6.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 67/153

1.1

EESK välkomnar meddelandet från kommissionen om grön infrastruktur (GI) och dess avsikt att främja GI-projekt genom en rad åtgärder.

1.2

Kommittén rekommenderar att man utnyttjar erfarenheterna från genomförandet av detta åtgärdspaket för att vidareutveckla det till den strategi för grön infrastruktur som tillkännagavs i strategin för biologisk mångfald fram till 2020.

1.3

EESK stöder målet att genom projekt för grön infrastruktur förena ekologisk nytta med ekonomisk och social nytta. Det som eftersträvas är en infrastruktur med naturliga, naturnära, odlade eller urbana landskapsstrukturer som bidrar till bevarandet av biologisk mångfald och andra miljöfaktorer och samtidigt tillhandahåller samhället billiga och hållbara tjänster. Till skillnad från Natura 2000 handlar det vid främjandet av GI inte om ett rättsinstrument. Målet med GI-initiativet är inte att skapa ett till naturskyddsnät utöver Natura 2000.

1.4

EESK konstaterar att huvudansvaret för GI-projekt ligger hos medlemsstaterna, och särskilt hos de ansvariga för regional och lokal planering. EU har främst en stödjande roll vid främjandet av GI. Konceptet med GI måste utan dröjsmål integreras effektivt särskilt i politikområden som jord- och skogsbruk, naturskydd, vatten-, havs-, fiskeri-, regional- och sammanhållningspolitik, stadsplanering, klimatpolitik, transport- och energipolitik, civilskydd och markanvändning samt i EU:s motsvarande finansieringsinstrument.

1.5

EU måste ha det direkta ansvaret för GI-projekt av europeisk betydelse. EESK stöder förslaget att i analogi med de transeuropeiska näten för transporter, energi och telekommunikation införa ett TEN-G för att finansiera grön infrastruktur, med en förteckning över kartografiskt angivna GI-projekt av europeisk betydelse.

1.6

Vid GI-projekt på regional och lokal nivå är huvudaktörerna de ansvariga för regional och lokal planering, städer och kommunerna, de ansvariga för infrastrukturprojekt inom t.ex. vägbyggnad, järnvägar, vattenbyggnation och översvämningsskydd, jord- och skogsbrukare, företag och byggherrar, miljöorganisationer i det civila samhället samt fackföreningar. Dessa aktörer måste stärkas, för GI-projekt är i mycket hög grad beroende av att dessa aktörer inleder, godtar och stöder dem för att de ska lyckas.

1.7

EESK menar att det är absolut nödvändigt att ägna betydligt mer uppmärksamhet åt att tidigt göra det civila samhället delaktigt i GI-projekt än vad kommissionen gör i detta meddelande. Deltagandebaserade planeringsprocesser med en tidig medverkan från allmänhetens och civilsamhällesorganisationernas sida är av avgörande betydelse.

1.8

I detta sammanhang bör man beakta att GI-projekt också kan ge upphov till konflikter mellan olika berörda parters legitima intressen och att man därför måste sörja för lämpliga mekanismer för konfliktlösning, intresseavvägning och projektoptimering. Med riktig hantering kan GI bidra till att tona ner eller övervinna de traditionella konfliktlinjerna inom naturskyddet mellan skydd och utnyttjande. EESK betonar att man för att mobilisera de nödvändiga privata investeringarna måste skapa tillräckliga incitament.

2.1

Att bevara och återställa den biologiska mångfalden är – på grund av både dess egenvärde och de tjänster som den tillhandahåller som naturkapital – av grundläggande betydelse för människors välbefinnande, ekonomiskt välstånd och drägliga levnadsvillkor. I sin strategi för biologisk mångfald fram till 2020 (1) fastställde kommissionen därför som mål att till 2020 sätta stopp för förlusten av biologisk mångfald och försämringen av ekosystemtjänster i EU samt i möjligaste mån återställa dem. I synnerhet ska grön infrastruktur främjas genom en europeisk GI-strategi.

2.2

I kommissionens meddelande "Grön infrastruktur (GI) – Att stärka Europas naturkapital" av den 6 maj 2013 fastställts följande tyngdpunkter:

2.3

I sitt yttrande om strategin för biologisk mångfald av den 26 oktober 2011 (2) välkomnade EESK i princip denna strategi, men kritiserade avsaknaden av en analys av orsakerna till att målen för biologisk mångfald inte nåtts. Kommittén menade att i synnerhet den bristande politiska viljan i medlemsstaterna stod i vägen för ett effektivt genomförande.

3.1

I "Green Infrastructure. A Landscape Approach" använder sig David Rose av en tydlig definition av GI: "Som grön infrastruktur betraktas inslag som förbinder naturmiljön med den byggda miljön och ökar livskvaliteten i städerna, t.ex. parker, gångvägar, gröna tak, gröna gator och städernas trädbestånd. På regional nivå omfattar grön infrastruktur nätet av naturområden, grönområden, gröna vägar, skogs- och jordbruksmark samt andra inslag som alla medför många fördelar för människornas hälsa och välbefinnande (…)."

3.2

Följande är exempel på GI:

3.3

Av marken i EU ligger 82 % utanför Natura 2000-nätet. Därmed är det uppenbart att bevarandet och återställandet av biologisk mångfald genom främjande av grön infrastruktur är oumbärligt även utanför Natura 2000, såväl för funktionsdugligheten hos nätet av skyddade områden som för tillhandahållandet av ekosystemtjänster. Till skillnad från Natura 2000 handlar det vid främjandet av GI inte om ett rättsinstrument. Det kan därför inte ersätta genomförandet av Natura 2000, utan kompletterar det med en ytterligare komponent. Samtidigt är inte målet med GI-initiativet att skapa ett till naturskyddsnät utöver Natura 2000. EESK förespråkar därför att GI-initiativet också ska användas särskilt för att främja samarbetsbaserat natur- och miljöskydd och stärka detta betydligt i alla medlemsstater.

3.4

Kommittén betonar att det är angeläget att det civila samhället tidigt och aktivt görs delaktigt i GI-projekt, såsom föreskrivs i Århuskonventionen om allmänhetens deltagande i miljöfrågor. Talrika exempel visar i hur hög grad projektens framgång beror på om det civila samhället ställer sig positivt eller negativt till dem. Därför borde nedifrån och upp-perspektivet och uppbyggnaden av partnerskap med berörda parter vid kommuner, ansvariga för infrastrukturprojekt, näringsliv och fackföreningar, jord- och skogsbruk, vattenförvaltning och kustskydd samt icke-statliga miljöorganisationer framhållas mycket tydligare i kommissionens strategi.

3.5

EESK beklagar att kommissionens meddelande om GI inte utgör den europeiska strategi om GI som tillkännagavs i strategin om biologisk mångfald fram till 2020. Vi välkomnar dock de insatser som tillkännages i meddelandet som steg i rätt riktning. Erfarenheterna från genomförandet av dessa åtgärder bör utnyttjas för att vidareutveckla dem till en strategi för GI.

3.6

Det är nödvändigt att i ännu högre grad än vad som görs i meddelandet fastställa prioriteringar för genomförandet av GI. Liksom i strategin för biologisk mångfald saknas det i meddelandet en tydlig analys av orsakerna till att grön infrastruktur inte slår igenom i tillräcklig utsträckning. Man kan inte komma till rätta med den bristande politiska viljan i enskilda medlemsstater att omsätta dessa koncept i praktiken enbart med de planerade tekniska riktlinjerna och en förbättring av fakta- och kunskapsbasen. För en effektiv GI-strategi krävs det enligt EESK:s mening en noggrann övervakning, en kritisk analys av åtgärderna i medlemsstaterna och vid behov riktade uppföljningsåtgärder för att stödja medlemsstater eller regioner med tydliga brister.

4.1.1

Huvudansvaret för GI-projekt ligger hos medlemsstaterna, och särskilt hos de ansvariga för regional och lokal planering. EU har främst en stödjande roll genom att sprida GI-konceptet offentligt samt, såsom uppges i kommissionens meddelande, genom att tillhandahålla lämplig och lättillgänglig information och kunskap. Dessutom har EU:s finansieringsinstrument ett avsevärt inflytande på den regionala och lokala planeringen, varför integrering av GI-konceptet i dessa finansieringsinstrument måste ha hög prioritet.

4.1.2

EU måste ha det direkta ansvaret för vissa GI-projekt av europeisk betydelse. Sådana projekt bygger vanligen på gränsöverskridande landskapsenheter såsom bergskedjor, floder eller skogsområden. Som ett lyckat exempel nämns i meddelandet "Europas gröna bälte". Man bör även ägna särskild uppmärksamhet åt gränsöverskridande floddalar som grund för en europeisk GI. Särskilt i fråga om floder som Donau och Elbe, där man även i år drabbades av allvarliga översvämningsskador, kan man genom GI-koncept förena förbättrat översvämningsskydd med bevarande av känsliga vattenområden som är viktiga för den biologiska mångfalden i hela Europa samt med utveckling av ekonomin och turismen.

4.1.3

Man bör främja ett strategiskt planerat europeiskt nätverk av GI-projekt av europeisk betydelse med en förteckning över kartografiskt angivna projekt. Detta initiativ måste inom ramen för ett TEN-G-initiativ ges samma vikt som de europeiska infrastrukturinitiativen på transport-, energi- och telekommunikationsområdena.

4.3.1

Situationen vad gäller tillgången på orörd, naturnära eller urban mark varierar kraftigt i de enskilda medlemsstaterna och regionerna. Medan det i vissa tätbefolkade regioner och städer är ytterst vanligt att använda marken för "grå infrastruktur" förfogar andra regioner över stora ytor med orörd mark. Vid EU-åtgärderna för att främja GI måste man göra åtskillnad mellan regioner där det handlar om att skapa ny GI och områden där fokus snarare ligger på att bevara och vårda landskapen.

4.4.1

Med rätta ges i meddelandet högsta prioritet åt en effektiv integrering av GI-aspekter i en lång rad politikområden.

4.4.2

EESK välkomnar utarbetandet av tekniska riktlinjer med principer och ramvillkor för integreringen av GI-aspekter i regional- och sammanhållningspolitiken, klimat- och miljöpolitiken, hälso- och konsumentpolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken samt de tillhörande finansieringsmekanismerna. Riktlinjerna bör offentliggöras snarast, så att medlemsstaterna, som redan arbetar med de operativa planerna, kan använda sig av dem för programplaneringsperioden 2014–2020.

4.4.3

GI är inte bara beroende av offentliga utan också privata investeringar. För privata investeringar i GI krävs tillräckliga incitament. Kommittén välkomnar planerna på att inrätta en särskild EU-fond tillsammans med EIB.

4.5.1

Behovet av att integrera GI i den regionala fysiska planeringen och den lokala planeringen erkänns visserligen i meddelandet, men EESK saknar konkreta åtgärder beträffande detta i handlingsplanen. Den lokala fysiska planeringen, landskapsplaneringen och översiktsplaneringen har en betydande inverkan på genomförandet av GI, men kan p.g.a. subsidiaritetsprincipen bara i begränsad omfattning påverkas på EU-nivå.

4.5.2

Man måste i synnerhet se till att de regionala och lokala aktörerna i det civila samhället tidigt görs delaktiga, i annat fall kommer GI-projekten inte att kunna genomföras, eller misslyckas p.g.a. bristande acceptans. Det krävs deltagandebaserade planeringsprocesser där dessa aktörer ges en aktiv och gestaltande roll. I detta sammanhang bör man beakta att det också vid beslut om GI inte bara finns vinn-vinn-situationer, utan att enskilda berörda parter eventuellt måste finna sig i nackdelar (t.ex. när bevarandet av GI vid flodbankar och stränder medför byggförbud). Målkonflikter p.g.a. konkurrerande användningsområden (t.ex. livsmedelsproduktion, bostäder och infrastruktur, nätverk av biotoper, biologisk mångfald) måste behandlas på ett tydligt sätt, och möjliga lösningar hittas.

4.6.1

EESK ser en enorm potential för GI-åtgärder i stadsområdena. Där ger de hälsofördelar, förbättrar stadsklimatet, skapar arbetstillfällen och ökar städernas attraktivitet. Särskilt i städerna är det viktigt att förbättra förståelsen för GI-lösningar – med början i skolorna – och stärka det civila samhällets aktiva medverkan. Kommittén betraktar det för närvarande stora intresset för trädgårdsodling och jordbruk i stadsområden som ett tydligt tecken på många medborgares villighet att själva bidra till intakta ekosystem och utforska nya former av gemenskap och samhörighet.

4.7.1

Hur och i hur hög grad GI integreras beror till stor del på resultaten av den gemensamma jordbrukspolitiken och EU:s fleråriga budgetram för 2014–2020. På båda dessa områden har man nått politiska överenskommelser. EESK har upprepade gånger förespråkat ett multifunktionellt jordbruk och funktionsorienterade direktstöd. I den jordbruksreform som nu ska genomföras har beviljandet av direktstöd kopplats till uppfyllande av högre miljöstandarder och fastställande av områden med ekologiskt fokus, i syfte att i högre grad miljöanpassa det europeiska jordbruket. Kommittén kommer att noggrant granska besluten om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken och stämma av dem mot sina ståndpunkter.

4.7.2

EESK förväntar sig att ytterligare tjänster för ekologisk konnektivitet kommer att tillhandahållas inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och särskilt i samband med miljöåtgärderna inom jordbruket. Kommittén har flera gånger påpekat att större delen av jord- och skogsbrukarna är positivt inställda till natur- och biotopskydd. Flera pilotprojekt visar på ett övertygande sätt att positiva resultat kan uppnås genom samarbete i partnerskap. Vi rekommenderar att både extensivt och intensivt brukad jordbruksmark som sköts på ett resurseffektivt sätt ska tas med i GI-projekt. Frivilliga åtgärder som är integrerade i produktionen bör prioriteras i detta sammanhang. Man måste också frigöra den potential som GI har när det gäller landsbygdsutveckling i socialt och demografiskt hänseende.

4.8.1

Vid integrerad förvaltning av vatten och kuster bör GI:s potential utnyttjas så effektivt som möjligt (4).

4.8.2

Att ekosystemen i EU försämras är framför allt en följd av den ökande markförbrukningen, landskapsfragmenteringen och den intensivare markanvändningen. GI kan motverka denna utveckling. Den bör stödjas genom kraftfullare åtgärder inom ramen för EU:s markskyddspolitik för att minska markförbrukningen, inklusive lagstiftningsåtgärder (5).

4.8.3

GI fungerar särskilt genom skydd av naturlig mark som en kolsänka. Med tanke på det allmänna målet med klimatpolitiken att utveckla den europeiska ekonomin till en koldioxidsnål och biobaserad ekonomi blir välfungerande ekosystem än viktigare. De många fördelarna med GI bör beaktas särskilt i medlemsstaternas strategier för klimatanpassning.