annan backanordning |
Visuell kontroll. |
(a) Spegel eller annan anordning saknas eller är inte monterad enligt kraven (). (b) Spegel eller annan anordning fungerar inte, är skadad, sitter löst eller är bristfälligt fastsatt. |
|
3.4 Vindrutetorkare |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
(a) Vindrutetorkare fungerar inte eller saknas. (b) Torkarblad saknas eller är uppenbart defekt. |
|
3.5 Vindrutespolare |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
Vindrutespolare fungerar inte tillfredsställande. |
|
3.6 Avimningsanordning (X) () |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
Systemet fungerar inte eller är uppenbart defekt. |
|
4. LAMPOR, REFLEKTORER OCH ELUTRUSTNING |
||
|
4.1 Strålkastare |
||
|
4.1.1 Skick och funktion |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
(a) Ljuskällan felaktig eller saknas. (b) Projektionssystem (reflektor och lins) defekt eller saknas. (c) Lampan bristfälligt fastsatt. |
|
4.1.2 Inställning |
Fastställ den horisontella inriktningen av varje strålkastare vid halvljus med hjälp av en anordning för strålkastarinställning eller en skärm. |
Strålkastarens inställning är inte inom de gränser som fastställs i kraven (). |
|
4.1.3 Av- och påslagning |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
(a) Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven () (Antal strålkastare som tänds samtidigt.) (b) Manöverorganet fungerar bristfälligt. |
|
4.1.4 Överensstämmelse med kraven (). |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
(a) Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven (). (b) Produkter på lins eller ljuskälla som uppenbart minskar ljusintensiteten eller ändrar färgen på det avgivna ljuset. (c) Ljuskälla och lampa är inte kompatibla. |
|
4.1.5 Inställningsanordning (då sådan är obligatorisk) |
Visuell kontroll och om möjligt kontroll genom manövrering. |
(a) Anordningen fungerar inte. (b) Manuell anordning kan inte manövreras från förarplatsen. |
|
4.1.6 Strålkastarrengörare (då sådan är obligatorisk) |
Visuell kontroll och om möjligt kontroll genom manövrering. |
Anordningen fungerar inte. |
|
4.2 Främre och bakre positionslyktor, sidomarkeringslyktor och breddmarkeringslyktor |
||
|
4.2.1 Skick och funktion |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
(a) Defekt ljuskälla. (b) Defekt lins. (c) Lampan bristfälligt fastsatt. |
|
4.2.2 Av- och påslagning |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
(a) Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven (). (b) Manöverorganet fungerar bristfälligt. |
|
4.2.3 Överensstämmelse med kraven (). |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
(a) Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven (). (b) Produkter på lins eller ljuskälla som minskar ljusintensiteten eller ändrar färgen på det avgivna ljuset. |
|
4.3 Stopplyktor |
||
|
4.3.1 Skick och funktion |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
(a) Defekt ljuskälla. (b) Defekt lins. (c) Lampan bristfälligt fastsatt. |
|
4.3.2 Av- och påslagning |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
(a) Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven (). (b) Manöverorganet fungerar bristfälligt. |
|
4.3.3 Överensstämmelse med kraven (). |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven (). |
|
4.4 Körriktningsvisare och varningsljus |
||
|
4.4.1 Skick och funktion |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
(a) Defekt ljuskälla. (b) Defekt lins. (c) Lampan bristfälligt fastsatt. |
|
4.4.2 Av- och påslagning |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven (). |
|
4.4.3 Överensstämmelse med kraven (). |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven (). |
|
4.4.4 Blinkfrekvens |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
Blinkfrekvensen överensstämmer inte med kraven (). |
|
4.5 Dimljus fram och bak |
||
|
4.5.1 Skick och funktion |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
(a) Defekt ljuskälla. (b) Defekt lins. (c) Lampan bristfälligt fastsatt. |
|
4.5.2 Inställning (X) () |
Kontroll genom manövrering och med hjälp av en anordning för strålkastarinställning. |
Främre dimljusets horisontella inställning felaktig när ljusmönstret har en ljus/mörker-gräns. |
|
4.5.3 Av- och påslagning |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven (). |
|
4.5.4 Överensstämmelse med kraven (). |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
(a) Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven () (b) Systemets funktion överensstämmer inte med kraven () |
|
4.6 Backljus |
||
|
4.6.1 Skick och funktion |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
(a) Defekt ljuskälla. (b) Defekt lins. (c) Lampan bristfälligt fastsatt. |
|
4.6.2 Överensstämmelse med kraven () |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
(a) Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven (). (b) Systemets funktion överensstämmer inte med kraven (). |
|
4.6.3 Av- och påslagning |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
Strömbrytarens funktion överensstämmer inte med kraven (). |
|
4.7 Belysning av bakre registreringsskylt |
||
|
4.7.1 Skick och funktion |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
(a) Lampan ger direkt ljus bakåt. (b) Defekt ljuskälla. (c) Lampan bristfälligt fastsatt. |
|
4.7.2 Överensstämmelse med kraven () |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
Systemets funktion överensstämmer inte med kraven (). |
|
4.8 Reflexanordningar, (reflekterande) konturmärkning och bakre skyltar |
||
|
4.8.1 Skick |
Visuell kontroll. |
(a) Reflekterande utrustning defekt eller skadad. (b) Reflektorn bristfälligt fastsatt. |
|
4.8.2 Överensstämmelse med kraven () |
Visuell kontroll. |
Anordningen, det reflekterade ljusets färg eller position överensstämmer inte med kraven (). |
|
4.9 Varningslampor som är obligatoriska för belysningsutrustningen |
||
|
4.9.1 Skick och funktion |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
Fungerar inte. |
|
4.9.2 Överensstämmelse med kraven () |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
Överensstämmer inte med kraven (). |
|
4.10 Elanslutningar mellan dragfordon och släp- eller påhängsvagn |
Visuell kontroll: undersök om möjligt anslutningens elektriska kontinuitet. |
(a) Fasta komponenter är bristfälligt fastsatta. (b) Skadad eller sliten isolering. (c) Elanslutningar i dragfordon eller släpvagn fungerar inte korrekt. |
|
4.11 Elkabelsystemet |
Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, eventuellt inklusive motorutrymmet. |
(a) Kabelsystemet ej tillförlitligt eller bristfälligt monterat. (b) Kabelsystemet slitet. (c) Skadad eller sliten isolering. |
|
4.12 Ej obligatoriska lampor och reflexanordningar (X) () |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
(a) Monterad lampa eller reflexanordning överensstämmer inte med kraven (). (b) Lampans funktion överensstämmer inte med kraven (). (c) Lampan eller reflexanordningen bristfälligt fastsatt. |
|
4.13 Batteri(er) |
Visuell kontroll. |
(a) Bristfälligt fastsatt. (b) Otätt. (c) Defekt omkopplare (om sådan krävs). (d) Defekta säkringar (om sådana krävs). (e) Olämplig ventilation (om sådan krävs). |
|
5. AXLAR, HJUL, DÄCK OCH FJÄDRING |
||
|
5.1 Axlar |
||
|
5.1.1 Axlar |
Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon med en bruttofordonsvikt på mer än 3,5 ton. |
(a) Axel brottskadad eller deformerad. (b) Bristfällig montering i fordonet. (c) Felaktig reparation eller ändring. |
|
5.1.2 Axeltappar |
Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon med en bruttofordonsvikt på mer än 3,5 ton. Anbringa en vertikal kraft eller sidokraft på varje hjul och notera hur mycket axelbalken rör sig i förhållande till axeltappen. |
(a) Axeltapp brottskadad. (b) Kraftigt slitage på spindelbult och/eller bussningar. (c) För stor rörelse mellan axeltapp och axelbalk. (d) Sprint till axeltapp sitter löst i axeln. |
|
5.1.3 Hjullager |
Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon med en bruttofordonsvikt på mer än 3,5 ton. Gunga på hjulet eller anbringa en sidokraft på varje hjul och notera hur mycket hjulet rör sig uppåt i förhållande till axeltappen. |
(a) Stort glapp i hjullagret. (b) Hjullagret sitter för hårt, kärvar. |
|
5.2 Hjul och däck |
||
|
5.2.1 Hjulhus |
Visuell kontroll. |
(a) Hjulmuttrar eller hjulbultar saknas eller sitter löst. (b) Hjulhuset slitet eller skadat. |
|
5.2.2 Hjul |
Visuell kontroll av båda sidorna på alla hjul med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. |
(a) Brottskada eller felaktig svetsning. (b) Låsringar för däcken bristfälligt monterade. (c) Hjul kraftigt deformerat eller slitet. (d) Hjulens storlek eller typ överensstämmer inte med kraven () och påverkar trafiksäkerheten. |
|
5.2.3 Däck |
Visuell kontroll av hela däcket, antingen genom att rotera hjulet upplyft från marken och med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, eller genom att rulla fordonet fram och tillbaka över en smörjgrop. |
(a) Däckets storlek, bärförmåga, typgodkännandemärke eller hastighetsklass överensstämmer inte med kraven () och påverkar trafiksäkerheten. (b) Olika storlek på däck på samma axel eller på dubbelmonterade hjul. (c) Olika konstruktion (radial/korsskikt) på däck på samma axel eller på dubbelmonterade hjul. (d) Allvarliga skador eller skåror på däck. (e) Däckets mönsterdjup överensstämmer inte med kraven (). (f) Däcket skaver mot andra delar. (g) Mönsterskurna däck överensstämmer inte med kraven (). (h) Övervakningssystemet för lufttrycket är felaktigt eller fungerar uppenbarligen inte. |
|
5.3 Fjädringssystem |
||
|
5.3.1 Fjädrar och krängningshämmare |
Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon med en bruttofordonsvikt på mer än 3,5 ton. |
(a) Bristfällig fästning av fjädrar på chassi eller axel. (b) Fjäderdel skadad eller brottskadad. (c) Fjäder saknas. (d) Felaktig reparation eller ändring. |
|
5.3.2 Stötdämpare |
Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, eller med hjälp av särskild utrustning om sådan finns. |
(a) Bristfällig fästning av stötdämpare på chassi eller axel. (b) Skadad stötdämpare som visar tecken på allvarligt läckage eller fel. |
|
5.3.2.1 Provning av dämpningens effektivitet (X) () |
Använd särskild utrustning och jämför skillnader mellan höger och vänster och/eller absolutvärden som anges av tillverkaren. |
(a) Väsentlig skillnad mellan vänster och höger. (b) Angivna minimivärden uppfylls inte. |
|
5.3.3 Kardanrör, stödstag, främre och bakre bärarmar |
Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon med en bruttofordonsvikt på mer än 3,5 ton. |
(a) Bristfällig fästning av komponent på chassi eller axel. (b) Komponent skadad, brottskadad eller kraftigt korroderad. (c) Felaktig reparation eller ändring. |
|
5.3.4 Kulleder |
Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon med en bruttofordonsvikt på mer än 3,5 ton. |
(a) Kraftigt slitage på spindelbult och/eller bussningar eller på kulled. (b) Dammskydd saknas eller är kraftigt förslitet. |
|
5.3.5 Luftfjädring |
Visuell kontroll. |
(a) Systemet fungerar inte. (b) Någon del skadad, ändrad eller försliten på ett sätt som påverkar systemets funktion negativt. (c) Förnimbart läckage på systemet. |
|
6. CHASSI OCH CHASSIINFÄSTNINGAR |
||
|
6.1 Chassi eller ram och infästningar |
||
|
6.1.1 Allmänt skick |
Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. |
(a) Någon sidobalk eller tvärbalk brottskadad eller deformerad. (b) Förstärkningsplattor eller fästanordningar bristfälligt fastsatta. (c) Kraftig korrosion som påverkar styvheten. |
|
6.1.2 Avgasrör och ljuddämpare |
Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. |
(a) Avgassystemet otätt eller bristfälligt fastsatt. (b) Rökgaser kommer in i förarhytten eller passagerarutrymmet. |
|
6.1.3 Bränsletank och bränsleledningar (inklusive uppvärmning) |
Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, med hjälp av anordningar för detektering av läckage vid LPG-/CNG-system. |
(a) Bränsletank och bränsleledningar bristfälligt fastsatta. (b) Läckage av bränsle, tanklocket saknas eller är bristfälligt. (c) Bränsleledningar skadade eller skavda. (d) Avstängningskran för bränsle (om sådan krävs) fungerar inte tillfredsställande. (e) Fara för brand på grund av — bränsleläckage, — otillräckligt avskärmad bränsletank eller otillräckligt avskärmat avgassystem, eller — motorutrymmets skick (f) System för LPG/CNG eller vätgas överensstämmer inte med kraven (). |
|
6.1.4 Stötfångare, sidoskydd och underkörningsskydd |
Visuell kontroll. |
(a) Lösa delar eller skador kan sannolikt orsaka personskador vid beröring. (b) Anordningen uppfyller uppenbarligen inte kraven (). |
|
6.1.5 Reservhjulshållare (om sådan är monterad) |
Visuell kontroll. |
(a) Hållaren ej i gott skick. (b) Hållaren är brottskadad eller bristfälligt fastsatt. (c) Reservhjul bristfälligt fastsatt i hållaren och kan sannolikt falla av. |
|
6.1.6 Kopplingsmekanism och bogserutrustning |
Visuell kontroll med avseende på slitage och korrekt manövrering, med särskild uppmärksamhet på monterade säkerhetsanordningar och/eller användning av mätinstrument. |
(a) Komponent skadad, defekt eller sprucken. (b) Stort slitage på komponent. (c) Bristfällig fastsättning. (d) Någon säkerhetsanordning saknas eller fungerar inte korrekt. (e) Någon indikator fungerar inte. (f) Skymd registreringsskylt eller lampa (då den inte används). (g) Felaktig reparation eller ändring. |
|
6.1.7 Transmission |
Visuell kontroll. |
(a) Fästskruvar saknas eller sitter löst. (b) Kraftigt slitage på kraftöverföringsaxelns lager. (c) Kraftigt slitage på kardanknutar. (d) Slitage på elastiska kopplingar. (e) Axel skadad eller böjd. (f) Lagerhus är brottskadat eller bristfälligt fastsatt. (g) Dammskydd saknas eller är kraftigt förslitet. (h) Olaglig förändring av kraftöverföringen. |
|
6.1.8 Motorutrymme |
Visuell kontroll, inte nödvändigtvis över en smörjgrop eller på en lyftanordning. |
Förslitna, uppenbart och allvarligt skadade, lösa eller brottskadade fästpunkter. |
|
6.1.9 Motordata |
Visuell kontroll. |
(a) Olaglig ändring av styrenheten. (b) Olaglig ändring av motorn. |
|
6.2 Hytt och karosseri |
||
|
6.2.1 Skick |
Visuell kontroll. |
(a) Lös eller skadad panel eller annan del kan sannolikt orsaka personskador. (b) Karosstolpe bristfälligt fastsatt. (c) Motor- eller avgasrök kan komma in. (d) Felaktig reparation eller ändring. |
|
6.2.2 Montering |
Visuell kontroll över en smörjgrop eller på en lyftanordning. |
(a) Kaross eller hytt bristfälligt fastsatt. (b) Kaross/hytt uppenbarligen inte placerad rakt på chassiet. (c) Fästningen av kaross/hytt vid chassi eller tvärbalkar bristfälligt fastsatt eller saknas. (d) Kraftig korrosion vid fastsättningspunkter på karosser i ett stycke. |
|
6.2.3 Dörrar och dörrlås |
Visuell kontroll. |
(a) Dörr stängs eller öppnas inte ordentligt. (b) Dörr som sannolikt kan öppnas av misstag eller dörr som inte förblir stängd. (c) Dörr, gångjärn, lås eller stolpe saknas, sitter löst eller är sliten. |
|
6.2.4 Golv |
Visuell kontroll över en smörjgrop eller på en lyftanordning. |
Golvet bristfälligt fastsatt eller kraftigt förslitet. |
|
6.2.5 Förarsäte |
Visuell kontroll. |
(a) Löst säte eller säte med bristfällig konstruktion. (b) Justeringsmekanism fungerar bristfälligt. |
|
6.2.6 Övriga säten |
Visuell kontroll. |
(a) Säten defekta eller bristfälligt fastsatta. (b) Monterade säten överensstämmer inte med kraven (). |
|
6.2.7 Körreglage |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
Någon styrfunktion som är nödvändig för säker manövrering av fordonet fungerar bristfälligt. |
|
6.2.8 Fotsteg till hytt |
Visuell kontroll. |
(a) Fotsteg eller fotstegsram bristfälligt fastsatt. (b) Fotsteg eller fotstegsram i ett skick som sannolikt kan orsaka personskador. |
|
6.2.9 Övrig inre och yttre utrustning och inredning |
Visuell kontroll. |
(a) Fästanordning för övrig inredning eller utrustning defekt. (b) Övrig inredning eller utrustning överensstämmer inte med kraven (). (c) Hydraulisk utrustning otät. |
|
6.2.10 Stänkskärmar (vingar), stänkskyddsanordningar |
Visuell kontroll. |
(a) Saknas, sitter löst eller är kraftigt korroderade. (b) Otillräckligt avstånd till hjul. (c) Överensstämmer inte med kraven (). |
|
7. ÖVRIG UTRUSTNING |
||
|
7.1 Bilbälten/spännen och skyddssystem |
||
|
7.1.1 Säker montering av säkerhetsbälten/ spännen |
Visuell kontroll. |
(a) Fästpunkt kraftigt försliten. (b) Fästpunkten sitter löst. |
|
7.1.2 Skick på säkerhetsbälten/ spännen |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
(a) Obligatoriskt säkerhetsbälte saknas eller är inte monterat. (b) Skadat säkerhetsbälte. (c) Säkerhetsbälte överensstämmer inte med kraven (). (d) Säkerhetsbälte skadat eller fungerar inte korrekt. (e) Upprullningsdon för säkerhetsbälte skadat eller fungerar inte korrekt. |
|
7.1.3 Avlastare för bilbälten |
Visuell kontroll. |
Avlastaren saknas uppenbarligen eller är inte lämpligt för fordonet. |
|
7.1.4 Bältessträckare |
Visuell kontroll. |
Bältessträckare saknas uppenbarligen eller är inte lämpligt för fordonet. |
|
7.1.5 Krockkudde |
Visuell kontroll. |
(a) Krockkudde saknas uppenbarligen eller är inte lämplig för fordonet. (b) Krockkudden fungerar uppenbarligen inte. |
|
7.1.6 SRS-system |
Visuell kontroll av varningslampan. |
Varningslampan för SRS anger fel på systemet. |
|
7.2 Brandsläckare (X) () |
Visuell kontroll. |
(a) Saknas. (b) Överensstämmer inte med kraven (). |
|
7.3 Lås och stöldskydd |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
(a) Anordningen förhindrar inte att fordonet körs. (b) Defekt eller låser eller spärrar av misstag. |
|
7.4 Varningstriangel (om sådan krävs) (X) () |
Visuell kontroll. |
(a) Saknas eller är ofullständig. (b) Överensstämmer inte med kraven (). |
|
7.5 Första hjälpen-låda (om sådan krävs) (X) () |
Visuell kontroll. |
Saknas, är ofullständig eller överensstämmer inte med kraven (). |
|
7.6 Hjulkilar (om sådana krävs) (X) () |
Visuell kontroll. |
Saknas eller ej i gott skick. |
|
7.7 Ljudsignalanordning |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
(a) Fungerar inte. (b) Manöveranordning bristfälligt fastsatt. (c) Överensstämmer inte med kraven (). |
|
7.8 Hastighetsmätare |
Visuell kontroll eller kontroll genom manövrering vid provning på väg eller med hjälp av elektronisk utrustning. |
(a) Ej monterad enligt kraven (). (b) Fungerar inte. (c) Belysningen fungerar inte. |
|
7.9 Färdskrivare (om sådan är monterad/krävs) |
Visuell kontroll. |
(a) Ej monterad enligt kraven (). (b) Fungerar inte. (c) Tätningar är defekta eller saknas. (d) Kalibreringsplatta saknas, är oläslig eller inaktuell. (e) Uppenbar manipulation. (f) Däckens storlek stämmer inte med kalibreringsparametrarna. |
|
7.10 Hastighetsbegränsande anordning (om sådan är monterad/krävs) |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering om utrustning finns. |
(a) Ej monterad enligt kraven (). (b) Fungerar uppenbarligen inte. (c) Hastigheten felaktigt inställd (om den kontrolleras). (d) Tätningar är defekta eller saknas. (e) Kalibreringsplatta saknas, är oläslig eller inaktuell. (f) Däckens storlek stämmer inte med kalibreringsparametrarna. |
|
7.11 Vägmätare om sådan finns (X) () |
Visuell kontroll. |
(a) Uppenbar manipulation (bedrägeri). (b) Fungerar uppenbarligen inte. |
|
7.12 Antisladdsystem (ESC) om sådant är monterat/krävs |
Visuell kontroll. |
(a) Hastighetssensorer på hjulen saknas eller är skadade. (b) Ledningar är skadade. (c) Andra delar saknas eller är skadade. (d) Strömbrytare skadad eller fungerar inte korrekt. (e) Varningslampan för ESC anger fel på systemet. |
|
8. STÖRNINGAR |
||
|
8.1 Störningar |
||
|
8.1.1 Bullerdämpning |
Subjektiv utvärdering (om inspektören anser att bullernivån ligger nära ett gränsvärde kan ett bullerprov vid stillastående utföras med hjälp av en ljudnivåmätare). |
(a) Bullernivåerna överstiger de som är tillåtna enligt kraven (). (b) Någon del av bullerdämpningssystemet sitter löst, kan falla av, är skadad, är felaktigt monterad, saknas eller är uppenbarligen ändrad på ett sätt som påverkar bullernivån negativt. |
|
8.2 Avgasutsläpp |
||
|
8.2.1 Utsläpp från bensinmotor |
||
|
8.2.1.1 Utrustning för kontroll av avgasutsläpp |
Visuell kontroll. |
(a) Fabriksmonterad utrustning för kontroll av utsläpp saknas, har ändrats eller är uppenbart defekt. (b) Läckage som påverkar mätning av utsläpp. |
|
8.2.1.2 Gasformiga utsläpp |
Mätning med hjälp av en avgasanalysator i enlighet med kraven (). För fordon utrustade med lämpliga omborddiagnossystem kan funktionen hos utsläppssystemet alternativt kontrolleras genom att OBD-anordningen läses av på lämpligt sätt och samtidigt kan kontroll ske av OBD-systemets funktion, i stället för utsläppsmätningar vid tomgång i enlighet med tillverkarens rekommendationer för uppvärmning och andra krav (). |
(a) Gasutsläppen överskrider de nivåer som angetts av tillverkaren. (b) Alternativt, om ett sådant värde inte finns att tillgå, CO-halten överstiger följande värden: i) För fordon som inte har ett avancerat utsläppsbegränsande system: — 4,5 %, eller — 3,5 % enligt den tidpunkt då fordonet registrerats eller tagits i bruk för första gången som anges i kraven (). ii) För fordon med ett avancerat utsläppsbegränsande system: — vid tomgång: 0,5 % — vid hög tomgång: 0,3 % — eller — vid tomgång: 0,3 % (6) — vid hög tomgång: 0,2 % enligt den tidpunkt då fordonet registrerats eller tagits i bruk för första gången som anges i kraven (). (c) Lambda ligger utanför intervallet 1 ± 0,03 eller är ej i enlighet med tillverkarens specifikation. (d) OBD-avläsningen indikerar allvarligt fel. |
|
8.2.2 Utsläpp från dieselmotorer |
||
|
8.2.2.1 Utrustning för kontroll av avgasutsläpp |
Visuell kontroll. |
(a) Fabriksmonterad utrustning för kontroll av utsläpp saknas eller är uppenbart defekt. (b) Läckage som påverkar mätning av utsläpp. |
|
8.2.2.2 Röktäthet Fordon som registrerades eller togs i bruk för första gången före den 1 januari 1980 är befriade från dessa krav. |
(a) Avgasernas röktäthet ska mätas vid fri acceleration (utan belastning och från tomgång till maximivarvtal) med växeln i friläge och kopplingen nedtryckt. (b) Konditionering av fordon 1. Provningar får utföras på fordon utan konditionering. Av säkerhetsskäl är det dock lämpligt att kontrollera att motorn är varm och i tillfredsställande mekaniskt skick. 2. Krav på konditionering i) Motorn skall ha uppnått arbetstemperatur, vilket t.ex. innebär att temperaturen på motoroljan som mäts med en oljemätsticka skall vara minst 80 °C eller motsvara normal arbetstemperatur om den är lägre, eller att motorblocktemperaturen, mätt som nivå på den infraröda strålningen, skall vara minst lika hög. Om denna mätmetod är opraktisk på grund av fordonets konstruktion ska motorns normala arbetstemperatur uppnås på annat sätt, t.ex. genom att kylfläkten går igång. ii) Avgassystemet ska rensas genom minst tre fria accelerationscykler eller motsvarande metod. (c) Provningsförfarande 1. Motorn och eventuellt turboaggregat ska gå på tomgång innan varje fri accelerationscykel påbörjas. För tunga dieseldrivna fordon innebär detta minst 10 sekunder efter det att gaspedalen släppts upp. 2. För att igångsätta varje fri accelerationscykel ska gaspedalen snabbt (dvs. på mindre än en sekund) och i en rörelse, men inte häftigt, tryckas i botten för att uppnå maximal insprutning från insprutningspumpen. 3. Under varje fri accelerationscykel och innan gaspedalen släpps upp ska motorn komma upp i maximivarvtal eller, när det gäller automatväxlade fordon, det varvtal som anges av tillverkaren eller, om dessa uppgifter inte finns att tillgå, två tredjedelar av maximivarvtalet. Detta kan kontrolleras t.ex. med hjälp av motorvarvet eller genom att man låter tillräckligt lång tid förflyta mellan den första tryckningen på gaspedalen och det ögonblick den släpps upp, vilket för fordon i kategorierna 1 och 2 i bilaga I bör vara minst 2 sekunder. 4. Fordon får endast underkännas om det aritmetiska medelvärdet från minst tre av de senast genomförda accelerationscyklerna överskrider gränsvärdet. Medelvärdet kan räknas fram genom att man bortser från de mätningar som i hög grad avviker från medelvärdet eller att man använder resultatet av någon annan statistisk beräkning som tar hänsyn till spridningen hos mätningarna. Medlemsstaterna får begränsa antalet provningscykler. 5. För att undvika onödiga provningar får medlemsstaterna underkänna fordon om värdena efter mindre än tre fria accelerationscykler eller efter rensningscykeln ovan ligger mycket högre än gränsvärdet. För att likaså undvika onödiga provningar får medlemsstaterna godkänna fordon om värdena efter mindre än tre fria accelerationscykler eller efter rensningscykeln ovan ligger mycket lägre än gränsvärdet. |
(a) För fordon som registrerats eller tagits i bruk för första gången efter det datum som anges i kraven (): Röktätheten överskrider den nivå som anges på fordonets tillverkarskylt. (b) Om ett sådant värde inte finns att tillgå eller om kraven () inte medger att referensvärden används: För insugningsmotorer: 2,5 m-1, För turboladdade motorer: 3,0 m-1, eller, för fordon som identifierats i kraven () eller som registrerats eller tagits i bruk för första gången efter det datum som anges i kraven (): 1,5 m-1 (7). |
|
8.3 Elektromagnetiskt störningsskydd |
||
|
Radiostörningar (X) () |
Visuell kontroll. |
Något av kraven () uppfylls inte. |
|
8.4 Övriga punkter relaterade till miljön |
||
|
8.4.1 Vätskeläckage |
Visuell kontroll. |
Kraftigt vätskeläckage som sannolikt kommer att skada miljön eller utgöra en säkerhetsrisk för andra trafikanter. |
|
9. KOMPLETTERANDE PROVNING FÖR FORDON FÖR PERSONTRANSPORT M2, M3 |
||
|
9.1 Dörrar |
||
|
9.1.1 In- och utgångar |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
(a) Defekt manövrering. (b) Försämrat skick. (c) Defekta nödkontroller. (d) Fjärrkontroll av dörrar eller varningsanordningar defekt. (e) Överensstämmer inte med kraven (). |
|
9.1.2 Nödutgångar |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering då så är lämpligt. |
(a) Defekt manövrering. (b) Nödutgångsskyltar saknas eller är oläsliga. (c) Hammare för att krossa glas saknas. (d) Överensstämmer inte med kraven (). |
|
9.2 Avimning och avfrostningssystem (X) () |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
(a) Otillräcklig funktion. (b) Utsläpp av giftiga gaser eller avgaser i förar- eller passagerarutrymmet. (c) Defekt avfrostning (om sådan är obligatorisk). |
|
9.3 Ventilations- och värmesystem (X) () |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
(a) Defekt manövrering. (b) Utsläpp av giftiga gaser eller avgaser i förar- eller passagerarutrymmet. |
|
9.4 Säten |
||
|
9.4.1 Passagerarsäten (inklusive säten för medföljande personal) |
Visuell kontroll. |
(a) Säten defekta eller bristfälligt fastsatta. (b) Fällbara säten (om sådana är tillåtna) fälls inte upp automatiskt. (c) Överensstämmer inte med kraven (). |
|
9.4.2 Förarsäte (ytterligare krav) |
Visuell kontroll. |
(a) Defekta specialanordningar som bländskydd eller solskydd. (b) Skyddsanordningar för föraren ej tillförlitliga eller överensstämmer inte med kraven (). |
|
9.5 Inre belysning och destinationsanordningar (X) () |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
Anordning defekt eller överensstämmer inte med kraven (). |
|
9.6 Gångar, områden för stående |
Visuell kontroll. |
(a) Bristfälligt fastsatt golv. (b) Defekta ledstänger eller handtag. (c) Överensstämmer inte med kraven (). |
|
9.7 Trappor och fotsteg |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering då så är lämpligt. |
(a) Dåligt eller skadat skick. (b) Indragbara fotsteg fungerar inte korrekt. (c) Överensstämmer inte med kraven (). |
|
9.8 System för kommunikation med passagerare (X) () |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
Defekt system. |
|
9.9 Meddelanden (X) () |
Visuell kontroll. |
(a) Meddelanden saknas, är felaktiga eller oläsliga. (b) Överensstämmer inte med kraven (). |
|
9.10 Krav gällande transport av barn (X) () |
||
|
9.10.1 Dörrar |
Visuell kontroll. |
Dörrarnas skydd överensstämmer inte med de krav () som gäller denna typ av transport. |
|
9.10.2 Signalerings- och specialutrustning |
Visuell kontroll. |
Signalerings- eller specialutrustning saknas eller överensstämmer inte med kraven (). |
|
9.11 Krav gällande transport av personer med funktionshinder (X) () |
||
|
9.11.1 Dörrar, ramper och lyftanordningar |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. |
(a) Defekt manövrering. (b) Dåligt skick. (c) Defekta kontroller. (d) Defekta varningsanordningar. (e) Överensstämmer inte med kraven (). |
|
9.11.2 Fastsättning av rullstolar |
Visuell kontroll och kontroll genom manövrering då så är lämpligt. |
(a) Defekt manövrering. (b) Dåligt skick. (c) Defekta kontroller. (d) Överensstämmer inte med kraven (). |
|
9.11.3 Signalerings- och specialutrustning |
Visuell kontroll. |
Signalerings- eller specialutrustning saknas eller överensstämmer inte med kraven (). |
|
9.12 Övrig specialutrustning (X) () |
||
|
9.12.1 Utrymmen för livsmedelsberedningar |
Visuell kontroll. |
(a) Utrymmena överensstämmer inte med kraven (). (b) Utrymmena är skadade i sådan omfattning att det skulle vara farligt att använda dem. |
|
9.12.2 Hygienutrymmen |
Visuell kontroll. |
Utrymmena överensstämmer inte med kraven (). |
|
9.12.3 Övriga anordningar (t.ex. audiovisuella system) |
Visuell kontroll. |
Överensstämmer inte med kraven (). |
|
(1) Felaktig reparation eller ändring innebär en reparation eller ändring som påverkar fordonets trafiksäkerhet negativt eller har en negativ inverkan på miljön. (2) 48 % för fordon som inte försetts med ABS eller typgodkänts före 1 oktober 1991. (3) 45 % för fordon som är registrerade efter 1988 eller från och med det datum som anges i kraven, om detta datum infaller senare. (4) 43 % för påhängsvagnar som registrerats efter 1988 eller från det datum som anges i kraven, om detta datum infaller senare. (5) 2,2 m/s2 för fordon i kategori N1, N2 och N3 (6) Typgodkänt enligt gränserna på rad A eller B i avsnitt 5.3.1.4 i bilaga I till direktiv 70/220/EEG ändrat genom direktiv 98/69/EG eller senare, eller registrerat eller taget i bruk för första gången efter 1 juli 2002. (7) Typgodkänt enligt gränserna på rad B i avsnitt 5.3.1.4 i bilaga I till direktiv 70/220/EEG ändrat genom direktiv 98/69/EG eller senare, rad B1, B2 eller C i avsnitt 6.2.1 i bilaga I till direktiv 88/77/EEG ändrat genom direktiv 1999/96/EG eller senare, eller registrerat eller taget i bruk för första gången efter 1 juli 2008. (8) ”kraven” fastställs av kraven för typgodkännande vid tidpunkten för godkännande, första registreringen eller då fordonet första gången tas i bruk, såväl som av efterjusteringskrav eller nationell lagstiftning i registreringslandet. (9) ”(X)” anger punkter som avser fordonets skick och lämplighet att användas i trafiken men som inte betraktas som väsentliga vid periodisk besiktning. (10) (XX) Denna orsak till underkännande är bara tillämplig om provning krävs enligt nationell lagstiftning. |
||
BILAGA III
DEL A
Upphävt direktiv och en förteckning över dess efterföljande ändringar
(hänvisningar i artikel 10)
|
Rådets direktiv 96/96/EG (EGT L 46, 17.2.1997, s. 1) |
|
|
Kommissionens direktiv 1999/52/EG (EGT L 142, 5.6.1999, s. 26) |
|
|
Kommissionens direktiv 2001/9/EG (EGT L 48, 17.2.2001, s. 18) |
|
|
Kommissionens direktiv 2001/11/EG (EGT L 48, 17.2.2001, s. 20) |
|
|
Kommissionens direktiv 2003/27/EG (EUT L 90, 8.4.2003, s. 41) |
|
|
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1) |
endast bilaga III, punkt 68 |
DEL B
Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning
(hänvisningar i artikel 10)
|
Direktiv |
Tidsfrist för införlivande |
|
96/96/EG |
9 mars 1998 |
|
1999/52/EG |
30 september 2000 |
|
2001/9/EG |
9 mars 2002 |
|
2001/11/EG |
9 mars 2003 |
|
2003/27/EG |
1 januari 2004 |
BILAGA IV
JÄMFÖRELSETABELL
|
Direktiv 96/96/EG |
Detta direktiv |
|
Artikel 1–4 |
Artikel 1–4 |
|
Artikel 5 inledningen |
Artikel 5 inledningen |
|
Artikel 5 första till sjunde strecksatsen |
Artikel 5 punkterna a–g |
|
Artikel 6 |
— |
|
Artikel 7 |
Artikel 6.1 |
|
— |
Artikel 6.2 |
|
Artikel 8.1 |
Artikel 7.1 |
|
Artikel 8.2 första stycket |
Artikel 7.2 |
|
Artikel 8.2 andra stycket |
— |
|
Artikel 8.3 |
— |
|
Artikel 9.1 |
— |
|
Artikel 9.2 |
Artikel 8 |
|
Artikel 10 |
— |
|
Artikel 11.1 |
— |
|
Artikel 11.2 |
Artikel 9 |
|
Artikel 11.3 |
— |
|
— |
Artikel 10 |
|
Artikel 12 |
Artikel 11 |
|
Artikel 13 |
Artikel 12 |
|
Bilagorna I–II |
Bilagorna I–II |
|
Bilagorna III–IV |
— |
|
— |
Bilaga III |
|
— |
Bilaga IV |
( 1 ) EUT C 224, 30.8.2008, s. 66.
( 2 ) Europaparlamentets yttrande av den 23 september 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 30 mars 2009.
( 3 ) EGT L 46, 17.2.1997, s. 1.
( 4 ) Se bilaga III del A.
( 5 ) EGT L 202, 6.9.1971, s. 37.
( 6 ) EGT L 350, 28.12.1998, s. 1.
( 7 ) EGT L 274, 9.10.1998, s. 1.
( 8 ) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
