52006DC0215

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 19.5.2006

KOM(2006) 215 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

i2010 – Första årsrapporten om det europeiska informationssamhället {SEK(2006) 604}

TABLE OF CONTENTS

1. Inledning 3

2. Att genomföra i2010 i enlighet med det förnyade Lissabonperspektivet 3

2.1. Aktuella trender 3

2.2. i2010 är ett centralt inslag i Lissabonagendan för tillväxt och sysselsättning 4

3. Politiska prioriteringar för framtiden 5

3.1. Det gemensamma europeiska informationsområdet 5

3.2. Innovation och investeringar i forskning 7

3.3. Integration, bättre offentliga tjänster och livskvalitet 9

4. Slutsatser 12

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

i2010 – Första årsrapportenom det europeiska informationssamhället

1. INLEDNING

Europeiska kommissionens initiativ i2010[1] utgör kärnan i den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. i2010 är inriktat på det moderna informationssamhällets viktiga utmaningar och främjar ett partnerskap mellan kommissionen, medlemsstaterna och alla berörda aktörer för att Europa skall kunna utnyttja den digitala ekonomin. Genom i2010 har ett antal viktiga åtgärder som skall genomföras under perioden 2005-2010 fastställts. I detta meddelande uppdateras åtgärderna inom ramen för informationssamhället och mediepolitiken för perioden 2006-2007. Meddelandet baseras på det tillhörande arbetsdokumentet från kommissionen i vilket nyckelåtgärderna från i2010 granskas mot bakgrund av informations- och kommunikationsteknikens utveckling i EU.

i2010 har godkänts av EU. Medlemsstaterna har åtagit sig att genomföra i2010-initiativet och att delta i granskningen av de politiska strategierna inom ramen för högnivågruppen för i2010[2]. Europaparlamentet stöder helhjärtat ett informationssamhälle där fokus ligger på medborgarna och på allmänintresset. Vid Europeiska rådets vårmöte 2006 uppmanades medlemsstaterna och kommissionen att kraftfullt genomföra i2010-strategin. Detta meddelande är den första uppföljningen av rådets vårmöte, vilket bekräftar den nyckelroll som i2010 har för genomförandet av Lissabonmålen.

2. ATT GENOMFÖRA I2010 I ENLIGHET MED DET FÖRNYADE LISSABONPERSPEKTIVET

2.1. Aktuella trender

Den ekonomiska tillväxten i EU förbättrades under 2005 och prognoserna för 2006 pekar på en tillväxt på ca 2 %[3]. Denna siffra ligger emellertid långt under USA:s årliga BNP-tillväxt som mellan 2000 och 2005 låg på 2,7 %. Europa har fortfarande en medioker produktivitet och begränsade FoU-investeringar som bara utgjorde 1,9 % av BNP år 2004[4]. Det är ett känt faktum att informations- och kommunikationstekniken (IKT) är en viktig faktor för produktivitetstillväxten och att användningen av den bidrar till den moderna ekonomins framgång. Detta faktum har emellertid inte omsatts i lämpliga åtgärder.

Mot bakgrund av att EU:s globala konkurrensläge försämras alltmer är IKT en källa till tillväxt och konkurrenskraft . IKT-sektorns tillväxttakt har konstant legat över genomsnittet, med förväntade intäktsökningar på 3,6 %[5] under 2005. Det är den mest innovativa och forskningsintensiva sektorn i EU, och den utgjorde 25 % av den sammanlagda forskningssatsningen och 5,6 % av BNP mellan 2000 och 2003. IKT genererade dessutom minst 45 % av EU:s produktivitetsökning under perioden 2000-2004.

Men IKT:s bidrag är inte tillräckligt för att EU:s globala ställning skall förbättras. De nyligen offentliggjorda siffrorna visar att EU:s investeringar i IKT-forskning fortfarande ligger efter våra konkurrenters. Jämfört med EU har USA sedan 2000 stadigt investerat nästan dubbelt så mycket i IKT. Kina har blivit den största exportören av IKT-varor sedan landet gick om Japan och EU 2003 och USA 2004[6]. EU-företagens utnyttjande av IKT går fortfarande trögt. Slutligen har IKT:s bidrag till produktiviteten minskat kraftigt jämfört med situationen under andra hälften av 1990-talet och det uppgår fortfarande till ca hälften av USA:s bidrag. På det hela taget finns det inga tecken på att trenden håller på att vända eller att IKT-utvecklingen håller på att ta fart, vilket skulle leda EU på rätt väg med en hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft.

Det finns emellertid en del positiva trender. Den digitala konvergensen håller äntligen på att bli verklighet . Investeringarna i näten återupptogs under 2004 och 2005 och antalet bredbandsabonnemang ökade med 60 % under 2005. Telekom- och kabeloperatörer erbjuder konvergenstjänster som "triple-play"-tjänster[7] eller TV över IP. Intäkterna från dessa tjänster uppväger emellertid inte förlusten av röstintäkter och den totala tillväxten inom områdena elektroniska kommunikationer håller på att mattas av. För att den europeiska sektorn för elektronisk kommunikation skall kunna behålla sitt ledarskap måste konvergensen påskyndas.

EU behöver lägga i en högre växel om inte takten i övergången till kunskapsekonomin skall dämpas .

2.2. i2010 är ett centralt inslag i Lissabonagendan för tillväxt och sysselsättning

i2010-initiativet är en del av den förnyade Lissabonstrategin. Den nya partnerskapsstrategin i den förnyade Lissabonagendan har satts på prov och har visat sig fungera. På EU-nivå har betydelsefulla framsteg gjorts avseende gemenskapens Lissabonprogram och på nationell nivå lade medlemsstaterna i oktober 2005 fram sina nationella reformprogram för de kommande tre åren.

Alla medlemsstater har fastställt att forsknings- och innovationsstrategierna är högprioriterade och hänvisar till IKT i sina nationella reformprogram [8] , i som huvudsakligen omfattar e-förvaltning, bredband och digital kompetens. Hälften av medlemsstaterna nämner också företagens och hushållens användning av IKT, genomförandet av regelverket för elektroniska kommunikationer samt nätsäkerhet. I de nationella reformprogrammen ses IKT-frågorna i allmänhet som utmaningar. På så sätt innebär de ett stöd för ett bredare införande av IKT, även om det i de föreslagna åtgärderna saknas mer framåtriktade inslag såsom digital konvergens och forskning och innovation på IKT-området. Många nationella reformprogram hänvisar också till EU:s initiativ i2010.

I den årliga framstegsrapporten för tillväxt och sysselsättning som kommissionen offentliggjorde i januari 2006 fastställs fyra prioriterade åtgärder som både medlemsstaterna och kommissionen skall genomföra: i) Investera mer i kunskap och innovation. ii) Tillvarata företagspotentialen, särskilt den kraft som finns i de små och medelstora företagen. iii) Reagera på globalisering och åldrande, och iv) Införa en effektiv och integrerad energipolitik i EU[9]. IKT spelar en avgörande roll för alla dessa prioriteringar och de kan ingå i i2010 med dess tre pelare – 1) det gemensamma europeiska informationsområdet, 2) innovation och investeringar i forskning och 3) integration. I Aho-rapporten[10] läggs det fram flera förslag som är relevanta för forskning och innovation i IKT-sektorn. Europa måste stödja slagkraftig teknik och främja utvecklingen av innovativa och kreativa marknader. I Aho-rapporten identifieras bland annat e-hälsovård och digitalt innehåll som exempel på sådana marknader. Det behövs forskningspartnerskap som omfattar institutioner, medlemsstater och näringslivet och i detta hänseende spelar europeiska teknikplattformer en nyckelroll. Slutligen bör det skapas en marknad för innovativa produkter och tjänster genom att lagstiftningsramarna harmoniseras, standarder utnyttjas på bästa sätt och offentlig upphandling används för att öka efterfrågan på innovativa varor och främja en innovativ kultur. En del av dessa förslag har anammats i den första prioriterade åtgärden i kommissionens årliga framstegsrapport.

För de andra och tredje prioriterade åtgärderna ”Tillvarata företagspotentialen” och ”Reagera på globalisering och åldrande” är medlemsstaternas åtgärder om e-förvaltning relevanta. Medlemsstaterna inser att e-förvaltning är ett möjligt instrument för att åstadkomma bättre lagstiftning och förenkling av procedurer och för att kunna uppfylla det ökade behovet av sociala tjänster och sjukvårdstjänster som oundvikligen kommer att åtfölja det åldrande europeiska samhället. Det är emellertid mycket få medlemsstater som gör en tydlig koppling mellan sina IKT-prioriteringar och de övergripande Lissabonmålen.

3. POLITISKA PRIORITERINGAR FÖR FRAMTIDEN

3.1. Det gemensamma europeiska informationsområdet

I i2010 fastställs digital konvergens som den viktigaste drivkraften för förändring och initiativet syftar till att säkerställa att EU kommer att dra fullständig nytta av möjligheterna för och utsikterna till att stärka den inre marknaden. När det gäller konvergens tas det i i2010 upp fyra utmaningar: hastighet, ett rikt och diversifierat flerspråkigt innehåll, interoperabilitet och säkerhet. Det krävs att en konsekvent ram för informationssamhället och medietjänster inrättas för att främja investeringar och konkurrens, samtidigt som målen för allmänintresset bevaras och konsumenternas intressen skyddas.

Under 2005 inledde kommissionen en granskning av regelverket för elektroniska kommunikationer för att säkerställa en konkurrenskraftig miljö, öka fördelarna för konsumenterna och främja investeringar och innovation. Denna granskning kommer att avslutas under 2006 och i detta sammanhang kommer kommissionen att granska rekommendationen om relevanta marknader. Kommissionen håller också på att förbereda en förordning som syftar till att få ner de höga kostnaderna för internationell roaming i mobila nät och förbättra den inre marknaden.

Kommissionen kommer också att lägga fram förslag för en reform av spektrumförvaltningen för att underlätta tillgången till radiofrekvenser. Ett sammanhängande tillvägagångssätt på europeisk nivå kommer direkt att påverka den europeiska tillväxten och sysselsättningen, t.ex. genom att spektrum frigörs i och med nedsläckningen av det analoga TV-nätet. Detta skulle i sin tur kunna stimulera användningen av trådlöst bredband och utvecklingen av nya alleuropeiska tjänster. Kommissionen kommer också att utvärdera utvecklingen av standardisering och interoperabilitet inom området mobil-TV.

Under 2005 antog kommissionen ett förslag till ett direktiv om en moderniserad television utan gränser för att skapa lika konkurrensvillkor för alla företag som erbjuder TV-liknande tjänster, oavsett vilken teknik som används för att tillhandahålla dessa tjänster. Detta förslag kommer nu att gå igenom medbeslutandeförfarandet med rådet och Europaparlamentet.

Med uppkomsten av nya uppfinningar, nät och tjänster kommer EU i ökad grad att behöva ta itu med nya utmaningar , som tillhandahållandet av upphovsrättsskyddad digital information på europeisk nivå, användningen av lösningar för förvaltningen av digitala rättigheter (digital rights management – DRM), nödvändigheten av att uppdatera regler för konsument- och dataskydd eller kampen mot distribution på nätet av olagligt innehåll. Rekommendationen om gränsöverskridande förvaltning av upphovsrätt för musiktjänster på nätet[11] är ett första steg som visar på kommissionens åtagande att utveckla ett gemensamt informationsområde genom att gradvis ta bort hinder för alleuropeiska tjänster på nätet som är beroende av upphovsrättsskydd.

Konvergensen kan ge de europeiska medborgarna och konsumenterna ett stort antal fördelar, från lättare tillgång och en större mängd information till ökade möjligheter att skapa och distribuera sitt eget innehåll. Under 2006 kommer dessa frågor att tas upp i meddelandet om innehåll på nätet, som bygger på kommissionens initiativ om film på nätet som lanserades 2005. Många människor är emellertid fortfarande tveksamma till att använda informationssamhället och medietjänster på grund av oro som har med säkerhet och personlig integritet att göra. I meddelandet om skräppost och sabotageprogram, meddelandet om IT-brottslighet i vilket nya former av kriminell verksamhet på Internet tas upp samt i den nya säkerhetsstrategin kommer säkerhetsfrågorna i stort att behandlas.

Under 2006-2007 kommer kommissionen att göra följande:

- Lägga fram förslag för granskning av regelverket om e-kommunikationer, inbegripet ett förslag om att granska rekommendationen om relevanta marknader och en förordning om internationell roaming.

- Främja en effektiv spektrumförvaltning.

- Utvärdera utvecklingen av standardisering och interoperabilitet inom området mobila TV-tjänster.

- Utvidga initiativet om film på nätet till att även omfatta innehåll på nätet och lägga fram förslag i ett meddelande i slutet av 2006.

- Ta itu med frågor om tillit, personlig integritet och säkerhet i det kommande meddelandet om en säkerhetsstrategi för EU (i början av 2006) och i meddelandena om IT-brottslighet och om skräppost och sabotageprogram.

- Granska regelverket om konsumentskydd, med beaktande av nya tekniska utvecklingar.

- Fortsätta sin analys om de politiska följderna av konvergens tillsammans med medlemsstaterna i högnivågruppen för i2010.

3.2. Innovation och investeringar i forskning

Forskning och innovation

I den årliga framstegsrapporten om Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning från 2006 har det klargjorts att EU troligtvis kommer att hamna under sitt mål att FoU-utgifterna skall utgöra 3 % av BNP . Forskningen har emellertid fortfarande en hög prioritet i budgetplanen och de prioriteringar för IKT-forskning som kommissionen föreslagit i sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling (FP7) har fått ett omfattande stöd i rådet och parlamentet. I den årliga framstegsrapporten om Lissabonstrategin har man lagt fram konkreta förslag om att öka investeringarna i kunskap och innovation, och Aho-rapporten har särskilt uppmärksammats. I den årliga framstegsrapporten fastställs t.ex. att offentlig upphandling är ett område som har stor innovationspotential.

Under 2005 tog kommissionen ett stort antal steg inom IKT-området som gick i samma riktning som Aho-förslagen.

- Partnerskapet för forskningsverksamhet stärktes genom inrättandet av åtta europeiska teknikplattformar som avser IKT. Två av dessa[12] arbetar tillsammans med kommissionen och medlemsstaterna för att skapa gemensamma teknikinitiativ[13]. De första stegen togs för att få till stånd en närmare samordning mellan kommissionen och medlemsstaternas FoU-program.

- Kommissionen organiserade samråd om IKT-relaterade innovationssystem och sätt att stärka deras koppling till forskningen på. Samråden omfattade bland annat standardisering. I arbetsprogrammet för IKT-standardisering från 2006 erkänns det också att IKT är en viktig del i den europeiska handlingsplanen för standardisering som kommer att granska standardiseringsstrategin under 2006 och 2007. Medlemsstaterna har inlett en diskussion om den förkommersiella fasen av offentlig upphandling av innovation på EU-nivå för att främja forskning och innovation inom IKT. En del av dessa frågor kan komma att tas upp i det förestående meddelandet om forskning och innovation i IKT.

- Kommissionen har lanserat initiativ (Innova och Pro-inno) för att förbättra innovationsstrategier och genomförande inom sådana områden som standarder, upphandling, tillgång till kapital, klustring, tekniköverföring, informations- och problemrapportering (IPR) och innovationsledning.

Dessutom har kommissionen antagit programmet för konkurrenskraft och innovation (Competitiveness and Innovation Programme – CIP). Detta program inbegriper stödprogrammet för IKT-strategin som är direkt kopplat till prioriteringarna i i2010. För att granska IKT-sektorns konkurrenskraft har kommissionen – enligt planen i meddelandet från oktober 2005 om industripolitiken[14] – bildat en arbetsgrupp för IKT bestående av ett tvärsnitt av de berörda parterna.

Under 2006-2007 kommer kommissionen att göra följande:

- Anta arbetsprogrammet FP7.

- Föreslå två gemensamma tekniska initiativ (nanoelektronik och inbyggda system).

- Lägga fram ett meddelande om forskning och innovation inom IKT.

- Analysera möjligheterna för att använda direktiven om offentlig upphandling i den förkommersiella offentliga upphandlingsfasen och upphandling av innovation för användning av FoU.

- Granska standardiseringen för IKT.

- Anta arbetsprogrammet för stödprogrammet för IKT-strategin.

- Granska sektorns konkurrenskraft i arbetsgruppen för IKT och högnivågruppen för i2010.

Antagande av IKT

Europa har investerat mindre i IKT än USA och investeringarna har skett senare. USA är också effektivare när det gäller att använda IKT och snabbare att dra fördel av sina IKT-investeringar. Utvecklingen av e-handel skulle kunna dra nytta av de viktiga förändringar som äger rum i mjukvaruindustrin med en förskjutning från försäljning av produkter till tillhandahållande av beställtjänster. Detta medför betydande förändringar i de innovativa och konkurrenskraftiga delarna av den globala ekonomin vilket har bidragit till återhämtning av marknaderna som växte med 4,1 % i EU och 4,8 % globalt under 2005[15].

Nya mjukvaru- och tjänstearkitekturer möjliggör inte bara integreringen av affärsprocesser inom företag utan även nätverkssamverkan mellan företag och skapandet av nya samarbetsmiljöer. Den centrala kompetensskapande tekniken bakom dessa framsteg är grid-teknik[16] och tjänsteorienterade arkitekturer vilka är områden som Europa är forskningsledande på. IKT kan ha en störande inverkan på företag och marknader och detta ser man redan tydligt inom tillverkningsindustrin eller detaljhandeln med utbredningen av Radiofrekvensidentifiering (RFID). Kommissionen samråder om frågor som standardisering, interoperabilitet, spektrumbehov och skydd av privatlivet och skydd av uppgifter med avseende på RFID och kommer att lägga fram strategiförslag under 2006.

Dessa utvecklingar kommer att leda till effektivitetsvinster om företagen, vid sidan av sina IKT-investeringar, vidtar åtgärder för att omorganisera sina affärsprocesser. I detta hänseende är färdigheter och kompetenser fortfarande ett stort hinder vilket tas upp i det europeiska forumet för e-kompetens. eBSN (European eBusiness Support Network for SMEs – det europeiska stödnätverket för e-handel) syftar till att förbättra synergieffekterna mellan de befintliga strategiinitiativen för e-handel i Europa och till att främja de små och medelstora företagens konkurrenskraft genom användningen av IKT. I den årliga framstegsrapporten fastställs det att ”Tillvarata företagspotentialen, särskilt den kraft som finns i de små och medelstora företagen” är en annan prioriterad åtgärd för ökad tillväxt och sysselsättning i EU. I i2010 tas behovet av att avlägsna tekniska, organisatoriska och rättsliga hinder för företagens införande av IKT upp. Under 2006 kommer identifiering och analys av nya trender och utvärdering av behovet av strategiåtgärder att prioriteras. Arbetet inom dessa områden kan bygga på initiativ som GRID, interoperabilitet eller digitala ekosystem och på bättre integrering av forskningsresultat i affärsprocesser.

Under 2006-2007 kommer kommissionen att göra följande:

- Avsluta en offentlig debatt om RFID och lägga fram meddelandet i slutet av 2006.

- Granska strategier och trender för e-handel (2006) och definiera de nödvändiga strategiåtgärderna (2007).

3.3. Integration, bättre offentliga tjänster och livskvalitet

Integration

Med i2010:s tredje pelare samlar i2010-initiativet de olika e-integrationsstrategierna till en sammanhängande och samordnad ram till stöd för hållbar tillväxt och den europeiska sociala modellen. Räckvidden för strategierna för e-integration, såsom de definieras i i2010, omfattar åldrande, tillgänglighet, digitala klyftor, e-förvaltning, digital kompetens och kultur. Medan geografiska klyftor, tillgänglighet och digital kompetens ligger under väletablerade EU-strategier med en stark informationssamhällesdimension, kommer det förestående initiativet om e-integration att vara mer omfattande. Under 2005 och i början av 2006 gjordes stora framsteg med meddelandena ”Att överbrygga bredbandsklyftan”[17] och ”e-tillgänglighet”[18]. Ministeriekonferensen om e-integration i Riga 2006 kommer att vara en startpunkt för det europeiska initiativet om e-integration 2008.

Under 2006-2007 kommer kommissionen att göra följande:

- Följa upp åtagandena från meddelandet om e-tillgänglighet.

- Stödja skapandet av en informationsplattform för utbyte av bästa praxis om bredband och organisera en stor konferens om bredband för landsbygdssamhällen.

- Tillsammans med medlemsstaterna förbereda ministeriedeklarationen om Rigakonferensen om e-integration.

- Följa upp arbetet om digital kompetens genom en konferens om e-lärande, ett meddelande om IKT i utbildning för att stödja livslångt lärande och innovation.

Bättre offentliga tjänster

I den förnyade Lissabonstrategin betonas de offentliga tjänsternas roll för att uppnå målen för sysselsättning och konkurrenskraft. Användningen av IKT i offentliga tjänster kan bidra till att uppfylla de övergripande EU-prioriteringar som betonas i den årliga framstegsrapporten om tillväxt och sysselsättning, dvs. att göra de offentliga finanserna hållbara och förenkla de administrativa procedurerna. Alla medlemsstater är överens om dessa prioriteringar i deras strategi för e-förvaltning och andra offentliga tjänster vilket även Europeiska kommissionen är i sitt initiativ om e-kommissionen[19]. Framsteg har gjorts för att göra dessa mål konkreta, särskilt genom att man kommit överens om målen och viktiga stimulansfaktorer för ett samordnat genomförande av IKT-baserade offentliga tjänster.

I ministeriedeklarationen om e-förvaltning som antogs i november 2005 fastställs EU:s prioriteringar för IKT-baserade offentliga tjänster. Antagandet av åtgärdsplanen för e-hälsovård under 2004 och dess genomförande är viktiga insatser för att påskynda reformen av hälsosystemen. Arbetet inom dessa områden är relevant för de två Lissabonmålen ”Reagera på globalisering och åldrande” och ”Tillvarata företagspotentialen”. I februari 2006 antog kommissionen meddelandet Interoperabilitet för alleuropeiska e-förvaltningstjänster [20]. Kommissionen ringar där in de olika slag av interoperabilitet (även kallat driftskompatibilitet) som behövs för dessa tjänster, och uppmanar medlemsstaterna att samarbeta så att interoperabilitet blir verklighet i europeisk skala. I den åtgärdsplan för e-förvaltning som antogs i april 2006 fastställs en färdplan för en rad mål för e-förvaltningen som skall nås under 2010 och i mars 2006 utfärdade kommissionen ett arbetspapper om interoperabilitet inom e-hälsovården som skall följas av en rekommendation 2007.

Elektronisk upphandling är en central del i strategin för bättre offentliga tjänster och interoperabilitet, identifiering och verifiering är gemensamma områden som utvecklats inom ramen för e-förvaltning och e-hälsovård. Medan effektiva och användarorienterade tjänster huvudsakligen utvecklas på nationell nivå tar pilotprojekten på EU-nivå upp den alleuropeiska dimensionen och den nyckelroll som de offentliga online-tjänsterna spelar genom att fokusera på identitetshantering, interoperabilitet och säkerhet. Erfarenheten har visat att projekt behöver en kritisk massa för att uppnå den bästa effekten och för att säkerställa en viss grad av gränsöverskridande interoperabilitet. Förberedande åtgärder var en del av 2005 års arbetsprogram för IDABC (Interoperable Delivery of Pan-European eGovernment Services to Public Administrations, Business and Citizens) och de genomförs för närvarande. För 2006 kommer delar av eTEN-satsningarna att vara koncentrerade på förberedandet av storskaliga pilotprojekt som från och med 2007 kommer att genomföras i enlighet med CIP.

Under 20062007 kommer kommissionen att göra följande:

- Lansera åtgärdsplanen för e-förvaltningen och föreslå strategiska inriktningar för IKT-baserade offentliga tjänster.

- Inrätta Europeiska unionens portal om folkhälsa och förbereda en rekommendation om interoperabilitet inom e-hälsa.

- Lansera pilotprojekt för att på operativ nivå testa tekniska, rättsliga och organisatoriska lösningar i syfte att lägga ut offentliga tjänster på nätet (2007).

Livskvalitet

IKT:s bidrag till livskvalitet och hållbar utveckling förbises ofta. i2010 syftar därför till att synliggöra denna fråga genom att lansera flaggskeppsinitiativ om viktiga sociala utmaningar som det åldrande samhället, säkra och rena transporter och kulturell mångfald. Ett flaggskeppsinitiativ för IKT har föreslagits för vart och ett av dessa områden.

Initiativ om digitala bibliotek och intelligenta bilar lanserades under 2005. Under 2006 kommer ett förslag till en rekommendation om digitalisering och digitalt bevarande att läggas fram. Den betydande inverkan som digitala bibliotek och IKT-nät har på vetenskaplig fackgranskning, publikationsmönster och det europeiska forskningsområdet kommer att tas upp i ett meddelande under 2006. En högnivågrupp om det europeiska digitala biblioteket har upprättats och den sammanför viktiga berörda parter från näringslivet och kulturinstitutioner och kommer att ta itu med frågor som offentlig-privat samarbete för digitalisering och upphovsrätt. Det tredje initiativet ”IKT för ett självständigt boende i ett åldrande samhälle” kommer att lanseras under 2006.

Dessutom kan IKT spela en aktiv roll för att minska industrins och samhällets miljöpåverkan och för att utveckla viktiga verktyg för att nå EU-mål för hållbar utveckling. Kommissionen kommer därför att föreslå ett fjärde IKT-flaggskepp för 2007 för att utnyttja IKT:s potential för hållbar tillväxt med särskild fokus på energieffektivitet och avfallsminskning.

Under 2006-2007 kommer kommissionen att göra följande:

- Lansera IKT-flaggskeppet ”IKT för ett självständigt boende i ett åldrande samhälle”.

- Genomföra flaggskeppet ”Intelligenta bilar”.

- Genomföra flaggskeppet ”Digitala bibliotek” och föreslå en rekommendation om digitalisering och digitalt bevarande samt ett meddelande om digitala bibliotek med vetenskaplig information.

- Föreslå ett fjärde IKT-flaggskeppsinitiativ ”IKT för hållbar tillväxt”.

4. SLUTSATSER

De utmaningar som fastställdes i i2010-initiativet är fortfarande giltiga men de måste tas an med ökad kraft. Det räcker inte för beslutsfattarna att de har ökad medvetenhet om behovet av att påskynda IKT-utvecklingen, de måste också ta fram strategier som stärker de positiva trenderna i IKT-sektorn. Genomförandet av bredbandsstrategier, sammanhängande strategier för innehåll och spektrum, integrerade forsknings- och innovationsstrategier och mer ambitiösa offentliga tjänster bör särskilt prioriteras. För att vi skall komma ikapp med våra viktigaste globala konkurrenter är behovet av att få ordning på Europas IKT-strategier idag större än någonsin.

Följande tre budskap kommer därför att stödja i2010 under 2006-2007:

- Sakens brådskande natur: Det ökande erkännandet av IKT:s roll vad gäller tillväxt och sysselsättning bör omsättas i handling. Detta kan ske genom att man i de nationella reformprogrammen som kombinerar de makro- och mikropolitiska nivåerna anlägger ett strategiskt tillvägagångssätt vad gäller möjligheterna för digital konvergens. Det finns också ett behov av att lagstiftningsförslag inom ramen för i2010 behandlas skyndsamt så att Europa kan dra nytta fullt ut av de snabba verkningar som den digitala konvergensen har på tillväxten och konkurrenskraften.

- Partnerskap: Det gemensamma samarbetet och ansvaret mellan kommissionen, medlemsstaterna och de berörda aktörerna i enlighet med Lissabonagendan och i2010 får inte bara innebära att man identifierar flaskhalsar som hindrar innovation utan också att man tar positiva steg för att samordna strategier över Europa för att upprätta ett gemensamt informationsområde för EU:s 25 medlemsstater.

Handling: EU måste omsätta det samförstånd om den betydelse som IKT har för tillväxten, sysselsättningen och livskvaliteten i handling genom att energiskt genomföra förordningar och strategier som stöder konkurrenskraften och genom att använda den ekonomiska vikt som de offentliga förvaltningarna har för att främja uppkomsten av innovativa tjänster för tillväxt och sysselsättning.

[1] KOM(2005) 229.

[2] Beslut 2006/215/EG.

[3] KOM(2006) 30.

[4] KOM(2006) 30.

[5] Om annat inte nämns, se det bifogade arbetsdokumentet för källor.

[6] OECD Information Technology Outlook 2006, väntas bli offentliggjord under den närmaste tiden.

[7] Röst, data och videotjänster som erbjuds av en enda operatör/tjänsteleverantör.

[8] T.ex. i överensstämmelse med Riktlinje nr 9 – Att underlätta spridning och faktisk användning av IKT samt utveckla ett informationssamhälle som omfattar alla.

[9] KOM(2006) 30.

[10] “ Creating an Innovative Europe”, Rapport från den oberoende expertgruppen om FoU och innovation som utsågs efter toppmötet i Hampton Court Summit och som Esko Aho var ordförande för, januari 2006.

[11] Rekommendation 2005/737/EG.

[12] Nanoelektronik och inbyggda system ( embedded systems ).

[13] Gemensamma teknikinitiativ är en ny typ av offentlig-privata partnerskap som planeras i enlighet med FP7. De kommer att inrättas för att genomföra de strategiska forskningsprogram som definieras genom vissa teknikplattformer, som har så ambitiösa dimensioner att de kräver mobiliseringen av avsevärda offentliga och privata investeringar och forskningsresurser.

[14] KOM(2005) 474.

[15] EITO 2006

[16] Med hjälp av gridteknik kan man på beställning ( on demand ) få tillgång till ofantlig beräknings- och kunskapskapacitet genom att slå samman resurserna hos många separata datorer i ett nät, vanligtvis Internet.

[17] KOM(2006) 129.

[18] KOM(2005) 425.

[19] Beslut C(2005) 4473.

[20] KOM(2006) 45.