a)  djur: landlevande däggdjur av de arter som tillhör grupperna Proboscidea och Artiodactyla samt korsningar mellan dessa arter.

b)  företag: en brukningsenhet eller annat jordbruks-, industri- eller handelsföretag under offentlig tillsyn, inbegripet djurparker, nöjesparker, vilt- och jaktreservat, där djur regelmässigt hålls eller föds upp.

c)  putsade slaktbiprodukter: slaktbiprodukter från vilka ben, brosk, luftstrupe och huvudbronker, lymfkörtlar och vidhängande bindväv, fett och slem helt har tagits bort; när det gäller kött från tamdjur av nötkreatur och andra oxdjur betraktas även hel yttre tuggmuskulatur, uppskuren enligt punkt 41 a i kapitel VIII i bilaga 1 till rådets direktiv 64/433/EEG, som putsade slaktbiprodukter.

i) Djur avsedda för omedelbar slakt skall utan dröjsmål föras till bestämmelseslakteriet där de skall slaktas inom fem arbetsdagar.

ii) Djur avsedda för avel, produktion eller gödning, samt djur avsedda för djurparker, nöjesparker och jakt- eller viltreservat, skall utan dröjsmål föras till bestämmelseföretaget där de skall stanna minst 30 dagar innan de får flyttas vidare utanför företaget, utom vid direkt avsändning till ett slakteri.

a) Oflådda slaktkroppar av frilevande klövvilt avsedda som livsmedel efter vidare bearbetning.

b) Putsade slaktbiprodukter av tamdjur av nötkreatur och andra oxdjur avsedda som livsmedel i form av köttbaserade produkter efter ytterligare värmebehandling genom uppvärmning till en kärntemperatur på minst 80 °C eller sterilisering i hermetiskt förslutna behållare till ett Fo-värde ≥ 3.

a) Namn och adress till de anläggningar som anges i punkt 2 och till den lokala behöriga myndighet som har ansvar för tillsynen av dessa anläggningar.

b) De produktkategorier för vilka dessa anläggningar är godkända och registrerade.

a) Den officiella veterinären vid den behöriga veterinärmyndigheten skall vid den gränskontrollstation där sändningarna infördes i gemenskapen ha förseglat sändningen, och förseglingen skall vara försedd med ett serienummer.

b) De handlingar som åtföljer sändningen och som avses i artikel 7 i direktiv 97/78/EG skall på varje sida vara märkta med ”ONLY FOR TRANSIT TO RUSSIA VIA THE EC” av den behöriga myndighetens officiella veterinär vid gränskontrollstationen.

c) De särskilda förfarandekraven i artikel 11 i direktiv 97/78/EG skall vara uppfyllda.

d) Det skall anges på den gemensamma veterinärhandlingen vid införsel, som utfärdats av den officiella veterinären vid införselplatsens gränskontrollstation, att sändningen är godkänd för transit.

a) Veterinärintyg skall utformas av exportlandet på grundval av förlagorna i del 2 i bilaga I, i enlighet med den förlaga som motsvarar de berörda djuren. De skall innehålla, i den nummerordning som anges i förlagan, de deklarationer som krävs för alla tredjeländer och, i tillämpliga fall, de tilläggsgarantier som krävs för det exporterande tredjelandet eller en del därav.

Om så begärs av bestämmelsemedlemsstaten i EU skall för de berörda djuren även tilläggsvillkoren införlivas i originalet till veterinärintyget.

b) Ett separat och unikt intyg skall utfärdas för djur som exporteras från ett enstaka område omnämnt i kolumnerna 2 och 3 i del 1 i bilaga I, har samma destination och transporteras i samma järnvägsvagn, lastbil, flygplan eller fartyg.

c) Originalet till varje intyg skall bestå av ett enda blad med text på båda sidor eller, om mer text krävs, utformas på ett sådant sätt att alla blad som behövs utgör en odelbar enhet.

d) Det skall vara avfattat på minst ett av de officiella språken i den EU-medlemsstat där besiktningen vid gränskontrollstationen skall företas och i bestämmelsemedlemsstaten. Dessa medlemsstater kan dock tillåta ett annat gemenskapsspråk än det egna, vid behov tillsammans med en officiell översättning.

e) Om det för identifiering av enskilda beståndsdelar i sändningen (schemat i punkt 8.2 i intygsförlagan) bifogas ytterligare blad till intyget, skall även dessa blad anses utgöra en del av intygets original och förses med den intygande officielle veterinärens underskrift och stämpel på varje sida.

f) Om intyget, inbegripet ytterligare scheman som avses i e), omfattar mer än en sida, skall varje sida vara numrerad nedtill (sidnummer) av (totalt antal sidor) och ha det intygsnummer som har tilldelats av den behöriga myndigheten angivet upptill.

g) Intygets original skall fyllas i och undertecknas av en officiell veterinär högst 24 timmar innan sändningen lastas för export till gemenskapen. De behöriga myndigheterna i exportlandet skall därvid se till att de principer för utfärdande av intyg som följs är likvärdiga med dem som anges i rådets direktiv 96/93/EG.

Namnteckningen skall ha en annan färg än den tryckta texten. Samma sak gäller stämplar med undantag av präglade stämplar och vattenmärken.

h) Intygets original skall åtfölja sändningen tills den kommer fram till EU:s gränskontrollstation.

i) Intyget skall vara giltigt i tio dagar från och med utfärdandedatum.

Vid sjötransport skall giltighetstiden förlängas med tiden för sjöresan. För detta ändamål skall en deklaration av fartygets befälhavare, upprättad i enlighet med tillägget i del 3 i bilaga I till det här beslutet, i original bifogas veterinärintyget.

j) Djuren får inte transporteras tillsammans med andra djur som inte är avsedda för Europeiska gemenskapen eller som har lägre hälsostatus.

k) Under transporten till Europeiska gemenskapen får djuren inte lastas av i ett land eller en del av ett land från vilket import till gemenskapen av dessa djur inte är tillåten.

I. De skall stå under tillsyn av en officiell veterinär.

II. Varje uppsamlingscentral skall ligga i mitten av ett område med 20 km i diameter där, enligt officiella uppgifter, inga fall av mul- och klövsjuka har konstaterats senare än 30 dagar innan den används som godkänd uppsamlingscentral.

III. Uppsamlingscentralerna skall, innan de används som godkända uppsamlingscentraler, rengöras och desinficeras med ett desinfektionsmedel som i det exporterande landet är officiellt godkänt som effektivt för bekämpning av den sjukdom som nämns i villkor II.

IV. De skall med beaktande av mottagningskapaciteten ha a) en lokal som uteslutande är avsedd för detta ändamål; b) ändamålsenliga anordningar, lätta att rengöra och desinficera, för lastning, lossning och korrekt inhysning med lämplig standard, för vattentillförsel och utfodring samt för erforderlig vård av djuren; c) lämpliga lokaler för besiktning och isolering; d) lämplig utrustning för rengöring och desinfektion av utrymmen och lastbilar; e) lämpliga förrådsutrymmen för foder, strö och gödsel; f) ett lämpligt system för uppsamling och avledning av spillvatten; g) ett kontor för den officielle veterinären.

V. När uppsamlingscentralen är i drift skall det finnas tillräckligt många veterinärer för att utföra alla uppgifter.

VI. Uppsamlingscentralerna skall endast ta emot djur som är individuellt märkta så att spårbarheten är säkerställd. I detta syfte skall uppsamlingscentralens ägare eller den ansvarige se till att djuren är korrekt identifierade och åtföljs av de hälsodokument eller intyg som krävs för de berörda arterna och kategorierna. Samma person skall dessutom i ett register eller en databas föra in uppgifter, som skall sparas i minst tre år, om namn på ägare, djurens ursprung, datum då djuren ankom respektive lämnade centralen, djurens nummer och identifiering eller ursprungsbesättningens registreringsnummer och deras destination samt transportfirmors organisationsnummer och registreringsnummer på lastbilar som lämnar och hämtar djuren vid centralen.

VII. Alla djur som passerar uppsamlingscentralerna skall uppfylla de hälsovillkor som fastställts för import av det berörda djurslaget till Europeiska gemenskapen.

VIII. Djur som skall exporteras till Europeiska gemenskapen och som passerar uppsamlingscentraler skall, inom sex dagar från ankomsten, lastas och avsändas direkt till exportlandets gräns a) utan att komma i kontakt med partåiga hovdjur utöver djur som uppfyller de hälsovillkor som fastställts för import av det berörda djurslaget till Europeiska gemenskapen; b) indelade i sändningar så att ingen sändning innehåller både djur för avel och produktion och djur som är avsedda för omedelbar slakt; c) i transportfordon eller containrar som först har rengjorts och desinficerats med ett desinfektionsmedel som i det exporterande landet är officiellt godkänt som effektivt för bekämpning av den sjukdom som nämns i villkor II och som är konstruerade på ett sådant sätt att varken spillning, urin, strö eller foder kan strömma ut ur eller spridas ut från dem under transporten.

IX. Om villkoren för export av djuren till gemenskapen kräver att ett test utförs inom en viss tidsperiod före lastningen, skall den perioden innefatta all tid för uppsamling, dock högst sex dagar efter det att djuren kom till den godkända uppsamlingscentralen.

X. Exportlandet skall utse uppsamlingscentraler som är godkända för djur avsedda för avel och produktion och uppsamlingscentraler som är godkända för djur avsedda för slakt, och det skall anmäla dessa uppsamlingscentralers namn och adresser till kommissionen och medlemsstaternas behöriga centrala myndigheter och regelbundet uppdatera uppgifterna.

XI. Exportlandet skall fastställa förfarandet för offentlig tillsyn av godkända uppsamlingscentraler och säkerställa att sådan tillsyn utförs.

XII. Uppsamlingscentralerna skall regelbundet kontrolleras för att fastställa om villkoren för godkännande fortfarande uppfylls. Om villkoren inte uppfylls och godkännandet dras in kan det återfås först när den behöriga myndigheten har försäkrat sig om att uppsamlingscentralen iakttar samtliga ovannämnda bestämmelser.

A) En blockerande eller kompetitiv ELISA skall utföras i enlighet med följande protokoll:

Material och reagens:

Testformat

Cc: konjugatkontroll (inget serum/ingen monoklonal antikropp); C++: starkt positiv serumkontroll; C+: svagt positiv serumkontroll; C-: negativ serumkontroll; Cm: monoklonal antikropp-kontroll (inget serum).

Testprotokoll:

Konjugatkontroll (Cc) : Brunn 1A och 1B är blankprov som består av BTV-antigen och konjugat. Dessa kan användas för att nollställa ELISA-spektrofotometern.

Mab-kontroll (Cm) : Kolumn 1 och 2, rad G och H är monoklonal antikropp-kontroll och innehåller BTV-antigen, monoklonal antikropp och konjugat. Dessa brunnar motsvarar den kraftigaste färgreaktionen. Medelvärdet av absorbansvärdena från denna kontroll motsvarar 0 % inhibering.

Positiv kontroll (C++, C+) : Kolumn 1 och 2, rad C-D-E-F. Dessa brunnar innehåller BTV-antigen, starkt respektive svagt BTV-positivt antiserum, monoklonal antikropp och konjugat.

Negativ kontroll (C-) : Brunn 2A och 2B är de negativa kontrollerna som innehåller BTV-antigen, BTV-negativt antiserum, monoklonal antikropp och konjugat.

Testserum : För storskaliga serologiska undersökningar och snabb screening kan serum testas i en enda spädning på 1:5 (tillägg 1). Alternativt kan tio serum testas i spädningar mellan 1:5 och 1:640 (tillägg 2). Detta ger en viss indikation om antikroppstitern i testserumen.

Metod:

Utvärdering av resultat:

Använd datorprogrammet för att skriva ut absorbansvärden (optisk densitet, OD) och procentuell inhibering (PI) för test- och kontrollserum på grundval av medelvärdet för antigenkontrollbrunnarna. OD- och PI-värden används för att bedöma testets tillförlitlighet. Övre kontrollgränser (UCL) och undre kontrollgränser (LCL) för Mab-kontrollen (antigen plus monoklonal antikropp utan testserum) skall ligga mellan OD-värdena 0,4 och 1,4. Plattor som inte uppfyller dessa kriterier skall kasseras.

Om ett datorprogram inte finns tillgängligt skrivs OD-värdena ut med hjälp av ELISA-skrivaren. Beräkna medelvärdet av OD för antigenkontrollbrunnarna, och låt detta motsvara 100 %. Bestäm det OD-värde som motsvarar 50 % och beräkna manuellt hur positivt eller negativt varje prov är.

Procentuell inhibering (PI) = 100 — (OD-värdet för varje testkontroll / medelvärdet för OD i Cm) × 100.

De dubbla negativa kontrollerna och de dubbla blankproven bör ha PI-värden mellan + 25 % och — 25 % respektive mellan + 95 % och + 105 %. Om resultaten ligger utanför dessa värden betyder detta inte att plattan inte kan användas, men att bakgrundsfärg håller på att utvecklas. De starka och svaga positiva kontrollerna bör ha PI-värden mellan + 81 % och + 100 % respektive mellan + 51 % och + 80 %.

Det diagnostiska tröskelvärdet för testserum är 50 % (PI 50 % eller OD 50 %). Prov med PI-värden >50 % registreras som negativa. Prov med PI-värden över eller under tröskelvärdena för dubbelkontrollerna skall betraktas som tveksamma. Sådana prov kan testas om med spottest och/eller titrering. Positiva prov kan också titreras för att man skall få en uppfattning om hur positiva de är.

Visuell avläsning: Positiva och negativa prov kan lätt urskiljas med blotta ögat. Svagt positiva eller starkt negativa prov kan dock vara svåra att bedöma utan mätinstrument.

Beredning av BTV-ELISA-antigen:

Titrering av BTV-ELISA-antigen:

Bluetongue-ELISA-antigen titreras med indirekt ELISA. Spädningar i 1:2-steg av antigen titreras mot en konstant spädning (1:100) av monoklonal antikropp 3-17-A3. Titreringen utförs enligt följande:

Vid det kompetitiva testet måste det finnas ett överskott av monoklonal antikropp. Välj därför en antigenspädning som ligger på titreringskurvan (inte på den plana delen). Efter 10 minuter erhålls då ett OD-värde på ca 0,8.

B) Immundiffusionstest i agargel utförs enligt följande:

Antigen:

De antigener som fälls ut bereds i ett cellkultursystem som tål en snabb tillväxt av en referensstam av bluetonguevirus. BHK eller Vero-celler rekommenderas. Vid avslutad virusförökning finns antigen i supernatanten, men det måste koncentreras 50-100 gånger för att bli effektivt. Detta kan uppnås med en standardmetod för koncentrering av proteiner. Virus i antigenet kan inaktiveras genom tillsats av 0,3 % (v/v) beta-propiolakton.

Känt positivt kontrollserum:

Genom användning av internationellt referensserum och antigen framställs ett nationellt standardserum, som är standardiserat i ett optimalt förhållande till det internationella referensserumet. Det frystorkas och används som det kända kontrollserumet i varje test.

Testserum

Metod : 1 % agaros som beretts i borat eller natriumbarbitolbuffert, pH 8,5-9,0, hälls i en petriskål så att en gel på minst 3,0 mm erhålls. Ett mönster bestående av sju fuktfria brunnar, var och en 5,0 mm i diameter, skärs i agargelen. Mönstret skall utgöras av en mittbrunn och sex brunnar runt den i en cirkel med radien 3 cm. Mittbrunnen fylls med standardantigen. De yttre brunnarna 2, 4 och 6 fylls med känt positivt serum och brunnarna 1, 3 och 5 med testserum. Systemet inkuberas i upp till 72 timmar vid rumstemperatur i en sluten fuktkammare.

Tolkning : Ett testserum är positivt om det bildar en specifik fällningslinje med antigenet och en obruten identitetslinje med kontrollserumet. Ett testserum är negativt om det inte bildar en specifik linje med antigenet och om det inte böjer kontrollserumets linje. Petriskålarna bör undersökas mot en mörk bakgrund och med indirekt belysning.

A) Serumneutralisationstestet utförs enligt följande:

Serum : Alla serum inaktiveras genom uppvärmning till 56 °C i 30 minuter före användning.

Metod : Vid det konstanta virusvarierande serumneutraliseringsprovet i mikrotiterplattor används MDBK eller andra mottagliga celler. Colorado, Oxford eller någon annan referensstam av viruset används vid 100 TCID50 per 0,025 ml. Inaktiverade outspädda serumprov blandas med motsvarande mängd (0,025 ml) virussuspension. Virus-/serumblandningarna inkuberas i 24 timmar vid 37 °C på mikrotiterplattorna innan MDBK-cellerna tillsätts. Cellerna används i en sådan koncentration att de bildar ett fullständigt enskiktslager efter 24 timmar.

Kontroller : i) virusinfektivitetstest, ii) serumtoxicitetskontroller, iii) oympade cellkulturkontroller, iv) referensantiserum.

Tolkning : Resultaten av neutralisationstestet och titern för det virus som används i testet registeras efter tre till sex dagars inkubation vid 37 °C. Serumtitrar betraktas som negativa om det inte sker någon neutralisering vid en spädning på 1:2 (outspätt serum).

B) Andra test som godkänts inom ramen för kommissionens beslut 93/42/EEG om tilläggsgarantier för infektiös bovin rhinotrakeit för nötkreatur som skall skickas till medlemsstater eller regioner i medlemsstater som är fria från sjukdomen.

A) Insamlingen av matstrupe-/svalgprov och provningen skall utföras enligt följande protokoll:

Reagens : Före provtagningen förbereds transportmediet. Volymer om 2 ml fördelas i så många behållare som det finns djur att ta prov på. De behållare som används skall tåla frysning över fast koldioxid eller flytande kväve. Provet tas med en särskilt utformad spottsamlare eller probang. För probangskålen genom munnen, över tungryggen och ner i övre delen av matstrupen. Försök att skrapa av ytepitelet i övre matstrupen och svalget genom laterala och dorsala rörelser. Ta sedan ut probangen, helst efter det att djuret har svalt. Skålen bör vara full och innehålla en blandning av slem, saliv, vätska från matstrupen och cellmaterial. Var noga med att varje prov ska innehålla synligt cellmaterial. Undvik onödigt hårdhänt behandling som orsakar blödning. Prov från vissa djur kan vara kraftigt förorenade av våminnehåll. Sådana prov bör kasseras och djurets mun sköljas med vatten, eller ännu hellre med fysiologisk koksaltlösning, innan ett nytt prov tas.

Behandling av prov : Varje prov som tagits med probangskålen skall genomgå en kvalitativ undersökning och 2 ml tillsätts till en lika stor mängd transportmedium i en behållare som tål frysning. Behållarna tillsluts noga, förseglas, desinficeras och märks. Proven förvaras svalt (+ 4 °C) och undersöks inom tre till fyra timmar eller ställs över kolsyreis (- 69 °C) eller flytande kväve och hålls frysta tills de skall undersökas. Probangen desinficeras mellan varje djur och sköljs tre gånger i rent vatten.

Test för FMD-virus : Proven ympas in i primära bovina tyreoideacellkulturer i minst tre rör per prov. Andra mottagliga celler, t.ex. primära njurceller från nötkreatur eller svin kan användas, men det bör beaktas att de är mindre mottagliga för vissa stammar av FMD-virus. Rören inkuberas vid 37 °C i en rollerapparat och undersöks dagligen i 48 timmar för förekomst av cytopatisk effekt (CPE). Om resultatet är negativt överförs cellerna blint till nya kulturer och undersöks igen i 48 timmar. Eventuell CPE:s specificitet skall fastställas.

Rekommenderade transportmedium:

B) Virusneutraliseringen skall utföras enligt följande protokoll:

Reagens : Stam-FMDV-antigener bereds i cellkulturer eller på nötkreaturstungor och lagras vid — 70 °C eller mindre eller vid — 20 °C efter det att 50 % glycerol tillsatts. Detta är stamantigenet. FMDV är stabilt under dessa förhållanden och titern varierar mycket lite under en period på flera månader.

Metod : Provet utförs i en flatbottnad mikrotiterplatta av vävnadskulturgrad med hjälp av mottagliga celler som t. ex. IB-RS-2, BHK-21 eller kalvnjureceller. Serum för provet späds 1:4 i serumfritt cellkulturmedium med tillsats av 100 IU/ml neomycin eller annan lämplig antibiotika. Serum inaktiveras vid 56 °C i 30 minuter och volymer om 0,05 ml används för att bereda en spädningsserie i 1:2-steg på mikrotiterplattor med spädningssteg på 0,05 ml. Förtitrerat virus som också är utspätt i serumfritt odlingsmedium och innehåller 100 TCID50/ 0,05 ml tillsätts sedan till varje brunn. Efter inkubation vid 37 °C i en timme för att låta neutralisation äga rum tillsätts till varje brunn 0,05 ml cellsuspension som innehåller 0,5-1,0 × 106 celler/ml odlingsmedium och med tillsats av serum utan FMD-antikroppar, och plattorna förseglas. Plattorna inkuberas vid 37 °C. Enskiktslagren är vanligtvis utväxta inom 24 timmar. CPE har vanligtvis framskridit tillräckligt efter 48 timmar för att det skall gå att avläsa provet i mikroskop. Vid den tidpunkten kan en slutlig mikroskopisk avläsning av provet göras eller så kan plattorna fixeras och färgas för en makroskopisk avläsning, till exempel med 10 % formaldehyd och 0,05 % metylenblått.

Kontroller : Kontrollerna av varje prov omfattar homologt antiserum av känd titer, en cellkontroll, en serumtoxicitetskontroll, en odlingssubstratkontroll och en virustitrering med hjälp av vilken den verkliga virusmängden i provet beräknas.

Tolkning : Brunnar, som visar tecken på CPE, anses vara infekterade och neutraliseringstitrarna uttrycks som det reciproka värdet av den slutliga serumspädningen i virus-/serumblandningarna vid sluttitern 50 % uppskattad enligt Spearman-Karbermetoden. (Karber, G., 1931, Archiv für Experimentelle Pathologie und Pharmakologie, 162, 480). Test betraktas som giltiga när den verkliga virusmängd som använts per brunn är mellan 101,5 och 102,5 TCID50 och när referensserumets titer är mindre än dubbelt så hög som den väntade titern, uppskattad utifrån tidigare titreringars modus. Om kontrollvärdena ligger utanför dessa intervall upprepas testen. En sluttiter på 1:11 eller mindre betraktas som negativ.

C) Påvisande och kvantifiering av antikroppar genom ELISA utförs enligt följande:

Reagens : Kaninantiserum till 146S-antigen av sju typer av mul- och klövsjukevirus (FMDV) som används i en förutbestämd optimal koncentration i karbonat/bikarbonatbuffert, pH 9,6. Antigen bereds av utvalda virusstammar som odlats i enskiktslager av BHK-21 celler. De ej renade supernatanterna används och förtitreras enligt protokollet men utan serum, för att ge en spädning som efter tillsats av en lika stor mängd PBST (fosfatbuffrad saltlösning med 0,05 % Tween-20 och fenolrött som indikator) ger en absorbans på 1,2-1,5. Inaktiverat virus kan användas. Spädning görs med PBST. Marsvinsantiserum bereds genom att marsvin ympas med 146S-antigen av varje serotyp. En förutbestämd optimal koncentration bereds i PBST med 10 % normalt bovint serum och 5 % normalt kaninserum. Kanin-antimarsvinsimmunoglobulin konjugerat med pepparotsperoxidas används i en förutbestämd optimal koncentration i PBST innehållande 10 % normalt bovint serum och 5 % normalt kaninserum. Testserum späds i PBST.

Metod:

Plattorna avläses spektrofotometriskt vid 492 nm på en ELISA-spektrofotometer som är kopplad till en dator.

Kontroller : För varje använd antigen innehåller 40 brunnar inget serum utan istället antigen utspätt i PBST. En dubbel spädningsserie i 1:2-steg av homologt bovint referensantiserum. En dubbel spädningsserie i 1:2-steg av negativt bovint serum.

Tolkning : Antikroppstitrarna uttrycks som den slutspädning av testserum som ger 50 % av det genomsnittliga OD-värde som uppmätts i viruskontrollbrunnarna utan testserum. Titrar som är högre än 1:40 betraktas som positiva.

Referenser : Hamblin, C., Barnett, I.T.R. och Hedger, R.S. (1986): ”A new enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA) for the detection of antibodies against foot-and-mouth disease virus. I. Development and method of ELISA.” Journal of Immunological Methods, 93, 115 121.

A) Serumneutralisationstestet utförs enligt följande:

Serum : Alla serum inaktiveras genom uppvärmning till 56 °C i 30 minuter före användning.

Metod : Vid det konstanta virusvarierande serumneutraliseringsprovet på mikrotiterplattor används Vero eller andra mottagliga cellsystem. Aujeszkys sjukdomvirus används vid 100 TCID50 per 0,025 ml. Inaktiverade outspädda serumprov blandas med motsvarande mängd (0,025 ml) virussuspension. Virus-/serumblandningarna inkuberas i två timmar vid 37 °C på mikrotiterplattorna innan cellerna tillsätts. Cellerna används i en sådan koncentration att de bildar ett fullständigt enskiktslager efter 24 timmar.

Kontroller : i) virusinfektivitetstest, ii) serumtoxicitetskontroller, iii) oympade cellkulturkontroller, iv) referensantiserum.

Tolkning : Resultaten av neutralisationstestet och titern för det virus som används i testet registeras efter tre till sju dagars inkubation vid 37 °C. Serumtitrar under 1:2 (outspätt serum) betraktas som negativa.

B) Andra test som har godkänts inom ramen för kommissionens beslut 2001/618/EG som gäller tilläggsgarantier beträffande Aujeszkys sjukdom för svin avsedda för vissa delar av gemenskapens territorium.

a) Veterinärintyg skall utformas av exportlandet på grundval av förlagorna i del 2 i bilaga II, i enlighet med den förlaga som motsvarar det berörda köttet. De skall innehålla, i den nummerordning som anges i förlagan, de deklarationer som krävs för alla tredjeländer och, i tillämpliga fall, de tilläggsgarantier som krävs för det exporterande tredjelandet eller en del därav.

b) Ett separat och unikt intyg skall utfärdas för kött som exporteras från ett enstaka område omnämnt i kolumnerna 2 och 3 i del 1 i bilaga II, har samma destination och transporteras i samma järnvägsvagn, lastbil, flygplan eller fartyg.

c) Originalet till varje intyg skall bestå av ett enda blad med text på båda sidor eller, om mer text krävs, utformas på ett sådant sätt att alla blad som behövs utgör en odelbar enhet.

d) Det skall vara avfattat på minst ett av de officiella språken i den EU-medlemsstat där besiktningen vid gränskontrollstationen skall företas och i bestämmelsemedlemsstaten. Dessa medlemsstater kan dock tillåta andra språk, vid behov tillsammans med en officiell översättning.

e) Om det för identifiering av enskilda beståndsdelar i sändningen (schemat i punkt 8.3 i intygsförlagan) bifogas ytterligare blad till intyget, skall även dessa blad anses utgöra en del av intygets original och förses med den intygande officielle veterinärens underskrift och stämpel på varje sida.

f) Om intyget, inbegripet ytterligare scheman som avses i e), omfattar mer än en sida, skall varje sida vara numrerad nedtill (sidnummer) av (totalt antal sidor) och ha det intygsnummer som har tilldelats av den behöriga myndigheten angivet upptill.

g) Intygets original skall fyllas i och undertecknas av en officiell veterinär. De behöriga myndigheterna i exportlandet skall därvid se till att de principer för utfärdande av intyg som följs är likvärdiga med dem som anges i rådets direktiv 96/93/EG.

Namnteckningen skall ha en annan färg än den tryckta texten. Samma sak gäller stämplar med undantag av präglade stämplar och vattenmärken.

h) Intygets original skall åtfölja sändningen vid EU:s gränskontrollstation.