Forskning och innovation till nytta för konkurrenskraften i EU:s regioner

En enhetlig användning av de olika finansieringskällor som finns inom EU är en avgörande del i stödet från Europeiska unionen (EU) till medlemsstaternas sociala och ekonomiska utveckling. I detta meddelande lägger kommissionen fram ett antal riktlinjer för nationella och regionala myndigheter för att de på ett bättre sätt ska kunna kombinera programmen i sammanhållningspolitiken med det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling och med ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation. Dessutom rekommenderas medlemsstaterna att utnyttja EU-medlen bättre.

RÄTTSAKT

Kommissionens meddelande av den 16 augusti 2007 – Konkurrenskraftiga regioner i Europa genom forskning och innovation - Ett bidrag till högre tillväxt och fler och bättre jobb [KOM(2007) 474 slutlig – ej offentliggjort i EUT].

SAMMANFATTNING

Utvecklingen av kunskapssamhället är en av de viktigaste uppgifterna för det förnyade partnerskapet för tillväxt och sysselsättning.

Europeiska unionen (EU) har tre viktiga instrument för detta:

• Sammanhållningspolitiken via strukturfonderna och sammanhållningsfonden(es de en fr).
• Det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling.
• Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP).

Med detta meddelande vill kommissionen

• visa vilka synergieffekter som finns mellan EU:s finansieringsinstrument för forskning, innovation och sammanhållning,
• se till att dessa synergieffekter omsätts i praktiken av de nationella och regionala myndigheterna och hos de lokala aktörerna,
• ge en helhetsbild av hur medlemsstaterna och regionerna använder politiken och forskningsinstrumenten,
• skapa möjligheter att optimera användningen.

Att respektera skillnader och skapa synergier

EU:s politik för forskning, innovation och sammanhållning bedrivs med en gemensam målsättning: att knyta tillväxten till fler och bättre arbetstillfällen.

Medlen för att uppfylla dessa mål skiljer sig dock åt:

• Forskningspolitiken inriktas på att främja hög kvalitet på internationell nivå.
• Innovationspolitiken fokuserar på att omsätta kunskap i affärsmöjligheter och att hitta nya lösningar för att möta samhällets behov.
• Sammanhållningspolitiken ska främja den regionala kompetensen.

Därmed kan kommissionen se till att de olika programmen kan komplettera varandra på bästa sätt för att uppnå det gemensamma målet, samtidigt som hänsyn tas till skillnaderna i rättslig grund, strategi (inriktning på geografiska områden eller på teman) och metoder (finansiering genom ansökningsomgångar eller urval genom ständigt öppen uppmaning till intresseanmälan osv.).

En av de åtgärder som underlättar samspelet mellan programmen är att de nu täcker samma tidsperiod (2007–2013).

Mot ökad synergi mellan forsknings-, innovations- och sammanhållningsstrategier

EU:s råd (konkurrenskraft) och flera rådgivande grupper som kommittén för vetenskaplig och teknisk forskning i EU (CREST), Europeiska rådgivande forskningskommittén (EURAB), Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (ESFRI) och även Europaparlamentets utskott för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi har nyligen rekommenderat en förstärkning av synergin mellan forsknings-, innovations- och sammanhållningsstrategierna:

• Nationella och regionala myndigheter bör utveckla en specifik strategi för samordnad användning av ramprogrammet och sammanhållningsprogrammet som en del av deras FoTU-strategi.
• Sammanhållningsstrategin och ramprogrammet skapar möjligheter att stärka styrningen av FoTU-strategierna genom utbyte och nätverksarbete.
• Effektiva synergieffekter i nyckelområden bör övervägas: att stärka och utveckla FoTU-kapaciteten, utveckla spetskompetensen, beakta dimensionen för små och medelstora företag, bygga samarbetet på europeiska och internationell nivå och stärka det ekonomiska utnyttjandet av FoU-resultaten.
• Det krävs bästa möjliga kommunikation och samarbete mellan de nationella och regionala aktörer.
• Det särskilda programmet ”Kapacitet” (sjunde ramprogrammet) och programmen inom ramen för sammanhållningspolitiken kompletterar varandra, vilket bör utnyttjas i större utsträckning.
• Det krävs ökad synergi avseende forskningsinfrastrukturer mellan sammanhållningsprogrammet och sjunde ramprogrammet och vikten av att de ”nya” medlemsstaterna integreras i den europeiska strategin för forskningsinfrastruktur på ett meningsfullt sätt.

Utnyttja EU-finansieringen bättre

Kommissionen föreslår flera åtgärder för att EU-finansieringen ska utnyttjas bättre av de olika aktörerna inom forskning, innovation och sammanhållning:

• En praktisk vägledning för att göra det lättare för forskningsinstitut och företag att få tillgång till finansiering från EU.
• Inrättande av mekanismer som underlättar idéutbyte och utbyte av bästa metoder, stöd och rådgivning.
• Förbättrat utbyte av information med de nationella och regionala myndigheterna om de organisationer som får stöd inom ramen för det sjunde ramprogrammet och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation för att underlätta kompletterande finansiering från gemenskapsinstrument och från nationella och regionala instrument.

Kommissionen kommer under våren 2009 att rapportera om de framsteg som har gjorts på nationell och regional nivå.

Bakgrund

Forskning och innovation erbjuder en möjlighet att ta itu med en rad utmaningar som EU står inför och samtidigt stimulera ekonomisk tillväxt, socialt ansvar och hållbar utveckling. Dessa båda områden har dessutom brist på mänskligt kapital.

Forskning och utveckling är också nödvändiga för en hållbar förvaltning av resurserna (framför allt i fråga om energi), kampen mot klimatförändringen och även den demografiska utvecklingen. I ett globalt sammanhang är företagens konkurrenskraft till stor del beroende av det mervärde som de kan erbjuda i sina varor och tjänster. Därför är en tillväxt i EU som bygger på innovation ett av de främsta målen för den förnyade Lissabonagendan.

Åtgärder för att främja innovation är effektivast på regional nivå. Den fysiska närheten gynnar partnerskap mellan aktörerna. Regionala kluster är avgörande för att främja forskning, teknisk utveckling och innovation. De regionala beslutsfattarna och entreprenörerna är de mest lämpade för att skapa hållbara fördelar i fråga om kunskap, kvalifikationer och kompetens. Det förekommer dock stora skillnader i de olika regionernas resurser och resultat. Det finns alltså en reell risk för en splittring.

De gemensamma eller kompletterande prioriteringarna i gemenskapens forsknings-, innovations- och sammanhållningspolitik inom ramen för Lissabonagendan är följande:

• Att inrätta ett europeiskt område för forskningsverksamhet (ERA (en fr)).
• Att förbättra FoU- och innovationsresultaten.
• Att stärka de europeiska företagens och regionernas konkurrenskraft.
• Att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen i det utvidgade EU.
• Att främja nationella, regionala och interregionala innovationsstrategier.
• Att främja innovation och innovationskluster.

Senast ändrat den 04.06.2008