Nicefördraget

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Nicefördraget

VILKET SYFTE HAR FÖRDRAGET?

• Genom fördraget förbereds EU för sin största enskilda utvidgning, med tio nya medlemsländer (Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien) som gick med i EU i maj 2004 och ytterligare två (Bulgarien och Rumänien) i januari 2007.
• Fördraget ändrar fördraget om Europeiska unionen (FEU) och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget).
• Konkret reformeras EU-institutionerna genom fördraget så att de kan fungera effektivt i ett utvidgat EU med 27 medlemsländer – något som Amsterdamfördraget var tänkt för men som inte lyckades.

VIKTIGA PUNKTER

Att göra EU-institutionerna mer legitima och effektiva mot bakgrund av det utökade antalet EU-medlemsländer

• Metoden för att definiera Europeiska kommissionens sammansättning ändras:
  • Kommissionens sammansättning ändras gradvis från två kommissionärer för de större länderna (Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien och Storbritannien (1)) och en för de övriga länderna, till ett maximalt antal på 27 kommissionärer, där varje medlemsland har rätt att utse en kommissionär genom rotation på en strikt jämlik grund.
  • Kommissionens ordförande och kommissionärerna utses från och med nu med kvalificerad majoritet i rådet.
  • Kommissionens ordförande får ökade befogenheter över kommissionskollegiet, nämligen att distribuera eller omorganisera ansvarsområden mellan kommissionärerna och – med kollegiets godkännande med enkel majoritet – avsätta en av kommissionärerna.
• Röstningssystemet i Europeiska unionens råd omdefinieras:
  • Viktningen av röster ombalanseras så att den bättre återspeglar medlemmarnas relativa befolkningar.
  • Villkoren för att nå kvalificerad majoritet stärks, då det nu behövs 73,9 % av rösterna (istället för 71,3 %) plus att majoriteten av EU-länder representerar (om denna verifiering krävs av ett EU-land) minst 62 % av EU:s befolkning.
  • Användningen av omröstning med kvalificerad majoritet utökas till nya områden.
• Europaparlamentets sammansättning revideras och dess befogenheter utökas:
  • Antalet platser utökas till 732 ledamöter från EU:s 27 medlemsländer.
  • Medbeslutandeförfarandet (idag det ordinarie lagstiftningsförfarandet) utökas till nästan alla områden där rådet beslutar med kvalificerad majoritet.
  • Parlamentet kan ta ett ärende till Europeiska unionens domstol precis som ett medlemsland eller kommissionen.
• Europeiska unionens domstol reformeras radikalt:
  • Den kommer att presidera i olika formationer: i kammare med tre till fem domare, i stor avdelning (elva domare) eller i plenarsession (en domare per EU-land).
  • Befogenheterna för förstainstansrätten (nu tribunalen) utökas, närmare bestämt till vissa referenskategorier för förhandsavgörande*.
  • Rådet kan enhälligt skapa underordnade domstolar som i första instans hanterar särskilda rättsliga områden, såsom patent.
• Nya regler införs för fördjupat samarbete:
  • Det innefattar endast åtta EU-länder som minimum (inte en majoritet som innan).
  • I Europeiska gemenskapens grundläggande ”pelare” har ett EU-land inte längre möjlighet att lägga in veto mot att inleda fördjupat samarbete. Förutom kommissionens godkännande (som alltid är nödvändigt) krävs nu dessutom också samtycke från parlamentet om samarbetsområdet är ett där det råder medbeslutande.
  • Möjligheten till fördjupat samarbete utökas till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, med undantag för försvar och här med vetorätt för EU-länderna.
  • I samarbetet om rättsliga och inrikes frågor görs det fördjupade samarbetet särskilt flexibelt: det finns ingen vetorätt för EU-länderna och det krävs inte godkännande vare sig från kommissionen eller parlamentet.

Övriga framstående ändringar som fördraget medför

• Förutom möjligheten till sanktioner mot ett EU-land för brott mot de grundläggande rättigheterna (som infördes genom Amsterdamfördraget) läggs en förebyggandemekanism till i artikel 7 i FEU.
• FEU ändras så att hänsyn tas till utvecklingen av den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken.
• Den roll Eurojust har för att utveckla juridiskt samarbete i straffrättsliga frågor erkänns.
• Bryssel utses till platsen för formella sammanträden med Europeiska rådet.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRDRAGET FÖR?

Fördraget undertecknades den 26 februari 2001 och trädde i kraft den 1 april 2003. Vissa av bestämmelserna i det började emellertid införas senare.

BAKGRUND

Mer information finns här:

• En tillbakablick (Europeiska unionens råd)
• EU-fördragen (Europeiska kommissionen)
• Översikt av fördragen (EUR-Lex).

VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Nicefördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem (EGT C 80, 10.3.2001, s. 1).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Fördraget om Europeiska unionen – konsoliderad version 1992 (EGT C 191, 29.7.1992, s. 1).

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen – konsoliderad version 2002 (EGT C 325, 24.12.2002, s. 33).

Senast ändrat 21.03.2018

---

(1) Den 1 februari 2020 lämnar Storbritannien EU och blir ett tredjeland (land utanför EU).