This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 02007R1454-20140401
Commission Regulation (EC) No 1454/2007 of 10 December 2007 laying down common rules for establishing a tender procedure for fixing export refunds for certain agricultural products
Consolidated text: Kommissionens förordning (EG) nr 1454/2007 av den 10 december 2007 om gemensamma bestämmelser för ett anbudsförfarande för fastställande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter
Kommissionens förordning (EG) nr 1454/2007 av den 10 december 2007 om gemensamma bestämmelser för ett anbudsförfarande för fastställande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter
No longer in force
- Date of document:
- 01/04/2014
- Date of effect:
- 01/04/2014
- Author:
- Not available
- Form:
- Konsoliderad text
- Additional information:
- LASTMODIN 32013R1333
- Link
- Link
- Link
- Select all documents mentioning this document
- Consolidation: basic act:
- 32007R1454
2007R1454 — SV — 01.04.2014 — 001.001
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1454/2007 av den 10 december 2007 (EGT L 325, 11.12.2007, p.69) |
Ändrad genom:
|
|
|
Officiella tidningen |
||
|
No |
page |
date |
||
|
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1333/2013 av den 13 december 2013 |
L 335 |
8 |
14.12.2013 |
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1454/2007
av den 10 december 2007
om gemensamma bestämmelser för ett anbudsförfarande för fastställande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter ( 1 ), särskilt artikel 31.14,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål ( 2 ), särskilt artikel 18,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1785/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för ris ( 3 ), särskilt artikel 15.3,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker ( 4 ), särskilt artikel 33.4, och
av följande skäl:|
(1) |
Enligt artikel 31.1 i förordning (EG) nr 1255/1999 och motsvarande artiklar i andra förordningar om den gemensamma organisationen av marknaderna för jordbruksprodukter, får skillnaden mellan noteringar eller priser på världsmarknaden och i gemenskapen för vissa jordbruksprodukter utjämnas genom exportbidrag i den mån som krävs för att det ska vara möjligt att exportera dessa produkter inom de gränser som följer av de avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300 i fördraget. |
|
(2) |
För att de resurser som finns ska kunna utnyttjas så effektivt som möjligt och för att öka insynen för och konkurrensen mellan de exportörer som önskar delta i exportbidragssystemet, har kommissionen möjlighet att genom ett anbudsförfarande fastställa exportbidrag för produkter för vilka ett sådant förfarande tidigare har föreskrivits. |
|
(3) |
I kommissionens förordningar om tillämpningsföreskrifter för systemet med anbudsförfarande avseende exportbidrag för vissa produkter som omfattas av en gemensam organisation av marknaden, föreskrivs olika förfaranderegler för lämnande av anbud avseende exportbidrag. |
|
(4) |
För att förenkla och förbättra handläggnings- och kontrollmekanismerna, bör det fastställas gemensamma bestämmelser för handläggning av anbudsförfaranden avseende exportbidrag. |
|
(5) |
För att minska den administrativa bördan för aktörer och nationella förvaltningar bör anbudsförfarandet anordnas i samband med ansökningen om exportlicens, och anbudssäkerheten bör också gälla som säkerhet för exportlicensen så snart anbudet antagits. |
|
(6) |
Anbuden bör innehålla alla uppgifter som krävs för att de ska kunna bedömas, och det bör fastställas bestämmelser för utväxling av uppgifter mellan medlemsstaterna och kommissionen. |
|
(7) |
Säkerheten bör garantera att de godtagna kvantiteterna exporteras i enlighet med den licens som utfärdats inom ramen för anbudsförfarandet. Därför bör det antas bestämmelser för frisläppande och förverkande av den säkerhet som ställs i enlighet med kommissionens förordning (EEG) nr 2220/85 av den 22 juli 1985 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med säkerheter för jordbruksprodukter ( 5 ). |
|
(8) |
Ett högsta exportbidrag kan fastställas på grundval av inkomna anbud. Det kan dock uppstå situationer på marknaden där ekonomiska eller andra omständigheter gör att inget av de lämnade anbuden kan antas. |
|
(9) |
Erfarenheterna har visat att det behövs bestämmelser som hindrar att oriktiga dokument lämnas in. Det bör därför införas ett lämpligt påföljdssystem, och det bör fastställas i vilka fall inga påföljder bör tillämpas. |
|
(10) |
Kommissionens förordning (EG) nr 800/1999 av den 15 april 1999 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter ( 6 ) och kommissionens förordning (EG) nr 1291/2000 av den 9 juni om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser samt förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter ( 7 ) bör tillämpas på de exportbidrag som föreskrivs i denna förordning. |
|
(11) |
Till följd av antagandet av gemensamma bestämmelser bör kommissionens förordning (EEG) nr 584/1975 av den 6 mars 1975 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för systemet med anbudsgivning för exportbidrag för ris ( 8 ) och kommissionens förordning (EG) nr 580/2004 av den 26 mars 2004 om fastställande av ett anbudsförfarande för exportbidrag för vissa mjölkprodukter ( 9 ) upphöra att gälla. |
|
(12) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandena från de berörda förvaltningskommittéerna. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Tillämpningsområde
1. I denna förordning föreskrivs gemensamma bestämmelser för anordnande och handläggning av anbudsförfaranden för fastställande av exportbidrag för produkter inom följande sektorer:
a) Mjölk och mjölkprodukter.
b) Spannmål.
c) Ris.
d) Socker.
Den ska tillämpas utan att det påverkar de undantag och särskilda bestämmelser som fastställs i kommissionens förordningar om inledande av ett anbudsförfarande avseende exportbidrag för de jordbruksprodukter som anges i första stycket.
2. Vid tillämpning av denna förordning avses med ”de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna” sådana myndigheter eller organ som medlemsstaterna godkänt som utbetalande organ och som uppfyller villkoren i artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 1290/2005 ( 10 ).
3. Om inte annat följer av denna förordning, ska bestämmelserna i förordningarna (EG) nr 800/1999 och (EG) nr 1291/2000 tillämpas.
Artikel 2
Inledande av anbudsförfarandet
1. Anbudsförfarandet ska, för varje berörd produkt, inledas genom en förordning utfärdad av kommissionen, nedan kallad förordning om inledande av anbudsförfarande, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 42.2 i förordning (EG) nr 1255/1999 och motsvarande artiklar i andra förordningar om den gemensamma organisationen av marknaderna för berörda jordbruksprodukter.
2. Förordningen om inledande av anbudsförfarande ska innehålla följande uppgifter:
a) De produkter som omfattas av anbudsförfarandet tillsammans med tillhörande KN-nummer.
b) Den period som anbudsförfarandet omfattar (”anbudsperiod”) och de olika delperioder under vilka anbud kan lämnas.
c) De klockslag mellan vilka anbud får lämnas in.
d) Om nödvändigt, den kvantitet som anbudsförfarandet avser.
e) Den lägsta kvantitet som varje anbud måste avse.
f) Säkerhetens storlek.
g) Den bestämmelseort dit produkterna måste exporteras, om så krävs.
h) Den behöriga myndighet i medlemsstaterna till vilken anbuden ska sändas.
3. Uppgifterna i punkt 2.b, d och h får offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning i ett meddelande om anbudsinfordran.
4. Minst sex dagar måste förflyta mellan den dag då förordningen om inledande av anbudsförfarande träder i kraft eller den dag då meddelandet om anbudsinfordran offentliggörs och den första dag då anbud får lämnas.
Artikel 3
Inlämnande av anbud och exportlicensansökningar
1. Anbuden ska lämnas in av aktörer som är etablerade och momsregistrerade i gemenskapen till de behöriga myndigheter i medlemsstaterna som antingen anges i förordningen om inledande av anbudsförfarande eller i meddelandet om anbudsinfordran.
2. Anbuden ska lämnas in tillsammans med en ifylld ansökningsblankett för exportlicenser enligt förordning (EG) nr 1291/2000.
3. Anbudet får lämnas på elektronisk väg, enligt den metod som den berörda medlemsstaten ställer till aktörernas förfogande. Medlemsstaternas behöriga myndigheter får kräva att elektroniska anbud är försedda med en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG ( 11 ). I alla övriga fall ska de behöriga myndigheterna kräva en elektronisk signatur som ger likvärdiga garantier med avseende på de funktioner som tillskrivs en signatur vid tillämpning av de regler och villkor som anges i kommissionens bestämmelser om elektroniska och digitala handlingar enligt kommissionens beslut 2004/563/EG, Euratom ( 12 ), och dess tillämpningsföreskrifter ( 13 ).
4. Vid tillämpning av artikel 2.2 g ska de bestämmelseorter som det hänvisas till i förordningen om inledande av anbudsförfarande anges i ansökan.
5. Ett anbud är giltigt om följande villkor är uppfyllda:
a) Fält 20 i ansökan innehåller en hänvisning till förordningen om inledande av anbudsförfarande samt uppgift om sista dag i delperioden för inlämnande av anbud.
b) Anbudsgivarens identifieringsuppgifter anges i fält 4 i ansökan: Namn, postadress och momsregistreringsnummer.
c) Produktens KN-nummer anges i fält 16 i ansökan.
d) De lägsta och högsta kvantiteter som anges i förordningen om inledande av anbudsförfarande iakttas, i förekommande fall.
e) Det exportbidrag som erbjuds per enhet anges, uttryckt i euro och cent, i fält 20 i ansökan.
f) Den produktkvantitet som ska exporteras anges i fält 17 och 18 i ansökan.
g) Bestämmelseort för export anges, vid tillämpning av artikel 2.2 g, i fält 7 i ansökan.
h) Anbudsgivarna har ställt en säkerhet före avslutandet av anbudsperioden, i enlighet med bestämmelserna i avdelning III i förordning (EEG) nr 2220/85 och genom undantag från artikel 15.2 i förordning (EG) nr 1291/2000, samt har lämnat in handlingar som styrker detta under samma period.
i) Anbudet innehåller inte några andra villkor ställda av anbudsgivaren än de som anges i denna punkt.
j) Anbudet är avfattat på det officiella språket eller på något av de officiella språken i den medlemsstat där anbudet lämnas in.
6. Anbudssäkerheten ska gälla som exportlicenssäkerhet.
7. Anbuden får inte återkallas eller ändras efter det att de lämnats in.
Artikel 4
Bedömning av anbuden
1. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska bedöma anbuden på grundval av de uppgifter som anges i artikel 3.5. De ska särskilt kontrollera om uppgifterna är korrekta och de ska besluta om anbuden är giltiga.
2. De personer som är bemyndigade att ta emot och bedöma anbud ska vara förpliktigade att inte vidarebefordra uppgifter om bedömningen till personer som inte är bemyndigade.
3. Om ett ogiltigt anbud lämnats in ska de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna underrätta anbudsgivaren om detta.
Artikel 5
Meddelande av anbuden till kommissionen
1. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska meddela kommissionen alla giltiga anbud.
2. Meddelandena får inte innehålla de uppgifter som avses i artikel 3.5 b.
3. Meddelandena ska lämnas in elektroniskt, enligt den metod som medlemsstaten anmält till kommissionen och inom den tid som fastställs i kommissionens förordningar om inledande av det aktuella anbudsförfarandet.
Meddelandenas form och innehåll ska fastställas på grundval av de förlagor som kommissionen tillhandahållit medlemsstaterna. Förlagorna ska inte tillämpas innan den behöriga förvaltningskommittén har underrättats.
4. Om inga ansökningar inkommer ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om detta inom den tid som avses i punkt 3.
Artikel 6
Beslut på grundval av anbuden
1. På grundval av anbud meddelade i enlighet med artikel 5.1 ska kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 42.2 i förordning (EG) nr 1255/1999 och motsvarande artiklar i andra förordningar om den gemensamma organisationen av marknaderna för berörda jordbruksprodukter, besluta att
a) inte fastställa ett högsta exportbidrag, eller
b) att fastställa ett högsta exportbidrag.
2. Om det lämnats in anbud som ligger på samma nivå som det högsta exportbidraget, vid tillämpning av artikel 2.2 d, får kommissionen fastställa en koefficient som ska tillämpas vid tilldelningen av de kvantiteter som anbuden avser.
3. Beslutet rörande exportbidragen ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 7
Beslut om anbuden och utfärdande av exportlicenser
1. Om ett högsta exportbidrag har fastställts i enlighet med artikel 6.1 ska de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna godta anbud som ligger på samma nivå eller lägre än det högsta exportbidraget. Alla andra anbud ska avvisas.
2. När inget exportbidrag har fastställts ska samtliga anbud avvisas.
De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska inte godta anbud som inte har meddelats enligt artikel 5.1.
3. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska fatta beslut enligt punkt 1 efter offentliggörandet av kommissionens beslut om de exportbidrag som avses i artikel 6.1.
4. Senast den femte arbetsdagen efter det att kommissionens beslut om ett högsta exportbidrag har trätt i kraft, ska den behöriga myndigheten i medlemsstaten utfärda exportlicenser till de anbudsgivare vars anbud antagits för den kvantitet som godtagits, och det exportbidrag som erbjuds i anbudet ska anges i licenserna. Vid tillämpning av artikel 2.2 g ska de bestämmelseorter som det hänvisas till i förordningen om inledande av anbudsförfarande anges i exportlicensen.
5. Genom undantag från artikel 23.1 i förordning (EG) nr 1291/2000, ska exportlicensen bli giltig samma dag som den utfärdas.
Artikel 8
Rättigheter och skyldigheter för anbudsgivare vars anbud antagits
1. De anbudsgivare vars anbud antagits har rätt att tilldelas en exportlicens för den kvantitet och det exportbidrag som godtagits, i enlighet med det beslut som avses i artikel 7.3.
2. De anbudsgivare vars anbud godtagits är skyldiga att inom licensens giltighetsperiod exportera den kvantitet som godtagits, och att leverera den till den bestämmelseort som avses i artikel 2.2 g om tillämpligt.
Artikel 9
Frisläppande och förverkande av säkerhet
1. Det primära kravet i den mening som avses i artikel 20.1 i förordning (EEG) nr 2220/85 är att den godtagna kvantiteten ska exporteras inom licensens giltighetsperiod. Om det i förordningen om inledande av anbudsförfarande anges en särskild bestämmelseort, enligt artikel 2.2 g i den här förordningen, ska artikel 35.5 i förordning (EG) nr 1291/2000 vara tillämplig.
2. Säkerheten ska frisläppas i följande fall:
a) Om anbudet är ogiltigt eller avvisas.
b) Om den skyldighet som avses i artikel 8.2 har fullgjorts.
c) Vid tillämpning av artikel 6.2 ska beloppet på den frisläppta säkerheten motsvara den kvantitet som inte godtagits.
3. Säkerheten ska förverkas om den skyldighet som avses artikel 8.2 inte uppfylls, utom i fall av force majeure.
Artikel 10
Återvinning av exportbidrag samt påföljder
1. När det konstateras att en handling som en anbudsgivare har lämnat in i syfte att tilldelas rättigheter som följer av denna förordning innehåller oriktiga uppgifter som är avgörande för tilldelningen av nämnda rättigheter ska de behöriga myndigheterna i den aktuella medlemsstaten, utan att det påverkar tillämpningen av kapitel 2 i avdelning IV i kommissionens förordning (EG) nr 800/1999, utesluta anbudsgivaren från deltagande i systemet för beviljande av exportbidrag genom anbudsförfarande för de produkter som omfattas av förfarandet i fråga under ett år från och med den tidpunkt då oriktigheten fastställts genom ett lagakraftvunnet förvaltningsbeslut.
2. Punkt 1 ska dock inte tillämpas om den sökande på ett tillfredsställande sätt för de behöriga myndigheterna kan visa att oriktigheterna enligt inledningsfrasen i punkt 1 inte beror på grov vårdslöshet, eller att de beror på force majeure eller ett uppenbart fel.
3. Medlemsstaterna ska informera kommissionen om de fall då punkt 1 tillämpas. Kommissionen ska hålla informationen tillgänglig för övriga medlemsstater.
4. Den anmälan av uppgifter som avses i punkt 3 ska göras i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 792/2009 ( 14 ).
Artikel 11
Upphävanden
Förordning (EEG) nr 584/1975 ska upphöra att gälla.
Förordning (EG) nr 580/2004 ska upphöra att gälla från och med den 1 juli 2008.
Artikel 12
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas för anbudsförfaranden som inleds efter dess ikraftträdande, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11 andra stycket.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
( 1 ) EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1152/2007 (EUT L 258, 4.10.2007, s. 3).
( 2 ) EUT L 270, 21.10.2003, s. 78. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 735/2007 (EUT L 169, 29.6.2007, s. 6).
( 3 ) EUT L 270, 21.10.2003, s. 96. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 797/2006 (EUT L 144, 31.5.2006, s. 1).
( 4 ) EUT L 58, 28.2.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1260/2007 (EUT L 283, 27.10.2007, s. 1).
( 5 ) EGT L 205, 3.8.1985, s. 5. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2006 (EUT L 365, 21.12.2006, s. 52).
( 6 ) EGT L 102, 17.4.1999, s. 11. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1001/2007 (EUT L 226, 30.8.2007, s. 9).
( 7 ) EGT L 152, 24.6.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2006.
( 8 ) EGT L 61, 7.3.1975, s. 25. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1948/2002 (EGT L 299, 1.11.2002, s. 18).
( 9 ) EUT L 90, 27.3.2004, s. 58. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 128/2007 (EUT L 41, 13.2.2007, s. 6).
( 10 ) EUT L 209, 11.8.2005, s. 1.
( 11 ) EGT L 13, 19.1.2000, s. 12.
( 12 ) EUT L 251, 27.7.2004, s. 9.
( 13 ) SEK(2005) 1578.
( 14 ) EUT L 228, 1.9.2009, s. 3.
