EU-strategi för ungdomar (2019–2027)

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Resolution om ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet:Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027

VILKET SYFTE HAR STRATEGIN?

Europeiska unionens (EU:s) ungdomsstrategi (2019–2027) syftar till att ta itu med de utmaningar som ungdomar i Europa står inför genom att

• tillhandahålla ramar för det europeiska samarbetet om ungdomspolitik (2019–2027), inbegripet mål, principer, prioriteringar, huvudområden och åtgärder som involverar alla som är verksamma på området,
• komplettera åtgärder som vidtagits på nationell nivå.

VIKTIGA PUNKTER

EU:s medlemsstater bekräftar följande:

• Ungdomar har en egen roll i samhället och står inför särskilda utmaningar. De är angelägna om att ta kontroll över sina liv och samarbeta med och stödja andra.
• En europeisk ungdomsstrategi behövs för att hjälpa ungdomar att hantera de utmaningar de står inför. En sådan strategi bör omfatta nationella, regionala och lokala myndigheter, EU och internationella organisationer, ungdomsråd, arbetstagare, forskare, organisationer och det civila samhället.
• De europeiska ungdomsmålen utgör en vision för Europa. Dessa rör allt från att föra EU närmare ungdomar till psykisk hälsa och välbefinnande. I bilaga 3 anges de elva mål som ungdomar själva har utarbetat.

Strategin har som övergripande mål att

• ge ungdomar egenmakt att utforma sina egna liv, stödja deras personliga utveckling och bygga upp deras motståndskraft,
• uppmuntra ungdomar och ge dem de nödvändiga resurserna för att bli aktiva medborgare,
• förbättra politik som har en inverkan på dem, särskilt när det gäller sysselsättning, utbildning, hälso- och sjukvård och social inkludering,
• bidra till att utrota ungdomsfattigdom och alla former av diskriminering och främja social inkludering.

Följande principer ligger till grund för strategin.

• Jämställdhet och icke-diskriminering. Diskriminering bör bekämpas och jämställdhet bör främjas
• Inkludering. Det bör lyftas fram att unga människor har olika behov, liv och möjligheter, och politiken bör utformas därefter.
• Deltagande. Eftersom alla ungdomar är en resurs för samhället bör all politik bekräfta och uppmuntra ungdomars rätt att delta i utformningen och genomförandet av politik.
• Globalitet. Hänsyn bör tas till strategins internationella, europeiska, nationella, regionala och lokala dimensioner.
• En kombinerad strategi. Ungdomsfrågor bör sidan av särskilda initiativ inom ungdomssektorn integreras i olika politikområden.

I strategin anges tre huvudområden – engagera, sammanföra och stärka – samt åtgärder som medlemsstaternas regeringar och Europeiska kommissionen kan vidta.

Engagera

Att engagera ungdomar är en av hörnstenarna i strategin för att säkerställa ett meningsfullt medborgardeltagande samt ett meningsfullt ekonomiskt, socialt, kulturellt och politiskt deltagande bland ungdomar. Bland åtgärderna ingår att

• uppmuntra och främja inkluderande demokratiskt deltagande för ungdomar i samhället och i de demokratiska processerna,
• involvera ungdomar och ungdomsorganisationer i utformningen och genomförandet av politiken,
• stödja ungdomsrepresentationen i arbetet på lokala, regionala, nationella och europeiska myndigheter,
• stödja EU:s ungdomsdialog (se bilaga 1 för fullständig information),
• utveckla ungdomars medborgerliga kompetens, hjälpa ungdomar att förbereda sig för att delta i och utforska alternativa former av demokratiskt deltagande, såsom digital demokrati.

Sammanföra

Ungdomar bör ha möjlighet att uppleva kulturella, medborgerliga och andra utbyten med jämnåriga i EU och andra europeiska länder. Sådana utbyten äger redan rum tack vare Erasmus+ och den europeiska solidaritetskåren. Bland åtgärderna ingår att

• underlätta gränsöverskridande mobilitet i utbildningssyfte för ungdomar och ungdomsarbetare, inbegripet volontärarbete inom det civila samhället,
• uppmuntra deltagande genom att eftersträva synergier mellan EU-finansiering och nationella, regionala och lokala program,
• engagera ungdomar och ungdomsorganisationer i relevanta EU-program,
• utbyta bästa praxis och utveckla system för validering av färdigheter som förvärvats genom icke-formellt och informellt lärande.

Stärka

Ungdomsarbete ger ungdomar både viktig personlig och yrkesmässig kompetens och kan fungera som en katalysator för egenmakt. Bland åtgärderna ingår att

• utveckla en europeisk agenda för ungdomsarbete som ska göra ungdomsarbetet mer kvalitativt och innovativt samt öka erkännandet av sådant arbete,
• stödja ungdomsarbete och utvecklingen av ungdomsarbete, samt utbildning för ungdomsarbetare,
• lyfta fram att ungdomsorganisationer bidrar till att utveckla färdigheter och social inkludering genom ungdomsarbete och icke-formell utbildning,
• skapa lättillgängliga kontaktpunkter för ungdomar som erbjuder tjänster och tillhandahåller information.

I strategin betonas vikten av evidensbaserad politik som är förankrad i ungdomars verkliga behov och situationer. I strategin fastställs följande konkreta delar.

• Ömsesidigt lärande och spridning. Expertgrupper kommer även fortsättningsvis att ta fram politisk vägledning, utveckla praktiska verktyg och utbyta god praxis.
• Inkluderande samhällsstyrning. Plattformen för EU:s ungdomsstrategi fyller denna funktion. Kommissionen anordnar möten med viktiga aktörer.
• EU-program och EU-fonder Mobilisering av olika verksamheter och finansiering så att de används på ett effektivt sätt, t.ex. Erasmus+, den europeiska solidaritetskåren, struktur- och investeringsfonder och Horisont Europa samt övervakning av medel.
• Information. Att främja medvetenheten om EU:s ungdomsstrategi och de europeiska ungdomsmålen kan bidra till att forma ungdomspolitiken.
• Den kommande nationella verksamhetsplaneringen. Denna planering gör det möjligt för medlemsstaterna att utbyta prioriteringar, öka insynen och identifiera lämpliga partner. Bilaga 2 innehåller ytterligare information.
• EU:s ungdomsdialog. Den utgör ett forum för regelbundna samråd mellan alla nyckelaktörer, bl.a. ungdomar, ungdomsorganisationer, beslutsfattare, experter och det civila samhället.
• EU:s ungdomssamordnare. Kommissionen har inrättat denna interna tjänst för att förbättra samarbetet kring ungdomsfrågor inom olika politikområden och arbeta med berörda parter för att tillhandahålla sammanhängande information till ungdomar.
• Information och stöd till ungdomar. Detta säkerställer högkvalitativa tjänster och plattformar, däribland Europeiska ungdomsportalen, för att främja information om rättigheter, möjligheter och program.
• EU-arbetsplan för ungdomsfrågor. Strategin genomförs i form av treårsprogram. Det första löpte 2019–2021. Bilaga 4 innehåller denna första detaljerade arbetsplan.

Kommissionen ska

• rapportera om strategins genomförande vart tredje år,
• tillhandahålla en preliminär utvärderingsrapport senast den 31 december 2023 så att medlemsstaterna kan genomföra en halvtidsöversyn.

BAKGRUND

EU har bedrivit en särskild ungdomspolitik sedan 2002. Detta främjar aktivt deltagande och lika tillgång till möjligheter vid sidan av annan politik, t.ex. politik på områdena utbildning och sysselsättning, som riktar sig till ungdomar.

HUVUDDOKUMENT

Resolution från Europeiska unionens råd och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet: Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 (EUT C 456, 18.12.2018, s. 1).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Slutsatser om genomförandet av EU:s ungdomsstrategi (2019–2021) (EUT C 504 I, 14.12.2021, s. 10).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Engagera, sammanföra och stärka ungdomar: EU:s nya ungdomsstrategi (COM(2018) 269 final, 22.5.2018).

Senast ändrat 12.10.2022