Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B	RÅDETS DIREKTIV 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EGT L 347 11.12.2006, s. 1)

Ändrat genom:

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
M1	RÅDETS DIREKTIV 2006/138/EG av den 19 december 2006	L 384	92	29.12.2006
►M2	RÅDETS DIREKTIV 2007/75/EG av den 20 december 2007	L 346	13	29.12.2007
►M3	RÅDETS DIREKTIV 2008/8/EG av den 12 februari 2008	L 44	11	20.2.2008
►M4	RÅDETS DIREKTIV 2008/117/EG av den 16 december 2008	L 14	7	20.1.2009
►M5	RÅDETS DIREKTIV 2009/47/EG av den 5 maj 2009	L 116	18	9.5.2009
►M6	RÅDETS DIREKTIV 2009/69/EG av den 25 juni 2009	L 175	12	4.7.2009
►M7	RÅDETS DIREKTIV 2009/162/EU av den 22 december 2009	L 10	14	15.1.2010
►M8	RÅDETS DIREKTIV 2010/23/EU av den 16 mars 2010	L 72	1	20.3.2010
►M9	RÅDETS DIREKTIV 2010/45/EU av den 13 juli 2010	L 189	1	22.7.2010
M10	RÅDETS DIREKTIV 2010/88/EU av den 7 december 2010	L 326	1	10.12.2010
M11	RÅDETS DIREKTIV 2013/42/EU av den 22 juli 2013	L 201	1	26.7.2013
►M12	RÅDETS DIREKTIV 2013/43/EU av den 22 juli 2013	L 201	4	26.7.2013
►M13	RÅDETS DIREKTIV 2013/61/EU av den 17 december 2013	L 353	5	28.12.2013
M14	RÅDETS DIREKTIV (EU) 2016/856 av den 25 maj 2016	L 142	12	31.5.2016
►M15	RÅDETS DIREKTIV (EU) 2016/1065 av den 27 juni 2016	L 177	9	1.7.2016
►M16	RÅDETS DIREKTIV (EU) 2017/2455 av den 5 december 2017	L 348	7	29.12.2017
M17	Ändrat genom: RÅDETS BESLUT (EU) 2020/1109 av den 20 juli 2020	L 244	3	29.7.2020
►M18	RÅDETS DIREKTIV (EU) 2018/912 av den 22 juni 2018	L 162	1	27.6.2018
►M19	RÅDETS DIREKTIV (EU) 2018/1695 av den 6 november 2018	L 282	5	12.11.2018
►M20	RÅDETS DIREKTIV (EU) 2018/1713 av den 6 november 2018	L 286	20	14.11.2018
►M21	RÅDETS DIREKTIV (EU) 2018/1910 av den 4 december 2018	L 311	3	7.12.2018
►M22	RÅDETS DIREKTIV (EU) 2018/2057 av den 20 december 2018	L 329	3	27.12.2018
►M23	RÅDETS DIREKTIV (EU) 2019/475 av den 18 februari 2019	L 83	42	25.3.2019
►M24	RÅDETS DIREKTIV (EU) 2019/1995 av den 21 november 2019	L 310	1	2.12.2019
►M25	RÅDETS DIREKTIV (EU) 2020/1756 av den 20 november 2020	L 396	1	25.11.2020
►M26	RÅDETS DIREKTIV (EU) 2020/2020 av den 7 december 2020	L 419	1	11.12.2020
►M27	RÅDETS DIREKTIV (EU) 2021/1159 av den 13 juli 2021	L 250	1	15.7.2021

Ändrat genom:

►A1

AKT om villkoren för Republiken Kroatiens anslutning och om anpassning av fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen

L 112

24.4.2012

Rättat genom:

►C1	Rättelse, EGT L 335, 20.12.2007, s. 60 (2006/112/EG)
C2	Rättelse, EGT L 125, 22.5.2018, s. 15 (2017/2455)
C3	Rättelse, EGT L 225, 6.9.2018, s. 1 (2017/2455)
►C4	Rättelse, EGT L 225, 6.9.2018, s. 1 (2017/2455)
►C5	Rättelse, EGT L 329, 27.12.2018, s. 53 (2018/1695)
►C6	Rättelse, EGT L 245, 25.9.2019, s. 9 (2017/2455)

▼B

RÅDETS DIREKTIV 2006/112/EG

av den 28 november 2006

om ett gemensamt system för mervärdesskatt

INNEHÅLL
AVDELNING I —	SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE
AVDELNING II —	TERRITORIELLT TILLÄMPNINGSOMRÅDE
AVDELNING III —	BESKATTNINGSBARA PERSONER
AVDELNING IV —	BESKATTNINGSBARA TRANSAKTIONER
Kapitel 1 —	Leverans av varor
Kapitel 2 —	Gemenskapsinternt förvärv av varor
Kapitel 3 —	Tillhandahållande av tjänster
Kapitel 4 —	Import av varor
Kapitel 5 —	Gemensamma regler för kapitlen 1 och 3
AVDELNING V —	PLATSEN FÖR BESKATTNINGSBARA TRANSAKTIONER
Kapitel 1 —	Platsen för leverans av varor
Avsnitt 1 —	Leverans av varor utan transport
Avsnitt 2 —	Leverans av varor med transport
Avsnitt 3 —	Leverans av varor ombord på fartyg, flygplan eller tåg
Avsnitt 4 —	Leverans av varor genom distributionssystem
Kapitel 2 —	Platsen för gemenskapsinterna förvärv av varor
Kapitel 3 —	Platsen för tillhandahållande av tjänster
Avsnitt 1 —	Definitioner
Avsnitt 2 —	Allmänna regler
Avsnitt 3 —	Särskilda bestämmelser
Underavsnitt 1 —	Tillhandahållande av tjänster genom förmedlare
Underavsnitt 2 —	Tillhandahållande av tjänster med anknytning till fast egendom
Underavsnitt 3 —	Tillhandahållande av transporter
Underavsnitt 4 —	Tillhandahållande av tjänster som har samband med kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga, pedagogiska, underhållningsmässiga och liknande verksamheter och evenemang, tjänster med anknytning till transport samt värderingar av och arbete på lös egendom.
Underavsnitt 5 —	Restaurang- och cateringtjänster
Underavsnitt 6 —	Uthyrning av transportmedel
Underavsnitt 7 —	Tillhandahållande av restaurang- och cateringtjänster ombord på fartyg, luftfartyg eller tåg
Underavsnitt 8 —	Tillhandahållande av telekommunikationstjänster, radio- och televisionssändningar och elektroniska tjänster till icke beskattningsbara personer
Underavsnitt 9 —	Tjänster till icke beskattningsbara personer utanför gemenskapen
Underavsnitt 10 —	Förhindrande av dubbelbeskattning eller utebliven beskattning
Kapitel 3a —	Tröskelvärde för beskattningsbara personer som gör sådana leveranser av varor som omfattas av artikel 33 a och sådana tillhandahållanden av tjänster som omfattas av artikel 58
Kapitel 4 —	Platsen för import av varor
AVDELNING VI —	BESKATTNINGSGRUNDANDE HÄNDELSE OCH MERVÄRDESSKATTENS UTKRÄVBARHET
Kapitel 1 —	Allmänna bestämmelser
Kapitel 2 —	Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster
Kapitel 3 —	Gemenskapsinterna förvärv av varor
Kapitel 4 —	Import av varor
AVDELNING VII —	BESKATTNINGSUNDERLAG
Kapitel 1 —	Definition
Kapitel 2 —	Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster
Kapitel 3 —	Gemenskapsinterna förvärv av varor
Kapitel 4 —	Import av varor
Kapitel 5 —	Övriga bestämmelser
AVDELNING VIII —	SKATTESATSER
Kapitel 1 —	Tillämpning av skattesatser
Kapitel 2 —	Skattesatsernas struktur och nivåer
Avsnitt 1 —	Normalskattesats
Avsnitt 2 —	Reducerade skattesatser
Avsnitt 3 —	Särskilda bestämmelser
Kapitel 4 —	Särskilda bestämmelser som skall tillämpas fram till införandet av en slutlig ordning
Kapitel 5 —	Tillfälliga bestämmelser
AVDELNING IX —	UNDANTAG FRÅN SKATTEPLIKT
Kapitel 1 —	Allmänna bestämmelser
Kapitel 2 —	Undantag för vissa verksamheter av hänsyn till allmänintresset
Kapitel 3 —	Undantag för andra verksamheter
Kapitel 4 —	Undantag i samband med gemenskapsinterna transaktioner
Avsnitt 1 —	Undantag för leverans av varor
Avsnitt 2 —	Undantag för gemenskapsinterna förvärv av varor
Avsnitt 3 —	Undantag för vissa transporttjänster
Kapitel 5 —	Undantag för import
Kapitel 6 —	Undantag för export
Kapitel 7 —	Undantag i samband med internationella transporter
Kapitel 8 —	Undantag för vissa med export likställda transaktioner
Kapitel 9 —	Undantag för tillhandahållande av tjänster som utförs av förmedlare
Kapitel 10 —	Undantag för transaktioner i samband med internationella varutransporter
Avsnitt 1 —	Tullager, andra lager än tullager och liknande ordningar
Avsnitt 2 —	Transaktioner som är undantagna från skatteplikt med avseende på export och inom ramen för handeln mellan medlemsstaterna
Avsnitt 3 —	Gemensamma regler för avsnitten 1 och 2
AVDELNING X —	AVDRAG
Kapitel 1 —	Avdragsrättens inträde och räckvidd
Kapitel 2 —	Proportionellt avdrag
Kapitel 3 —	Begränsning av avdragsrätten
Kapitel 4 —	Regler om utövande av avdragsrätten
Kapitel 5 —	Justering av avdrag
AVDELNING XI —	SKYLDIGHETER FÖR BESKATTNINGSBARA PERSONER OCH FÖR VISSA ICKE BESKATTNINGSBARA PERSONER
Kapitel 1 —	Skyldigheter avseende betalning
Avsnitt 1 —	Personer som är betalningsskyldiga för mervärdesskatt till staten
Avsnitt 2 —	Bestämmelser om betalning
Kapitel 2 —	Registrering
Kapitel 3 —	Fakturering
Avsnitt 1 —	Definitioner
Avsnitt 2 —	Begreppet faktura
Avsnitt 3 —	Utfärdande av fakturor
Avsnitt 4 —	Uppgifter i fakturan
Avsnitt 5 —	Överföring av fakturor på elektronisk väg
Avsnitt 6 —	Förenklingsåtgärder
Kapitel 4 —	Räkenskaper
Avsnitt 1 —	Definitioner
Avsnitt 2 —	Allmänna skyldigheter
Avsnitt 3 —	Särskilda skyldigheter avseende lagring av fakturor
Avsnitt 4 —	Rätt till åtkomst av elektroniskt lagrade fakturor i en annan medlemsstat
Kapitel 5 —	Deklarationer
Kapitel 6 —	Sammanställningar
Kapitel 7 —	Övriga bestämmelser
Kapitel 8 —	Skyldigheter beträffande vissa import- och exporttransaktioner
Avsnitt 1 —	Importtransaktioner
Avsnitt 2 —	Exporttransaktioner
AVDELNING XII —	SÄRSKILDA ORDNINGAR
Kapitel 1 —	Särskild ordning för små företag
Avsnitt 1 —	Förenklade regler om påförande och uppbörd av skatt
Avsnitt 2 —	Skattebefrielse eller graderade skattelättnader
Avsnitt 3 —	Rapport och omprövning
Kapitel 2 —	Gemensam ordning för schablonbeskattning av jordbrukare
Kapitel 3 —	Särskild ordning för resebyråer
Kapitel 4 —	Särskilda ordningar för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter
Avsnitt 1 —	Definitioner
Avsnitt 2 —	Särskild ordning för beskattningsbara återförsäljare
Underavsnitt 1 —	Ordning för beskattning av vinstmarginal
Underavsnitt 2 —	Övergångsordning för begagnade transportmedel
Avsnitt 3 —	Särskild ordning för försäljning på offentlig auktion
Avsnitt 4 —	Åtgärder för att förhindra en snedvridning av konkurrensen och skatteundandragande
Kapitel 5 —	Särskild ordning för investeringsguld
Avsnitt 1 —	Allmänna bestämmelser
Avsnitt 2 —	Undantag från mervärdesskatt
Avsnitt 3 —	Valmöjlighet i fråga om beskattning
Avsnitt 4 —	Transaktioner på en reglerad guldmarknad
Avsnitt 5 —	Särskilda rättigheter och skyldigheter för dem som handlar med investeringsguld
Kapitel 6 —	Särskilda ordningar för icke-etablerade beskattningsbara personer som tillhandahåller telekommunikationstjänster, radio- och televisionssändningar eller elektroniska tjänster till icke beskattningsbara personer
Avsnitt 1 —	Allmänna bestämmelser
Avsnitt 2 —	Särskild ordning för telekommunikationstjänster, radio- och televisionssändningar eller elektroniska tjänster som tillhandahålls av skattskyldiga personer som inte är etablerade inom gemenskapen
Avsnitt 3 —	Särskild ordning för gemenskapsintern distansförsäljning av varor, för leveranser av varor inom en medlemsstat som görs av elektroniska gränssnitt som möjliggör sådana leveranser och för tjänster som tillhandahålls av beskattningsbara personer som är etablerade i gemenskapen men inte i konsumtionsmedlemsstaten
Avsnitt 4 —	Särskild ordning för distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland
Kapitel 7 —	Särskilda ordningar för deklaration och betalning av mervärdesskatt vid import
Kapitel 8 —	Motvärden
AVDELNING XIII —	AVVIKELSER
Kapitel 1 —	Avvikelser som skall gälla till dess att slutliga ordningar har antagits
Avsnitt 1 —	Avvikelser för de stater som ingick i gemenskapen den 1 januari 1978
Avsnitt 2 —	Avvikelser för de stater som anslutit sig till gemenskapen efter den 1 januari 1978
Avsnitt 3 —	Gemensamma bestämmelser för avsnitten 1 och 2
Kapitel 2 —	Avvikelser som är beroende av bemyndigande
Avsnitt 1 —	Förenklingsåtgärder och åtgärder för att förhindra skatteundandragande eller skatteflykt
Avsnitt 2 —	Internationella avtal
AVDELNING XIV —	DIVERSE BESTÄMMELSER
Kapitel 1 —	Tillämpningsföreskrifter
Kapitel 2 —	Mervärdesskattekommitté
Kapitel 3 —	Omräkningskurser
Kapitel 4 —	Andra skatter och avgifter
AVDELNING XV —	SLUTBESTÄMMELSER
Kapitel 1 —	Övergångsordning för beskattning av handeln mellan medlemsstaterna
Kapitel 2 —	Övergångsbestämmelser som gäller i samband med anslutning till Europeiska unionen
Kapitel 2a —	Övergångsåtgärder för tillämpningen av ny lagstiftning
Kapitel 3 —	Införlivande och ikraftträdande
BILAGA I —	FÖRTECKNING ÖVER VERKSAMHETER SOM AVSES I ARTIKEL 13.1 TREDJE STYCKET
BILAGA II —	EXEMPEL PÅ TJÄNSTER SOM TILLHANDAHÅLLS PÅ ELEKTRONISK VÄG I ENLIGHET MED ARTIKEL 58 FÖRSTA STYCKET C
BILAGA III —	FÖRTECKNING ÖVER LEVERANSER AV VAROR OCH TILLHANDAHÅLLANDEN AV TJÄNSTER PÅ VILKA DE REDUCERADE MERVÄRDESSKATTESATSER SOM AVSES I ARTIKEL 98 FÅR TILLÄMPAS
BILAGA IV —	FÖRTECKNING ÖVER TJÄNSTER SOM AVSES I ARTIKEL 106
BILAGA V —	VARUKATEGORIER ENLIGT ARTIKEL 160.2 OMFATTAS AV ANDRA LAGERFÖRFARANDEN ÄN TULLAGERFÖRFARANDEN
BILAGA VI —	FÖRTECKNING ÖVER LEVERANSER AV VAROR OCH TILLHANDAHÅLLANDEN AV TJÄNSTER ENLIGT ARTIKEL 199.1 D
BILAGA VII —	FÖRTECKNING ÖVER SÅDANA PRODUKTIONSVERKSAMHETER I JORDBRUKET ►C1 SOM AVSES I ARTIKEL 295.14 LED 4 ◄
BILAGA VIII —	VÄGLEDANDE FÖRTECKNING ÖVER SÅDANA TILLHANDAHÅLLANDEN AV JORDBRUKSTJÄNSTER ►C1 SOM AVSES I ARTIKEL 295.1 LED 5 ◄
BILAGA IX —	KONSTVERK, SAMLARFÖREMÅL OCH ANTIKVITETER SOM AVSES I PUNKTERNA 2, 3 OCH 4 I ARTIKEL 311.1
Del A —	Konstverk
Del B —	Samlarföremål
Del C —	Antikviteter
BILAGA X —	►A1 FÖRTECKNING ÖVER TRANSAKTIONER SOM OMFATTAS AV DE AVVIKELSER SOM AVSES I ARTIKLARNA 370 OCH 371 OCH I ARTIKLARNA 375–390c ◄
Del A —	Transaktioner som medlemsstaterna får fortsätta att beskatta
Del B —	Transaktioner för vilka medlemsstaterna får fortsätta att tillämpa undantag från skatteplikt
BILAGA XI —
Del A —	Upphävda direktiv (med senare ändringar)
Del B —	Tidsfrister för genomförande i nationell lagstiftning (som avses i artikel 411)
BILAGA XII —	JÄMFÖRELSETABELL

AVDELNING I

SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Artikel 1

Genom detta direktiv fastställs det gemensamma systemet för mervärdesskatt.

Principen om det gemensamma systemet för mervärdesskatt innebär tillämpning på varor och tjänster av en allmän skatt på konsumtion som är exakt proportionell mot priset på varorna och tjänsterna, oavsett antalet transaktioner som äger rum under produktions- och distributionsprocessen före det led där skatt tas ut.

På varje transaktion skall mervärdesskatt, beräknad på varornas eller tjänsternas pris enligt den skattesats som är tillämplig på sådana varor eller tjänster, vara utkrävbar efter avdrag av det mervärdesskattebelopp som burits direkt av de olika kostnadskomponenter som utgör priset.

Det gemensamma systemet för mervärdesskatt skall tillämpas till och med detaljhandelsledet.

Artikel 2

Följande transaktioner skall vara föremål för mervärdesskatt:

Leverans av varor mot ersättning som görs inom en medlemsstats territorium av en beskattningsbar person när denne agerar i denna egenskap.

Gemenskapsinterna förvärv av varor mot ersättning som görs inom en medlemsstats territorium

av en beskattningsbar person när denne agerar i denna egenskap eller av en icke beskattningsbar juridisk person, om säljaren är en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap och som inte har rätt till den skattebefrielse för små företag som avses i artiklarna 282–292 och som inte omfattas av bestämmelserna i artiklarna 33 eller 36,

ii)

av en sådan beskattningsbar person eller icke beskattningsbar juridisk person vars övriga förvärv inte är föremål för mervärdesskatt i enlighet med artikel 3.1 eller av varje annan icke beskattningsbar person, om det är fråga om nya transportmedel,

iii)

av en sådan beskattningsbar person eller icke beskattningsbar juridisk person vars övriga förvärv inte är föremål för mervärdesskatt i enlighet med artikel 3.1, om det är fråga om punktskattepliktiga varor för vilka skatten är utkrävbar inom medlemsstatens territorium i enlighet med direktiv 92/12/EEG.

Tillhandahållande av tjänster mot ersättning som görs inom en medlemsstats territorium av en beskattningsbar person när denne agerar i denna egenskap.

Import av varor.

I punkt 1 b ii avses med transportmedel följande transportmedel avsedda för transport av personer eller varor:

Motordrivna landfordon med en motor vars cylindervolym överstiger 48 kubikcentimeter eller vars effekt är större än 7,2 kilowatt.

ii)

Fartyg som är längre än 7,5 meter, med undantag av fartyg som används på öppna havet och fraktar passagerare mot betalning eller används för handels-, industri- eller fiskeriverksamhet, fartyg som används för sjöräddning eller assistans och fartyg som används för kustfiske.

iii)

Luftfartyg vars startvikt överstiger 1 550 kg, med undantag av luftfartyg som används av företag som bedriver flygtrafik mot betalning, huvudsakligen på internationella linjer.

Dessa transportmedel skall anses vara ”nya” i följande fall:

Motordrivna landfordon: om leveransen utförs inom sex månader efter det att fordonet först togs i bruk eller om det har gått högst 6 000 km.

ii)

Fartyg: om leveransen utförs inom tre månader efter det att fartyget först togs i bruk eller om det har seglat högst 100 timmar.

iii)

Luftfartyg: om leveransen utförs inom tre månader efter det att luftfartyget först togs i bruk eller om det har flugit högst 40 timmar.

Medlemsstaterna skall fastställa de betingelser under vilka de omständigheter som avses i led b kan anses vara uppfyllda.

▼M7

Med punktskattepliktiga varor avses energiprodukter, alkohol, alkoholhaltiga drycker och tobaksvaror enligt deras definition i gällande gemenskapslagstiftning, men inte gas som levereras genom ett naturgassystem beläget på gemenskapens territorium eller varje nät som är anslutet till ett sådant system.

▼B

Artikel 3

Med avvikelse från artikel 2.1.b i skall följande transaktioner inte vara föremål för mervärdesskatt:

Gemenskapsinterna förvärv av varor som görs av en beskattningsbar person eller av en icke beskattningsbar juridisk person, om leverans av varorna skulle vara undantagen från skatteplikt i medlemsstaten i enlighet med artiklarna 148 och 151.

Andra gemenskapsinterna förvärv av varor än dels de förvärv som avses i led a och artikel 4 dels förvärv av nya transportmedel och punktskattepliktiga varor, som görs av en beskattningsbar person för hans jordbruks-, skogsbruks- eller fiskeriföretag som omfattas av den gemensamma ordningen för schablonbeskattning av jordbrukare, av en beskattningsbar person som enbart utför sådana leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som inte medför rätt till avdrag för mervärdesskatten, eller av en icke beskattningsbar juridisk person.

Punkt 1 b gäller endast om följande villkor är uppfyllda:

Det sammanlagda beloppet för de gemenskapsinterna förvärven av varor under det löpande kalenderåret överstiger inte ett tröskelvärde som medlemsstaterna skall fastställa, men som inte får vara lägre än 10 000 EUR eller motsvarande värde i nationell valuta.

Det sammanlagda beloppet för de gemenskapsinterna förvärven av varor under det närmast föregående kalenderåret inte översteg det tröskelvärde som avses i led a.

Det tröskelvärde som skall tjäna som referens skall utgöras av det sammanlagda beloppet för gemenskapsinterna förvärv av varor enligt punkt 1 b, exklusive mervärdesskatt som skall betalas eller har betalats i den medlemsstat från vilken försändelsen eller transporten av varorna avgick.

Medlemsstaterna skall ge beskattningsbara personer och icke beskattningsbara juridiska personer som kan omfattas av bestämmelserna i punkt 1 b rätt att välja att omfattas av de generella bestämmelserna i artikel 2.1 b i.

Medlemsstaterna skall fastställa de närmare reglerna för utnyttjande av den valmöjlighet som avses i första stycket, vilken i vart fall skall gälla under två kalenderår.

Artikel 4

Förutom de transaktioner som avses i artikel 3 skall följande transaktioner inte vara föremål för mervärdesskatt:

Gemenskapsinterna förvärv av begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller antikviteter, såsom dessa definieras i leden 1-4 i artikel 311.1, om försäljaren är en beskattningsbar återförsäljare som agerar i denna egenskap och om den förvärvade varan har varit föremål för mervärdesskatt i den medlemsstat från vilken försändelsen eller transporten avgick i enlighet med ordningen för beskattning av vinstmarginal i artiklarna 312–325.

Gemenskapsinterna förvärv av begagnade transportmedel enligt definitionen i artikel 327.3, om säljaren är en beskattningsbar återförsäljare som agerar i denna egenskap och det begagnade transportmedlet har varit föremål för mervärdesskatt i den medlemsstat från vilken försändelsen eller transporten avgick i enlighet med övergångsordningen för begagnade transportmedel.

Gemenskapsinterna förvärv av begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller antikviteter såsom dessa definieras i leden 1-4 i artikel 311.1, när säljaren är auktionsförrättare som agerar i denna egenskap och de förvärvade varorna har varit föremål för mervärdesskatt i den medlemsstat från vilken försändelsen eller transporten avgick i enlighet med den särskilda ordningen för offentliga auktioner.

AVDELNING II

TERRITORIELLT TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Artikel 5

Vid tillämpningen av detta direktiv avses med

gemenskapen och gemenskapens territorium: medlemsstaternas samtliga territorier enligt definitionen i punkt 2,

medlemsstat och en medlemsstats territorium: varje medlemsstats territorium där fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall tillämpas i enlighet med artikel 299 i fördraget med undantag av det eller de territorier som anges i artikel 6 i detta direktiv,

tredje territorier: de territorier som anges i artikel 6,

tredjeland: varje stat eller territorium där fördraget inte skall tillämpas.

Artikel 6

Detta direktiv skall inte tillämpas på följande territorier vilka utgör en del av gemenskapens tullområde:

Berget Athos.

Kanarieöarna.

▼M13

De franska territorier som avses i artiklarna 349 och 355.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

▼B

Åland.

Kanalöarna.

▼M23

Campione d'Italia.

De italienska delarna av Luganosjön.

▼B

Detta direktiv skall inte tillämpas på följande territorier, vilka inte utgör en del av gemenskapens tullområde:

Ön Helgoland.

Territoriet Büsingen.

Ceuta.

Melilla.

Livigno.

▼M23 —————

▼B

Artikel 7

Vid tillämpningen av detta direktiv skall Furstendömet Monaco, Isle of Man och Förenade kungarikets suveräna basområden Akrotiri och Dhekelia, med hänsyn till de konventioner och avtal som de har ingått med Frankrike, Förenade kungariket respektive Cypern, inte anses som tredjeländer.

Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att transaktioner med ursprung i eller avsedda för Furstendömet Monaco behandlas som transaktioner med ursprung i eller avsedda för Frankrike, att transaktioner med ursprung i eller avsedda för Isle of Man behandlas som transaktioner med ursprung i eller avsedda för Förenade kungariket, samt att transaktioner med ursprung i eller avsedda för Förenade kungarikets suveräna basområden Akrotiri och Dhekelia behandlas som transaktioner med ursprung i eller avsedda för Cypern.

Artikel 8

Om kommissionen finner att bestämmelserna i artiklarna 6 och 7 inte längre har något berättigande, särskilt med avseende på konkurrensneutralitet eller egna medel, skall den lägga fram lämpliga förslag för rådet.

AVDELNING III

BESKATTNINGSBARA PERSONER

Artikel 9

Med beskattningsbar person avses den som, oavsett på vilken plats, självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oberoende av dess syfte eller resultat.

Med ekonomisk verksamhet avses varje verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken. Utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav skall särskilt betraktas som ekonomisk verksamhet.

Förutom de personer som avses i punkt 1 skall var och en som tillfälligtvis utför en leverans av ett nytt transportmedel, som försänds eller transporteras till förvärvaren av säljaren eller av förvärvaren eller för säljarens eller förvärvarens räkning ut ur en medlemsstats territorium men inom gemenskapens territorium, anses som en beskattningsbar person.

Artikel 10

Genom villkoret i artikel 9.1 att den ekonomiska verksamheten skall bedrivas självständigt utesluts anställda och andra personer från beskattning i den mån de är bundna till en arbetsgivare av ett anställningsavtal eller av andra rättsliga band som skapar ett anställningsförhållande vad beträffar arbetsvillkor, lön och arbetsgivaransvar.

Artikel 11

Efter samråd med den rådgivande kommittén för mervärdesskatt (nedan kallad ”mervärdesskattekommittén”) får varje medlemsstat anse som en enda beskattningsbar person sådana personer som är etablerade i medlemsstaten och som, trots att de är rättsligt oberoende, är nära förbundna med varandra genom finansiella, ekonomiska och organisatoriska band.

En medlemsstat som utnyttjar den valmöjlighet som fastställs i första stycket får anta de åtgärder som är nödvändiga för att förhindra skatteundandragande eller skatteflykt genom användning av denna bestämmelse.

Artikel 12

Medlemsstaterna får anse som beskattningsbar person var och en som tillfälligtvis utför en transaktion som hänför sig till sådana verksamheter som avses i artikel 9.1 andra stycket, särskilt någon av följande transaktioner:

Leverans före första besittningstagandet av en byggnad eller delar av en byggnad och den mark byggnaden står på.

Leverans av mark för bebyggelse.

I punkt 1 a avses med byggnad varje anläggning som anbragts på eller i marken.

Medlemsstaterna får fastställa närmare regler för tillämpning av kriteriet i punkt 1 a på ombyggnation av byggnader och innebörden av begreppet ”den mark byggnaden står på”.

Medlemsstaterna får tillämpa andra kriterier än första besittningstagandet, såsom den tid som förflyter mellan den dag då byggnaden färdigställs och dagen för första leverans eller den tid som förflyter mellan dagen för första besittningstagandet och dagen för senare leverans, såvida dessa perioder inte överstiger fem respektive två år.

I punkt 1 b avses med mark för bebyggelse råmark eller iordningställd mark som av medlemsstaterna definierats som sådan mark.

Artikel 13

Stater, regionala och lokala myndigheter och övriga offentligrättsliga organ skall inte anses som beskattningsbara personer när det gäller verksamheter som de bedriver eller transaktioner som de utför i sin egenskap av offentliga myndigheter, även om de i samband härmed uppbär avgifter, arvoden, bidrag eller betalningar.

När de bedriver sådana verksamheter eller genomför sådana transaktioner skall de dock ändå anses som beskattningsbara personer med avseende på dessa verksamheter eller transaktioner om det skulle leda till en betydande snedvridning av konkurrensen ifall de behandlades som icke beskattningsbara personer.

Offentligrättsliga organ skall i vart fall anses som beskattningsbara personer när det gäller de verksamheter som anges i bilaga I, såvida dessa inte bedrivs i försumbart liten skala.

▼A1

Medlemsstaterna får betrakta verksamheter som bedrivs av offentligrättsliga organ och som är undantagna från skatteplikt i enlighet med artiklarna 132, 135, 136, 371, 374–377, 378.2, 379.2 eller 380–390c som verksamheter som dessa organ bedriver i egenskap av offentliga myndigheter.

▼B

AVDELNING IV

BESKATTNINGSBARA TRANSAKTIONER

KAPITEL 1

Leverans av varor

Artikel 14

Med leverans av varor avses överföring av rätten att såsom ägare förfoga över materiella tillgångar.

Förutom den transaktion som avses i punkt 1 skall följande transaktioner anses som leverans av varor:

Överföring, på order av en offentlig myndighet eller i dess namn eller i enlighet med lagstiftning, av äganderätten till en vara mot ersättning.

Faktiskt överlämnande av en vara, i överensstämmelse med ett avtal om uthyrning av varor under en viss tid eller om avbetalningsköp enligt vilket äganderätten normalt skall övergå senast när den sista avbetalningen har erlagts.

Överföring av en vara i enlighet med ett kommissionsavtal om köp eller försäljning.

Medlemsstaterna får betrakta överlämnandet av vissa byggnadsarbeten som leverans av varor.

▼M16

I detta direktiv gäller följande definitioner:

gemenskapsintern distansförsäljning av varor

leverans av varor som försänds eller transporteras av leverantören eller för dennes räkning, inbegripet då leverantören medverkar indirekt i varans transport eller försändelse, från en annan medlemsstat än den i vilken försändelsen eller transporten till förvärvaren avslutas, om följande villkor är uppfyllda:

Leveransen görs till en beskattningsbar person, eller en icke beskattningsbar juridisk person, vars gemenskapsinterna förvärv av varor inte är föremål för mervärdesskatt i enlighet med artikel 3.1 eller till någon annan icke beskattningsbar person.

De levererade varorna är varken nya transportmedel eller varor som levereras efter montering eller installation, med eller utan provning, av leverantören eller för dennes räkning.

distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland

leverans av varor som försänds eller transporteras av leverantören eller för dennes räkning, inbegripet då leverantören medverkar indirekt i varans transport eller försändelse, från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland till en förvärvare i en medlemsstat, om följande villkor är uppfyllda:

De levererade varorna är varken nya transportmedel eller varor som levereras efter montering eller installation, med eller utan provning, av leverantören eller för hans räkning.

Artikel 14a

Om en beskattningsbar person genom användning av ett elektroniskt gränssnitt, såsom en marknadsplats, en plattform, en portal eller liknande, möjliggör distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland i försändelser med ett realvärde på högst 150 EUR, ska den beskattningsbara personen själv anses ha tagit emot och levererat dessa varor.

Om en beskattningsbar person genom användning av ett elektroniskt gränssnitt, såsom en marknadsplats, en plattform, en portal eller liknande, möjliggör leverans av varor inom gemenskapen från en beskattningsbar person som inte är etablerad inom gemenskapen till en icke beskattningsbar person, ska den beskattningsbara person som möjliggör leveransen själv anses ha tagit emot och levererat dessa varor.

▼B

Artikel 15

▼M7

El, gas, värme eller kyla och liknande ska likställas med materiella tillgångar.

▼B

Medlemsstaterna får betrakta följande som materiella tillgångar:

Vissa rättigheter i fast egendom.

Sakrätter som ger innehavaren nyttjanderätt till fast egendom.

Aktier eller motsvarande som ger innehavaren rättsliga eller faktiska rättigheter såsom ägare eller innehavare av fast egendom eller del därav.

Artikel 16

Med leverans av varor mot ersättning skall likställas uttag som en beskattningsbar person gör av en vara ur sin rörelse för sitt eget eller personalens privata bruk, för överlåtelse därav utan ersättning eller mer generellt för användning för andra ändamål än den egna rörelsen, om mervärdesskatten på varan i fråga eller dess beståndsdelar helt eller delvis har medfört avdragsrätt.

Emellertid skall uttag som görs inom ramen för den beskattningsbara personens rörelse i syfte att skänka bort gåvor av ringa värde eller ge bort varuprov inte likställas med en leverans av varor mot ersättning.

Artikel 17

Med leverans av varor mot ersättning skall likställas en beskattningsbar persons överföring av varor från sin rörelse till en annan medlemsstat.

Med överföring av varor till en annan medlemsstat avses varje försändelse eller transport av materiell lös egendom som utförs av en beskattningsbar person eller för hans räkning inom ramen för den beskattningsbara personens rörelse, till en bestämmelseort utanför den medlemsstats territorium där tillgångarna befinner sig men inom gemenskapen.

En försändelse eller transport av en vara som avser någon av följande transaktioner skall inte anses som överföring till en annan medlemsstat:

Leverans av varan som utförs av den beskattningsbara personen inom den medlemsstats territorium där försändelsen eller transporten avslutas, på de villkor som anges i artikel 33.

Leverans av varan, för installation eller montering av leverantören eller för hans räkning, som utförs av den beskattningsbara personen inom den medlemsstats territorium där försändelsen eller transporten avslutas, på de villkor som anges i artikel 36.

Leverans av varan som utförs av den beskattningsbara personen ombord på ett fartyg, ett flygplan eller ett tåg under en persontransport, på de villkor som anges i artikel 37.

▼M7

Leverans av gas genom ett naturgassystem som är beläget på gemenskapens territorium eller varje nät som är anslutet till ett sådant system, leverans av el eller av värme eller kyla genom nät för värme eller kyla, på de villkor som anges i artiklarna 38 och 39.

▼B

Leverans av varan som utförs av den beskattningsbara personen inom medlemsstatens territorium på de villkor som anges i artikel 138, 146, 147, 148, 151 och 152.

▼M9

Tillhandahållande av en tjänst som utförs för den beskattningsbara personen och innebär att värderingar av eller arbete på varan faktiskt utförs inom den medlemsstats territorium där försändelsen eller transporten av varan avslutas, förutsatt att varan sedan värderingarna eller arbetet utförts återsänds till den beskattningsbara personen i den medlemsstat från vilken försändelsen eller transporten av den ursprungligen avgick.

▼B

Tillfälligt bruk av varan inom den medlemsstats territorium där försändelsen eller transporten avslutas, för tillhandahållande av tjänster som görs av den beskattningsbara person som är etablerad i den medlemsstat varifrån försändelsen eller transporten av varan avgick.

Tillfälligt bruk av varan under högst tjugofyra månader inom en annan medlemsstats territorium där samma vara, om den importerats från ett tredjeland för tillfälligt bruk, skulle omfattas av förfarandet för temporär import och vara helt befriad från importtullar.

När något av villkoren för att punkt 2 skall vara tillämplig inte längre uppfylls, skall varan anses ha överförts till en annan medlemsstat. Överföringen skall i detta fall anses äga rum vid den tidpunkt då villkoret inte längre uppfylls.

▼M21

Artikel 17a

En överföring av varor från en beskattningsbar persons rörelse till en annan medlemsstat genom arrangemang för avropslager ska inte likställas med en leverans av varor mot ersättning.

För tillämpningen av denna artikel ska arrangemang för avropslager anses föreligga när följande villkor är uppfyllda:

Varor försänds eller transporteras av en beskattningsbar person, eller av tredje part för dennes räkning, till en annan medlemsstat för att dessa varor där ska levereras, i ett senare skede och efter ankomsten, till en annan beskattningsbar person som har rätt att få äganderätt till dessa varor i enlighet med ett befintligt avtal mellan de båda beskattningsbara personerna.

Den beskattningsbara person som försänder eller transporterar varorna har inte etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet och har inte heller något fast etableringsställe i den medlemsstat till vilken varorna försänds eller transporteras.

Den beskattningsbara person till vilken varorna är avsedda att levereras ska ha ett registreringsnummer för mervärdesskatt i den medlemsstat till vilken varorna försänds eller transporteras och både dennes identitet och det registreringsnummer för mervärdesskatt som tilldelats denne av den medlemsstaten är kända för den beskattningsbara person som avses i led b vid den tidpunkt då försändelsen eller transporten avgår.

Den beskattningsbara person som försänder eller transporterar varorna registrerar överföringen av varorna i det register som föreskrivs i artikel 243.3 och inkluderar identiteten på den beskattningsbara person som förvärvar varorna och det registreringsnummer för mervärdesskatt som denne tilldelats av den medlemsstat till vilken varorna försänds eller transporteras i den sammanställning som föreskrivs i artikel 262.2.

Om de villkor som anges i punkt 2 är uppfyllda ska följande regler gälla vid tidpunkten för överföringen av rätten att som ägare förfoga över varorna till den beskattningsbara person som avses i punkt 2 c, förutsatt att överföringen sker inom den tidsfrist som avses i punkt 4:

En leverans av varor i enlighet med artikel 138.1, ska anses vara gjord av den beskattningsbara person som försände eller transporterade varorna antingen själv eller genom en tredje part för dennes räkning i den medlemsstat varifrån varorna försändes eller transporterades.

Ett gemenskapsinternt förvärv av varor ska anses vara gjort av den beskattningsbara person till vilken varorna levereras i den medlemsstat till vilken varorna försändes eller transporterades.

Om varorna, inom 12 månader efter att de ankommit i den medlemsstat dit de har försänts eller transporterats, inte har levererats till den beskattningsbara person som de var avsedda för i enlighet med punkterna 2 c och 6 och ingen av omständigheterna i punkt 7 föreligger, ska en överföring i den mening som avses i artikel 17 anses ske dagen efter 12-månadersperiodens utgång.

Ingen överföring i den mening som avses i artikel 17 ska anses ha skett när följande villkor är uppfyllda:

Rätten att förfoga över varorna har inte överförts, och varorna återsänds till den medlemsstat varifrån de försändes eller transporterades inom den tidsfrist som avses i punkt 4.

Den beskattningsbara person som försände eller transporterade varorna registrerar dessas återsändning i det register som föreskrivs i artikel 243.3.

Om den beskattningsbara person som avses i punkt 2 c inom den period som avses i punkt 4 ersätts av en annan beskattningsbar person ska ingen överföring i den mening som avses i artikel 17 anses ske vid ersättningstillfället, förutsatt att

alla andra tillämpliga villkor i punkt 2 är uppfyllda, och

ersättningen registreras av den beskattningsbara person som avses i punkt 2 b i det register som föreskrivs i artikel 243.3.

Om något av de villkor som fastställs i punkterna 2 och 6 upphör att vara uppfyllt inom den period som avses i punkt 4 ska en överföring av varor i enlighet med artikel 17 anses ske vid den tidpunkt då villkoret i fråga inte längre är uppfyllt.

Om varorna levereras till en annan person än den beskattningsbara person som avses i punkt 2 c eller i punkt 6 ska det anses att de villkor som fastställs i punkterna 2 och 6 upphör att vara uppfyllda omedelbart före sådan leverans.

Om varorna försänds eller transporteras till ett annat land än den medlemsstat från vilken de ursprungligen förflyttades ska det anses att de villkor som fastställs i punkterna 2 och 6 upphör att vara uppfyllda omedelbart innan försändelsen eller transporten inleds.

Om varor förstörts, gått förlorade eller stulits ska det anses att de villkor som fastställs i punkterna 2 och 6 upphör att vara uppfyllda den dag då varorna faktiskt avlägsnades eller förstördes, eller, om det är omöjligt att fastställa vilken dag detta skedde, den dag då varorna befanns vara förstörda eller försvunna.

▼B

Artikel 18

Medlemsstaterna får med leverans av varor mot ersättning likställa följande transaktioner:

När en beskattningsbar person för sin rörelse använder en vara som producerats, konstruerats, utvunnits, bearbetats, inköpts eller importerats inom ramen för denna rörelse, om full avdragsrätt inte skulle ha förelegat för mervärdesskatten på varan om den hade förvärvats från en annan beskattningsbar person.

När en beskattningsbar person använder en vara inom en verksamhetsgren som inte är beskattningsbar, om avdragsrätt helt eller delvis förelåg för mervärdesskatten på varan när den förvärvades eller när den användes enligt led a.

Med undantag för de fall som avses i artikel 19, när en beskattningsbar person eller hans efterföljande rättsinnehavare behåller varor när de upphör att bedriva en beskattningsbar ekonomisk verksamhet, om avdragsrätt helt eller delvis förelåg för mervärdesskatten på varorna när de förvärvades eller när de användes enligt led a.

Artikel 19

Vid en överföring av samtliga tillgångar eller någon del därav, vare sig den sker mot ersättning eller gratis eller som tillskott till ett företag, får medlemsstaterna anse att någon leverans av varor inte har ägt rum och att mottagaren träder i överlåtarens ställe.

Medlemsstaterna får, i fall där mottagaren inte till fullo är beskattningsbar, vidta de åtgärder som är nödvändiga för att hindra snedvridning av konkurrensen. De får också anta de åtgärder som är nödvändiga för att förhindra skatteundandragande eller skatteflykt genom utnyttjande av denna artikel.

KAPITEL 2

Gemenskapsinternt förvärv av varor

Artikel 20

Med gemenskapsinternt förvärv av varor avses förvärv av rätten att såsom ägare förfoga över materiell lös egendom som försänds eller transporteras till förvärvaren av säljaren eller förvärvaren eller för säljarens eller förvärvarens räkning i en annan medlemsstat än den från vilken försändelsen eller transporten av varorna avgick.

När varor som förvärvats av en icke beskattningsbar juridisk person försänds eller transporteras från ett tredje territorium eller ett tredjeland och av den icke beskattningsbara juridiska personen importeras till en annan medlemsstat än den där försändelsen eller transporten avslutas, skall varorna anses ha försänts eller transporterats från importmedlemsstaten. Denna medlemsstat skall bevilja den importör som utsetts eller erkänts som betalningsskyldig för mervärdesskatten enligt artikel 201 återbetalning av den mervärdesskatt som har betalats i samband med importen, i den mån importören kan visa att hans förvärv varit föremål för mervärdesskatt i den medlemsstat där försändelsen eller transporten av varorna avslutades.

Artikel 21

En beskattningsbar persons användning, inom ramen för sin rörelse, av varor som av honom eller för hans räkning försänts eller transporterats från en annan medlemsstat inom vilken varorna producerats, utvunnits, bearbetats, inköpts eller förvärvats i den mening som avses i artikel 2.1 b, eller importerats av den beskattningsbara personen inom ramen för hans rörelse till denna andra medlemsstat, skall likställas med ett gemenskapsinternt förvärv av varor mot ersättning.

▼M6

Artikel 22

Om de väpnade styrkorna i en stat som är part i Nordatlantiska fördraget, för eget bruk eller för bruk av den civilpersonal som åtföljer dem, använder varor vars anskaffning inte skett enligt de allmänna regler om beskattning som gäller för en medlemsstats hemmamarknad, ska användningen likställas med ett gemenskapsinternt förvärv av varor mot ersättning, när import av dessa varor inte skulle omfattas av undantaget från skatteplikt enligt artikel 143.1 h.

▼B

Artikel 23

Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att transaktioner som skulle ha betraktats som leverans av varor om de hade genomförts inom deras territorier av en beskattningsbar person när denne agerar i denna egenskap, betraktas som gemenskapsinternt förvärv av varor.

KAPITEL 3

Tillhandahållande av tjänster

Artikel 24

Med tillhandahållande av tjänster avses varje transaktion som inte utgör leverans av varor.

Med telekommunikationstjänster avses tjänster för överföring, sändning eller mottagning av signaler, text, bilder och ljud eller information av vilket slag som helst via tråd, radio, optiska eller andra elektromagnetiska medel, inbegripet överlåtelse och upplåtelse i samband härmed av rätten att nyttja kapacitet för sådan överföring, sändning eller mottagning, inbegripet tillhandahållande av tillgång till globala informationsnät.

Artikel 25

Ett tillhandahållande av tjänster kan bl.a. utgöras av någon av följande transaktioner:

Överlåtelse av immateriella tillgångar, vare sig det upprättats någon handling angående äganderätten eller ej.

Åtagande att avstå från ett handlande eller att tolerera ett handlande eller en situation.

Utförande av tjänster på anmodan av en offentlig myndighet eller i dennas namn eller enligt lag.

Artikel 26

Följande transaktioner skall likställas med tillhandahållande av tjänster mot ersättning:

Användning av en vara som ingår i en rörelses tillgångar för den beskattningsbara personens eget eller personalens privata bruk, eller mer generellt sådan användning för andra ändamål än den egna rörelsen, om avdragsrätt förelegat helt eller delvis för mervärdesskatten på dessa varor.

Tillhandahållande av tjänster utan ersättning som utförs av den beskattningsbara personen för hans eget eller personalens privata bruk eller, mer generellt, annat rörelsefrämmande ändamål.

Medlemsstaterna får avvika från bestämmelserna i punkt 1, förutsatt att avvikelsen inte leder till snedvridning av konkurrensen.

Artikel 27

För att hindra snedvridning av konkurrensen får medlemsstaterna, efter samråd med mervärdesskattekommittén, med tillhandahållande av tjänster mot ersättning likställa en beskattningsbar persons utförande av tjänster för rörelsens behov, om full avdragsrätt för mervärdesskatten på tjänsterna inte skulle ha varit förelegat om de hade tillhandahållits av en annan beskattningsbar person.

Artikel 28

Om en beskattningsbar person i eget namn men för någon annans räkning deltar i ett tillhandahållande av tjänster, skall han anses själv ha tagit emot och tillhandahållit tjänsterna i fråga.

Artikel 29

Artikel 19 skall tillämpas på motsvarande sätt på tillhandahållande av tjänster.

KAPITEL 4

Import av varor

Artikel 30

Med import av varor avses införsel i gemenskapen av varor som inte är i fri omsättning i den mening som avses i artikel 24 i fördraget.

Förutom den transaktion som avses i första stycket skall införsel i gemenskapen av en vara i fri omsättning från ett tredje territorium som ingår i gemenskapens tullområde anses som import av varor.

▼M15

KAPITEL 5

Gemensamma regler för kapitlen 1 och 3

Artikel 30a

I detta direktiv avses med

voucher : ett instrument för vilket det föreligger en skyldighet att godta det som ersättning eller partiell ersättning för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster och där de varor som ska levereras eller de tjänster som ska tillhandahållas eller de potentiella leverantörernas eller tillhandahållarnas identitet anges antingen på själva instrumentet eller i tillhörande dokumentation, inbegripet villkoren för användning av ett sådant instrument,

2.	enfunktionsvoucher : en voucher för vilken platsen för leverans av de varor eller tillhandahållande av de tjänster som vouchern avser, och den mervärdesskatt som ska betalas för dessa varor eller tjänster, är kända vid tidpunkten för utställandet av vouchern,

3.	flerfunktionsvoucher : en annan voucher än en enfunktionsvoucher.

Artikel 30b

Varje överlåtelse av en enfunktionsvoucher som görs av en beskattningsbar person som agerar i eget namn ska betraktas som en leverans av de varor eller tillhandahållande av de tjänster som vouchern avser. Det faktiska överlämnandet av varorna eller det faktiska tillhandahållandet av tjänsterna i utbyte mot en enfunktionsvoucher som godtas som ersättning eller partiell ersättning av leverantören eller tillhandahållaren ska inte betraktas som en självständig transaktion.

Om en överlåtelse av en enfunktionsvoucher görs av en beskattningsbar person som agerar i en annan beskattningsbar persons namn, ska den överlåtelsen betraktas som en leverans av de varor eller ett tillhandahållande av de tjänster som vouchern avser som gjorts av den andra beskattningsbara personen i vars namn den beskattningsbara personen agerar.

Om leverantören av varor eller tillhandahållaren av tjänster inte är den beskattningsbara person som i eget namn ställt ut enfunktionsvouchern ska leverantören eller tillhandahållaren dock anses ha levererat de varor eller tillhandahållit de tjänster som vouchern avser till denna beskattningsbara person.

Den faktiska leveransen av varorna eller det faktiska tillhandahållandet av tjänsterna i utbyte mot en flerfunktionsvoucher som godtas som ersättning eller partiell ersättning av leverantören eller tillhandahållaren ska vara föremål för mervärdesskatt i enlighet med artikel 2, medan varje föregående överlåtelse av den flerfunktionsvouchern inte ska vara föremål för mervärdesskatt.

När en överlåtelse av en flerfunktionsvoucher görs av en annan beskattningsbar person än den beskattningsbara person som utför den transaktion som är föremål för mervärdesskatt i enlighet med första stycket ska allt tillhandahållande av tjänster som kan identifieras, såsom distributions- eller marknadsföringstjänster, vara föremål för mervärdesskatt.

▼B

AVDELNING V

PLATSEN FÖR BESKATTNINGSBARA TRANSAKTIONER

KAPITEL 1

Platsen för leverans av varor

Avsnitt 1

Leverans av varor utan transport

Artikel 31

Om varan inte försänds eller transporteras, skall platsen för leveransen anses vara den plats där varan befinner sig vid den tidpunkt då leveransen äger rum.

Avsnitt 2

Leverans av varor med transport

Artikel 32

Om varan försänds eller transporteras av leverantören, förvärvaren eller en tredje person, skall platsen för leveransen anses vara den plats där varan befinner sig vid den tidpunkt då försändelsen eller transporten till förvärvaren avgår.

När avgångsorten för försändelsen eller transporten av varan är belägen i ett tredje territorium eller ett tredjeland, skall platsen för leveransen av den importör som enligt artikel 201 utsetts eller erkänts som betalningsskyldig, liksom platsen för efterföljande leveranser, dock anses vara belägen inom den medlemsstat till vilken varorna importeras.

▼M16

Artikel 33

Med avvikelse från artikel 32 ska följande gälla:

Platsen för leverans vid gemenskapsintern distansförsäljning av varor ska anses vara den plats där varorna befinner sig vid den tidpunkt då försändelsen eller transporten till förvärvaren avslutas.

Vid distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland till en annan medlemsstat än den i vilken försändelsen eller transporten till förvärvaren avslutas ska platsen för leverans anses vara den plats där varorna befinner sig vid den tidpunkt då försändelsen eller transporten av varorna till förvärvaren avslutas.

Vid distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland till den medlemsstat där försändelsen eller transporten av varorna till förvärvaren avslutas ska platsen för leverans anses vara den medlemsstaten, förutsatt att mervärdesskatt för dessa varor ska deklareras enligt den särskilda ordningen i avdelning XII kapitel 6 avsnitt 4.

▼M16 —————

▼M16

Artikel 35

Artikel 33 ska inte tillämpas på leveranser av begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller antikviteter, såsom dessa definieras i leden 1–4 i artikel 311.1, eller på leveranser av begagnade transportmedel, såsom dessa definieras i artikel 327.3, vilka är föremål för mervärdesskatt i enlighet med de relevanta särskilda ordningarna.

▼B

Artikel 36

Om de varor som försänds eller transporteras av leverantören, av förvärvaren eller av en tredje person skall installeras eller monteras, med eller utan provning, av leverantören eller för hans räkning, skall platsen för leveransen anses vara den plats där varorna installeras eller monteras.

När installationen eller monteringen utförs i en annan medlemsstat än leverantörens, skall den medlemsstat inom vars territorium installationen eller sammansättningen sker vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dubbelbeskattning inte sker i den medlemsstaten.

▼M21

Artikel 36a

Om samma varor levereras med på varandra följande leveranser, och varorna försänds eller transporteras från en medlemsstat till en annan medlemsstat direkt från den första leverantören till den sista kunden i kedjan ska försändelsen eller transporten endast tillskrivas leveransen till den förmedlande verksamhetsutövaren.

Med avvikelse från punkt 1 ska försändelsen eller transporten endast tillskrivas den leverans av varor utförd av den förmedlande verksamhetsutövaren för vilken denne har meddelat leverantören det registreringsnummer för mervärdesskatt som utfärdats till denne av den medlemsstat från vilken varorna försänds eller transporteras.

Vid tillämpningen av denna artikel ska förmedlande verksamhetsutövare betyda en leverantör i kedjan annan än den första leverantören i kedjan, som försänder eller transporterar varorna, antingen själv eller genom en tredje part för dennes räkning.

Denna artikel ska inte tillämpas i de situationer som omfattas av artikel 14a.

▼M24

Artikel 36b

Om en beskattningsbar person anses ha tagit emot och levererat varor i enlighet med artikel 14a ska försändelsen eller transporten av varorna hänföras till den leverans som den beskattningsbara personen gör.

▼B

Avsnitt 3

Leverans av varor ombord på fartyg, flygplan eller tåg

Artikel 37

Om en leverans av varor äger rum ombord på fartyg, flygplan eller tåg under den del av en persontransport som genomförs i gemenskapen, skall platsen för leveransen anses vara persontransportens avgångsort.

För tillämpningen av punkt 1 avses med del av en persontransport som genomförs i gemenskapen den del av en persontransport som utan uppehåll utanför gemenskapen genomförs mellan avgångsorten och ankomstorten.

Persontransportens avgångsort är den första plats för påstigning av passagerare som är planerad i gemenskapen, i förekommande fall efter ett uppehåll utanför gemenskapen.

Persontransportens ankomstort är den sista plats för avstigning av passagerare som är planerad i gemenskapen i fråga om passagerare som steg på i gemenskapen, i förekommande fall före ett uppehåll utanför gemenskapen.

När det gäller resa tur och retur skall återresan betraktas som en separat transport.

Kommissionen skall snarast möjligt till rådet överlämna en rapport, vid behov tillsammans med lämpliga förslag, beträffande platsen för beskattning av leverans av varor avsedda för förbrukning ombord och platsen för beskattning av tillhandahållande av tjänster, inklusive restaurangtjänster, för passagerare ombord på fartyg, flygplan eller tåg.

Fram till dess att de förslag som avses i första stycket antas får medlemsstaterna undanta eller fortsätta att undanta, med rätt till avdrag för den mervärdesskatt som betalats i det föregående ledet, leverans av varor avsedda för förbrukning ombord för vilken platsen för beskattning bestäms i enlighet med punkt 1.

▼M7

Avsnitt 4

Leverans av gas genom ett naturgassystem, av el eller av värme eller kyla genom nät för värme och kyla

Artikel 38

När det gäller leverans av gas genom ett naturgassystem som är beläget på gemenskapens territorium eller varje nät som är anslutet till ett sådant system, leverans av el eller av värme eller kyla genom nät för värme eller kyla till en beskattningsbar återförsäljare, ska platsen för leveransen anses vara den plats där den beskattningsbara återförsäljaren har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet eller har ett fast etableringsställe för vilket varan levereras eller, om det inte finns något sådant säte eller fast etableringsställe, den plats där denne återförsäljare är bosatt eller stadigvarande vistas.

För tillämpningen av punkt 1 avses med beskattningsbar återförsäljare en beskattningsbar person vars huvudsakliga verksamhet i samband med köp av gas, el, värme eller kyla består i att sälja sådana produkter vidare och vars egen konsumtion av dessa produkter är försumbar.

Artikel 39

När det gäller sådana leveranser av gas genom ett naturgassystem som är beläget på gemenskapens territorium eller varje nät som är anslutet till ett sådant system, leverans av el eller av värme eller kyla genom nät för värme eller kyla, och dessa leveranser inte omfattas av artikel 38, ska platsen för leveransen anses vara den plats där förvärvarens faktiska användning och förbrukning av varan äger rum.

Om all eller en del av gasen, elen eller värmen eller kylan inte faktiskt förbrukas av förvärvaren, ska den icke förbrukade varan anses ha använts och förbrukats på den plats där förvärvaren har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet eller har ett fast etableringsställe för vilket varan levereras. Om det inte finns något sådant säte eller fast etableringsställe, ska förvärvaren anses ha använt och förbrukat varan på den plats där denne är bosatt eller stadigvarande vistas.

▼B

KAPITEL 2

Platsen för gemenskapsinterna förvärv av varor

Artikel 40

Platsen för ett gemenskapsinternt förvärv av varor skall anses vara den plats där varorna befinner sig vid den tidpunkt då försändelsen eller transporten till förvärvaren avslutas.

Artikel 41

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 40 skall platsen för sådana gemenskapsinterna förvärv av varor som avses i artikel 2.1 b i anses vara belägen inom det territorium som tillhör den medlemsstat som tilldelat det registreringsnummer för mervärdesskatt under vilket förvärvaren gjorde förvärvet, om denne inte visar att förvärvet har varit föremål för mervärdesskatt i enlighet med artikel 40.

Om förvärvet blir föremål för mervärdesskatt i enlighet med artikel 40 i den medlemsstat där försändelsen eller transporten av varorna avslutas efter att ha varit föremål för mervärdesskatt i enlighet med första stycket, skall beskattningsunderlaget minskas i motsvarande mån i den medlemsstat som tilldelat det registreringsnummer för mervärdesskatt under vilket förvärvaren gjorde förvärvet.

Artikel 42

Artikel 41 första stycket skall inte tillämpas, och det gemenskapsinterna förvärvet skall anses ha varit föremål för mervärdesskatt i enlighet med artikel 40, när följande villkor är uppfyllda:

Förvärvaren styrker att han har gjort det gemenskapsinterna förvärvet för en efterföljande leverans inom den medlemsstats territorium som fastställs i enlighet med artikel 40 och för vilken mottagaren har utsetts som betalningsskyldig för mervärdesskatten i enlighet med artikel 197.

Förvärvaren har uppfyllt de skyldigheter när det gäller överlämnande av den sammanställning som fastställs i artikel 265.

▼M3

KAPITEL 3

Platsen för tillhandahållande av tjänster

Avsnitt 1

Definitioner

Artikel 43

Vid tillämpning av bestämmelserna om bestämning av platsen för tillhandahållande av tjänster ska

en beskattningsbar person som även bedriver verksamhet eller genomför transaktioner som inte betraktas som beskattningsbara leveranser av varor eller beskattningsbara tillhandahållanden av tjänster i enlighet med artikel 2.1 anses som beskattningsbar person för alla tjänster som han kommer i åtnjutande av,

en icke beskattningsbar juridisk person som har ett registreringsnummer för mervärdesskatt anses som beskattningsbar person.

Avsnitt 2

Allmänna regler

Artikel 44

Platsen för tillhandahållande av tjänster till en beskattningsbar person, som agerar i denna egenskap, ska vara den plats där denna person har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet. Om dessa tjänster tillhandahålls den beskattningsbara personens fasta etableringsställe som är beläget på en annan plats än där han har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet ska dock platsen för tillhandahållande av dessa tjänster vara den plats där det fasta etableringsstället är beläget. I avsaknad av ett sådant säte eller ett sådant fast etableringsställe, ska platsen för tillhandahållande av tjänster vara den plats där den beskattningsbara person som tillhandahålls sådana tjänster är bosatt eller stadigvarande vistas.

Artikel 45

Platsen för tillhandahållande av tjänster till en icke beskattningsbar person ska vara den plats där tillhandahållaren har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet. Om dessa tjänster tillhandahålls från tillhandahållarens fasta etableringsställe som är beläget på en annan plats än där han har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet ska dock platsen för tillhandahållande av dessa tjänster vara den plats där det fasta etableringsstället är beläget. I avsaknad av ett sådant säte eller ett sådant fast etableringsställe, ska platsen för tillhandahållande av tjänster vara den plats där tillhandahållaren är bosatt eller stadigvarande vistas.

Avsnitt 3

Särskilda bestämmelser

Underavsnitt 1

Tillhandahållande av tjänster genom förmedlare

Artikel 46

Platsen för tillhandahållande av tjänster till en icke beskattningsbar person som utförs av en förmedlare som agerar i annans namn och för annans räkning ska vara den plats där den underliggande transaktionen utförs i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv.

Underavsnitt 2

Tillhandahållande av tjänster med anknytning till fast egendom

Artikel 47

Platsen för tillhandahållande av tjänster med anknytning till fast egendom, däribland experttjänster och fastighetsmäklartjänster, tillhandahållande av logi inom hotellbranschen eller branscher med liknande funktion, såsom semesterbyar eller områden som iordningställts för användning som campingplatser, beviljande av rätten att använda fast egendom samt tjänster för förberedelse och samordning av byggnadsarbeten, såsom tjänster som tillhandahålls av arkitekter och inspektionsföretag, ska vara den plats där den fasta egendomen är belägen.

Underavsnitt 3

Tillhandahållande av transporter

Artikel 48

Platsen för tillhandahållande av persontransporttjänster ska vara den plats där transporten äger rum, proportionellt mot de avstånd som tillryggaläggs.

Artikel 49

Platsen för tillhandahållande av andra än gemenskapsinterna varutransporttjänster till icke beskattningsbara personer ska vara den plats där transporten äger rum, proportionellt mot de avstånd som tillryggaläggs.

Artikel 50

Platsen för tillhandahållande av gemenskapsinterna varutransporttjänster till icke beskattningsbara personer ska vara transportens avgångsort.

Artikel 51

Med gemenskapsintern transport av varor avses varje transport av varor där avgångsorten och ankomstorten är belägna inom två olika medlemsstaters territorier.

Med avgångsort avses den ort där transporten av varorna faktiskt inleds, utan hänsyn till det avstånd som tillryggalagts till den plats där varorna befinner sig. Med ankomstort avses den ort där transporten av varorna faktiskt avslutas.

Artikel 52

Medlemsstaterna behöver inte beskatta den del av en gemenskapsintern transport av varor till icke beskattningsbara personer som företas över farvatten som inte utgör en del av gemenskapens territorium.

Underavsnitt 4

Tillhandahållande av tjänster som har samband med kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga, pedagogiska, underhållningsmässiga och liknande verksamheter och evenemang, tjänster med anknytning till transport samt värderingar av och arbete på lös egendom.

Artikel 53

Platsen för tillhandahållande av tillträde till kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga, pedagogiska, underhållningsmässiga eller liknande arrangemang som till exempel mässor och utställningar, samt tjänster i anknytning till tillträdet, som tillhandahålls en beskattningsbar person, ska vara den plats där evenemangen i fråga faktiskt äger rum.

Artikel 54

Platsen för tillhandahållande av tjänster och underordnade tjänster, i samband med kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga, pedagogiska, underhållningsmässiga eller liknande verksamheter, till exempel mässor och utställningar, inklusive tillhandahållande av tjänster av sådana verksamheters organisatörer, som tillhandahålls en icke beskattningsbar person, ska vara den plats där dessa verksamheter faktiskt äger rum.

Platsen för tillhandahållande av följande tjänster till en icke beskattningsbar person ska vara den plats där tjänsterna fysiskt utförs:

Verksamheter som har anknytning till transport såsom lastning, lossning, godshantering och liknande verksamhet.

Värdering av eller arbeten på materiell lös egendom.

Underavsnitt 5

Restaurang- och cateringtjänster

Artikel 55

Platsen för tillhandahållande av restaurang- och cateringtjänster, med undantag för sådana tjänster som fysiskt utförs ombord på fartyg, luftfartyg eller tåg under den del av en persontransport som genomförs i gemenskapen, ska vara den plats där tjänsterna fysiskt utförs.

Underavsnitt 6

Uthyrning av transportmedel

Artikel 56

Platsen för tillhandahållande av korttidsuthyrning av transportmedel ska vara den plats där transportmedlet faktiskt ställs till kundens förfogande.

Platsen för tillhandahållande av uthyrning, utom korttidsuthyrning, av transportmedel till en icke beskattningsbar person ska vara den plats där kunden är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas.

Platsen för uthyrning av fritidsbåtar till icke beskattningsbara personer, utom i fråga om korttidsuthyrning, ska emellertid vara den plats där fritidsbåten faktiskt levereras till mottagaren, när tjänsteleverantören faktiskt tillhandahåller denna tjänst från sätet för sin ekonomiska verksamhet eller från ett fast etableringsställe beläget på denna plats.

I punkterna 1 och 2 avses med korttidsuthyrning att transportmedlet får innehas eller användas under en sammanhängande period om högst 30 dagar och, när det gäller fartyg, högst nittio dagar.

Underavsnitt 7

Tillhandahållande av restaurang- och cateringtjänster ombord på fartyg, luftfartyg eller tåg

Artikel 57

Platsen för tillhandahållande av restaurang- eller cateringtjänster som fysiskt utförs ombord på fartyg, luftfartyg eller tåg under den del av en persontransport som genomförs i gemenskapen ska vara persontransportens avgångsort.

För tillämpningen av punkt 1 avses med del av en persontransport som genomförs i gemenskapen den del av en persontransport som, utan uppehåll utanför gemenskapen, genomförs mellan avgångsorten och ankomstorten.

Persontransportens avgångsort är den första platsen för påstigning av passagerare i gemenskapen, i förekommande fall efter ett uppehåll utanför gemenskapen.

Persontransportens ankomstort är den sista platsen för avstigning av passagerare inom gemenskapen för passagerare som stigit på inom gemenskapen, i förekommande fall före ett uppehåll utanför gemenskapen.

När det gäller resa tur och retur ska återresan betraktas som en separat transport.

Underavsnitt 8

Tillhandahållande av telekommunikationstjänster, radio- och televisionssändningar och elektroniska tjänster till icke beskattningsbara personer

▼M16

Artikel 58

Platsen för tillhandahållande av följande tjänster till en icke beskattningsbar person ska vara den plats där personen är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas:

Telekommunikationstjänster.

Radio- och televisionssändningar.

Tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg, särskilt sådana som avses i bilaga II.

Om tillhandahållaren av en tjänst och förvärvaren kommunicerar via e-post, ska detta inte i sig innebära att den tillhandahållna tjänsten är en tjänst som tillhandahålls på elektronisk väg.

▼M16 —————

▼M3

Underavsnitt 9

Tjänster till icke beskattningsbara personer utanför gemenskapen

Artikel 59

Platsen för tillhandahållande av följande tjänster till en icke beskattningsbar person som är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas utanför gemenskapen ska vara den plats där denna person är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas:

Överlåtelse av upphovsrätter, patent, licenser, varumärken och liknande rättigheter.

Reklamtjänster.

Tjänster av rådgivare, ingenjörer, konsultbyråer, jurister, revisorer och andra liknande tjänster, liksom databehandling och tillhandahållande av information.

Åtaganden att helt eller delvis avstå från att utöva en näringsverksamhet eller en rättighet som avses i denna artikel.

Bank-, finansierings- och försäkringstransaktioner, däribland återförsäkring, med undantag för uthyrning av bankfack.

Tillhandahållande av personal.

Uthyrning av materiell lös egendom, med undantag för alla slags transportmedel.

▼M7

Tillhandahållande av tillträde till ett naturgassystem som är beläget på gemenskapens territorium eller varje nät som är anslutet till ett sådant system, till system för el eller till nät för värme eller kyla eller överföring eller distribution genom dessa system eller nät och tillhandahållande av andra därtill direkt kopplade tjänster.

▼M3 —————

▼M3

Underavsnitt 10

Förhindrande av dubbelbeskattning eller utebliven beskattning

Artikel 59a

För att undvika dubbelbeskattning, utebliven beskattning eller snedvridning av konkurrensen får medlemsstaterna när det gäller tillhandahållande av tjänster för vilka platsen för tillhandahållande bestäms enligt artiklarna 44, 45, 56, 58 och 59

betrakta platsen för tillhandahållande av dessa tjänster eller vissa av dem, när den är belägen inom deras territorium, såsom belägen utanför gemenskapen, om den faktiska användningen och det faktiska utnyttjandet av tjänsterna äger rum utanför gemenskapen,

betrakta platsen för tillhandahållande av dessa tjänster eller vissa av dem, när den är belägen utanför gemenskapen, såsom belägen inom deras territorium, om den faktiska användningen och det faktiska utnyttjandet av tjänsterna äger rum inom deras territorium.

▼M3 —————

▼M16

KAPITEL 3a

Tröskelvärde för beskattningsbara personer som gör sådana leveranser av varor som omfattas av artikel 33 a och sådana tillhandahållanden av tjänster som omfattas av artikel 58

Artikel 59c

Artiklarna 33 a och 58 ska inte tillämpas om de följande villkoren är uppfyllda:

Leverantören är etablerad eller, i avsaknad av sådan etablering, är bosatt eller vistas stadigvarande i en enda medlemsstat.

Tjänster tillhandahålls icke beskattningsbara personer som är etablerade, är bosatta eller vistas stadigvarande i en annan medlemsstat än den medlemsstat som avses i led a, eller varor försänds eller transporteras till en annan medlemsstat än den medlemsstat som avses i led a.

Det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av de tillhandahållanden respektive leveranser som avses i led b överstiger under innevarande kalenderår inte 10 000 EUR, eller motsvarande belopp i nationell valuta, och gjorde det inte heller under föregående kalenderår.

Om det tröskelvärde som avses i punkt 1 c överskrids under ett kalenderår, ska artiklarna 33 a och 58 tillämpas från och med den tidpunkten.

Den medlemsstat på vars territorium varorna befinner sig vid den tidpunkt då försändelsen eller transporten avgår eller där de beskattningsbara personer som tillhandahåller telekommunikationstjänster, radio- och televisionstjänster och tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg är etablerade ska ge beskattningsbara personer som utför leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som omfattas av bestämmelserna i punkt 1 rätt att välja att platsen för leveransen eller tillhandahållandet ska fastställas i enlighet med artiklarna 33 a och 58, varvid detta val under alla omständigheter ska omfatta två kalenderår.

Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att övervaka den beskattningsbara personens fullgörande av de villkor som anges i punkterna 1, 2 och 3.

Det belopp i nationell valuta som motsvarar det belopp som anges i punkt 1 c ska beräknas genom tillämpning av den av Europeiska centralbanken offentliggjorda växelkursen på dagen för antagandet av direktiv (EU) 2017/2455.

▼B

KAPITEL 4

Platsen för import av varor

Artikel 60

Importen av varor skall anses äga rum i den medlemsstat inom vars territorium varorna befinner sig när de förs in i gemenskapen.

Artikel 61

Med avvikelse från artikel 60 skall, när varor som inte är i fri omsättning och som vid ankomsten till gemenskapen hänförts till något av de förfaranden eller situationer som avses i artikel 156, ett förfarande för temporär import med fullständig befrielse från importtull eller ett förfarande för extern transitering, importen av varorna anses äga rum i den medlemsstat inom vars territorium varorna befinner sig när de upphör att omfattas av dessa förfaranden eller situationer.

På samma sätt skall import av varor i fri omsättning och som vid ankomsten till gemenskapen hänförs till något av de förfaranden eller situationer som avses i artiklarna 276 och 277 anses äga rum i den medlemsstat inom vars territorium varorna befinner sig när de upphör att omfattas av dessa förfaranden eller situationer.

AVDELNING VI

BESKATTNINGSGRUNDANDE HÄNDELSE OCH MERVÄRDESSKATTENS UTKRÄVBARHET

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 62

I detta direktiv avses med

beskattningsgrundande händelse: den händelse genom vilken de rättsliga villkoren för att mervärdesskatt skall bli utkrävbar är uppfyllda,

mervärdesskattens utkrävbarhet: att staten enligt lag får rätt att vid en given tidpunkt kräva skatt från den person som är betalningsskyldig för skatten; detta hindrar inte att tidpunkten för betalning får skjutas upp.

KAPITEL 2

Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster

Artikel 63

Den beskattningsgrundande händelsen inträffar och mervärdesskatt blir utkrävbar vid den tidpunkt då leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna äger rum.

Artikel 64

När andra leveranser av varor än sådana som avser uthyrning av en vara under en viss period eller avbetalningsförsäljning av varor i enlighet med artikel 14.2 b och tillhandahållanden av tjänster ger upphov till successiva avräkningar eller successiva betalningar, skall dessa leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster anses äga rum vid utgången av de perioder som dessa avräkningar eller betalningar hänför sig till.

▼M9

Leveranser av varor som pågår kontinuerligt under mer än en kalendermånad och där varorna, på de villkor som anges i artikel 138, försänds eller transporteras till en annan medlemsstat än den från vilken försändelsen eller transporten avgick och varorna levereras undantagna från mervärdesskatt eller överförs undantagna från mervärdesskatt till en annan medlemsstat av en beskattningsbar person för dennes rörelses räkning, ska anses äga rum vid utgången av varje kalendermånad till dess att leveransen upphör.

De tillhandahållanden av tjänster för vilka skatten i enlighet med artikel 196 ska betalas av köparen och som pågår kontinuerligt under en längre period än ett år och inte ger upphov till avräkningar eller betalningar under denna period, ska anses äga rum vid utgången av varje kalenderår till dess att tillhandahållandet upphör.

I vissa fall som inte avses i första och andra styckena får medlemsstaterna föreskriva att leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som pågår kontinuerligt under en viss tidsperiod ska anses äga rum åtminstone med ett års intervall.

▼B

Artikel 65

Om förskottsbetalningar görs innan leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna äger rum, skall mervärdesskatten på förskottsbetalningen vara utkrävbar vid mottagandet av betalningen och på det mottagna beloppet.

Artikel 66

Med avvikelse från artiklarna 63, 64 och 65 får medlemsstaterna föreskriva att mervärdesskatten för vissa transaktioner eller vissa kategorier av beskattningsbara personer blir utkrävbar vid någon av följande tidpunkter:

Senast när fakturan utfärdas.

Senast vid mottagandet av betalningen.

▼M9

Om någon faktura inte har utfärdats eller om fakturan utfärdas för sent, inom en angiven tid, dock senast vid utgången av den tidsfrist för utfärdande av fakturor som medlemsstaterna föreskriver i enlighet med artikel 222 andra stycket eller om ingen sådan tidsfrist har föreskrivits av medlemsstaten, inom en angiven period från dagen för den beskattningsgrundande händelsen.

Undantaget i första stycket ska emellertid inte tillämpas på tillhandahållande av tjänster för vilka mervärdesskatten i enlighet med artikel 196 ska betalas av förvärvaren eller på leveranser eller överföring av varor som avses i artikel 67.

▼M24

Artikel 66a

Med avvikelse från artiklarna 63, 64 och 65 ska en beskattningsgrundande leverans av varor av en beskattningsbar person som anses ha tagit emot och levererat varorna i enlighet med artikel 14a och leveransen av varor till den beskattningsbara personen inträffa och mervärdesskatten bli utkrävbar när betalningen har godkänts.

▼M9

Artikel 67

När, på de villkor som anges i artikel 138, varor som försänts eller transporterats till en annan medlemsstat än den från vilken försändelsen eller transporten avgick levereras undantagna från mervärdesskatt eller varor överförs undantagna från mervärdesskatt till en annan medlemsstat av en beskattningsbar person för hans rörelses räkning, ska skatten bli utkrävbar vid utfärdandet av fakturan, eller vid utgången av den tidsfrist som avses i artikel 222 första stycket om ingen faktura har utfärdats vid den tidpunkten.

Artikel 64.1, artikel 64.2 tredje stycket och artikel 65 ska inte tillämpas på leveranser och överföringar av varor som avses i första stycket.

▼B

KAPITEL 3

Gemenskapsinterna förvärv av varor

Artikel 68

Den beskattningsgrundande händelsen skall anses inträffa vid den tidpunkt då det gemenskapsinterna förvärvet av varor äger rum.

Det gemenskapsinterna förvärvet av varor skall anses äga rum vid den tidpunkt då leverans av liknande varor inom medlemsstatens territorium anses äga rum.

▼M9

Artikel 69

Mervärdesskatten vid gemenskapsinterna förvärv av varor ska bli utkrävbar vid utfärdandet av fakturan, eller vid utgången av den tidsfrist som avses i artikel 222 första stycket om ingen faktura har utfärdats vid den tidpunkten.

▼B

KAPITEL 4

Import av varor

Artikel 70

Den beskattningsgrundande händelsen skall anses inträffa och mervärdesskatten bli utkrävbar vid den tidpunkt då importen av varorna äger rum.

Artikel 71

Om varorna vid införseln till gemenskapen hänförts till något av de förfaranden eller situationer som avses i artiklarna 156, 276 och 277, till ett förfarande för temporär import med fullständig befrielse från importtull eller till ett förfarande för extern transitering skall den beskattningsgrundande händelsen anses inträffa och mervärdesskatten bli utkrävbar först när varorna upphör att omfattas av något av dessa förfaranden eller situationer.

Om de importerade varorna är föremål för tullar, jordbruksavgifter eller avgifter med motsvarande verkan vilka har fastställts inom ramen för en gemensam politik, skall emellertid den beskattningsgrundande händelsen anses inträffa och mervärdesskatten bli utkrävbar när den avgiftsgrundande händelsen för dessa tullar och avgifter inträffar respektive när tullarna eller avgifterna blir utkrävbara.

Om de importerade varorna inte är föremål för någon av de tullar eller avgifter som avses i punkt 1 andra stycket, skall medlemsstaterna tillämpa gällande tullbestämmelser vad beträffar den beskattningsgrundande händelsen och den tidpunkt då mervärdesskatten blir utkrävbar.

AVDELNING VII

BESKATTNINGSUNDERLAG

KAPITEL 1

Definition

Artikel 72

Vid tillämpningen av detta direktiv skall med marknadsvärde avses hela det belopp som förvärvaren av en vara eller tjänst, i samma försäljningsled som det där leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster äger rum, i fri konkurrens, skulle få betala till en oberoende leverantör eller tjänsteleverantör i den medlemsstat där transaktionen beskattas för att vid den tidpunkten erhålla ifrågavarande varor eller tjänster.

Om ingen jämförbar leverans av varor eller inget jämförbart tillhandahållande av tjänster kan fastställas, skall marknadsvärdet utgöras av följande:

Med avseende på varor, ett belopp som inte understiger inköpspriset för varorna eller för liknande varor eller, om det inte finns något inköpspris, självkostnadspriset, fastställt vid tidpunkten för transaktionen.

Med avseende på tjänster, ett belopp som inte understiger den beskattningsbara personens kostnad för att tillhandahålla tjänsten.

KAPITEL 2

Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster

Artikel 73

För andra leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster än som avses i artiklarna 74–77 skall beskattningsunderlaget omfatta allt som utgör den ersättning som leverantören eller tillhandahållaren har erhållit eller skall erhålla från förvärvaren eller en tredje part för dessa transaktioner, inklusive subventioner som är direkt kopplade till priset på transaktionerna.

▼M15

Artikel 73a

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 73 ska beskattningsunderlaget för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster som levereras eller tillhandahålls mot en flerfunktionsvoucher motsvara den ersättning som betalas för vouchern eller, i avsaknad av information om denna ersättning, det monetära värde som anges på själva flerfunktionsvouchern eller i tillhörande dokumentation, minus mervärdesskattebeloppet för de varor som levereras eller de tjänster som tillhandahålls.

▼B

Artikel 74

Om en beskattningsbar person tar ut eller använder varor från sin rörelse eller om en beskattningsbar person eller hans efterföljande rättsinnehavare behåller varor när han upphör att bedriva en beskattningsbar ekonomisk verksamhet, som avses i artiklarna 16 och 18, skall beskattningsunderlaget utgöras av varornas eller liknande varors inköpspris eller, i avsaknad av ett inköpspris, självkostnadspris, bestämda vid den tidpunkt då transaktionerna äger rum.

Artikel 75

För sådana tillhandahållanden av tjänster i form av användning för privat bruk av varor som ingår i en rörelses tillgångar och sådana tillhandahållanden av tjänster utan ersättning som avses i artikel 26 skall beskattningsunderlaget utgöras av den beskattningsbara personens totala kostnad för att tillhandahålla tjänsterna.

Artikel 76

För leveranser av varor i form av överföring till en annan medlemsstat skall beskattningsunderlaget utgöras av varornas eller liknande varors inköpspris eller, i avsaknad av ett inköpspris, självkostnadspris, bestämda vid den tidpunkt då transaktionerna äger rum.

Artikel 77

För sådana tillhandahållanden av tjänster som en beskattningsbar person utför för sin rörelse och som avses i artikel 27 skall beskattningsunderlaget utgöras av marknadsvärdet för transaktionen i fråga.

Artikel 78

Följande poster skall ingå i beskattningsunderlaget:

Skatter, tullar, avgifter och övriga pålagor, med undantag för själva mervärdesskatten.

Bikostnader såsom provisions-, emballage-, transport- och försäkringskostnader som leverantören debiterar förvärvaren.

För tillämpningen av första stycket b får medlemsstaterna anse kostnader som är föremål för ett separat avtal som bikostnader.

Artikel 79

Följande poster skall inte ingå i beskattningsunderlaget:

Prisnedsättningar som rabatt för förtida betalning.

Prisreduktioner och rabatter som förvärvaren beviljas och som denne förvärvar vid den tidpunkt då transaktionen äger rum.

Belopp som en beskattningsbar person har mottagit av förvärvaren som ersättning för utlägg som gjorts i förvärvarens namn och för förvärvarens räkning och som bokförts på ett interimskonto.

Den beskattningsbara personen skall styrka de faktiska beloppen för de utlägg ►C1 som avses i första stycket led c, ◄ och han skall inte ha rätt att dra av den mervärdesskatt som eventuellt påförts utläggen.

Artikel 80

För att förhindra skatteundandragande eller skatteflykt får medlemsstaterna i följande fall vidta åtgärder för att beskattningsunderlaget för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster där det föreligger familjeband eller andra nära personliga band, organisatoriska band, äganderättsliga band, band på grund av medlemskap, finansiella band eller juridiska band enligt medlemsstatens definition skall motsvara marknadsvärdet:

Om ersättningen är lägre än marknadsvärdet och mottagaren av leveransen eller tillhandahållandet inte har full avdragsrätt enligt artiklarna 167–171 och artiklarna 173–177.

▼A1

Om ersättningen är lägre än marknadsvärdet, leverantören inte har full avdragsrätt enligt artiklarna 167–171 och 173–177 och leveransen eller tillhandahållandet omfattas av ett undantag från skatteplikt enligt artiklarna 132, 135, 136, 371, 375, 376, 377, 378.2, 379.2 eller 380–390c.

▼B

Om ersättningen är högre än marknadsvärdet och leverantören eller tillhandahållaren inte har full avdragsrätt enligt artiklarna 167–171 och artiklarna 173–177.

►C1 Vid tillämpningen av första stycket ◄ får även bandet mellan arbetsgivare och arbetstagare eller mellan arbetsgivaren och arbetstagarens familj eller alla andra personer som står arbetstagaren nära betraktas som juridiskt band.

Vid tillämpningen av valfriheten i punkt 1 får medlemsstaterna fastställa för vilka kategorier av leverantörer, tillhandahållare eller förvärvare dessa åtgärder skall tillämpas.

Medlemsstaterna skall informera mervärdesskattekommittén om nationella lagstiftningsåtgärder som antagits i enlighet med punkt 1 såvida det inte rör sig om åtgärder som godkänts av rådet före den 13 augusti 2006 i enlighet med artikel 27.1–27.4 i direktiv 77/388/EEG och som fortsätter att gälla enligt punkt 1 i den här artikeln.

Artikel 81

De medlemsstater som den 1 januari 1993 inte utnyttjade möjligheten att tillämpa en reducerad skattesats med stöd av artikel 98 får, om de utnyttjar den möjlighet som fastställs i artikel 89, föreskriva att beskattningsunderlaget för sådana leveranser av konstverk som avses i artikel 103.2 skall motsvara en andel av det belopp som fastställs i enlighet med artiklarna 73, 74, 76, 78 och 79.

Den andel som avses i första stycket skall fastställas på så sätt att den mervärdesskatt som skall betalas motsvarar minst 5 % av det belopp som fastställs i enlighet med artiklarna 73, 74, 76, 78 och 79.

Artikel 82

Medlemsstaterna får föreskriva att beskattningsunderlaget för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster skall innefatta värdet av sådant från skatteplikt undantaget investeringsguld som avses i artikel 346, vilket tillhandahållits av förvärvaren för att utnyttjas som bas för bearbetning och därigenom förlorar sin status som investeringsguld som är undantaget från mervärdesskatt vid leverans av sådana varor eller tillhandahållande av sådana tjänster. Det värde som skall användas är marknadsvärdet på investeringsguldet vid den tidpunkt då varorna levereras eller tjänsterna tillhandahålls.

KAPITEL 3

Gemenskapsinterna förvärv av varor

Artikel 83

För gemenskapsinterna förvärv av varor skall beskattningsunderlaget utgöras av samma poster som dem som ►C1 i enlighet med kapitel 2 ◄ används för att bestämma beskattningsunderlaget för leverans av samma varor inom medlemsstatens territorium. Särskilt skall, för de transaktioner som avses i artiklarna 21 och 22 och som likställs med gemenskapsinterna förvärv av varor, beskattningsunderlaget utgöras av varornas eller liknande varors inköpspris eller, i avsaknad av ett inköpspris, självkostnadspris, bestämda vid den tidpunkt då transaktionerna sker.

Artikel 84

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att punktskatt som skall betalas eller har betalats av den som gör ett gemenskapsinternt förvärv av en punktskattepliktig vara ingår i beskattningsunderlaget i enlighet med ►C1 artikel 78 första stycket led a. ◄

Om den som gör ett gemenskapsinternt förvärv av varor efter förvärvet erhåller återbetalning av punktskatt som betalats i den medlemsstat varifrån varorna försänts eller transporterats, skall beskattningsunderlaget nedsättas i motsvarande mån i den medlemsstat inom vars territorium det gemenskapsinterna förvärvet av varor ägde rum.

KAPITEL 4

Import av varor

Artikel 85

För import av varor skall beskattningsunderlaget utgöras av det värde som i enlighet med gällande gemenskapsbestämmelser fastställts som tullvärdet.

Artikel 86

Följande poster skall ingå i beskattningsunderlaget, i den mån de inte redan ingår:

Skatter, tullar, avgifter och övriga pålagor som påförs utanför importmedlemsstaten och sådana som påförs med anledning av importen, med undantag för den mervärdesskatt som skall tas ut.

Bikostnader såsom provisions-, emballage-, transport- och försäkringskostnader, som uppkommer fram till varornas första bestämmelseort inom importmedlemsstatens territorium samt bikostnader som härrör från transport till en annan bestämmelseort i gemenskapen, om denna är känd när den beskattningsgrundande händelsen inträffar.

I punkt 1 b avses med första bestämmelseort den ort som anges på fraktsedeln eller varje annan handling med vars hjälp varorna införs i importmedlemsstaten. Om ingen sådan angivelse finns, skall platsen för den första omlastningen i importmedlemsstaten anses vara första bestämmelseort.

Artikel 87

Följande poster skall inte ingå i beskattningsunderlaget:

Prisnedsättningar som rabatt för förtida betalning.

Prisreduktioner och rabatter som förvärvaren beviljas och som han erhåller vid den tidpunkt då importen äger rum.

Artikel 88

När varor som tillfälligt exporterats ut ur gemenskapen återimporteras efter att utanför gemenskapen ha genomgått reparation, bearbetning eller anpassning eller ha blivit iståndsatta eller omarbetade, skall medlemsstaterna vidta åtgärder för att se till att de framställda varorna för mervärdesskatteändamål behandlas på samma sätt som om den nämnda behandlingen av dem hade skett inom deras territorium.

Artikel 89

De medlemsstater som den 1 januari 1993 inte utnyttjade möjligheten att tillämpa en reducerad skattesats med stöd av artikel 98 får föreskriva att beskattningsunderlaget för import av konstverk, samlarföremål och antikviteter, såsom dessa definieras i leden 2, 3 och 4 i artikel 311.1, skall motsvara en andel av det belopp som fastställs i enlighet med artiklarna 85, 86 och 87.

Den andel som avses i första stycket skall fastställas på så sätt att den mervärdesskatt som skall betalas för importen motsvarar minst 5 % av det belopp som fastställs i enlighet med artiklarna 85, 86 och 87.

KAPITEL 5

Övriga bestämmelser

Artikel 90

Vid avbeställning, hävning, icke godkännande, helt eller delvis utebliven betalning eller nedsättning av priset efter det att transaktionen ägt rum, skall beskattningsunderlaget nedsättas i motsvarande omfattning på de villkor som medlemsstaterna bestämmer.

Om betalningen helt eller delvis uteblir, får medlemsstaterna avvika från bestämmelsen i punkt 1.

Artikel 91

När uppgifter till ledning för bestämning av beskattningsunderlaget vid import uttrycks i en annan valuta än valutan i den medlemsstat i vilken bestämningen sker, skall växelkursen bestämmas i enlighet med gällande gemenskapsbestämmelser för beräkning av tullvärdet.

När uppgifter till ledning för bestämning av beskattningsunderlaget för någon annan transaktion än import av varor uttrycks i en annan valuta än valutan i den medlemsstat där bestämningen sker, skall den tillämpliga omräkningskursen vara den senaste säljkurs som vid den tidpunkt då mervärdesskatten blir utkrävbar har registrerats på den eller de mest representativa valutamarknaderna i medlemsstaten i fråga, eller en kurs som bestäms genom hänvisning till denna marknad eller dessa marknader, i enlighet med de regler som fastställts av den medlemsstaten.

▼M9

Medlemsstaterna ska i stället godta att den senaste växelkurs som offentliggjorts av Europeiska centralbanken vid den tidpunkt då skatten blir utkrävbar används. Omräkning mellan andra valutor än euro ska göras med användande av växelkursen i euro för varje valuta. Medlemsstaterna får kräva att den beskattningsbara personen underrättar dem om att denna möjlighet utnyttjats.

För vissa av de transaktioner som avses i första stycket eller för vissa kategorier av beskattningsbara personer får medlemsstaterna dock fortsätta att tillämpa den omräkningskurs som fastställs i enlighet med gällande gemenskapsbestämmelser för beräkning av tullvärdet.

▼B

Artikel 92

Vad beträffar kostnader för returemballage får medlemsstaterna fatta ett av följande beslut:

Att utesluta dem från beskattningsunderlaget och vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att detta underlag justeras om emballaget inte återlämnas,

Att låta dem ingå i beskattningsunderlaget och vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att beskattningsunderlaget justeras om emballaget faktiskt återlämnas.

AVDELNING VIII

SKATTESATSER

KAPITEL 1

Tillämpning av skattesatser

Artikel 93

Den skattesats som skall tillämpas på beskattningsbara transaktioner skall vara den som är i kraft vid tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen.

I följande fall skall den tillämpliga skattesatsen dock vara den som är i kraft när skatten blir utkrävbar:

De fall som avses i artiklarna 65 och 66.

De fall som avser gemenskapsinterna förvärv av varor.

De fall av import av varor som avses i artikel 71.1 andra stycket och 71.2.

Artikel 94

Den skattesats som skall tillämpas vid gemenskapsinterna förvärv av varor skall vara den som skulle tillämpas inom medlemsstatens territorium på leverans av motsvarande varor.

Om inte annat följer av möjligheten i artikel 103.1 att tillämpa en reducerad skattesats vid import av konstverk, samlarföremål och antikviteter, skall skattesatsen vid import av varor vara den som skulle tillämpas inom medlemsstatens territorium på leverans av samma varor.

Artikel 95

Om skattesatserna ändras får medlemsstaterna, i de fall som anges i artiklarna 65 och 66, genomföra justeringar för att ta hänsyn till den skattesats som var tillämplig vid den tidpunkt då leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna ägde rum.

Medlemsstaterna får även införa lämpliga övergångsåtgärder.

KAPITEL 2

Skattesatsernas struktur och nivåer

Avsnitt 1

Normalskattesats

Artikel 96

Medlemsstaterna skall tillämpa en normalskattesats för mervärdesskatt, som skall fastställas av varje medlemsstat som en viss procentsats av beskattningsunderlaget och som skall vara densamma för leverans av varor och tillhandahållande av tjänster.

▼M18

Artikel 97

Normalskattesatsen ska inte vara lägre än 15 %.

▼B

Avsnitt 2

Reducerade skattesatser

Artikel 98

Medlemsstaterna får tillämpa en eller två reducerade skattesatser.

De reducerade skattesatserna får endast tillämpas på leverans av varor och tillhandahållande av tjänster i de kategorier som anges i bilaga III.

▼M20

De reducerade skattesatserna får inte tillämpas på tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg, med undantag av sådana som omfattas av punkt 6 i bilaga III.

▼B

Vid tillämpningen av de reducerade skattesatser som avses i punkt 1 på varukategorier får medlemsstaterna använda Kombinerade nomenklaturen för att fastställa exakt vad respektive kategori omfattar.

Artikel 99

De reducerade skattesatserna skall fastställas som en viss procentsats av beskattningsunderlaget vilken inte får vara lägre än 5 %.

Varje reducerad skattesats skall bestämmas så, att det mervärdesskattebelopp som följer av tillämpningen av en sådan skattesats i normalfallet gör det möjligt att dra av hela den mervärdesskatt som är avdragsgill enligt artiklarna 167–171 och artiklarna 173-177.

▼M20

Genom undantag från punkterna 1 och 2 i denna artikel får de medlemsstater som den 1 januari 2017 i enlighet med unionsrätten tillämpade reducerade skattesatser som är lägre än den minimiskattesats som fastställs i denna artikel eller beviljade undantag med rätt till avdrag för den mervärdesskatt som betalats i det föregående ledet för tillhandahållandet av vissa varor som avses i punkt 6 i bilaga III, förutom de skattesatser som avses i artikel 98.1, också tillämpa samma mervärdesskattebehandling i fall där tillhandahållandet sker på elektronisk väg i enlighet med punkt 6 i bilaga III.

▼B

Artikel 100

På grundval av en rapport från kommissionen skall rådet vartannat år, med början 1994, granska tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna.

Rådet får i enlighet med artikel 93 i fördraget besluta att ändra i förteckningen över varor och tjänster i bilaga III.

Artikel 101

Senast den 30 juni 2007 skall kommissionen på grundval av en undersökning som skall genomföras av en oberoende ekonomisk tankesmedja förelägga Europaparlamentet och rådet en allmän utvärderingsrapport om effekterna av reducerade skattesatser som tillämpas på tjänster som tillhandahålls lokalt, inbegripet restaurangtjänster, särskilt när det gäller nya arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt och en väl fungerande inre marknad.

Avsnitt 3

Särskilda bestämmelser

▼M7

Artikel 102

Efter samråd med mervärdesskattekommittén får varje medlemsstat tillämpa en reducerad skattesats på leverans av naturgas, el eller fjärrvärme.

▼B

Artikel 103

Medlemsstaterna får föreskriva att den reducerade skattesats eller en av de reducerade skattesatser som de tillämpar med stöd av artiklarna 98 och 99 också skall tillämpas vid import av konstverk, samlarföremål och antikviteter, såsom dessa definieras leden 2, 3 och 4 i artikel 311.1.

När medlemsstaterna utnyttjar den möjlighet som anges i punkt 1 får de även tillämpa den reducerade skattesatsen på följande transaktioner:

Leveranser av konstverk som görs av upphovsmannen eller hans efterföljande rättsinnehavare.

Leveranser av konstverk som tillfälligt utförs av en beskattningsbar person som inte är en beskattningsbar återförsäljare, när konstverken har importerats av den beskattningsbara personen själv eller när de har levererats till honom av upphovsmannen eller hans efterföljande rättsinnehavare eller när de har gett honom rätt till fullt avdrag av mervärdesskatten.

Artikel 104

Österrike får för kommunerna Jungholz och Mittelberg (Kleines Walsertal) tillämpa en andra normalskattesats som är lägre än den tillämpliga skattesatsen för Österrike i övrigt, dock lägst 15 %.

▼M5

Artikel 104a

Cypern får tillämpa den ena av de två reducerade skattesatser som avses i artikel 98 på leverans av gasol (LPG) i tuber.

▼M5

Artikel 105

Portugal får tillämpa den ena av de två reducerade skattesatser som avses i artikel 98 på broavgifter i Lissabonområdet.

Portugal får för transaktioner som utförs i de autonoma regionerna Azorerna och Madeira och för direkt import till dessa regioner tillämpa lägre skattesatser än dem som gäller på fastlandet.

▼M5 —————

▼B

KAPITEL 4

Särskilda bestämmelser som skall tillämpas fram till införandet av en slutlig ordning

Artikel 109

Bestämmelserna i detta kapitel skall gälla fram till dess den slutliga ordning som avses i artikel 402 införs.

Artikel 110

De medlemsstater som den 1 januari 1991 beviljade undantag från skatteplikt med rätt till avdrag för mervärdesskatt som betalats i det föregående ledet eller tillämpade reducerade skattesatser som är lägre än minimisatsen i artikel 99 får fortsätta att tillämpa dessa.

De undantag från skatteplikt och reducerade skattesatser som avses i första stycket skall stå i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen och ha antagits av väl definierade sociala skäl och till förmån för slutkonsumenterna.

Artikel 111

Undantag från skatteplikt med rätt till avdrag för mervärdesskatt som betalats i det föregående ledet får på de villkor som anges i artikel 110 andra stycket fortsätta att tillämpas i följande fall:

Av Finland, på leveranser av tidningar och tidskrifter till prenumeranter samt tryckning av publikationer som distribueras till medlemmar i allmännyttiga sammanslutningar,

Av Sverige, på leveranser av tidningar, inklusive radio- och kassettidningar för synskadade, av läkemedel till sjukhus eller av läkemedel som säljs mot recept eller framställning av tidskrifter för ideella organisationer eller tjänster som har samband med sådan framställning,

▼M5

Av Malta, på leveranser av livsmedel och läkemedel.

▼B

Artikel 112

Om bestämmelserna i artikel 110 för Irlands del skulle skapa snedvridning av konkurrensen när det gäller leverans av energiprodukter för uppvärmning och belysning, får kommissionen på särskild begäran bevilja Irland tillstånd att tillämpa en reducerad skattesats på sådana leveranser, i enlighet med artiklarna 98 och 99.

I det fall som avses i första stycket skall Irland inlämna sin begäran till kommissionen tillsammans med alla nödvändiga upplysningar. Om kommissionen inte har fattat något beslut inom tre månader efter mottagandet av denna begäran, skall Irland anses ha beviljats tillstånd att tillämpa den föreslagna reducerade skattesatsen.

Artikel 113

De medlemsstater som för andra varor och tjänster än som anges i bilaga III den 1 januari 1991 i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen beviljade undantag från skatteplikt, med rätt till avdrag för mervärdesskatt som betalats i det föregående ledet, eller tillämpade reducerade skattesatser som var lägre än minimum i artikel 99 får tillämpa den reducerade skattesatsen eller den ena av de två reducerade skattesatser som avses i artikel 98 på leverans av sådana varor eller tillhandahållande av sådana tjänster.

Artikel 114

De medlemsstater som den 1 januari 1993 var tvungna att höja den normalskattesats som gällde den 1 januari 1991 med mer än 2 procent får på leveranser av varor och på tillhandahållanden av tjänster i de kategorier som anges i bilaga III tillämpa en reducerad skattesats som är lägre än minimum i artikel 99.

▼M5

Vidare får de medlemsstater som avses i första stycket tillämpa en sådan skattesats på barnkläder och barnskor samt bostäder.

▼B

Medlemsstaterna får inte med stöd av punkt 1 införa undantag med rätt till avdrag för mervärdesskatt som betalats i det föregående ledet.

▼M5

Artikel 115

De medlemsstater som den 1 januari 1991 tillämpade en reducerad skattesats på barnkläder, barnskor eller bostäder får fortsätta att tillämpa den skattesatsen på leverans av sådana varor eller tillhandahållande av sådana tjänster.

▼M5 —————

▼B

Artikel 117

▼M5 —————

▼B

Österrike får på uthyrning av fast egendom avsedd som bostad tillämpa den ena av de två reducerade skattesatser som avses i artikel 98, förutsatt att denna skattesats inte är lägre än 10 %.

Artikel 118

De medlemsstater som den 1 januari 1991 tillämpade en reducerad skattesats på andra leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster än sådana som avses i bilaga III får tillämpa den reducerade skattesatsen eller den ena av de två reducerade skattesatser som avses i artikel 98 på dessa leveranser eller tillhandahållanden, förutsatt att skattesatsen inte är lägre än 12 %.

Första stycket skall inte gälla för sådana leveranser av begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller antikviteter, såsom dessa definieras i leden 1-4 i artikel 311.1, som är föremål för mervärdesskatt i enlighet med ordningen för beskattning av vinstmarginal i artiklarna 312-325 eller ordningen för försäljning på offentlig auktion.

Artikel 119

Vid tillämpningen av artikel 118 får Österrike tillämpa en reducerad skattesats på vin som framställts i en producerande jordbrukares jordbruksföretag, förutsatt att skattesatsen inte är lägre än 12 %.

Artikel 120

Grekland får i regionerna Lesbos, Chios, Samos, Dodekaneserna och Cykladerna och på öarna Thasos, Norra Sporaderna, Samothrake och Skiros i Egeiska havet tillämpa skattesatser som är upp till 30 % lägre än motsvarande skattesatser på det grekiska fastlandet.

Artikel 121

De medlemsstater som den 1 januari 1993 betraktade beställningsarbete som leverans av varor får på leveranser enligt avtal om beställningsarbete tillämpa den skattesats som är tillämplig på den vara som framställs genom beställningsarbetet.

I första stycket avses med leveranser enligt avtal om beställningsarbete att den som har åtagit sig arbetet till sin kund levererar lös egendom som han har tillverkat eller satt samman med hjälp av material eller föremål som kunden i detta syfte har ställt till hans förfogande, oavsett om den som har åtagit sig arbetet har levererat en del av det använda materialet eller inte.

Artikel 122

Medlemsstaterna får tillämpa en reducerad skattesats på leverans av levande växter och andra produkter från blomsterodling, inklusive lökar, rötter och liknande produkter, snittblommor och prydnadsbladväxter, och på leverans av ved.

KAPITEL 5

Tillfälliga bestämmelser

▼M2

Artikel 123

Fram till och med den 31 december 2010 får Republiken Tjeckien fortsätta att tillämpa en reducerad skattesats på minst 5 % för tillhandahållandet av byggnadsarbeten för bostäder som inte utgör ett led i socialpolitiken och inte omfattar byggnadsmaterial.

▼M2 —————

▼B

Artikel 125

Cypern får fortsätta att bevilja undantag från skatteplikt med rätt till avdrag för mervärdesskatt som betalats i det föregående ledet på leverans av läkemedel och livsmedel, med undantag för glass, isglass, frusen yoghurt, sorbet och liknande produkter samt produkter avsedda som tilltugg (potatischips/potatisstickor, potatispuffar och liknande produkter som förpackas för konsumtion utan ytterligare beredning) ►M2 till och med den 31 december 2010 ◄ .

▼M5 —————

▼M2 —————

▼M5 —————

▼M2

Artikel 128

Polen får bevilja undantag från skatteplikt med rätt till avdrag för mervärdesskatt som betalats i det föregående ledet på leverans av vissa böcker och facktidskrifter till och med den 31 december 2010.

▼M5 —————

▼M2

Polen får fortsätta att tillämpa en reducerad skattesats som inte får understiga 3 % på livsmedel som avses i punkt 1 i bilaga III till och med den 31 december 2010.

Polen får fortsätta att tillämpa en reducerad skattesats som inte får understiga 7 % på tillhandahållande av tjänster, som inte tillhandahålls som ett led i socialpolitiken, för uppförande, renovering och ombyggnad av bostadshus, exklusive byggnadsmaterial, samt för leverans före första inflyttning av bostadshus eller del av bostadshus som avses i artikel 12.1 a till och med den 31 december 2010.

▼B

Artikel 129

▼M5 —————

▼B

Slovenien får fortsätta att tillämpa en reducerad skattesats på minst 5 % för tillhandahållandet av uppförande, renovering och underhåll av bostäder som inte ingår som ett led i socialpolitiken och inte omfattar byggnadsmaterial ►M2 till och med den 31 december 2010 ◄ .

▼M26

Artikel 129a

Medlemsstaterna får vidta en av följande åtgärder:

Tillämpa en reducerad skattesats på leverans av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik av covid-19 och på tillhandahållande av tjänster som nära sammanhänger med dessa produkter.

Bevilja undantag från skatteplikt med rätt till avdrag för mervärdesskatt som betalats i det föregående ledet på leverans av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik av covid-19 och på tillhandahållande av tjänster som nära sammanhänger med dessa produkter.

Endast medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik av covid-19 som överensstämmer med tillämpliga krav i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/79/EG ( 1 ) eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/746 ( 2 ) och annan tillämplig unionslagstiftning ska kunna omfattas av de åtgärder som föreskrivs i första stycket.

Medlemsstaterna får bevilja undantag från skatteplikt med rätt till avdrag för mervärdesskatt som betalats i det föregående ledet på leverans av covid-19-vacciner och på tillhandahållande av tjänster som nära sammanhänger med dessa vacciner.

Endast covid-19-vacciner som godkänts av kommissionen eller medlemsstater ska omfattas av det undantag som föreskrivs i första stycket.

Denna artikel ska vara tillämplig till och med den 31 december 2022.

▼M2 —————

▼B

AVDELNING IX

UNDANTAG FRÅN SKATTEPLIKT

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 131

Undantagen från skatteplikt i kapitlen 2–9 skall tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av övriga gemenskapsbestämmelser och i enlighet med de villkor som medlemsstaterna fastställer för att säkerställa en korrekt och enkel tillämpning av dessa undantag och förhindra skatteundandragande, skatteflykt eller missbruk.

KAPITEL 2

Undantag för vissa verksamheter av hänsyn till allmänintresset

Artikel 132

Medlemsstaterna skall undanta följande transaktioner från skatteplikt:

Tjänster och därmed förenade varuleveranser som tillhandahålls av det offentliga postväsendet, med undantag för persontransporter och telekommunikationstjänster.

Sjukhusvård och sjukvård samt transaktioner nära knutna till dessa, som utförs av offentligrättsliga organ eller under jämförbara sociala betingelser av sjukhus, centrum för medicinsk behandling eller diagnos och andra i vederbörlig ordning erkända inrättningar av liknande art.

Sjukvårdande behandling som ges av medicinska eller paramedicinska yrkesutövare såsom dessa definieras av medlemsstaten i fråga.

Leveranser av organ, blod och mjölk från människor.

Tillhandahållande av tjänster av tandtekniker inom ramen för deras yrkesutövning samt leveranser av tandproteser av tandläkare och tandtekniker.

Tillhandahållande av tjänster av fristående grupper av personer vilka bedriver en verksamhet som är undantagen från mervärdesskatt eller för vilken de inte är en beskattningsbar person, i syfte att tillhandahålla medlemmarna av dessa grupper tjänster som är direkt nödvändiga för att bedriva denna verksamhet, om grupperna endast begär ersättning av sina medlemmar för deras andel av gemensamma utgifter, förutsatt att undantaget inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen.

Tillhandahållanden av tjänster och leveranser av varor med nära anknytning till hjälparbete eller socialt trygghetsarbete, däribland sådana som görs av ålderdomshem, av offentligrättsliga organ eller av andra organ som av medlemsstaten i fråga är erkända som organ av social karaktär.

Tillhandahållanden av tjänster och leveranser av varor med nära anknytning till skydd av barn och ungdomar vilka görs av offentligrättsliga organ eller andra organ som av medlemsstaten i fråga är erkända som organ av social karaktär.

Undervisning och fostran av barn och ungdomar, skolundervisning, universitetsutbildning, yrkesutbildning och fortbildning samt tillhandahållande av tjänster och leverans av varor med nära anknytning därtill, som utförs av offentligrättsliga organ med detta syfte eller av andra organ som av medlemsstaten i fråga är erkända som organ med liknande syften.

Undervisning som ges privat av lärare och som avser skolundervisning eller universitetsutbildning.

Tillhandahållande av personal av religiösa eller filosofiska institutioner för de verksamheter som avses i b, g, h och i, i syfte att ge själavård.

Tillhandahållanden av tjänster och leveranser av varor med nära anknytning därtill som görs till medlemmarna i deras gemensamma intresse av organisationer som utan vinstsyfte verkar i politiskt, fackligt, religiöst, patriotiskt, filosofiskt, filantropiskt eller medborgerligt syfte, mot en medlemsavgift som bestäms i enlighet med organets stadgar, förutsatt att undantaget inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen.

Vissa tillhandahållanden av tjänster med nära anknytning till idrottslig eller fysisk träning vilka görs av organisationer utan vinstsyfte till personer som ägnar sig åt idrott eller fysisk träning.

Vissa tillhandahållanden av kulturella tjänster och leveranser av varor med nära anknytning därtill vilka görs av offentligrättsliga organ eller av andra kulturella organ som är erkända av medlemsstaten i fråga.

Tillhandahållande av tjänster och leverans av varor vilka görs av organisationer vars transaktioner är undantagna från skatteplikt i enlighet med b, g, h, i, l, m och n, i samband med penninginsamlingsevenemang som anordnas uteslutande till förmån för organisationen själv, förutsatt att undantaget inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen.

Transport av sjuka eller skadade personer i för ändamålet särskilt utformade fordon vilken utförs av organ med vederbörligt tillstånd.

Icke-kommersiell verksamhet som utförs av offentliga radio- och televisionsorgan.

Medlemsstaterna får för tillämpningen av punkt 1 o införa nödvändiga restriktioner, särskilt vad beträffar antalet evenemang eller de intäktsbelopp som kan undantas.

Artikel 133

Medlemsstaterna får, när det gäller andra organ än offentligrättsliga organ, i varje enskilt fall göra undantagen i artikel 132.1 b, g, h, i, l, m och n beroende av att ett eller flera av följande villkor är uppfyllda:

Organen i fråga får inte ha som mål att systematiskt sträva efter att uppnå vinst, och vinster som ändå uppstår får inte delas ut utan skall avsättas för bibehållande eller förbättring av de tjänster som tillhandahålls.

Organen i fråga skall ledas och förvaltas på huvudsakligen frivillig basis av personer som inte har något direkt eller indirekt intresse, vare sig själva eller genom en mellanman, av verksamhetens resultat.

De priser som organen sätter skall vara godkända av de offentliga myndigheterna eller inte överstiga sådana priser eller, när det gäller transaktioner vars pris inte är föremål för godkännande, vara lägre än de priser som debiteras för liknande tjänster av kommersiella företag som måste betala mervärdesskatt.

Undantagen får inte befaras vålla snedvridning av konkurrensen till skada för kommersiella företag som måste betala mervärdesskatt.

De medlemsstater som i enlighet med bilaga E i direktiv 77/388/EEG den 1 januari 1989 tog ut mervärdesskatt på de transaktioner som avses i artikel 132.1 m och n ►C1 kan även tillämpa de villkor som anges i första stycket led d i den här artikeln ◄ när undantag medges för den leverans av varor eller det tillhandahållanden av tjänster som utförs av offentligrättsliga organ.

Artikel 134

Tillhandahållande av tjänster eller leverans av varor skall i följande fall inte omfattas av undantaget från skatteplikt som avses i artikel 132.1 b, g, h, i, l, m och n:

När transaktionerna inte är absolut nödvändiga för att de undantagna transaktionerna skall kunna utföras.

När det grundläggande syftet med transaktionerna är att vinna ytterligare intäkter åt organet genom transaktioner som utförs i direkt konkurrens med kommersiella företag som måste betala mervärdesskatt.

KAPITEL 3

Undantag för andra verksamheter

Artikel 135

Medlemsstaterna skall undanta följande transaktioner från skatteplikt:

Försäkrings- och återförsäkringstransaktioner, inbegripet tjänster med anknytning till sådana transaktioner som utförs av försäkringsmäklare och försäkringsagenter.

Beviljande av och förmedling av krediter samt förvaltning av krediter av den som beviljat krediten.

Förmedling av och annan befattning med kreditgarantier eller andra säkerheter samt förvaltning av kreditgarantier av den som beviljat kredit.

Transaktioner, inbegripet förmedling, rörande spar- och transaktionskonton, betalningar, överföringar, fordringar, checkar och andra överlåtbara skuldebrev, med undantag av indrivning av fordringar.

Transaktioner, inbegripet förmedling, rörande valuta, sedlar och mynt använda som lagligt betalningsmedel, med undantag av mynt och sedlar som är samlarobjekt, dvs. guld-, silver- eller andra metallmynt eller sedlar som normalt inte används som lagligt betalningsmedel eller som är av numismatiskt intresse.

Transaktioner, inbegripet förmedling men med undantag av förvaltning och förvar, rörande aktier, andelar i bolag eller andra sammanslutningar, obligationer och andra värdepapper, dock med uteslutande av handlingar som representerar äganderätt till varor och sådana rättigheter eller värdepapper som avses i artikel 15.2.

Förvaltning av särskilda investeringsfonder såsom dessa definieras av medlemsstaterna.

Leverans till nominella värdet av frimärken giltiga för posttjänster inom respektive medlemsstats territorium, skattemärken och andra liknande märken.

Vadslagning, lotterier och andra former av hasardspel, om inte annat följer av de villkor och begränsningar som fastställs av varje medlemsstat.

Leverans av andra byggnader eller delar därav och den mark de står utom sådana leveranser som avses i artikel 12.1 a.

Leverans av annan obebyggd mark än sådan mark för bebyggelse som avses i artikel 12.1 b.

Utarrendering och uthyrning av fast egendom.

Följande transaktioner skall inte omfattas av undantaget från skatteplikt i punkt 1 l:

Tillhandahållande av logi, såsom detta definieras i medlemsstaternas lagstiftning, inom hotellbranschen eller branscher med liknande funktion, däribland tillhandahållande av logi i semesterbyar eller på områden som iordningställts för användning som campingplatser.

Uthyrning av lokaler och platser för parkering av fordon.

Uthyrning av varaktigt installerad utrustning och maskiner.

Uthyrning av boxar.

Medlemsstaterna får besluta om ytterligare begränsningar av tillämpningsområdet för undantaget i punkt 1 l.

Artikel 136

Medlemsstaterna skall undanta följande transaktioner från skatteplikt:

▼A1

Leverans av varor som enbart används i en verksamhet som är undantagen från skatteplikt i enlighet med artiklarna 132, 135, 371, 375, 376, 377, 378.2, 379.2 och 380–390c, förutsatt att varorna inte har gett upphov till avdragsrätt.

▼B

Leverans av varor vars anskaffning eller användning inte varit berättigad till avdrag för mervärdesskatt i enlighet med artikel 176.

▼M24

Artikel 136a

Om en beskattningsbar person anses ha tagit emot och levererat varor i enlighet med artikel 14a.2 ska medlemsstaterna undanta varuleveransen till den beskattningsbara personen från skatteplikt.

▼B

Artikel 137

Medlemsstaterna får medge beskattningsbara personer rätt till valfrihet för beskattning av följande transaktioner:

Sådana finansiella transaktioner som avses i artikel 135.1 b-g.

Leveranser av byggnader eller delar därav och den mark de står på utom sådana leveranser som avses i artikel 12.1 a.

Leveranser av annan obebyggd mark än sådan mark för bebyggelse som avses i artikel 12.1 b.

Utarrendering och uthyrning av fast egendom.

Medlemsstaterna skall fastställa de närmare villkoren för utövande av den rätt till valfrihet som avses i punkt 1.

Medlemsstaterna får inskränka räckvidden av den rätten.

KAPITEL 4

Undantag i samband med gemenskapsinterna transaktioner

Avsnitt 1

Undantag för leverans av varor

Artikel 138

▼M21

Medlemsstaterna ska tillämpa undantag från skatteplikt för leverans av varor som av säljaren eller förvärvaren eller för säljarens eller förvärvarens räkning försänds eller transporteras ut ur respektive medlemsstats territorium men inom gemenskapen, om följande villkor är uppfyllda:

Varorna levereras till en annan beskattningsbar person eller till en icke beskattningsbar juridisk person som agerar i denna egenskap i en annan medlemsstat än den från vilken försändelsen eller transporten av varorna avgår.

Den beskattningsbara person eller icke beskattningsbara juridiska person till vilken leveransen görs har ett registreringsnummer för mervärdesskatt i en annan medlemsstat än den från vilken försändelsen eller transporten av varorna avgår och har meddelat leverantören detta registreringsnummer för mervärdesskatt.

▼M21

1a.

Det undantag som föreskrivs i punkt 1 ska inte tillämpas om leverantören inte har fullgjort den skyldighet som föreskrivs i artiklarna 262 och 263 att lämna in en sammanställning, eller om den inlämnade sammanställningen inte innehåller korrekta uppgifter om denna leverans enligt bestämmelserna i artikel 264, såvida inte leverantören vederbörligen kan motivera sina brister på ett sätt som är tillfredsställande för de behöriga myndigheterna.

▼B

Förutom de leveranser som avses i punkt 1 skall medlemsstaterna undanta följande transaktioner från skatteplikt:

Leverans av nya transportmedel som av säljaren eller förvärvaren eller för säljarens eller förvärvarens räkning försänds eller transporteras ut ur respektive medlemsstats territorium men inom gemenskapen till förvärvaren, om leveransen görs till en sådan beskattningsbar person eller icke beskattningsbar juridisk person vars gemenskapsinterna förvärv av varor inte är föremål för mervärdesskatt i enlighet med artikel 3.1 eller till någon annan icke beskattningsbar person.

Leverans av punktskattepliktiga varor som av säljaren eller förvärvaren eller för säljarens eller förvärvarens räkning försänds eller transporteras ut ur respektive medlemsstats territorium men inom gemenskapen till förvärvaren, om leveransen görs till en sådan beskattningsbar person eller icke beskattningsbar juridisk person vars gemenskapsinterna förvärv av andra varor än punktskattepliktiga varor inte är föremål för mervärdesskatt i enlighet med artikel 3.1 och försändelsen eller transporten av varorna utförs i enlighet med artikel 7.4 och 7.5 eller artikel 16 i direktiv 92/12/EEG.

Varuleverans i form av överföring till en annan medlemsstat vilken skulle omfattas av undantagen från skatteplikt i punkt 1 och punkt 2 a och b om den hade gjorts till en annan beskattningsbar person.

Artikel 139

Undantaget i artikel 138.1 skall inte tillämpas på leverans av varor av beskattningsbara personer som omfattas av den skattebefrielse för små företag som avses i artiklarna 282-292.

Undantaget skall inte heller tillämpas på leverans av varor till en sådan beskattningsbar person eller icke beskattningsbar juridisk person vars gemenskapsinterna förvärv av varor inte är föremål för mervärdesskatt i enlighet med artikel 3.1.

Undantaget i artikel 138.2 b skall inte tillämpas på leverans av punktskattepliktiga varor av beskattningsbara personer som omfattas av den skattebefrielse för små företag som avses i artiklarna 282–292.

Undantaget i artikel 138.1 och 138.2 b och c skall inte tillämpas på sådan leverans av varor som är föremål för mervärdesskatt i enlighet med ordningen för beskattning av vinstmarginal i artiklarna 312–325 eller ordningen för försäljning på offentlig auktion.

Undantaget i artikel 138.1 och 138.2 c skall inte tillämpas på sådan leverans av begagnade transportmedel enligt definitionen i artikel 327.3 som är föremål för mervärdesskatt i enlighet med övergångsordningen för begagnade transportmedel.

Avsnitt 2

Undantag för gemenskapsinterna förvärv av varor

Artikel 140

Medlemsstaterna skall undanta följande transaktioner från skatteplikt:

Gemenskapsinterna förvärv av varor när leverans av sådana varor av en beskattningsbar person under alla förhållanden skulle vara undantagen från skatteplikt inom deras respektive territorium.

▼M6

Gemenskapsinterna förvärv av varor vilkas import under alla förhållanden skulle vara undantagen från skatteplikt i enlighet med artikel 143.1 a, b och c samt e-l.

▼B

Gemenskapsinterna förvärv av varor när förvärvaren under alla förhållanden, i enlighet med artiklarna 170 och 171, skulle ha rätt till full återbetalning av den mervärdesskatt som skulle betalas i enlighet med artikel 2.1 b.

Artikel 141

Medlemsstaterna skall vidta särskilda åtgärder för att se till att mervärdesskatt inte tas ut på gemenskapsinterna förvärv av varor inom deras territorium, i enlighet med artikel 40, när följande villkor är uppfyllda:

Förvärvet görs av en beskattningsbar person som inte är etablerad i medlemsstaten, men som har registrerats till mervärdesskatt i en annan medlemsstat.

Förvärvet görs för en efterföljande leverans av varorna inom samma medlemsstat av den beskattningsbara person som avses i a.

De varor som på detta sätt förvärvats av den beskattningsbara person som avses i a försänds eller transporteras direkt från en annan medlemsstat än den där han har registrerats till mervärdesskatt till den person för vilken han gör den efterföljande leveransen.

Mottagaren av den efterföljande leveransen är en annan beskattningsbar person, eller en icke beskattningsbar juridisk person, som har registrerats till mervärdesskatt i samma medlemsstat.

Den mottagare som avses i d har i enlighet med artikel 197 utsetts till betalningsskyldig för mervärdesskatt som skall betalas för den leverans som görs av den beskattningsbara person som inte är etablerad i den medlemsstat där skatten skall betalas.

Avsnitt 3

Undantag för vissa transporttjänster

Artikel 142

Medlemsstaterna skall tillämpa undantag från skatteplikt för tillhandahållande av gemenskapsintern transport av varor till och från de öar som utgör de autonoma regionerna Azorerna och Madeira samt transport av varor mellan dessa öar.

KAPITEL 5

Undantag för import

Artikel 143

▼M6

Medlemsstaterna ska undanta följande transaktioner från skatteplikt:

▼B

Slutlig import av varor vars leverans av en beskattningsbar person under alla förhållanden skulle vara undantagen från skatteplikt inom respektive medlemsstats territorium.

Slutlig import av varor i enlighet med rådets direktiv 69/169/EEG ( 3 ), 83/181/EEG ( 4 ) och 2006/79/EG ( 5 ).

Slutlig import av varor i fri omsättning från ett tredje territorium som ingår i gemenskapens tullområde vilka skulle kunna komma i åtnjutande av undantaget i b om de hade importerats i enlighet med artikel 30 första stycket.

▼M16

ca)

Import av varor där mervärdesskatten ska deklareras enligt den särskilda ordningen i avdelning XII kapitel 6 avsnitt 4 och där det individuella registreringsnummer för mervärdesskatt som leverantören eller den förmedlare som agerar för dennes räkning har tilldelats enligt artikel 369q för tillämpningen av den särskilda ordningen senast vid inlämnandet av importdeklarationen har tillhandahållits den behöriga tullmyndigheten i den importerande medlemsstaten.

▼B

Import av varor som försänts eller transporterats från ett tredje territorium eller ett tredjeland till en annan medlemsstat än den där försändelsen eller transporten avslutas, om leveransen av varorna, som görs av en importör som har utsetts till eller godtagits som betalningsskyldig i enlighet med artikel 201, är undantagen från skatteplikt i enlighet med artikel 138.

Återimport av varor, i samma skick som det i vilket de exporterades, som görs av den person som exporterat dem, när varorna åtnjuter tullbefrielse.

Import av varor inom ramen för diplomatiska eller konsulära förbindelser vilka åtnjuter tullbefrielse.

▼M7

fa)

Import av varor som görs av Europeiska gemenskapen, Europeiska atomenergigemenskapen, Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsbanken eller organ som har inrättats av gemenskaperna och för vilka protokollet av den 8 april 1965 om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier gäller, inom de gränser och på de villkor som fastställs genom protokollet och avtalen om dess genomförande eller avtalen om deras säte och i den mån detta inte leder till snedvridning av konkurrensen.

▼M27

fb)

Import av varor som görs av kommissionen eller av en byrå eller ett organ som har inrättats enligt unionsrätten, om kommissionen, en sådan byrå eller ett sådant organ importerar dessa varor vid utförandet av uppgifter som den eller det tilldelats enligt unionsrätten i syfte att hantera covid-19-pandemin, såvida inte de importerade varorna, antingen direkt eller vid en senare tidpunkt, används av kommissionen eller en sådan byrå eller ett sådant organ för vidare leveranser mot ersättning.

▼M7

Import av varor som görs av andra internationella organ än dem som avses i led fa, vilka är erkända som sådana av de offentliga myndigheterna i värdmedlemsstaten, eller import som görs av medlemmar i sådana organ, inom de gränser och på de villkor som fastställs genom de internationella konventionerna om inrättande av dessa organ eller genom avtalen om deras säte.

▼B

Import av varor till en medlemsstat som är part i Nordatlantiska fördraget, om den görs av väpnade styrkor tillhörande andra stater som är parter i detta fördrag och varorna är avsedda att användas av dessa styrkor eller av den civilpersonal som åtföljer dem eller för försörjning av deras mässar eller marketenterier när dessa styrkor deltar i de gemensamma försvarsansträngningarna.

Import av varor som görs av Förenade kungarikets väpnade styrkor stationerade på ön Cypern i enlighet med fördraget om upprättandet av Republiken Cypern av den 16 augusti 1960, som är avsedd att användas av dessa styrkor eller av den civilpersonal som åtföljer dem eller för försörjning av deras mässar eller marketenterier.

Havsfiskeföretags import till hamnar av fiskeriprodukter, antingen obehandlade eller efter att de genomgått konservering för saluföring, men innan de levereras.

Centralbankers import av guld.

▼M7

Import av gas som transporteras genom ett naturgassystem eller varje nät som är anslutet till ett sådant system eller införs från ett fartyg som transporterar gas i ett naturgassystem eller ett rörledningsnät uppströms, av el eller av värme eller kyla genom nät för värme och kyla.

▼M6

Det undantag som avses i punkt 1 d ska gälla i de fall då importen av varor följs av en varuleverans som undantagits från skatteplikt enligt artikel 138.1 och 138.2 c endast om importören vid importtillfället har lämnat minst följande uppgifter till importmedlemsstatens behöriga myndigheter:

Sitt registreringsnummer för mervärdesskatt utfärdat i importmedlemsstaten eller det i importmedlemsstaten utfärdade registreringsnumret för mervärdesskatt för sin skatterepresentant som är ansvarig för betalningen av mervärdesskatt.

Registreringsnumret för mervärdesskatt för den kund till vilken varorna levereras enligt artikel 138.1, vilket har utfärdats i en annan medlemsstat, eller importörens eget registreringsnummer för mervärdesskatt utfärdat i den medlemsstat där försändelsen eller transporten avslutas, när varorna överförs enligt artikel 138.2 c.

Bevisning för att de importerade varorna är avsedda att transporteras eller försändas från importmedlemsstaten till en annan medlemsstat.

Medlemsstaterna får dock föreskriva att den bevisning som avses i led c ska lämnas till de behöriga myndigheterna endast på begäran.

▼M27

När villkoren för undantaget enligt punkt 1 fb upphör att vara tillämpliga ska kommissionen eller den byrå eller det organ som berörs underrätta den medlemsstat i vilken undantaget tillämpades, och importen av dessa varor ska vara föremål för mervärdesskatt på de villkor som gällde vid den tidpunkten.

▼B

Artikel 144

Medlemsstaterna skall tillämpa undantag från skatteplikt för tillhandahållande av tjänster i samband med import av varor om värdet av dessa tjänster ingår i beskattningsunderlaget i enlighet med artikel 86.1 b.

Artikel 145

Kommissionen skall vid behov och så snart som möjligt lämna förslag till rådet i syfte att precisera tillämpningsområdet för undantagen i artiklarna 143 och 144 och anta närmare regler för deras genomförande.

Till dess att de bestämmelser som avses i punkt 1 träder i kraft får medlemsstaterna behålla gällande nationella bestämmelser.

Medlemsstaterna får anpassa sina nationella bestämmelser för att minimera snedvridning av konkurrensen och särskilt för att förhindra utebliven beskattning eller dubbelbeskattning i gemenskapen.

Medlemsstaterna får använda de administrativa förfaranden som de anser mest lämpliga för att åstadkomma undantag från skatteplikt.

Medlemsstaterna skall anmäla gällande nationella bestämmelser, om anmälan av dessa bestämmelser inte redan har gjorts, och de bestämmelser som de antar i enlighet med punkt 2 till kommissionen, som i sin tur skall underrätta övriga medlemsstater.

KAPITEL 6

Undantag för export

Artikel 146

Medlemsstaterna skall undanta följande transaktioner från skatteplikt:

Leverans av varor som av säljaren eller för hans räkning försänds eller transporteras ut ur gemenskapen.

Leverans av varor som av en förvärvare som inte är etablerad inom deras respektive territorium eller för hans räkning försänds eller transporteras ut ur gemenskapen, med undantag av varor som transporteras av förvärvaren själv för utrustning, bunkring eller proviantering av fritidsbåtar och privatflygplan eller andra transportmedel för privat bruk.

Leverans av varor till godkända organ som exporterar dessa varor ut ur gemenskapen som ett led i sina humanitära eller undervisande verksamheter eller välgörenhetsverksamheter utanför gemenskapen.

Tillhandahållande av tjänster bestående av arbete på lös egendom som förvärvats eller importerats för att bli föremål för sådant arbete i gemenskapen och som försänds eller transporteras ut ur gemenskapen av den som tillhandahåller tjänsterna eller av köparen, om denne inte är etablerad inom respektive medlemsstats territorium, eller för tillhandahållarens eller köparens räkning.

Tillhandahållande av tjänster, inbegripet transporter och transaktioner som har samband med dessa, med undantag av sådana tillhandahållanden av tjänster som är undantagna från skatteplikt i enlighet med artiklarna 132 och 135, om tillhandahållandet av tjänster är direkt förbundet med export eller import av varor för vilka bestämmelserna i artikel 61 eller artikel 157.1 a tillämpas.

Undantaget i punkt 1 c får beviljas i form av rätt till återbetalning av mervärdesskatten.

Artikel 147

Om den leverans som avses i artikel 146.1 b gäller varor som medförs i resandes personliga bagage, skall undantaget endast gälla om följande villkor är uppfyllda:

Den resande är inte etablerad i gemenskapen.

Varorna transporteras ut ur gemenskapen före utgången av den tredje månaden efter den månad då leveransen äger rum.

Leveransens sammanlagda värde, inklusive mervärdesskatt, överstiger 175 EUR eller motsvarande värde i nationell valuta, vilket skall fastställas en gång årligen på grundval av omräkningskursen den första arbetsdagen i oktober månad och gälla från och med den 1 januari påföljande år.

Medlemsstaterna får dock undanta en leverans vars sammanlagda värde är lägre än beloppet i första stycket c.

I punkt 1 avses med en resande som inte är etablerad i gemenskapen en resande vars hemvist eller stadigvarande vistelseort inte är belägen i gemenskapen. Med hemvist eller stadigvarande vistelseort avses i detta fall den plats som anges som sådan i pass, identitetskort eller någon annan identitetshandling som den medlemsstat inom vilken leveransen äger rum godtar som identitetshandling.

Bevis om exporten skall finnas i form av fakturan, eller motsvarande handling, som skall vara påtecknad av det tullkontor där varorna lämnade gemenskapen.

Varje medlemsstat skall till kommissionen översända prov på de stämplar som den använder för det påtecknande som avses i andra stycket. Kommissionen skall vidarebefordra denna information till skattemyndigheterna i de andra medlemsstaterna.

KAPITEL 7

Undantag i samband med internationella transporter

Artikel 148

Medlemsstaterna skall undanta följande transaktioner från skatteplikt:

Leverans av varor för bunkring, tankning och proviantering av fartyg som används på öppna havet och fraktar passagerare mot betalning eller används för handels-, industri- eller fiskeriverksamhet samt fartyg som används för sjöräddning eller assistans eller för kustfiske, i det senare fallet med undantag för fartygsproviant.

Leverans av varor för bunkring, tankning och proviantering av krigsfartyg enligt KN-nummer (kombinerade nomenklaturen) 8906 10 00 som lämnar medlemsstatens territorium och är destinerade till hamnar eller ankarplatser utanför den medlemsstaten.

Leverans, ombyggnad, reparation, underhåll, befraktning och uthyrning av fartyg som avses i led a samt leverans, uthyrning, reparation och underhåll av utrustning, däribland fiskeriutrustning, som utgör en del av dessa fartyg eller används i dem.

Tillhandahållanden av andra tjänster än de som avses i led c, för att täcka direkta behov för de fartyg som avses i led a och deras laster.

Leverans av varor för bunkring, tankning och proviantering av luftfartyg som används av flygbolag som huvudsakligen bedriver internationell flygtrafik mot betalning.

Leverans, ombyggnad, reparation, underhåll, befraktning och uthyrning av sådana luftfartyg som avses i led e, samt leverans, uthyrning, reparation och underhåll av utrustning som utgör en del av dessa luftfartyg eller används i dem.

Tillhandahållanden av andra tjänster än de som avses i led f, för att täcka direkta behov för sådana luftfartyg som avses i led e och deras laster.

Artikel 149

Portugal får behandla sjö- och lufttransporter mellan de öar som utgör de autonoma regionerna Azorerna och Madeira och mellan dessa regioner och fastlandet på samma sätt som internationell transport.

Artikel 150

Kommissionen skall vid behov och så snart som möjligt lämna förslag till rådet i syfte att precisera tillämpningsområdet för undantagen i artikel 148 och anta närmare regler för deras genomförande.

Till dess att de bestämmelser som avses i punkt 1 träder i kraft får medlemsstaterna begränsa räckvidden för undantagen i artikel 148 a och b.

KAPITEL 8

Undantag för vissa med export likställda transaktioner

Artikel 151

Medlemsstaterna skall undanta följande transaktioner från skatteplikt:

Leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som utförs inom ramen för diplomatiska och konsulära förbindelser.

▼M7

aa)

Leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster till Europeiska gemenskapen, Europeiska atomenergigemenskapen, Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsbanken eller till organ som har inrättats av gemenskaperna och för vilka protokollet av den 8 april 1965 om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier gäller, inom de gränser och på de villkor som fastställs genom protokollet och avtalen om dess genomförande eller avtalen om deras säte och i den mån detta inte leder till snedvridning av konkurrensen.

▼M27

ab)

Leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster till kommissionen eller en byrå eller ett organ som har inrättats enligt unionsrätten, om kommissionen, en sådan byrå eller ett sådant organ köper in dessa varor eller tjänster vid utförandet av uppgifter som den eller det tilldelats enligt unionsrätten i syfte att hantera covid-19-pandemin, såvida inte de inköpta varorna och tjänsterna antingen direkt eller vid en senare tidpunkt används av kommissionen eller en sådan byrå eller ett sådant organ för vidare leveranser eller vidare tillhandahållanden mot ersättning.

▼M7

Leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster till andra internationella organ än dem som avses i led aa, vilka är erkända som sådana av de offentliga myndigheterna i värdmedlemsstaten, och till medlemmar av sådana organ, inom de gränser och på de villkor som fastställs genom de internationella konventionerna om upprättandet av dessa organ eller genom avtalen om deras säte.

▼B

Leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster vilka utförs i en medlemsstat som är part i Nordatlantiska fördraget och är avsedda för väpnade styrkor tillhörande andra stater som är parter i det fördraget samt avsedda att användas av dessa styrkor eller av den civilpersonal som åtföljer dem eller för försörjning av deras mässar eller marketenterier när dessa styrkor deltar i de gemensamma försvarsansträngningarna.

Leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster vilka utförs med en annan medlemsstat som bestämmelseort och är ämnade för väpnade styrkor tillhörande varje annan stat som är part i Nordatlantiska fördraget än destinationsmedlemsstaten samt avsedda att användas av dessa styrkor eller av den civilpersonal som åtföljer dem eller för försörjning av deras mässar eller marketenterier när dessa styrkor deltar i de gemensamma försvarsansträngningarna.

Leveranser av varor och tjänster till Förenade kungarikets väpnade styrkor stationerade på ön Cypern i enlighet med fördraget om upprättandet av Republiken Cypern av den 16 augusti 1960, som är avsedda att användas av dessa styrkor eller den civilpersonal som åtföljer dem eller för försörjning av deras mässar eller marketenterier.

▼M27

Undantagen i första stycket, utom det undantag som anges i led ab, ska, inom de gränser som fastställs av värdmedlemsstaten, gälla till dess att gemensamma skatteregler är införda.

▼B

När det gäller varor som inte försänds eller transporteras ut ur den medlemsstat där leveransen äger rum och när det gäller tillhandahållande av tjänster får undantaget beviljas i form av rätt till återbetalning av mervärdesskatten.

▼M27

När villkoren för undantaget enligt punkt 1 första stycket ab upphör att vara tillämpliga ska kommissionen eller den byrå eller det organ som berörs och som tog emot den undantagna leveransen eller det undantagna tillhandahållandet underrätta den medlemsstat i vilken undantaget tillämpades, och leveransen av dessa varor eller tillhandahållandet av dessa tjänster ska vara föremål för mervärdesskatt på de villkor som gällde vid den tidpunkten.

▼B

Artikel 152

Medlemsstaterna skall undanta leverans av guld till centralbanker från skatteplikt.

KAPITEL 9

Undantag för tillhandahållande av tjänster som utförs av förmedlare

Artikel 153

Medlemsstaterna skall tillämpa undantag från skatteplikt för tillhandahållande av tjänster av förmedlare som agerar i annans namn och för annans räkning, när tjänsterna utgör en del av sådana transaktioner som avses i kapitlen 6, 7 och 8 eller av transaktioner som utförs utanför gemenskapen.

Undantaget i första stycket skall inte gälla för resebyråer som i den resandes namn och för hans räkning tillhandahåller tjänster som utförs i andra medlemsstater.

KAPITEL 10

Undantag för transaktioner i samband med internationella varutransporter

Avsnitt 1

Tullager, andra lager än tullager och liknande ordningar

Artikel 154

I detta avsnitt avses med andra lager än tullager, när det gäller punktskattepliktiga varor, de platser som definieras som skatteupplag i artikel 4 b i rådets direktiv 92/12/EEG och, när det gäller icke punktskattepliktiga varor, de platser som av medlemsstaterna definieras som andra lager än tullager.

Artikel 155

Utan att det påverkar tillämpningen av gemenskapens övriga skattebestämmelser får medlemsstaterna, efter samråd med mervärdesskattekommittén, vidta särskilda åtgärder i syfte att tillämpa undantag från skatteplikt för de transaktioner som avses i detta avsnitt, eller några av dessa, förutsatt att transaktionerna inte syftar till slutlig användning eller konsumtion och att beloppet för den mervärdesskatt som skall betalas när varorna upphör att omfattas av de förfaranden eller situationer som avses i detta avsnitt motsvarar den mervärdesskatt som skulle ha betalats om var och en av transaktionerna skulle ha beskattats inom medlemsstaternas territorium.

Artikel 156

Medlemsstaterna får undanta följande transaktioner från skatteplikt:

Leverans av varor avsedda att uppvisas för tullen och, i tillämpliga fall, placeras i tillfällig förvaring.

Leverans av varor avsedda att placeras i en frizon eller ett frilager.

Leverans av varor avsedda att hänföras till ett tullagerförfarande eller ett förfarande för aktiv förädling.

Leverans av varor avsedda att införas i territorialvatten för att införlivas i borrnings- eller produktionsplattformar i avsikt att konstruera, reparera, underhålla, ändra eller utrusta sådana plattformar, eller för att förbinda sådana plattformar med fastlandet.

Leverans av varor avsedda att införas i territorialvatten för bunkring, tankning eller proviantering för borrnings- eller produktionsplattformar.

De platser som avses i punkt 1 skall vara de som definieras i gemenskapens gällande tullbestämmelser.

Artikel 157

Medlemsstaterna får undanta följande transaktioner från skatteplikt:

Import av varor som är avsedda att hänföras till ett annat lagerförfarande än tullagerförfarandet.

Leverans av varor som är avsedda att inom deras territorium hänföras till ett annat lagerförfarande än tullagerförfarandet.

Medlemsstaterna får inte föreskriva något annat lagerförfarande än tullagerförfarandet för icke punktskattepliktiga varor när dessa varor är avsedda att levereras till detaljhandelsledet.

Artikel 158

Med avvikelse från artikel 157.2 får medlemsstaterna föreskriva ett annat lagerförfarande än tullagerförfarandet i följande fall:

När varor är avsedda för skattefria butiker, för leveranser av varor avsedda att medföras i den resandes personliga bagage när det gäller resande vilka med flyg eller sjövägen beger sig till ett tredje territorium eller ett tredjeland och som är undantagna från skatteplikt i enlighet med artikel 146.1 b.

När varor är avsedda för beskattningsbara personer, för leveranser som dessa gör till resande ombord på flygplan eller fartyg under en flygning eller överfart till en ankomstort som är belägen utanför gemenskapen.

När varor är avsedda för beskattningsbara personer, för leveranser som dessa utför och som är undantagna från mervärdesskatt i enlighet med artikel 151.

När medlemsstaterna utnyttjar möjligheten till undantag från skatteplikt enligt punkt 1 a skall de vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa en korrekt och enkel tillämpning av detta undantag och förhindra eventuellt skatteundandragande, skatteflykt eller missbruk.

I punkt 1 a avses med skattefria butiker varje inrättning inom en flygplats eller hamn som uppfyller de villkor som fastställts av de behöriga myndigheterna.

Artikel 159

Medlemsstaterna får från skatteplikt undanta tillhandahållande av tjänster som hänför sig till sådana leveranser av varor som avses i artiklarna 156, 157.1 b och 158.

Artikel 160

Medlemsstaterna får undanta följande transaktioner från skatteplikt:

Leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som utförs på de platser som avses i artikel 156.1, om någon av de situationer som avses i den punkten fortsätter att gälla.

Leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som utförs på de platser som anges i artikel 157.1 b och artikel 158, om, inom deras territorium, någon av de situationer som avses i artikel 157.1 b eller i artikel 158.1 fortsätter att gälla.

Om medlemsstaterna utnyttjar den möjlighet som fastställs i punkt 1 a för transaktioner som utförs i tullager, skall de vidta nödvändiga åtgärder för att föreskriva andra lagerförfaranden än tullagerförfarandet så att det är möjligt att tillämpa punkt 1 b på dessa transaktioner när dessa avser de varor som anges i bilaga V och när de utförs i dessa andra lager än tullager.

Artikel 161

Medlemsstaterna får tillämpa undantag från skatteplikt för följande leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster med anknytning till sådana leveranser:

Leverans av sådana varor som avses i artikel 30 första stycket, med bibehållande av förfarandena för temporär import med fullständig befrielse från importtull eller för extern transitering.

Leverans av sådana varor som avses i artikel 30 andra stycket, med bibehållande av det förfarande för intern gemenskapstransitering som avses i artikel 276.

Artikel 162

Om medlemsstaterna utnyttjar den möjlighet som fastställs i detta avsnitt, skall de vidta nödvändiga åtgärder för att se till att det på gemenskapsinterna förvärv av varor som är avsedda att hänföras till något av de förfaranden eller någon av de situationer som avses i artiklarna 156, 157.1 b och 158 tillämpas samma bestämmelser som på leveranser av varor som utförs inom deras territorium under motsvarande villkor.

Artikel 163

När varor upphör att omfattas av de förfaranden eller situationer som avses i detta avsnitt och det medför att import enligt artikel 61 föreligger, skall importmedlemsstaten vidta nödvändiga åtgärder för att undvika dubbelbeskattning.

Avsnitt 2

Transaktioner som är undantagna från skatteplikt med avseende på export och inom ramen för handeln mellan medlemsstaterna

Artikel 164

Efter samråd med mervärdesskattekommittén får medlemsstaterna tillämpa undantag från skatteplikt för följande transaktioner som utförs av en beskattningsbar person eller med en beskattningsbar person som mottagare, dock högst intill ett belopp som är lika med beloppet för hans export under de närmast föregående tolv månaderna:

Gemenskapsinterna förvärv av varor som görs av en beskattningsbar person samt import och leverans av varor till en beskattningsbar person som har för avsikt att, i oförändrat skick eller efter bearbetning, exportera dem utanför gemenskapen.

Tillhandahållande av tjänster med anknytning till den beskattningsbara personens exportrörelse.

När medlemsstaterna utnyttjar möjligheten till undantag från skatteplikt enligt punkt 1 skall de, efter samråd med mervärdesskattekommittén, även låta detta undantag omfatta sådana transaktioner med anknytning till de leveranser som görs av den beskattningsbara personen på de villkor som anges i artikel 138, dock högst intill ett belopp som är lika med beloppet för de leveranser som den beskattningsbara personen utfört på samma villkor under de närmast föregående tolv månaderna.

Artikel 165

Medlemsstaterna får fastställa ett gemensamt högsta belopp för de undantag de beviljar ►C1 med stöd av artikel 164. ◄

Avsnitt 3

Gemensamma regler för avsnitten 1 och 2

Artikel 166

Kommissionen skall vid behov och så snart som möjligt lämna förslag till rådet om gemensamma regler för tillämpning av mervärdesskatt på de transaktioner som avses i avsnitten 1 och 2.

AVDELNING X

AVDRAG

KAPITEL 1

Avdragsrättens inträde och räckvidd

Artikel 167

Avdragsrätten skall inträda vid den tidpunkt då den avdragsgilla skatten blir utkrävbar.

▼M9

Artikel 167a

Medlemsstaterna får inom ramen för ett frivilligt system föreskriva att avdragsrätten för en beskattningsbar person vars mervärdesskatt endast blir utkrävbar i enlighet med artikel 66 b ska skjutas upp till dess att mervärdesskatten på de varor som levererats eller de tjänster som tillhandahållits till denne har betalats till dennes leverantör eller tillhandahållare.

Medlemsstater som tillämpar det frivilliga system som avses i första stycket ska fastställa ett tröskelvärde för beskattningsbara personer som använder systemet på deras territorium, baserat på den beskattningsbara personens årsomsättning beräknad enligt artikel 288. Det tröskelvärdet får uppgå till högst 500 000 EUR eller motsvarande värde i nationell valuta. Medlemsstater får höja detta tröskelvärde till högst 2 000 000 EUR eller motsvarande värde i nationell valuta efter att ha samrått med mervärdesskattekommittén. Sådant samråd med mervärdesskattekommittén ska emellertid inte krävas för medlemsstater som den 31 december 2012 tillämpade ett tröskelvärde som överstiger 500 000 EUR eller motsvarande värde i nationell valuta.

Medlemsstaterna ska informera mervärdesskattekommittén om den nationella lagstiftning som antas enligt första stycket.

▼B

Artikel 168

I den mån varorna och tjänsterna används för den beskattningsbara personens beskattade transaktioner skall han ha rätt att, i den medlemsstat där han utför dessa transaktioner, från den mervärdesskatt som han är skyldig att betala dra av följande belopp:

Mervärdesskatt som skall betalas eller har betalats i medlemsstaten för varor som har levererats, eller kommer att levereras, till honom eller för tjänster som har tillhandahållits, eller kommer att tillhandahållas till honom av en annan beskattningsbar person.

Mervärdesskatt som skall betalas för transaktioner som enligt artikel 18 a och artikel 27 likställs med leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster.

Mervärdesskatt som i enlighet med artikel 2.1 b i skall betalas för gemenskapsinterna förvärv av varor.

Mervärdesskatt som skall betalas för de transaktioner som avses i artiklarna 21 och 22 och som likställs med gemenskapsinterna förvärv.

Mervärdesskatt som skall betalas eller har betalats för varor som importerats till medlemsstaten.

▼M7

Artikel 168a

När fast egendom som ingår i en beskattningsbar persons rörelsetillgångar och av den beskattningsbara personen används för rörelsens verksamhet och för eget bruk eller för personalens bruk eller, mer allmänt, för rörelsefrämmande ändamål, ska mervärdesskatten på utgifter i samband med denna egendom vara avdragsgill i enlighet med principerna i artiklarna 167, 168, 169 och 173 endast i proportion till den beskattningsbara personens användning för rörelsens verksamhet.

Genom undantag från artikel 26 ska ändringar av den proportion i vilken fast egendom används enligt första stycket beaktas i enlighet med principerna i artiklarna 184–192 såsom de tillämpas i respektive medlemsstat.

Medlemsstaterna får även tillämpa punkt 1 när det gäller mervärdesskatt på utgifter i samband med andra varor som ingår i en rörelses tillgångar enligt egna angivelser.

▼B

Artikel 169

Förutom det avdrag som avses i artikel 168 skall den beskattningsbara personen ha rätt till avdrag för eller återbetalning av den mervärdesskatt som avses i den artikeln i den mån varorna eller tjänsterna används för följande transaktioner:

Transaktioner som avser de i artikel 10.1 andra stycket angivna verksamheterna, som utförs utanför den medlemsstat där skatten skall betalas eller har betalats och som skulle ha medfört rätt till avdrag för mervärdesskatt om de hade genomförts i medlemsstaten.

▼M24

Transaktioner som är undantagna från skatteplikt i enlighet med artiklarna 136a, 138, 142 eller 144, artiklarna 146–149, artiklarna 151, 152, 153 eller 156, artikel 157.1 b, artiklarna 158–161 eller artikel 164.

▼B

Transaktioner som är undantagna från skatteplikt i enlighet med artikel 135.1 a–f, om köparen är etablerad utanför gemenskapen eller om transaktionerna är direkt kopplade till varor som skall exporteras ut ur gemenskapen.

Artikel 170

▼M3

De beskattningsbara personer som i enlighet med artikel 1 i direktiv 86/560/EEG ( 6 ), artikel 2.1 och artikel 3 i direktiv 2008/9/EG ( 7 ) och artikel 171 i detta direktiv inte är etablerade i den medlemsstat där de köper varor eller tjänster eller importerar varor som belastats med mervärdesskatt har rätt till återbetalning av den erlagda mervärdesskatten i den mån varorna och tjänsterna används för

▼B

de transaktioner som avses i artikel 169,

transaktioner för vilka mervärdesskatten endast skall betalas av förvärvaren i enlighet med artiklarna 194–197 och 199.

Artikel 171

▼M3

Återbetalning av mervärdesskatt till beskattningsbara personer som inte är etablerade i den medlemsstat där de köper varor och tjänster som belastats med mervärdesskatt eller importerar varor som är belagda med mervärdesskatt, men som är etablerade i en annan medlemsstat, ska ske i enlighet med genomförandereglerna i direktiv 2008/9/EG.

▼B

Återbetalning till beskattningsbara personer som inte är etablerade inom gemenskapens territorium skall ske i enlighet med genomförandereglerna i direktiv 86/560/EEG.

De beskattningsbara personer som avses i artikel 1 i direktiv 86/560/EEG skall även vid tillämpningen av det direktivet anses vara beskattningsbara personer som inte är etablerade i gemenskapen när de i en medlemsstat köper varor och tjänster som är belagda med mervärdesskatt eller importerar varor som är belagda med mervärdesskatt och de i den medlemsstaten endast har utfört leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster för vilka mottagaren är betalningsskyldig, i enlighet med artiklarna 194–197 och artikel 199.

▼M3

Direktiv 86/560/EEG gäller inte för

enligt den återbetalande medlemsstatens lagstiftning felaktigt fakturerad mervärdesskatt,

mervärdesskatt som fakturerats för leverans av varor som enligt artikel 138 eller artikel 146.1 b är undantagna eller kan undantas från skatteplikt.

▼M3

Artikel 171a

Medlemsstaterna får i stället för att bevilja återbetalning av mervärdesskatt enligt direktiven 86/560/EEG eller 2008/9/EG avseende leveranser av varor och tillhandahållande av tjänster till en beskattningsbar person, för vilka denna person är skyldig att betala skatt enligt artiklarna 194–197 eller artikel 199, medge avdrag för denna skatt enligt förfarandet i artikel 168. Inskränkningarna i artikel 2.2 och artikel 4.2 i direktiv 86/560/EEG får bibehållas.

I detta syfte får medlemsstaterna helt undanta den beskattningsbara person som är skyldig att betala denna skatt från återbetalningsförfarandet enligt direktiven 86/560/EEG eller 2008/9/EG.

▼B

Artikel 172

Varje person som anses som en beskattningsbar person på grund av att han tillfälligtvis utför en leverans av ett nytt transportmedel på de villkor som anges i artikel 138.1 och 138.2 a skall ha rätt att i den medlemsstat i vilken leveransen äger rum dra av den mervärdesskatt som ingår i inköpspriset eller som har betalats för importen eller det gemenskapsinterna förvärvet av transportmedlet, dock högst det skattebelopp han skulle vara skyldig att betala om leveransen inte skulle vara undantagen från skatteplikt.

Avdragsrätten skall inträda och får inte utövas förrän vid tidpunkten för leveransen av det nya transportmedlet.

Medlemsstaterna skall fastställa närmare regler för tillämpningen av punkt 1.

KAPITEL 2

Proportionellt avdrag

Artikel 173

När varor och tjänster används av en beskattningsbar person såväl för transaktioner som avses i artiklarna 168, 169 och 170, vilka medför rätt till avdrag för mervärdesskatt, som för transaktioner som inte medför rätt till avdrag, skall bara den andel av mervärdesskatten vara avdragsgill som kan hänföras till de förstnämnda transaktionerna.

Den avdragsgilla andelen skall bestämmas i enlighet med artiklarna 174 och 175 för alla transaktioner som utförs av den beskattningsbara personen.

Medlemsstaterna får vidta följande åtgärder:

tillåta den beskattningsbara personen att bestämma en andel för varje gren av sin verksamhet, om han för separata räkenskaper för varje verksamhetsgren,

ålägga den beskattningsbara personen att bestämma en andel för varje verksamhetsgren och att föra separata räkenskaper för varje verksamhetsgren,

tillåta eller ålägga den beskattningsbara personen att göra avdraget på grundval av användningen av alla eller en del av varorna och tjänsterna,

tillåta eller ålägga den beskattningsbara personen att göra avdraget, i enlighet med bestämmelsen i punkt 1 första stycket, med avseende på alla varor och tjänster som används för alla transaktioner som avses där,

föreskriva att mervärdesskatt som inte medför avdragsrätt hos den beskattningsbara personen och som är ringa inte skall beaktas vid beräkningen.

Artikel 174

Den avdragsgilla andelen skall vara resultatet av ett bråk bestående av följande belopp:

I täljaren, det sammanlagda beloppet, exklusive mervärdesskatt, av den omsättning per år som kan hänföras till transaktioner som medför rätt till avdrag enligt artiklarna 168 och 169.

I nämnaren, det sammanlagda beloppet, exklusive mervärdesskatt, av den omsättning per år som kan hänföras till transaktioner som ingår i täljaren och till transaktioner som inte medför rätt till avdrag.

Medlemsstaterna får i nämnaren inräkna beloppet av andra subventioner än sådana som är direkt knutna till priset på leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster som avses i artikel 73.

Med avvikelse från punkt 1 skall vid beräkningen av den avdragsgilla andelen bortses från följande belopp:

den omsättning som kan hänföras till leverans av investeringsvaror som används av den beskattningsbara personen i hans rörelse,

den omsättning som kan hänföras till transaktioner som har karaktären av bitransaktioner till fastighets- och finansiella transaktioner,

den omsättning som kan hänföras till de transaktioner som avses i artikel 135.1 b-g i de fall de har karaktären av bitransaktioner.

När medlemsstaterna utnyttjar möjligheten i artikel 191 att inte kräva justering med avseende på investeringsvaror, får de låta köpeskillingen vid avyttring av dessa varor ingå i den avdragsgilla andelen.

Artikel 175

Den avdragsgilla andelen skall bestämmas varje år och omräknas till ett procenttal, avrundat uppåt till nästa heltal.

Den andel som skall gälla preliminärt för ett år skall vara den som beräknas på grundval av föregående års transaktioner. I avsaknad av sådana transaktioner att jämföra med, eller om transaktionerna uppgick till obetydliga belopp, skall den beskattningsbara personen under skattemyndighetens överinseende uppskatta den avdragsgilla andelen med utgångspunkt i sina prognoser.

Medlemsstaterna får dock behålla de regler som gällde hos dem den 1 januari 1979 eller, för de medlemsstater som anslutit sig till gemenskapen efter den dagen, de regler som gällde hos dem på dagen för deras anslutning.

Avdrag som görs på grundval av en sådan preliminär andel skall justeras när den slutliga andelen för året bestämts under det påföljande året.

KAPITEL 3

Begränsning av avdragsrätten

Artikel 176

Rådet skall enhälligt på kommissionens förslag besluta vilka utgifter som inte skall medföra rätt till avdrag av mervärdesskatt. Mervärdesskatt skall inte under några omständigheter vara avdragsgill för utgifter som inte strikt är av yrkesmässig karaktär, såsom utgifter för lyx, nöjen eller representation.

Till dess att de bestämmelser som avses i första stycket träder i kraft får medlemsstaterna behålla alla de avvikelser som föreskrivs i deras nationella lagstiftning den 1 januari 1979 eller, för de medlemsstater som anslutit sig till gemenskapen efter den dagen, dagen för deras anslutning.

Artikel 177

Efter samråd med mervärdesskattekommittén får varje medlemsstat av konjunkturskäl helt eller delvis undanta alla eller vissa investeringsvaror eller andra varor från avdragssystemet.

För att bibehålla identiska konkurrensvillkor får medlemsstaterna, i stället för att vägra avdrag, beskatta varor som är tillverkade av den beskattningsbara personen själv eller som han har inköpt inom gemenskapen eller importerat, på ett sådant sätt att skatten inte överstiger den mervärdesskatt som skulle ha tagits ut på förvärv av liknande varor.

KAPITEL 4

Regler om utövande av avdragsrätten

Artikel 178

För att få utöva sin rätt till avdrag skall en beskattningsbar person uppfylla följande villkor:

▼M9

För avdrag enligt artikel 168 a, avseende leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster, ska denne inneha en faktura som utfärdats I enlighet med avdelning XI kapitel 3 avsnitten 3–6.

▼B

För avdrag enligt artikel 168 b, avseende transaktioner som likställs med leverans av varor och tillhandahållande av tjänster, skall han iaktta de regler som har fastställts av varje medlemsstat.

▼M9

För avdrag enligt artikel 168 c, avseende gemenskapsinterna förvärv av varor, ska denne i den mervärdesskattedeklaration som föreskrivs i artikel 250 ange alla de uppgifter som behövs för att beräkna den mervärdesskatt som ska betalas på hans gemenskapsinterna förvärv av varor samt inneha en faktura som utfärdats i enlighet med avdelning XI kapitel 3 avsnitten 3–5.

▼B

För avdrag enligt artikel 168 d, avseende transaktioner som likställs med gemenskapsinterna förvärv av varor, skall han iaktta de regler som har fastställts av varje medlemsstat.

För avdrag enligt artikel 168 e, avseende import av varor, skall han inneha ett importdokument som uppger honom som mottagare eller importör och anger, eller medger beräkning av, den mervärdesskatt som skall betalas.

När han skall betala mervärdesskatt såsom förvärvare, vid tillämpning av artiklarna 194-197 och artikel 199, skall han iaktta de regler som har fastställts av varje medlemsstat.

Artikel 179

Den beskattningsbara personen skall göra avdraget genom att från det totala mervärdesskattebelopp som skall betalas för en given beskattningsperiod subtrahera det totala skattebelopp för vilket avdragsrätt har inträtt under samma period och utövas i enlighet med bestämmelserna i artikel 178.

Medlemsstaterna får dock, vad beträffar beskattningsbara personer som utför sådana tillfälliga transaktioner som avses i artikel 12, kräva att avdragsrätten endast utövas vid tidpunkten för leveransen.

Artikel 180

Medlemsstaterna får tillåta en beskattningsbar person att göra avdrag som inte gjorts i enlighet med artiklarna 178 och 179.

▼M9

Artikel 181

Medlemsstaterna får tillåta en beskattningsbar person som inte innehar en faktura som utfärdats i enlighet med avdelning XI kapitel 3 avsnitten 3–5 att göra det avdrag som avses i artikel 168 c för sina gemenskapsinterna förvärv av varor.

▼B

Artikel 182

Medlemsstaterna skall bestämma villkoren och reglerna för tillämpning av artiklarna 180 och 181.

Artikel 183

Om avdragen för en viss beskattningsperiod överstiger den mervärdesskatt som skall betalas får medlemsstaterna föra över det överskjutande beloppet till nästa period eller göra en återbetalning enligt de villkor som de skall fastställa.

Om det överskjutande beloppet är ringa, får medlemsstaterna dock vägra att föra över det till nästa period eller att återbetala det.

KAPITEL 5

Justering av avdrag

Artikel 184

Det ursprungliga avdraget skall justeras när det är högre eller lägre än det avdrag som den beskattningsbara personen hade rätt att göra.

Artikel 185

Justering skall särskilt göras när det efter det att mervärdesskattedeklarationen har lämnats inträffar någon förändring i de faktorer som beaktats vid bestämningen av avdragsbeloppet, däribland att köp hävs eller prisnedsättningar erhålls.

Med avvikelse från punkt 1 skall någon justering inte ske i fall då transaktioner förblir helt eller delvis obetalda eller då det har visats eller bekräftats att varor förstörts, gått förlorade eller stulits, och inte heller vid sådana uttag i syfte att skänka bort gåvor av ringa värde eller ge bort varuprov som avses i artikel 16.

I de fall då transaktioner förblir helt eller delvis obetalda och vid stöld får medlemsstaterna dock kräva justering.

Artikel 186

Medlemsstaterna skall fastställa närmare bestämmelser för tillämpningen av artiklarna 184 och 185.

Artikel 187

När det gäller investeringsvaror skall justeringen fördelas över fem år, inklusive det år då varorna förvärvades eller tillverkades.

Medlemsstaterna får dock grunda justeringen på en period av fem hela år med början från den tidpunkt då varorna först användes.

När det gäller investeringsvaror som utgör fast egendom får den period som läggs till grund för beräkningen av justeringen förlängas till högst 20 år.

Den årliga justeringen skall endast ske med avseende på en femtedel eller, om justeringsperioden har förlängts, motsvarande andel av den mervärdesskatt som har belastat investeringsvarorna.

Justeringen enligt första stycket skall göras på grundval av ändringarna i avdragsrätt under de följande åren jämfört med den avdragsrätt som gällde det år då varorna förvärvades, tillverkades eller, i förekommande fall, användes för första gången.

Artikel 188

Vid leverans under justeringsperioden skall investeringsvaror betraktas som om de fortfarande användes i den beskattningsbara personens ekonomiska verksamhet fram till och med utgången av justeringsperioden.

Den ekonomiska verksamheten skall antas vara helt skattepliktig om leveransen av de investeringsvarorna är skattepliktig.

Den ekonomiska verksamheten skall antas vara helt undantagen om leveransen av investeringsvarorna är undantagen.

Justeringen enligt punkt 1 görs en enda gång för hela den tid av justeringsperioden som återstår. Om leveransen av investeringsvarorna är undantagen får medlemsstaterna emellertid avstå från kravet på justering i den mån förvärvaren är en beskattningsbar person som använder investeringsvarorna i fråga uteslutande för transaktioner som medför rätt till avdrag.

Artikel 189

För tillämpningen av artiklarna 187 och 188 får medlemsstaterna vidta följande åtgärder:

Definiera begreppet investeringsvaror.

Närmare ange det belopp av skatten som skall beaktas vid justeringen.

Vidta lämpliga åtgärder för att se till att justeringen inte medför några omotiverade fördelar.

Tillåta administrativa förenklingar.

Artikel 190

Vid tillämpningen av artiklarna 187, 188, 189 och 191 får medlemsstaterna som investeringsvaror betrakta tjänster med egenskaper liknande dem som normalt tillskrivs investeringsvaror.

Artikel 191

Om tillämpningen av artiklarna 187 och 188 i någon medlemsstat ger en försumbar effekt, får den medlemsstaten efter samråd med mervärdesskattekommittén avstå från att tillämpa artiklarna med hänsyn till den samlade effekten av mervärdesskatten i medlemsstaten i fråga och till behovet av administrativa förenklingar, förutsatt att detta inte leder till snedvridning av konkurrensen.

Artikel 192

Om den beskattningsbara personen övergår från att beskattas på normalt sätt till att beskattas enligt en särskild ordning eller omvänt, får medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att den beskattningsbara personen inte skall otillbörligen gynnas eller otillbörligen missgynnas.

AVDELNING XI

SKYLDIGHETER FÖR BESKATTNINGSBARA PERSONER OCH FÖR VISSA ICKE BESKATTNINGSBARA PERSONER

KAPITEL 1

Skyldigheter avseende betalning

Avsnitt 1

Personer som är betalningsskyldiga för mervärdesskatt till staten

▼M3

Artikel 192a

Vid tillämpningen av detta avsnitt ska en beskattningsbar person som har ett fast etableringsställe inom den medlemsstats territorium där skatten ska betalas, anses vara en beskattningsbar person som inte är etablerad inom den medlemsstaten om följande villkor är uppfyllda:

Personen utför en beskattningsbar leverans av varor eller ett beskattningsbart tillhandahållande av tjänster i den medlemsstaten.

Leverans av dessa varor eller tillhandahållande av dessa tjänster sker utan medverkan av leverantörens eller tillhandahållarens etableringsställe inom den medlemsstatens territorium.

▼C5

Artikel 193

Mervärdesskatt skall betalas av den beskattningsbara person som utför en beskattningsbar leverans av varor eller ett beskattningsbart tillhandahållande av tjänster, utom i de fall då skatten skall betalas av en annan person i enlighet med artiklarna 194–199b och artikel 202.

▼B

Artikel 194

När den beskattningsbara leveransen av varor eller det beskattningsbara tillhandahållandet av tjänster utförs av en beskattningsbar person som inte är etablerad i den medlemsstat där skatten skall betalas, får medlemsstaterna föreskriva att mottagaren av leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster skall vara betalningsskyldig.

Medlemsstaterna skall fastställa villkoren för tillämpningen av punkt 1.

Artikel 195

Mervärdesskatten skall betalas av de personer som är registrerade till mervärdesskatt i den medlemsstat där skatten skall betalas och till vilka varor levereras enligt villkoren i artiklarna 38 och 39, om leveransen genomförs av en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landets territorium.

▼M3

Artikel 196

Mervärdesskatt ska betalas av beskattningsbara personer eller icke beskattningsbara juridiska personer registrerade till mervärdesskatt som köper sådana tjänster som avses i artikel 44, om tjänsterna tillhandahålls av en beskattningsbar person som inte är etablerad i medlemsstaten.

▼B

Artikel 197

Mervärdesskatt skall betalas av mottagaren av en leverans av varor när följande villkor är uppfyllda:

Den beskattningsbara transaktionen utgörs av en leverans av varor som görs på de villkor som anges i artikel 141.

Mottagaren av denna leverans av varor är en annan beskattningsbar person eller en icke beskattningsbar juridisk person, som är registrerad till mervärdesskatt i den medlemsstat där leveransen görs.

▼M9

Den faktura som har utfärdats av den beskattningsbara person som inte är etablerad i varumottagarens medlemsstat har upprättats i enlighet med kapitel 3 avsnitten 3-5.

▼B

Om en skatterepresentant utsetts till betalningsskyldig, i enlighet med artikel 204, får medlemsstaterna fastställa en avvikelse från punkt 1 i den här artikeln.

Artikel 198

Vid beskattning enligt artikel 352 av särskilda transaktioner avseende investeringsguld mellan en beskattningsbar person som är verksam på en reglerad guldmarknad och en annan beskattningsbar person som inte är verksam på denna marknad skall medlemsstaterna utse förvärvaren till betalningsskyldig för mervärdesskatten.

När en förvärvare som inte är verksam på en reglerad guldmarknad är en beskattningsbar person som skall registrera sig till mervärdesskatt i den medlemsstat där skatten skall betalas endast för de transaktioner som avses i artikel 352, skall säljaren fullgöra de skattemässiga skyldigheterna på förvärvarens vägnar i enlighet med bestämmelserna i denna medlemsstat.

När en leverans av guld i råvaruform eller i form av halvfärdiga produkter med en renhet av minst 325/1 000 eller en leverans av investeringsguld enligt definitionen i artikel 344.1 görs av en beskattningsbar person som utnyttjat någon av valmöjligheterna i artiklarna 348, 349 och 350, får medlemsstaterna utse förvärvaren till betalningsskyldig.

Medlemsstaterna skall fastställa förfaranden och villkor för tillämpning av punkterna 1 och 2.

Artikel 199

Medlemsstaterna får för följande leveranser eller tillhandahållanden föreskriva att den betalningsskyldiga personen är den beskattningsbara person åt vilken leveranserna eller tillhandahållandena görs.

Tillhandahållande av byggtjänster, inbegripet reparations-, rengörings-, underhålls-, ombyggnads- och rivningstjänster avseende fast egendom, samt överlämnande av byggnadsarbeten som betraktas som leverans av varor enligt artikel 14.3.

Tillhandahållande av personal för verksamhet enligt a.

Leverans av fast egendom enligt artikel 135.1 j och k, om leverantören har valt beskattning av leveransen enligt artikel 137.

Leverans av använt material, använt material som inte kan återanvändas i befintligt tillstånd, skrot, industriavfall och annat avfall, avfall för återvinning och delvis bearbetat avfall samt leverans av vissa varor och tillhandahållande av vissa tjänster, enligt förteckningen i bilaga VI.

Leverans av varor som av en beskattningsbar person ställts som säkerhet till en annan beskattningsbar person, när denna säkerhet tas i anspråk.

Leverans av varor efter det att egendomsförbehåll överlåtits till en rättsinnehavare som utövar denna rätt.

Leverans av fast egendom som av gäldenären sålts inom ramen för ett tvångsauktionsförfarande.

Vid tillämpningen av den möjlighet som anges i punkt 1 får medlemsstaterna fastställa de leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster och de kategorier av leverantörer, tillhandahållare eller förvärvare på vilka dessa åtgärder får tillämpas.

Vid tillämpningen av punkt 1 får medlemsstaterna vidta följande åtgärder:

Föreskriva att en beskattningsbar person som även bedriver verksamhet eller utför transaktioner som inte anses vara beskattningsbar leverans av varor eller beskattningsbart tillhandahållande av tjänster i enlighet med artikel 2 skall betraktas som beskattningsbar person med avseende på leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster som denne erhållit i enlighet med punkt 1 i den här artikeln.

Föreskriva att ett icke beskattningsbart offentligrättsligt organ med avseende på leverans av varor och tillhandahållande av tjänster enligt e, f och g i punkt 1 skall betraktas som en beskattningsbar person.

▼M8

Artikel 199a

►M19 Till och med den 30 juni 2022 får medlemsstaterna för följande leveranser eller tillhandahållanden föreskriva att den betalningsskyldiga personen är den beskattningsbara person till vilken leveranserna eller tillhandahållandena görs: ◄

Överlåtelse av utsläppsrätter för växthusgaser enligt definitionen i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen ( 8 ), vilka kan överlåtas enligt artikel 12 i det direktivet.

Överlåtelse av andra enheter som verksamhetsutövare kan använda för att följa det direktivet.

▼M12

Leveranser av mobiltelefoner, i meningen apparater som har tillverkats eller anpassats för användning i förening med ett auktoriserat nät och som drivs på särskilt angivna frekvenser, oberoende av om de har någon annan användning eller inte.

Leveranser av integrerade kretsanordningar, exempelvis mikroprocessorer och centralenheter i stadiet före integrering i slutanvändningsprodukter.

Leveranser av gas och elektricitet till en beskattningsbar återförsäljare enligt definitionen i artikel 38.2.

Tillhandahållanden av certifikat för gas och elektricitet.

Tillhandahållanden av telekommunikationstjänster enligt definitionen i artikel 24.2.

Leveranser av spelkonsoler, pekdatorer och bärbara datorer.

Leveranser av spannmål och industrigrödor, inklusive oljeväxtfrön och sockerbetor, som i oförändrat skick vanligtvis inte är avsedda för slutkonsumtion.

Leveranser av råmetaller och metallhalvfabrikat, inklusive ädelmetaller, som annars inte omfattas av artikel 199.1 d, de särskilda ordningarna för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter enligt artiklarna 311–343 eller den särskilda ordningen för investeringsguld enligt artiklarna 344–356.

1a.

Medlemsstaterna får fastställa villkoren för tillämpningen av det förfarande som fastställs i punkt 1.

1b.

Tillämpningen av det förfarande som fastställs i punkt 1 på leverans av de varor eller tillhandahållandet av de tjänster förtecknade i punkt 1 c–j är beroende av införandet av lämpliga och effektiva rapporteringsskyldigheter för de beskattningsbara personer som levererar de varor eller tillhandahåller de tjänster för vilka det förfarande som fastställs i punkt 1 är tillämpligt.

▼M12

Medlemsstaterna ska informera mervärdesskattekommittén om tillämpningen av det förfarande som anges i punkt 1 innan förfarandet införs och lämna mervärdesskattekommittén information om följande:

Tillämpningsområdet för den åtgärd varigenom förfarandet tillämpas, tillsammans med bedrägeriets typ och särdrag, och en ingående beskrivning av kompletterande åtgärder, inklusive rapporteringskrav för beskattningsbara personer och kontrollåtgärder.

Vilka återgärder som har vidtagits för att informera de berörda beskattningsbara personerna om införandet av tillämpningen av förfarandet.

Utvärderingskriterier för att göra det möjligt att jämföra bedrägerier när det gäller varor och tjänster förtecknade i punkt 1 före och efter tillämpningen av förfarandet, bedrägerier när det gäller andra varor och tjänster före och efter tillämpningen av förfarandet och eventuella ökningar av andra typer av bedrägerier före och efter tillämpningen av förfarandet.

Vilket datum åtgärden för tillämpning av förfarandet inleds och vilken period som ska omfattas.

▼M8

►M12 Medlemsstater som tillämpar förfarandet i punkt 1 ska på grundval av utvärderingskriterierna i punkt 2 c lämna en rapport till kommissionen senast den 30 juni 2017. ◄ I rapporten ska det tydligt anges vilka uppgifter som ska behandlas konfidentiellt och vilka uppgifter som får offentliggöras.

Rapporten ska innehålla en detaljerad bedömning av åtgärdens samlade verkan och effektivitet, i synnerhet när det gäller

▼M12

effekterna på bedrägerier när det gäller leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som omfattas av åtgärden,

▼M8

den eventuella överflyttningen av bedrägerier till varor eller andra tjänster,

de kostnader för att följa bestämmelserna som uppstår för beskattningsbara personer till följd av åtgärden.

▼M12

Varje medlemsstat som har upptäckt någon förändring i utvecklingen av bedrägerierna på sitt territorium med avseende på de varor eller tjänster som förtecknas i punkt 1, från den dag då denna artikel träder i kraft avseende sådana varor och tjänster, ska senast den 30 juni 2017 lämna en rapport till kommissionen om detta.

Före den 1 juli 2018 ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en allmän utvärderingsrapport om effekterna av mekanismen i punkt 1 på bedrägeribekämpning.

▼M19

Artikel 199b

En medlemsstat får, i tvingande, brådskande fall och i enlighet med punkterna 2 och 3, utse mottagaren som betalningsskyldig för mervärdesskatt på specifika leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster genom avvikelse från artikel 193 som en särskild åtgärd enligt en mekanism för snabba insatser för att bekämpa plötsligt och omfattande bedrägeri som kan leda till betydande och oersättliga ekonomiska förluster.

Den särskilda åtgärden enligt en mekanism för snabba insatser ska underkastas lämpliga kontrollåtgärder av medlemsstaten med avseende på beskattningsbara personer som levererar de varor eller tjänster för vilka åtgärden gäller och ska gälla för en period om högst nio månader.

En medlemsstat som önskar införa en särskild åtgärd enligt en mekanism för snabba insatser enligt punkt 1 ska skicka en underrättelse till kommissionen med användande av det standardformulär som fastställts i enlighet med punkt 4 och samtidigt sända den till de övriga medlemsstaterna. Medlemsstaten ska förse kommissionen med uppgifter om den berörda sektorn, typ av bedrägeri och dess särdrag, förekomsten av tvingande skäl till skyndsamhet, bedrägeriets plötsliga och omfattande art och dess konsekvenser i form av betydande och oersättliga ekonomiska förluster. Om kommissionen anser att den inte har alla nödvändiga uppgifter ska den kontakta den berörda medlemsstaten inom två veckor efter att underrättelsen mottagits och ange vilka ytterligare uppgifter den behöver. Eventuella kompletterande uppgifter som den berörda medlemsstaten inkommer med till kommissionen ska samtidigt skickas till de övriga medlemsstaterna. Om de kompletterande uppgifterna som tillhandahålls inte är tillräckliga ska kommissionen underrätta den berörda medlemsstaten om detta inom en vecka.

En medlemsstat som önskar införa en särskild åtgärd enligt en mekanism för snabba insatser enligt punkt 1 i denna artikel ska samtidigt inkomma med en ansökan till kommissionen i enlighet med det förfarande som anges i artikel 395.2 och 395.3.

I tvingande, brådskande fall enligt vad som avses punkt 1 i denna artikel ska det förfarande som anges i artikel 395.2 och 395.3 avslutas inom sex månader efter det att kommissionen mottagit ansökan.

Så snart kommissionen har erhållit alla nödvändiga uppgifter för behandlingen av den underrättelse som avses i punkt 2 första stycket ska den underrätta medlemsstaterna om detta. Om den motsätter sig den särskilda åtgärden enligt en mekanism för snabba insatser ska den lämna ett negativt yttrande inom en månad efter den underrättelsen och informera den berörda medlemsstaten och mervärdesskattekommittén om detta. Om kommissionen inte har några invändningar ska den bekräfta detta skriftligen till den berörda medlemsstaten och mervärdesskattekommittén inom samma tidsperiod. Medlemsstaten får anta den särskilda åtgärden enligt en mekanism för snabba insatser från och med dagen för mottagandet av denna bekräftelse. Vid bedömningen av underrättelsen ska kommissionen ta hänsyn till skriftliga synpunkter från andra medlemsstater, som den mottagit.

Kommissionen ska anta en genomförandeakt som fastställer ett standardformulär för inlämnande av den underrättelse om den särskilda åtgärd enligt en mekanism för snabba insatser som avses i punkt 2 och av de uppgifter som avses i punkt 2 första stycket. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i punkt 5.

När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 ( 9 ) gälla och med kommitté ska för detta ändamål avses den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 58 i rådets förordning (EU) nr 904/2010 ( 10 ).

Den särskilda åtgärd enligt en mekanism för snabba insatser som föreskrivs i punkt 1 ska gälla till och med den 30 juni 2022.

▼M22

Artikel 199c

Genom undantag från artikel 193 får en medlemsstat, till och med den 30 juni 2022 införa en allmän omvänd betalningsskyldighet för gränsöverskridande handel vilken föreskriver att den person som är skyldig att betala mervärdesskatt är den beskattningsbara person till vilken varor levereras eller tjänster tillhandahålls över en tröskel på 17 500 EUR per transaktion.

En medlemsstat som önskar genomföra allmän omvänd betalningsskyldighet ska uppfylla samtliga följande villkor:

Enligt den metod och de siffror som finns i den slutliga rapporten för 2016 av den 23 augusti 2016 om mervärdesskattegapet som offentliggjorts av kommissionen hade medlemsstaten 2014 ett mervärdesskattegap, uttryckt som en procentandel av den totala mervärdesskatteskulden, på minst 5 procentenheter över gemenskapens medianvärde för mervärdesskattegapet.

Den har, på grundval av den konsekvensbedömning som åtföljde lagstiftningsförslaget för denna artikel, en karusellbedrägerinivå inom sitt totala mervärdesskattegap på mer än 25 %.

Den fastställer att andra kontrollåtgärder inte är tillräckliga för att bekämpa karusellbedrägerier inom dess territorium, särskilt genom att ange vilka kontrollåtgärder som använts och de särskilda orsakerna till deras bristande effektivitet, samt skälen till att det administrativa samarbetet på mervärdesskatteområdet varit otillräckligt.

Den fastställer att de beräknade vinster när det gäller skattemoral och skatteuppbörd som förväntas bli resultatet av införandet av allmän omvänd betalningsskyldighet överskrider den förväntade totala ytterligare bördan på företag och skattemyndigheter med minst 25 %.

Den ska fastställa att införandet av allmän omvänd betalningsskyldighet inte kommer att leda till att kostnaderna för företag och skattemyndigheter blir högre än de som användningen av andra kontrollåtgärder resulterar i.

Medlemsstaten ska till en ansökan enligt punkt 3 foga en beräkning av mervärdesskattegapet enligt den metod och de siffror som finns tillgängliga i rapporten om mervärdesskattegapet som offentliggjorts av kommissionen och som nämns i andra stycket led a i den här punkten.

Medlemsstater som tillämpar allmän omvänd betalningsskyldighet ska införa lämpliga och effektiva elektroniska rapporteringskrav för alla beskattningsbara personer och i synnerhet för beskattningsbara personer som levererar eller tar emot varor eller tjänster vilka omfattas av allmän omvänd betalningsskyldighet för att säkerställa att den allmänna omvända betalningsskyldigheten fungerar effektivt i praktiken och övervakas väl.

De medlemsstater som önskar tillämpa allmän omvänd betalningsskyldighet ska lämna in en ansökan till kommissionen och tillhandahålla följande information:

En detaljerad motivering som visar att de villkor som avses i punkt 1 är uppfyllda.

Startdatumet för tillämpningen av allmän omvänd betalningsskyldighet och den period som ska omfattas av den.

Åtgärder som ska vidtas för att informera de beskattningsbara personerna om tillämpningen av allmän omvänd betalningsskyldighet.

En detaljerad beskrivning av de kompletterande åtgärder som avses i punkt 2.

Om kommissionen anser att den inte har alla nödvändiga uppgifter ska den begära ytterligare uppgifter, inbegripet underliggande metoder, antaganden, studier och andra styrkande handlingar, inom en månad från mottagandet av ansökan. Den ansökande medlemsstaten ska lämna in den begärda informationen inom en månad efter det att meddelandet mottagits.

Om kommissionen anser att ansökan uppfyller de krav som avses i punkt 3 ska den senast tre månader efter att den mottagit alla nödvändiga uppgifter lägga fram ett förslag för rådet. Rådet får enhälligt på förslag av kommissionen bemyndiga den ansökande medlemsstaten att tillämpa allmän omvänd betalningsskyldighet. Om kommissionen anser att ansökan inte uppfyller kraven i punkt 3 ska den, inom samma tidsfrist, informera den ansökande medlemsstaten och rådet om skälen till detta.

Om en betydande negativ inverkan på den inre marknaden har konstaterats i enlighet med andra stycket i denna punkt ska kommissionen, senast tre månader efter att den mottagit alla nödvändiga uppgifter, föreslå att alla genomförandebeslut som avses i punkt 4 upphävs, tidigast sex månader efter ikraftträdandet av det första genomförandebeslut som tillåter en medlemsstat att tillämpa allmän omvänd betalningsskyldighet. Ett sådant upphävande ska anses vara antaget av rådet, såvida detta inte enhälligt beslutar att förkasta kommissionens förslag inom 30 dagar från kommissionens antagande av detta.

En betydande negativ inverkan ska anses föreligga om följande villkor är uppfyllda:

Minst en medlemsstat, som inte tillämpar allmän omvänd betalningsskyldighet, meddelar kommissionen om en ökning av mervärdesskattebedrägerier inom sitt territorium till följd av tillämpningen av allmän omvänd betalningsskyldighet.

Kommissionen fastställer, bland annat på grundval av den information som lämnats av medlemsstaterna enligt led a i denna punkt, att sådan ökning av mervärdesskattebedrägerier inom deras territorium är kopplad till tillämpningen av allmän omvänd betalningsskyldighet i en eller flera medlemsstater.

Medlemsstater som tillämpar allmän omvänd betalningsskyldighet översända följande information i elektronisk form till samtliga medlemsstater

namnen på de personer som under de tolv månader som föregick tillämpningen av allmän omvänd betalningsskyldighet har varit föremål för förfaranden, oavsett om de är straffrättsliga eller förvaltningsrättsliga, avseende mervärdesskattebedrägerier, och

namnen på de personer, för juridiska personer även namnen på deras direktörer, vars mervärdesskatteregistrering är avslutad i den medlemsstaten efter införandet av allmän omvänd betalningsskyldighet, och

namnen på de personer, för juridiska personer även namnen på deras direktörer, som under två på varandra följande beskattningsperioder inte har lämnat in en mervärdesskattedeklaration efter införandet av allmän omvänd betalningsskyldighet.

Den information som avses i första stycket leden a och b ska lämnas senast tre månader efter införandet av allmän omvänd betalningsskyldighet och ska uppdateras var tredje månad därefter. Den information som avses i första stycket led c ska lämnas senast nio månader efter införandet av allmän omvänd betalningsskyldighet och ska uppdateras var tredje månad därefter.

Medlemsstater som tillämpar allmän omvänd betalningsskyldighet ska lämna en delrapport till kommissionen senast ett år efter det att allmän omvänd betalningsskyldighet börjar tillämpas. Rapporten ska innehålla en detaljerad bedömning av hur ändamålsenlig den allmänna omvända betalningsskyldigheten är. Tre månader efter utgången av tillämpningen av den allmänna omvända betalningsskyldigheten ska medlemsstater som tillämpar allmän omvänd betalningsskyldighet lämna in en slutlig rapport om dess allmänna effekter.

Medlemsstater som inte tillämpar allmän omvänd betalningsskyldighet ska lämna en delrapport till kommissionen om inverkan på deras territorium av att andra medlemsstater tillämpar allmän omvänd betalningsskyldighet. Den rapporten ska lämnas in till kommissionen inom tre månader efter att allmän omvänd betalningsskyldighet har tillämpats under minst ett år i en medlemsstat.

Om minst en medlemsstat tillämpar allmän omvänd betalningsskyldighet ska medlemsstater som inte tillämpar allmän omvänd betalningsskyldighet senast den 30 september 2022 lämna en slutlig rapport till kommissionen beträffande inverkan på deras territorium av att andra medlemsstater tillämpat allmän omvänd betalningsskyldighet.

I de rapporter som avses i punkt 6 ska medlemsstaterna utvärdera effekterna av tillämpningen av allmän omvänd betalningsskyldighet på grundval av följande utvärderingskriterier:

Utvecklingen av mervärdesskattegapet.

Utvecklingen av mervärdesskattebedrägerier, särskilt karusellbedrägeri och bedrägeri i detaljhandelsledet.

Utvecklingen av den administrativa bördan för beskattningsbara personer.

Utvecklingen av de administrativa kostnaderna för skattemyndigheterna.

I de rapporter som avses i punkt 7 ska medlemsstaterna utvärdera effekterna av tillämpningen av allmän omvänd betalningsskyldighet på grundval av följande utvärderingskriterier:

Utvecklingen av mervärdesskattebedrägerier, särskilt karusellbedrägeri och i detaljhandelsledet.

Flytt av bedrägerier från de medlemsstater som tillämpar eller har tillämpat allmän omvänd betalningsskyldighet.

▼B

Artikel 200

Mervärdesskatt skall betalas av varje person som gör ett beskattningsbart gemenskapsinternt förvärv av varor.

Artikel 201

Mervärdesskatt skall vid import betalas av den eller de personer som har utsetts till eller godtagits som betalningsskyldiga av den medlemsstat till vilken varorna importeras.

Artikel 202

Mervärdesskatt skall betalas av den person som är ansvarig för att varorna upphör att omfattas av de förfaranden eller situationer som avses i artiklarna 156, 157, 158, 160 och 161.

Artikel 203

Mervärdesskatt skall betalas av varje person som anger mervärdesskatten på en faktura.

Artikel 204

Om, vid tillämpning av artiklarna 193–197 och artiklarna 199–200, den som är betalningsskyldig är en beskattningsbar person som inte är etablerad i den medlemsstat där mervärdesskatten skall betalas, får medlemsstaterna tillåta honom att utse en skatterepresentant till betalningsskyldig.

När den beskattningsbara transaktionen utförs av en beskattningsbar person som inte är etablerad i den medlemsstat i vilken skatten skall betalas och det med det land i vilket den beskattningsbara personen har sitt säte eller är etablerad inte finns något rättsligt instrument om ömsesidigt bistånd med en räckvidd som är likartad den som föreskrivs i rådets direktiv 76/308/EEG ( 11 ) och i rådets förordning (EG) nr 1798/2003 ( 12 ), får medlemsstaterna dessutom införa bestämmelser om att en skatterepresentant som utsetts av den icke-etablerade beskattningsbara personen skall vara betalningsskyldig.

▼M24

Medlemsstaterna får emellertid inte tillämpa den valmöjlighet som avses i andra stycket på en enligt definitionen i artikel 358a.1 beskattningsbar person som har valt att omfattas av den särskilda ordningen för tjänster som tillhandahålls av beskattningsbara personer som inte är etablerade i gemenskapen.

▼B

Den valmöjlighet som avses i punkt 1 första stycket skall omfattas av de villkor och närmare regler som varje medlemsstat fastställer.

Artikel 205

I de fall som avses i artiklarna 193–200 och artiklarna 202, 203 och 204 får medlemsstaterna föreskriva att en annan person än den som är betalningsskyldig skall vara solidariskt ansvarig för betalning av mervärdesskatten.

Avsnitt 2

Bestämmelser om betalning

Artikel 206

Varje beskattningsbar person som är betalningsskyldig för mervärdesskatt skall betala nettobeloppet av denna skatt när den mervärdesskattedeklaration som avses i artikel 250 lämnas. Medlemsstaterna får dock fastställa en annan förfallodag för betalning av detta belopp eller begära preliminär betalning.

Artikel 207

Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att de personer som i enlighet med artiklarna 194–197 och artiklarna 199 och 204 anses som betalningsskyldiga i stället för en beskattningsbar person som inte är etablerad inom deras respektive territorium skall fullgöra de betalningsskyldigheter som avses i detta avsnitt.

Medlemsstaterna skall därutöver vidta nödvändiga åtgärder för att de personer som i enlighet med artikel 205 anses som solidariskt ansvariga för betalning av skatten skall fullgöra dessa betalningsskyldigheter.

Artikel 208

Om medlemsstaterna utser en förvärvare av investeringsguld till betalningsskyldig för mervärdesskatten enligt artikel 198.1 eller om de utnyttjar möjligheten enligt artikel 198.2 att till betalningsskyldig för mervärdesskatten utse en förvärvare av guld i råvaruform eller i form av halvfärdiga produkter eller av investeringsguld enligt artikel 344.1, skall de vidta nödvändiga åtgärder för att se till att denna person fullgör de betalningsskyldigheter som avses i detta avsnitt.

Artikel 209

Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att icke beskattningsbara juridiska personer som är betalningsskyldiga för skatt som skall betalas för sådana gemenskapsinterna förvärv av varor som avses i artikel 2.1 b i fullgör de betalningsskyldigheter som avses i detta avsnitt.

Artikel 210

Medlemsstaterna skall fastställa närmare regler för betalning av mervärdesskatt vid sådana gemenskapsinterna förvärv av nya transportmedel som avses i artikel 2.1 b ii samt vid sådana gemenskapsinterna förvärv av punktskattepliktiga varor som avses i artikel 2.1 b iii.

Artikel 211

Medlemsstaterna skall fastställa närmare regler för betalning av mervärdesskatt vid import av varor.

Medlemsstaterna får bl.a. föreskriva att mervärdesskatt som skall betalas på import av varor vilken företas av beskattningsbara personer, av betalningsskyldiga eller av vissa kategorier av dessa båda inte behöver betalas vid tidpunkten för importen, under förutsättning att skatten anges som sådan i den mervärdesskattedeklaration som skall lämnas enligt artikel 250.

Artikel 212

Medlemsstaterna får, om beloppet är ringa, befria beskattningsbara personer från betalning av den mervärdesskatt som skall betalas.

KAPITEL 2

Registrering

Artikel 213

Varje beskattningsbar person skall uppge när hans ekonomiska verksamhet som beskattningsbar person inleds, förändras eller upphör.

Medlemsstaterna skall tillåta, och får kräva, att denna anmälan lämnas på elektronisk väg, i enlighet med de villkor som de själva fastställer.

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 första stycket skall varje beskattningsbar person eller icke beskattningsbar juridisk person som gör gemenskapsinterna förvärv av varor vilka inte är föremål för mervärdesskatt i enlighet med artikel 3.1 uppge att han gör sådana förvärv, om villkoren i den artikeln för att sådana transaktioner inte skall vara föremål för mervärdesskatt inte längre är uppfyllda.

Artikel 214

Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att med hjälp av ett individuellt registreringsnummer identifiera följande personer:

Varje beskattningsbar person, med undantag av dem som avses i artikel 9.2, som inom medlemsstaternas respektive territorium utför sådana andra leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som medför rätt till avdrag, än leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster för vilka mervärdesskatt skall betalas uteslutande av köparen eller mottagaren i enlighet med artiklarna 194–197 och artikel 199.

Varje beskattningsbar person eller icke beskattningsbar juridisk person som gör gemenskapsinterna förvärv av varor vilka är föremål för mervärdesskatt i enlighet med artikel 2.1 b, eller som har utnyttjat möjligheten i artikel 3.3 att välja att låta sina gemenskapsinterna förvärv bli föremål för mervärdesskatt.

Varje beskattningsbar person som inom medlemsstaternas respektive territorium gör gemenskapsinterna förvärv av varor avsedda för transaktioner som han genomför utanför deras territorium och som har samband med sådana verksamheter som avses i artikel 9.1 andra stycket.

▼M3

Varje beskattningsbar person som inom medlemsstaternas respektive territorium mottar tjänster för vilka personen är skyldig att betala mervärdesskatt i enlighet med artikel 196.

Varje beskattningsbar person som är etablerad inom medlemsstaternas respektive territorium och tillhandahåller tjänster på en annan medlemsstats territorium, för vilka mervärdesskatt ska betalas uteslutande av mottagaren i enlighet med artikel 196.

▼B

Medlemsstaterna får dock underlåta att registrera vissa beskattningsbara personer som tillfälligtvis utför sådana transaktioner som avses i artikel 12.

Artikel 215

Varje individuellt registreringsnummer för mervärdesskatt skall ha ett prefix i enlighet med ISO-kod 3166 alfa 2 genom vilket den medlemsstat som tilldelat numret kan identifieras.

Grekland skall dock ha rätt att använda prefixet ”EL”.

▼M25

Prefixet ”XI” ska användas för Nordirland.

▼B

Artikel 216

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att deras registreringssystem skall göra det möjligt att särskilja de beskattningsbara personer som avses i artikel 214 och för att övergångsordningen i artikel 402 för beskattning av gemenskapsinterna transaktioner skall tillämpas korrekt.

KAPITEL 3

Fakturering

Avsnitt 1

Definitioner

▼M9

Artikel 217

I detta direktiv avses med elektronisk faktura en faktura som innehåller den information som krävs enligt detta direktiv och som har utfärdats och mottagits i ett elektroniskt format.

▼B

Avsnitt 2

Begreppet faktura

Artikel 218

Vid tillämpningen av detta direktiv skall medlemsstaterna godta som fakturor alla dokument eller meddelanden i pappersform eller i elektronisk form som uppfyller villkoren i detta kapitel.

Artikel 219

Varje handling eller meddelande med ändring av den ursprungliga fakturan och med en särskild och otvetydig hänvisning till den ursprungliga fakturan skall likställas med en faktura.

Avsnitt 3

Utfärdande av fakturor

▼M16

Artikel 219a

Fakturering ska omfattas av de tillämpliga reglerna i den medlemsstat där leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster anses ha gjorts i enlighet med bestämmelserna i avdelning V.

Med avvikelse från punkt 1 ska fakturering omfattas av följande regler:

De tillämpliga reglerna i den medlemsstat där leverantören eller tillhandahållaren har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet eller har ett fast etableringsställe från vilket leveransen eller tillhandahållandet görs eller, i avsaknad av ett sådant säte eller fast etableringsställe, den medlemsstat där leverantören eller tillhandahållaren är bosatt eller stadigvarande vistas, om

leverantören eller tillhandahållaren inte är etablerad i den medlemsstat där leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster anses ha gjorts i enlighet med bestämmelserna i avdelning V eller dennes etableringsställe i denna medlemsstat inte medverkar i leveransen eller tillhandahållandet i den mening som avses i artikel 192a b och den person som ska betala mervärdesskatten är den till vilken varorna levereras eller tjänsterna tillhandahålls, om inte förvärvaren utfärdar fakturan (självfakturering),

ii)

leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster inte anses ha gjorts i gemenskapen i enlighet med bestämmelserna i avdelning V.

De tillämpliga reglerna i den medlemsstat där den leverantör eller tillhandahållare som använder sig av en av de särskilda ordningar som avses i avdelning XII kapitel 6 är registrerad.

Punkterna 1 och 2 i denna artikel ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 244–248.

▼M9

Artikel 220

Varje beskattningsbar person ska se till att en faktura i följande fall utfärdas antingen av honom själv eller av förvärvaren eller, i hans namn och för hans räkning, av en tredje person:

För leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som han gjort till en annan beskattningsbar person eller till en icke beskattningsbar juridisk person.

▼C6

För sådana leveranser av varor som avses i artikel 33 a, utom när en beskattningsbar person utnyttjar den särskilda ordningen i avdelning XII kapitel 6 avsnitt 3.

▼M9

För sådana leveranser av varor som utförs i enlighet med villkoren i artikel 138.

För förskottsbetalningar som har gjorts till honom innan en av de leveranser av varor som avses i leden 1 och 2 utförts.

För förskottsbetalningar som har gjorts till honom av en annan beskattningsbar person eller av en icke beskattningsbar juridisk person innan tillhandahållandet av tjänsten har slutförts.

Med avvikelse från punkt 1 och utan att artikel 221.2 påverkas ska utfärdande av faktura inte krävas med avseende på tillhandahållanden av tjänster som är undantagna från skatteplikt i enlighet med artikel 135.1 a–g.

▼M9

Artikel 220a

Medlemsstaterna ska tillåta att beskattningsbara personer utfärdar en förenklad faktura i något av följande fall:

När fakturabeloppet inte överstiger 100 EUR eller motsvarande värde i nationell valuta.

När den utfärdade fakturan är en handling eller ett meddelande som betraktas som en faktura enligt artikel 219.

Medlemsstaterna ska inte tillåta beskattningsbara personer att utfärda en förenklad faktura om det krävs att fakturor ska utfärdas enligt punkterna 2 och 3 i artikel 220.1 eller om den beskattningsbara leveransen av varor eller det beskattningsbara tillhandahållandet av tjänster görs av en beskattningsbar person som inte är etablerad i den medlemsstat där mervärdesskatten ska betalas eller vars etableringsställe i den medlemsstaten inte medverkar i leveransen eller tillhandahållandet i den mening som avses i artikel 192a och mottagaren av varorna eller tjänsterna är betalningsskyldig för mervärdesskatten.

▼M9

Artikel 221

Medlemsstaterna får ålägga beskattningsbara personer skyldigheten att utfärda en faktura med de uppgifter som föreskrivs enligt artiklarna 226 eller 226b för sådana leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som inte avses i artikel 220.1.

Medlemsstaterna får ålägga beskattningsbara personer som etablerat sin verksamhet på deras territorium eller som har ett fast etableringsställe på deras territorium från vilket leveransen eller tillhandahållandet görs en skyldighet att utfärda en faktura med de uppgifter som föreskrivs i artiklarna 226 eller 226b för sådana tillhandahållanden av tjänster som undantas enligt artikel 135.1 leden a–g som dessa beskattningsbara personer utför på medlemsstaternas territorium eller utanför gemenskapen.

▼A1

Medlemsstaterna får befria beskattningsbara personer från skyldigheten i artikel 220.1 eller artikel 220a att utfärda en faktura för leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som dessa utför på medlemsstaternas territorium, om leveranserna eller tillhandahållandena är undantagna från skatteplikt med eller utan rätt till avdrag för mervärdesskatt som betalats i det föregående ledet i enlighet med artiklarna 110, 111, 125.1, 127, 128.1, 132, 135.1 h-l, 136, 371, 375, 376, 377, 378.2, 379.2 och 380–390c.

▼M9

Artikel 222

För leveranser av varor som utförs i enlighet med villkoren i artikel 138 eller tillhandahållande av tjänster för vilka förvärvaren ska betala mervärdesskatt enligt artikel 196 ska en faktura utfärdas senast den femtonde dagen i den månad som följer på den månad då den beskattningsgrundande händelsen inträffade.

För andra leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster får medlemsstaterna fastställa tidsfrister för beskattningsbara personers utfärdande av fakturor.

Artikel 223

Medlemsstaterna ska tillåta beskattningsbara personer att utfärda samlingsfakturor med uppgifter om flera separata leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster, förutsatt att mervärdesskatten på de leveranser eller tillhandahållanden som nämns i samlingsfakturan blir utkrävbar under samma kalendermånad.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 222 får medlemsstaterna tillåta att samlingsfakturor omfattar leveranser eller tillhandahållanden för vilka mervärdesskatt har blivit utkrävbar under längre tid än en kalendermånad.

Artikel 224

Fakturor får utfärdas av förvärvaren för leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som en beskattningsbar person har utfört åt honom, när det finns ett i förväg träffat avtal mellan parterna och på villkor att varje faktura blir föremål för ett förfarande för godkännande av den beskattningsbara person som utför leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster. Medlemsstaterna får kräva att sådana fakturor ska utfärdas i den beskattningsbara personens namn och för hans räkning.

Artikel 225

Medlemsstaterna får uppställa specifika krav för beskattningsbara personer om den tredje person eller förvärvare som utfärdar fakturan är etablerad i ett land med vilket det inte finns något rättsligt instrument om ömsesidigt bistånd med en räckvidd liknande den som föreskrivs i direktiv 2010/24/EU ( 13 ) och förordning (EG) nr 1798/2003 ( 14 )

▼B

Avsnitt 4

Uppgifter i fakturan

Artikel 226

Utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda bestämmelserna i detta direktiv skall endast följande uppgifter vara obligatoriska för mervärdesskatteändamål på fakturor som utfärdas i enlighet med artiklarna 220 och 221:

Datum för utfärdandet av fakturan.

Ett löpnummer baserat på en eller flera serier, som unikt identifierar fakturan.

Det registreringsnummer för mervärdesskatt som avses i artikel 214 under vilket den beskattningsbara personen har utfört leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster.

Det registreringsnummer för mervärdesskatt som avses i artikel 214 under vilket förvärvaren har erhållit en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster för vilken eller vilket han är betalningsskyldig för mervärdesskatt eller en sådan leverans av varor som avses i artikel 138.

Den beskattningsbara personens och förvärvarens fullständiga namn och adress.

De levererade varornas mängd och art eller de tillhandahållna tjänsternas omfattning och art.

Det datum då leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster utförs eller slutförs eller det datum då den förskottsbetalning som avses i artikel 220.4 och 220.5 erläggs, om ett sådant datum kan fastställas och skiljer sig från datumet för fakturans utfärdande.

▼M9

7a.

Om mervärdesskatten blir utkrävbar vid tidpunkten för betalningens mottagande i enlighet med artikel 66 b och rätten till avdrag uppkommer när den avdragsgilla skatten blir utkrävbar, uppgiften kontantmetod.

▼B

Beskattningsunderlaget för varje skattesats eller undantag från skatteplikt, priset per enhet, exklusive mervärdesskatt, samt eventuell prisnedsättning eller rabatt om dessa inte är inkluderade i priset per enhet.

Tillämpad mervärdesskattesats.

10.

Den mervärdesskatt som skall betalas, såvida inte en särskild ordning tillämpas för vilken detta direktiv utesluter en sådan uppgift.

▼M9

10a

När den förvärvare som mottagit varor eller tjänster utfärdar fakturan i stället för leverantören eller tillhandahållaren, uppgiften självfakturering.

▼M9

11.

Vid undantag från skatteplikt, en hänvisning till den tillämpliga bestämmelsen i detta direktiv eller till den motsvarande nationella bestämmelsen eller annan uppgift som anger att leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster är undantagna från skatteplikt.

▼M9

11a

När förvärvaren är betalningsskyldig för mervärdesskatten, uppgiften omvänd betalningsskyldighet.

▼B

12.

Vid leverans av ett nytt transportmedel som görs på de villkor som anges i artikel 138.1 och 138.2 a, de uppgifter som avses i artikel 2.2 b.

▼M9

13.

Vid tillämpning av ordningen för beskattning av vinstmarginal för resebyråer, uppgiften vinstmarginalbeskattning för resebyråer.

14.

Vid tillämpning av någon av de särskilda ordningarna för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter, uppgiften vinstmarginalbeskattning för begagnade varor, vinstmarginalbeskattning för konstverk respektive vinstmarginalbeskattning för samlarföremål och antikviteter.

▼B

15.

Om den som är betalningsskyldig är en skatterepresentant i den mening som avses i artikel 204, skatterepresentantens registreringsnummer för mervärdesskatt enligt artikel 214 och dennes fullständiga namn och adress.

▼M9

Artikel 226a

I de fall där fakturan utfärdas av en beskattningsbar person som inte är etablerad i den medlemsstat där skatten ska betalas eller vars etableringsställe i den medlemsstaten inte medverkar i leveransen eller tillhandahållandet i den mening som avses i artikel 192a och som gör en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster till en förvärvare som är betalningsskyldig för mervärdesskatten, får den beskattningsbara personen utelämna de uppgifter som avses i leden 8, 9 och 10 i artikel 226 och i stället med hänvisning till de levererade varornas eller tillhandahållna tjänsternas mängd eller omfattning, samt deras art, ange de beskattningsbara belopp som de motsvarar.

Artikel 226b

Vad gäller förenklade fakturor som utfärdas enligt artiklarna 220a, 221.1 och 221.2, ska medlemsstaterna kräva att åtminstone följande uppgifter anges:

Datum för utfärdandet av fakturan.

Uppgifter för identifiering av den beskattningsbara person som levererat varor eller tillhandahållit tjänster.

Uppgifter för identifiering av vilken typ av varor som levererats eller tjänster som har tillhandahållits.

Det mervärdesskattebelopp som ska betalas eller uppgifter som gör det möjligt att beräkna detta.

När den utfärdade fakturan är en handling eller ett meddelande som betraktas som en faktura enligt artikel 219, en specifik och otvetydig hänvisning till den ursprungliga fakturan samt de specifika uppgifter som ändras.

De får inte kräva andra uppgifter på fakturor än dem som avses i artiklarna 226, 227 och 230.

▼B

Artikel 227

Medlemsstaterna får kräva att beskattningsbara personer som är etablerade inom deras territorium och som där utför leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster anger förvärvarens registreringsnummer för mervärdesskatt enligt artikel 214 i andra fall än de som anges i artikel 226.4.

▼M9 —————

▼B

Artikel 229

Medlemsstaterna får inte föreskriva att fakturorna skall undertecknas.

▼M9

Artikel 230

Beloppen i fakturorna får uttryckas i vilken valuta som helst, under förutsättning att det mervärdesskattebelopp som ska betalas eller justeras anges i den nationella valutan i medlemsstaten, med användning av den omräkningsmekanism som anges i artikel 91.

▼M9 —————

▼B

Avsnitt 5

▼M9

Pappersfakturor och elektroniska fakturor

Artikel 232

Användning av elektronisk faktura måste godkännas av mottagaren.

Artikel 233

Ursprungets äkthet, innehållets integritet och läsbarheten vad gäller en faktura ska, oavsett om det gäller en pappersfaktura eller en elektronisk faktura, säkerställas från tidpunkten för utfärdandet till dess att lagringsperioden löper ut.

Varje beskattningsbar person ska fastställa hur ursprungets äkthet, innehållets integritet och läsbarheten vad gäller fakturan ska säkerställas. Detta kan uppnås med hjälp av administrativa kontroller som skapar en tillförlitlig verifieringskedja mellan en faktura och en leverans eller ett tillhandahållande.

Ursprungets äkthet avser säkerställande av leverantörens eller tillhandahållarens eller fakturautfärdarens identitet.

Innehållets integritet avser att det innehåll som krävs enligt detta direktiv inte har ändrats.

Förutom den typ av administrativa kontroller som beskrivs i punkt 1 är följande exempel på teknik som säkerställer ursprungets äkthet och innehållets integritet i fråga om en elektronisk faktura:

en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG av den 13 december 1999 om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer ( 15 ) baserat på ett kvalificerat certifikat och skapat av en säker anordning för skapande av signaturer enligt artikel 2.6 och 2.10 i direktiv 1999/93/EG.

ett elektroniskt datautbyte (EDI) enligt definitionen i artikel 2 i bilaga 1 till kommissionens rekommendation 1994/820/EG av den 19 oktober 1994 om juridiska aspekter på elektroniskt datautbyte ( 16 ), när det i avtalet om sådant datautbyte föreskrivs användning av förfaranden som säkerställer ursprungets äkthet och uppgifternas integritet.

▼M9 —————

▼M9

Artikel 235

Medlemsstaterna får fastställa särskilda villkor för elektroniska fakturor som utfärdats för varor som levererats eller tjänster som tillhandhållits på deras territorium från ett land med vilket det inte finns något rättsligt instrument om ömsesidigt bistånd med en räckvidd liknande den som föreskrivs i direktiv 2010/24/EU och förordning (EG) nr 1798/2003.

Artikel 236

I de fall då flera elektroniska fakturor översänds samlat till samma mottagare eller ställs till hans förfogande, behöver de uppgifter som är gemensamma för de olika fakturorna endast anges en gång, när all information är åtkomlig för varje faktura.

Artikel 237

Senast den 31 december 2016 ska kommissionen på grundval av en oberoende ekonomisk undersökning förelägga Europaparlamentet och rådet en allmän utvärderingsrapport om effekterna av de regler om fakturering som gäller från och med den 1 januari 2013 och särskilt om i vilken utsträckning dessa regler har lett till en faktisk minskning av företagens administrativa bördor, åtföljd om nödvändigt av ett lämpligt förslag om ändring av de berörda reglerna.

▼B

Avsnitt 6

Förenklingsåtgärder

Artikel 238

▼M9

Efter samråd med mervärdesskattekommittén och på villkor som de själva fastställer får medlemsstaterna, när det gäller fakturor för leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster, föreskriva att enbart de uppgifter som föreskrivs i artikel 226b ska anges på fakturorna i följande fall:

När fakturan är på ett belopp som överstiger 100 EUR, men inte 400 EUR, eller motsvarande värde i nationell valuta.

När handelsbruket eller administrativ praxis inom den berörda verksamhetsgrenen eller de tekniska förutsättningarna för utfärdande av dessa fakturor gör det svårt att iaktta alla de krav som anges i artiklarna 226 eller 230.

▼M9 —————

▼M9

Förenklingsåtgärden i punkt 1 får inte tillämpas när det krävs att fakturor utfärdas enligt leden 2 och 3 i artikel 220.1 eller när den beskattningsbara leveransen av varor eller det beskattningsbara tillhandahållandet av tjänster görs av en beskattningsbar person som inte är etablerad i den medlemsstat där mervärdesskatten ska betalas eller vars etableringsställe i den medlemsstaten inte medverkar i leveransen eller tillhandahållandet i den mening som avses i artikel 192a och mottagaren av varorna eller tjänsterna är betalningsskyldig för mervärdesskatten.

▼B

Artikel 239

Om medlemsstaterna utnyttjar möjligheten i artikel 272.1 b att inte tilldela beskattningsbara personer, som inte utför någon av de transaktioner som avses i artiklarna 20, 21, 22, 33, 36, 138 och 141, något registreringsnummer för mervärdesskatt, skall leverantören och förvärvaren i stället identifieras på fakturan genom ett annat nummer kallat skatteregistreringsnummer, som de berörda medlemsstaterna fastställer.

Artikel 240

De medlemsstater som utnyttjar möjligheten i artikel 272.1 b får, om ett registreringsnummer för mervärdesskatt har tilldelats den beskattningsbara personen, vidare kräva att följande uppgifter skall finnas med på fakturan:

Leverantörens registreringsnummer för mervärdesskatt och skatteregistreringsnummer, när det gäller sådana tillhandahållanden av tjänster som avses i artiklarna 44, 47, 50, 53, 54 och 55 och sådana leveranser av varor som avses i artiklarna 138 och 141

Endast leverantörens skatteregistreringsnummer eller endast registreringsnumret för mervärdesskatt, när det gäller andra leveranser av varor eller andra tillhandahållanden av tjänster.

KAPITEL 4

Räkenskaper

Avsnitt 1

Definitioner

Artikel 241

I detta kapitel avses med lagring av en faktura på elektronisk väg att data lagras med användning av utrustning för elektronisk behandling (inbegripet digital signalkomprimering) och lagring, med användning av kabel, radio, optisk teknik eller andra elektromagnetiska hjälpmedel.

Avsnitt 2

Allmänna skyldigheter

Artikel 242

Varje beskattningsbar person skall föra tillräckligt detaljerade räkenskaper för att mervärdesskatt skall kunna tillämpas och kunna kontrolleras av skattemyndigheten.

▼M16

Artikel 242a

Om en beskattningsbar person genom användning av ett elektroniskt gränssnitt, såsom en marknadsplats, en plattform, en portal eller liknande, möjliggör leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster till en icke beskattningsbar person inom gemenskapen i enlighet med bestämmelserna i avdelning V ska den beskattningsbara person som möjliggör leveransen eller tillhandahållandet vara skyldig att föra räkenskaper över dessa leveranser eller tillhandahållanden. Dessa räkenskaper ska vara så detaljerade att skattemyndigheterna i de medlemsstater där dessa leveranser eller tillhandahållanden är beskattningsbara kan avgöra om mervärdesskatten har redovisats korrekt.

De räkenskaper som avses i punkt 1 ska på begäran göras tillgängliga på elektronisk väg för de berörda medlemsstaterna.

Räkenskaperna ska bevaras i tio år efter utgången av det år då transaktionen genomfördes.

▼M9

Artikel 243

Varje beskattningsbar person ska föra ett register över varor som han har försänt eller transporterat, eller som för hans räkning har försänts eller transporterats, till en bestämmelseort utanför avgångsmedlemsstatens territorium men inom gemenskapen för transaktioner i form av värderingar av eller arbeten på eller tillfälligt bruk av dessa varor enligt artikel 17.2 f, g och h.

Varje beskattningsbar person ska föra tillräckligt detaljerade räkenskaper för att göra det möjligt att identifiera varor som försänts till honom från en annan medlemsstat av en beskattningsbar person som är registrerad till mervärdesskatt i den andra medlemsstaten eller på denna persons vägnar, i samband med tillhandahållande av tjänster i form av värdering av eller arbeten på dessa varor.

▼M21

Varje beskattningsbar person som överför varor genom arrangemang för avropslager som avses i artikel 17a ska föra register så att skattemyndigheterna kan kontrollera att den artikeln tillämpas korrekt.

Varje beskattningsbar person till vilken varor levereras genom arrangemang för avropslager som avses i artikel 17a ska föra register över dessa varor.

▼B

Avsnitt 3

Särskilda skyldigheter avseende lagring av fakturor

Artikel 244

Varje beskattningsbar person skall se till att kopior lagras av de fakturor som har utfärdats av honom själv, av hans förvärvare eller i hans namn och för hans räkning av en tredje person, liksom alla fakturor som han har mottagit.

Artikel 245

Vid tillämpningen av detta direktiv får den beskattningsbara personen bestämma platsen för lagring av alla fakturor, förutsatt att han utan otillbörligt dröjsmål kan ställa alla fakturor eller uppgifter som lagras i enlighet med artikel 244 till de behöriga myndigheternas förfogande på deras begäran.

Medlemsstaterna får ålägga beskattningsbara personer som är etablerade inom deras territorium att meddela dem lagringsplatsen, när denna är belägen utanför deras territorium.

Medlemsstaterna får dessutom ålägga en beskattningsbar person som är etablerad inom deras territorium att inom detta territorium lagra de fakturor som utfärdats av honom själv, av förvärvaren eller, i hans namn eller för hans räkning, av en tredje person, samt alla fakturor som han har mottagit, när lagringen inte sker på sådan elektronisk väg som säkerställer en fullständig åtkomst online av de berörda uppgifterna.

▼M9 —————

▼B

Artikel 247

Varje medlemsstat skall fastställa den tidsperiod under vilken beskattningsbara personer skall lagra fakturor som avser leveranser av varor eller tillhandahållande av tjänster på dess territorium och den tidsperiod under vilken fakturor som mottas av beskattningsbara personer som är etablerade på dess territorium skall lagras.

▼M9

För att se till att kraven i artikel 233 uppfylls får den medlemsstat som avses i punkt 1 kräva att fakturorna lagras i den form som de ursprungligen översändes eller ställdes till förfogande i, oavsett om detta skedde i pappersform eller elektroniskt. Om fakturorna lagras elektroniskt får medlemsstaten dessutom kräva att de uppgifter som säkerställer ursprungets äkthet och innehållets integritet hos fakturan, i enlighet med artikel 233, också ska lagras elektroniskt.

Den medlemsstat som avses i punkt 1 får uppställa särskilda villkor som förbjuder eller begränsar lagring av fakturorna i ett land med vilket det inte finns något rättsligt instrument om ömsesidigt bistånd med en räckvidd liknande den som föreskrivs i direktiv 2010/24/EU och i förordning (EG) nr 1798/2003 eller om den rätt till åtkomst på elektronisk väg, nedladdning och användning som avses i artikel 249.

▼B

Artikel 248

Medlemsstaterna får, på villkor som de själva fastställer, föreskriva en skyldighet att lagra fakturor som mottas av icke beskattningsbara personer.

Avsnitt 4

Rätt till åtkomst av elektroniskt lagrade fakturor i en annan medlemsstat

▼M9

Artikel 248a

För kontrolländamål och vad gäller fakturor som avser leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster på deras territorium och fakturor som mottas av beskattningsbara personer som är etablerade på deras territorium, får medlemsstaterna, i fråga om vissa beskattningsbara personer eller i vissa fall kräva översättning till deras officiella språk. Medlemsstaterna får emellertid inte införa något allmänt krav på att fakturorna ska översättas.

▼M9

Artikel 249

När en beskattningsbar person lagrar fakturor som denne utfärdar eller mottar på sådan elektronisk väg som säkerställer åtkomst online till uppgifterna, ska de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där den beskattningsbara personen är etablerad samt, när mervärdesskatten ska betalas i en annan medlemsstat, de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten, ha rätt att för kontrolländamål få åtkomst till, ladda ned och använda dessa fakturor.

▼B

KAPITEL 5

Deklarationer

Artikel 250

Varje beskattningsbar person skall inge en mervärdesskattedeklaration som innehåller alla uppgifter som behövs för att beräkna den skatt som är utkrävbar och de avdrag som skall göras, däribland och i den mån det är nödvändigt för att fastställa beräkningsgrunden, det sammanlagda beloppet för de transaktioner som hänför sig till skatten och avdragen i fråga samt beloppet för de transaktioner som är undantagna från skatteplikt.

Medlemsstaterna skall tillåta, och får kräva, att den mervärdesskattedeklaration som avses i punkt 1 lämnas på elektronisk väg, i enlighet med villkor som de själva fastställer.

Artikel 251

Utöver de uppgifter som avses i artikel 250 skall mervärdesskattedeklarationen för en viss beskattningsperiod också innehålla följande uppgifter:

Det sammanlagda beloppet, exklusive mervärdesskatt, för sådana leveranser av varor som avses i artikel 138 för vilka skatt blivit utkrävbar under beskattningsperioden.

Det sammanlagda beloppet, exklusive mervärdesskatt, för sådana leveranser av varor som avses i artiklarna 33 och 36 vilka ägt rum inom en annan medlemsstats territorium och för vilka skatt blivit utkrävbar under beskattningsperioden, om avgångsorten för försändelsen eller transporten av varorna är belägen inom den medlemsstat där deklarationen skall lämnas.

Det sammanlagda beloppet, exklusive mervärdesskatt, för gemenskapsinterna förvärv samt sådana med gemenskapsinterna förvärv likställda transaktioner i enlighet med artiklarna 21 eller 22, vilka har gjorts i den medlemsstat där deklarationen skall lämnas och för vilka skatt har blivit utkrävbar under beskattningsperioden.

Det sammanlagda beloppet, exklusive mervärdesskatt, för leveranser av varor som avses i artiklarna 33 och 36 vilka har ägt rum i den medlemsstat där deklarationen skall lämnas och för vilka skatt blivit utkrävbar under beskattningsperioden, om avgångsorten för försändelsen eller transporten av varorna är belägen inom en annan medlemsstats territorium.

Det sammanlagda beloppet, exklusive mervärdesskatt, för sådana leveranser av varor som ägt rum i den medlemsstat där deklarationen skall lämnas och för vilka den beskattningsbara personen har utsetts till betalningsskyldig i enlighet med artikel 197 och skatt blivit utkrävbar under beskattningsperioden.

Artikel 252

Mervärdesskattedeklarationen skall lämnas inom en av medlemsstaterna fastställd tidsperiod. Denna får inte vara längre än två månader efter utgången av varje beskattningsperiod.

Beskattningsperiodens längd skall av medlemsstaterna bestämmas till en, två eller tre månader.

Medlemsstaterna får dock fastställa andra tidsperioder, så länge dessa inte överstiger ett år.

Artikel 253

Sverige får tillämpa ett förenklat förfarande för små och medelstora företag enligt vilket mervärdesskattedeklarationen för beskattningsbara personer med enbart inhemska beskattningsbara transaktioner får lämnas inom tre månader efter utgången av beskattningsåret för direkt beskattning.

Artikel 254

För leveranser av nya transportmedel som görs på de villkor som anges i artikel 138.2 a av en beskattningsbar person som är registrerad till mervärdesskatt till en förvärvare som inte är registrerad till mervärdesskatt eller av en sådan beskattningsbar person som avses i artikel 9.2 skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att säljaren meddelar alla uppgifter som behövs för att mervärdesskatt skall kunna tillämpas och kunna kontrolleras av skattemyndigheten.

Artikel 255

Artikel 256

Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de personer, som i enlighet med artiklarna 194–197 och artikel 204 anses som betalningsskyldiga i stället för en beskattningsbar person som inte är etablerad inom deras territorium, fullgör de deklarationsskyldigheter som fastställs i detta kapitel.

Artikel 257

Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att icke beskattningsbara juridiska personer som är betalningsskyldiga för mervärdesskatt som skall betalas för sådana gemenskapsinterna förvärv av varor som avses i artikel 2.1 b i fullgör de deklarationsskyldigheter som fastställs i detta kapitel.

Artikel 258

Medlemsstaterna skall fastställa närmare regler för deklarationen när det gäller sådana gemenskapsinterna förvärv av nya transportmedel som avses i artikel 2.1 b ii och sådana gemenskapsinterna förvärv av punktskattepliktiga varor som avses i artikel 2.1 b iii.

Artikel 259

Medlemsstaterna får kräva att personer som gör sådana gemenskapsinterna förvärv av nya transportmedel som avses i artikel 2.1 b ii i sin mervärdesskattedeklaration lämnar alla uppgifter som behövs för att mervärdesskatt skall kunna tillämpas och kunna kontrolleras av skattemyndigheten.

Artikel 260

Medlemsstaterna skall fastställa närmare regler för deklarationen när det gäller import av varor.

Artikel 261

Medlemsstaterna får kräva att en beskattningsbar person lämnar en deklaration som för samtliga transaktioner som har utförts under det föregående året innehåller alla de uppgifter som avses i artiklarna 250 och 251. Denna deklaration skall även innehålla alla uppgifter som behövs för eventuella justeringar.

Medlemsstaterna skall tillåta, och får kräva, att den deklaration som avses punkt 1 lämnas på elektronisk väg, i enlighet med villkor som de själva fastställer.

KAPITEL 6

Sammanställningar

▼M21

Artikel 262

Varje beskattningsbar person som är registrerad till mervärdesskatt ska lämna in en sammanställning, där följande ska anges:

De mervärdesskatteregistrerade förvärvare till vilka han har levererat varor i enlighet med de villkor som anges i artikel 138.1 och 138.2 c.

De mervärdesskatteregistrerade förvärvare till vilka han har levererat varor som har levererats till honom genom sådana gemenskapsinterna förvärv som avses i artikel 42.

De beskattningsbara personer och de icke beskattningsbara juridiska personer som är registrerade för mervärdesskatt till vilka han har tillhandahållit andra tjänster än tjänster som är undantagna från mervärdesskatt i den medlemsstat där transaktionen är beskattningsbar och för vilka mottagaren är skyldig att betala skatt i enlighet med artikel 196.

Utöver den information som avses i punkt 1 ska varje beskattningsbar person lämna in uppgifter om registreringsnummer för mervärdesskatt för de beskattningsbara personer för vilka varorna är avsedda och till vilka varor avsänds eller transporteras enligt arrangemang för avropslager i enlighet med de villkor som anges i artikel 17a och om eventuella ändringar av de inlämnade uppgifterna.

▼M4

Artikel 263

En sammanställning ska upprättas för varje kalendermånad inom en tidsfrist på högst en månad och i enlighet med de förfaranden som medlemsstaterna fastställer.

1a.

Medlemsstaterna kan emellertid tillåta de beskattningsbara personerna, på villkor och inom gränser som medlemsstaterna får fastställa, att lämna in sammanställningen för varje kalenderkvartal inom en tidsfrist på högst en månad från och med kvartalets utgång, när beloppet för kvartalet, före mervärdesskatt, för de varuleveranser som avses i artiklarna 264.1 d och 265.1 c inte överstiger beloppet 50 000 EUR eller motsvarande belopp i nationell valuta vare sig för det aktuella kvartalet eller för något av de fyra föregående kvartalen.

Den möjlighet som ges i första stycket ska upphöra att vara tillämplig från och med utgången av den månad under vilken det totala beloppet, före mervärdesskatt, för de varuleveranser som avses i artiklarna 264.1 d och 265.1 c för det pågående kvartalet överstiger beloppet 50 000 EUR eller motsvarande belopp i nationell valuta. I sådana fall ska det inom en tidsfrist på högst en månad upprättas en sammanställning för den eller de månader som förflutit sedan kvartalets början.

1b.

Till och med den 31 december 2011 kan medlemsstaterna fastställa beloppet som avses i första stycket till 100 000 EUR eller motsvarande belopp i nationell valuta.

1c.

Medlemsstaterna kan, på villkor och inom gränser som de själva får fastställa, tillåta de beskattningsbara personerna när det gäller de tillhandahållanden av tjänster som avses i artikel 264.1 d att lämna in sammanställningen för varje kalenderkvartal inom en tidsfrist på högst en månad från och med utgången av kvartalet.

Medlemsstaterna kan i synnerhet kräva att de beskattningsbara personerna som tillhandahåller både varor och tjänster som avses i artikel 264.1 d lämnar in sammanställningen inom den tidsfrist som följer av tillämpningen av punkterna 1-1b.

Medlemsstaterna ska tillåta, och får kräva, att den sammanställning som avses i punkt 1 lämnas in genom elektronisk filöverföring, i enlighet med villkor som de själva fastställer.

▼B

Artikel 264

Sammanställningen skall innehålla följande uppgifter:

▼M3

Den beskattningsbara personens registreringsnummer för mervärdesskatt i den medlemsstat där sammanställningen ska lämnas och under vilket han har utfört leveranser av varor på villkoren i artikel 138.1 eller tillhandahållit beskattningsbara tjänster på villkoren i artikel 44.

Förvärvarens registreringsnummer för mervärdesskatt i en annan medlemsstat än den där sammanställningen ska lämnas och under vilket varorna eller tjänsterna levererats till honom eller tillhandahållits honom.

▼B

Den beskattningsbara personens registreringsnummer för mervärdesskatt i den medlemsstat där sammanställningen skall lämnas och under vilket han har utfört en sådan överföring till en annan medlemsstat som avses i artikel 138.2 c, samt det nummer under vilket han är registrerad i den medlemsstat där försändelsen eller transporten avslutades.

▼M3

För varje förvärvare av varor eller tjänster, det sammanlagda beloppet för de leveranser av varor och tjänster som utförts av den beskattningsbara personen.

▼B

För sådana leveranser av varor i form av överföring till en annan medlemsstat som avses i artikel 138.2 c, det sammanlagda beloppet för dessa leveranser, fastställt i enlighet med artikel 76.

Beloppen för de justeringar som gjorts i enlighet med artikel 90.

▼M4

Det belopp som avses i punkt 1 d ska deklareras för den inlämningsperiod som fastställs i enlighet med artikel 263.1–1c under vilken skatten blivit utkrävbar.

Det belopp som avses i punkt 1 f ska deklareras för den inlämningsperiod som fastställs i enlighet med artikel 263.1–1c under vilken justeringen anmäls till förvärvaren.

▼B

Artikel 265

För sådana gemenskapsinterna förvärv av varor som avses i artikel 42 skall den beskattningsbara person som är registrerad till mervärdesskatt i den medlemsstat som har tilldelat honom det registreringsnummer för mervärdesskatt under vilket han har gjort dessa förvärv på ett tydligt sätt ange följande uppgifter i sammanställningen:

Det registreringsnummer för mervärdesskatt i den medlemsstaten under vilket han gjort förvärvet och utfört den efterföljande leveransen av varor.

Registreringsnumret för mervärdesskatt för mottagaren av den beskattningsbara personens efterföljande leverans i den medlemsstat där försändelsen eller transporten av varorna avslutades.

För varje sådan mottagare det sammanlagda beloppet, exklusive mervärdesskatt, för de leveranser som gjorts av den beskattningsbara personen i den medlemsstat där försändelsen eller transporten av varorna avslutades.

▼M4

Det belopp som avses i punkt 1 c ska deklareras för den inlämningsperiod som fastställs i enlighet med artikel 263.1–1b under vilken skatten blivit utkrävbar.

▼B

Artikel 266

Med avvikelse från artiklarna 264 och 265 får medlemsstaterna kräva att sammanställningen innehåller ytterligare uppgifter.

Artikel 267

Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de personer som i enlighet med artiklarna 194 och 204 anses som betalningsskyldiga i stället för en beskattningsbar person som inte är etablerad inom deras territorium fullgör den skyldighet som fastställs i detta kapitel när det gäller inlämnande av sammanställningar.

Artikel 268

Medlemsstaterna får kräva att beskattningsbara personer som inom deras territorium gör gemenskapsinterna förvärv av varor samt sådana med gemenskapsinterna förvärv likställda transaktioner i enlighet med artiklarna 21 eller 22 lämnar sammanställningar med detaljerade uppgifter om dessa förvärv; sådana sammanställningar får dock inte krävas för en kortare period än en månad.

Artikel 269

Rådet får enhälligt på kommissionens förslag bemyndiga varje medlemsstat att införa sådana särskilda åtgärder som avses i artiklarna 270 och 271 för att förenkla de skyldigheter när det gäller inlämnande av sammanställningar som fastställs i detta kapitel. Sådana åtgärder får inte äventyra den behöriga övervakningen av gemenskapsinterna transaktioner.

Artikel 270

Med stöd av det bemyndigande som avses i artikel 269 får medlemsstaterna tillåta beskattningsbara personer att lämna en årlig sammanställning med uppgift om registreringsnumret för mervärdesskatt i en annan medlemsstat för varje förvärvare till vilken de har levererat varor på de villkor som anges i artikel 138.1 och 138.2 c, om de beskattningsbara personerna uppfyller följande tre villkor:

Det sammanlagda årsbeloppet, exklusive mervärdesskatt, för deras leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster, får inte med mer än 35 000 EUR eller motsvarande värde i nationell valuta överstiga den årsomsättning som används som referensnivå för tillämpning av den skattebefrielse för små företag som avses i artiklarna 282–292.

Det sammanlagda årsbeloppet, exklusive mervärdesskatt, för leveranser av varor som de utfört på de villkor som anges i artikel 138 får inte överstiga 15 000 EUR eller motsvarande värde i nationell valuta.

De leveranser av varor som de utfört på de villkor som anges i artikel 138 avser andra varor än nya transportmedel.

Artikel 271

Medlemsstater som med stöd av artikel 269 fastställer den beskattningsperiod för vilken beskattningsbara personer skall lämna den mervärdesskattedeklaration som avses i artikel 250 till längre tid än tre månader får tillåta dessa personer att lämna sammanställningen för samma period, om de uppfyller följande tre villkor:

Det sammanlagda årsbeloppet, exklusive mervärdesskatt, för deras leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster, får inte överstiga 200 000 EUR eller motsvarande värde i nationell valuta.

De leveranser av varor som de utfört på de villkor som anges i artikel 138 avser andra varor än nya transportmedel.

KAPITEL 7

Övriga bestämmelser

Artikel 272

Medlemsstaterna får befria följande beskattningsbara personer från vissa eller alla skyldigheter som avses i kapitel 2-6:

Beskattningsbara personer vars gemenskapsinterna förvärv av varor inte är föremål för mervärdesskatt i enlighet med artikel 3.1.

▼M24

Beskattningsbara personer som inte utför någon av de transaktioner som avses i artiklarna 20, 21, 22, 33, 36, 136a, 138 och 141.

▼B

Beskattningsbara personer som endast utför leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som enligt artiklarna 132, 135 och 136, artiklarna 146-149 och artiklarna 151, 152 och 153 är undantagna från skatteplikt.

Beskattningsbara personer som omfattas av den skattebefrielse för små företag som avses i artiklarna 282–292.

Beskattningsbara personer som omfattas av den gemensamma ordningen för schablonbeskattning av jordbrukare.

▼M9

Medlemsstaterna får inte befria de beskattningsbara personer som avses i led b i första stycket från faktureringsskyldigheterna enligt kapitel 3 avsnitten 3–6 och kapitel 4 avsnitt 3.

▼B

Om medlemsstaterna utnyttjar den möjlighet som anges i punkt 1 e första stycket skall de vidta de åtgärder som är nödvändiga för att övergångsordningen för beskattning av gemenskapsinterna transaktioner skall tillämpas korrekt.

Medlemsstaterna får befria andra beskattningsbara personer än sådana som avses i punkt 1 från vissa av de redovisningsskyldigheter som avses i artikel 242.

Artikel 273

Medlemsstaterna får införa andra skyldigheter som de finner nödvändiga för en riktig uppbörd av mervärdesskatten och för förebyggande av bedrägeri med förbehåll för kravet på likabehandling av inhemska transaktioner och transaktioner som utförs mellan medlemsstater av beskattningsbara personer och på villkor att dessa skyldigheter inte i handeln mellan medlemsstaterna leder till formaliteter i samband med en gränspassage.

Möjligheten i första stycket får inte användas för att införa ytterligare krav avseende fakturering utöver dem som anges i kapitel 3.

KAPITEL 8

Skyldigheter beträffande vissa import- och exporttransaktioner

Avsnitt 1

Importtransaktioner

Artikel 274

Artiklarna 275, 276 och 277 skall tillämpas på importtransaktioner som avser varor i fri omsättning vilka införs i gemenskapen från ett tredje territorium som utgör en del av gemenskapens tullområde.

Artikel 275

Formaliteterna vid import av de varor som avses i artikel 274 skall vara desamma som de som enligt gemenskapens tullbestämmelser gäller för import av varor till gemenskapens tullområde.

Artikel 276

Om försändelsen eller transporten av de varor som avses i artikel 274 avslutas på en plats som är belägen utanför den medlemsstat där varorna förs in i gemenskapen, skall varorna förflyttas i gemenskapen under det förfarande för intern gemenskapstransitering som föreskrivs i gemenskapens gällande tullbestämmelser, om de genom en deklaration hänförts till detta förfarande när de fördes in i gemenskapen.

Artikel 277

Om sådana varor som avses i artikel 274 vid den tidpunkt då de förs in i gemenskapen befinner sig i någon av de situationer som, om varorna hade importerats i den mening som avses i artikel 30 första stycket, skulle ha inneburit att de kunde omfattas av något av de förfaranden eller situationer som avses i artikel 156 eller vara hänförliga till ett förfarande för temporär import med fullständig befrielse från importtullar, skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att varorna kan vara kvar i gemenskapen på samma villkor som dem som fastställts för tillämpningen av dessa förfaranden eller situationer.

Avsnitt 2

Exporttransaktioner

Artikel 278

Artiklarna 279 och 280 skall tillämpas på exporttransaktioner som avser varor i fri omsättning vilka försänts eller transporterats från en medlemsstat till ett tredje territorium som utgör en del av gemenskapens tullområde.

Artikel 279

Formaliteterna vid export ut ur gemenskapens territorium av de varor som avses i artikel 278 skall vara desamma som gemenskapens gällande tullbestämmelser för export av varor ut ur gemenskapens tullområde.

Artikel 280

För varor som temporärt exporteras ut ur gemenskapen för att återimporteras skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att sådana varor vid återimporten till gemenskapen kan åtnjuta samma villkor som om de temporärt hade exporterats ut ur gemenskapens tullområde.

AVDELNING XII

SÄRSKILDA ORDNINGAR

KAPITEL 1

Särskild ordning för små företag

Avsnitt 1

Förenklade regler om påförande och uppbörd av skatt

Artikel 281

Medlemsstater som kan tänkas stöta på svårigheter vid tillämpningen av de normala mervärdesskattereglerna på små företag, på grund av dessas verksamhet eller struktur, får, på de villkor och inom de gränser som de fastställer och efter samråd med mervärdesskattekommittén, tillämpa förenklade regler, såsom schablonregler, för påförande och uppbörd av skatten, förutsatt att dessa regler inte leder till någon minskning av skatten.

Avsnitt 2

Skattebefrielse eller graderade skattelättnader

Artikel 282

Den skattebefrielse och de skattelättnader som fastställs i detta avsnitt skall vara tillämpliga på leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som görs av små företag.

Artikel 283

Den ordning som fastställs i detta avsnitt skall inte vara tillämplig på följande transaktioner:

Sådana tillfälligtvis utförda transaktioner som avses i artikel 12.

Leveranser av nya transportmedel som görs på de villkor som anges i artikel 138.1 och artikel 138.2 a.

Leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som utförs av en beskattningsbar person som inte är etablerad i den medlemsstat där mervärdesskatt skall betalas.

Medlemsstaterna får utesluta andra transaktioner än de som avses i punkt 1 från den ordning som fastställs i detta avsnitt.

Artikel 284

Medlemsstater som har utnyttjat den möjlighet som fastställs i artikel 14 i rådets direktiv 67/228/EEG av den 11 april 1967 om harmoniseringen av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatter – struktur och tillämpningsföreskrifter för det gemensamma systemet för mervärdesskatt ( 17 ) för att införa skattebefrielse eller graderade skattelättnader får behålla dessa liksom reglerna för deras tillämpning, om de är förenliga med mervärdesskattesystemet.

De medlemsstater som den 17 maj 1977 tillämpade skattebefrielse för beskattningsbara personer vars årsomsättning var lägre än motsvarigheten i nationell valuta till 5 000 europeiska beräkningsenheter enligt den omräkningskurs som gällde den dagen får höja denna gräns till 5 000 EUR.

De medlemsstater som tillämpade graderade skattelättnader får varken höja den övre gränsen för skattelättnaden eller göra villkoren för beviljande av den gynnsammare.

Artikel 285

De medlemsstater som inte har utnyttjat den möjlighet som fastställs i artikel 14 i rådets direktiv 67/228/EEG får tillämpa skattebefrielse för beskattningsbara personer vars årsomsättning är högst 5 000 EUR eller motsvarande belopp i nationell valuta.

De medlemsstater som avses i första stycket får medge en graderad skattelättnad till beskattningsbara personer vars årsomsättning överstiger den övre gräns som dessa medlemsstater fastställt för tillämpning av skattebefrielsen.

Artikel 286

De medlemsstater som den 17 maj 1977 tillämpade skattebefrielse för beskattningsbara personer vars årsomsättning var lika med eller högre än motvärdet i nationell valuta av 5 000 europeiska beräkningsenheter enligt den omräkningskurs som gällde den dagen får höja denna gräns för att bibehålla dess reala värde.

Artikel 287

De medlemsstater som anslutit sig efter den 1 januari 1978 får tillämpa skattebefrielse från skatteplikt för beskattningsbara personer vars årsomsättning högst är lika med motvärdet i nationell valuta av följande belopp enligt den omräkningskurs som gällde på dagen för deras anslutning:

Grekland: 10 000 europeiska beräkningsenheter.

Spanien: 10 000 ecu.

Portugal: 10 000 ecu.

Österrike: 35 000 ecu.

Finland: 10 000 ecu.

Sverige: 10 000 ecu.

Tjeckien: 35 000 EUR.

Estland: 16 000 EUR.

Cypern: 15 600 EUR.

10.

Lettland: 17 200 EUR.

11.

Litauen: 29 000 EUR.

12.

Ungern: 35 000 EUR.

13.

Malta: 37 000 EUR om den ekonomiska verksamheten huvudsakligen består i leverans av varor, 24 300 EUR om den ekonomiska verksamheten huvudsakligen består i tillhandahållande av tjänster med lågt mervärde (hög ingående skatt) och 14 600 EUR i övriga fall, nämligen tjänstetillhandahållanden med högt mervärde (låg ingående skatt).

14.

Polen: 10 000 EUR.

15.

Slovenien: 25 000 EUR.

16.

Slovakien: 35 000 EUR.

▼M7

17.

Bulgarien: 25 600 EUR.

18.

Rumänien: 35 000 EUR.

▼A1

19.

Kroatien: 35 000 EUR.

▼B

Artikel 288

Den omsättning som skall tjäna som referensnivå vid tillämpningen av ordningen i detta avsnitt skall utgöras av följande belopp, exklusive mervärdesskatt:

Beloppet för leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster, i den mån som de beskattas.

Beloppet för transaktioner som med stöd av artiklarna 110 och 111, artikel 125.1, artikel 127 och artikel 128.1 är undantagna från skatteplikt med rätt till avdrag för mervärdesskatt som betalats i det föregående ledet.

Beloppet för de transaktioner som är undantagna från skatteplikt i enlighet med artiklarna 146–149 och artiklarna 151, 152 och 153.

Beloppet för fastighetstransaktioner, de finansiella transaktioner som avses i artikel 135.1 b–g och försäkringstjänster, såvida dessa transaktioner inte har karaktär av bitransaktioner.

Köpeskillingen vid avyttring av ett företags materiella eller immateriella anläggningstillgångar skall dock inte räknas med vid beräkning av omsättningen.

Artikel 289

Beskattningsbara personer som är skattebefriade skall inte ha rätt att dra av mervärdesskatt i enlighet med artiklarna 167–171 och artiklarna 173–177 och inte heller att ange mervärdesskatten på sina fakturor.

Artikel 290

Beskattningsbara personer som kan skattebefrias får välja antingen de normala mervärdesskattereglerna eller de förenklade regler som avses i artikel 281. I detta fall skall de ha rätt till graderade skattelättnader som eventuellt har fastställts i den nationella lagstiftningen.

Artikel 291

Beskattningsbara personer för vilka en graderad skattelättnad tillämpas skall anses som beskattningsbara personer underkastade de normala mervärdesskattereglerna, om inte annat följer av tillämpningen av artikel 281.

Artikel 292

Ordningen i detta avsnitt skall tillämpas fram till och med den dag som rådet fastställer i enlighet med artikel 93 i fördraget, dock senast till och med den dag då den slutliga ordning som avses i artikel 402 träder i kraft.

Avsnitt 3

Rapport och omprövning

Artikel 293

Vart fjärde år från och med antagandet av detta direktiv skall kommissionen på grundval av uppgifter som inhämtats från medlemsstaterna lämna en rapport till rådet om tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel, när det är lämpligt och med beaktande av nödvändigheten av att på sikt uppnå överensstämmelse mellan de nationella lagstiftningarna, tillsammans med förslag rörande

förbättringar som bör göras av den särskilda ordningen för små företag,

anpassning av de nationella regelsystemen för skattebefrielse och graderad skattelättnad,

anpassning av tröskelvärdena i avsnitt 2.

Artikel 294

Rådet skall i enlighet med artikel 93 i fördraget besluta huruvida det krävs en särskild ordning för små företag inom ramen för den slutliga ordningen och vid behov fastställa de gemensamma gränserna och de gemensamma genomförandevillkoren för en sådan särskild ordning.

KAPITEL 2

Gemensam ordning för schablonbeskattning av jordbrukare

Artikel 295

I detta kapitel gäller följande definitioner:

jordbrukare: beskattningsbar person som bedriver sin verksamhet i företag inom jordbruk, skogsbruk eller fiske.

företag inom jordbruk, skogsbruk eller fiske: företag som betraktas som sådant av varje medlemsstat inom ramen för de produktionsverksamheter som anges i bilaga VII.

schablonbeskattad jordbrukare: jordbrukare som omfattas av ordningen för schablonbeskattning i detta kapitel.

jordbruksprodukter: varor producerade av ett företag inom jordbruk, skogsbruk eller fiske i varje medlemsstat inom ramen för de verksamheter som anges i bilaga VII.

jordbrukstjänster: tjänster, särskilt sådana som anges i bilaga VIII, som tillhandahålls av en jordbrukare med hjälp av arbetskraft eller med hjälp av sådan utrustning som normalt är tillgänglig i det företag inom jordbruk, skogsbruk eller fiske som bedrivs av honom och som normalt används i genomförandet av jordbruksproduktionen.

ingående mervärdesskatt: beloppet av den sammanlagda mervärdesskatt som har belastat de varor och tjänster som inköps av alla företag inom jordbruk, skogsbruk eller fiske i varje medlemsstat som tillämpar schablonbeskattning, i den mån skatten skulle vara avdragsgill i enlighet med artiklarna 167, 168 och 169 och artiklarna 173–177 för en jordbrukare som omfattas av de normala mervärdesskattereglerna.

schablonberäknat procentuellt kompensationstal: det procenttal som bestäms av medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 297, 298 och 299 och som tillämpas av dem i de fall som anges i artikel 300 för att göra det möjligt för schablonbeskattade jordbrukare att få schablonberäknad kompensation för ingående mervärdesskatt.

schablonberäknad kompensation: belopp som erhålls genom att tillämpa det schablonberäknade procentuella kompensationstalet på den schablonbeskattade jordbrukarens omsättning i de fall som avses i artikel 300.

Om en jordbrukare med de tillgångar som normalt används i ett företag inom jordbruk, skogsbruk eller fiske bearbetar produkter som väsentligen härrör från hans jordbruksproduktion, skall denna bearbetning likställas med sådana produktionsverksamheter inom jordbruket som anges i bilaga VII.

Artikel 296

Om tillämpningen på jordbrukare av de normala mervärdesskattereglerna eller, i förekommande fall, den särskilda ordningen i kapitel 1 skulle leda till svårigheter, får medlemsstaterna tillämpa en ordning med schablonbeskattning i enlighet med detta kapitel för att kompensera schablonbeskattade jordbrukare för den mervärdesskatt de betalar på inköp av varor och tjänster.

Varje medlemsstat får från ordningen för schablonbeskattning utesluta vissa kategorier av jordbrukare samt jordbrukare för vilka tillämpningen av de normala mervärdesskattereglerna eller, i förekommande fall, de förenklade reglerna i artikel 281, inte skulle vålla administrativa svårigheter.

Varje schablonbeskattad jordbrukare skall i enlighet med de regler och villkor som varje medlemsstat fastställt ha rätt att välja att de normala mervärdesskattereglerna eller, i förekommande fall, de förenklade reglerna i artikel 281, skall tillämpas på honom.

Artikel 297

Medlemsstaterna skall vid behov bestämma schablonberäknade procentuella kompensationstal. De får bestämma olika schablonberäknade procentuella kompensationstal för skogsbruk, för de olika underavdelningarna av jordbruk och för fiske.

Medlemsstaterna skall anmäla de schablonberäknade procentuella kompensationstal som fastställs med stöd av första stycket till kommissionen innan de tillämpar dem.

Artikel 298

De schablonberäknade procentuella kompensationstalen skall bygga på makroekonomiska statistiska uppgifter enbart för schablonbeskattade jordbrukare under de föregående tre åren.

Procenttalen får avrundas uppåt eller nedåt till närmaste halva procentenhet. Medlemsstaterna får även välja att minska dessa procenttal ned till noll.

Artikel 299

De schablonberäknade procentuella kompensationstalen får inte leda till att de schablonbeskattade jordbrukarna sammantaget ges återbetalningar som är större än den ingående mervärdesskatten.

Artikel 300

De schablonberäknade procentuella kompensationstalen skall tillämpas på priset, exklusive mervärdesskatt, på följande varor och tjänster:

Jordbruksprodukter som av schablonbeskattade jordbrukare levereras till andra beskattningsbara personer än sådana som i den medlemsstat där dessa leveranser utförs omfattas av denna ordning för schablonbeskattning.

Jordbruksprodukter som av schablonbeskattade jordbrukare levereras på de villkor som anges i artikel 138 till icke beskattningsbara juridiska personer vars gemenskapsinterna förvärv av varor är föremål för mervärdesskatt i enlighet med artikel 2.1 b, i den medlemsstat där försändelsen eller transporten av de levererade jordbruksprodukterna avslutas.

Jordbrukstjänster som av schablonbeskattade jordbrukare tillhandahållits andra beskattningsbara personer än sådana som i den medlemsstat där dessa tjänster tillhandahålls omfattas av denna ordning för schablonbeskattning.

Artikel 301

När det gäller sådana leveranser av jordbruksprodukter och tillhandahållanden av tjänster som avses i artikel 300 skall medlemsstaterna föreskriva att den schablonberäknade kompensationen skall betalas antingen av förvärvaren eller av myndigheterna.

När det gäller andra leveranser av jordbruksprodukter och andra tillhandahållanden av jordbrukstjänster än de som avses i artikel 300 skall förvärvaren anses betala den schablonberäknade kompensationen.

Artikel 302

En schablonbeskattad jordbrukare med schablonberäknad kompensation skall inte ha rätt till avdrag för verksamheter för vilka denna ordning för schablonbeskattning tillämpas.

Artikel 303

När den beskattningsbara förvärvaren betalar en schablonberäknad kompensation enligt artikel 301.1 har han rätt att, på de villkor som anges i artiklarna 167, 168 och 169 och artiklarna 173–177 och enligt de regler som fastställs av medlemsstaterna, från den mervärdesskatt för vilken han är betalningsskyldig i den medlemsstat där han utför sina beskattade transaktioner dra av beloppet för den nämnda kompensationen.

Medlemsstaterna skall till förvärvaren återbetala den schablonberäknade kompensation som han har betalat för någon av följande transaktioner:

Leverans av jordbruksprodukter som görs på de villkor som anges i artikel 138, när förvärvaren är en beskattningsbar person eller en icke beskattningsbar juridisk person, som agerar i denna egenskap i en annan medlemsstat inom vars territorium hans gemenskapsinterna förvärv av varor är föremål för mervärdesskatt i enlighet med artikel 2.1 b.

Leverans av jordbruksprodukter som görs på de villkor som anges i artiklarna 146, 147, 148 och 156, artikel 157.1 b och artiklarna 158, 160 och 161 till en beskattningsbar förvärvare som är etablerad utanför gemenskapen, om jordbruksprodukterna används av förvärvaren för sådana transaktioner som avses i artikel 169 a och b eller för tjänster som anses tillhandahållas inom den medlemsstats territorium där köparen är etablerad och för vilka skatt skall betalas uteslutande av köparen enligt artikel 196.

Tillhandahållande av jordbrukstjänster till en beskattningsbar köpare som är etablerad i gemenskapen men i en annan medlemsstat eller till en beskattningsbar köpare som är etablerad utanför gemenskapen, om tjänsterna används av köparen för sådana transaktioner som avses i artikel 169 a och b eller för tjänster som anses tillhandahållas inom den medlemsstats territorium där köparen är etablerad och för vilka skatt skall betalas uteslutande av köparen enligt artikel 196.

Medlemsstaterna skall fastställa närmare regler för hur de återbetalningar som föreskrivs i punkt 2 skall göras. De får därvid tillämpa direktiven 79/1072/EEG och 86/560/EEG.

Artikel 304

Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att effektivt kunna kontrollera betalningen av den schablonberäknade kompensationen till schablonbeskattade jordbrukare.

Artikel 305

Om medlemsstaterna tillämpar denna ordning för schablonbeskattning, skall de vidta alla nödvändiga åtgärder för att samma metod för beskattning skall tillämpas på leveranser av jordbruksprodukter mellan medlemsstater vilka gjorts på de villkor som anges i artikel 33, oberoende av om leveransen utförs av en schablonbeskattad jordbrukare eller av någon annan beskattningsbar person.

KAPITEL 3

Särskild ordning för resebyråer

Artikel 306

Medlemsstaterna skall tillämpa en särskild ordning för mervärdesskatt på resebyråers transaktioner i enlighet med detta kapitel, om resebyråerna handlar i eget namn gentemot kunder och använder andra beskattningsbara personers leveranser och tjänster för att tillhandahålla reseprestationer.

Denna särskilda ordning skall inte tillämpas på resebyråer som enbart fungerar som förmedlare och på vilka artikel 79 första stycket led c skall tillämpas för beräkning av beskattningsunderlaget.

Vid tillämpningen av detta kapitel skall även researrangörer betraktas som resebyråer.

Artikel 307

Transaktioner som genomförs av en resebyrå på de villkor som anges i artikel 306 i samband med en resa skall anses som ett enda tillhandahållande av tjänster av resebyrån till den resande.

Detta enda tillhandahållande skall beskattas i den medlemsstat där resebyrån har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet eller har ett fast etableringsställe från vilket tillhandahållandet av tjänsten görs.

Artikel 308

Med avseende på det enda tillhandahållande av tjänster som resebyrån utför skall som beskattningsunderlag och som pris, exklusive mervärdesskatt, i den mening som avses i artikel 226 punkt 8, anses resebyråns marginal, dvs. skillnaden mellan det totala belopp som skall betalas av den resande, exklusive mervärdesskatt, och resebyråns faktiska kostnad för leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som görs av andra beskattningsbara personer och som är till direkt nytta för den resande.

Artikel 309

Om transaktioner som av resebyrån har anförtrotts åt andra beskattningsbara personer utförs av sådana personer utanför gemenskapen, skall resebyråns tillhandahållande av tjänster likställas med en förmedlingsverksamhet som är undantagen från skatteplikt i enlighet med artikel 153.

Om de transaktioner som avses i första stycket utförs både inom och utanför gemenskapen, får endast den del av resebyråns tillhandahållande av tjänster som avser transaktioner utanför gemenskapen undantas från skatteplikt.

Artikel 310

Mervärdesskatt som debiteras resebyrån av andra beskattningsbara personer för sådana transaktioner som avses i artikel 307 och som är till direkt nytta för den resande skall inte berättiga till avdrag eller återbetalning i någon medlemsstat.

KAPITEL 4

Särskilda ordningar för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter

Avsnitt 1

Definitioner

Artikel 311

Utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser avses i detta kapitel med

begagnade varor: materiell lös egendom som är lämplig för vidare användning i befintligt skick eller efter reparation, med undantag av konstverk, samlarföremål eller antikviteter och med undantag för ädla metaller eller ädelstenar enligt medlemsstaternas definition,

konstverk: de föremål som anges i del A i bilaga IX,

samlarföremål: de föremål som anges i del B i bilaga IX,

antikviteter: de föremål som anges i del C i bilaga IX,

beskattningsbar återförsäljare: en beskattningsbar person som inom ramen för sin ekonomiska verksamhet i syfte att sälja vidare köper, för sin rörelse använder eller importerar begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller antikviteter, oberoende av om denna beskattningsbara person handlar för egen räkning eller för en annan persons räkning inom ramen för ett avtal enligt vilket provision skall betalas vid köp eller försäljning,

auktionsförrättare: varje beskattningsbar person som inom ramen för sin ekonomiska verksamhet erbjuder varor till försäljning vid en offentlig auktion i syfte att överlåta dem till högstbjudande,

uppdragsgivare åt en auktionsförrättare: varje person som överlämnar varor till en auktionsförrättare som ett led i ett avtal enligt vilket provision skall betalas vid försäljning.

Medlemsstaterna får välja att inte anse de föremål som anges i del A punkterna 5, 6 och 7 i bilaga IX som ”konstverk”.

I det ►C1 provisionsavtal som avses i punkt 1 led 7 ◄ skall föreskrivas att auktionsförrättaren erbjuder varorna till försäljning på offentlig auktion i eget namn men för uppdragsgivarens räkning och att han överlåter varorna i eget namn men för uppdragsgivarens räkning till den högstbjudande vid den offentliga auktionen.

Avsnitt 2

Särskild ordning för beskattningsbara återförsäljare

Underavsnitt 1

Ordning för beskattning av vinstmarginal

Artikel 312

I detta underavsnitt avses med

försäljningspris: hela den ersättning som den beskattningsbara återförsäljaren har erhållit eller skall erhålla av förvärvaren eller tredje man, inbegripet subventioner direkt kopplade till transaktionen, skatter, tullar, avgifter och övriga pålagor samt bikostnader såsom provisions-, emballage-, frakt- och försäkringskostnader som den beskattningsbara återförsäljaren debiterar förvärvaren för, men med uteslutande av de belopp som avses i artikel 79,

inköpspris: hela den ersättning som avses i punkt 1 vilken leverantören har erhållit eller skall erhålla av den beskattningsbara återförsäljaren.

Artikel 313

Medlemsstaterna skall för leveranser av begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter som görs av beskattningsbara återförsäljare tillämpa en särskild ordning för beskattning av den beskattningsbara återförsäljarens vinstmarginal i enlighet med bestämmelserna i detta underavsnitt.

Fram till införandet av den slutliga ordning som avses i artikel 402 skall ordningen enligt punkt 1 i den här artikeln inte tillämpas på leveranser av nya transportmedel som utförs på villkoren i artikel 138.1 och 138.2 a.

Artikel 314

Ordningen för beskattning av vinstmarginal skall tillämpas på beskattningsbara återförsäljares leveranser av begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter, om varorna levererats till dem i gemenskapen av någon av följande personer:

En icke beskattningsbar person.

En annan beskattningsbar person, om den personens leverans av varan är undantagen från skatteplikt i enlighet med artikel 136.

En annan beskattningsbar person, om den personens leverans av varan omfattas av den skattebefrielse för små företag som avses i artiklarna 282–292 och det rör sig om en investeringsvara.

En annan beskattningsbar återförsäljare, om den personens leverans av varan varit föremål för mervärdesskatt i enlighet med denna särskilda ordning.

Artikel 315

Beskattningsunderlaget för de leveranser av varor som avses i artikel 314 skall utgöras av den beskattningsbara återförsäljarens vinstmarginal efter avdrag av den mervärdesskatt som belöper på själva vinstmarginalen.

Den beskattningsbara återförsäljarens vinstmarginal skall motsvara skillnaden mellan det försäljningspris som återförsäljaren tar ut för varorna och inköpspriset.

Artikel 316

Medlemsstaterna skall ge beskattningsbara återförsäljare rätt att välja att tillämpa ordningen för beskattning av vinstmarginal för leveranser av följande varor:

Konstverk, samlarföremål eller antikviteter som de själva importerat.

Konstverk som levererats till dem av upphovsmännen till dessa eller av upphovsmännens efterföljande rättsinnehavare.

Konstverk som levererats till dem av en annan beskattningsbar person än den beskattningsbara återförsäljaren, i fall där en reducerad skattesats tillämpats på leveransen med stöd av artikel 103.

Medlemsstaterna skall fastställa närmare regler för utnyttjandet av valmöjligheten i punkt 1 vilken under alla omständigheter skall gälla under minst två kalenderår.

Artikel 317

När en beskattningsbar återförsäljare utnyttjar valmöjligheten i artikel 316 skall beskattningsunderlaget fastställas i enlighet med artikel 315.

För leveranser av konstverk, samlarföremål eller antikviteter som den beskattningsbara återförsäljaren själv har importerat skall det inköpspris som skall beaktas för beräkning av vinstmarginalen motsvara beskattningsunderlaget vid importen, fastställt i enlighet med artiklarna 85–89, med tillägg av den mervärdesskatt som skall betalas eller har betalats för importen.

Artikel 318

För att förenkla uttaget av skatt får medlemsstaterna, efter samråd med mervärdesskattekommittén, för vissa transaktioner eller vissa kategorier av beskattningsbara återförsäljare föreskriva att beskattningsunderlaget för leveranser av varor som omfattas av ordningen för beskattning av vinstmarginal skall fastställas för varje beskattningsperiod för vilken den beskattningsbara återförsäljaren skall lämna den mervärdesskattedeklaration som avses i artikel 250.

I de fall som avses i första stycket skall beskattningsunderlaget för leveranser av varor för vilka en och samma mervärdesskattesats tillämpas vara den beskattningsbara återförsäljarens sammanlagda vinstmarginal efter avdrag av den mervärdesskatt som belöper på denna vinstmarginal.

Den sammanlagda vinstmarginalen skall utgöras av skillnaden mellan följande två belopp:

Det totala beloppet för sådana leveranser av varor som omfattas av ordningen för beskattning av vinstmarginal och som den beskattningsbara återförsäljaren har utfört under den beskattningsperiod som deklarationen avser, dvs. summan av försäljningspriserna.

Det totala beloppet för sådana inköp av varor som avses i artikel 314 och som den beskattningsbara återförsäljaren gjort under den beskattningsperiod som deklarationen avser, dvs. summan av inköpspriserna.

Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de beskattningsbara personer som avses i punkt 1 inte uppnår fördelar som de inte är berättigade till eller lider oberättigad skada.

Artikel 319

Den beskattningsbara återförsäljaren får tillämpa de normala mervärdesskattereglerna för varje leverans som omfattas av ordningen för beskattning av vinstmarginal.

Artikel 320

Om den beskattningsbara återförsäljaren tillämpar de normala mervärdesskattereglerna för leverans av konstverk, samlarföremål eller antikviteter som han själv importerat, skall han ha rätt att från den skatt som han är skyldig att betala dra av den mervärdesskatt som skall betalas eller har betalats för importen av dessa varor.

Om den beskattningsbara återförsäljaren tillämpar de normala mervärdesskattereglerna för leverans av ett konstverk som levererats till honom av upphovsmannen eller dennes efterföljande rättsinnehavare eller av en annan beskattningsbar person än en beskattningsbar återförsäljare, skall han ha rätt att från den skatt som han är skyldig att betala dra av den mervärdesskatt som skall betalas eller har betalats för det konstverk som har levererats till honom.

Avdragsrätten skall inträda när skatten för den leverans för vilken den beskattningsbara återförsäljaren väljer att tillämpa de normala mervärdesskattereglerna blir utkrävbar.

Artikel 321

Leveranser av begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller antikviteter vilka omfattas av ordningen för beskattning av vinstmarginal skall vara undantagna från skatteplikt när de görs på de villkor som anges i artiklarna 146, 147, 148 och 151.

Artikel 322

Om den beskattningsbara återförsäljaren använder varorna för leveranser vilka omfattas av ordningen för beskattning av vinstmarginal, skall han inte ha rätt att från den skatt som han är skyldig att betala dra av följande belopp:

Den mervärdesskatt som skall betalas eller har betalats för konstverk, samlarföremål eller antikviteter som han själv importerat.

Den mervärdesskatt som skall betalas eller har betalats för konstverk som har levererats eller skall levereras till honom av upphovsmännen eller av deras efterföljande rättsinnehavare.

Den mervärdesskatt som skall betalas eller har betalats för konstverk som har levererats eller skall levereras till honom av en annan beskattningsbar person än en beskattningsbar återförsäljare.

Artikel 323

Beskattningsbara personer skall inte ha rätt att från den skatt som de är skyldiga att betala dra av den mervärdesskatt som skall betalas eller har betalats för varor som har levererats eller kommer att levereras till dem av en beskattningsbar återförsäljare, om den beskattningsbara återförsäljarens leverans av dessa varor omfattas av ordningen för beskattning av vinstmarginal.

Artikel 324

Beskattningsbara återförsäljare som tillämpar både de normala mervärdesskattereglerna och ordningen för beskattning av vinstmarginal skall, i enlighet med de regler som fastställs av medlemsstaterna, separat i sina räkenskaper redovisa de transaktioner som omfattas av vart och ett av dessa system.

Artikel 325

Beskattningsbara återförsäljare får inte på de fakturor de utfärdar särskilt ange mervärdesskatten på de leveranser av varor som de låter omfattas av ordningen för beskattning av vinstmarginal.

Underavsnitt 2

Övergångsordning för begagnade transportmedel

Artikel 326

De medlemsstater som den 31 december 1992 för leveranser av begagnade transportmedel som utförs av beskattningsbara återförsäljare tillämpade en annan särskild beskattningsordning än ordningen för beskattning av vinstmarginal, får fortsätta att tillämpa den beskattningsordningen fram till dess att den slutliga ordning som avses i artikel 402 införs, om den motsvarar, eller anpassas för att motsvara, villkoren i detta underavsnitt.

Danmark skall ha rätt att införa den ordning som avses i första stycket.

Artikel 327

Denna övergångsordning skall tillämpas på leveranser av begagnade transportmedel som utförs av beskattningsbara återförsäljare och omfattas av ordningen för beskattning av vinstmarginal.

Denna övergångsordning skall inte tillämpas på leveranser av nya transportmedel som utförs på de villkor som föreskrivs i artikel 138.1 och 138.2 a.

Med begagnade transportmedel avses enligt punkt 1 sådana landfordon, fartyg och luftfartyg som avses i artikel 2.2 a, om de är begagnade varor som inte uppfyller villkoren för att anses som nya transportmedel.

Artikel 328

Den mervärdesskatt som skall betalas för varje leverans som avses i artikel 327 skall motsvara den skatt som skulle ha betalats om leveransen hade omfattats av de normala mervärdesskattereglerna, med avdrag för den mervärdesskatt som anses ingå i den beskattningsbara återförsäljarens inköpspris för transportmedlet.

Artikel 329

Den mervärdesskatt som anses ingå i den beskattningsbara återförsäljarens inköpspris för transportmedlet skall beräknas på följande sätt:

Det inköpspris som skall användas skall vara det inköpspris som avses i artikel 312.2.

Det inköpspris som betalas av den beskattningsbara återförsäljaren skall anses omfatta den mervärdesskatt som skulle ha betalats om den beskattningsbara återförsäljarens leverantör hade låtit leveransen omfattas av de normala mervärdesskattereglerna.

Den skattesats som skall användas skall vara den som i enlighet med artikel 93 är tillämplig i den medlemsstat inom vars territorium platsen för leveransen till den beskattningsbara återförsäljaren skall anses vara belägen enligt artiklarna 31 och 32.

Artikel 330

►C1 Den mervärdesskatt, beräknad i enlighet med artikel 328, som ska betalas för varje sådan leverans av transportmedel som avses i artikel 327.1 ◄ får inte vara lägre än den mervärdesskatt som skulle ha betalats om leveransen hade omfattats av ordningen för beskattning av vinstmarginal.

Medlemsstaterna får föreskriva att om leveransen hade omfattats av ordningen för beskattning av vinstmarginal får vinstmarginalen inte vara lägre än 10 % av försäljningspriset i den mening som avses i artikel 312.1.

Artikel 331

Beskattningsbara personer får inte från den skatt som de är skyldiga att betala dra av den mervärdesskatt som skall betalas eller har betalats för begagnade transportmedel som levererats till dem av en beskattningsbar återförsäljare, om den beskattningsbara återförsäljarens leverans av dessa varor är föremål för mervärdesskatt i enlighet med denna övergångsordning.

Artikel 332

Beskattningsbara återförsäljare får inte på de fakturor de utfärdar särskilt ange mervärdesskatten på de leveranser som de låter omfattas av denna övergångsordning.

Avsnitt 3

Särskild ordning för försäljning på offentlig auktion

Artikel 333

Medlemsstaterna får i enlighet med bestämmelserna i detta avsnitt tillämpa en särskild ordning för beskattning av den vinstmarginal som en auktionsförrättare uppnår när det gäller leveranser av begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller antikviteter som görs av auktionsförrättaren i eget namn för de personers räkning som avses i artikel 334, inom ramen för ett avtal enligt vilket provision skall betalas för försäljning av dessa varor på offentlig auktion.

Ordningen i punkt 1 skall inte tillämpas på leveranser av nya transportmedel som utförs på villkoren i artikel 138.1 och 138.2 a.

Artikel 334

Denna särskilda ordning skall tillämpas på leveranser som utförs av en auktionsförrättare som handlar i eget namn, för någon av följande personers räkning:

En icke beskattningsbar person.

En annan beskattningsbar person, om denna beskattningsbara persons leverans av varorna inom ramen för ett avtal enligt vilket provision skall betalas vid försäljning är undantagen från skatteplikt i enlighet med artikel 136.

En annan beskattningsbar person, om denna beskattningsbara persons leverans av varorna inom ramen för ett avtal enligt vilket provision skall betalas vid försäljning omfattas av den skattebefrielse för små företag som avses i artiklarna 282–292 och gäller en investeringsvara.

En beskattningsbar återförsäljare, om denna beskattningsbara återförsäljares leverans av varorna inom ramen för ett avtal enligt vilket provision skall betalas vid försäljning är föremål för mervärdesskatt i enlighet med ordningen för beskattning av vinstmarginal.

Artikel 335

En leverans av varor till en beskattningsbar auktionsförrättare skall anses vara utförd när själva försäljningen av dessa varor på offentlig auktion är genomförd.

Artikel 336

Beskattningsunderlaget för de leveranser av varor som avses i detta avsnitt skall vara det sammanlagda belopp som auktionsförrättaren fakturerar förvärvaren i enlighet med artikel 339, med avdrag för följande belopp:

Det nettobelopp, fastställt i enlighet med artikel 337, som har betalats eller skall betalas av auktionsförrättaren till hans uppdragsgivare.

Den mervärdesskatt som auktionsförrättaren skall betala för sin leverans.

Artikel 337

Det nettobelopp som har betalats eller skall betalas av auktionsförrättaren till hans uppdragsgivare skall utgöras av skillnaden mellan varornas auktionspris och det provisionsbelopp som auktionsförrättaren erhållit eller skall erhålla från sin uppdragsgivare enligt det avtal som föreskriver att provision skall betalas vid försäljning.

Artikel 338

En auktionsförrättare som levererar varor på de villkor som anges i artiklarna 333 och 334 skall i sina räkenskaper på ett interimskonto ange följande belopp:

Belopp som erhållits eller skall erhållas från förvärvaren av varorna.

Belopp som återbetalats eller skall återbetalas till säljaren av varorna.

De belopp som avses i första stycket skall vederbörligen kunna styrkas.

Artikel 339

Auktionsförrättaren skall utfärda en faktura till förvärvaren som tydligt anger följande uppgifter:

Varornas auktionspris.

Skatter, tullar, avgifter och övriga pålagor.

Bikostnader, t.ex. provisions-, emballage-, frakt- och försäkringskostnader som auktionsförrättaren debiterar förvärvaren för.

I den faktura som auktionsförrättaren utfärdar får mervärdesskatten inte specificeras.

Artikel 340

En auktionsförrättare till vilken varor överlämnats inom ramen för ett avtal enligt vilket provision skall betalas för försäljning på offentlig auktion, skall lämna en avräkning till sin uppdragsgivare.

I auktionsförrättarens avräkning skall beloppet för transaktionen anges på ett tydligt sätt, dvs. varornas auktionspris med avdrag för det provisionsbelopp som har erhållits eller skall erhållas från uppdragsgivaren.

En avräkning som upprättats på de villkor som anges i punkt 1 skall tjäna som den faktura vilken uppdragsgivaren, om han är en beskattningsbar person, skall utfärda till auktionsförrättaren i enlighet med artikel 220.

Artikel 341

De medlemsstater som tillämpar ordningen i detta avsnitt skall även tillämpa den på leveranser av begagnade transportmedel enligt artikel 327.3, som utförs av en auktionsförrättare som handlar i eget namn, inom ramen för ett avtal enligt vilket provision skall betalas för försäljning av dessa varor på offentlig auktion, för en beskattningsbar återförsäljares räkning, om samma leveranser skulle vara föremål för mervärdesskatt i enlighet med övergångsordningen för begagnade transportmedel om de skulle utföras av den beskattningsbara återförsäljaren.

Avsnitt 4

Åtgärder för att förhindra en snedvridning av konkurrensen och skatteundandragande

Artikel 342

Medlemsstaterna får vidta åtgärder beträffande rätten att dra av mervärdesskatt, för att undvika att beskattningsbara återförsäljare som omfattas av någon av ordningarna i avsnitt 2 uppnår fördelar som de inte är berättigade till eller lider oberättigad skada.

Artikel 343

Rådet får enhälligt på förslag av kommissionen bemyndiga varje medlemsstat att i syfte att bekämpa skatteundandragande införa särskilda åtgärder genom vilka det föreskrivs att den mervärdesskatt som skall betalas vid tillämpningen av ordningen för beskattning av vinstmarginal inte får vara lägre än det skattebelopp som skulle betalas om vinstmarginalen motsvarade en viss procentuell andel av försäljningspriset.

Den procentuella andelen av försäljningspriset skall fastställas med beaktande av de vinstmarginaler som normalt uppnås av de ekonomiska aktörerna i den berörda sektorn.

KAPITEL 5

Särskild ordning för investeringsguld

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 344

Utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser avses i detta direktiv med investeringsguld

guld i form av en tacka eller en ”wafer” med en av guldmarknaderna godtagen vikt, med en renhet av minst 995/1 000, oavsett om det representeras av värdepapper eller inte,

guldmynt som har en renhet av minst 900/1 000, är präglade efter år 1800, är eller har varit lagligt betalningsmedel i ursprungslandet och normalt säljs till ett pris som inte överstiger marknadsvärdet för guldinnehållet i mynten med mer än 80 %.

Medlemsstaterna får utesluta små tackor eller ”wafers” med en vikt på högst 1 g från denna särskilda ordning.

Sådana mynt som avses i punkt 1.2 skall vid tillämpningen av detta direktiv inte anses försålda på grund av sitt numismatiska värde.

Artikel 345

Varje medlemsstat skall före den 1 juli varje år, med början år 1999, meddela kommissionen vilka mynt som uppfyller kriterierna i artikel 344.1.2 och som är föremål för handel i den medlemsstaten. Kommissionen skall före den 1 december varje år i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra en fullständig förteckning över dessa mynt. De mynt som anges i den offentliggjorda förteckningen skall anses uppfylla dessa kriterier under hela det år med avseende på vilket förteckningen offentliggörs.

Avsnitt 2

Undantag från mervärdesskatt

Artikel 346

Medlemsstaterna skall tillämpa undantag från mervärdesskatt för leverans, gemenskapsinternt förvärv och import av investeringsguld, inbegripet investeringsguld som representeras av certifikat för specificerat eller ospecificerat guld eller som är föremål för handel på guldkonton, och inbegripet särskilt guldlån och swapaffärer som innefattar en äganderätt till eller fordran på investeringsguld samt transaktioner med investeringsguld som omfattar future- eller forwardkontrakt vilka medför överlåtelse av äganderätt till eller fordran på investeringsguld.

Artikel 347

Medlemsstaterna skall undanta tjänster utförda av ombud som handlar i en annan persons namn och på dennes vägnar när ombuden för en uppdragsgivares räkning deltar i en leverans av investeringsguld.

Avsnitt 3

Valmöjlighet i fråga om beskattning

Artikel 348

Medlemsstaterna skall ge beskattningsbara personer som framställer investeringsguld eller omvandlar guld till investeringsguld rätt att besluta om beskattning av leveranser av investeringsguld till en annan beskattningsbar person som annars skulle vara undantagna från skatteplikt i enlighet med artikel 346.

Artikel 349

Medlemsstaterna får ge beskattningsbara personer som inom ramen för sin ekonomiska verksamhet normalt levererar guld för industriella syften rätt att välja att sådana leveranser av tackor eller ”wafers” av guld som avses i artikel 344.1 1 till en annan beskattningsbar person och som annars skulle vara undantagna från skatteplikt i enlighet med artikel 346 skall beskattas.

Medlemsstaterna får begränsa räckvidden av valmöjligheten i punkt 1.

Artikel 350

Om leverantören av guldet har utövat den beskattningsrätt som anges i artiklarna 348 och 349, skall medlemsstaterna ge ombudet rätt att besluta om beskattning av de tjänster som avses i artikel 347.

Artikel 351

Medlemsstaterna skall fastställa närmare regler för utövandet av den rätt att besluta om beskattning som fastställs i detta avsnitt och underrätta kommissionen om dessa.

Avsnitt 4

Transaktioner på en reglerad guldmarknad

Artikel 352

Varje medlemsstat får, efter samråd med mervärdesskattekommittén, beskatta särskilda transaktioner med investeringsguld som äger rum i den medlemsstaten mellan beskattningsbara personer som är verksamma på en av medlemsstaten reglerad guldmarknad, eller mellan en sådan aktör och en annan beskattningsbar person som inte är verksam på denna marknad. Medlemsstaten får emellertid inte beskatta leveranser som görs på de villkor som anges i artikel 138 eller export av investeringsguld.

Artikel 353

De medlemsstater som med stöd av artikel 352 beskattar transaktioner mellan beskattningsbara personer som är verksamma på en reglerad guldmarknad skall av förenklingsskäl tillåta att skatteuppbörden suspenderas och ge de beskattningsbara personerna dispens från redovisningsskyldigheterna såvitt avser mervärdesskatt.

Avsnitt 5

Särskilda rättigheter och skyldigheter för dem som handlar med investeringsguld

Artikel 354

Om en efterföljande leverans av investeringsguld som utförs av en beskattningsbar person är undantagen från skatteplikt i enlighet med detta kapitel skall han ha rätt att göra avdrag för följande belopp:

Mervärdesskatt som skall betalas eller som har betalats för leveranser till honom av investeringsguld av en person som har utnyttjat rätten att besluta om beskattning enligt artiklarna 348 och 349 eller för leveranser till honom i enlighet med avsnitt 4.

Mervärdesskatt som skall betalas eller som har betalats för leveranser till honom, eller för gemenskapsinternt förvärv eller import som görs av honom, av annat guld än investeringsguld som därefter av honom eller för hans räkning har omvandlats till investeringsguld.

Mervärdesskatt som skall betalas eller som har betalats för tjänster som tillhandahållits honom och som innebär en förändring av guldets form, vikt eller renhet, också när det gäller investeringsguld.

Artikel 355

En beskattningsbar person som framställer investeringsguld eller omvandlar guld till investeringsguld skall ha rätt att göra avdrag för mervärdesskatt som skall betalas eller som har betalats av honom för leverans, gemenskapsinternt förvärv eller import av varor eller tillhandahållande av tjänster som är knutna till framställningen eller omvandlingen av guldet, som om hans efterföljande leverans av guldet, som i enlighet med artikel 346 är undantagen från skatteplikt, hade beskattats.

Artikel 356

Medlemsstaterna skall se till att de som handlar med investeringsguld åtminstone bokför alla betydande transaktioner med investeringsguld och bevarar handlingarna så att kunderna i dessa transaktioner skall kunna identifieras.

Handlarna skall bevara den information som avses i första stycket under minst fem år.

Medlemsstaterna får godta likvärdiga skyldigheter enligt bestämmelser som antagits i enlighet med annan gemenskapslagstiftning, exempelvis Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism ( 18 ), för att uppfylla kraven i punkt 1.

Medlemsstaterna får meddela strängare föreskrifter, särskilt när det gäller förande av särskilda register och speciella redovisningsskyldigheter.

KAPITEL 6

▼M24

Särskilda ordningar för beskattningsbara personer som tillhandahåller tjänster till icke beskattningsbara personer, bedriver distansförsäljning av varor eller tillhandahåller vissa inhemska leveranser av varor

▼B

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

▼M3 —————

▼M3

Artikel 358

Utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser avses i detta kapitel med:

▼M16 —————

▼M3

4.	mervärdesskattedeklaration : en deklaration som innehåller den information som behövs för att fastställa vilket mervärdesskattebelopp som ska betalas i de enskilda medlemsstaterna.

▼B

Avsnitt 2

▼M16

Särskild ordning för tjänster som tillhandahålls av beskattningsbara personer som inte är etablerade i gemenskapen

▼M3

Artikel 358a

I detta avsnitt gäller följande definitioner, utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser:

▼M16

1.	beskattningsbar person som inte är etablerad i gemenskapen : en beskattningsbar person som varken har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet eller har något fast etableringsställe inom gemenskapens territorium.

▼M3

2.	identifieringsmedlemsstat : den medlemsstat till vilken den beskattningsbara personen som inte är etablerad i gemenskapen väljer att anmäla vilken dag han inleder sin verksamhet som beskattningsbar person inom gemenskapens territorium i enlighet med bestämmelserna i detta avsnitt.

▼M16

3.	konsumtionsmedlemsstat : den medlemsstat där tillhandahållandet av tjänster anses äga rum i enlighet med avdelning V kapitel 3.

▼M16

Artikel 359

Medlemsstaterna ska tillåta att en beskattningsbar person som inte är etablerad i gemenskapen och som tillhandahåller tjänster till en icke beskattningsbar person som är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i en medlemsstat utnyttjar denna särskilda ordning. Denna särskilda ordning ska tillämpas på alla sådana tjänster när dessa tillhandahålls inom gemenskapen.

▼M3

Artikel 360

Den beskattningsbara personen som inte är etablerad i gemenskapen ska underrätta identifieringsmedlemsstaten om tidpunkten när hans verksamhet som beskattningsbar person inleds, upphör eller förändras på ett sådant sätt att han inte längre uppfyller villkoren för att kunna utnyttja denna särskilda ordning. Denna underrättelse ska lämnas på elektronisk väg.

Artikel 361

Den information som en beskattningsbar person som inte är etablerad i gemenskapen ska lämna till identifieringsmedlemsstaten när han inleder sin beskattningsbara verksamhet ska innehålla följande uppgifter:

Namn.

Postadress.

Elektroniska adresser, inbegripet webbplatser.

Nationellt skattenummer, om ett sådant finns.

▼M16

En anmälan om att personen varken har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet eller har något fast etableringsställe inom gemenskapens territorium.

▼M3

Den beskattningsbara person som inte är etablerad i gemenskapen ska till identifieringsmedlemsstaten anmäla eventuella ändringar av den information som har lämnats.

▼M16

Artikel 362

Identifieringsmedlemsstaten ska tilldela en beskattningsbar person som inte är etablerad i gemenskapen ett individuellt registreringsnummer för mervärdesskatt för tillämpningen av denna särskilda ordning och underrätta honom på elektronisk väg om det registreringsnummer han tilldelats. På grundval av den information som används för denna registrering får konsumtionsmedlemsstaterna använda sina egna registreringssystem.

▼M3

Artikel 363

Identifieringsmedlemsstaten ska stryka den beskattningsbara personen som inte är etablerad i gemenskapen ur registreringsregistret om

▼M16

han underrättar den medlemsstaten om att han inte längre tillhandahåller tjänster som omfattas av denna särskilda ordning,

▼M3

det på annat sätt kan antas att hans beskattningsbara verksamheter har avslutats,

han inte längre uppfyller villkoren för att få utnyttja denna särskilda ordning, eller om

han ständigt bryter mot reglerna i den särskilda ordningen.

▼M16

Artikel 364

Den beskattningsbara person som inte är etablerad i gemenskapen och som utnyttjar denna särskilda ordning ska på elektronisk väg till identifieringsmedlemsstaten inge en mervärdesskattedeklaration för varje kalenderkvartal, oberoende av om tjänster som omfattas av denna särskilda ordning har tillhandahållits eller ej. Mervärdesskattedeklarationen ska översändas senast i slutet av månaden efter utgången av den beskattningsperiod som deklarationen avser.

Artikel 365

Mervärdesskattedeklarationen ska innehålla det individuella registreringsnumret för tillämpningen av denna särskilda ordning och, för varje konsumtionsmedlemsstat där mervärdesskatt ska betalas, det totala värdet, exklusive mervärdesskatt, av tillhandahållanden av tjänster som omfattas av denna särskilda ordning och som ägt rum under beskattningsperioden samt det totala beloppet för motsvarande mervärdesskatt, fördelat på skattesatser. Tillämpliga mervärdesskattesatser och den totala mervärdesskatt som ska betalas ska också anges i deklarationen.

Om det krävs ändringar av mervärdesskattedeklarationen efter inlämnandet, ska dessa ändringar tas med i en senare deklaration inom tre år från den dag då den ursprungliga deklarationen skulle lämnas in i enlighet med artikel 364. Denna senare mervärdesskattedeklaration ska innehålla uppgift om relevant konsumtionsmedlemsstat, beskattningsperiod och det mervärdesskattebelopp för vilket ändringar krävs.

▼B

Artikel 366

▼M3

Mervärdesskattedeklarationen ska upprättas i euro.

De medlemsstater som inte har infört euron får begära att mervärdesskattedeklarationen upprättas i deras nationella valuta. Om tillhandahållande av tjänster har skett i andra valutor, ska den skattskyldiga personen som inte är etablerad i gemenskapen använda den aktuella växelkurs som gällde den sista dagen av den beskattningsperiod för vilken mervärdesskattedeklarationen upprättas.

▼B

Omräkningen skall göras på grundval av de växelkurser som offentliggörs av Europeiska centralbanken för den dagen, eller, om inget offentliggörande sker den dagen, nästa dag som växelkurserna offentliggörs.

▼M3

Artikel 367

Den beskattningsbara personen som inte är etablerad i gemenskapen ska betala mervärdesskatten med hänvisning till den mervärdesskattedeklaration som utgör grund för betalningen samtidigt som deklarationen inges, dock senast vid utgången av tidsfristen för inlämnande av deklaration.

Betalningen ska göras i euro till ett bankkonto som har angetts av identifieringsmedlemsstaten. De medlemsstater som inte har antagit euron får begära att betalningen görs till ett bankkonto i deras egen valuta.

▼M16

Artikel 368

Den beskattningsbara person som inte är etablerad i gemenskapen och som utnyttjar denna särskilda ordning får inte dra av mervärdesskatt i enlighet med artikel 168 i detta direktiv. Utan hinder av vad som sägs i artikel 1.1 i direktiv 86/560/EEG ska den beskattningsbara personen beviljas återbetalning i enlighet med det direktivet. Artiklarna 2.2, 2.3 och 4.2 i direktiv 86/560/EEG ska inte tillämpas på återbetalning avseende tjänster som omfattas av denna särskilda ordning.

Om det krävs att den beskattningsbara person som utnyttjar denna särskilda ordning är registrerad för mervärdesskatt i en medlemsstat för verksamhet som inte omfattas av denna särskilda ordning, ska denne göra avdrag för ingående mervärdesskatt i den medlemsstaten för den beskattningsbara verksamhet som omfattas av denna särskilda ordning i den mervärdesskattedeklaration som ska inges i enlighet med artikel 250 i detta direktiv.

▼B

Artikel 369

▼M3

Den beskattningsbara personen som inte är etablerad i gemenskapen ska föra räkenskaper över de transaktioner som omfattas av denna särskilda ordning. Dessa räkenskaper ska vara så detaljerade att konsumtionsmedlemsstatens skattemyndighet kan avgöra om mervärdesskattedeklarationen är korrekt.

▼B

De räkenskaper som avses i punkt 1 skall på begäran göras tillgängliga på elektronisk väg för identifieringsmedlemsstaten och för konsumtionsmedlemsstaten.

Räkenskaperna skall bevaras i tio år efter utgången av det år då transaktionen genomfördes.

▼M3

Avsnitt 3

▼M24

Särskild ordning för gemenskapsintern distansförsäljning av varor, för leveranser av varor inom en medlemsstat som görs av elektroniska gränssnitt som möjliggör sådana leveranser och för tjänster som tillhandahålls av beskattningsbara personer som är etablerade i gemenskapen men inte i konsumtionsmedlemsstaten

Artikel 369a

I detta avsnitt gäller följande definitioner, utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser:

beskattningsbar person som inte är etablerad i konsumtionsmedlemsstaten: en beskattningsbar person som har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet i gemenskapen eller har ett fast etableringsställe inom gemenskapens territorium men som varken har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet eller har något fast etableringsställe inom konsumtionsmedlemsstatens territorium.

identifieringsmedlemsstat: den medlemsstat i vilken den beskattningsbara personen har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet eller, om sätet för den ekonomiska verksamheten inte är etablerat i gemenskapen, där personen har ett fast etableringsställe.

Om en beskattningsbar person inte har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet i gemenskapen men har mer än ett fast etableringsställe där ska identifieringsmedlemsstaten vara den medlemsstat med fast etableringsställe i vilken den beskattningsbara personen anmäler att denna särskilda ordning kommer att utnyttjas. Den beskattningsbara personen ska vara bunden av detta beslut under det berörda kalenderåret och under de två därpå följande kalenderåren.

Om en beskattningsbar person inte har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet eller har något fast etableringsställe i gemenskapen ska identifieringsmedlemsstaten vara den medlemsstat där försändelsen eller transporten av varorna påbörjas. Om varor försänds eller transporteras från fler än en medlemsstat ska den beskattningsbara personen ange vilken av de berörda medlemsstaterna som ska vara identifieringsmedlemsstaten. Den beskattningsbara personen ska vara bunden av detta beslut under det berörda kalenderåret och under de två därpå följande kalenderåren.

konsumtionsmedlemsstat: ett av följande:

för tillhandahållande av tjänster, den medlemsstat där tillhandahållandet av tjänster anses äga rum i enlighet med avdelning V kapitel 3,

för gemenskapsintern distansförsäljning av varor, den medlemsstat där försändelsen eller transporten av varorna till förvärvaren avslutas,

för leverans av varor av en beskattningsbar person som möjliggör sådana leveranser i enlighet med artikel 14a.2 där försändelsen eller transporten av varor påbörjas och avslutas i samma medlemsstat, den medlemsstaten.

Artikel 369b

Medlemsstaterna ska tillåta att följande beskattningsbara personer utnyttjar denna särskilda ordning:

En beskattningsbar person som bedriver gemenskapsintern distansförsäljning av varor.

En beskattningsbar person som möjliggör leverans av varor i enlighet med artikel 14a.2 där försändelsen eller transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma medlemsstat.

En beskattningsbar person som inte är etablerad i konsumtionsmedlemsstaten och som tillhandahåller tjänster till en icke beskattningsbar person.

Denna särskilda ordning ska tillämpas på alla sådana varor eller tjänster som levereras eller tillhandahålls inom gemenskapen av den berörda beskattningsbara personen.

▼M16

Artikel 369c

En beskattningsbar person ska underrätta identifieringsmedlemsstaten när hans beskattningsbara verksamhet inom ramen för denna särskilda ordning inleds, upphör eller förändras på ett sådant sätt att han inte längre uppfyller villkoren för att kunna utnyttja denna särskilda ordning. Denna underrättelse ska lämnas på elektronisk väg.

▼M3

Artikel 369d

En beskattningsbar person som utnyttjar denna särskilda ordning ska registreras för beskattningsbara transaktioner enligt denna ordning endast i identifieringsmedlemsstaten. För detta ändamål ska medlemsstaten använda det individuella registreringsnumret för mervärdesskatt som redan tilldelats den beskattningsbara personen med avseende på hans skyldigheter enligt det nationella systemet.

På grundval av de uppgifter som används för denna registrering får konsumtionsmedlemsstaterna upprätta sina egna registreringssystem.

Artikel 369e

▼M16

Identifieringsmedlemsstaten ska utesluta en beskattningsbar person från denna särskilda ordning, om

▼M24

han lämnar underrättelse om att han inte längre tillhandahåller varor eller tjänster som omfattas av denna särskilda ordning,

▼M3

det på annat sätt kan antas att hans beskattningsbara verksamhet inom ramen för denna särskilda ordning har avslutats,

han inte längre uppfyller villkoren för att få utnyttja denna särskilda ordning, eller om

han ständigt bryter mot reglerna i den särskilda ordningen.

▼M24

Artikel 369f

Den beskattningsbara person som utnyttjar denna särskilda ordning ska på elektronisk väg till identifieringsmedlemsstaten inge en mervärdesskattedeklaration för varje kalenderkvartal, oberoende av om denne har eller inte har levererat varor eller tillhandahållit tjänster som omfattas av denna särskilda ordning. Mervärdesskattedeklarationen ska inges senast vid utgången av månaden efter utgången av den beskattningsperiod som deklarationen avser.

▼M16

Artikel 369g

▼M24

Mervärdesskattedeklarationen ska innehålla det registreringsnummer för mervärdesskatt som avses i artikel 369d och, för varje konsumtionsmedlemsstat där mervärdesskatt ska betalas, det totala värdet exklusive mervärdesskatt, gällande mervärdesskattesatser, det totala mervärdesskattebeloppet per skattesats och total mervärdesskatt som ska erläggas för följande leveranser och tillhandahållanden som omfattas av denna särskilda ordning och som ägt rum under beskattningsperioden:

Gemenskapsintern distansförsäljning av varor.

Leverans av varor i enlighet med artikel 14a.2 där försändelsen eller transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma medlemsstat.

Tillhandahållande av tjänster.

Mervärdesskattedeklarationen ska även innehålla ändringar avseende tidigare beskattningsperioder i enlighet med punkt 4 i den här artikeln.

Om varor försänds eller transporteras från andra medlemsstater än identifieringsmedlemsstaten, ska mervärdesskattedeklarationen också innehålla uppgift om det totala värdet exklusive mervärdesskatt, gällande mervärdesskattesatser, det totala mervärdesskattebeloppet per skattesats och total mervärdesskatt för följande leveranser som omfattas av denna särskilda ordning, för varje medlemsstat från vilken sådana varor försänds eller transporteras:

Annan gemenskapsintern distansförsäljning av varor än från en beskattningsbar person i enlighet med artikel 14a.2.

Gemenskapsintern distansförsäljning av varor och leverans av varor där försändelsen eller transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma medlemsstat, som utförs av en beskattningsbar person i enlighet med artikel 14a.2.

Beträffande de leveranser som avses i led a ska mervärdesskattedeklarationen också innehålla det individuella mervärdesskatteregistreringsnummer eller det skatteregistreringsnummer som tilldelats av varje medlemsstat från vilken sådana varor försänds eller transporteras.

Beträffande de leveranser som avses i led b ska mervärdesskattedeklarationen också innehålla det individuella mervärdesskatteregistreringsnummer eller det skatteregistreringsnummer som tilldelats av varje medlemsstat från vilken sådana varor försänds eller transporteras, om uppgiften är tillgänglig.

Mervärdesskattedeklarationen ska innehålla den information som anges i denna punkt, uppdelad per konsumtionsmedlemsstat.

När en beskattningsbar person som tillhandahåller tjänster som omfattas av denna särskilda ordning har ett eller flera andra fasta etableringsställen än det i identifieringsmedlemsstaten, varifrån tjänsterna tillhandahålls, ska mervärdesskattedeklarationen också innehålla uppgift om det totala värdet exklusive mervärdesskatt, gällande mervärdesskattesatser, totalt belopp per mervärdesskattesats och total mervärdesskatt för dessa tillhandahållanden, för varje medlemsstat där personen har ett etableringsställe, tillsammans med detta etableringsställes individuella momsregistreringsnummer eller skatteregistreringsnummer, och uppdelat på respektive konsumtionsmedlemsstat.

▼M16

Om det efter inlämning av en mervärdesskattedeklaration krävs ändringar av denna deklaration, ska dessa ändringar tas med i en senare deklaration inom tre år från den dag då den ursprungliga deklarationen skulle lämnas in i enlighet med artikel 369f. Denna senare mervärdesskattedeklaration ska innehålla uppgift om relevant konsumtionsmedlemsstat, beskattningsperiod och det mervärdesskattebelopp för vilket ändringar krävs.

▼M3

Artikel 369h

Mervärdesskattedeklarationen ska upprättas i euro.

De medlemsstater som inte har infört euron får begära att mervärdesskattedeklarationen upprättas i deras nationella valuta. ►M16 Om leveranserna respektive tillhandahållandena har skett i andra valutor, ska den beskattningsbara person som utnyttjar denna särskilda ordning, i mervärdesskattedeklarationen använda den växelkurs som gällde den sista dagen av beskattningsperioden. ◄

Omräkningen ska göras på grundval av de växelkurser som offentliggörs av Europeiska centralbanken för den dagen, eller, om inget offentliggörande sker den dagen, nästa dag som växelkurserna offentliggörs.

Artikel 369i

▼M16

Den beskattningsbara person som utnyttjar denna särskilda ordning ska betala mervärdesskatten, med hänvisning till den relevanta mervärdesskattedeklarationen, senast vid utgången av den tidsfrist inom vilken deklarationen ska inges.

▼M3

Betalningen ska göras i euro till ett bankkonto som identifieringsmedlemsstaten har angivit. De medlemsstater som inte har infört euron får begära att betalningen görs till ett bankkonto i deras egen valuta.

▼M16

Artikel 369j

Den beskattningsbara person som utnyttjar denna särskilda ordning får inte, med avseende på hans beskattningsbara verksamhet inom ramen för denna särskilda ordning, göra avdrag enligt artikel 168 i detta direktiv för mervärdesskatt i konsumtionsmedlemsstaten. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 2.1, 3 och 8.1 e i direktiv 2008/9/EG ska den beskattningsbara personen i fråga beviljas återbetalning i enlighet med det direktivet.

Om det krävs att den beskattningsbara person som utnyttjar denna särskilda ordning är registrerad för mervärdesskatt i en medlemsstat för verksamhet som inte omfattas av denna särskilda ordning, ska denne göra avdrag för ingående mervärdesskatt i den medlemsstaten med avseende på den beskattningsbara verksamhet som omfattas av denna särskilda ordning i den mervärdesskattedeklaration som ska inges enligt artikel 250 i detta direktiv.

▼M3

Artikel 369k

▼M16

En beskattningsbar person som utnyttjar denna särskilda ordning ska föra räkenskaper över de transaktioner som omfattas av denna särskilda ordning. Dessa räkenskaper ska vara så detaljerade att konsumtionsmedlemsstatens skattemyndigheter kan avgöra om mervärdesskattedeklarationen är korrekt.

▼M3

De räkenskaper som avses i enligt punkt 1 ska på begäran göras tillgängliga på elektronisk väg för identifieringsmedlemsstaten och för konsumtionsmedlemsstaten.

Räkenskaperna ska bevaras i tio år efter den 31 december det år då transaktionen genomfördes.

▼M16

AVSNITT 4

Särskild ordning för distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland

Artikel 369l

Vid tillämpning av detta avsnitt ska distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland endast omfatta varor, med undantag av punktskattepliktiga varor, i försändelser med ett realvärde på högst 150 EUR.

Vid tillämpning av detta avsnitt och utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser gäller följande definitioner:

1.	beskattningsbar person som inte är etablerad i gemenskapen : en beskattningsbar person som varken har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet eller har något fast etableringsställe inom gemenskapens territorium.

förmedlare : en person som är etablerad i gemenskapen och som av den beskattningsbara person som ägnar sig åt distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland utsetts till betalningsskyldig för mervärdesskatten och till att fullgöra skyldigheterna enligt denna särskilda ordning, i den beskattningsbara personens namn och för dennes räkning.

identifieringsmedlemsstat

om den beskattningsbara personen inte är etablerad inom gemenskapen, den medlemsstat där den beskattningsbara personen väljer att registrera sig,

om den beskattningsbara personen har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet utanför gemenskapen men har fler än ett eller flera fasta etableringsställen i gemenskapen, den medlemsstat med ett fast etableringsställe i vilken den beskattningsbara personen anmäler att han kommer att utnyttja denna särskilda ordning,

om den beskattningsbara personen har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet i en medlemsstat, den medlemsstaten,

om förmedlaren har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet i en medlemsstat, den medlemsstaten,

om förmedlaren har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet utanför gemenskapen men har ett eller flera fasta etableringsställen i gemenskapen, den medlemsstat med ett fast etableringsställe i vilken förmedlaren anmäler att han kommer att utnyttja denna särskilda ordning.

Vid tillämpning av leden b och e ska den beskattningsbara person eller förmedlare som har fler än ett fast etableringsställe i gemenskapen vara bunden av beslutet att ange etableringsmedlemsstat för det aktuella kalenderåret och de två därpå följande kalenderåren.

4.	konsumtionsmedlemsstat : den medlemsstat där försändelsen eller transporten av varorna till förvärvaren avslutas.

Artikel 369m

Medlemsstaterna ska tillåta följande beskattningsbara personer som bedriver distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland att utnyttja denna särskilda ordning:

Varje beskattningsbar person som är etablerad i gemenskapen och som bedriver distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland.

Varje beskattningsbar person, oberoende av om personen är etablerad i gemenskapen eller inte, som bedriver distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland och som företräds av en förmedlare som är etablerad i gemenskapen.

Varje beskattningsbar person som är etablerad i ett tredjeland med vilket unionen har ingått ett avtal om ömsesidigt bistånd som har ett liknande tillämpningsområde som rådets direktiv 2010/24/EU ( 19 ) och förordning (EU) nr 904/2010 och som bedriver distansförsäljning av varor från det tredjelandet.

Dessa beskattningsbara personer ska tillämpa denna särskilda ordning på all sin distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland.

Vid tillämpning av punkt 1 b gäller att varje beskattningsbar person kan utse högst en förmedlare i taget.

Kommissionen ska anta en genomförandeakt för att fastställa förteckningen över de tredjeländer som avses i punkt 1 c i denna artikel. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 och kommittén ska för detta ändamål vara den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 58 i förordning (EU) nr 904/2010.

Artikel 369n

Vid distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland för vilken mervärdesskatt ska deklareras enligt denna särskilda ordning ska den beskattningsgrundande händelsen anses inträffa vid tidpunkten för leverans, då mervärdesskatten också blir utkrävbar. Varorna ska anses ha levererats vid den tidpunkt då betalningen har godkänts.

Artikel 369o

En beskattningsbar person som utnyttjar denna särskilda ordning eller en förmedlare som agerar för dennes räkning ska underrätta identifieringsmedlemsstaten om tidpunkten när hans verksamhet inom ramen för denna särskilda ordning inleds, upphör eller förändras på ett sådant sätt att han inte längre uppfyller villkoren för att kunna utnyttja denna särskilda ordning. Denna information ska lämnas på elektronisk väg.

Artikel 369p

Den information som en beskattningsbar person som inte använder sig av en förmedlare måste lämna till identifieringsmedlemsstaten innan han börjar utnyttja denna särskilda ordning, ska innehålla följande uppgifter:

Namn.

Postadress.

Elektronisk adress och webbplatser.

Registreringsnummer för mervärdesskatt eller nationellt skattenummer.

Den information som förmedlaren måste lämna till identifieringsmedlemsstaten innan han börjar utnyttja denna särskilda ordning för en beskattningsbar persons räkning ska innehålla följande uppgifter:

Namn.

Postadress.

Elektronisk adress.

Registreringsnummer för mervärdesskatt.

Den information som förmedlaren måste lämna till identifieringsmedlemsstaten avseende varje beskattningsbar person som han företräder innan denna beskattningsbara person börjar utnyttja denna särskilda ordning ska innehålla följande uppgifter:

Namn.

Postadress.

Elektronisk adress och webbplatser.

Registreringsnummer för mervärdesskatt eller nationellt skattenummer.

▼C4

Individuellt registreringsnummer som tilldelats i enlighet med artikel 369q.2.

▼M16

Varje beskattningsbar person som utnyttjar denna särskilda ordning eller i förekommande fall dennes förmedlare ska till identifieringsmedlemsstaten anmäla eventuella ändringar av den information som har lämnats.

Artikel 369q

Identifieringsmedlemsstaten ska tilldela en beskattningsbar person som utnyttjar denna särskilda ordning ett individuellt registreringsnummer för mervärdesskatt för tillämpningen av denna särskilda ordning och underrätta honom på elektronisk väg om det registreringsnummer han tilldelats.

Identifieringsmedlemsstaten ska tilldela en förmedlare ett individuellt registreringsnummer och underrätta honom på elektronisk väg om det registreringsnummer han tilldelats.

Identifieringsmedlemsstaten ska tilldela förmedlaren ett individuellt registreringsnummer för mervärdesskatt för tillämpningen av denna särskilda ordning avseende varje beskattningsbar person för vilken han är utsedd.

Det registreringsnummer för mervärdesskatt som tilldelats enligt punkterna 1, 2 och 3 ska endast användas för de ändamål som avses i denna särskilda ordning.

Artikel 369r

Identifieringsmedlemsstaten ska stryka en beskattningsbar person som inte använder sig av en förmedlare ur registreringsregistret i följande fall:

Om han underrättar identifieringsmedlemsstaten om att han inte längre bedriver distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland.

Om det på annat sätt kan antas att dennes beskattningsbara verksamhet för distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland har upphört.

Om han inte längre uppfyller villkoren för att få utnyttja denna särskilda ordning.

Om han ständigt bryter mot reglerna i den särskilda ordningen.

Identifieringsmedlemsstaten ska stryka en förmedlare ur registreringsregistret i följande fall:

Om han under två på varandra följande kalenderkvartal inte har agerat som förmedlare för en beskattningsbar persons räkning som utnyttjar denna särskilda ordning.

Om han inte längre uppfyller de övriga villkor som krävs för att uppträda som förmedlare.

Om han ständigt bryter mot reglerna i den särskilda ordningen.

Identifieringsmedlemsstaten ska stryka en beskattningsbar person som företräds av en förmedlare ur registreringsregistret i följande fall:

Om förmedlaren underrättar identifieringsmedlemsstaten om att denna beskattningsbara person inte längre bedriver distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland.

Om det på annat sätt kan antas att denna beskattningsbara persons verksamhet för distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland har upphört.

Om denna beskattningsbara person inte längre uppfyller villkoren för att få utnyttja denna särskilda ordning.

Om denna beskattningsbara person ständigt bryter mot reglerna i den särskilda ordningen.

Om förmedlaren underrättar identifieringsmedlemsstaten om att han inte längre företräder denna beskattningsbara person.

Artikel 369s

Den beskattningsbara person som utnyttjar denna särskilda ordning eller dennes förmedlare ska på elektronisk väg till identifieringsmedlemsstaten inge en mervärdesskattedeklaration för varje månad, oberoende av om distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland har bedrivits eller inte. Mervärdesskattedeklarationen ska inges senast vid utgången av månaden efter utgången av den beskattningsperiod som deklarationen avser.

Om en mervärdesskattedeklaration ska inges i överensstämmelse med första stycket, får medlemsstaterna för mervärdesskatteändamål inte införa någon ytterligare förpliktelse eller annat förfarande vid import.

Artikel 369t

Mervärdesskattedeklarationen ska innehålla det registreringsnummer för mervärdesskatt som avses i artikel 369q och, för varje konsumtionsmedlemsstat där mervärdesskatt ska betalas, det totala värdet, exklusive mervärdesskatt, för distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland för vilka mervärdesskatt blivit utkrävbar under beskattningsperioden samt det totala beloppet för motsvarande mervärdesskatt fördelat på skattesatser. Tillämpliga mervärdesskattesatser och den totala mervärdesskatt som ska betalas ska också anges i deklarationen.

Om ändringar krävs i mervärdesskattedeklarationen efter inlämnandet, ska dessa ändringar tas med i en senare deklaration inom tre år från den dag då den ursprungliga deklarationen skulle lämnas in i enlighet med artikel 369s. Denna senare mervärdesskattedeklaration ska innehålla uppgift om relevant konsumtionsmedlemsstat, beskattningsperiod och det mervärdesskattebelopp för vilket ändringar krävs.

Artikel 369u

Mervärdesskattedeklarationen ska upprättas i euro.

De medlemsstater som inte har euron som valuta får begära att mervärdesskattedeklarationen ska upprättas i deras nationella valuta. Om leveranserna respektive tillhandahållandena har skett i andra valutor, ska den beskattningsbara person som utnyttjar denna särskilda ordning eller hans förmedlare vid upprättandet av mervärdesskattedeklarationen använda den växelkurs som gällde den sista dagen av beskattningsperioden.

Omräkningen ska göras på grundval av de växelkurser som offentliggörs av Europeiska centralbanken för den dagen eller, om inget offentliggörande sker den dagen, nästa dag som växelkurser offentliggörs.

Artikel 369v

Den beskattningsbara person som utnyttjar denna särskilda ordning eller dennes förmedlare ska betala mervärdesskatten med hänvisning till den relevanta mervärdesskattedeklarationen senast vid utgången av den tidsfrist inom vilken deklarationen ska inges.

Betalningen ska göras i euro till ett bankkonto som identifieringsmedlemsstaten har angett. De medlemsstater som inte har infört euron får begära att betalningen ska göras till ett bankkonto i deras egen valuta.

Artikel 369w

En beskattningsbar person som utnyttjar denna särskilda ordning får, avseende ingående mervärdesskatt för hans beskattningsbara verksamhet inom ramen för denna särskilda ordning, inte göra avdrag enligt artikel 168 i detta direktiv för mervärdesskatt i konsumtionsmedlemsstaterna. Utan hinder av vad som sägs i artikel 1.1 i direktiv 86/560/EEG och artiklarna 2.1 och 3 i direktiv 2008/9/EG ska den beskattningsbara personen i fråga beviljas återbetalning i enlighet med de direktiven. Artiklarna 2.2, 2.3 och 4.2 i direktiv 86/560/EEG ska inte tillämpas på återbetalning avseende varor som omfattas av denna särskilda ordning.

Om det krävs att den beskattningsbara person som utnyttjar denna särskilda ordning är registrerad för mervärdesskatt i en medlemsstat för verksamheter som inte omfattas av denna särskilda ordning, ska denne göra avdrag för ingående mervärdesskatt i den medlemsstaten för den beskattningsbara verksamhet som omfattas av denna särskilda ordning i den mervärdesskattedeklaration som ska inges i enlighet med artikel 250 i det här direktivet.

Artikel 369x

En beskattningsbar person som utnyttjar denna särskilda ordning ska föra räkenskaper över de transaktioner som omfattas av denna särskilda ordning. En förmedlare ska föra räkenskaper för varje beskattningsbar person som han företräder. Dessa räkenskaper måste vara så detaljerade att konsumtionsmedlemsstatens skattemyndigheter kan avgöra om mervärdesskattedeklarationen är korrekt.

De räkenskaper som avses i punkt 1 måste på begäran göras tillgängliga på elektronisk väg för konsumtionsmedlemsstaten och för identifieringsmedlemsstaten.

Räkenskaperna ska bevaras i tio år efter utgången av det år då transaktionen genomfördes.

KAPITEL 7

Särskilda ordningar för deklaration och betalning av mervärdesskatt vid import

Artikel 369y

Om den särskilda ordningen i kapitel 6 avsnitt 4 inte utnyttjas vid import av varor, med undantag av punktskattepliktiga varor, i försändelser med ett realvärde på högst 150 EUR ska importmedlemsstaten tillåta den person som anmäler varornas ankomst till tullen åt den person för vilken varorna är avsedda inom gemenskapens territorium att utnyttja särskilda ordningar för deklaration och betalning av mervärdesskatt vid import avseende varor där försändelsen eller transporten avslutas i denna medlemsstat.

Artikel 369z

Vid tillämpning av denna särskilda ordning ska följande gälla:

Den person för vilken varorna är avsedda ska vara betalningsskyldig för mervärdesskatten.

Den person som anmäler varornas ankomst till tullen inom gemenskapens territorium ska ta ut mervärdesskatt från den person för vilken varorna är avsedda och verkställa betalningen av den mervärdesskatten.

Medlemsstaterna ska föreskriva att den person som anmäler varornas ankomst till tullen inom gemenskapens territorium vidtar lämpliga åtgärder för att säkerställa att korrekt skatt betalas av den person för vilken varorna är avsedda.

Artikel 369za

Med avvikelse från artikel 94.2 får medlemsstaterna föreskriva att den normala mervärdesskattesatsen i importmedlemsstaten ska tillämpas när denna särskilda ordning utnyttjas.

Artikel 369zb

Medlemsstaterna ska tillåta att den mervärdesskatt som uppbärs enligt denna särskilda ordning rapporteras elektroniskt i en månatlig deklaration. Deklarationen ska innehålla uppgifter om den totala uppbörden av mervärdesskatt under den berörda kalendermånaden.

▼M24

Medlemsstaterna ska kräva att den mervärdesskatt som avses i punkt 1 betalas månatligen inom den tidsfrist för betalning som är tillämplig på betalning av importtull.

▼M16

De personer som utnyttjar denna särskilda ordning ska föra räkenskaper över de transaktioner som omfattas av denna särskilda ordning under en tidsperiod som ska fastställas av importmedlemsstaten. Dessa räkenskaper måste vara så detaljerade att importmedlemsstatens skatte- eller tullmyndigheter kan avgöra om mervärdesskattedeklarationen är korrekt och ska på begäran göras tillgängliga på elektronisk väg för importmedlemsstaten.

KAPITEL 8

Motvärden

Artikel 369zc

Motvärdet i nationell valuta av belopp uttryckta i euro ska när det gäller beloppet i artiklarna 369l och 369y fastställas en gång om året. De kurser som ska tillämpas ska vara de som gällde första arbetsdagen i oktober och de ska få verkan från och med den 1 januari följande år.

Medlemsstaterna får avrunda det belopp i nationell valuta som erhålls vid omräkning av beloppen i euro.

Medlemsstaterna får fortsätta att tillämpa det belopp som var i kraft vid tiden för den årliga justering som bestäms i punkt 1, om omräkning av beloppet uttryckt i euro, före den avrundning som anges i punkt 2, leder till en förändring som är mindre än 5 % av beloppet uttryckt i nationell valuta eller till en minskning av det beloppet.

▼B

AVDELNING XIII

AVVIKELSER

KAPITEL 1

Avvikelser som skall gälla till dess att slutliga ordningar har antagits

Avsnitt 1

Avvikelser för de stater som ingick i gemenskapen den 1 januari 1978

Artikel 370

De medlemsstater som den 1 januari 1978 beskattade de transaktioner som anges i del A i bilaga X får fortsätta att beskatta dem.

Artikel 371

De medlemsstater som den 1 januari 1978 tillämpade undantag från skatteplikt för de transaktioner som anges i del B i bilaga X får fortsätta att göra det, på de villkor som gällde i medlemsstaten i fråga den dagen.

Artikel 372

De medlemsstater som den 1 januari 1978 tillämpade bestämmelser som avviker från den princip om omedelbar avdragsrätt som fastställs i artikel 179 första stycket får fortsätta att tillämpa dem.

Artikel 373

De medlemsstater som den 1 januari 1978 tillämpade bestämmelser som avviker från artikel 28 och ►C1 artikel 79 första stycket led c ◄ får fortsätta att tillämpa dem.

Artikel 374

Med avvikelse från artiklarna 169 och 309 får de medlemsstater som den 1 januari 1978 tillämpade undantag från skatteplikt utan rätt till avdrag för den mervärdesskatt som betalats i det föregående ledet, för sådana tillhandahållanden av resebyråtjänster som avses i artikel 309 fortsätta att tillämpa detta undantag. Denna avvikelse skall även tillämpas på resebyråer som handlar i den resandes namn och för hans räkning.

Avsnitt 2

Avvikelser för de stater som anslutit sig till gemenskapen efter den 1 januari 1978

Artikel 375

Grekland får fortsätta att tillämpa undantag från skatteplikt för de transaktioner som anges i del B punkterna 2, 8, 9, 11 och 12 i bilaga X på de villkor som gällde i den medlemsstaten den 1 januari 1987.

Artikel 376

Spanien får fortsätta att tillämpa undantag från skatteplikt för de tillhandahållanden av tjänster av författare som anges i del B punkt 2 i bilaga X och de transaktioner som anges i del B punkterna 11 och 12 i bilaga X på de villkor som gällde i den medlemsstaten den 1 januari 1993.

Artikel 377

Portugal får fortsätta att tillämpa undantag från skatteplikt för de transaktioner som anges i del B punkterna 2, 4, 7, 9, 10 och 13 i bilaga X på de villkor som gällde i den medlemsstaten den 1 januari 1989.

Artikel 378

Österrike får fortsätta att beskatta de transaktioner som anges i del A punkt 2 i bilaga X.

Så länge som samma undantag från skatteplikt tillämpas i någon av de medlemsstater som ingick i gemenskapen den 31 december 1994 får Österrike, på de villkor som gällde i den medlemsstaten på dagen för dess anslutning, fortsätta att tillämpa undantag från skatteplikt för följande transaktioner:

De transaktioner som anges i del B punkterna 5 och 9 i bilaga X

Alla delsträckor vid internationella persontransporter med luftfartyg, till sjöss eller på inre vattenvägar, i andra fall än då transporten sker på Bodensjön, med rätt till avdrag för mervärdesskatt som betalats i det föregående ledet.

Artikel 379

Finland får fortsätta att beskatta de transaktioner som anges i del A punkt 2 i bilaga X så länge som samma transaktioner beskattas i någon av de medlemsstater som ingick i gemenskapen den 31 december 1994.

Finland får, på de villkor som gällde i den medlemsstaten på dagen för dess anslutning fortsätta att tillämpa undantag från skatteplikt för de tillhandahållanden av tjänster av författare, konstnärer och artister som anges i del B punkt 2 i bilaga X och de transaktioner som avses i del B punkterna 5, 9 och 10 i bilaga X, så länge som samma undantag tillämpas i någon av de medlemsstater som ingick i gemenskapen den 31 december 1994.

Artikel 380

Sverige får, på de villkor som gällde i den medlemsstaten på dagen för dess anslutning, fortsätta att tillämpa undantag från skatteplikt för de tillhandahållanden av tjänster av författare, konstnärer och artister som anges i del B punkt 2 i bilaga X och de transaktioner som anges i del B punkterna 1, 9 och 10 i bilaga X, så länge som samma undantag tillämpas i någon av de medlemsstater som ingick i gemenskapen den 31 december 1994.

Artikel 381

Tjeckien får, på de villkor som gällde i den medlemsstaten vid dagen för dess anslutning, fortsätta att tillämpa undantag från skatteplikt för de internationella persontransporter, som anges i del B punkt 10 i bilaga X, så länge samma undantag tillämpas av någon av de medlemsstater som ingick i gemenskapen den 30 april 2004.

Artikel 382

Estland får på de villkor som gällde i den medlemsstaten vid dagen för dess anslutning fortsätta att tillämpa undantag från skatteplikt för de internationella persontransporter som anges i del B punkt 10 i bilaga X, så länge samma undantag tillämpas av någon av de medlemsstater som ingick i gemenskapen den 30 april 2004.

Artikel 383

Cypern får på de villkor som gällde i den medlemsstaten dagen för dess anslutning fortsätta att tillämpa undantag från skatteplikt för följande transaktioner:

Leverans av mark för bebyggelse som anges i del B punkt 9 i bilaga X till och med den 31 december 2007.

De internationella persontransporter som anges i del B punkt 10 i bilaga X, så länge samma undantag tillämpas i någon av de medlemsstater som ingick i gemenskapen den 30 april 2004.

Artikel 384

Så länge samma undantag tillämpas i någon av de medlemsstater som ingick i gemenskapen den 30 april 2004 får Lettland, på de villkor som gällde i den medlemsstaten vid dagen för dess anslutning, fortsätta att tillämpa undantag från skatteplikt för följande transaktioner:

Tjänster som tillhandahålls av författare, konstnärer och artister som anges i del B punkt 2 i bilaga X.

Internationella persontransporter som anges i del B punkt 10 i bilaga X.

Artikel 385

Litauen får, på de villkor som gällde i den medlemsstaten vid dagen för dess anslutning, fortsätta att tillämpa undantag från skatteplikt för de internationella persontransporter som anges i del B punkt 10 i bilaga X, så länge samma undantag tillämpas i någon av de medlemsstater som ingick i gemenskapen den 30 april 2004.

Artikel 386

Ungern får, på de villkor som gällde i den medlemsstaten vid dagen för dess anslutning, fortsätta att tillämpa undantag från skatteplikt för de internationella persontransporter som anges i del B punkt 10 i bilaga X så länge samma undantag tillämpas i någon av de medlemsstater som ingick i gemenskapen den 30 april 2004.

Artikel 387

Så länge samma undantag tillämpas i någon av de medlemsstater som ingick i gemenskapen den 30 april 2004 får Malta på de villkor som gällde i den medlemsstaten vid dagen för dess anslutning, fortsätta att tillämpa undantag från skatteplikt för följande transaktioner:

Leverans av vatten av offentligrättsliga organ som anges i del B punkt 8 i bilaga X, utan rätt till avdrag för mervärdesskatt som betalats i föregående led.

Leverans av byggnader och tomtmark som anges i del B punkt 9 bilaga X, utan rätt till avdrag för mervärdesskatt som betalats i föregående led.

Persontransporter inom landet, internationella persontransporter och inhemska persontransporter mellan öar enligt del B punkt 10 i bilaga X, med rätt till avdrag för mervärdesskatt som betalats i föregående led.

Artikel 388

Polen får, på de villkor som gällde i den medlemsstaten vid dagen för dess anslutning, fortsätta att tillämpa undantag från skatteplikt för de internationella persontransporter som anges i del B punkt 10 i bilaga X så länge samma undantag tillämpas i någon av de medlemsstater som ingick i gemenskapen den 30 april 2004.

Artikel 389

Slovenien får, på de villkor som gällde i den medlemsstaten vid dagen för dess anslutning, fortsätta att tillämpa undantag från skatteplikt för de internationella persontransporter som anges i del B punkt 10 i bilaga X så länge samma undantag tillämpas i någon av de medlemsstater som ingick i gemenskapen den 30 april 2004.

Artikel 390

Slovakien får, på de villkor som gällde i den medlemsstaten vid dagen för dess anslutning, fortsätta att tillämpa undantag från skatteplikt för de internationella persontransporter som anges i del B punkt 10 i bilaga X så länge samma undantag tillämpas i någon av de medlemsstater som ingick i gemenskapen den 30 april 2004.

▼M7

Artikel 390a

Bulgarien får, i enlighet med de villkor som gällde i den medlemsstaten vid dagen för dess anslutning, fortsätta att tillämpa undantag från skatteplikt för de internationella persontransporter som avses i del B punkt 10 i bilaga X så länge samma undantag tillämpas i någon av de medlemsstater som ingick i gemenskapen den 31 december 2006.

Artikel 390b

Rumänien får, i enlighet med de villkor som gällde i den medlemsstaten vid dagen för dess anslutning, fortsätta att tillämpa undantag från skatteplikt för de internationella persontransporter som avses i del B punkt 10 i bilaga X så länge samma undantag tillämpas i någon av de medlemsstater som ingick i gemenskapen den 31 december 2006.

▼A1

Artikel 390c

Kroatien får, i enlighet med de villkor som gällde i den medlemsstaten vid dagen för dess anslutning, fortsätta att tillämpa undantag från skatteplikt för följande transaktioner:

Leverans av mark för bebyggelse, med eller utan byggnader, som avses i artikel 135.1 j och i del B punkt 9 i bilaga X, till och med den 31 december 2014; detta undantag kan inte förnyas.

De internationella persontransporter som anges i del B punkt 10 i bilaga X, så länge samma undantag tillämpas i någon av de medlemsstater som var medlemmar i unionen före Kroatiens anslutning.

▼B

Avsnitt 3

Gemensamma bestämmelser för avsnitten 1 och 2

▼A1

Artikel 391

De medlemsstater som tillämpar undantag för skatteplikt för de transaktioner som avses i artiklarna 371, 375, 376, 377, 378.2, 379.2 eller 380–390c får ge beskattningsbara personer rätt att välja att dessa transaktioner ska beskattas.

▼B

Artikel 392

Medlemsstaterna får föreskriva att beskattningsunderlaget för leveranser av byggnader och mark för bebyggelse som inköpts för vidareförsäljning av en beskattningsbar person som inte hade rätt att dra av skatten vid inköpet, skall utgöras av skillnaden mellan försäljningspriset och inköpspriset.

Artikel 393

För att underlätta övergången till den slutliga ordning som avses i artikel 402 skall rådet granska situationen med avseende på avvikelserna i avsnitten 1 och 2 på grundval av en rapport från kommissionen och besluta i enlighet med artikel 93 i fördraget, huruvida vissa eller samtliga avvikelser skall upphävas.

Inom ramen för den slutliga ordningen skall persontransport beskattas i avgångsmedlemsstaten för den del av resan som äger rum i gemenskapen, enligt närmare bestämmelser som skall fastställas av rådet i enlighet med artikel 93 i fördraget.

KAPITEL 2

Avvikelser som är beroende av bemyndigande

Avsnitt 1

Förenklingsåtgärder och åtgärder för att förhindra skatteundandragande eller skatteflykt

Artikel 394

De medlemsstater som den 1 januari 1977 tillämpade särskilda åtgärder för att förenkla uppbörden av skatt eller för att förhindra vissa slag av skatteundandragande eller skatteflykt får behålla dem, om de anmälde detta till kommissionen före den 1 januari 1978 och om förenklingsåtgärderna uppfyller kriteriet i artikel 395.1 andra stycket.

Artikel 395

Rådet får enhälligt på kommissionens förslag bemyndiga varje medlemsstat att genomföra särskilda åtgärder som avviker från bestämmelserna i detta direktiv, för att förenkla uppbörden av skatt eller för att förhindra vissa slag av skatteundandragande eller skatteflykt.

Åtgärder avsedda att förenkla skatteuppbörden får endast i ringa utsträckning påverka medlemsstaternas totala skatteinkomster i det sista konsumtionsledet.

En medlemsstat som önskar genomföra de åtgärder som avses i punkt 1 skall skicka en ansökan till kommissionen och förse den med alla nödvändiga uppgifter. Om kommissionen anser att den inte har alla nödvändiga uppgifter skall den kontakta den berörda medlemsstaten inom två månader efter det att ansökan mottagits och ange vilka ytterligare uppgifter den behöver.

Så snart kommissionen har erhållit alla nödvändiga uppgifter för behandlingen av ärendet skall den inom en månad underrätta den ansökande medlemsstaten om detta och överlämna ansökan, på originalspråket, till de andra medlemsstaterna.

Kommissionen skall inom tre månader efter översändandet av den underrättelse som avses i punkt 2 andra stycket för rådet lägga fram ett förslag till lämpliga åtgärder eller, om kommissionen har invändningar mot ansökan om avvikelse, ett meddelande där den redovisar sina invändningar.

Förfarandet enligt punkterna 2 och 3 skall under alla omständigheter avslutas inom åtta månader efter det att kommissionen mottagit ansökan.

▼M19 —————

▼B

Avsnitt 2

Internationella avtal

Artikel 396

Rådet får enhälligt på kommissionens förslag bemyndiga en medlemsstat att ingå sådana avtal med ett tredjeland eller en internationell organisation som kan innehålla avvikelser från detta direktiv.

En medlemsstat som önskar ingå ett avtal enligt punkt 1 skall skicka en ansökan till kommissionen och förse den med alla nödvändiga uppgifter. Om kommissionen anser att den inte har alla nödvändiga uppgifter skall den kontakta den berörda medlemsstaten inom två månader efter att ansökan mottagits och ange vilka ytterligare uppgifter den behöver.

Så snart kommissionen har erhållit alla nödvändiga uppgifter för behandlingen av ärendet skall den underrätta den ansökande medlemsstaten om detta inom en månad och överlämna ansökan, på originalspråket, till de andra medlemsstaterna.

Förfarandet enligt punkterna 2 och 3 skall under alla omständigheter avslutas inom åtta månader efter det att kommissionen mottagit ansökan.

AVDELNING XIV

DIVERSE BESTÄMMELSER

KAPITEL 1

Tillämpningsföreskrifter

Artikel 397

Rådet skall enhälligt på kommissionens förslag besluta om nödvändiga åtgärder för tillämpningen av detta direktiv.

KAPITEL 2

Mervärdesskattekommitté

Artikel 398

En rådgivande kommitté för mervärdesskatt, kallad ”mervärdesskattekommittén”, inrättas härmed.

Mervärdesskattekommittén skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och för kommissionen.

En företrädare för kommissionen skall vara ordförande i kommittén.

Sekretariatstjänster för kommittén skall tillhandahållas av kommissionen.

Mervärdesskattekommittén skall själv fastställa sin arbetsordning.

Förutom sådana angelägenheter som enligt detta direktiv skall bli föremål för samråd, skall mervärdesskattekommittén behandla frågor som dess ordförande tar upp på eget initiativ eller på begäran av företrädaren för någon medlemsstat och som avser tillämpningen av gemenskapens bestämmelser om mervärdesskatt.

KAPITEL 3

Omräkningskurser

Artikel 399

Utan att det påverkar tillämpningen av andra särskilda bestämmelser skall motsvarigheten i nationell valuta till de belopp i euro som anges i det här direktivet fastställas med användande av den omräkningskurs för euron som är tillämplig den 1 januari 1999. De medlemsstater som har anslutit sig till Europeiska unionen efter det datumet och som inte har infört euron som gemensam valuta skall dock använda den omräkningskurs för euron som var tillämplig på dagen för deras anslutning.

Artikel 400

När medlemsstaterna räknar om de belopp som avses i artikel 399 till sina nationella valutor, får de avrunda de belopp som omräkningen leder till antingen uppåt eller nedåt med högst 10 %.

KAPITEL 4

Andra skatter och avgifter

Artikel 401

Utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser får detta direktiv inte hindra en medlemsstat från att behålla eller införa skatter på försäkringsavtal, skatter på vadslagning och spel, punktskatter, stämpelskatter och, mer generellt, alla skatter eller avgifter som inte kan karakteriseras som omsättningsskatter, under förutsättning att uttaget av dessa skatter eller avgifter inte leder till gränsformaliteter i handeln medlemsstater emellan.

AVDELNING XV

SLUTBESTÄMMELSER

KAPITEL 1

Övergångsordning för beskattning av handeln mellan medlemsstaterna

Artikel 402

Den ordning för beskattning av handeln mellan medlemsstaterna som fastställs i det här direktivet skall vara en övergångsordning och ersättas av en slutlig ordning som i princip grundar sig på att beskattning skall ske i den medlemsstat där leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster har sitt ursprung.

Efter att ha granskat den rapport som avses i artikel 404 och efter att ha fastställt att villkoren för en övergång till den slutliga ordningen är uppfyllda, skall rådet i enlighet med artikel 93 i fördraget anta de bestämmelser som är nödvändiga för att den slutliga ordningen skall kunna träda i kraft och fungera.

▼M21 —————

▼B

KAPITEL 2

Övergångsbestämmelser som gäller i samband med anslutning till Europeiska unionen

Artikel 405

I detta kapitel avses med

gemenskapen : gemenskapens territorium enligt definitionen i artikel 5.1 före nya medlemsstaters anslutning,

nya medlemsstater: territoriet i de medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen efter den 1 januari 1995, enligt definitionen för var och en av dessa medlemsstater i artikel 5.2,

den utvidgade gemenskapen: gemenskapens territorium enligt definitionen i artikel 5.1 efter nya medlemsstaters anslutning.

Artikel 406

De bestämmelser som gällde vid den tidpunkt då varan hänfördes till ett förfarande för temporär import med fullständig befrielse från importtull eller till ett av de förfaranden eller en av de situationer som avses i artikel 156 eller till liknande förfaranden eller situationer i någon av de nya medlemsstaterna skall fortsätta att tillämpas ända tills varan upphör att omfattas av dessa förfaranden eller situationer efter anslutningsdagen när följande villkor föreligger:

Varan infördes före anslutningsdagen i gemenskapen eller i någon av de nya medlemsstaterna.

Varan har sedan den infördes i gemenskapen eller i någon av de nya medlemsstaterna hänförts till dessa förfaranden eller situationer.

Varan har inte upphört att omfattas av dessa förfaranden eller situationer före anslutningsdagen.

Artikel 407

De bestämmelser som gällde vid den tidpunkt då varan hänfördes till ett förfarande för tulltransitering skall fortsätta att tillämpas ända tills varan upphör att omfattas av detta förfarande efter anslutningsdagen när följande villkor föreligger:

Varan hänfördes före anslutningsdagen till ett förfarande för tulltransitering.

Varan har inte upphört att omfattas av detta förfarande före anslutningsdagen.

Artikel 408

Följande fall skall likställas med import av en vara för vilken det har bevisats att den befann sig i fri omsättning i någon av de nya medlemsstaterna eller i gemenskapen:

Samtliga fall där en vara upphör att hänföras till i ett förfarande för temporär import till vilket varan har hänförts före anslutningsdagen på de villkor som avses i artikel 406.

Samtliga fall där en vara upphör att hänföras till något av de förfaranden eller någon av de situationer som avses i artikel 156 eller liknande förfaranden eller situationer till vilka varan har hänförts före anslutningsdagen på de villkor som anges i artikel 406.

Slutet på ett av de förfaranden som avses i artikel 407 och som hade påbörjats före anslutningsdagen på någon av de nya medlemsstaternas territorium för en leverans av varor mot ersättning före detta datum på denna medlemsstats territorium utförd av en beskattningsbar person när denne agerar i denna egenskap.

All olaglighet eller brott som begåtts under ett förfarande för tulltransitering som påbörjats på de villkor som avses i led c.

Förutom det fall som anges i punkt 1 skall användningen av en vara av en beskattningsbar person eller en icke beskattningsbar person efter anslutningsdagen inom en medlemsstats territorium, i det fall varan har levererats till denna person före anslutningsdagen inom gemenskapens eller någon av de nya medlemsstaternas territorium, likställas med import av varor när följande villkor föreligger:

Leveransen av dessa varor har undantagits från skatt, eller skulle förmodligen ha undantagits från skatt, antingen i enlighet med artikel 146.1 a och 146.1 b, eller i enlighet med en analog bestämmelse i de nya medlemsstaterna.

Varorna har inte importerats till någon av de nya medlemsstaterna eller i gemenskapen före anslutningsdagen.

Artikel 409

I de fall som avses i artikel 408.1 skall importen anses äga rum enligt artikel 61 i den medlemsstat på vars territorium varan upphör att omfattas av de förfaranden eller situationer som den hade hänförts till före anslutningsdagen.

Artikel 410

Med avvikelse från artikel 71 har importen av varan i enlighet med artikel 408 utförts utan att det har inträffat någon beskattningsgrundande händelse, när något av följande villkor är uppfyllt:

Den importerade varan har sänts eller transporterats utanför den utvidgade gemenskapen.

Den importerade varan är, i enlighet med artikel 408.1 a, enbart ett transportmedel och återsänds eller transporteras till den medlemsstat från vilken den exporterades eller till den stat som har exporterat den.

Den importerade varan är, i enlighet med artikel 408.1 a, ett transportmedel som har förvärvats eller importerats före anslutningsdagen enligt de vanliga skattereglerna i någon av de nya medlemsstaterna eller i någon av gemenskapens medlemsstater eller som vid exporten inte har åtnjutit undantag från eller återbetalning av mervärdesskatt.

Det villkor som anges i punkt 1 c sägs vara uppfyllt i följande fall:

När den tid som förflyter mellan den dag då transportmedlet kördes för första gången och dagen för anslutningen till Europeiska unionen överstiger åtta år.

När det skattebelopp som skulle ha betalats för importen är obetydligt.

▼M15

KAPITEL 2a

Övergångsåtgärder för tillämpningen av ny lagstiftning

Artikel 410a

Artiklarna 30a, 30b och 73a ska endast tillämpas på vouchrar utställda efter den 31 december 2018.

Artikel 410b

Senast den 31 december 2022 ska kommissionen, på grundval av uppgifter som inhämtats från medlemsstaterna, förelägga Europaparlamentet och rådet en utvärderingsrapport om tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv vad gäller behandlingen av vouchrar i mervärdesskattehänseende, med särskild inriktning på definitionen av vouchrar, mervärdesskatteregler rörande beskattning av vouchrar i distributionskedjan och ej inlösta vouchrar, vid behov åtföljd av lämpliga förslag om ändring av de relevanta reglerna.

▼B

KAPITEL 3

Införlivande och ikraftträdande

Artikel 411

Direktiv 67/227/EEG och direktiv 77/388/EEG skall upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter beträffande de tidsfrister som anges i del B i bilaga XI för genomförande och tillämpning av dessa direktiv.

Hänvisningarna till de upphävda direktiven skall anses som hänvisningar till det här direktivet och skall läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga XII.

Artikel 412

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 2.3, artikel 44, artikel 59.1, artikel 399 och punkt 18 i bilaga III med verkan den 1 januari 2008. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Medlemsstaterna skall till kommissionen översända texten till de viktigaste bestämmelserna i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 413

Detta direktiv träder i kraft den 1 januari 2007.

Artikel 414

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

BILAGA I

FÖRTECKNING ÖVER VERKSAMHETER SOM AVSES I ARTIKEL 13.1 TREDJE STYCKET

Telekommunikation.

Tillhandahållande av vatten, gas, elektricitet och värmeenergi.

Varutransport.

Tillhandahållande av hamn- och flygplatstjänster.

Persontransport.

Leveranser av nya varor tillverkade för försäljning.

Transaktioner som interventionsorgan för jordbruksprodukter genomför i enlighet med förordningar om en gemensam organisation av marknaden för dessa produkter.

Anordnande av handelsmässor och utställningar av kommersiell art.

Lagringsverksamhet.

10.

Verksamhet i kommersiella reklamföretag.

11.

Resebyråverksamhet.

12.

Drift av personalmatsalar, personalbutiker, kooperativ och liknande inrättningar.

13.

Verksamhet i radio- och televisionsföretag såvida denna inte är undantagen från skatteplikt i enlighet med artikel 132.1 q.

BILAGA II

▼M3

EXEMPEL PÅ TJÄNSTER SOM TILLHANDAHÅLLS PÅ ELEKTRONISK VÄG I ENLIGHET MED ARTIKEL 58 FÖRSTA STYCKET C

▼B

Tillhandahållande av webbplatser, webbhotell samt distansunderhåll av programvara och utrustning.

Tillhandahållande av programvara och uppdatering av denna.

Tillhandahållande av bilder, texter och upplysningar samt av databasåtkomst.

Tillhandahållande av musik, av filmer och av spel, inbegripet hasardspel och spel om pengar, samt tillhandahållande av politiska, kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga eller underhållningsbetonade sändningar eller tilldragelser.

Tillhandahållande av distansundervisningstjänster.

BILAGA III

FÖRTECKNING ÖVER LEVERANSER AV VAROR OCH TILLHANDAHÅLLANDEN AV TJÄNSTER PÅ VILKA DE REDUCERADE MERVÄRDESSKATTESATSER SOM AVSES I ARTIKEL 98 FÅR TILLÄMPAS

De livsmedel (inklusive drycker men exklusive alkoholhaltiga drycker) för människors och djurs konsumtion, de levande djur, fröer, plantor och ingredienser som normalt är avsedda att användas som komplement till eller ersättning för livsmedel. De produkter som normalt används för att komplettera eller ersätta livsmedel.

Vattenförsörjning.

De farmaceutiska produkter som normalt används för hälsovård, för förebyggande av sjukdomar och för behandling i medicinskt eller veterinärmedicinskt syfte, inbegripet produkter som används som preventivmedel eller för sanitärt skydd.

Medicinsk utrustning, sådana hjälpmedel och andra apparater som normalt är avsedda att lindra eller behandla funktionshinder, för den funktionshindrades uteslutande personliga bruk, inbegripet reparationer av sådana varor, samt leverans av bilbarnstolar.

Persontransporter och medfört bagage.

▼M20

Tillhandahållande, inklusive lån från bibliotek, av böcker, tidningar och tidskrifter, antingen på fysiska bärare eller på elektronisk väg eller bådadera (inbegripet broschyrer, foldrar och liknande trycksaker, bilder-, tecknings- och målarböcker för barn, noter i tryck eller manuskript, kartor och hydrografiska och liknande kartor), förutom publikationer som helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam och publikationer som helt eller huvudsakligen består av videoinnehåll eller hörbar musik.

▼B

Tillträde till föreställningar, teatrar, cirkusar, marknader, nöjesparker, konserter, museer, djurparker, biografer, utställningar och liknande kulturella evenemang och anläggningar.

Mottagning av radio- och TV-sändningstjänster.

Tillhandahållande av tjänster av författare, kompositörer och utövande konstnärer samt royaltyer till dessa.

10.

Leverans, byggande, renovering och ändring av bostäder som ett led i socialpolitiken.

▼M5

10a.

Renovering och reparation av privata bostäder, dock ej material som utgör en betydande del av den tillhandahållna tjänstens värde.

10b.

Fönsterputsning och städning i privata hushåll.

▼B

11.

Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster som normalt används vid jordbruksproduktion men exklusive kapitalvaror såsom maskiner och byggnader.

12.

Logi som tillhandahålls av hotell och liknande anläggningar, inbegripet tillhandahållandet av semesterlogi och uthyrning av campingplatser och platser för husvagnsparkering.

▼M5

12a.

Restaurang- och cateringtjänster, varvid tillhandahållande av (alkoholhaltiga och/eller alkoholfria) drycker får undantas.

▼B

13.

Tillträde till sportevenemang.

14.

Utnyttjande av sportanläggningar.

15.

Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster av organ som är erkända av medlemsstaterna som organ av social karaktär och som är engagerade i hjälparbete eller socialt trygghetsarbete, i den mån dessa transaktioner inte är undantagna från skatteplikt i enlighet med artiklarna 132, 135 och 136.

16.

Tillhandahållande av tjänster av begravningsentreprenörer och krematorietjänster samt leverans av varor med karaktär av bitransaktion till sådant tillhandahållande.

17.

Tillhandahållande av sjukvårds- och tandvårdstjänster liksom värmebehandling, i den mån dessa tjänster inte är undantagna från skatteplikt i enlighet med artikel 132.1 b–e.

18.

Tillhandahållande av tjänster i anslutning till gaturenhållning, sophämtning och avfallshantering, andra än sådana som tillhandahålls av de organ som avses i artikel 13.

▼M5

19.

Mindre reparationer av cyklar, skor och lädervaror, kläder och hushållslinne (inbegripet lagning och ändring).

20.

Hemtjänster såsom hemhjälp och vård av barn, gamla, sjuka eller personer med funktionshinder.

21.

Frisörverksamhet.

▼M5 —————

▼B

BILAGA V

VARUKATEGORIER ENLIGT ARTIKEL 160.2 OMFATTAS AV ANDRA LAGERFÖRFARANDEN ÄN TULLAGERFÖRFARANDEN

	KN-nummer	Varuslag
1)	0701	Potatis
2)	0711 20	Oliver
3)	0801	Kokosnötter, paranötter och cashewnötter
4)	0802	Andra nötter
5)	0901 11 00	Kaffe, orostat
	0901 12 00	Kaffe, orostat
6)	0902	Te
7)	1001 - 1005	Spannmål
	1007 - 1008	Spannmål
8)	1006	Obehandlat ris
9)	1201 - 1207	Oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, diverse andra frön (inbegripet sojabönor)
10)	1507 - 1515	Vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter och oljor, oraffinerade eller raffinerade men inte kemiskt modifierade
11)	1701 11	Råsocker
	1701 12	Råsocker
12)	1801	Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade
13)	2709	Mineraloljor (inklusive propan och butan; också inklusive råolja erhållen ur petroleum)
	2710
	2711 12
	2711 13
14)	Kapitel 28 och kapitel 29	Kemikalier i lösvikt
15)	4001	Gummi, i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller remsor
	4002
16)	5101	Ull
17)	7106	Silver
18)	7110 11 00	Platina (palladium, rodium)
	7110 21 00
	7110 31 00
19)	7402	Koppar
	7403
	7405
	7408
20)	7502	Nickel
21)	7601	Aluminium
22)	7801	Bly
23)	7901	Zink
24)	8001	Tenn
25)	ex 8112 92	Indium
	ex 8112 99	Indium

BILAGA VI

FÖRTECKNING ÖVER LEVERANSER AV VAROR OCH TILLHANDAHÅLLANDEN AV TJÄNSTER ENLIGT ARTIKEL 199.1 D

Leveranser av järnhaltigt och icke-järnhaltigt avfall, skrot och använt material, inbegripet leveranser av halvfabrikat från bearbetning, framställning eller smältning av järnmetaller och icke-järnmetaller samt legeringar av dessa.

Leverans av järnhaltiga och icke-järnhaltiga halvfabrikat samt tillhandahållande av vissa därmed förbundna bearbetningstjänster.

Leverans av avfall och annat material för återvinning bestående av järnmetaller och icke-järnmetaller, legeringar av dessa, slagg, aska, spån och industriavfall som innehåller metaller eller metallegeringar, samt tillhandahållande av tjänster som innebär urval, tillskärning, fragmentering eller pressning av dessa produkter.

Leverans av och vissa bearbetningstjänster förbundna med järnhaltigt och icke-järnhaltigt avfall av järnmetaller och icke-järnmetaller samt avklipp, skrot, avfall, använt material och material för återanvändning bestående av glasavfall, glas, papper, papp och kartong, lump, ben, läder, konstläder, pergament, oberedda hudar och skinn, senor, surrningsgarn, tågvirke, gummi och plast.

Leverans av material som avses i denna bilaga efter bearbetning i form av rengöring, polering, urval, tillskärning, fragmentering, pressning eller gjutning till block.

Leveranser av skrot och avfall från bearbetning av grundmaterial.

BILAGA VII

FÖRTECKNING ÖVER SÅDANA PRODUKTIONSVERKSAMHETER I JORDBRUKET ►C1 SOM AVSES I ARTIKEL 295.1 LED 4 ◄

Växtodling

Jordbruk, inbegripet vinodling

Odling av frukt (inbegripet oliver) och grönsaker, blommor och prydnadsväxter, även i växthus

Produktion av svamp, kryddor, utsäde och plantor

Drift av plantskolor

Djurhållning tillsammans med odling

Allmän djurhållning

Fjäderfäuppfödning

Kaninuppfödning

Bihållning

Silkesmaskodling

Snigelodling

Skogsbruk

Fiske

Sötvattensfiske

Fiskodling

Odling av musslor, ostron och andra blötdjur och kräftdjur

Grododling

BILAGA VIII

VÄGLEDANDE FÖRTECKNING ÖVER SÅDANA TILLHANDAHÅLLANDEN AV JORDBRUKSTJÄNSTER ►C1 SOM AVSES I ARTIKEL 295.1 LED 5 ◄

Jordbearbetning, skörd och slåtter, tröskning, pressning, hopsamling och bärgning, inbegripet sådd och plantering.

Emballering och beredning såsom torkning, rengöring, malning, desinfektion och ensilering av jordbruksprodukter.

Lagring av jordbruksprodukter.

Djurtillsyn, uppfödning och gödning.

Uthyrning för jordbruksändamål av utrustning som normalt används i företag inom jordbruk, skogsbruk eller fiske.

Teknisk hjälp.

Ogräs- och skadedjursbekämpning, bearbetning av grödor och mark genom besprutning.

Drift av bevattnings- och dräneringsutrustning.

Trädbeskärning, trädfällning och andra skogsbrukstjänster.

BILAGA IX

KONSTVERK, SAMLARFÖREMÅL OCH ANTIKVITETER SOM AVSES I PUNKTERNA 2, 3 OCH 4 I ARTIKEL 311.1

DEL A

Konstverk

Tavlor, collage och liknande dekorativa målningar och teckningar, som är utförda helt för hand av konstnären, med undantag för planritningar, andra ritningar samt teckningar för arkitektoniskt, ingenjörstekniskt, industriellt, kommersiellt, topografiskt eller liknande ändamål, tillverkade föremål dekorerade för hand, teaterkulisser, ateljéfonder o.d. målade på textilvävnad (KN-nummer 9701 ).

Konstgrafiska originalblad, avtryck och originallitografier tryckta i begränsat antal direkt i svartvitt eller färg från en eller flera gravyrplåtar som konstnären framställt helt för hand, oavsett vilken teknik och vilket material som använts, dock med undantag för mekaniska eller fotomekaniska förfaranden (KN-nummer 9702 00 00 ).

Originalproduktioner av bildhuggarkonst eller skulpturkonst i alla material, under förutsättning att de är helt utförda av konstnären; avgjutningar av skulpturer vars upplaga är begränsad till åtta exemplar och övervakat av konstnären eller hans efterföljande rättsinnehavare (KN-nummer 9703 00 00 ); i undantagsfall som fastställs av medlemsstaterna får detta antal utökas för skulpturer som utförts före den 1 januari 1989.

Handvävda tapisserier (KN-nummer 5805 00 00 ) och väggbonader (KN-nummer 6304 00 00 ) handgjorda efter originalritningar av konstnären, under förutsättning att det finns högst åtta exemplar av varje.

Unika exemplar av föremål i keramik helt utförda av konstnären och signerade av honom.

Emaljer på koppar, utförda helt för hand, begränsade till åtta numrerade exemplar signerade av konstnären eller verkstaden, med undantag för bijouterivaror, guldsmedsarbeten och juvelerararbeten.

Fotografier tagna av konstnären, tryckta av honom eller under hans tillsyn, signerade och numrerade samt begränsade till 30 exemplar, oavsett storlek och underlag.

DEL B

Samlarföremål

Frimärken och stämpelmärken, frankeringsstämplar, förstadagsbrev samt postkort o.d. med påtryckt valörstämpel, makulerade, eller om de är omakulerade, inte gångbara och inte avsedda som lagligt betalningsmedel (KN-nummer 9704 00 00 ).

Samlingar och samlarobjekt av zoologiskt, botaniskt, mineralogiskt, anatomiskt, historiskt, arkeologiskt, paleontologiskt, etnografiskt eller numismatiskt intresse (KN-nummer 9705 00 00 ).

DEL C

Antikviteter

Föremål, andra än konstverk och samlarföremål, med en ålder av över 100 år (KN-nummer 9706 00 00 ).

BILAGA X

▼A1

FÖRTECKNING ÖVER TRANSAKTIONER SOM OMFATTAS AV DE AVVIKELSER SOM AVSES I ARTIKLARNA 370 OCH 371 OCH I ARTIKLARNA 375–390c

▼B

DEL A

Transaktioner som medlemsstaterna får fortsätta att beskatta

Tillhandahållande av tjänster av tandtekniker under deras yrkesutövning samt leverans av tandproteser av tandläkare och tandtekniker.

Verksamheter som bedrivs av icke kommersiella offentliga radio- och televisionsorgan.

Andra leveranser av byggnader eller delar av byggnader och den mark de står på än sådana som avses i artikel 12.1 a, när leveransen görs av beskattningsbara personer som har rätt att dra av ingående mervärdesskatt för den berörda byggnaden.

Sådana tillhandahållanden av tjänster av resebyråer som avses i artikel 306 samt tillhandahållande av tjänster av resebyråer som handlar i den resandes namn och för hans räkning, för resor utanför gemenskapen.

DEL B

Transaktioner för vilka medlemsstaterna får fortsätta att tillämpa undantag från skatteplikt

Uttagande av inträdesavgifter till sportevenemang.

Tillhandahållande av tjänster av författare, konstnärer, artister, jurister och andra fria yrkesutövare utom inom medicinska och paramedicinska yrken, med undantag av följande tillhandahållanden:

Överlåtelse av patent, varumärken och andra liknande rättigheter, samt licensgivning rörande dessa rättigheter.

Andra arbeten än leverans av beställningsarbete vilka avser materiell lös egendom och utförs för en beskattningsbar person.

Tillhandahållande av tjänster i syfte att förbereda eller att samordna genomförandet av byggnadsarbeten, exempelvis sådana tillhandahållanden som görs av arkitekter och av kontor för övervakning av arbetet.

Tillhandahållande av kommersiella reklamtjänster.

Transport av varor och magasinering av varor samt tjänster som har samband med transport eller magasinering.

Uthyrning av materiell lös egendom till en beskattningsbar person.

Tillhandahållande av personal till en beskattningsbar person.

Tillhandahållande av tjänster av rådgivare, ingenjörer, planläggningskontor samt liknande tillhandahållanden av tjänster på de tekniska, ekonomiska eller vetenskapliga områdena.

Fullgörande av en skyldighet att vare sig helt eller delvis utöva en yrkesmässig verksamhet eller en rättighet som avses i a–h samt j.

Tillhandahållande av tjänster av speditörer, mäklare, handelsagenter och andra fristående förmedlare, i den mån som tillhandahållandet avser leverans eller import av varor eller tillhandahållande av sådana tjänster som avses i a–i.

Tillhandahållande av telekommunikationstjänster och leverans av varor som har karaktären av bitransaktioner, av offentliga postföretag.

Tillhandahållande av tjänster av begravningsentreprenörer och krematorietjänster samt leverans av varor med karaktär av bitransaktion till sådant tillhandahållande.

Transaktioner som utförs av blinda eller av verkstäder för blinda, förutsatt att undantaget från skatteplikt inte ger upphov till en betydande snedvridning av konkurrensen.

Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster som görs till organ som har till uppgift att anlägga, bygga och underhålla kyrkogårdar, gravar och monument av minnesplatskaraktär för krigsoffer.

Transaktioner som utförs av sjukhus vilka inte omfattas av artikel 132.1 b.

Tillhandahållande av vatten genom offentligrättsliga organ.

Leverans före första besittningstagande av byggnader eller delar av byggande och den mark de står på samt leverans av mark för bebyggelse som avses i artikel 12.

10.

Persontransport och transport av varor, exempelvis bagage eller motorfordon, som åtföljer passagerare samt tillhandahållande av tjänster anknytande till persontransport, i den mån transporten av passagerarna själva är undantagen.

11.

Leverans, förändring, reparation, underhåll, befraktning och uthyrning av luftfartyg inklusive utrustning som ingår i eller används vid utnyttjandet av dessa, om de används av statliga institutioner.

12.

Leverans, förändring, reparation, underhåll, befraktning och uthyrning av krigsfartyg.

13.

Sådana tillhandahållanden av tjänster av resebyråer som avses i artikel 306 och tillhandahållanden av tjänster av resebyråer som handlar i den resandes namn och för hans räkning, för resor inom gemenskapen.

BILAGA XI

DEL A

Upphävda direktiv med senare ändringar

1. Direktiv 67/227/EEG (EGT 71, 14.4.1967, s. 1301)

Direktiv 77/388/EEG

2. Direktiv 77/388/EEG (EGT L 145, 13.6.1977, s. 1)

Direktiv 78/583/EEG (EGT L 194, 19.7.1978, s. 16)

Direktiv 80/368/EEG (EGT L 90, 3.4.1980, s. 41)

Direktiv 84/386/EEG (EGT L 208, 3.8.1984, s. 58)

Direktiv 89/465/EEG (EGT L 226, 3.8.1989, s. 21)

Direktiv 91/680/EEG (EGT L 376, 31.12.1991, s. 1) – med undantag för artikel 2

Direktiv 92/77/EEG (EGT L 316, 31.10.1992, s. 1)

Direktiv 92/111/EEG (EGT L 384, 30.12.1992, s. 47)

Direktiv 94/4/EG (EGT L 60, 3.3.1994, s. 14) – endast artikel 2

Direktiv 94/5/EG (EGT L 60, 3.3.1994, s. 16)

Direktiv 94/76/EG (EGT L 365, 31.12.1994, s. 53)

Direktiv 95/7/EG (EGT L 102, 5.5.1995, s. 18)

Direktiv 96/42/EG (EGT L 170, 9.7.1996, s. 34)

Direktiv 96/95/EG (EGT L 338, 28.12.1996, s. 89)

Direktiv 98/80/EG (EGT L 281, 17.10.1998, s. 31)

Direktiv 1999/49/EG (EGT L 139, 2.6.1999, s. 27)

Direktiv 1999/59/EG (EGT L 162, 26.6.1999, s. 63)

Direktiv 1999/85/EG (EGT L 277, 28.10.1999, s. 34)

Direktiv 2000/17/EG (EGT L 84, 5.4.2000, s. 24)

Direktiv 2000/65/EG (EGT L 269, 21.10.2000, s. 44)

Direktiv 2001/4/EG (EGT L 22, 24.1.2001, s. 17)

Direktiv 2001/115/EG (EGT L 15, 31.12.2002, s. 24)

Direktiv 2002/38/EG (EGT L 128, 15.5.2002, s. 41)

Direktiv 2002/93/EG (EGT L 331, 7.12.2002, s. 27)

Direktiv 2003/92/EG (EGT L 260, 11.10.2003, s. 8)

Direktiv 2004/7/EG (EGT L 27, 30.1.2004, s. 44)

Direktiv 2004/15/EG (EGT L 52, 21.12.2004, s. 61)

Direktiv 2004/66/EG (EGT L 168, 1.5.2004, s. 35) – endast punkt V i bilagan

Direktiv 2005/92/EG (EUT L 345, 28.12.2005, s. 19)

Direktiv 2006/18/EG (EUT L 51, 21.2.2006, s. 12)

Direktiv 2006/58/EG (EUT L 174, 28.6.2006, s. 5)

Direktiv 2006/69/EG (EUT L 221, 12.8.2006, s. 9) – endast artikel 1

▼C1

Direktiv 2006/98/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 129) (endast punkt 2 i bilagan)

▼B

DEL B

Tidsfrister för genomförande i nationell lagstiftning

(som avses i artikel 411)

Direktiv	Tidsfrist för genomförande
Direktiv 67/227/EEG	1 januari 1970
Direktiv 77/388/EEG	1 januari 1978
Direktiv 78/583/EEG	1 januari 1979
Direktiv 80/368/EEG	1 januari 1979
Direktiv 84/386/EEG	1 juli 1985
Direktiv 89/465/EEG	1 januari 1990
	1 januari 1991
	1 januari 1992
	1 januari 1993
	1 januari 1994 för Portugal
Direktiv 91/680/EEG	1 januari 1993
Direktiv 92/77/EEG	31 december 1992
Direktiv 92/111/EEG	1 januari 1993
	1 januari 1994
	1 oktober 1993 för Tyskland
Direktiv 94/4/EG	1 april 1994
Direktiv 94/5/EG	1 januari 1995
Direktiv 94/76/EG	1 januari 1995
Direktiv 95/7/EG	1 januari 1996
	1 januari 1997 för Tyskland och Luxemburg
Direktiv 96/42/EG	1 januari 1995
Direktiv 96/95/EG	1 januari 1997
Direktiv 98/80/EG	1 januari 2000
Direktiv 1999/49/EG	1 januari 1999
Direktiv 1999/59/EG	1 januari 2000
Direktiv 1999/85/EG	—
Direktiv 2000/17/EG	—
Direktiv 2000/65/EG	31 december 2001
Direktiv 2001/4/EG	1 januari 2001
Direktiv 2001/115/EG	1 januari 2004
Direktiv 2002/38/EG	1 juli 2003
Direktiv 2002/93/EG	—
Direktiv 2003/92/EG	1 januari 2005
Direktiv 2004/7/EG	30 januari 2004
Direktiv 2004/15/EG	—
Direktiv 2004/66/EG	1 maj 2004
Direktiv 2005/92/EG	1 januari 2006
Direktiv 2006/18/EG	—
Direktiv 2006/58/EG	1 juli 2006
Direktiv 2006/69/EG	1 januari 2008
▼C1
Direktiv 2006/98/EG	1 januari 2007
▼B

BILAGA XII

JÄMFÖRELSETABELL

Direktiv 67/227/EEG	Direktiv 77/388/EEG	Ändringsdirektiv	Andra rättsakter	Detta direktiv
Artikel 1 första stycket				Artikel 1.1
Artikel 1 andra och tredje styckena				—
Artikel 2 första, andra och tredje styckena				Artikel 1.2 första, andra och tredje styckena
Artikel 3, 4 och 6				—
	Artikel 1			—
	Artikel 2.1			Artikel 2.1 a och c
	Artikel 2.2			Artikel 2.1 d
	Artikel 3.1 första strecksatsen			Artikel 5.2
	Artikel 3.1 andra strecksatsen			Artikel 5.1
	Artikel 3.1 tredje strecksatsen			Artikel 5.3 och 5.4
	Artikel 3.2			—
	Artikel 3.3 första stycket första strecksatsen			Artikel 6.2 a och b
	Artikel 3.3 första stycket andra strecksatsen			Artikel 6.2 c och d
	Artikel 3.3 första stycket tredje strecksatsen			Artikel 6.2 e, f och g
	Artikel 3.3 andra stycket första strecksatsen			Artikel 6.1 b
	Artikel 3.3 andra stycket andra strecksatsen			Artikel 6.1 c
	Artikel 3.3 andra stycket tredje strecksatsen			Artikel 6.1 a
	Artikel 3.4 första stycket första och andra strecksatserna			Artikel 7.1
	Artikel 3.4 andra stycket första, andra och tredje strecksatserna			Artikel 7.2
	Artikel 3.5			Artikel 8
	Artikel 4.1 och 4.2			Artikel 9.1 första och andra styckena
	Artikel 4.3 a första stycket första meningen			Artikel 12.1 a
	Artikel 4.3 a första stycket andra meningen			Artikel 12.2 andra stycket
	Artikel 4.3 a andra stycket			Artikel 12.2 tredje stycket
	Artikel 4.3 a tredje stycket			Artikel 12.2 första stycket
	Artikel 4.3 b första stycket			Artikel 12.1 b
	Artikel 4.3 b andra stycket			Artikel 12.3
	Artikel 4.4 första stycket			Artikel 10
	Artikel 4.4 andra och tredje styckena			Artikel 11 första och andra styckena
	Artikel 4.5 första, andra och tredje styckena			Artikel 13.1 första, andra och tredje styckena
	Artikel 4.5 fjärde stycket			Artikel 13.2
	Artikel 5.1			Artikel 14.1
	Artikel 5.2			Artikel 15.1
	Artikel 5.3 a–c			Artikel 15.2 a–c
	Artikel 5.4 a–c			Artikel 14.2 a–c
	Artikel 5.5			Artikel 14.3
	Artikel 5.6 första och andra meningarna			Artikel 16 första och andra styckena
	Artikel 5.7 a–c			Artikel 18 a–c
	Artikel 5.8 första meningen			Artikel 19 första stycket
	Artikel 5.8 andra och tredje meningarna			Artikel 19 andra stycket
	Artikel 6.1 första stycket			Artikel 24.1
	Artikel 6.1 andra stycket första, andra och tredje strecksatserna			Artikel 25 a, b och c
	Artikel 6.2 första stycket a och b			Artikel 26.1 a och b
	Artikel 6.2 andra stycket			Artikel 26.2
	Artikel 6.3			Artikel 27
	Artikel 6.4			Artikel 28
	Artikel 6.5			Artikel 29
	Artikel 7.1 a och b			Artikel 30 första och andra styckena
	Artikel 7.2			Artikel 60
	Artikel 7.3 första och andra styckena			Artikel 61 första och andra styckena
	Artikel 8.1 a första meningen			Artikel 32 första stycket
	Artikel 8.1 a andra och tredje meningarna			Artikel 36 första och andra styckena
	Artikel 8.1 b			Artikel 31
	Artikel 8.1 c första stycket			Artikel 37.1
	Artikel 8.1 c andra stycket första strecksatsen			Artikel 37.2 första stycket
	Artikel 8.1 c andra stycket andra och tredje strecksatserna			Artikel 37.2 andra och tredje styckena
	Artikel 8.1 c tredje stycket			Artikel 37.2 fjärde stycket
	Artikel 8.1 c fjärde stycket			Artikel 37.3 första stycket
	Artikel 8.1 c femte stycket			—
	Artikel 8.1 c sjätte stycket			Artikel 37.3 andra stycket
	Artikel 8.1 d första och andra styckena			Artikel 38.1 och 38.2
	Artikel 8.1 e första meningen			Artikel 39 första stycket
	Artikel 8.1 e andra och tredje meningarna			Artikel 39 andra stycket
	Artikel 8.2			Artikel 32 andra stycket
	Artikel 9.1			Artikel 43
	Artikel 9.2 inledande meningen			—
	Artikel 9.2 a			Artikel 45
	Artikel 9.2 b			Artikel 46
	Artikel 9.2 c första och andra strecksatserna			Artikel 52 a och b
	Artikel 9.2 c tredje och fjärde strecksatserna			Artikel 52 c
	Artikel 9.2 e första till sjätte strecksatserna			Artikel 56.1 a–f
	Artikel 9.2 e sjunde strecksatsen			Artikel 56.1 l
	Artikel 9.2 e åttonde strecksatsen			Artikel 56.1 g
	Artikel 9.2 e nionde strecksatsen			Artikel 56.1 h
	Artikel 9.2 e tionde strecksatsen första meningen			Artikel 56.1 i
	Artikel 9.2 e tionde strecksatsen andra meningen			Artikel 24.2
	Artikel 9.2 e tionde strecksatsen tredje meningen			Artikel 56.1 i
	Artikel 9.2 e elfte och tolfte strecksatserna			Artikel 56.1 j och k
	Artikel 9.2 f			Artikel 57.1
	Artikel 9.3			Artikel 58 första och andra styckena
	Artikel 9.3 a och b			Artikel 58 första stycket leden a och b
	Artikel 9.4			Artikel 59.1 och 59.2
	Artikel 10.1 a och b			Artikel 62.1 och 62.2
	Artikel 10.2 första stycket första meningen			Artikel 63
	Artikel 10.2 första stycket andra och tredje meningarna			Artikel 64.1 och 64.2
	Artikel 10.2 andra stycket			Artikel 65
	Artikel 10.2 tredje stycket första, andra och tredje strecksatserna			Artikel 66 a–c
	Artikel 10.3 första stycket första meningen			Artikel 70
	Artikel 10.3 första stycket andra meningen			Artikel 71.1 första stycket
	Artikel 10.3 andra stycket			Artikel 71.1 andra stycket
	Artikel 10.3 tredje stycket			Artikel 71.2
	Artikel 11 A.1 a			Artikel 73
	Artikel 11 A.1 b			Artikel 74
	Artikel 11 A.1 c			Artikel 75
	Artikel 11 A.1 d			Artikel 77
	Artikel 11 A.2 a			Artikel 78 första stycket led a
	Artikel 11 A.2 b första meningen			Artikel 78 första stycket led b
	Artikel 11 A.2 b andra meningen			Artikel 78 andra stycket
	Artikel 11 A.3 a och b			Artikel 79 första stycket leden a och b Artikel 87 a och b
	Artikel 11 A.3 c första meningen			Artikel 79 första stycket led c
	Artikel 11 A.3 c andra meningen			Artikel 79 andra stycket
	Artikel 11 A.4 första och andra styckena			Artikel 81 första och andra styckena
	Artikel 11 A.5			Artikel 82
	Artikel 11 A.6 första stycket första och andra meningarna			Artikel 80.1 första stycket
	Artikel 11 A.6 första stycket tredje meningen			Artikel 80.1 andra stycket
	Artikel 11 A.6 andra stycket			Artikel 80.1 första stycket
	Artikel 11 A.6 tredje stycket			Artikel 80.2
	Artikel 11 A.6 fjärde stycket			Artikel 80.3
	Artikel 11 A.7 första och andra styckena			Artikel 72 första och andra styckena
	Artikel 11 B.1			Artikel 85
	Artikel 11 B.3 a			Artikel 86.1 a
	Artikel 11 B.3 b första stycket			Artikel 86.1 b
	Artikel 11 B.3 b andra stycket			Artikel 86.2
	Artikel 11 B.3 b tredje stycket			Artikel 86.1 b
	Artikel 11 B.4			Artikel 87
	Artikel 11 B.5			Artikel 88
	Artikel 11 B.6 första och andra styckena			Artikel 89 första och andra styckena
	Artikel 11 C.1 första och andra styckena			Artikel 90.1 och 90.2
	Artikel 11 C.2 första stycket			Artikel 91.1
	Artikel 11 C.2 andra stycket första och andra meningarna			Artikel 91.2 första och andra styckena
	Artikel 11 C.3 första och andra strecksatserna			Artikel 92 a och b
	Artikel 12.1			Artikel 93 första stycket
	Artikel 12.1 a			Artikel 93 andra stycket led a
	Artikel 12.1 b			Artikel 93 andra stycket led c
	Artikel 12.2 första och andra strecksatserna			Artikel 95 första och andra styckena
	Artikel 12.3 a första stycket första meningen			Artikel 96
	Artikel 12.3 a första stycket andra meningen			Artikel 97.1
	Artikel 12.3 a andra stycket			Artikel 97.2
	Artikel 12.3 a tredje stycket första meningen			Artikel 98.1
	Artikel 12.3 a tredje stycket andra meningen			Artikel 98.2 första stycket Artikel 99.1
	Artikel 12.3 a fjärde stycket			Artikel 98.2 andra stycket
	Artikel 12.3 b första meningen			Artikel 102 första stycket
	Artikel 12.3 b andra, tredje och fjärde meningarna			Artikel 102 andra stycket
	Artikel 12.3 c första stycket			Artikel 103.1
	Artikel 12.3 c andra stycket första och andra strecksatserna			Artikel 103.2 a och b
	Artikel 12.4 första stycket			Artikel 99.2
	Artikel 12.4 andra stycket första och andra meningarna			Artikel 100 första och andra styckena
	Artikel 12.4 tredje stycket			Artikel 101
	Artikel 12.5			Artikel 94.2
	Artikel 12.6			Artikel 105
	Artikel 13 A.1 inledningen			Artikel 131
	Artikel 13 A.1 a– n			Artikel 132.1 a–n
	Artikel 13 A.1 o första meningen			Artikel 132.1 o
	Artikel 13 A.1 o andra meningen			Artikel 132.2
	Artikel 13 A.1 p och q			Artikel 132.1 p och q
	Artikel 13 A.2 a första till fjärde strecksatserna			Artikel 133 första stycket leden a–d
	Artikel 13 A.2 b första och andra strecksatserna			Artikel 134 a och b
	Artikel 13 B inledningen			Artikel 131
	Artikel 13 B a			Artikel 135.1 a
	Artikel 13 B b första stycket			Artikel 135.1 l
	Artikel 13 B b första stycket leden 1–4			Artikel 135.2 första stycket leden a–d
	Artikel 13 B b andra stycket			Artikel 135.2 andra stycket
	Artikel 13 B c			Artikel 136 a och b
	Artikel 13 B d			—
	Artikel 13 B d 1–5			Artikel 135.1 b–f
	►C1 Artikel 13 B d 5 första och andra strecksatserna ◄			Artikel 135.1 f
	Artikel 13 B d 6			Artikel 135.1 g
	Artikel 13 B e–h			Artikel 135.1 h–k
	Artikel 13 C första stycket led a			Artikel 137.1 d
	Artikel 13 C första stycket led b			Artikel 137.1 a, b och c
	Artikel 13 C andra stycket			Artikel 137.2 första och andra styckena
	Artikel 14.1 inledande meningen			Artikel 131
	Artikel 14.1 a			►C1 Artikel 143 a ◄
	Artikel 14.1 d första och andra styckena			Artikel 143 b och c
	Artikel 14.1 e			Artikel 143 e
	Artikel 14.1 g första till fjärde strecksatserna			Artikel 143 f–i
	Artikel 14.1 h			Artikel 143 j
	Artikel 14.1 i			Artikel 144
	Artikel 14.1 j			Artikel 143 k
	Artikel 14.1 k			Artikel 143.l
	Artikel 14.2 första stycket			Artikel 145.1
	Artikel 14.2 andra stycket första, andra och tredje strecksatserna			Artikel 145.2 första, andra och tredje styckena
	Artikel 14.2 tredje stycket			Artikel 145.3
	Artikel 15 inledande meningen			Artikel 131
	Artikel 15.1			Artikel 146.1 a
	Artikel 15.2 första stycket			Artikel 146.1 b
	Artikel 15.2 andra stycket första och andra strecksatserna			Artikel 147.1 första stycket leden a och b
	Artikel 15.2 andra stycket tredje strecksatsen första delen av meningen			Artikel 147.1 första stycket led c
	Artikel 15.2 andra stycket tredje strecksatsen andra delen av meningen			Artikel 147.1 andra stycket
	Artikel 15.2 tredje stycket första och andra strecksatserna			Artikel 147.2 första och andra styckena
	Artikel 15.2 fjärde stycket			Artikel 147.2 tredje stycket
	Artikel 15.3			Artikel 146.1 d
	Artikel 15.4 första stycket a och b			Artikel 148 a
	Artikel 15.4 första stycket c			Artikel 148 b
	Artikel 15.4 andra stycket första och andra meningarna			Artikel 150.1 och 150.2
	Artikel 15.5			Artikel 148 c
	Artikel 15.6			Artikel 148 f
	Artikel 15.7			Artikel 148 e
	Artikel 15.8			Artikel 148 d
	Artikel 15.9			Artikel 148 g
	Artikel 15.10 första stycket första till fjärde strecksatserna			Artikel 151.1 första stycket leden a–d
	Artikel 15.10 andra stycket			Artikel 151.1 andra stycket
	Artikel 15.10 tredje stycket			Artikel 151.2
	Artikel 15.11			Artikel 152
	Artikel 15.12 första meningen			Artikel 146.1 c
	Artikel 15.12 andra meningen			Artikel 146.2
	Artikel 15.13			Artikel 146.1 e
	Artikel 15.14 första och andra styckena			Artikel 153 första och andra styckena
	Artikel 15.15			Artikel 149
	Artikel 16.1			—
	Artikel 16.2			Artikel 164.1
	Artikel 16.3			Artikel 166
	Artikel 17.1			Artikel 167
	Artikel 17.2–4			—
	Artikel 17.5 första och andra styckena			Artikel 173.1 första och andra styckena
	Artikel 17.5 tredje stycket a-e			Artikel 173.2 a–e
	Artikel 17.6			Artikel 176
	Artikel 17.7 första och andra meningarna			Artikel 177 första och andra styckena
	Artikel 18.1			—
	Artikel 18.2 första och andra styckena			Artikel 179 första och andra styckena
	Artikel 18.3			Artikel 180
	Artikel 18.4 första och andra styckena			Artikel 183 första och andra styckena
	Artikel 19.1 första stycket första strecksatsen			Artikel 174.1 första stycket led a
	Artikel 19.1 första stycket andra strecksatsen första meningen			Artikel 174 första stycket led b
	Artikel 19.1 första stycket andra strecksatsen andra meningen			Artikel 174.1 andra stycket
	Artikel 19.1 andra stycket			Artikel 175.1
	Artikel 19.2 första meningen			Artikel 174.2 a
	Artikel 19.2 andra meningen			Artikel 174.2 b och c
	Artikel 19.2 tredje meningen			Artikel 174.3
	Artikel 19.3 första stycket första och andra meningarna			Artikel 175.2 första stycket
	Artikel 19.3 första stycket tredje meningen			Artikel 175.2 andra stycket
	Artikel 19.3 andra stycket			Artikel 175.3
	Artikel 20.1 inledningen			Artikel 186
	Artikel 20.1 a			Artikel 184
	Artikel 20.1 b första delen av första meningen			Artikel 185.1
	Artikel 20.1 b andra delen av första meningen			Artikel 185.2 första stycket
	Artikel 20.1 b andra meningen			Artikel 185.2 andra stycket
	Artikel 20.2 första stycket första meningen			Artikel 187.1 första stycket
	Artikel 20.2 första stycket andra och tredje meningarna			Artikel 187.2 första och andra styckena
	Artikel 20.2 andra och tredje styckena			Artikel 187.1 andra och tredje styckena
	Artikel 20.3 första stycket första meningen			Artikel 188.1 första stycket
	Artikel 20.3 första stycket andra meningen			Artikel 188.1 andra och tredje styckena
	Artikel 20.3 första stycket tredje meningen			Artikel 188.2
	Artikel 20.3 andra stycket			Artikel 188.2
	Artikel 20.4 första stycket första till fjärde strecksatserna			Artikel 189 a-d
	Artikel 20.4 andra stycket			Artikel 190
	Artikel 20.5			Artikel 191
	Artikel 20.6			Artikel 192
	Artikel 21			—
	Artikel 22			—
	Artikel 22a			Artikel 249
	Artikel 23 första stycket			Artikel 211 första stycket Artikel 260
	Artikel 23 andra stycket			Artikel 211 andra stycket
	Artikel 24.1			Artikel 281
	Artikel 24.2 inledningen			Artikel 292
	Artikel 24.2 a första stycket			Artikel 284.1
	Artikel 24.2 a andra och tredje stycket			Artikel 284.2 första och andra styckena
	Artikel 24.2 b första och andra meningarna			Artikel 285 första och andra styckena
	Artikel 24.2 c			Artikel 286
	Artikel 24.3 första stycket			Artikel 282
	Artikel 24.3 andra stycket första meningen			Artikel 283.2
	Artikel 24.3 andra stycket andra meningen			Artikel 283.1 a
	Artikel 24.4 första stycket			Artikel 288 första stycket leden 1-4
	Artikel 24.4 andra stycket			Artikel 288 andra stycket
	Artikel 24.5			Artikel 289
	Artikel 24.6			Artikel 290
	Artikel 24.7			Artikel 291
	Artikel 24.8 a–c			Artikel 293 leden 1, 2 och 3
	Artikel 24.9			Artikel 294
	►C1 Artikel 24a första stycket första till tionde strecksatsern ◄			Artikel 287 leden 7–16
▼C1
	Artikel 24a andra stycket			—
▼B
	Artikel 25.1			Artikel 296.1
	Artikel 25.2 första till åttonde strecksatsen			Artikel 295.1 leden 1–8
	Artikel 25.3 första stycket första meningen			Artikel 297 första stycket första meningen och andra stycket
	Artikel 25.3 första stycket andra meningen			Artikel 298 första stycket
	Artikel 25.3 första stycket tredje meningen			Artikel 299
	Artikel 25.3 första stycket fjärde och femte meningarna			Artikel 298 andra stycket
	Artikel 25.3 andra stycket			Artikel 297 första stycket andra meningen
	Artikel 25.4 första stycket			Artikel 272.1 första stycket led e
	Artikel 25.5 och 6			—
	Artikel 25.7			Artikel 304
	Artikel 25.8			Artikel 301.2
	Artikel 25.9			Artikel 296.2
	Artikel 25.10			Artikel 296.3
	Artikel 25.11 och 25.12			—
	Artikel 26.1 första och andra meningarna			Artikel 306.1 första och andra styckena
	Artikel 26.1 tredje meningen			Artikel 306.2
	Artikel 26.2 första och andra meningarna			Artikel 307 första och andra styckena
	Artikel 26.2 tredje meningen			Artikel 308
	Artikel 26.3 första och andra meningarna			Artikel 309 första och andra styckena
	Artikel 26.4			Artikel 310
	Artikel 26a A a första stycket			Artikel 311.1.2
	Artikel 26a A a andra stycket			Artikel 311.2
	Artikel 26a A b och c			Artikel 311.1.3 och 311.1.4
	Artikel 26a A d			Artikel 311.1.1
	Artikel 26a A e och f			Artikel 311.1.5 och 311.1.6
	Artikel 26a A g inledande meningen			Artikel 311.1.7
	Artikel 26a A g första och andra strecksatserna			Artikel 311.3
	Artikel 26a B.1			Artikel 313.1
	Artikel 26a B.2			Artikel 314
	Artikel 26a B.2 första till fjärde strecksatserna			Artikel 314 a–d
	Artikel 26a B.3 första stycket första och andra meningarna			Artikel 315 första och andra styckena
	Artikel 26a B.3 andra stycket			Artikel 312
	Artikel 26a B.3 andra stycket, första och andra strecksatserna			Artikel 312.1 och 312.2
	Artikel 26a B.4 första stycket			Artikel 316.1
	Artikel 26a B.4 första stycket leden a, b och c			Artikel 316.1 a, b och c
	Artikel 26a B.4 andra stycket			Artikel 316.2
	Artikel 26a B.4 tredje stycket första och andra meningarna			Artikel 317 första och andra styckena
	Artikel 26a B.5			Artikel 321
	Artikel 26a B.6			Artikel 323
	Artikel 26a B.7			Artikel 322
	Artikel 26a B.7 a, b och c			Artikel 322 a, b och c
	Artikel 26a B.8			Artikel 324
	Artikel 26a B.9			Artikel 325
	Artikel 26a B.10 första och andra styckena			Artikel 318.1 första och andra styckena
	Artikel 26a B.10 tredje stycket första och andra strecksatserna			Artikel 318.2 a och b
	Artikel 26a B.10 fjärde stycket			Artikel 318.3
	Artikel 26a B.11 första stycket			Artikel 319
	Artikel 26a B.11 andra stycket a			Artikel 320.1 första stycket
	Artikel 26a B.11 andra stycket b och c			Artikel 320.1 andra stycket
	Artikel 26a B.11 tredje stycket			Artikel 320.2
	Artikel 26a C.1 inledande meningen			Artikel 333.1 Artikel 334
	Artikel 26a C.1 första till fjärde strecksatserna			Artikel 334 a–d
	Artikel 26a C.2 första och andra strecksatserna			Artikel 336 a och b
	Artikel 26a C.3			Artikel 337
	Artikel 26a C.4 första stycket första till tredje strecksatserna			Artikel 339 första stycket leden a, b och c
	Artikel 26a C.4 andra stycket			Artikel 339 andra stycket
	Artikel 26a C.5 första och andra styckena			Artikel 340.1 första och andra styckena
	Artikel 26a C.5 tredje stycket			Artikel 340.2
	Artikel 26a C.6 första stycket första och andra strecksatserna			Artikel 338 första stycket leden a och b
	Artikel 26a C.6 andra stycket			Artikel 338 andra stycket
	Artikel 26a C.7			Artikel 335
	Artikel 26a D inledningen			—
	Artikel 26a D a			Artikel 313.2 Artikel 333.2
	Artikel 26a D b			Artikel 4 leden a och c
	Artikel 26a D c			Artikel 35 Artikel 139.3 första stycket
	Artikel 26b A första stycket led i första meningen			Artikel 344.1.1
	Artikel 26b A första stycket led i andra meningen			Artikel 344.2
	Artikel 26b A första stycket led ii första till fjärde strecksatserna			Artikel 344.1.2
	Artikel 26b A andra stycket			Artikel 344.3
	Artikel 26b A tredje stycket			Artikel 345
	Artikel 26b B första stycket			Artikel 346
	Artikel 26b B andra stycket			Artikel 347
	Artikel 26b C första stycket			Artikel 348
	Artikel 26b C andra stycket första och andra meningarna			Artikel 349.1 och 349.2
	Artikel 26b C tredje stycket			Artikel 350
	Artikel 26b C fjärde stycket			Artikel 351
	Artikel 26b D.1 a, b och c			Artikel 354 a, b och c
	Artikel 26b D.2			Artikel 355
	Artikel 26b E första och andra styckena			Artikel 356.1 första och andra styckena
	Artikel 26b E tredje och fjärde styckena			Artikel 356.2 och 356.3
	Artikel 26b F första meningen			Artikel 198.2 och 198.3
	Artikel 26b F andra meningen			Artiklarna 208 och 255
	Artikel 26b G.1 första stycket			Artikel 352
	Artikel 26b G.1 andra stycket			—
	Artikel 26b G.2 a			Artikel 353
	Artikel 26b G.2 b första och andra meningarna			►C1 Artikel 198.1 och 198.3 ◄
	Artikel 26c A a–e			Artikel 358.1–358.5
	Artikel 26c B.1			Artikel 359
	Artikel 26c B.2 första stycket			Artikel 360
	Artikel 26c B.2 andra stycket första delen av första meningen			Artikel 361.1
	Artikel 26c B.2 andra stycket andra delen av första meningen			Artikel 361.1 a–e
	Artikel 26c B.2 andra stycket andra meningen			Artikel 361.2
	Artikel 26c B.3 första och andra styckena			Artikel 362
	Artikel 26c B.4 a–d			Artikel 363 a–d
	Artikel 26c B.5 första stycket			Artikel 364
	Artikel 26c B.5 andra stycket			Artikel 365
	Artikel 26c B.6 första meningen			Artikel 366.1 första stycket
	Artikel 26c B.6 andra och tredje meningarna			Artikel 366.1 andra stycket
	Artikel 26c B.6 fjärde meningen			Artikel 366.2
	Artikel 26c B.7 första meningen			Artikel 367 första stycket
	Artikel 26c B.7 andra och tredje meningarna			Artikel 367 andra stycket
	Artikel 26c B.8			Artikel 368
	Artikel 26c B.9 första meningen			Artikel 369.1
	Artikel 26c B.9 andra och tredje meningarna			Artikel 369.2 första och andra styckena
	Artikel 26c B.10			Artikel 204.1 tredje stycket
	Artikel 27.1 första och andra meningarna			Artikel 395.1 första och andra styckena
	Artikel 27.2 första och andra meningarna			Artikel 395.2 första stycket
	Artikel 27.2 tredje meningen			Artikel 395.2 andra stycket
	Artikel 27.3 och 27.4			Artikel 395.3 och 395.4
	Artikel 27.5			Artikel 394
	Artikel 28.1 och 28.1a			—
	Artikel 28.2 första meningen			Artikel 109
	Artikel 28.2 a första stycket			Artikel 110 första och andra styckena
	Artikel 28.2 a andra stycket			—
	Artikel 28.2 a tredje stycket första meningen			Artikel 112 första stycket
	Artikel 28.2 a tredje stycket andra och tredje meningarna			Artikel 112 andra stycket
	Artikel 28.2 b			Artikel 113
	Artikel 28.2 c första och andra meningarna			Artikel 114.1 första och andra styckena
	Artikel 28.2 c tredje meningen			Artikel 114.2
	Artikel 28.2 d			Artikel 115
	Artikel 28.2 e första och andra styckena			Artikel 118 första och andra styckena
	Artikel 28.2 f			Artikel 120
	Artikel 28.2 g			—
	Artikel 28.2 h första och andra styckena			Artikel 121 första och andra styckena
	Artikel 28.2 i			Artikel 122
	Artikel 28.2 j			Artikel 117.2
	Artikel 28.2 k			Artikel 116
	Artikel 28.3 a			Artikel 370
	Artikel 28.3 b			Artikel 371
	Artikel 28.3 c			Artikel 391
	Artikel 28.3 d			Artikel 372
	Artikel 28.3 e			Artikel 373
	Artikel 28.3 f			Artikel 392
	Artikel 28.3 g			Artikel 374
	Artikel 28.3a			Artikel 376
	Artikel 28.4 och 28.5			Artikel 393.1 och 393.2
	Artikel 28.6 första stycket första meningen			Artikel 106 första och andra styckena
	Artikel 28.6 första stycket andra meningen			Artikel 106 tredje stycket
	Artikel 28.6 andra stycket a, b och c			Artikel 107 första stycket leden a, b och c
	Artikel 28.6 andra stycket d			Artikel 107 andra stycket
	Artikel 28.6 tredje stycket			Artikel 107 andra stycket
	Artikel 28.6 fjärde stycket leden a, b och c			Artikel 108 leden a, b och c
	Artikel 28.6 femte och sjätte styckena			—
	Artikel 28a.1 inledningen			Artikel 2.1
	Artikel 28a.1 a första stycket			Artikel 2.1 b i
	Artikel 28a.1 a andra stycket			Artikel 3.1
	Artikel 28a.1 a tredje stycket			Artikel 3.3
	Artikel 28a.1 b			Artikel 2.1 b ii
	Artikel 28a.1 c			Artikel 2.1 b iii
	Artikel 28a.1a a			Artikel 3.1 a
	Artikel 28a.1a b första stycket första strecksatsen			Artikel 3.1 b
	Artikel 28a.1a b första stycket andra och tredje strecksatserna			Artikel 3.2 första stycket leden a och b
	Artikel 28a.1a b andra stycket			Artikel 3.2 andra stycket
	Artikel 28a.2 inledningen			—
	Artikel 28a.2 a			Artikel 2.2 a i, ii och iii
	Artikel 28a.2 b första stycket			Artikel 2.2 b
	Artikel 28a.2 b första stycket första och andra strecksatserna			Artikel 2.2 b i, ii och iii
	Artikel 28a.2 b andra stycket			Artikel 2.2 c
	Artikel 28a.3 första och andra styckena			Artikel 20 första och andra styckena
	Artikel 28a.4 första stycket			Artikel 9.2
	Artikel 28a.4 andra stycket första strecksatsen			Artikel 172.1 andra stycket
	Artikel 28a.4 andra stycket andra strecksatsen			Artikel 172.1 första stycket
	Artikel 28a.4 tredje stycket			Artikel 172.2
	Artikel 28a.5 b första stycket			Artikel 17.1 första stycket
	Artikel 28a.5 b andra stycket			Artikel 17.1 andra stycket och 17.2 inledande meningen
	Artikel 28a.5 b andra stycket första strecksatsen			Artikel 17.2 a och b
	Artikel 28a.5 b andra stycket andra strecksatsen			Artikel 17.2 c
	Artikel 28a.5 b andra stycket tredje strecksatsen			Artikel 17.2 e
	Artikel 28a.5 b andra stycket femte till sjunde strecksatserna			Artikel 17.2 f–h
	Artikel 28a.5 b andra stycket åttonde strecksatsen			Artikel 17.2 d
	Artikel 28a.5 b tredje stycket			Artikel 17.3
	Artikel 28a.6 första stycket			Artikel 21
	Artikel 28a.6 andra stycket			Artikel 22
	Artikel 28a.7			Artikel 23
	Artikel 28b A.1			Artikel 40
	Artikel 28b A.2 första och andra styckena			Artikel 41 första och andra styckena
	Artikel 28b A.2 tredje stycket första och andra strecksatserna			Artikel 42 a och b
	Artikel 28b B.1 första stycket första och andra strecksatserna			Artikel 33.1 a och b
	Artikel 28b B.1 andra stycket			Artikel 33.2
	Artikel 28b B.2 första stycket			Artikel 34.1 a
	Artikel 28b B.2 första stycket första och andra strecksatserna			Artikel 34.1 b och c
	Artikel 28b B.2 andra stycket första och andra meningarna			Artikel 34.2 första och andra styckena
	Artikel 28b B.2 tredje stycket, första meningen			Artikel 34.3
	Artikel 28b B.2 tredje stycket andra och tredje meningarna			—
	Artikel 28b B.3 första och andra stycket			Artikel 34.4 första och andra styckena
	Artikel 28b C.1 första strecksatsen första stycket			Artikel 48 första stycket
	Artikel 28b C.1 första strecksatsen andra stycket			Artikel 49
	Artikel 28b C.1 andra och tredje strecksatsen			Artikel 48 andra och tredje styckena
	Artikel 28b C.2 och 3			Artikel 47 första och andra styckena
	Artikel 28b C.4			Artikel 51
	Artikel 28b D			Artikel 53
	Artikel 28b E.1 första och andra styckena			Artikel 50 första och andra styckena
	Artikel 28b E.2 första och andra styckena			Artikel 54 första och andra styckena
	Artikel 28b E.3 första och andra styckena			Artikel 44 första och andra styckena
	Artikel 28b F första och andra styckena			Artikel 55 första och andra styckena
	Artikel 28c A inledningen			Artikel 131
	Artikel 28c A a första stycket			Artikel 138.1
	Artikel 28c A a andra stycket			Artikel 139.1 första och andra styckena
	Artikel 28c A b			Artikel 138.2 a
	Artikel 28c A c första stycket			Artikel 138.2 b
	Artikel 28c A c andra stycket			Artikel 139.2
	Artikel 28c A d			Artikel 138.2 c
	Artikel 28c B inledningen			Artikel 131
	Artikel 28c B a–c			Artikel 140 leden a, b och c
	Artikel 28c C			Artikel 142
	Artikel 28c D första stycket			Artikel 143 d
	Artikel 28c D andra stycket			Artikel 131
	Artikel 28c E led 1 första strecksatsen ersätter artikel 16.1
	— punkt 1 första stycket			Artikel 155
	— punkt 1 första stycket led A			Artikel 157.1 a
	— punkt 1 första stycket led B första stycket leden a, b och c			Artikel 156.1 a, b och c
	— punkt 1 första stycket led B första stycket led d första och andra strecksatserna			Artikel 156.1 d och e
	— punkt 1 första stycket led B första stycket led e första stycket			Artikel 157.1 b
	— punkt 1 första stycket led B första stycket led e andra stycket första strecksatsen			Artikel 154
	— punkt 1 första stycket led B första stycket led e andra stycket andra strecksatsen första meningen			Artikel 154
	— punkt 1 första stycket led B första stycket led e andra stycket andra strecksatsen andra meningen			Artikel 157.2
	— punkt 1 första stycket led B första stycket led e tredje stycket första strecksatsen			—
	— punkt 1 första stycket led B första stycket led e tredje stycket andra-fjärde strecksatserna			Artikel 158.1 a–c
	— punkt 1 första stycket led B andra stycket			Artikel 156.2
	— punkt 1 första stycket led C			Artikel 159
	— punkt 1 första stycket led D första stycket a och b			Artikel 160.1 a och b
	— punkt 1 första stycket led D andra stycket			Artikel 160.2
	— punkt 1 första stycket led E första och andra strecksatserna			Artikel 161 a och b
	— punkt 1 andra stycket			Artikel 202
	— punkt 1 tredje stycket			Artikel 163
	Artikel 28c E led 1 andra strecksatsen som inför punkt 1a i artikel 16
	— punkt 1a			Artikel 162
	Artikel 28c E led 2 första strecksatsen som kompletterar artikel 16.2
	— punkt 2 första stycket			Artikel 164.1
	Artikel 28c E led 2 andra strecksatsen som inför andra och tredje styckena i artikel 16.2
	— punkt 2 andra stycket			Artikel 164.2
	— punkt 2 tredje stycket			Artikel 165
	Artikel 28c E led 3 första till femte strecksatserna			Artikel 141 a–e
	Artikel 28d.1 första och andra meningarna			Artikel 68 första och andra styckena
	Artikel 28d.2 och 3			Artikel 69.1 och 69.2
	Artikel 28d.4 första och andra styckena			Artikel 67.1 och 67.2
	Artikel 28e.1 första stycket			Artikel 83
	Artikel 28e.1 andra stycket första och andra meningarna			Artikel 84.1 och 84.2
	Artikel 28e.2			Artikel 76
	Artikel 28e.3			Artikel 93 andra stycket led b
	Artikel 28e.4			Artikel 94.1
	Artikel 28f led 1 ersätter artikel 17.2–4
	— punkt 2 a			Artikel 168 a
	— punkt 2 b			Artikel 168 e
	— punkt 2 c			Artikel 168 b och d
	— punkt 2 d			Artikel 168 c
	— punkt 3 a–c			Artikel 169 a, b och c Artikel 170 a och b
	— punkt 4 första stycket första strecksatsen			Artikel 171.1 första stycket
	— punkt 4 första stycket andra strecksatsen			Artikel 171.2 första stycket
	— punkt 4 andra stycket led a			Artikel 171.1 andra stycket
	— punkt 4 andra stycket led b			Artikel 171.2 andra stycket
	— punkt 4 andra stycket led c			Artikel 171.3
	Artikel 28f led 2 ersätter artikel 18.1
	— punkt 1 a			Artikel 178 a
	— punkt 1 b			Artikel 178 e
	— punkt 1 c			Artikel 178 b och d
	— punkt 1 d			Artikel 178 f
	— punkt 1 e			Artikel 178 c
	Artikel 28f led 3 som inför punkt 3a i artikel 18
	— punkt 3a första delen av meningen			Artikel 181
	— punkt 3a andra delen av meningen			Artikel 182
	Artikel 28g som ersätter artikel 21
	— punkt 1 a första stycket			Artikel 193
	— punkt 1 a andra stycket			Artikel 194.1 och 194.2
	— punkt 1 b			Artikel 196
	— punkt 1 c första stycket första till tredje strecksatserna			Artikel 197.1 a, b och c
	— punkt 1 c andra stycket			Artikel 197.2
	— punkt 1 d			Artikel 203
	— punkt 1 e			Artikel 200
	— punkt 1 f			Artikel 195
	— punkt 2			—
	— punkt 2 a första meningen			Artikel 204.1 första stycket
	— punkt 2 a andra meningen			Artikel 204.2
	— punkt 2 b			Artikel 204.1 andra stycket
	— punkt 2 c första stycket			Artikel 199.1 a–g
	— punkt 2 c andra, tredje och fjärde styckena			Artikel 199.2, 199.3 och 199.4
	— punkt 3			Artikel 205
	— punkt 4			Artikel 201
	Artikel 28h ersätter artikel 22
	— punkt 1 a första och andra meningarna			Artikel 213.1 första och andra styckena
	— punkt 1 b			Artikel 213.2
	— punkt 1 c första strecksatsen första meningen			Artikel 214.1 a
	— punkt 1 c första strecksatsen andra meningen			Artikel 214.2
	— punkt 1 c andra och tredje strecksatserna			Artikel 214.1 b och c
	— punkt 1 d första och andra meningarna			Artikel 215 första och andra styckena
	— punkt 1 e			Artikel 216
	— punkt 2 a			Artikel 242
	— punkt 2 b första och andra strecksatserna			Artikel 243.1 och 243.2
	— punkt 3 a första stycket första meningen			Artikel 220.1
	— punkt 3 a första stycket andra meningen			Artikel 220.2 och 220.3
	— punkt 3 a andra stycket			Artikel 220.4 och 220.5
	— punkt 3 a tredje stycket första och andra meningarna			►C1 Artikel 221.1 första och andra styckena ◄
	— punkt 3 a fjärde stycket			Artikel 221.2
	— punkt 3 a femte stycket första meningen			Artikel 219
	— punkt 3 a femte stycket andra meningen			Artikel 228
	— punkt 3 a sjätte stycket			Artikel 222
	— punkt 3 a sjunde stycket			Artikel 223
	— punkt 3 a åttonde stycket första och andra meningarna			Artikel 224.1 och 224.2
	— punkt 3 a nionde stycket första och andra meningarna			Artikel 224.3 första stycket
	— punkt 3 a nionde stycket tredje meningen			Artikel 224.3 andra stycket
	— punkt 3 a tionde stycket			Artikel 225
	— punkt 3 b första stycket första till tolfte styckena			Artikel 226 leden 1–12
	— punkt 3 b första stycket trettonde strecksatsen			Artikel 226 leden 13 och 14
	— punkt 3 b första stycket fjortonde strecksatsen			Artikel 226 led 15
	— punkt 3 b andra stycket			Artikel 227
	— punkt 3 b tredje stycket			Artikel 229
	— punkt 3 b fjärde stycket			Artikel 230
	— punkt 3 b femte stycket			Artikel 231
	— punkt 3 c första stycket			Artikel 232
	— punkt 3 c andra stycket inledande meningen			Artikel 233.1 första stycket
	— punkt 3 c andra stycket första strecksatsen första meningen			Artikel 233.1 första stycket led a
	— punkt 3 c andra stycket första strecksatsen andra meningen			Artikel 233.2
	— punkt 3 c andra stycket andra strecksatsen första meningen			Artikel 233.1 första stycket led b
	— punkt 3 c andra stycket andra strecksatsen andra meningen			Artikel 233.3
	— punkt 3 c tredje stycket första meningen			Artikel 233.1 andra stycket
	— punkt 3 c tredje stycket andra meningen			Artikel 237
	— punkt 3 c fjärde stycket första och andra meningarna			Artikel 234
	— punkt 3 c femte stycket			Artikel 235
	— punkt 3 c sjätte stycket			Artikel 236
	— punkt 3 d första stycket			Artikel 244
	— punkt 3 d andra stycket första meningen			Artikel 245.1
	— punkt 3 d andra stycket andra och tredje meningarna			Artikel 245.2 första och andra styckena
	— punkt 3 d tredje stycket första och andra meningarna			Artikel 246 första och andra styckena
	— punkt 3 d fjärde till sjätte styckena			Artikel 247.1, 247.2 och 247.3
	— punkt 3 d sjunde stycket			Artikel 248
	— punkt 3 e första stycket			Artiklarna 217 och 241
	— punkt 3 e andra stycket			Artikel 218
	— punkt 4 a första och andra meningarna			Artikel 252.1
	— punkt 4 a tredje och fjärde meningarna			Artikel 252.2 första och andra styckena
	— punkt 4 a femte meningen			Artikel 250.2
	— punkt 4 b			Artikel 250.1
	— punkt 4 c första strecksatsen första och andra styckena			Artikel 251 a och b
	— punkt 4 c andra strecksatsen första stycket			Artikel 251 c
	— punkt 4 c andra strecksatsen andra stycket			Artikel 251 d och e
	— punkt 5			Artikel 206
	— punkt 6 a första och andra meningarna			Artikel 261.1
	— punkt 6 a tredje meningen			Artikel 261.2
	— punkt 6 b första stycket			Artikel 262
	— punkt 6 b andra stycket första meningen			Artikel 263.1 första stycket
	— punkt 6 b andra stycket andra meningen			Artikel 263.2
	— punkt 6 b tredje stycket första och andra strecksatserna			Artikel 264.1 a och b
	— punkt 6 b tredje stycket tredje strecksatsen första meningen			Artikel 264.1 d
	— punkt 6 b tredje stycket tredje strecksatsen andra meningen			Artikel 264.2 första stycket
	— punkt 6 b fjärde stycket första strecksatsen			Artikel 264.1 c och e
	— punkt 6 b fjärde stycket andra strecksatsen första meningen			Artikel 264.1 f
	— punkt 6 b fjärde stycket andra strecksatsen andra meningen			Artikel 264.2 andra stycket
	— punkt 6 b femte stycket första och andra strecksatserna			Artikel 265.1 a och b
	— punkt 6 b femte stycket tredje strecksatsen första meningen			Artikel 265.1 c
	— punkt 6 b femte stycket tredje strecksatsen andra meningen			Artikel 265.2
	— punkt 6 c första strecksatsen			Artikel 263.1 andra stycket
	— punkt 6 c andra strecksatsen			Artikel 266
	— punkt 6 d			Artikel 254
	— punkt 6 e första stycket			Artikel 268
	— punkt 6 e andra stycket			Artikel 259
	— punkt 7 första delen av meningen			Artikel 207 första stycket Artikel 256 Artikel 267
	— punkt 7 andra delen av meningen			Artikel 207 andra stycket
	— punkt 8 första och andra styckena			Artikel 273 första och andra styckena
	— punkt 9 a första stycket första strecksatsen			Artikel 272.1 första stycket led c
	— punkt 9 a första stycket andra strecksatsen			Artikel 272.1 första stycket leden a och d
	— punkt 9 a första stycket tredje strecksatsen			Artikel 272.1 första stycket led b
	— punkt 9 a andra stycket			Artikel 272.1 andra stycket
	— punkt 9 b			Artikel 272.3
	— punkt 9 c			Artikel 212
	— punkt 9 d första stycket första och andra strecksatserna			Artikel 238.1 a och b
	— punkt 9 d andra stycket första till fjärde strecksatsen			Artikel 238.2 a–d
	— punkt 9 d tredje stycket			Artikel 238.3
	— punkt 9 e första stycket			Artikel 239
	— punkt 9 e andra stycket första och andra strecksatserna			Artikel 240.1 och 240.2
	— punkt 10			Artiklarna 209 och 257
	— punkt 11			Artiklarna 210 och 258
	— punkt 12 inledningen			Artikel 269
	— punkt 12 a första till tredje strecksatsen			Artikel 270 a, b och c
	— punkt 12 b första till tredje strecksatserna			Artikel 271 a, b och c
	Artikel 28i som inför tredje stycket i artikel 24.3
	— punkt 3 tredje stycket			Artikel 283.1 b och c
	Artikel 28j.1 som inför andra stycket i artikel 25.4
	— punkt 4 andra stycket			Artikel 272.2
	Artikel 28j.2 ersätter artikel 25.5 och 6
	— punkt 5 första stycket leden a, b och c			Artikel 300.1, 300.2 och 300.3
	— punkt 5 andra stycket			Artikel 302
	— punkt 6 a första stycket första meningen			Artikel 301.1
	— punkt 6 a första stycket andra meningen			Artikel 303.1
	— punkt 6 a andra stycket första till tredje strecksatserna			Artikel 303.2 a, b och c
	— punkt 6 a tredje stycket			Artikel 303.3
	— punkt 6 b			Artikel 301.1
	Artikel 28j.3 som inför andra stycket i artikel 25.9
	— punkt 9 andra stycket			Artikel 305
	Artikel 28k.1 första stycket			—
	Artikel 28k.1 andra stycket led a			Artikel 158.3
	Artikel 28k.1 andra stycket leden b och c			—
	Artikel 28k.2, 28k.3 och 28k.4			—
	Artikel 28k.5			Artikel 158.2
	Artikel 28l första stycket			—
	Artikel 28l andra och tredje styckena			Artikel 402.1 och 402.2
	Artikel 28l fjärde stycket			—
	Artikel 28m			Artikel 399 första stycket
	Artikel 28n			—
	Artikel 28o.1 inledningen			Artikel 326 första stycket
	Artikel 28o.1 a första meningen			Artikel 327.1 och 327.3
	Artikel 28o.1 a andra meningen			Artikel 327.2
	Artikel 28o.1 b			Artikel 328
	Artikel 28o.1 c första till tredje strecksatserna			Artikel 329 a, b och c
	Artikel 28o.1 d första och andra styckena			Artikel 330 första och andra styckena
	Artikel 28o.1 e			Artikel 332
	Artikel 28o.1 f			Artikel 331
	Artikel 28o.1 g			Artikel 4 b
	Artikel 28o.1 h			Artikel 35 Artikel 139.3 andra stycket
	Artikel 28o.2			Artikel 326 andra stycket
	Artikel 28o.3			Artikel 341
	Artikel 28o.4			—
	Artikel 28p.1, första, andra och tredje strecksatserna			Artikel 405.1, 405.2 och 405.3
	Artikel 28p.2			Artikel 406
	Artikel 28p.3 första stycket första och andra strecksatserna			Artikel 407 a och b
	Artikel 28p.3 andra stycket			—
	Artikel 28p.4 a–d			Artikel 408.1 a–d
	Artikel 28p.5 första och andra strecksatserna			Artikel 408.2 a och b
	Artikel 28p.6			Artikel 409
	Artikel 28p.7 första stycket leden a, b och c			Artikel 410.1 a, b och c
	Artikel 28p.7 andra stycket första strecksatsen			—
	Artikel 28p.7 andra stycket andra och tredje strecksatserna			Artikel 410.2 a och b
	Artikel 29.1–29.4			Artikel 398.1–398.4
	Artikel 29a			Artikel 397
	Artikel 30.1			Artikel 396.1
	Artikel 30.2 första och andra meningarna			Artikel 396.2 första stycket
	Artikel 30.2 tredje meningen			Artikel 396.2 andra stycket
	Artikel 30.3 och 30.4			Artikel 396.3 och 396.4
	Artikel 31.1			—
	Artikel 31.2			Artikel 400
	Artikel 33.1			Artikel 401
	Artikel 33.2			Artikel 2.3
	Artikel 33a.1 inledande meningen			Artikel 274
	Artikel 33a.1 a			Artikel 275
	Artikel 33a.1 b			Artikel 276
	Artikel 33a.1 c			Artikel 277
	Artikel 33a.2 inledande meningen			Artikel 278
	Artikel 33a.2 a			Artikel 279
	Artikel 33a.2 b			Artikel 280
	Artikel 34			Artikel 404
	Artikel 35			Artikel 403
	Artikel 36 och 37			—
	Artikel 38			Artikel 414
	Bilaga A I 1 och 2			Bilaga VII punkt 1 a och b
	Bilaga A I 3			Bilaga VII punkt 1 c och d
	Bilaga A II 1–6			Bilaga VII punkt 2 a–f
	Bilagorna A III och A IV			Bilaga VII punkterna 3 och 4
	Bilaga A IV 1–4			Bilaga VII punkt 4 a–d
	Bilaga A V			Artikel 295.2
	Bilaga B inledande meningen			Artikel 295.1.5
	Bilaga B första till nionde strecksatserna			Bilaga VIII punkterna 1–9
	Bilaga C			—
	Bilaga D.1–13			Bilaga I punkterna 1–13
	Bilaga E.2			Bilaga X del A punkt 1
	Bilaga E.7			Bilaga X del A punkt 2
	Bilaga E.11			Bilaga X del A punkt 3
	Bilaga E.15			Bilaga X del A punkt 4
	Bilaga F.1			Bilaga X del B punkt 1
	Bilaga F.2			Bilaga X del B punkt 2 a–j
	Bilaga F.5–8			Bilaga X del B punkterna 3–6
	Bilaga F.10			Bilaga X del B punkt 7
	Bilaga F.12			Bilaga X del B punkt 8
	Bilaga F.16			Bilaga X del B punkt 9
	Bilaga F.17 första och andra styckena			Bilaga X del B punkt 10
	Bilaga F.23			Bilaga X del B punkt 11
	Bilaga F.25			Bilaga X del B punkt 12
	Bilaga F.27			Bilaga X del B punkt 13
	Bilaga G.1 och 2			Artikel 391
	Bilaga H första stycket			Artikel 98.3
	Bilaga H andra stycket inledande meningen			—
	Bilaga H andra stycket 1–6			Bilaga III punkterna 1–6
	Bilaga H andra stycket 7 första och andra styckena			Bilaga III punkterna 7 och 8
	Bilaga H andra stycket 8–17			Bilaga III punkterna 9–18
	Bilaga I inledande meningen			—
	Bilaga I a första till sjunde strecksatserna			Bilaga IX del A punkterna 1–7
	Bilaga I b första och andra strecksatserna			Bilaga IX del B punkterna 1 och 2
	Bilaga I c			Bilaga IX del C
	Bilaga J inledande meningen			Bilaga V inledande meningen
	Bilaga J			Bilaga V punkterna 1–25
	Bilaga K.1 första-tredje strecksatserna			Bilaga IV punkt 1 a, b och c
	Bilaga K.2–5			Bilaga IV punkterna 2–5
	Bilaga L första stycket punkterna 1–5			Bilaga II punkterna 1–5
	Bilaga L andra stycket			Artikel 56.2
	Bilaga M punkterna a–f			Bilaga VI punkterna 1–6
		Artikel 1.1 andra stycket i direktiv 89/465/EEG		Artikel 133 andra stycket
		Artikel 2 i direktiv 94/5/EG		Artikel 342
		Artikel 3 första och andra meningarna i direktiv 94/5/EG		Artikel 343 första och andra styckena
		Artikel 4 i direktiv 2002/38/EG		Artikel 56.3 Artikel 57.2 Artikel 357
		Artikel 5 i direktiv 2002/38/EG		—
			Bilaga VIII II punkt 2 a till anslutningsakten för Grekland	Artikel 287.1
			Bilaga VIII II punkt 2 b till anslutningsakten för Grekland	Artikel 375
			Bilaga XXXII IV punkt 3 a första och andra strecksatserna till anslutningsakten för Spanien och Portugal	Artikel 287.2 och 287.3
			Bilaga XXXII IV punkt 3 b första stycket till anslutningsakten för Spanien och Portugal	Artikel 377
			Bilaga XV IX punkt 2 b första stycket till anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige	Artikel 104
			Bilaga XV IX punkt 2 c första stycket till anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige	Artikel 287.4
			Bilaga XV IX punkt 2 f första stycket till anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige	Artikel 117.1
			Bilaga XV IX punkt 2 g första stycket till anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige	Artikel 119
			Bilaga XV IX punkt 2 h första stycket första och andra strecksatserna till anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige	Artikel 378.1
			Bilaga XV IX punkt 2 i första stycket första strecksatsen till anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige	—
			Bilaga XV IX punkt 2 i första stycket andra och tredje strecksatserna till anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige	Artikel 378.2 a och b
			Bilaga XV IX punkt 2 j till anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige	Artikel 287.5
			Bilaga XV IX punkt 2 l första stycket till anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige	Artikel 111 a
			Bilaga XV IX punkt 2 m första stycket till anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige	Artikel 379.1
			Bilaga XV IX punkt 2 n första stycket första och andra strecksatserna till anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige	Artikel 379.2
			Bilaga XV IX punkt 2 x första strecksatsen till anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige	Artikel 253
			Bilaga XV IX punkt 2 x andra strecksatsen till anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige	Artikel 287.6
			Bilaga XV IX punkt 2 z första stycket till anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige	Artikel 111 b
			Bilaga XV IX punkt 2 aa första stycket första och andra strecksatserna till anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige	Artikel 380
			Protokoll nr 2 till anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige om Åland	Artikel 6.1 d
			Bilaga V punkt 5.1 a till 2003 års anslutningsakt för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien	Artikel 123
			Bilaga V punkt 5. 1 b till 2003 års anslutningsakt	Artikel 381
			►C1 Bilaga VI punkt 7.1 a till 2003 års anslutningsakt ◄	Artikel 124
			Bilaga VI punkt 7.1 b till 2003 års anslutningsakt	Artikel 382
			Bilaga VII.7 punkt 1 första och andra styckena till 2003 års anslutningsakt	Artikel 125.1 och 125.2
			Bilaga VII.7 punkt 1 tredje stycket till 2003 års anslutningsakt	—
			Bilaga VII.7 punkt 1 fjärde stycket till 2003 års anslutningsakt	Artikel 383 a
			Bilaga VII.7 punkt 1 femte stycket till 2003 års anslutningsakt	—
			Bilaga VII.7 punkt 1 sjätte stycket till 2003 års anslutningsakt	Artikel 383 b
			Bilaga VIII.7 punkt 1 a till 2003 års anslutningsakt	—
			Bilaga VIII.7 punkt 1 b andra stycket till 2003 års anslutningsakt	Artikel 384 a
			►C1 Bilaga VIII.7 punkt 1 b tredje stycket till 2003 års anslutningsakt ◄	Artikel 384 b
			Bilaga IX.8 punkt 1 till 2003 års anslutningsakt	Artikel 385
			Bilaga X.7 punkt 1 a i och ii till 2003 års anslutningsakt	Artikel 126 a och b
			Bilaga X.7 punkt 1 c till 2003 års anslutningsakt	Artikel 386
			Bilaga XI.7 punkt 1 till 2003 års anslutningsakt	Artikel 127
			Bilaga XI.7 punkt 2 a till 2003 års anslutningsakt	Artikel 387 c
			Bilaga XI.7 punkt 2 b till 2003 års anslutningsakt	Artikel 387 a
			Bilaga XI.7 punkt 2 c till 2003 års anslutningsakt	Artikel 387 b
			Bilaga XII.9 punkt 1 a till 2003 års anslutningsakt	Artikel 128.1 och 128.2
			Bilaga XII.9 punkt 1 b till 2003 års anslutningsakt	Artikel 128.3, 128.4 och 128.5
			Bilaga XII.9 punkt 2 till 2003 års anslutningsakt	Artikel 388
			Bilaga XIII.9 punkt 1 a till 2003 års anslutningsakt	Artikel 129.1 och 129.2
			Bilaga XIII.9 punkt 1 b till 2003 års anslutningsakt	Artikel 389
			Bilaga XIV.7 första stycket till 2003 års anslutningsakt	Artikel 130 a och b
			Bilaga XIV.7 andra stycket till 2003 års anslutningsakt	—
			Bilaga XIV.7 tredje stycket till 2003 års anslutningsakt	Artikel 390

( 1 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/79/EG av den 27 oktober 1998 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (EGT L 331, 7.12.1998, s. 1).

( 2 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/746 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och om upphävande av direktiv 98/79/EG och kommissionens beslut 2010/227/EU (EUT L 117, 5.5.2017, s. 176).

( 3 ) Rådets direktiv 69/169/EEG av den 28 maj 1969 om harmonisering av lagstiftningen om befrielse från omsättningsskatter och punktskatter på varor som införs av resande (EGT L 133, 4.6.1969, s. 6). Direktivet senast ändrat genom direktiv 2005/93/EG (EUT 346, 29.12.2005, L s. 16).

( 4 ) Rådets direktiv 83/181/EEG av den 28 mars 1983 om räckvidden av artikel 14.1 d i direktiv 77/388/EEG om befrielse från mervärdesskatt vid slutlig införsel av vissa varor (EGT L 105, 23.4.1983, s. 38. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

( 5 ) Rådets direktiv 2006/79/EG av den 5 oktober 2006 om befrielse från införselskatter på varor i småförsändelser av icke-kommersiell karaktär från tredjeland (kodifierad version) (EUT L 286, 17.10.2006, s. 15).

( 6 ) Rådets trettonde direktiv 86/560/EEG av den 17 november 1986 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatter – Regler om återbetalning av mervärdeskatt till skattskyldiga personer som inte är etablerade i gemenskapens territorium (EGT L 326, 21.11.1986, s. 40).

( 7 ) Rådets direktiv 2008/9/EG av den 12 februari 2008 om fastställande av närmare regler för återbetalning enligt direktiv 2006/112/EG av mervärdesskatt till beskattningsbara personer som inte är etablerade i den återbetalande medlemsstaten men i en annan medlemsstat (EUT L 44, 20.2.2008, s. 23).

( 8 ) EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.

( 9 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

( 10 ) Rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri (EUT L 268, 12.10.2010, s. 1).

( 11 ) Rådets direktiv 76/308/EEG av den 15 mars 1976 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar uppkomna till följd av verksamhet som utgör en del av finansieringssystemet för Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket och av jordbruksavgifter och tullar samt med avseende på mervärdesskatt (EGT L 73, 19.3.1976, s. 18). Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.

( 12 ) Rådets förordning (EG) nr 1798/2003 av den 7 oktober 2003 om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt och om upphävande av förordning (EEG) nr 218/92 (EUT L 264, 15.10.2003, s. 1). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 885/2004 (EUT L 168, 1.5.2004, s. 1).

( 13 ) Rådets direktiv 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder (EUT L 84, 31.3.2010, s. 1).

( 14 ) Rådets förordning (EG) nr 1798/2003 av den 7 oktober 2003 om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt (EUT L 264, 15.10.2003, s. 1).

( 15 ) EUT L 13, 19.1.2000, s. 12.

( 16 ) EGT L 338, 28.12.1994, s. 98.

( 17 ) EUT 71, 14.4.1967, s. 1303/67. Direktivet upphävt genom direktiv 77/388/EEG.

( 18 ) EUT L 309, 25.11.2005, s. 15.

( 19 ) Rådets direktiv 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder (EUT L 84, 31.3.2010, s. 1).

Top

All

Choose the experimental features you want to try