Riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Meddelande från kommissionen – Riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden

VILKET SYFTE HAR RIKTLINJERNA?

• De fastställer de kriterier som Europeiska kommissionen tillämpar vid bedömningen av huruvida statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden uppfyller villkoren i artikel 107.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och kan anses vara förenligt med den inre marknaden.
• De fastställer också när stöd för att avhjälpa skador till följd av naturkatastrofer eller exceptionella händelser bedöms vara förenligt med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.2 b i fördraget.

VIKTIGA PUNKTER

Kommissionen

• tillämpar riktlinjerna på
  • stödordningar och individuellt stöd,
  • statligt stöd till primär jordbruksproduktion samt bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter,
  • stöd till små och medelstora företag och i princip till stora företag, men konstaterar att de senare påverkas mindre av marknadsmisslyckanden,
• beaktar allmänna regler för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) vid tillämpningen av riktlinjerna.

Riktlinjerna omfattar

• nationellt stöd till jordbrukssektorn för
  • utvecklingsliknande åtgärder för landsbygdsutveckling,
  • åtgärder för risk- och krishantering, djurhållningssektorn och marknadsföringsverksamhet,
• stöd till skogsbrukssektorn,
  • beviljas som en del av en strategisk GJP-plan eller som ytterligare nationell finansiering av sådana åtgärder för landsbygdsutveckling,
  • för nationellt stöd som uteslutande finansieras genom nationella budgetar,
• stöd till landsbygdsområden som beviljas som en del av en strategisk GJP-plan eller som ytterligare nationellt stöd.

För att vara förenligt med den inre marknaden måste stödet uppfylla följande två huvudkriterier:

• Det måste underlätta utvecklingen av en ekonomisk verksamhet genom att
  • ändra stödmottagarnas beteende så att de gör mer än de skulle ha gjort utan stöd,
  • följa Europeiska unionens (EU) lagstiftning, särskilt reglerna om en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter.
• Det får inte otillbörligen påverka handeln i strid med det gemensamma intresset, vilket tydliggörs genom att det
  • medför väsentliga förbättringar som marknaden inte kan åstadkomma på egen hand,
  • utgör det lämpliga politiska instrumentet för att uppnå det eftersträvade politiska målet,
  • är proportionerligt, dvs. begränsat till minsta möjliga stöd (”proportionalitet”),
  • är transparent, dvs. all relevant information görs tillgänglig för EU:s medlemsstater, kommissionen, ekonomiska aktörer och allmänheten,
  • innebär att snedvridningar av handeln och konkurrensen undviks, vilket fastställs genom ett ”avvägningstest” i vilket kommissionen utvärderar de positiva och negativa effekter som stödet kan ha på konkurrensen och handelsvillkoren mellan medlemsstaterna.

Riktlinjerna omfattar följande stödkategorier, med särskilda kriterier – inklusive villkor för stödberättigande, högsta stödbelopp eller stödnivå och stödberättigande kostnader – för varje kategori:

Jordbruk

Företag som är verksamma inom primärproduktion, bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter:

• Investeringar för
  • jordbruksföretag,
  • bevarande av kulturarv och naturarv på jordbruk eller i skogar,
  • förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter.
• Nystartade företag för unga jordbrukare och jordbruksverksamhet.
• Nystartade företag för producentgrupper och producentorganisationer inom jordbruket.
• Åtaganden för miljö- och klimatvänligt jordbruk.
• Djurskydd.
• Områden som är särskilda eftersatta på grund av vissa obligatoriska krav.
• Områden som har naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar.
• Ekologiskt jordbruk.
• Deltagande av producenter i kvalitetssystem.
• Tekniskt stöd.
• Kunskapsutbyte och informationsspridning.
• Rådgivningstjänster.
• Avbytartjänster inom jordbruket.
• Samarbete inom jordbrukssektorn.

Risk- och krishantering:

• Ersättning för skador på jordbruksproduktionen som orsakats av naturkatastrofer eller exceptionella händelser.
• Ersättning för skador orsakade av ogynnsamma klimatförhållanden, såsom stormar eller svår torka, som kan likställas med naturkatastrofer.
• Kostnader för förebyggande, bekämpning och utrotning av djursjukdomar, växtskadegörare och angrepp av invasiva främmande arter och för att avhjälpa de skador som orsakats.
• Avlivade eller självdöda djur*.
• Ersättning för skador orsakade av skyddade djur*.
• Betalning av försäkringspremier och bidrag till gemensamma fonder.

Annat jordbruksstöd:

• Kapacitetsminskning.
• Omlokalisering av jordbruk.
• Boskapssektorn.
• Säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter.
• De yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna.
• Sammanläggning av jordbruksfastigheter.
• forskning och utveckling.

Skogsbruk

Områdesutveckling och förbättrad lönsamhet:

• Upprättande och skapande av skogsmark.
• Inrättande, förnyelse eller återställande av system för skogsjordbruk.
• Förebygga och återställa skador på skogar.
• Förbättra motståndskraft och miljövärde i skogarnasekosystem.
• Investeringar i skogsbruksteknik och i bearbetning, mobilisering och saluföring av skogsbruksprodukter.
• Investeringar i infrastruktur för att utveckla, modernisera eller anpassa skogsbruket.
• Bevarande av kulturarv och naturarv i skogar.
• Finansiellt bidra till gemensamma fonder.

Områdesspecifika nackdelar på grund av obligatoriska krav.

Skogsmiljö, klimattjänster och bevarande.

Kunskapsutbyte och informationsspridning.

Rådgivningstjänster.

Samarbete.

Nystartade företag för producentgrupper och producentorganisationer.

Ekologiska åtgärder, skydds- och fritidsåtgärder:

• Bevara eller återställa ekosystem, biologisk mångfald och det lokala landskapet.
• Bevara och förbättra markkvaliteten och säkerställa en balanserad och hälsosam trädtillväxt.
• Återställa och upprätthålla naturliga vägar, landskap och naturliga livsmiljöer för djur.
• Upprätthålla vägar för att förhindra skogsbränder.
• Reparera skador från skyddade djur.

Åtgärder som är anpassade till jordbruksstöd:

• Forskning och utveckling.
• Sammanläggning av skogsbruksfastigheter.

Landsbygdsområden

Verksamhet som medfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling eller som betalas som ytterligare nationell finansiering:

• Grundläggande tjänster.
• Nystartade företag för annan verksamhet än jordbruksverksamhet.
• Åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk till icke-jordbrukare.
• Områdesspecifika nackdelar på grund av obligatoriska krav till icke-jordbrukare.
• Främjande och stöd till kvalitetssystem för bomull eller livsmedel och jordbrukarnas användning av dessa.
• Samarbete, inbegripet deltagande i lokalt ledd utveckling och projekt inom operativa grupper inom ramen för europeiska innovationspartnerskap för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket.
• Inrättande av gemensamma fonder.

I allmänhet

• kommer kommissionen endast att godkänna stödordningar med begränsad varaktighet,
• kan kommissionen kräva att oberoende experter utvärderar stödordningar efter genomförandet, särskilt sådana med stora budgetar eller nya egenskaper – utvärderingar är obligatoriska för stöd på över 150 miljoner euro under ett år eller 750 miljoner euro under stödordningens löptid,
• kräver kommissionen att medlemsstaterna lämnar in årliga rapporter och för detaljerade register i tio år,
• får kommissionen se över eller ändra riktlinjerna efter eget gottfinnande.

VILKEN PERIOD GÄLLER RIKTLINJERNA FÖR?

Kommissionen tillämpar dem från och med den 1 januari 2023.

Medlemsstaterna måste anpassa befintliga stödordningar till de nya riktlinjerna senast den 30 juni 2023.

BAKGRUND

Riktlinjerna ingår i ett åtgärdspaket som kommissionen antog om översyn av reglerna för statligt stöd till jordbruks- och skogsbrukssektorn (förordning (EU) 2022/2472, se sammanfattning) och förordning (EU) nr 1408/2013 om stöd av mindre betydelse för jordbruket (se sammanfattning).

De reviderade reglerna anpassar statligt stöd till EU:s strategiska prioriteringar, särskilt den gemensamma jordbrukspolitiken och den europeiska gröna given.

Mer information finns här:

• Statligt stöd: Kommissionen antar nya regler för jordbruks-, skogsbruks-, fiskeri- och vattenbrukssektorerna (Europeiska kommissionen).

VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Meddelande från kommissionen – Riktlinjer för statligt stöd inom jord- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2022/C 485/01 (EUT C 485, 21.12.2022, s. 1).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Kommissionens förordning (EU) 2022/2472 av den 14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 327, 21.12.2022, s. 1).

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, tredje delen, Unionens politik och inre åtgärder, avdelning VII, Gemensamma regler om konkurrens, beskattning och tillnärmning av lagstiftning, kapitel 1, Konkurrensregler, avsnitt 2, Statligt stöd, artikel 107 (f.d. artikel 87 FEG) (EUT C 202, 7.6.2016, s. 91).

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, tredje delen, Unionens politik och inre åtgärder, avdelning VII, Gemensamma regler om konkurrens, beskattning och tillnärmning av lagstiftning, kapitel 1, Konkurrensregler, avsnitt 2, Statligt stöd, artikel 108 (f.d. artikel 88 FEG) (EUT C 202, 7.6.2016, s. 92).

Kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn (EUT L 352, 24.12.2013, s. 9).

Fortlöpande ändringar av förordning (EU) nr 1408/2013 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Senast ändrat 16.03.2023