Schengen – utvärdering och övervakning

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EU) 2022/922 om inrättande och användning av en utvärderings- och övervakningsmekanism för att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

Förordningen innebär att en utvärderings- och övervakningsmekanism skapas så att man kan se till att länderna inom Schengenområdet tillämpar Schengenreglerna på ett effektivt sätt och att Schengenområdet därmed fungerar som det ska. Syftet med förordningen är att

• bidra till ett ömsesidigt förtroende mellan Europeiska unionen (EU), medlemsstaterna och de Schengenassocierade länderna,
• stärka den fria rörligheten inom EU,
• garantera säkerheten och skydda grundläggande rättigheter.

Alla medlemsstater deltar på något sätt till detta samarbete utan inre gränskontroller. För närvarande tillämpar 23 medlemsstater Schengenregelverket fullt ut, och det gör även de fyra Efta-länderna Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz, som har undertecknat avtal som associerar dem till Schengenregelverket. Bulgarien, Cypern och Rumänien kommer att i enlighet med sina respektive avtal med villkoren för anslutning snart ingå i Schengenområdet. Från och med den 1 januari 2023 omfattas Kroatien fullt ut av Schengenregelverket (rådets beslut (EU) 2022/2451). Irland ingår inte i Schengenområdet, men omfattas av de delar i regelverket som rör polissamarbete och straffrättsligt samarbete, t.ex. Schengens informationssystem.

VIKTIGA PUNKTER

Samarbete

Medlemsstaterna, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen måste samarbeta fullt ut för att se till att förordningen tillämpas effektivt och informera Europaparlamentet om all väsentlig utveckling på området. En inbördes granskning och medlemsstaternas aktiva engagemang är ett par av de viktigaste faktorerna i utvärderingen av Schengensamarbetet.

Utvärdering och övervakning

En utvärdering, som ibland genomförs med kort varsel, kan ske

• som en förstagångskontroll,
• regelbundet,
• utan förvarning:
  • för att utvärdera hur Schengenregelverket tillämpas vid inre gränser,
  • till följd av systematiska problem som potentiellt kan få negativa effekter för området, t.ex. hot mot den allmänna ordningen eller inre säkerheten,
  • om en medlemsstat allvarligt åsidosätter sina skyldigheter eller vid allvarliga brott mot grundläggande rättigheter.
• utifrån en viss fråga (tematisk utvärdering), för att bedöma hur lagändringar eller nya åtgärder tillämpas.

Övervakningen omfattar bland annat

• granskning av handlingsplaner och uppföljningsrapporter som medlemsstaterna lämnar in,
• återbesök,
• kontrollbesök.

Utvärdering och övervakning genomförs främst i form av besök och frågeformulär, i undantagsfall med hjälp av andra metoder som genomförs på distans.

Samarbete med EU:s organ och byråer

Kommissionen samarbetar med EU-organ och EU-byråer, och då framför allt med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex), Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol), Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA) och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA).

I syfte att öka medvetenheten om potentiella framtida hot och garantera EU:s inre säkerhet i den mening som avses i förordning (EU) 2019/1896 kan kommissionen begära in statistiska uppgifter eller riskanalyser från EU-organ.

Samarbete med Frontex och Europol

Som en del av det årliga utvärderingsprogrammet lämnar Frontex varje år in en riskanalys av relevanta aspekter av den europeiska integrerade gränsförvaltningen, inklusive oanmälda utvärderingar under det påföljande året, med rekommendationer om

• specifika avsnitt av de yttre gränserna,
• specifika gränsövergångsställen,
• specifika platser som är relevanta för att utvärdera efterlevnaden av direktiv 2008/115/EG om återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (se sammanfattning).

Europol bidrar med expertkunskaper, analyser, rapporter och andra uppgifter.

Utvärderingsprogram

Efter samråd med EU-organ och baserat på riskanalyser och andra uppgifter inrättar kommissionen

• ett sjuårigt utvärderingsprogram då varje medlemsstat genomgår en periodisk utvärdering och, när så bedöms lämpligt, tematiska eller oanmälda utvärderingar,
• ett årligt utvärderingsprogram.

Utvärderingsgrupper

Utvärderingarna genomförs av mindre grupper bestående av experter från medlemsstaterna, företrädare för kommissionen och observatörer från EU:s organ och byråer.

Samtliga gruppmedlemmar och observatörer ska ha lämpliga kvalifikationer med gedigna teoretiska kunskaper och erfarenheter inom de områden som ska utvärderas och övervakas samt ha goda kunskaper om de principer, förfaranden och metoder som tillämpas vid utvärderingar.

Rapportering och uppföljning

Utvärderingsrapporten ger en analys av kvalitativa, kvantitativa, operativa, administrativa och organisatoriska aspekter. Resultaten kategoriserar som något av följande:

• Bästa praxis.
• Nödvändig förbättring.
• Bristande efterlevnad.

Som regel ska kommissionen överlämna rapporten och rekommendationerna i den till medlemsstaten inom fyra veckor, och sedan har medlemsstaten två veckor på sig att komma med synpunkter. Därefter ska kommissionen anta rapporten inom fyra månader i form av en genomförandeakt.

Den medlemsstat som utvärderats ska

• inom två månader efter att rapporten antagits lämna in en handlingsplan för hur alla rekommendationer ska genomföras,
• var sjätte månad rapportera till rådet och kommissionen om de framsteg som gjorts.

Allvarliga brister

Medlemsstaterna informeras när allvarliga brister konstaterats, och den utvärderade medlemsstaten måste då omedelbart vidta åtgärder för att få bukt med bristerna. Rådet antar rekommendationer, och de utvärderade medlemsstaterna ska inom en månad lämna in en handlingsplan.

För att kontrollera framstegen gör kommissionen ett återbesök inom 180 dagar efter utvärderingen och ett kontrollbesök innan handlingsplanen kan avslutas.

Rapportering till parlamentet och rådet

Kommissionen lämnar en övergripande årsrapport till parlamentet om de utvärderingar som gjorts under det föregående året, med bl.a. slutsatser när det gäller rekommendationerna, de avhjälpande åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna och bästa praxis.

Övergångsbestämmelser

Den nya förordningen upphäver förordning (EU) nr 1053/2013 (den tidigare förordningen).

• De första utvärderingsprogrammen enligt den nya förordningen måste ha upprättats senast den 1 december 2022 och inledas den 1 februari 2023.
• Det första fleråriga utvärderingsprogrammet ska beakta de utvärderingar som redan gjorts inom ramen för det andra fleråriga program som antagits enligt den tidigare förordningen och det ska utarbetas som en fortsättning på det programmet.
• Rapporter och rekommendationer som gäller utvärderingar som gjorts före den 1 februari 2023 ska antas i enlighet med den tidigare förordningen, medan uppföljning och övervakning ska ske i enlighet med den nya förordningen.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Den har gällt sedan den 1 oktober 2022.

BAKGRUND

Mer information finns här:

• Utvärdering och övervakning av Schengenregelverket (Europeiska kommissionen) (inte översatt till svenska).

HUVUDDOKUMENT

Rådets förordning (EU) 2022/922 av den 9 juni 2022 om inrättande och användning av en utvärderings- och övervakningsmekanism för att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket och om upphävande av förordning (EU) nr 1053/2013 (EUT L 160, 15.6.2022, s. 1).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Rådets beslut (EU) 2022/2451 av den 8 december 2022 om den fullständiga tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Kroatien (EUT L 320, 14.12.2022, s. 41).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Rapport om Schengenläget 2022 (COM(2022) 301 final/2, 24.5.2022).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624 (EUT L 295, 14.11.2019, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1726 av den 14 november 2018 om Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA), om ändring av förordning (EG) nr 1987/2006 och rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av förordning (EU) nr 1077/2011 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 99).

Senare ändringar av förordning (EU) 2018/1726 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF (EUT L 135, 24.5.2016, s. 53).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT L 77, 23.3.2016, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 348, 24.12.2008, s. 98).

Rådets förordning (EG) nr 168/2007 av den 15 februari 2007 om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (EUT L 53, 22.2.2007, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 23.11.2022