EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 02001R0466-20041101
Commission Regulation(EC) No 466/2001 of 8 March 2001 setting maximum levels for certain contaminants in foodstuffs (Text with EEA relevance)
Consolidated text: Kommissionens förordning (EG) nr 466/2001 av den 8 mars 2001 om fastställande av högsta tillåtna halt för vissa främmande ämnen i livsmedel (Text av betydelse för EES)
Kommissionens förordning (EG) nr 466/2001 av den 8 mars 2001 om fastställande av högsta tillåtna halt för vissa främmande ämnen i livsmedel (Text av betydelse för EES)
- Date of document:
- 01/11/2004
- Date of effect:
- 01/11/2004
- Author:
- Europeiska kommissionen
- Form:
- Konsoliderad text
- Additional information:
- LASTMODIN 32004R0683 32004R0684
- Link
- Link
- Link
- Select all documents mentioning this document
- Consolidation: basic act:
- 32001R0466
2001R0466 — SV — 01.11.2004 — 010.001
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 466/2001 av den 8 mars 2001 om fastställande av högsta tillåtna halt för vissa främmande ämnen i livsmedel (EGT L 077, 16.3.2001, p.1) |
Ändrad genom:
|
|
|
Officiella tidningen |
||
|
No |
page |
date |
||
|
L 321 |
1 |
6.12.2001 |
||
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 221/2002 av den 6 februari 2002 |
L 37 |
4 |
7.2.2002 |
|
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 257/2002 av den 12 februari 2002 |
L 41 |
12 |
13.2.2002 |
|
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 472/2002 av den 12 mars 2002 |
L 75 |
18 |
16.3.2002 |
|
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 563/2002 av den 2 april 2002 |
L 86 |
5 |
3.4.2002 |
|
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1425/2003 av den 11 augusti 2003 |
L 203 |
1 |
12.8.2003 |
|
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2174/2003 av den 12 december 2003 |
L 326 |
12 |
13.12.2003 |
|
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 242/2004 av den 12 februari 2004 |
L 42 |
3 |
13.2.2004 |
|
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 455/2004 av den 11 mars 2004 |
L 74 |
11 |
12.3.2004 |
|
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 655/2004 av den 7 april 2004 |
L 104 |
48 |
8.4.2004 |
|
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 683/2004 av den 13 april 2004 |
L 106 |
3 |
15.4.2004 |
|
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 684/2004 av den 13 april 2004 |
L 106 |
6 |
15.4.2004 |
|
Ändrad genom:
|
L 236 |
33 |
23.9.2003 |
Rättad genom:
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 466/2001
av den 8 mars 2001
om fastställande av högsta tillåtna halt för vissa främmande ämnen i livsmedel
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 315/93 av den 8 februari 1993 om fastställande av gemenskapsförfaranden för främmande ämnen i livsmedel ( 1 ), särskilt artikel 2.3 i denna,
efter samråd med Vetenskapliga kommittén för livsmedel, och
av följande skäl:|
(1) |
I förordning (EEG) nr 315/93 fastställs att högsta tillåtna halt för vissa främmande ämnen i livsmedel skall fastställas för att skydda folkhälsan. Dessa högsta tillåtna halter skall fastställas i form av en icke uttömmande gemenskapsförteckning innehållande gränsvärden för ett visst främmande ämne i olika livsmedel. De metoder som skall användas för provtagning och analys kan noga anges. |
|
(2) |
Kommissionens förordning (EG) nr 194/97 av den 31 januari 1997 om fastställande av högsta tillåtna halt för vissa främmande ämnen i livsmedel ( 2 ), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1566/1999 ( 3 ), har genomgått omfattande ändringar vid ett flertal tillfällen. I samband med nya ändringar bör nämnda förordning för tydlighetens skull omarbetas. |
|
(3) |
För att skydda folkhälsan är det nödvändigt att hålla halten av främmande ämnen på en acceptabel toxikologisk nivå. I syfte att öka hälsoskyddsnivån främst för särskilt utsatta befolkningsgrupper måste förekomsten av främmande ämnen ytterligare minskas så snart detta är möjligt med hjälp av god tillverknings- eller jordbrukssed. |
|
(4) |
Med tanke på de skillnader som finns mellan medlemsstaternas lagstiftning i fråga om högsta tillåtna halter för vissa främmande ämnen i livsmedel, och den risk för konkurrenssnedvridning som följer av detta, är åtgärder på gemenskapsnivå nödvändiga för att säkerställa en enhetlig marknad, samtidigt som proportionalitetsprincipen måste beaktas. |
|
(5) |
Medlemsstaterna bör vidta lämpliga övervakningsåtgärder vad gäller förekomsten av främmande ämnen i livsmedel. |
|
(6) |
Hittills har det i gemenskapsrätten inte fastställts högsta tillåtna halter av vissa främmande ämnen i livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn som omfattas av kommissionens direktiv 91/321/EEG ( 4 ), senast ändrat genom direktiv 1999/50/EG ( 5 ), och kommissionens direktiv 96/5/EG ( 6 ), senast ändrat genom direktiv 1999/39/EG ( 7 ). Särskilda högsta tillåtna halter för dessa livsmedel bör fastställas så snart som möjligt efter samråd med Vetenskapliga kommittén för livsmedel. Fram till dess bör de halter som fastställs i denna förordning även gälla dessa livsmedel såvida inga strängare gränsvärden fastställts i nationell lagstiftning. |
|
(7) |
För att förhindra utspädning skall de halter som fastställs i denna förordning även gälla livsmedelsingredienser som används vid tillverkningen av sammansatta livsmedel innan de tillsätts de nämnda sammansatta livsmedlen. |
|
(8) |
Grönsaker utgör den huvudsakliga källan för intag av nitrat. Vetenskapliga kommittén för livsmedel konstaterade i sitt yttrande av den 22 september 1995 att det totala intaget av nitrat normalt låg långt under det acceptabla dagliga intaget. Den rekommenderade dock fortsatta ansträngningar för att minska intaget av nitrat via livsmedel och vatten eftersom nitrat kan omvandlas till nitrit och nitrosaminer, och förordade att god jordbrukssed skall användas för att tillse att nitrathalterna hålls så låga som möjligt. Vetenskapliga kommittén för livsmedel betonade att oron för förekomsten av nitrat inte bör avskräcka från en ökad konsumtion av grönsaker, eftersom de har stor näringsmässig betydelse och är viktiga för att skydda folkhälsan. |
|
(9) |
Särskilda åtgärder avsedda att bättre kontrollera källorna till nitrat liksom riktlinjer för god jordbrukssed kan bidra till att minska halten av nitrat i grönsaker. Emellertid påverkar även klimatförhållandena nitrathalten i vissa grönsaker. För grönsaker bör det därför fastställas högsta tillåtna nitrathalt beroende på säsong. Klimatförhållandena varierar i hög grad inom gemenskapen. Därför bör det vara tillåtet för medlemsstaterna att under en övergångsperiod tillåta saluförande av sallat och spenat, som produceras och är avsedd att konsumeras inom medlemsstaternas territorium, med en nitrathalt som är högre än den som fastställs i punkterna 1.1 och 1.3 i bilaga I, under förutsättning att de aktuella mängderna är acceptabla med avseende på folkhälsan. |
|
(10) |
Sallat- och spenatproducenter, i de medlemsstater som har givit ovannämnda tillåtelse, bör gradvis ändra sina odlingsmetoder och följa nationella riktlinjer för god jordbrukssed för att efter en övergångsperiod komma ned till de gränsvärden som föreskrivs på gemenskapsnivå. Det är önskvärt att så snart som möjligt nå ned till gemensamma gränsvärden. |
|
(11) |
De fastställda halterna för sallat och spenat bör ses över och om möjligt minskas före den 1 januari 2002. Denna översyn kommer att grunda sig på den övervakning som genomförs av medlemsstaterna och riktlinjerna för god jordbrukssed i syfte att fastställa så låga gränsvärden som rimligtvis är möjligt. |
|
(12) |
Övervakningen av nitrathalterna i sallat och spenat och tillämpningen av god jordbrukssed skall ske med metoder som står i proportion till det uppsatta målet och erhållna övervakningsresultat, och särskilt mot bakgrund av risker och vunna erfarenheter. Tillämpningen av riktlinjerna för god jordbrukssed i vissa medlemsstater kommer att följas noga. Medlemsstaterna bör därför varje år meddela resultaten av sin övervakning och rapportera om åtgärder som vidtagits och framsteg som gjorts när det gäller tillämpningen av riktlinjerna för god jordbrukssed för att minska nitrathalterna; ett utbyte av synpunkter mellan medlemsstaterna på dessa rapporter bör lämpligen ske årligen. |
|
(13) |
Lägre gränser är fastställda för frilandsodlad sallat än för sallat som odlats i växthus, och för att möjliggöra en effektiv kontroll bör de gränser som är satta för frilandsodlad sallat också gälla sallat som odlats i växthus när det saknas exakt märkning. |
|
(14) |
Aflatoxiner är mykotoxiner som produceras av vissa arter av Aspergillus som utvecklas vid hög temperatur och fuktighet. Aflatoxiner är genotoxiska cancerogena substanser och kan finnas i ett stort antal olika typer av livsmedel. För denna typ av substanser finns det ingen tröskelnivå under vilken ingen skadlig effekt har observerats. Det går därför inte att fastställa något tolerabelt dagligt intag. De aktuella kunskaperna inom vetenskap och teknik och förbättringar vad gäller produktion och lagring gör det inte möjligt att helt eliminera uppkomsten av dessa mögelsvampar och därigenom eliminera förekomsten av aflatoxiner i livsmedel. Det är därför lämpligt att sätta gränsvärdena så låga som rimligtvis är möjligt. |
|
(15) |
De ansträngningar som görs för att förbättra metoderna för produktion, skörd och lagring i syfte att minska uppkomsten av mögelsvampar bör uppmuntras. Aflatoxingruppen omfattar ett antal olika föreningar vars giftighet och förekomst i livsmedel varierar. Aflatoxin B1 är utan tvekan den giftigaste föreningen. Det är av säkerhetsskäl lämpligt att begränsa både den totala mängden aflatoxin i livsmedel (aflatoxin B1, B2, G1 och G2) och mängden aflatoxin B1. Aflatoxin M1 är en nedbrytningsprodukt av aflatoxin B1 som finns i mjölk och mjölkprodukter från djur som har ätit kontaminerat foder. Även om aflatoxin M1 anses som en genotoxisk cancerogen substans som inte är lika farlig som aflatoxin B1, är det nödvändigt att förhindra att det förekommer i mjölk och i mjölkprodukter som konsumeras av människor, särskilt av små barn. |
|
(16) |
Det är allmänt känt att halten av aflatoxiner i jordnötter, nötter och torkad frukt kan minskas genom sortering eller annan mekanisk behandling. För att minimera effekterna inom handeln bör högre halter av aflatoxin tillåtas för dessa produkter när de inte är avsedda för direkt konsumtion eller som ingrediens i livsmedel. I dessa fall har de högsta tillåtna halterna för aflatoxiner fastställts med hänsyn både till de kända möjliga effekterna av ovannämnda behandlingar för jordnötter, nötter och torkad frukt och till nödvändigheten av att dessa produkter efter behandling inte skall innehålla högre halter än de gränsvärden som fastställts för produkter som är avsedda att konsumeras direkt eller ingå som ingrediens i livsmedel. När det gäller spannmål kan det inte uteslutas att sortering och annan mekanisk behandling kan minska kontamineringsnivån i fråga om aflatoxiner. För att kunna kontrollera hur effektiva dessa metoder är och i förekommande fall fastställa specifika högsta tillåtna halter för obearbetad spannmål, föreskrivs det att man under en begränsad period skall tillämpa de högsta tillåtna halter som anges i bilaga I endast för spannmål och bearbetade spannmålsprodukter avsedda för direkt konsumtion eller som ingrediens i livsmedel. Om det efter en väldefinierad tidsperiod inte finns några uppgifter som motiverar att en specifik högsta tillåten halt för obearbetad spannmål fastställs, skall den högsta tillåtna halt som gäller för spannmål och bearbetade spannmålsprodukter avsedda för direkt konsumtion eller som ingrediens i livsmedel tillämpas även för obearbetad spannmål. |
|
(17) |
För att möjliggöra en effektiv kontroll av att de olika gränsvärden som fastställts för dessa produkter iakttas, bör den exakta destinationen framgå av lämplig märkning. De produkter som innehåller halter av aflatoxiner som överskrider de högsta tillåtna halterna får inte släppas ut på marknaden vare sig som sådana, blandade med andra livsmedel eller som ingrediens i livsmedel. Enligt artikel 5 i förordning (EEG) nr 315/93 kan medlemsstaterna behålla nationella gränsvärden för aflatoxiner som de har fastställt för vissa livsmedel om ingen annan gemenskapsbestämmelse har antagits gällande dessa. |
|
(18) |
Upptag av bly kan utgöra ett allvarligt hot mot folkhälsan. Bly kan medföra försämrad kognitiv utveckling och intellektuell prestationsförmåga hos barn och högt blodtryck och ökad förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar hos vuxna. Under de senaste tio åren har halterna i livsmedel minskat betydligt tack vare medvetenheten om att bly är ett hälsoproblem, källorienterade ansträngningar för att minska utsläppet av bly och förbättringar av kvalitetssäkringen av kemiska analyser. Vetenskapliga kommittén för livsmedel kom i sitt yttrande av den 19 juni 1992 fram till att den genomsnittliga blyhalten i livsmedel inte verkar alarmerande, men att åtgärder på längre sikt bör vidtas för att ytterligare sänka de genomsnittliga blyhalterna i livsmedel. Därför bör de högsta tillåtna halterna sättas så låga som rimligtvis är möjligt. |
|
(19) |
Kadmium kan ansamlas i kroppen och medföra försämrad njurfunktion, skelettskador och nedsatt fortplantningsförmåga. Det kan inte uteslutas att ämnet är cancerframkallande hos människor. Vetenskapliga kommittén för livsmedel rekommenderade i sitt yttrande av den 2 juni 1995 att större ansträngningar skulle vidtas för att minska kadmiumexponeringen via kosten eftersom livsmedel utgör huvudkällan för människors kadmiumintag. Därför bör de högsta tillåtna halterna sättas så låga som rimligtvis är möjligt. |
|
(20) |
Metylkvicksilver kan medföra förändringar i hjärnans normala utveckling hos barn och höga halter kan medföra neurologiska förändringar hos vuxna. Det är främst fisk och fiskprodukter som är kvicksilverkontaminerade. För att skydda folkhälsan fastställs gränsvärden för kvicksilver i fiskprodukter genom kommissionens beslut 93/351/EEG ( 8 ). Av tydlighetsskäl bör de relevanta bestämmelserna i det beslutet överföras till denna förordning och uppdateras. Halterna bör vara så låga som rimligtvis är möjligt med hänsyn till att vissa fiskarter av fysiologiska orsaker ansamlar mer kvicksilver i vävnaden än andra arter. |
|
(21) |
3-monoklor-1,2-propandiol (3-MCPD) kan uppstå vid produktion av livsmedel under vissa betingelser. Det kan i synnerhet uppstå under tillverkningen av den smakgivande livsmedelsingrediensen ”hydrolyserat vegetabiliskt protein” som framställs med hjälp av sur hydrolys. Till följd av ändrade produktionsmetoder har halten av 3-MCPD i den nämnda produkten kunnat minskas markant under senare år. Under den senaste tiden har flera medlemsstater även rapporterat höga halter av 3-MCPD i vissa prover av sojasås. För att säkra god tillverkningssed och skydda konsumenternas hälsa bör högsta tillåtna halter av 3-MCPD fastställas. Vetenskapliga kommittén för livsmedel rekommenderade i sitt yttrande av den 16 december 1994, vilket bekräftades den 12 juni 1997, att 3-MCPD borde betraktas som en genotoxisk cancerogen och att det inte borde gå att spåra rester av 3-MCPD i livsmedelsprodukter. Nyare toxikologiska studier tyder på att substansen inte är en genotoxisk cancerogen in vivo. |
|
(22) |
Yttrandet från Vetenskapliga kommittén för livsmedel ligger till grund för gränsvärderna för 3-MCPD i bilaga I. Vetenskapliga kommittén för livsmedel kommer att bedöma toxiciteten av 3-MCPD på nytt mot bakgrund av de nya studierna. Gränsvärderna bör ses över så snart som det nya yttrandet från Vetenskapliga kommittén för livsmedel föreligger. Medlemsstaterna uppmanas att undersöka om andra livsmedel innehåller 3-MCPD för att det skall kunna avgöras om gränsvärden behöver fastställas för ytterligare livsmedel. |
|
(23) |
Alla högsta tillåtna halter som fastställs på gemenskapsnivå bör regelbundet genomgå en översyn för att ta hänsyn till framsteg i vetenskaplig och teknisk kunskap liksom förbättringar i tillverknings- och jordbruksmetoderna i syfte att ständigt sänka halterna. |
|
(24) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Ständiga livsmedelskommittén. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. De livsmedel som anges i bilaga I skall då de släpps ut på marknaden inte innehålla halter av främmande ämnen som överstiger dem som anges i den bilagan.
1a. Genom undantag från punkt 1 skall Sverige och Finland under en övergångsperiod tillåtas att till och med den 31 december 2006 på marknaden släppa ut fisk, som har sitt ursprung i Östersjöområdet och som är avsedd för konsumtion inom deras territorium, med dioxinhalter som är högre än de som fastställs i punkt 5.2 i avsnitt 5 i bilaga I, förutsatt att det finns ett system för att garantera att konsumenterna informeras fullständigt om de kostrekommendationer som syftar till att begränsa vissa sårbara befolkningsgruppers konsumtion av fisk från Östersjöområdet för att undvika eventuella hälsorisker.
All tillämpning i framtiden av detta undantag kommer att behandlas inom ramen för översynen av avsnitt 5 i bilaga I, enligt artikel 5.3.
Finland och Sverige skall senast den 31 december varje år meddela kommissionen resultatet av sin övervakning av dioxinhalterna i fisk från Östersjöområdet och rapportera om de åtgärder som vidtagits för att minska människors exponering för dioxin från fisk från Östersjöområdet.
1b. Genom undantag från punkt 1 får kommissionen tillåta Estland att under en övergångsperiod fram till den 31 december 2006 på dess marknad släppa ut fisk från Östersjöområdet som är avsedd för konsumtion inom landets territorium, med dioxinhalter som är högre än de som fastställs i punkt 5.2 i avsnitt 5 i bilaga I. Detta undantag skall beviljas i enlighet med förfarandet i artikel 8 i rådets förordning (EEG) nr 315/93 om fastställande av gemenskapsförfaranden för främmande ämnen i livsmedel ( 9 ). Estland skall i detta syfte visa att de villkor som gäller för Finland och Sverige enligt punkt 1a är uppfyllda och att människors exponering för dioxiner i Estland inte är högre än den högsta genomsnittsnivån i någon av medlemsstaterna i gemenskapen i dess sammansättning den 30 april 2004.
Om Estland beviljas ett sådant undantag skall all framtida tillämpning av detta undantag behandlas inom ramen för den översyn av avsnitt 5 i bilaga I som avses i artikel 5.3.
Trots vad som sägs ovan skall Estland vidta nödvändiga åtgärder för att se till att fisk eller fiskprodukter som inte överensstämmer med punkt 5.2 i avsnitt 5 i bilaga I inte saluförs i andra medlemsstater.
2. De högsta tillåtna halter som anges i bilaga I avser den ätliga delen av det angivna livsmedlet.
3. De metoder som skall användas för provtagning och analys skall vara de som anges i bilaga I.
Artikel 2
1. När det gäller andra produkter än de som anges i artikel 4.1 och som är torkade, utspädda, bearbetade eller sammansatta av mer än en ingrediens, skall det gränsvärde tillämpas som fastställs i bilaga I, med beaktande av
a) förändringar i koncentrationen av det främmande ämnet på grund av torknings- eller utspädningsprocesser,
b) förändringar i koncentrationen av det främmande ämnet på grund av bearbetning,
c) de relativa proportionerna av ingredienser i produkten och
d) den analytiska kvantifieringsgränsen.
Det första stycket skall tillämpas såvida inga särskilda gränsvärden har fastställts för dessa torkade, utspädda, bearbetade eller sammansatta produkter.
2. De högsta tillåtna halter som anges i bilaga I skall även gälla de livsmedel för spädbarn och småbarn som omfattas av direktiv 91/321/EEG och direktiv 96/5/EG, med beaktande av förändringar i koncentrationen av det främmande ämnet på grund av torkning, utspädning eller bearbetning samt andelen av respektive ingrediens i produkten. Detta gäller inte för främmande ämnen för vilka gemenskapen har fastställt högsta tillåtna halter, i de angivna livsmedlen, och inte heller i de fall då strängare regler har fastställts i nationell lagstiftning i avsaknad av regler på gemenskapsnivå.
3. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 3.1 och 4.3 är det förbjudet att som livsmedelsingredienser vid tillverkningen av sammansatta livsmedel använda produkter som överskrider de högsta tillåtna halterna enligt bilaga I.
Artikel 3
1. När det är befogat får medlemsstaterna under en övergångsperiod tillåta utsläppande på marknaden av färsk sallat och färsk spenat, som produceras och är avsedd att konsumeras inom deras territorium, med nitrathalter som överstiger de gränsvärden som anges i punkterna 1.1, 1.3 och 1.4 i bilagan, under förutsättning att riktlinjer för god jordbrukssed iakttas för att gradvis genomföra en anpassning till de högsta tillåtna halter som fastställs i denna förordning.
Följande bestämmelser gäller för övergångsperioden:
a) För sallat skall övergångsperioden upphöra den 1 januari 2005.
b) För spenat skall övergångsperioden ses över senast den 1 januari 2005.
Medlemsstaterna skall varje år underrätta de övriga medlemsstaterna och kommissionen om tillämpningen av första stycket.
2. Medlemsstaterna skall varje år senast den 30 juni meddela kommissionen resultaten av övervakningen och rapportera om vidtagna åtgärder samt om de framsteg som gjorts när det gäller tillämpning och förbättring av riktlinjerna för god jordbrukssed för att minska nitrathalterna i sallat och spenat. Dessa upplysningar skall också inbegripa de uppgifter som den goda jordbruksseden grundar sig på.
3. De medlemsstater som inte tillämpar punkt 1 skall övervaka nitrathalterna i sallat och spenat och tillämpa riktlinjerna för god jordbrukssed med metoder som står i proportion till det uppsatta målet, till erhållna övervakningsresultat och särskilt mot bakgrund av risker och vunna erfarenheter.
Artikel 4
1. De högsta tillåtna halter av aflatoxiner som föreskrivs för de produkter som anges i punkterna 2.1.1.1 och 2.1.2.1 i bilaga I skall även vara tillämpliga för de produkter som framställts genom bearbetning av dessa, om inte särskilda högsta tillåtna halter fastställts för sådana bearbetade produkter.
2. ►M4 Beträffande aflatoxiner och ochratoxin A i produkter som anges i punkt 2.1 och 2.2 i bilaga I gäller följande: ◄
a) Det är förbjudet att blanda produkter vars halter inte överstiger de högsta tillåtna halterna enligt bilaga I med produkter vars halter överstiger dessa, eller att blanda produkter som skall genomgå sortering eller annan mekanisk behandling med produkter som är avsedda för direkt konsumtion eller som ingrediens i livsmedel.
b) Det är förbjudet att använda produkter vars halter överstiger de högsta tillåtna halterna enligt punkterna 2.1.1.1, 2.1.2.1 ►M4 , 2.1.3, 2.1.4, 2.2.1 och 2.2.2 ◄ i bilaga I som ingrediens i tillverkningen av andra livsmedel.
c) Det är förbjudet att dekontaminera produkter genom kemisk behandling.
3. Jordnötter, nötter och torkad frukt vars halter av aflatoxiner överskrider de högsta tillåtna enligt punkt 2.1.1.1 i bilaga I och majs vars halter överskrider de högsta tillåtna enligt punkt 2.1.2.1 i samma bilaga kan släppas ut på marknaden förutsatt att dessa produkter
a) inte är avsedda att användas för direkt konsumtion eller som ingrediens i livsmedel,
b) inte överskrider de högsta tillåtna halterna för jordnötter enligt punkt 2.1.1.2 i bilaga I, för nötter och torkad frukt enligt punkt 2.1.1.3 i bilaga I eller för majs enligt punkt 2.1.2.3 i bilaga I,
c) genomgår ytterligare en sortering eller annan mekanisk behandling och att de högsta tillåtna halterna enligt punkterna 2.1.1.1 och 2.1.2.1 i bilaga I efter denna behandling inte överskrids samt att behandlingen inte resulterar i andra skadliga restsubstanser,
d) har en märkning som klart anger deras destination och innehåller uppgiften att ”produkten måste sorteras eller behandlas mekaniskt på annat sätt så att halten aflatoxiner minskas innan produkten används för direkt konsumtion eller som ingrediens i livsmedel”.
Artikel 4a
När det gäller dioxiner i produkter som avses i avsnitt 5 i bilaga I är det förbjudet
a) att blanda produkter med halter under de högsta tillåtna halterna med produkter som överskrider dessa högsta tillåtna halter,
b) att använda produkter som överskrider de högsta tillåtna halterna som ingredienser vid framställningen av andra livsmedel.
Artikel 5
1. På grundval av resultaten från den övervakning som medlemsstaterna genomfört för att kontrollera att de högsta tillåtna nitrathalterna som fastställs i avsnitt I av bilaga I inte överskrids, de rapporter som avser tillämpning och förbättring av riktlinjerna för god jordbrukssed för att minska nitrathalterna och utvärderingen av de uppgifter på vilka medlemsstaterna grundar sina riktlinjer för god jordbrukssed, skall kommissionen vart femte år och före den 1 januari 2002 för första gången se över de högsta tillåtna halterna i syfte att sänka dessa halter.
2. På grundval av nya vetenskapliga uppgifter och resultaten från den övervakning som medlemsstaterna genomfört för att kontrollera att de högsta tillåtna halterna av tungmetaller och 3-MCPD i avsnitten 3 och 4 av bilaga I inte överskrids skall kommissionen vart femte år och för första gången före den 5 april 2003 se över de högsta tillåtna halterna i syfte att sänka dessa halter.
2a. Kommissionen skall senast den 31 december 2003 se över de högsta tillåtna halter för aflatoxiner som fastställs i avsnitt 2 punkt 2.1.4 i bilaga I och, om så är lämpligt, sänka dem på grundval av nya vetenskapliga och tekniska rön.
Kommissionen skall senast den 31 december 2003 se över bestämmelserna i avsnitt 2 punkt 2.2.2 och 2.2.3 i bilaga I när det gäller de högsta tillåtna halterna av ochratoxin A i torkade vindruvor i syfte att införa en högsta tillåtna halt för ochratoxin A i råkaffe, rostat kaffe, kaffeprodukter, vin, öl, druvsaft, kakao, kakaoprodukter och kryddor mot bakgrund av de undersökningar som utförts och de förebyggande åtgärder som vidtagits i syfte att minska förekomsten av ochratoxin A i dessa produkter.
Medlemsstaterna och de berörda parterna skall därför årligen meddela kommissionen resultaten av de undersökningar och framsteg som gjorts avseende tillämpningen av förebyggande åtgärder i syfte att undvika föroreningar av ochratoxin A.
3. Kommissionen skall i en första omgång se över avsnitt 5 i bilaga I senast den 31 december 2004 mot bakgrund av nya data om förekomsten av dioxiner och dioxinlika PCB, framför allt i syfte att ta med dioxinlika PCB bland de högsta tillåtna halter som skall fastställas.
Avsnitt 5 i bilaga I skall ses över på nytt senast den 31 december 2006 i syfte att markant minska de högsta tillåtna halterna och eventuellt föreskriva högsta tillåtna halter för andra livsmedel.
4. Kommissionen skall senast den 30 juni 2005 se över de högsta tillåtna halterna för patulin som anges i avsnitt 2 punkt 2.3.1 och 2.3.2 i bilaga I i syfte att sänka dem för att ta hänsyn till nya vetenskapliga och tekniska rön samt tillämpningen av vedertagna regler för att förhindra och minska patulinhalten i äppeljuice och äppeljuiceingredienser i andra drycker (Code of Practice for the Prevention and Reduction of Patulin Contamination in Apple Juice and Apple Juice Ingredients in Other Beverages).
Artikel 6
Förordning (EG) nr 194/97 upphör att gälla från och med den 5 april 2002.
Hänvisningar till den upphävda förordningen skall tolkas som hänvisningar till denna förordning och skall läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga II.
Artikel 7
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Den skall tillämpas från och med den 5 april 2002. Avsnitten 3 (tungmetaller) och 4 (3-MCPD) i bilaga I skall inte tillämpas på produkter som lagenligt har släppts ut på marknaden inom gemenskapen före detta datum.
De högsta tillåtna halter som fastställs i punkt 2.3 Patulin i avsnitt 2 (Mykotoxiner) i bilaga I skall inte gälla de produkter som lagligen släppts ut på gemenskapens marknad före den 1 november 2003. Bevisbördan för när produkterna släpptes ut på marknaden ligger på livsmedelsföretagaren.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstaterna.
BILAGA I
HÖGSTA TILLÅTNA HALT FÖR VISSA FRÄMMANDE ÄMNEN I LIVSMEDEL
1: Nitrater (1)
|
Produkt |
Högsta tillåtna halt (mg NO3/kg) |
Provtagningsmetod |
Referensanalys-metod |
|
|
1.1 Färsk spenat (2) (Spinacia oleracea) |
Skörd 1 november–31 mars |
3 000 |
Kommissionens direktiv 79/700/EEG (4) |
|
|
Skörd 1 april–31 oktober |
2 500 |
|||
|
1.2 Spenat, konserverad, djupfryst eller fryst |
2 000 |
Kommissionens direktiv 79/700/EEG |
||
|
1.3 Färsk sallat (Lactuca sativa L.) (skyddad och frilandsodlad sallat) förutom sallat enligt punkt 1.4 |
Skörd 1 oktober–31 mars: |
Kommissionens direktiv 79/700/EEG. Minsta antalet enheter per laboratorieprov är tio |
||
|
— sallat odlad under skydd |
4 500 (5) |
|||
|
— frilandsodlad sallat |
4 000 (5) |
|||
|
Skörd 1 april–30 september |
||||
|
— sallat odlad under skydd |
3 500 (5) |
|||
|
— frilandsodlad sallat |
2 500 (5) |
|||
|
1.4 Isbergssallat (27) |
Sallat odlad under skydd |
2 500 (5) |
Direktiv 79/700/EEG. Minsta enheter per laboratorieprov är tio |
|
|
Frilandsodlad sallat |
2 000 (5) |
|||
|
1.5 Barnmat och spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn (46) (47) |
200 |
kommissionens direktiv 2002/63/EG (samma bestämmelser som för beredda livsmedel av vegetabiliskt ursprung och beredda livsmedel av animaliskt ursprung) |
||
2: Mykotoxiner
|
Produkt |
Högsta tillåtna halt (µg/kg) |
Provtagningsmetod |
Kriterier för analysmetoder |
||
|
B1 |
B1 + B2 + G1 + G2 |
M1 |
|||
|
2.1 AFLATOXINER |
|||||
|
2.1.1 Jordnötter, nötter och torkad frukt |
|||||
|
2.1.1.1 Jordnötter, nötter och torkad frukt och produkter som framställts genom bearbetning av dessa, avsedda att användas för direkt konsumtion eller som ingrediens i livsmedel |
2,0 (6) |
4,0 (6) |
— |
Kommissionens direktiv 98/53/EG (7) |
Direktiv 98/53/EG |
|
2.1.1.2 Jordnötter avsedda att sorteras eller genomgå annan mekanisk behandling innan de används som livsmedel eller som ingrediens i livsmedel |
8,0 (6) |
15,0 (6) |
— |
Direktiv 98/53/EG |
Direktiv 98/53/EG |
|
2.1.1.3 Nötter och torkad frukt avsedda att sorteras eller genomgå annan mekanisk behandling innan de används som livsmedel eller som ingrediens i livsmedel |
5,0 (6) |
10,0 (6) |
— |
Direktiv 98/53/EG |
Direktiv 98/53/EG |
|
2.1.2 Spannmål (inklusive bovete, Fagopyrum sp.) |
|||||
|
2.1.2.1 Spannmål (inklusive bovete, Fagopyrum sp.) och bearbetade spannmålsprodukter avsedda att användas för direkt konsumtion eller som ingrediens i livsmedel |
2,0 |
4,0 |
— |
Direktiv 98/53/EG |
Direktiv 98/53/EG |
|
2.1.2.2 Spannmål (inklusive bovete, Fagopyrum sp.), med undantag av majs, avsett att sorteras eller genomgå annan mekanisk behandling innan det används som livsmedel eller som ingrediens i livsmedel |
2,0 |
4,0 |
— |
Direktiv 98/53/EG |
Direktiv 98/53/EG |
|
2.1.2.3 Majs avsett att sorteras eller genomgå annan mekanisk behandling innan den används som livsmedel eller som ingrediens i livsmedel |
5,0 |
10,0 |
— |
Direktiv 98/53/EG |
Direktiv 98/53/EG |
|
2.1.3 Mjölk (obehandlad mjölk, mjölk avsedd för framställning av mjölkbaserade produkter och värmebehandlad mjölk enligt rådets direktiv 92/46/EEG (10), senast ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003) (11) |
— |
— |
0,05 |
Direktiv 98/53/EG |
Direktiv 98/53/EG |
|
2.1.4 Följande arter av kryddväxter: — Capsicum spp. (torkade frukter, hela eller malda, innefattande chilifrukter, chilipulver, kajennpeppar och paprika) — Piper spp. (frukter, innefattande vitpeppar och svartpeppar) — Myristica fragrans (muskot) — Zingiber officinale (ingefära) — Curcuma longa (gurkmeja) |
5,0 |
10,0 |
— |
Direktiv 98/53/EG |
Direktiv 98/53/EG |
|
2.1.5 Barnmat och spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn (48) |
0,10 |
— |
— |
Direktiv 98/53/EG |
Direktiv 98/53/EG |
|
2.1.6 Modersmjölksersättning och tillskottsnäring för spädbarn, inklusive modersmjölksersättning baserad på mjölk och tillskottsnäring baserad på mjölk (49) |
— |
— |
0,025 |
Direktiv 98/53/EG |
Direktiv 98/53/EG |
|
2.1.7 Dietlivsmedel för speciella medicinska ändamål (50) avsedda särskilt för spädbarn |
0,10 |
— |
0,025 |
Direktiv 98/53/EG |
Direktiv 98/53/EG |
|
Produkt |
Högsta tillåtna halt (μg/kg eller ppb) |
Provtagningsmetod |
Referensanalysmetod |
|
2.2 OCHRATOXIN A |
|||
|
2.2.1 Spannmål (inklusive ris och bovete) och produkter härledda från spannmål |
|||
|
2.2.1.1 Obearbetad spannmål (inklusive råris och bovete) |
5 |
►C1 Direktiv 2002/26/EG ◄ |
|
|
2.2.1.2 Samtliga produkter härledda från spannmål (inklusive bearbetade spannmålsprodukter och spannmål avsedda att användas direkt som livsmedel) |
3 |
►C1 Direktiv 2002/26/EG ◄ |
►C1 Direktiv 2002/26/EG ◄ |
|
2.2.2 Torkade vindruvor (korinter, russin och sultanrussin) |
10 |
►C1 Direktiv 2002/26/EG ◄ |
►C1 Direktiv 2002/26/EG ◄ |
|
2.2.3 Råkaffe, rostat kaffe, kaffeprodukter, vin, öl, druvsaft, kakao, kakaoprodukter och kryddor |
— |
||
|
2.2.4 Barnmat och spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn (48) |
0,50 |
Direktiv 2002/26/EG |
Direktiv 2002/26/EG |
|
2.2.5 Dietlivsmedel för speciella medicinska ändamål (50) avsedda särskilt för spädbarn |
0,50 |
Direktiv 2002/26/EG |
Direktiv 2002/26/EG |
|
Produkter |
Patulin: högsta tillåtna halter (μg/kg eller ppb) |
Provtagningsmetod |
Referensanalysmetod |
|
2.3 PATULIN |
|||
| 2.3.1 — Fruktjuice, särskilt äppeljuice och fruktjuiceingredienser i andra drycker (37), inbegripet fruktnektar — Koncentrerad fruktjuice (37) efter utspädning enligt tillverkarens anvisningar |
50,0 |
Direktiv 2003/78/EG |
Direktiv 2003/78/EG |
|
2.3.2 Spritdrycker (38), cider och andra jästa drycker som erhålls från äpplen eller som innehåller äppeljuice |
50,0 |
Direktiv 2003/78/EG |
Direktiv 2003/78/EG |
|
2.3.3 Äppelprodukter som innehåller fruktkött, t.ex. äppelkompott och äppelpuré, avsedda för direkt konsumtion |
25,0 |
Direktiv 2003/78/EG |
Direktiv 2003/78/EG |
|
2.3.4 — Äppeljuice och äppelprodukter som innehåller fruktkött, inbegripet äppelkompott och äppelpuré, avsedda för spädbarn och småbarn (39) och som säljs som sådana produkter ►M9— Αnnan barnmat än spannmålsbaserade livsmedel (41) ◄ |
Direktiv 2003/78/EG |
Direktiv 2003/78/EG |
|
3: Tungmetaller
|
Produkt |
Högsta tillåtna halt (mg/kg våtvikt) |
Kriterier för provtagning |
Kriterier för analysmetoder |
|
3.1 BLY (Pb) |
|||
|
3.1.1 Komjölk (obehandlad mjölk, mjölk avsedd för framställning av mjölkbaserade produkter och värmebehandlad mjölk enligt rådets direktiv 92/46/EEG) |
0,02 |
Kommissionens direktiv 2001/22/EG (12) |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.1.2 Modersmjölksersättning och tillskottsnäring enligt direktiv 91/321/EEG (13) |
0,02 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.1.3 Kött av nötkreatur, får, svin och fjäderfä enligt artikel 2 a i rådets direktiv 64/433/EEG (14), senast ändrat genom direktiv 95/23/EG (15), och artikel 2.1 i rådets direktiv 71/118/EEG (16), senast ändrat genom direktiv 97/79/EG (17), med undantag för andra ätliga delar enligt artikel 2 e i direktiv 64/433/EEG och artikel 2.5 i direktiv 71/118/EEG |
0,1 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.1.3.1 Andra ätliga delar av nötkreatur, får, svin och fjäderfä enligt artikel 2 e i direktiv 64/433/EEG och artikel 2.5 i rådets direktiv 71/118/EEG |
0,5 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.1.4 Fiskkött (25) enligt kategorierna a, b och e i förteckningen i artikel 1 i rådets förordning (EG) nr 104/2000 (EGT L 17, 21.1.2000, s. 22), utom fiskarterna i 3.1.4.1 |
0,2 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.1.4.1 Kött (25) av Ryggstrimmig pelamid (Sarsa sarda) Tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris) Ål (Anguilla anguilla) Tjockläppad multe (Mugil labrosus labrosus) Gummiläpp (Pomadasys benneti) Taggmakrill (Trachurus trachurus) Sardin (Sardina pilchardus) Sardinops (Sardinops species) Fläckig havsabborre (Dicentrarchus punctatus) Tonfiskar (Thunnus species och Euthynnus species) Tjocktunga (Dicologoglossa cuneata) |
0,4 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.1.5 Skaldjur utom brunt krabbkött |
0,5 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.1.6 Musslor |
1,5 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.1.7 Bläckfisk (utom inälvor) |
1,0 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.1.8 Spannmål (inklusive bovete), färska baljväxter och torkade baljväxter |
0,2 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.1.9 Grönsaker enligt artikel 1 i rådets direktiv 90/642/EEG (19), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2000/48/EG (20), utom kål, bladgrönsaker, färska örter och all svamp. I fråga om potatis gäller högsta tillåtna halt skalad potatis |
0,1 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.1.9.1 Kål, bladgrönsaker och all odlad svamp |
0,3 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.1.10 Frukt enligt artikel 1 i direktiv 90/642/EEG, utom bär och små frukter |
0,1 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.1.10.1 Bär och små frukter enligt artikel 1 i direktiv 90/642/EEG |
0,2 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.1.11 Oljor och fetter, inklusive mjölkfetter |
0,1 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.1.12 Fruktjuice, koncentrerad fruktjuice (för direkt konsumtion) och fruktnektar enligt rådets direktiv 93/77/EEG (21) |
0,05 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.1.13 Viner enligt rådets förordning (EG) nr 1493/1999 (22) (inklusive mousserande viner, utom likörviner), aromatiserade viner, aromatiserade vinbaserade drycker och aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter enligt rådets förordning (EEG) nr 1601/91 (23) och cider, päroncider och fruktviner. Högsta tillåtna halt gäller produkter som produceras av druvor och frukt som skördas från och med 2001 |
0,2 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.2 KADMIUM (Cd) |
|||
|
3.2.1 Kött av nötkreatur, får, svin och fjäderfä enligt artikel 2 a i direktiv 64/433/EEG och artikel 2.1 i direktiv 71/118/EEG, med undantag för andra ätliga delar enligt artikel 2 e i direktiv 64/433/EEG och artikel 2.5 i direktiv 71/118/EEG |
0,05 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.2.2 Hästkött |
0,2 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.2.3 Lever av nötdjur, får, svin och fjäderfä |
0,5 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.2.4 Njure av nötdjur, får, svin och fjäderfä |
1,0 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.2.5 Fiskkött (25) enligt kategorierna a, b och e i förteckningen i artikel 1 i förordning (EG) nr 104/2000, utom fiskarterna i 3.2.5.1 |
0,05 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.2.5.1 Kött (25) av Ryggstrimmig pelamid (Sarda sarda) Tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris) Ål (Anguilla anguilla) Ansjovis (Engraulis encrasicolus) Tjockläppad multe (Mugil labrosus labrosus) Taggmakrill (Trachurus trachurus) Luvar (Luvarus imperialis) Sardin (Sardina pilchardus) Sardinops (Sardinops species) Tonfiskar (Thunnus species och Euthynnus species) Tjocktunga (Dicologoglossa cuneata) |
0,1 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.2.6 Skaldjur, utom brunt krabbkött och utom kött från huvud och mellankropp av hummer och liknande stora skaldjur (Nephropidae och Palinuridae) |
0,5 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.2.7 Musslor |
1,0 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.2.8 Bläckfisk (utom inälvor) |
1,0 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.2.9 Spannmål, utom kli, groddar, vetekorn och ris |
0,1 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.2.9.1 Kli, groddar, vetekorn och ris |
0,2 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.2.10 Sojabönor |
0,2 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.2.11 Grönsaker och frukt enligt artikel 1 i direktiv 90/642/EEG, utom bladgrönsaker, färska örter, all svamp, stjälkgrönsaker, rotgrönsaker och potatis |
0,05 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.2.11.1 Bladgrönsaker, färska örter, rotselleri och all odlad svamp |
0,2 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.2.11.2 Stjälkgrönsaker, rotgrönsaker (utom rotselleri) och potatis. I fråga om potatis gäller högsta tillåtna halt skalad potatis |
0,1 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.3 KVICKSILVER |
|||
|
3.3.1 Fiskvaror, utom de i 3.3.1.1 |
0,5 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
3.3.1.1 Marulkar (Lophius species) Havskatt (Anarhichas lupus) Havsabborre (Dicentrarchus labrax) Birkelånga (Molva dipterygia) Ryggstrimmig pelamid (Sarda sarda) Ålfiskar (Anguilla anguilla) Atlantisk soldafisk (Hoplostethus atlanticus) Skoläst (Coryphaenoides rupestris) Hälleflundra (Hippoglossus hippoglossus) Marlin (Makaira species) Gädda (Esox lucius) Ostrimmig pelamid (Orcynopsis unicolor) Pailonahaj (Centroscymnes coelolepis) Rockor (Raja species) Kungsfiskar (Sebastes marinus, S. mentella, S. viviparus) Segelfisk (Istiophorus platypterus) Strumpebandfisk (Lepidopus caudatus, Aphanopus carbo) Hajar (alla arter) Escolar (Lepidocybium flavobrunneum) Ruvett/Oljefisk (Ruvettus pretiosus, Gempylus serpens) Störfiskar (Acipenser species) Svärdfisk (Xiphias gladius) Tonfiskar (Thunnus species och Euthynnus species) |
1,0 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
4: 3-monoklor-1,2-propandiol (3-MCPD)
|
Produkt |
Högsta tillåtna halt (mg/kg) |
Kriterier för provtagning |
Kriterier för analysmetoder |
|
4.1 Hydrolyserat vegetabiliskt protein (24) |
0,02 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
|
4.2 Sojasås (24) |
0,02 |
Direktiv 2001/22/EG |
Direktiv 2001/22/EG |
5: Dioxin (summan av polyklorerade dibenso-para-dioxiner (PCDD) och polyklorerade dibensofuraner (PCDF), uttryckt i toxiska ekvivalenter enligt Världshälsoorganisationen (WHO) med användning av det av WHO fastställda TEF (toxic equivalency factors, 1997)
|
Produkt |
Högsta tillåtna halt (PCDD + PCDF) (29) (pg WHO-PCDD/F-TEQ/g fett eller produkt) |
Kriterier för provtagning |
Kriterier för analysmetoder |
|
5.1.1 Kött och köttprodukter (32) från |
|||
|
— Idisslare (nötkreatur, får) |
|||
|
— Fjäderfä och hägnat vilt |
|||
|
— Svin |
|||
|
5.1.2 ►M12 Lever och produkter härav från landdjur. ◄ |
|||
|
5.2 Muskelkött från fisk och fiskeriprodukter (33)och produkter härav |
4 pg WHO-PCDD/F-TEQ/g färskvikt (30) |
||
|
5.3 Mjölk (34) och mjölprodukter, inklusive smörfett |
|||
|
5.5 Oljor och fetter |
|||
|
— Vegetabiliska oljor och fetter |
|||
|
— från idisslare |
3 pg WHO-PCDD/F-TEQ/g fett (30) |
||
|
— från fjäderfä och hägnat vilt |
2 pg WHO-PCDD/F-TEQ/g fett (30) |
||
|
— från svin |
1 pg WHO-PCDD/F-TEQ/g fett (30) |
||
|
— blandat animaliskt fett |
2 pg WHO-PCDD/F-TEQ/g fett (30) |
||
|
— Vegetabilisk olja |
0,75 pg WHO-PCDD/F-TEQ/g fett (30) |
||
|
— Fiskolja avsedd för human konsumtion |
2 pg WHO-PCDD/F-TEQ/g fett (30) |
||
6: Tenn (oorganiskt)
|
Produkt |
Högsta tillåtna halt (mg/kg våtvikt) |
Kriterier för provtagning |
Kriterier för analytiska metoder |
|
1. Livsmedel med undantag av drycker; konserverade på metallburk |
200 |
Kommissionens direktiv 2004/16/EG (42) |
Direktiv 2004/16/EG |
|
2. Drycker, inklusive frukt- och grönsaksjuicer; konserverade på metallburk |
100 |
Direktiv 2004/16/EG |
Direktiv 2004/16/EG |
|
3. Livsmedel för spädbarn och småbarn, exklusive torkade produkter eller pulverprodukter; konserverade på metallburk: |
|||
|
3.1. Barnmat och beredda spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn (43); konserverade på metallburk |
50 |
Direktiv 2004/16/EG |
Direktiv 2004/16/EG |
|
3.2. Modersmjölksersättning och tillskottsnäring, inklusive modersmjölksersättning baserad på mjölk och tillskottsnäring baserad på mjölk (44); konserverade på metallburk |
50 |
Direktiv 2004/16/EG |
Direktiv 2004/16/EG |
|
3.3. Dietlivsmedel för speciella medicinska ändamål (45) avsedda särskilt för spädbarn; konserverade på metallburk |
50 |
Direktiv 2004/16/EG |
Direktiv 2004/16/EG |
(1) Denna del återfinns redan i Kommissionens förordning (EG) nr 194/97 och återges här oförändrad.
(2) De högsta tillåtna halterna för färsk spenat gäller inte färsk spenat som skall bearbetas och som transporteras i bulk direkt från fältet till bearbetningsanläggningen.
(3) Föremål för översyn före den 1 januari 2002 enligt bestämmelserna i artikel 5.1.
(4) EGT L 207, 15.8.1979, s. 26.
(5) Saknas korrekt märkning med uppgift om produktionsmetod skall gränsvärdet för frilandsodlad sallat tillämpas.
(6) De högsta tillåtna halterna skall tillämpas på den ätliga delen av jordnötter, nötter och torkad frukt. Om hela nöten analyseras skall det vid beräkningen av aflatoxinhalten antas att hela kontaminationen sitter i den ätliga delen.
(7) EGT L 201, 17.7.1998, s. 93.
(8) Gränsvärdena skall ses över före den 1 juli 2001 mot bakgrund av vetenskapliga och tekniska framsteg.
(9) Om inte något specifikt gränsvärde har fastställts före den 1 juli 2003 skall gränsvärdena i punkt 2.1.2.1 i tabellen tillämpas för den typ av majs som avses i denna punkt.
(10) EGT L 268, 14.9.1992, s. 1.
(11) EUT L 122, 16.5.2003, s. 1.
(12) Se sidan 14 i detta nummer av EGT.
(13) Gränsvärdena skall tillämpas på produkter som saluförs konsumtionsfärdiga eller som bereds enligt tillverkarens anvisningar.
(14) EGT L 121, 29.7.1964, s. 2012.
(15) EGT L 243, 11.10.1995, s. 7.
(16) EGT L 55, 8.3.1971, s. 23.
(17) EGT L 24, 30.1.1998, s. 31.
(18) EGT L 17, 21.1.2000, s. 22.
(19) EGT L 350, 14.12.1990, s. 71.
(20) EGT L 197, 3.8.2000, s. 26.
(21) EGT L 244, 30.9.1993, s. 23.
(22) EGT L 179, 14.7.1999, s. 1.
(23) EGT L 149, 14.6.1991, s. 1.
(24) Högsta tillåtna halt anges för produkten i flytande form med 40 % torrsubstans, motsvarande ett gränsvärde på 0,05 mg/kg torrsubstans. Värdet skall justeras i förhållande till produkternas innehåll av torrsubstans.
(25) När fisken är avsedd att ätas upp helt och hållet skall gränsvärdet gälla för hela fisken.
(26) ►C1 EGT L 75, 16.3.2002, s. 38. ◄
(27) Beskrivs i kommissionens förordning (EG) nr 1543/2001 av den 27 juli 2001 om handelsnormer för huvudsallat, frisésallat och escarolesallat (EGT L 203, 28.7.2001, s. 9).
(28) EGT L 209, 6.8.2002, s. 5
(29) Övre koncentrationer: Övre koncentrationer beräknas mot antagandet att alla värden av de olika kongener som ligger under bestämningsgränsen är lika med bestämningsgränsen.
(30) Dessa högsta tillåtna halter skall ses över i en första omgång senast den 31 december 2004 mot bakgrund av nya rön om förekomsten av dioxiner och dioxinlika PCB, framför allt i syfte att ta med dioxinlika PCB bland de högsta tillåtna halter som skall fastställas. De skall sedan ses över på nytt senast den 31 december 2006 i syfte att markant sänka de högsta tillåtan halterna.
(31) De högsta tillåtna halterna gäller inte livsmedel som innehåller < 1 % fett.
(32) Kött från nötkreatur, får, svin, fjäderfä och hägnat vilt enligt artikel 2 a i rådets direktiv 64/433/EEG (EGT 121, 29.7.1964, s. 2012/64), senast ändrat genom direktiv 95/23/EG (EGT L 243, 11.10.1995, s. 7) och artikel 2.1 i rådets direktiv 71/118/EEG (EGT L 55, 8.3.1971, s. 23), senast ändrat genom direktiv 97/79/EG (EGT L 24, 30.1.1998, s. 31) och artikel 2.2 i rådets direktiv 91/495/EEG (EGT L 268, 24.9.1991, s. 41) senast ändrat genom direktiv 94/65/EG (EGT L 368, 31.12.1994, s. 10), utom ätbara slaktbiprodukter enligt artikel 2 e i direktiv 64/433/EEG och artikel 2.5 i direktiv 71/118/EEG.
(33) Muskelkött från fisk och fiskeriprodukter enligt kategorierna a, b, c, e och f i förteckningen i artikel 1 i rådets förordning (EG) nr 104/2000 (EGT L 17, 21.1.2000, s. 22). Den högsta tillåtna halten gäller för skaldjur, utom brunt krabbkött, och för bläckfisk utan inälvor. ►M12 När hela fisken är avsedd att ätas upp skall gränsvärdet gälla för hela fisken. ◄
(34) Mjölk (rå mjölk, mjölk avsedd för framställning av mjölkbaserade produkter och värmebehandlad mjölk enligt rådets direktiv 92/46/EEG [EGT L 268, 14.9.1992, s. 1], senast ändrat genom rådets direktiv 96/23/EG [EGT L 125, 23.5.1996, s. 10]).
(35) Hönsägg och äggprodukter enligt artikel 2 i rådets direktiv 89/437/EEG (EGT L 212, 22.7.1989, s. 87), senast ändrat genom rådets direktiv 96/23/EG (EGT L 125, 23.5.1996, s. 10).
(36) Den högsta tillåtna halten för ägg från utehöns enligt artikel 18 i kommissionens förordning (EEG) nr 1274/91 (EGT L 121, 16.5.1991, s. 11), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1651/2001 (EGT L 220, 15.8.2001, s. 5) är den som gäller från och med den ►M12 1 januari 2005 ◄ .
(37) Fruktjuice, inbegripet fruktjuice som erhålls från koncentrat, koncentrerad fruktjuice och fruktnektar enligt definitionen i bilagorna 1 och 2 till rådets direktiv 2001/112/EG av den 20 december 2001 om fruktjuice och vissa liknande produkter avsedda som livsmedel (EGT L 10, 12.1.2002, s. 58).
(38) Spritdrycker enligt definitionen i artikel 1 i rådets förordning (EEG) nr 1576/89 av den 29 maj 1989 om allmänna bestämmelser för definition,beskrivningochpresentationavspritdrycker(EGT L 160, 12.6.1989, s. 1), senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 3378/94 av den 22 december 1994 (EGT L 366, 31.12.1994, s. 1).
(39) Spädbarn och småbarn enligt definitionen i artikel 1 i kommissionens direktiv 91/321/EEG av den 14 maj 1991 om modersmjölkersättning och tillskottsnäring (EGT L 175, 4.7.1991, s. 35), senast ändrat genom direktiv 2003/14/EG (EGT L 41, 14.2.2003, s.37), och i artikel 1 i kommissionens direktiv 96/5/EG, Euratom av den 16 februari 1996 om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn (EGT L 49, 28.2.1996, s. 17), senast ändrat genom direktiv 2003/13/EG (EGT L 41, 14.2.2003, s. 33).
(40) En analysmetod validerad genom ett internationellt och samordnat ringtest kommer att genomföras före den 1 november 2003 för att påvisa att halten 10 μg/kg patulin säkert kan bestämmas. Om det senast den 1 november2003 inte föreligger belägg för att halten 10 μg/kg patulin säkert kan bestämmas, kommer halten 25 μg/kg att gälla."
(41) Annan barnmat än spannmålsbaserade livsmedel enligt definitionen i kommissionens direktiv 96/5/EG av den 16 februari 1996 om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn (EGT L 49, 28.2.1996, s. 17), senast ändrat genom direktiv 2003/13/EG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 33).
(42) Se sidan 16 i detta nummer av EUT.
(43) Barnmat och beredda spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn enligt definitionen i artikel 1 i direktiv 1996/5/EG. De högsta tillåtna halterna gäller för produkten som den saluförs.
(44) Modersmjölksersättning och tillskottsnäring enligt definitionen i artikel 1 i direktiv 91/321/EEG. De högsta tillåtna halterna gäller för produkten som den saluförs.
(45) Dietlivsmedel för speciella medicinska ändamål enligt definitionen i artikel 1.2 i kommissionens direktiv 1999/21/EG av den 25 mars 1999 om dietlivsmedel för speciella medicinska ändamål (EGT L 91, 7.4.1999, s. 29). De högsta tillåtna halterna gäller för produkten som den saluförs.
(46) Barnmat och beredda spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn enligt definitionerna i artikel 1 i kommissionens direktiv 96/5/EG av den 16 februari 1996 om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn. Högsta tillåtna halter avser produkter som är färdiga att konsumeras eller som rekonstitueras enligt tillverkarens anvisningar.
(47) Kommissionen skall senast den 1 april 2006 se över de högsta tillåtna nitrathalterna i livsmedel för spädbarn och småbarn med beaktande av nya vetenskapliga och tekniska rön.
(48) Barnmat och spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn enligt definitionen i artikel 1 i kommissionens direktiv 96/5/EG av den 16 februari 1996 om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn (EGT L 49, 28.2.1996, s. 17), senast ändrat genom direktiv 2003/13/EG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 33).
Den högsta tillåtna halten för barnmat och spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn gäller torrsubstans. Torrsubstanshalten fastställs i enlighet med bestämmelserna i kommissionens direktiv 98/53/EG och 2002/26/EG.
(49) Modersmjölksersättning och tillskottsnäring enligt definitionen i artikel 1 i kommissionens direktiv 91/321/EEG av den 14 maj 1991 om modersmjölkersättning och tillskottsnäring (EGT L 175, 4.7.1991, s. 35), senast ändrat genom direktiv 2003/14/EG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 37).
Den högsta tillåtna halten för modersmjölksersättning och tillskottsnäring gäller den konsumtionsfärdiga produkten (saluförd som sådan eller efter utspädning enligt tillverkarens anvisningar).
(50) Dietlivsmedel för speciella medicinska ändamål enligt definitionen i artikel 1.2 i kommissionens direktiv 1999/21/EG av den 25 mars 1999 om dietlivsmedel för speciella medicinska ändamål (EGT L 91, 7.4.1999, s. 29).
Den högsta tillåtna halten för dietlivsmedel för speciella medicinska ändamål avsedda särskilt för spädbarn gäller följande produkter:
— Mjölk och mjölkprodukter: konsumtionsfärdiga produkter (saluförda som sådana eller efter utspädning enligt tillverkarens anvisningar).
— Andra produkter än mjölk och mjölkprodukter: torrsubstans. Torrsubstanshalten fastställs i enlighet med bestämmelserna i kommissionens direktiv 98/53/EG och 2002/26/EG.
BILAGA II
JÄMFÖRELSETABELL
|
Denna förordning |
Förordning (EG) nr 194/97 |
|
— |
Artikel 1 |
|
Artikel 1.1 |
Artikel 2.1 a |
|
Artikel 2.1 |
Artikel 2.1 b |
|
Artikel 2.1 |
Artikel 2.1 c |
|
Artikel 3.1 |
Artikel 2.2 |
|
Artikel 3.1 |
Artikel 2.3 |
|
Artikel 4.2 |
Artikel 2.4 |
|
Artikel 4.3 |
Artikel 2.5 |
|
Artikel 3.2 |
Artikel 3 första stycket |
|
Artikel 3.3 |
Artikel 3 andra stycket |
|
Artikel 5.1 |
Artikel 3 tredje stycket |
|
Artikel 1.3 |
Artikel 4 |
|
Bilaga I, avsnitt 1 ”Nitrater” |
Bilagan, I. Främmande ämnen från jordbruket, punkt 1 ”Nitrat” |
|
Bilaga I, avsnitt 2 ”Mykotoxiner” |
Bilagan, I. Främmande ämnen från jordbruket, punkt 2 ”Mykotoxiner” |
|
— |
Bilagan, II. Övriga främmande ämnen |
( 1 ) EGT L 37, 13.2.1993, s. 1.
( 2 ) EGT L 31, 1.2.1997, s. 48.
( 3 ) EGT L 184, 17.7.1999, s. 17.
( 4 ) EGT L 175, 4.7.1991, s. 35.
( 5 ) EGT L 139, 2.6.1999, s. 29.
( 6 ) EGT L 49, 28.2.1996, s. 17.
( 7 ) EGT L 124, 18.5.1999, s. 8.
( 8 ) EGT L 144, 16.6.1993, s. 23.
( 9 ) EGT L 37, 13.2.1993, s. 1.
( 10 ) Denna del återfinns redan i Kommissionens förordning (EG) nr 194/97 och återges här oförändrad.
( 11 ) De högsta tillåtna halterna för färsk spenat gäller inte färsk spenat som skall bearbetas och som transporteras i bulk direkt från fältet till bearbetningsanläggningen.
( 12 ) Föremål för översyn före den 1 januari 2002 enligt bestämmelserna i artikel 5.1.
( 13 ) EGT L 207, 15.8.1979, s. 26.
( 14 ) Saknas korrekt märkning med uppgift om produktionsmetod skall gränsvärdet för frilandsodlad sallat tillämpas.
( 15 ) De högsta tillåtna halterna skall tillämpas på den ätliga delen av jordnötter, nötter och torkad frukt. Om hela nöten analyseras skall det vid beräkningen av aflatoxinhalten antas att hela kontaminationen sitter i den ätliga delen.
( 16 ) EGT L 201, 17.7.1998, s. 93.
( 17 ) Gränsvärdena skall ses över före den 1 juli 2001 mot bakgrund av vetenskapliga och tekniska framsteg.
( 18 ) Om inte något specifikt gränsvärde har fastställts före den 1 juli 2003 skall gränsvärdena i punkt 2.1.2.1 i tabellen tillämpas för den typ av majs som avses i denna punkt.
( 19 ) EGT L 268, 14.9.1992, s. 1.
( 20 ) EUT L 122, 16.5.2003, s. 1.
( 21 ) Se sidan 14 i detta nummer av EGT.
( 22 ) Gränsvärdena skall tillämpas på produkter som saluförs konsumtionsfärdiga eller som bereds enligt tillverkarens anvisningar.
( 23 ) EGT L 121, 29.7.1964, s. 2012.
( 24 ) EGT L 243, 11.10.1995, s. 7.
( 25 ) EGT L 55, 8.3.1971, s. 23.
( 26 ) EGT L 24, 30.1.1998, s. 31.
( 27 ) EGT L 17, 21.1.2000, s. 22.
( 28 ) EGT L 350, 14.12.1990, s. 71.
( 29 ) EGT L 197, 3.8.2000, s. 26.
( 30 ) EGT L 244, 30.9.1993, s. 23.
( 31 ) EGT L 179, 14.7.1999, s. 1.
( 32 ) EGT L 149, 14.6.1991, s. 1.
( 33 ) Högsta tillåtna halt anges för produkten i flytande form med 40 % torrsubstans, motsvarande ett gränsvärde på 0,05 mg/kg torrsubstans. Värdet skall justeras i förhållande till produkternas innehåll av torrsubstans.
( 34 ) När fisken är avsedd att ätas upp helt och hållet skall gränsvärdet gälla för hela fisken.
( 35 ) ►C1 EGT L 75, 16.3.2002, s. 38. ◄
( 36 ) Beskrivs i kommissionens förordning (EG) nr 1543/2001 av den 27 juli 2001 om handelsnormer för huvudsallat, frisésallat och escarolesallat (EGT L 203, 28.7.2001, s. 9).
( 37 ) EGT L 209, 6.8.2002, s. 5
( 38 ) Övre koncentrationer: Övre koncentrationer beräknas mot antagandet att alla värden av de olika kongener som ligger under bestämningsgränsen är lika med bestämningsgränsen.
( 39 ) Dessa högsta tillåtna halter skall ses över i en första omgång senast den 31 december 2004 mot bakgrund av nya rön om förekomsten av dioxiner och dioxinlika PCB, framför allt i syfte att ta med dioxinlika PCB bland de högsta tillåtna halter som skall fastställas. De skall sedan ses över på nytt senast den 31 december 2006 i syfte att markant sänka de högsta tillåtan halterna.
( 40 ) De högsta tillåtna halterna gäller inte livsmedel som innehåller < 1 % fett.
( 41 ) Kött från nötkreatur, får, svin, fjäderfä och hägnat vilt enligt artikel 2 a i rådets direktiv 64/433/EEG (EGT 121, 29.7.1964, s. 2012/64), senast ändrat genom direktiv 95/23/EG (EGT L 243, 11.10.1995, s. 7) och artikel 2.1 i rådets direktiv 71/118/EEG (EGT L 55, 8.3.1971, s. 23), senast ändrat genom direktiv 97/79/EG (EGT L 24, 30.1.1998, s. 31) och artikel 2.2 i rådets direktiv 91/495/EEG (EGT L 268, 24.9.1991, s. 41) senast ändrat genom direktiv 94/65/EG (EGT L 368, 31.12.1994, s. 10), utom ätbara slaktbiprodukter enligt artikel 2 e i direktiv 64/433/EEG och artikel 2.5 i direktiv 71/118/EEG.
( 42 ) Muskelkött från fisk och fiskeriprodukter enligt kategorierna a, b, c, e och f i förteckningen i artikel 1 i rådets förordning (EG) nr 104/2000 (EGT L 17, 21.1.2000, s. 22). Den högsta tillåtna halten gäller för skaldjur, utom brunt krabbkött, och för bläckfisk utan inälvor. ►M12 När hela fisken är avsedd att ätas upp skall gränsvärdet gälla för hela fisken. ◄
( 43 ) Mjölk (rå mjölk, mjölk avsedd för framställning av mjölkbaserade produkter och värmebehandlad mjölk enligt rådets direktiv 92/46/EEG [EGT L 268, 14.9.1992, s. 1], senast ändrat genom rådets direktiv 96/23/EG [EGT L 125, 23.5.1996, s. 10]).
( 44 ) Hönsägg och äggprodukter enligt artikel 2 i rådets direktiv 89/437/EEG (EGT L 212, 22.7.1989, s. 87), senast ändrat genom rådets direktiv 96/23/EG (EGT L 125, 23.5.1996, s. 10).
( 45 ) Den högsta tillåtna halten för ägg från utehöns enligt artikel 18 i kommissionens förordning (EEG) nr 1274/91 (EGT L 121, 16.5.1991, s. 11), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1651/2001 (EGT L 220, 15.8.2001, s. 5) är den som gäller från och med den ►M12 1 januari 2005 ◄ .
( 46 ) Fruktjuice, inbegripet fruktjuice som erhålls från koncentrat, koncentrerad fruktjuice och fruktnektar enligt definitionen i bilagorna 1 och 2 till rådets direktiv 2001/112/EG av den 20 december 2001 om fruktjuice och vissa liknande produkter avsedda som livsmedel (EGT L 10, 12.1.2002, s. 58).
( 47 ) Spritdrycker enligt definitionen i artikel 1 i rådets förordning (EEG) nr 1576/89 av den 29 maj 1989 om allmänna bestämmelser för definition,beskrivningochpresentationavspritdrycker(EGT L 160, 12.6.1989, s. 1), senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 3378/94 av den 22 december 1994 (EGT L 366, 31.12.1994, s. 1).
( 48 ) Spädbarn och småbarn enligt definitionen i artikel 1 i kommissionens direktiv 91/321/EEG av den 14 maj 1991 om modersmjölkersättning och tillskottsnäring (EGT L 175, 4.7.1991, s. 35), senast ändrat genom direktiv 2003/14/EG (EGT L 41, 14.2.2003, s.37), och i artikel 1 i kommissionens direktiv 96/5/EG, Euratom av den 16 februari 1996 om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn (EGT L 49, 28.2.1996, s. 17), senast ändrat genom direktiv 2003/13/EG (EGT L 41, 14.2.2003, s. 33).
( 49 ) En analysmetod validerad genom ett internationellt och samordnat ringtest kommer att genomföras före den 1 november 2003 för att påvisa att halten 10 μg/kg patulin säkert kan bestämmas. Om det senast den 1 november2003 inte föreligger belägg för att halten 10 μg/kg patulin säkert kan bestämmas, kommer halten 25 μg/kg att gälla."
( 50 ) Annan barnmat än spannmålsbaserade livsmedel enligt definitionen i kommissionens direktiv 96/5/EG av den 16 februari 1996 om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn (EGT L 49, 28.2.1996, s. 17), senast ändrat genom direktiv 2003/13/EG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 33).
( 51 ) Se sidan 16 i detta nummer av EUT.
( 52 ) Barnmat och beredda spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn enligt definitionen i artikel 1 i direktiv 1996/5/EG. De högsta tillåtna halterna gäller för produkten som den saluförs.
( 53 ) Modersmjölksersättning och tillskottsnäring enligt definitionen i artikel 1 i direktiv 91/321/EEG. De högsta tillåtna halterna gäller för produkten som den saluförs.
( 54 ) Dietlivsmedel för speciella medicinska ändamål enligt definitionen i artikel 1.2 i kommissionens direktiv 1999/21/EG av den 25 mars 1999 om dietlivsmedel för speciella medicinska ändamål (EGT L 91, 7.4.1999, s. 29). De högsta tillåtna halterna gäller för produkten som den saluförs.
( 55 ) Barnmat och beredda spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn enligt definitionerna i artikel 1 i kommissionens direktiv 96/5/EG av den 16 februari 1996 om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn. Högsta tillåtna halter avser produkter som är färdiga att konsumeras eller som rekonstitueras enligt tillverkarens anvisningar.
( 56 ) Kommissionen skall senast den 1 april 2006 se över de högsta tillåtna nitrathalterna i livsmedel för spädbarn och småbarn med beaktande av nya vetenskapliga och tekniska rön.
( 57 ) Barnmat och spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn enligt definitionen i artikel 1 i kommissionens direktiv 96/5/EG av den 16 februari 1996 om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn (EGT L 49, 28.2.1996, s. 17), senast ändrat genom direktiv 2003/13/EG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 33).
Den högsta tillåtna halten för barnmat och spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn gäller torrsubstans. Torrsubstanshalten fastställs i enlighet med bestämmelserna i kommissionens direktiv 98/53/EG och 2002/26/EG.
( 58 ) Modersmjölksersättning och tillskottsnäring enligt definitionen i artikel 1 i kommissionens direktiv 91/321/EEG av den 14 maj 1991 om modersmjölkersättning och tillskottsnäring (EGT L 175, 4.7.1991, s. 35), senast ändrat genom direktiv 2003/14/EG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 37).
Den högsta tillåtna halten för modersmjölksersättning och tillskottsnäring gäller den konsumtionsfärdiga produkten (saluförd som sådan eller efter utspädning enligt tillverkarens anvisningar).
( 59 ) Dietlivsmedel för speciella medicinska ändamål enligt definitionen i artikel 1.2 i kommissionens direktiv 1999/21/EG av den 25 mars 1999 om dietlivsmedel för speciella medicinska ändamål (EGT L 91, 7.4.1999, s. 29).
Den högsta tillåtna halten för dietlivsmedel för speciella medicinska ändamål avsedda särskilt för spädbarn gäller följande produkter:
— Mjölk och mjölkprodukter: konsumtionsfärdiga produkter (saluförda som sådana eller efter utspädning enligt tillverkarens anvisningar).
— Andra produkter än mjölk och mjölkprodukter: torrsubstans. Torrsubstanshalten fastställs i enlighet med bestämmelserna i kommissionens direktiv 98/53/EG och 2002/26/EG.
