Parter
Domskäl
Domslut

Parter

I mål C‑472/12,

angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Corte suprema di cassazione (Italien) genom beslut av den 13 januari 2012, som inkom till domstolen den 22 oktober 2012, i målet

Panasonic Italia SpA,

Panasonic Marketing Europe GmbH,

Scerni Logistics Srl

mot

Agenzia delle Dogane di Milano,

meddelar

DOMSTOLEN (tionde avdelningen)

sammansatt av avdelningsordföranden E. Juhász samt domarna A. Rosas och C. Vajda (referent),

generaladvokat: Y. Bot,

justitiesekreterare: handläggaren A. Impellizzeri,

efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 11 december 2013,

med beaktande av de yttranden som avgetts av:

– Panasonic Italia SpA, Panasonic Marketing Europe GmbH och Scerni Logistics Srl, genom P. Vander Schueren, advocaat, samt genom G. Cambareri och L. Pierallini, avvocati,

– Italiens regering, genom G. Palmieri, i egenskap av ombud, biträdd av G. Albenzio, avvocato dello Stato,

– Europeiska kommissionen, genom L. Keppenne, D. Recchia och B.-R. Killmann, samtliga i egenskap av ombud,

med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,

följande

Domskäl

Dom

1. Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av Kombinerade nomenklaturen (nedan kallad KN), som återfinns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 2388/2000 av den 13 oktober 2000 (EGT L 264, s. 1 ), kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001 (EGT L 279, s. 1), kommissionens förordning (EG) nr 1832/2002 av den 1 augusti 2002 (EGT L 290, s. 1) och av kommissionens förordning (EG) nr 1789/2003 av den 11 september 2003 (EGT L 281, s. 1).

2. Begäran har framställts i ett mål mellan, å ena sidan, Panasonic Italia SpA, Panasonic Marketing Europe GmbH och Scerni Logistics Srl och, å andra sidan, Agenzia delle Dogane di Milano (tullmyndigheten i Milano, nedan kallad Agenzia) rörande tullklassificering av plasmaskärmar i KN.

Tillämpliga bestämmelser

Systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering

3. Tullsamarbetsrådet, sedermera Världstullorganisationen (WCO), inrättades genom en konvention undertecknad i Bryssel den 15 december 1950. Systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallat HS) utarbetades av WCO och inrättades genom den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallad HS-konventionen), som ingicks i Bryssel den 14 juni 1983. Konventionen godkändes, tillsammans med ändringsprotokoll av den 24 juni 1986 på Europeiska ekonomiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 12, s. 3).

4. Enligt artikel 3.1 i HS-konventionen förbinder sig varje fördragsslutande part att se till att dess tulltaxenomenklatur och statistik överensstämmer med HS, att använda alla nummer och undernummer i HS, utan tillägg eller förändring, och därtill hörande nummerkoder, och att följa den numeriska ordningsföljden i HS. Varje fördragsslutande part förbinder sig också att tillämpa de allmänna reglerna för tolkningen av harmoniserade systemet och alla anmärkningar till avdelningar, kapitel och undernummer samt att inte ändra omfattningen av desamma.

5. WCO godkänner, i enlighet med villkoren i artikel 8 i HS-konventionen, de förklarande anmärkningar och klassificeringsutlåtanden som antagits av HS-kommittén.

6. De förklarande anmärkningarna till HS rörande nummer 8471 hade i den version som antogs år 2002 följande lydelse:

”I. Maskiner för automatisk databehandling och enheter till sådana maskiner …

...

D. Separata enheter

...

Enheter som utför en databehandlingsfunktion och som samtidigt uppfyller följande villkor ska anses utgöra en del av ett fullständigt system för databehandling:

Den är av sådant slag som enbart eller huvudsakligen används i ett system för automatisk databehandling.

Den kan anslutas till den centrala bearbetningsenheten antingen direkt eller via en eller flera enheter.

nDen kan ta emot eller leverera data i sådan form (kod eller signaler) som kan användas av systemet.

Om en enhet utför en annan funktion än databehandling ska den klassificeras i enlighet med sin funktion och om detta inte är möjligt enligt något slumpnummer (se anmärkning 5 E till kapitlet).

...

Till de enheter som ingår hör bildskärmar till maskiner för automatisk databehandling som grafiskt återger bearbetad data. Dessa skiljer sig i flera avseenden från videomonitorer och tv-mottagare enligt nummer 8528, däribland i följande avseenden:

Bildskärmar till maskiner för automatisk databehandling kan endast ta emot signaler från centralenheten i en maskin för automatisk databehandling och kan följaktligen inte återge färgbilder från kompositvideosignaler, vars vågform överensstämmer med en sändningsstandard (NTSC, SECAM, PAL, D-MAC et cetera). De är utrustade med kontaktdon som är typiska för databehandlingssystem (till exempel RS-232C-gränssnitt, kontaktdon som DIN eller D-sub) och saknar ljudkrets. De styrs av särskilda adaptrar (till exempel monokroma eller grafiska adaptrar) som är integrerade i centralenheten till maskinen för automatisk databehandling.

Bildskärmarna kännetecknas av låg elektromagnetisk strålning. De har ett bildpunktsavstånd (dot pitch) som börjar vid 0,41 mm vid medelupplösning och som minskar allteftersom upplösningen blir högre.

För att återge små bilder med hög upplösning använder de bildskärmar som klassificeras enligt detta nummer mindre bildpunktsstorlek (pixel) och högre konvergensstandard än dem som är tillämpliga på videomonitorer och televisionsmottagare enligt nummer 8528. (Konvergensen är elektronkanonernas kapacitet att träffa en enskild punkt på katodstråleskärmens yta utan att påverka de intilliggande punkterna.)

Bildskärmarnas videofrekvens (bandbredden), som utgör måttet för det antal punkter som kan sändas per sekund vid bildåtergivning, är vanligen 15 MHz eller mer medan bandbredden för videomonitorer enligt nummer 8528 sällan övergår 6 MHz. Bildskärmarnas horisontella bildfrekvens varierar beroende på vilka normer som används för olika sorters bildåtergivning och fluktuerar vanligen mellan 15 kHz och upp till över 155 kHz. Flertalet sorters bildskärmar kan använda flera horisontella bildfrekvenser. Bildfrekvensen för de videomonitorer som avses i nummer 8528 är fast och fastställs vanligen till 15,6 eller 15,7 kHz beroende på standarden för den tv som används. Bildskärmarna till maskiner för automatisk databehandling fungerar vidare inte enligt de internationella eller nationella frekvensnormer som antagits för tv-sändningar till allmänheten eller de frekvensnormer som gäller för kameraövervakning.

Bildskärmarna som avses i förevarande nummer innehåller ofta mekanismer för att justera lutningen och vridning av de reflex- och flimmerfria bildskärmarna samt andra mekanismer med ergonomiska egenskaper för att möjliggöra för användaren att arbeta under långa perioder nära skärmen utan att drabbas av trötthet.

...”

7. I den lydelse som antogs år 2002 hade de förklarande anmärkningarna till nummer 8528 i HS följande lydelse:

”Detta nummer omfattar monitorer och projektorer utan inbyggd televisionsmottagare; televisionsmottagare, även med inbyggd rundradiomottagare eller inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av ljud eller videosignaler.

Bland apparaterna i förevarande nummer kan följande nämnas:

1) Mottagare som används i hushållen (bordsmodeller, golvmodeller et cetera), inbegripet mottagare som fungerar med polletter. Även skärmmottagare med flytande kristaller eller plasmaskärmar omfattas.

...

Detta nummer omfattar inte följande:

Enheter till bildskärmar till en maskin för automatisk databehandling även separata enheter (nr 8471).

...”

KN

8. KN, som infördes genom förordning nr 2658/87, grundar sig på HS, från vilket nummer och sexsiffriga undernummer har hämtats. Endast undergrupperna med en sjunde och åttonde siffra är nya.

9. Europeiska kommissionen ska varje år enligt artikel 12.1 i förordning nr 2658/87, i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 254/2000 av den 31 januari 2000 (EGT L 28, s. 16), genom en förordning anta en fullständig version av KN samt tullsatserna, i enlighet med de åtgärder som har vidtagits av Europeiska unionens råd eller kommissionen. Denna förordning är tillämplig med verkan från och med den 1 januari påföljande år.

10. De versioner av KN som är tillämpliga på de faktiska omständigheterna i det nationella målet, som ägde rum mellan år 2001 och år 2004, är de i förordningarna nr 2388/2000, nr 2031/2001, nr 1832/2002 och nr 1789/2003. De relevanta bestämmelserna i KN, som återges nedan, har samma ordalydelse i samtliga dessa versioner.

11. I de allmänna bestämmelserna för tolkning av KN, vilka återfinns i avsnitt I A i första delen i KN, föreskrivs följande:

”Vid klassificering av varor enligt Kombinerade nomenklaturen ska följande gälla:

...

2 a) Anges en viss vara i ett HS-nummer ska varan klassificeras enligt detta HS-nummer även när den är inkomplett eller inte färdigarbetad, under förutsättning att varan i detta skick har den kompletta eller färdigarbetade varans huvudsakliga karaktär. En komplett eller färdigarbetad vara (eller en vara som enligt denna regel ska klassificeras som komplett eller färdigarbetad), som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop, ska klassificeras enligt samma HS-nummer som den hopsatta varan.

...”

12. Andra delen i KN innehåller en avdelning XVI med rubriken ”Maskiner och apparater; elektriskt materiel; delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater.”

13. Anmärkningarna 3 och 5 till avdelning XVI i KN har följande lydelse:

”3. Om inte annat föreskrivs ska maskinkombinationer som består av två eller flera maskiner som sammanfogats till en enhet samt andra maskiner som kan utföra två eller flera kompletterande eller alternativa arbetsuppgifter klassificeras som om de bestod enbart av den komponent eller utgjorde en sådan maskin som utför den huvudsakliga arbetsuppgiften

...

5. Vid tillämpningen av dessa anmärkningar förstås med maskiner alla maskiner, utrustningar, apparater och redskap som nämns i numren i kapitlen 84 och 85.”

14. Avdelning XVI i Kombinerade nomenklaturen innehåller ett kapitel 84 med rubriken ”Kärnreaktorer, ångpannor, maskiner, apparater och mekaniska redskap samt delar till sådana varor”.

15. Anmärkning 5 till kapitel 84 har följande lydelse:

”B. Maskiner för automatisk databehandling kan förekomma i form av system som består av ett varierande antal separata enheter. Om inte annat anges i E nedan skall en enhet anses utgöra en del av ett komplett system om den uppfyller följande villkor:

Den är av sådant slag som uteslutande eller huvudsakligen används i ett system för automatisk databehandling.

Den kan anslutas till den centrala bearbetningsenheten antingen direkt eller via en eller flera enheter.

c) Den kan ta emot eller leverera data i sådan form (kod eller signaler) som kan användas av systemet.

C. Separat föreliggande enheter av en maskin för automatisk databehandling ska klassificeras enligt nr 8471.

...

E. Maskiner i vilka ingår en maskin för automatisk databehandling eller som arbetar i anslutning till en sådan maskin och som utför en specifik arbetsuppgift annan än databehandling skall klassificeras enligt de nummer som motsvarar deras respektive arbetsuppgifter eller, om detta inte är möjligt, enligt något slumpnummer.”

16. Anmärkning 7 till kapitel 84 i KN har följande lydelse:

”En maskin som används för mer än en uppgift skall i klassificeringshänseende behandlas som om dess huvudsakliga uppgift vore dess enda uppgift, om inte annat följer av anmärkning 2 till detta kapitel, anmärkning 3 till avdelning XVI eller andra föreskrifter ska en maskin, vars huvuduppgift inte är beskriven i något nummer eller för vilken huvuduppgiften inte kan fastställas, klassificeras enligt nr 8479.

...”

17. Nr 8471 i KN har följande lydelse:

”8471 Maskiner för automatisk databehandling och enheter till sådana maskiner; magnetiska och optiska läsare, maskiner för överföring av data till databärare i kodad form samt maskiner för bearbetning av sådana data, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

...

8471 60 – Inorgan och utorgan, även innehållande minnen inom samma hölje:

8471 60 10 – – för civila luftfartyg

– – andra

8471 60 40 – – – skrivare

8471 60 50 – – – tangentbord

8471 60 90 – – – andra

...”

18. Avdelning XVI i KN innehåller även ett kapitel 85 med rubriken ”Elektriska maskiner och apparater, elektrisk materiel samt delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater.”

19. Nr 8528 i KN har följande lydelse:

”8528 Televisionsmottagare, även med inbyggd rundradiomottagare, inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av ljud- eller videosignaler; videomonitorer och videoprojektorer

...

– Videomonitorer

8528 21 – – för färgmottagning:

...

8528 21 90 – – – andra

...”

Förordning (EG) nr 754/2004

20. I kommissionens förordning (EG) nr 754/2004 av den 21 april 2004 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen (EUT L 118, s. 32), vilken trädde i kraft efter att den ifrågavarande importen hade ägt rum, förtydligades hur vissa färgplasmaskärmar med ett diagonalmått av 106 centimeter med de kännetecken som anges i bilagan till denna förordning skulle klassificeras i KN.

Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna

21. Mellan år 2001 och år 2004 importerade sökandena i det nationella målet plasmaskärmar från länder utanför Europeiska unionen, vilka den hänskjutande domstolen beskrivit enligt följande:

– Skärmarna utgjordes av färgmonitorer med ett diagonalmått på 106,6 centimeter.

– I det skick som de befann sig vid importen kunde skärmarna endast användas för att ta emot data från en maskin för automatisk databehandling.

– Genom att sätta i ett videokort på en därför avsedd plats kunde skärmarna emellertid ta emot ljud- och kompositvideosignaler och även anslutas till apparater för inspelning och återgivning av ljud- och bildsignaler, DVD-läsare, videokameror och satellitmottagare för television.

– Berörda skärmar var inte utrustade med ett videokort vid importen, men ett sådant kort kunde köpas separat för ett mindre belopp och enkelt sättas i på därför avsedd plats.

– Skärmarna var vid tidpunkten för importen utrustade med två högtalare och en fjärrkontroll som enbart kunde användas för att ta emot kompositvideosignaler när ett videokort var isatt.

– I bruksanvisningen för skärmarna anges uttryckligen produktens audiovisuella kapacitet och möjligheten att sätta i ett videokort för att ta emot televisionssignaler.

22. Vid tulldeklarationen klassificerade sökandena i det nationella målet de importerade skärmarna enligt nummer 8471 60 90 i KN i egenskap av skärmar som enbart var avsedda att återge datorbilder, med följd att det inte skulle betalas tull och mervärdesskatt på 20 procent.

23. Agenzia ansåg emellertid att skärmarna skulle klassificeras enligt nummer 8528 i Kombinerade nomenklaturen, som bland annat avser televisionsmottagare och videomonitorer, med följd att det skulle betalas importtull med 14 procent.

24. Sökandena i det nationella målet väckte talan vid Commissione tributaria provinciale di Milano (skattedomstolen i Milano), som ogillade talan med motiveringen att möjligheten att skärmarna kunde anpassas för att ta emot kompositvideosignaler enbart genom att sätta i ett videokort omöjliggjorde att de kunde klassificeras enligt nummer 8471 i KN, eftersom de inte uppfyllde kravet att skärmarna huvudsakligen eller till övervägande delen ska vara avsedda att användas i ett system för automatisk databehandling.

25. Sökandena i det nationella målet överklagade domarna i första instans till Commissione tributaria regionale di Milano (regional skattedomstol i Milano). Denna domstol fastställde att de importerade skärmarna skulle klassificeras enligt nummer 8528 i KN, men fann att de administrativa sanktioner som påförts skulle upphävas, eftersom det rådde objektiv osäkerhet om tolkningen.

26. Såväl sökandena i det nationella målet som Agenzia överklagade sistnämnda domar. I överklagandena vidhöll sökandena sin uppfattning att de importerade skärmarna borde klassificeras enligt undernummer 8471 60 90 i KN, eftersom de vid importtidpunkten saknade videokort och därför enbart kunde användas för att återge datorbilder. Agenzia vidhöll att skärmarna borde klassificeras enligt nummer 8528 i KN och bestred upphävandet i andra instans av de administrativa sanktioner som påförts.

27. Den hänskjutande domstolen anser att de importerade skärmarna ska klassificeras enligt nummer 8528 i KN, som bland annat avser televisionsmottagare och videomonitorer, av följande skäl. Mottagande av kompositvideosignaler utgör en del av skärmarnas inneboende egenskaper även innan ett videokort satts i, eftersom det finns en plats uttryckligen avsedd för detta. Det finns inte heller någon ekonomisk eller teknisk anledning till varför skärmarna har konstruerats för att kunna ta emot videokompositsignaler först efter att ett videokort satts i. Den enda tänkbara förklaringen till denna konstruktion verkar vara avsikten att dra fördel av den förmånligare tullsats som gäller för datorskärmar.

28. Den hänskjutande domstolen önskar även få klarlagt huruvida det är möjligt att tillämpa bestämmelserna i förordning nr 754/2004 retroaktivt, vilket skulle innebära att de importerade skärmarna ska klassificeras enligt nummer 8528 i KN.

29. Corte suprema di cassazione har mot denna bakgrund beslutat att vilandeförklara målet och ställa följande tolkningsfrågor till domstolen:

”1) Skulle en färgplasmaskärm med ett diagonalmått på 106,6 centimeter, utrustad med två högtalare, en fjärrkontroll samt en ingång förberedd för isättning av ett videokort (som kostar mycket lite, är lätt att få tag på och är enkelt att sätta i), vilket inte importeras tillsammans med skärmen och som isatt i skärmen gör att skärmen kan ta emot ljud- och kompositvideosignaler och anslutas till dels maskiner för automatisk databehandling, dels apparater för inspelning och återgivning av videosignaler, DVD-läsare, videokameror och satellitmottagare, ha klassificerats enligt nummer 8471 [ i KN] eller nummer 8528 [i KN] innan förordning [nr 754/2004] trädde i kraft?

2) Om den första frågan besvaras nekande, … [ska] då en sådan skärm ändå klassificeras enligt nummer 8528 [i KN] enligt förordning [754/2004] och, om svaret på denna fråga blir jakande, ska [relevanta] bestämmelser i förordning [nr 754/2004] … betraktas som tolkningsbestämmelser och därmed ha retroaktiv verkan, utom då äldre specifika bestämmelser med motsatt innehåll är tillämpliga?”

Prövning av tolkningsfrågorna

Den första frågan

30. Den hänskjutande domstolen önskar med sin första fråga få klarhet i huruvida de skärmar som avses i det nationella målet ska klassificeras enligt nummer 8471 i KN eller enligt nummer 8528 i KN.

31. Domstolen erinrar om att lydelsen av nummer 8471 i KN bland annat omfattar maskiner för automatisk databehandling och deras enheter, medan lydelsen av nummer 8528 i KN särskilt rör televisionsmottagare och videomonitorer. Undernummer 8471 60 90 i KN omfattar särskilt inorgan och utorgan, förutom skrivare och tangentbord, som även innehåller minnen inom samma hölje, medan undernummer 8528 21 90 i KN avser videominitorer för färgmottagning (dom Kamino International Logistics, C‑376/07, EU:C:2009:105, punkt 33).

32. Domstolens uppgift inom ramen för en begäran om förhandsavgörande i fråga om tullklassificering består emellertid snarare i att ge den nationella domstolen vägledning i fråga om de kriterier vars tillämpning leder till en riktig klassificering i KN av de aktuella varorna än att själv utföra klassificeringen, i synnerhet som domstolen inte nödvändigtvis förfogar över alla uppgifter som krävs för klassificeringen. Den nationella domstolen har under alla omständigheter bättre förutsättningar att göra klassificeringen (dom Lohmann och Medi Bayreuth, C‑260/00–C‑263/00, EU:C:2002:637, punkt 26; dom Digitalnet m.fl., C‑320/11, C‑330/11, C‑382/11 och C‑383/11, EU:C:2012:745, punkt 61, och dom X, C‑380/12, EU:C:2014:21, punkt 34).

33. Det ankommer således på den hänskjutande domstolen att klassificera de produkter som är i fråga i det nationella målet mot bakgrund av domstolens svar på de tolkningsfrågor som ställts (dom X, EU:C:2014:21, punkt 35).

34. Den första frågan ska således omformuleras så, att den hänskjutande domstolen har frågat domstolen om de kriterier som ska tillämpas för att avgöra om skärmarna i det nationella målet ska klassificeras enligt nummer 8471 eller enligt nummer 8528 i KN.

35. Enligt fast rättspraxis ska, av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll, det avgörande kriteriet för klassificering av varor allmänt vara varornas objektiva kännetecken och egenskaper, såsom de definieras i tulltaxenumren i KN och i anmärkningarna till avdelningen eller kapitlet (se, bland annat, domarna RUMA, C‑183/06, EU:C:2007:110, punkt 27, samt Medion och Canon Deutschland, C‑208/06 och C‑209/06, EU:C:2007:553, punkt 34).

36. Det avgörande kriteriet vid tullklassificeringen av varor i KN måste sökas bland de objektiva kännetecken och egenskaper dessa har när de företes för tullklarering. Dessa objektiva kännetecken och egenskaper måste kunna kontrolleras vid tullklareringen (domarna Foods Import, C‑38/95, EU:C:1996:488, punkt 17, samt Medion och Canon Deutschland, EU:C:2007:553, punkt 36).

37. Det framgår av de objektiva kännetecken som angavs i punkt 21 i denna dom att de skärmar som avses i det nationella målet vid importen endast kan ta emot data från en maskin för automatisk databehandling, men att efter det att ett videokort som kan köpas separat för ett mindre belopp satts i på för därför avsedd plats kan skärmarna även ta emot kompositvideosignaler.

38. Det framgår även av dessa objektiva kännetecken att skärmarna är utrustade med två högtalare och en fjärrkontroll som endast fungerar om nämnda skärmar används för att ta emot kompositvideosignaler och att bruksanvisningen uttryckligen nämner produktens audiovisuella kapacitet och möjligheten att sätta i ett videokort för att ta emot televisionssignaler.

39. Enligt fast rättspraxis kan produktens ändamål utgöra ett objektivt kriterium för klassificering. Detta förutsätter att produkten endast kan användas för detta bestämda ändamål, vilket ska kunna konstateras med ledning av produktens objektiva kännetecken och egenskaper (se domarna RUMA, EU:C:2007:110, punkt 36, och X, EU:C:2014:21, punkt 39).

40. Med tillämpning av nämnda rättspraxis ska, vid tullklassificeringen av de skärmar som avses i det nationella målet, beaktas skärmarnas inneboende egenskaper, fastställda utifrån deras objektiva kännetecken. Mot bakgrund av de objektiva kännetecken som angetts av den hänskjutande domstolen består den inneboende egenskapen hos de skärmar som avses i det nationella målet dels i att ta emot data från en maskin för automatisk databehandling och dels i att ta emot videokompositsignaler.

41. Det ska understrykas att tillverkaren av skärmarna uttryckligen har tillverkat dessa för att möjliggöra mottagande av videokompositsignaler genom att bygga in delar som möjliggör mottagande av sådana signaler efter att det satts i ett videkort som kan köpas för ett mindre belopp på en därför avsedd plats, genom att utrusta dem med två högtalare och en fjärrkontroll som endast kan användas om skärmarna används för att ta emot videokompositsignaler och genom att nämna denna funktion i bruksanvisningen.

42. Omständigheterna i detta mål ska åtskiljas från omständigheterna i målet Medion och Canon Deutschland (dom EU:C:2007:553), som avsåg videokameror som efter justering kunde spela in bilder och ljud från andra källor än den inbyggda kameran. Det framgår nämligen av domen i det målet att videokamerorna inte uttryckligen hade tillverkats för att fylla denna funktion och endast kunde aktiveras efter en relativt komplicerad justering (se, för ett liknande resonemang, punkterna 40–42 i nämnda dom).

43. Det följer av det ovan anförda att vid tullklassificeringen av skärmar som har de objektiva kännetecken som skärmarna i det nationella målet, såsom dessa har beskrivits av den hänskjutande domstolen, ska beaktas deras inneboende egenskap att dels ta emot data från en maskin för automatisk databehandling och dels ta emot videokompositsignaler.

44. Det återstår därefter att fastställa vilken metod som ska följas för att klassificera dessa skärmar som dels kan ta emot data från en maskin för automatisk databehandling, dels ta emot videokompositsignaler.

45. I domen i målet Kamino International Logistics (EU:C:2009:105) har domstolen angett vilka kriterier som ska tillämpas vid tullklassificering av sådana skärmar som kan ta emot såväl data från en maskin för automatisk databehandling som videokompositsignaler.

46. I nämnda dom erinrade domstolen om fast rättspraxis med innebörden att de anmärkningar som föregår de olika kapitlen i KN och de förklarande anmärkningarna till WCO:s nomenklatur utgör viktiga hjälpmedel för att säkerställa en enhetlig tillämpning av tulltaxan och kan i denna egenskap betraktas som giltiga tolkningsdata för densamma (se domarna Siemens Nixdorf, C‑11/93, EU:C:1994:206, punkt 12, samt Kamino International Logistics, EU:C:2009:105, punkt 32).

47. I anmärkning 5 B a–c till kapitel 84 i KN anges att sådana skärmar som avses i det nationella målet omfattas av nummer 8471 på grund av att de samtidigt uppfyller tre villkor, nämligen att vara av sådant slag som endast eller huvudsakligen används i en maskin för automatisk databehandling, kunna anslutas till centralenheten och kunna ta emot och leverera data i sådan form som kan användas av systemet (dom Kamino International Logistics, EU:C:2009:105, punkt 41).

48. Det finns inget i de handlingar som har ingetts till domstolen som tyder på att det andra och tredje villkor som angetts ovan inte skulle vara uppfyllda i det nationella målet.

49. Vad beträffar det första av ovannämnda villkor har domstolen uttalat att enbart den möjligheten att återge bilder från andra källor än maskiner för automatisk databehandling inte i sig utesluter att de ska kunna klassificeras enligt nummer 8471 i KN, mot bakgrund av ordalydelsen i anmärkning 5 B a till kapitel 84 i KN, som hänvisar till enheter som ”endast eller huvudsakligen” används i ett system för automatisk databehandling (dom Kamino International Logistics, EU:C:2009:105, punkterna 43–45).

50. Vad beträffar kriterierna för att avgöra om sådana skärmar som avses i det nationella målet ”huvudsakligen” används i ett system för automatisk databehandling har domstolen tidigare förtydligat att vid tullklassificeringen ska de förklarande anmärkningarna till nummer 8471 i HS användas, särskilt punkterna 1–5 i den del av kapitel 1 D som gäller bildskärmar till maskiner för automatisk databehandling (dom Kamino International Logistics, EU:C:2009:105, punkt 59).

51. Av dessa punkter framgår att monitorer som huvudsakligen används i ett system för automatisk databehandling känns igen genom andra tekniska egenskaper än att de är utrustade med lämpliga uttag för anslutning till en maskin för databehandling. Bland annat känns de igen genom att de är lämpade för ett arbete på nära håll, att de inte kan återge tv-signaler, att de kännetecknas av låg elektromagnetisk strålning, att bildpunktsavståndet börjar vid 0,41 millimeter för medelupplösning och minskar allteftersom upplösningen blir högre, att deras bandbredd motsvarar 15 MHz eller mer och att deras bildpunktsstorlek är mindre än för videomonitorer enligt nummer 8528 i HS samtidigt som skärmarnas konvergens är starkare än sistnämnda (dom Kamino International Logistics, EU:C:2009:105, punkt 60).

52. Kommissionen har påpekat att vissa objektiva kännetecken hos skärmarna i det nationella målet, vilka angetts i punkt 21 i denna dom, tyder på att de inte huvudsakligen är avsedda att användas för mottagande av bilder från en maskin för automatisk databehandling, mot bakgrund av bland annat deras diagonalmått på 106,6 centimeter, att bildpunktsavståndet är betydligt större än 0,41 millimeter och att de är utrustade med två högtalare och en fjärrkontroll som enbart fungerar om skärmen används för att ta emot videokompositsignaler.

53. Det ankommer på den nationella domstolen att avgöra, mot bakgrund av de objektiva kännetecknen hos de skärmar som avses i det nationella målet och bland annat de kännetecken som anges i de förklarande anmärkningarna till nummer 8471 i HS, särskilt i punkterna 1–5 i kapitel I D i HS rörande bildskärmar till maskiner för automatisk databehandling, om skärmarna i det nationella målet utgörs av monitorer som huvudsakligen används i ett system för automatik databehandling och följaktligen ska klassificeras enligt undernummer 8471 60 90 i KN.

54. Mot bakgrund av vad som anförts ovan ska den första frågan besvaras enligt följande. Vid tullklassificeringen i KN av skärmar som har de objektiva kännetecken som de i det nationella målet ska beaktas deras inneboende egenskaper, som består i dels att ta emot data från en maskin för automatisk databehandling, dels i att ta emot videokompositsignaler. Skärmarna ska klassificeras enligt undernummer 8471 60 90 i KN om de enbart eller huvudsakligen används i ett system för automatisk databehandling i den mening som avses i anmärkning 5 B a till kapitel 84 i KN och enligt undernummer 8528 21 90 i KN om så inte är fallet, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att avgöra med ledning av de objektiva kännetecknen hos skärmarna i det nationella målet, och bland annat de som anges i de förklarande anmärkningarna till nummer 8471 i HS, särskilt i punkterna 1–5 i kapitel I D i HS rörande bildskärmar till maskiner för automatisk databehandling.

Den andra frågan

55. Den hänskjutande domstolen har ställt sin andra fråga till domstolen för att få klarhet i huruvida förordning nr 745/2004 ska tillämpas retroaktivt.

56. Enligt förordning nr 754/2004 ska färgplasmaskärmar med ett diagonalmått på 106 centimeter och de kännetecken som anges i bilagan till denna förordning klassificeras enligt nummer 8528 21 90 i KN. Det framgår av de handlingar som ingetts till domstolen att den import som avses i det nationella målet skedde innan förordning nr 745/2004 hade trätt i kraft.

57. Enligt fast rättspraxis utgör principen om rättssäkerhet hinder mot att en förordning tillämpas retroaktivt, oberoende av vilka fördelar eller nackdelar en sådan tillämpning skulle föra med sig för den berörde, såvida det inte framgår tillräckligt klart antingen av dess lydelse eller av dess syften att den inte gäller enbart för framtiden (dom Duchon, C‑290/00, EU:C:2002:234, punkt 21 och där angiven rättspraxis). I förevarande fall finns det inte något i skälen i förordning nr 754/2004, i dess bestämmelser eller i bilagan till nämnda förordning som tyder på att förordningen ska tillämpas retroaktivt.

58. Domstolen har hur som helst redan tidigare förtydligat att en förordning i vilken anges huruvida klassificering ska ske enligt ett visst nummer eller visst undernummer i KN inte har retroaktiv verkan (se, för ett liknande resonemang, domarna Siemers, 30/71, EU:C:1971:111, punkt 8; Gervais-Danone, 77/71, EU:C:1971:129, punkt 8, och Biegi, 158/78, EU:C:1979:87, punkt 11).

59. Följaktligen ska den andra frågan besvaras med att förordning nr 754/2004 inte kan tillämpas retroaktivt.

Rättegångskostnader

60. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Domslut

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (tionde avdelningen) följande:

1) Vid tullklassificering i Kombinerade nomenklaturen, som utgör bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens förordningar (EG) nr 2388/2000 av den 13 oktober 2000, nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001, nr 1832/2002 av den 1 augusti 2002 och nr 1789/2003 av den 11 september 2003, av skärmar som har de objektiva kännetecken som de i det nationella målet ska beaktas skärmarnas inneboende egenskaper som består i dels att ta emot data från en maskin för automatisk databehandling, dels i att ta emot videokompositsignaler. Skärmarna ska klassificeras enligt undernummer 8471 60 90 i Kombinerade nomenklaturen om de enbart eller huvudsakligen används i ett system för automatisk databehandling i den mening som avses i anmärkning 5 B a till kapitel 84 i Kombinerade nomenklaturen och enligt undernummer 8528 21 90 i denna nomenklatur om så inte är fallet, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att avgöra med ledning av de objektiva kännetecknen hos skärmarna i det nationella målet och bland annat de kännetecken som anges i de förklarande anmärkningarna till nummer 8471 i det harmoniserade system som infördes genom den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, som ingicks i Bryssel den 14 juni 1983, tillsammans med ändringsprotokoll av den 24 juni 1986 och särskilt punkterna 1–5 i kapitel I D i detta harmoniserade system rörande bildskärmar till maskiner för automatisk databehandling.

2) Kommissionens förordning (EG) nr 754/2004 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen kan inte tillämpas retroaktivt.