BILAGA

Översikt

I unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2025 fastställdes följande politiska prioriteringar bland de 78 åtgärder som anges nedan:

—	Biomaterial, biobaserade produkter och träbaserade produkter (åtgärd 5).

—	Kritiska råvaror för batterier i elfordon (åtgärd 3).

—	Kvalificering av material för små modulära reaktorer (åtgärd 55).

—	EU:s digitala identitetsplånbok (åtgärd 14).

—	EU:s ram för tillförlitliga uppgifter (åtgärd 8).

—	Standarder som driver på utvecklingen av kvantteknik och genomförandet av protokoll för postkvantkryptografi (åtgärd 19).

Den fullständiga förteckningen över åtgärder i unionens årliga arbetsprogram för 2025 är indelad i följande fem huvudkategorier:

1.	Den europeiska industrins resiliens.

2.	Den digitala omställningen.

3.	Den gröna omställningen.

4.	Europeiska satellitsystemet och rymdinfrastrukturen.

5.	Den inre marknaden för varor och tjänster.

Åtgärderna för resiliens syftar till att stödja följande:

—	Kritiska råvaror, inbegripet sådana för batterier till elfordon och återvinning av kritiska råvaror från permanentmagneter (åtgärderna 1–3).

—	Additiva tillverkningsmetoder (åtgärd 4).

—	Biomaterial, biobaserade produkter och träbaserade produkter (åtgärd 5).

Åtgärderna för den digitala omställningen syftar till att stödja följande (1) :

—	Cybersäkerhetskrav för produkter med digitala element (åtgärd 6).

—	Kontroll av ålder online (åtgärd 7).

—	EU:s ram för tillförlitliga uppgifter (åtgärd 8).

—	Interoperabilitet för databehandlingstjänster (åtgärd 9).

—	Säkert, driftskompatibelt ekosystem för virtuell och förstärkt verklighet och virtuell ekonomi (åtgärd 10).

—	Stöd för EU:s politik för artificiell intelligens (åtgärd 11).

—	Digitala förmedlingstjänster (åtgärd 12).

—	Datakataloger i tekniksektorn (åtgärd 13).

—	EU:s digitala identitetsplånbok (åtgärd 14).

—	Digitalisering av information om byggprodukter (åtgärd 15).

—	Anpassning av medieutbudet i enheter och användargränssnitt (åtgärd 16).

—	Lokala digitala tvillingar och smarta städer (åtgärd 17).

—	Multimodala biljettförsäljningstjänster och biljettförsäljningstjänster med flera operatörer (åtgärd 18).

—	Standarder som driver på utvecklingen av kvantteknik och genomförandet av protokoll för postkvantkryptografi (åtgärd 19).

Åtgärderna för den gröna omställningen syftar till att stödja följande:

—	Vätgasteknik, vätgaskomponenter samt transport och lagring av vätgas (åtgärderna 20–21).

—	Transport och permanent lagring av koldioxid (åtgärd 22).

—	Krav på ekodesign och energimärkning för att minska energiförbrukningen (åtgärderna 23–40).

—	Återvinning och återanvändning av material i uttjänta fordon (åtgärd 41).

—	Mätning av luftkvaliteten (åtgärderna 42–45).

—	Industriutsläpp (åtgärd 46).

—	Metanutsläpp i energisektorn (åtgärd 47).

—	Mikroplaster (åtgärd 48).

—	Bedömning av ekosystemtjänster (åtgärd 49).

—	Gödselprodukter (åtgärd 50).

—	Klimatresiliens och utfasning av fossila bränslen i transportinfrastruktur (åtgärd 51).

—	Elektriska landanslutningar för fartyg i inlandssjöfart (åtgärd 52).

—	Cirkulär design och återvinning av fiskeredskap (åtgärd 53).

—	Laddningsinfrastruktur för elfordon (åtgärd 54).

—	Kvalificering av material för små modulära reaktorer (åtgärd 55).

—	Övervakning av luftkvaliteten (åtgärd 56).

—	Teknisk dokumentation inom elektronik (åtgärd 57).

—	Hållbar algindustri i EU (åtgärd 58).

Åtgärderna för det europeiska satellitsystemet och rymdinfrastrukturen stöder följande:

—	Integritet och korrekthet för rymddata (åtgärd 59).

—	Konstruktion av obemannade luftfartyg med låg risk (åtgärd 60).

—	Rymdtrafikledning (åtgärd 61).

—	Rymdverksamheters säkerhet, resiliens och hållbarhet (åtgärd 62).

Åtgärderna på den inre marknaden för varor och tjänster stöder följande:

—	Medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (åtgärd 63).

—	Vågar och mätinstrument (åtgärd 64).

—	Driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet (åtgärd 65)

—	Låg spänning (åtgärd 66)

—	Dataordlista för rapportering till tillsynsmyndigheter inom finanssektorn (åtgärd 67).

—	Antropometriska överväganden för maskinsäkerhet (åtgärd 68).

—	Antropometriska överväganden för personlig skyddsutrustning (åtgärd 69).

—	Personlig skyddsutrustning (åtgärd 70).

—	Byggprodukter (åtgärd 71).

—	Utsläpp och strålning av farliga ämnen från byggprodukter (åtgärd 72).

—	Brandexponering av byggnaders fasader (åtgärd 73).

—	Cykelinfrastruktur och mobilitetsplanering (åtgärd 74).

—	Leksakers säkerhet (åtgärd 75).

—	Elektromagnetisk kompatibilitet (åtgärd 76).

—	Radioutrustning (åtgärd 77).

—

Konsumentprodukters säkerhet (åtgärd 78).

Åtgärder för utveckling och översyn av europeiska standarder eller europeiska standardiseringsprodukter till stöd för den europeiska industrins resiliens

Ref.

Titel

Referens

Europeiska standarder / europeiska standardiseringsprodukter

Särskilda mål och policyer för europeiska standarder / europeiska standardiseringsprodukter

Materialåtervinning av kritiska råvaror från permanentmagneter

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial

Utveckling av europeiska standarder för materialåtervinning av permanentmagneter. Standarderna bör

—	stödja metoder som är ekonomiskt konkurrenskraftiga med primärproduktion,

—	säkerställa att materialåtervinningsprocesserna är miljövänliga,

—	materialåtervinna neodym i en form som lämpar sig för produktion av magneter av hög kvalitet och

—	samla in och sortera använda produkter som innehåller neodymmagneter.

Syftet är att trygga EU:s leveranskedjor och minska miljöpåverkan i samband med primärproduktion.

Kritiska råvaror

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial

Utveckling av europeiska standarder och standardiseringsprodukter som stöder prospektering, utvinning, raffinering och återvinning av råvaror av avgörande betydelse.

Syftet är att stärka EU:s värdekedja för råvaror av avgörande betydelse för att stödja den gröna och den digitala omställningen och bygga upp EU:s resiliens.

Kritiska råvaror för batterier och elfordon

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1542 om batterier och förbrukade batterier

Utveckling av europeiska standarder för brytning, raffinering, bearbetning och återvinning av mineraler och material som används för batteriproduktion.

Syftet är att anpassa värdekedjan för mineraler och material som används för batteriproduktion till hållbara anskaffningsmetoder och att stödja effektivt fungerande återvinningsmarknader för att öka tillgången på sekundära råvaror av hög kvalitet.

Additiva tillverkningsmetoder

En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa – COM(2020) 98 final

Utveckla europeiska standarder som stöder additiv tillverkning, inklusive 3D/4D-utskrift, som omfattar metall, polymer, keramik, biologiska och andra materialbaserade tillverkningssystem.

Åtgärden syftar till att bidra till energieffektivitet och öka konkurrenskraften hos nya multimaterialartiklar och multifunktionella material och produkter för olika tillämpningar, inklusive biomedicinska, vid additiv tillverkning.

Biomaterial, biobaserade produkter och träbaserade produkter

En hållbar bioekonomi för Europa:En starkare koppling mellan ekonomin, samhället och miljön COM/2018/673 final

Hållbara kretslopp för kol, COM/2021/800 final

Utveckla nya standarder och se över befintliga standarder för biomaterial, biobaserade produkter och träbaserade produkter. Detta inbegriper att definiera terminologi, harmonisera testmetoder för prestandautvärdering och fastställa prestandakriterier för att förbättra hållbarhet, cirkularitet och resurseffektivitet samt, i tillämpliga fall, förnybarhet och biologisk nedbrytbarhet. Utveckla produktkategoriregler till stöd för EN 15804 för strukturella trävaruprodukter, träbaserade skivor och deras tillbehör.

Det främsta syftet är att stärka EU:s industriella bas genom att utveckla nya värdekedjor och hållbara, mer kostnadseffektiva industriprocesser och samtidigt upprätthålla och utöka biobaserade sektorer och industrier, locka investeringar och öka marknadsspridningen.

Åtgärder för utveckling och översyn av europeiska standarder eller europeiska standardiseringsprodukter till stöd för den digitala omställningen

Ref.

Titel

Referens

Europeiska standarder / europeiska standardiseringsprodukter

Särskilda mål och policyer för europeiska standarder / europeiska standardiseringsprodukter

Cybersäkerhetskrav för produkter med digitala element

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/2847 om övergripande cybersäkerhetskrav för produkter med digitala element (cyberresiliensförordningen)

Utveckla europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter som motsvarar grundläggande cybersäkerhetsspecifikationer i enlighet med rättsakten om cyberresiliens, särskilt när det gäller

i)	säkerhetsspecifikationer för egenskaper hos produkter med digitala element och specifikationer för sårbarhetshantering,

ii)	metoder för att fastställa assuransnivåer för produkter med digitala element enligt ovan,

iii)	utvärderingsmetoder för att utvärdera cybersäkerhetsrisker i samband med produkter med digitala element.

Det främsta syftet är att skapa rätt förutsättningar för utvecklingen av säkra produkter med digitala element genom att säkerställa att maskinvaru- och programvaruprodukter har färre sårbarheter när de släpps ut på marknaden och att tillverkarna tar säkerheten på allvar under produktens hela livscykel.

Kontroll av ålder online

COM(2022) 212 final – Ett digitalt decennium för barn och ungdomar:den nya europeiska strategin för ett bättre internet för barn (BIK+)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1183 om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 vad gäller inrättandet av ett europeiskt ramverk för digital identitet

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 om en inre marknad för digitala tjänster (förordningen om digitala tjänster)

Utveckling av nya europeiska standarder för ålderssäkring/ålderskontroll online inom ramen för förordningen om europeisk digital identitet och förordningen om digitala tjänster.

Det främsta syftet är att förbättra barnsäkerheten på nätet genom säker, certifierad och driftskompatibel ålderskontroll (system för tillgång till onlinetjänster i hela EU). Syftet är att bygga upp förtroendet och tilliten till ålderskontrollmekanismer och i synnerhet att minimera risken för att barn får tillgång till innehåll som är olämpligt för deras ålder.

EU:s ram för tillförlitliga uppgifter

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/868 av om europeisk dataförvaltning och om ändring av förordning (EU) 2018/1724 (dataförvaltningsakten)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2854 om harmoniserade regler för skälig åtkomst till och användning av data (dataförordningen)

En omfattande uppsättning standarder, metoder och regler för att säkerställa tillförlitlig, rättsligt förenlig datadelning mellan parter, inklusive dataförmedlare och dataaltruismorganisationer. Detta omfattar datakatalogsstandarder för offentliggörande och upptäckt av datatillgångar, ontologiska standarder för integrering och användning av delade data och gemensamma nyckelutförandeindikatorer för att vägleda europeiska dataområden mot gränsöverskridande interoperabilitet, vilket ökar transparensen och användningen. Alla åtgärder kommer att samordnas nära med Europeiska datainnovationsstyrelsen och, i förekommande fall, stödcentrumet för dataområden.

Dataproducenter och dataanvändare stöter på betydande interoperabilitetsutmaningar när de kombinerar data från olika källor inom och mellan sektorer. Att uppmuntra antagandet av standardiserade, kompatibla format och protokoll för enhetlig datainsamling och databehandling inom olika sektorer är avgörande och kan främjas genom den löpande planen för IKT-standardisering och en förstärkt europeisk interoperabilitetsram. De främsta målen är att förbättra sökbarheten, återanvändbarheten och kompatibiliteten för data – kärnan i principerna om sökbara, tillgängliga, kompatibla och återanvändbara data – för att stärka den europeiska dataekonomin. Gemensamma europeiska dataområden, med stöd av EU-finansieringsmöjligheter som Horisont Europa och det digitala Europa, utvecklas i sin unika takt.

Det är viktigt att säkerställa interoperabilitet mellan dessa områden. Detta kommer att bana väg för utveckling av generiska verktyg och hjälpa företag som är aktiva inom flera dataområden.

Interoperabilitet för databehandlingstjänster

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2854 om harmoniserade regler för skälig åtkomst till och användning av data (dataförordningen)

Utveckling av harmoniserade standarder för interoperabilitet för databehandlingstjänster som uppfyller de grundläggande kraven enligt punkterna 1 och 2 i dataförordningen. Detta skulle kunna inbegripa arbete baserat på befintliga öppna specifikationer för interoperabilitet som tagits fram av industrin.

Det främsta syftet är att säkerställa ett effektivt genomförande av kapitel VI i dataförordningen, som innehåller bestämmelser som gör det möjligt för användare att byta mellan leverantörer av databehandlingstjänster. För att underlätta detta måste leverantörerna erbjuda kunderna öppna gränssnitt som stöder byte. Ett effektivt byte är beroende av databehandlingstjänsternas interoperabilitet. Därför syftar artikel 29 i dataförordningen till att upprätta ett ”gemensamt språk” för dessa tjänster.

Säkert, driftskompatibelt ekosystem för virtuell och förstärkt verklighet och virtuell ekonomi.

Ett EU-initiativ om webb 4.0 och virtuella världar:ett försprång i nästa tekniska omställning – COM/2023/442 final

Utarbeta en bedömning av den nuvarande situationen och ge rekommendationer om standarder på följande områden: människa-dator-gränssnitt, rumslig databehandling, implementering av applikationer, säkerhet och kommunikation för enheter, biometriska sensorer i enheter samt lagring och utbyte av modeller för virtuell och förstärkt verklighet. Detta bör också omfatta utformning av virtuella tillgångar samt standarder för den virtuella ekonomin och det virtuella samhället som rör identifiering, äganderätt, skydd av immateriella rättigheter och barnsäkerhet.

Syftet är att utveckla webb 4.0 och virtuella världar som drivs av öppen och mycket distribuerade tekniker och standarder som möjliggör interoperabilitet mellan plattformar och nätverk och säkerställer valfrihet för användarna. Hållbarhet, inkludering och tillgänglighet står i centrum för den tekniska utvecklingen. Detta inbegriper internationellt engagemang för att upprätthålla EU:s värden och regler samt samarbete med medlemsstaterna och berörda parter vid utarbetandet av standarder.

Artificiell intelligens

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689 om harmoniserade regler för artificiell intelligens (förordning om artificiell intelligens)

Utveckling av harmoniserade standarder och standardiseringsprodukter till stöd för genomförandet av förordningen om artificiell intelligens. Dessa harmoniserade standarder och standardiseringsprodukter bör särskilt omfatta väsentliga krav för AI-system med hög risk, skyldigheter för leverantörer av AI-modeller för allmänna ändamål samt rapporterings- och dokumentationsprocesser för att förbättra resurseffektiviteten i AI-system och säkerställa energieffektiv utveckling av AI-modeller för allmänna ändamål.

Främja användningen av en människocentrerad och tillförlitlig AI och samtidigt säkerställa en hög skyddsnivå för hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, inbegripet demokrati, rättsstatsprincipen och miljöskydd, skydda mot de skadliga effekterna av AI-system i EU och stödja innovation.

Digitala förmedlingstjänster

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 om en inre marknad för digitala tjänster (förordningen om digitala tjänster)

Utveckling av nya standarder i enlighet med artikel 44.1 i förordningen om digitala tjänster (förordning 2022/2065). Åtgärderna är avsedda att stödja kommissionens politiska mål att säkerställa en säker, förutsägbar och tillförlitlig onlinemiljö och respekt för de grundläggande rättigheterna online genom att fastställa skyldigheter för förmedlingstjänster.

Det främsta syftet är att underlätta en effektiv och konsekvent tillämpning av skyldigheterna i förordningen om digitala tjänster genom standardiserade metoder för att stödja efterlevnaden hos leverantörer av förmedlingstjänster – åtminstone när det gäller frågorna i artikel 44. Detta kommer att öka säkerheten och tilliten, öka plattformarnas ansvarsskyldighet och säkerställa en enhetlig tillämpning av reglerna, vilket främjar en enhetlig digital marknad i EU.

Datakataloger inom tekniksektorn

En EU-strategi för data – COM/2020/66 final

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2854 om harmoniserade regler för skälig åtkomst till och användning av data (dataförordningen)

Utarbetande av CEN:s tekniska specifikationer (informativa) för datakataloger för ingenjörssektorn, inbegripet men inte begränsat till kvalificering och rapportering av tekniska material.

Det främsta syftet är att främja dataharmonisering inom ingenjörssektorn genom att domänexperter utvecklar datakataloger och därigenom tillhandahåller en tekniskt oberoende lösning för systemens interoperabilitet, där datakataloger tillhandahåller specifikationer för teknikspecifika tillämpningar, såsom databaser och meddelandeformat.

EU:s digitala identitetsplånbok

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1183 om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 vad gäller inrättandet av ett europeiskt ramverk för digital identitet

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden

Utveckling av standarder, specifikationer, protokoll, gränssnitt och tekniska rapporter, inbegripet riktlinjer för att underlätta användning och godtagande av europeiska digitala identitetsplånböcker.

Åtgärden syftar till att säkerställa en väl fungerande inre marknad och en tillräcklig säkerhetsnivå för de medel för elektronisk identifiering och betrodda tjänster som används i hela EU. Detta kommer att göra det möjligt för fysiska och juridiska personer att på ett säkert sätt utöva sin rätt att delta i det digitala samhället och få tillgång till offentliga och privata onlinetjänster i hela EU.

Digitalisering av information om byggprodukter

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter, om ändring av förordning (EU) 2019/1020 och om upphävande av förordning (EU) 305/2011 – COM/2022/144 final

Utveckling av europeiska standarder för att ge vägledning som är tillämplig på alla material om digitalisering av information med koppling till förordningen om byggprodukter som ersätter förordning (EU) nr 305/2011.

Det främsta syftet är att ta fram vägledning om digitalisering av teknisk information om byggprodukter inom ramen för den tillämpliga digitaliseringsstrategi som föreskrivs i förordningen.

Anpassning av medieutbudet i enheter och användargränssnitt

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1083 om fastställande av en gemensam ram för medietjänster på den inre marknaden (europeisk mediefrihetsförordning)

Att främja utvecklingen av harmoniserade standarder för utformning av enheter eller användargränssnitt som kontrollerar eller hanterar tillgång till och användning av medietjänster som tillhandahåller program i syfte att anpassa medieutbudet i enlighet med användarens intressen eller preferenser i enlighet med unionsrätten eller digitala signaler som bärs av sådana enheter.

Det främsta syftet är att säkerställa lika villkor i tillhandahållandet av olika medietjänster som tillhandahåller program mot bakgrund av den tekniska utvecklingen på den inre marknaden och att säkerställa rättvis tillgång till medietjänster i all deras mångfald. Utvecklingen av gemensamma harmoniserade standarder skulle bidra till att undvika olika tekniska standarder som skapar hinder och merkostnader för branschen och konsumenterna och uppmuntra utvecklingen av lösningar för att genomföra de skyldigheter avseende medietjänster som fastställs i den europeiska mediefrihetsförordningen.

Lokala digitala tvillingar och smarta städer

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2024/459 av den 1 februari 2024 om inrättande av det europeiska konsortiet för digital infrastruktur för nätverksanslutna lokala digitala tvillingar för CitiVERSE (LDT CitiVERSE Edic)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/903 om åtgärder för en hög nivå av interoperabilitet inom den offentliga sektorn i hela unionen (förordningen om ett interoperabelt Europa)

Utveckling av europeiska standarder för att uppnå hög interoperabilitet mellan plattformar för data om städer och lösningar till stöd för områdesspecifika lokala digitala tvillingar (t.ex. mobilitet, energieffektivitet, stadsplanering, avfallsinsamling) som bygger på en gemensam referensstruktur och en uppsättning minimala interoperabilitetsmekanismer.

Det främsta syftet är att främja rättvis konkurrens mellan teknikleverantörer, särskilt för små och medelstora företag, så att de kan utveckla eller anpassa lösningar för att tillgodose städernas särskilda behov.

Multimodala biljettförsäljningstjänster och biljettförsäljningstjänster med flera operatörer

Kommissionens förordning (EU) nr 454/2011 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet ”Telematikapplikationer för persontrafik i det transeuropeiska järnvägssystemet”

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2024/490 av den 29 november 2023 om ändring av delegerad förordning (EU) 2017/1926 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU vad gäller tillhandahållande av EU-omfattande multimodala reseinformationstjänster

Utveckling av europeiska standarder för gränssnitt för applikationsprogrammering (API) för distribution av biljetter, streckkoder för att möjliggöra driftskompatibel biljettförsäljning och en prisprofil för EU.

Syftet är att stödja interoperabiliteten mellan olika system och möjliggöra distribution av fler multimodala alternativ och biljetter.

Standarder som driver på utvecklingen av kvantteknik och genomförandet av protokoll för postkvantkryptografi

Digital kompass 2030:den europeiska vägen in i det digitala decenniet COM/2021/118 final/2

Kommissionens rekommendation (EU) 2024/1101 av den 11 april 2024 om en samordnad färdplan för genomförandet av övergången till postkvantkryptografi

C/2024/2393

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/2847 om övergripande cybersäkerhetskrav för produkter med digitala element (cyberresiliensförordningen)

Utveckling av europeiska standarder och standardiseringsprodukter för att stödja utvecklingen av kvantteknik och postkvantkryptografi i överensstämmelse med EU:s politik och strategiska mål.

Syftet är att se till att EU fortsätter att gå i bräschen för utvecklingen av standarder för kvantteknik och postkvantkryptografi. När det gäller postkvantkryptografi bör insatserna inriktas på att stärka EU:s roll inom internationell standardisering och koppla samman de fragmenterade standardiseringsinsatserna på EU-nivå för ökad effekt. Åtgärden syftar också till att stärka kopplingen mellan standardisering, forskning och innovation och samtidigt främja europeisk konkurrenskraft, strategiskt oberoende och ekonomisk säkerhet.

Åtgärder för utveckling och översyn av europeiska standarder eller europeiska standardiseringsprodukter till stöd för den gröna omställningen

Ref.

Titel

Referens

Europeiska standarder / europeiska standardiseringsprodukter

Särskilda mål och policyer för europeiska standarder / europeiska standardiseringsprodukter

Vätgasteknik och vätgaskomponenter

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om de inre marknaderna för förnybara gaser och naturgaser och för vätgas – COM/2021/804 final

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2413 om ändring av direktiv (EU) 2018/2001, förordning (EU) 2018/1999 och direktiv 98/70/EG vad gäller främjande av energi från förnybara energikällor, och om upphävande av rådets direktiv (EU) 2015/652

Utveckla europeiska standarder för kvalitet, teknik och säkerhet för produktion och användning av vätgas.

Denna åtgärd syftar till att förbättra utvecklingen och underhållet av vätgasinfrastruktur och tekniska komponenter på den inre marknaden.

Transport och lagring av vätgas

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/869 om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1788 om gemensamma regler för de inre marknaderna för förnybar gas, naturgas och vätgas

Revidera befintliga standarder och utveckla nya europeiska standarder för vätgaskvalitet och vätgassäkerhet – relevanta för injektion i det särskilda vätgasnätet och slutanvändning, inbegripet vätgasbaserade bränslen.

Att möjliggöra och främja upptrappning av transport- och lagringsmetoder för vätgas kommer att underlätta ersättning av fossila bränslen och råvaror i sektorer där det är svårt att fasa ut fossila bränslen.

Transport och permanent lagring av koldioxid

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik

Utveckla nya europeiska standarder för transport av koldioxid genom rörledningar, fartyg, tåg och lastbilar och för permanent geologisk lagring av koldioxid.

Det främsta syftet är att säkerställa en hög nivå av interoperabilitet mellan framväxande infrastruktur för koldioxidtransport och permanent lagringskapacitet.

Ekodesign för vattenpumpar

Kommissionens förordning (EU) nr 547/2012 av den 25 juni 2012 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG vad gäller ekodesignkrav för vattenpumpar

Revidera befintliga standarder och utveckla nya standarder för de mät- och beräkningsmetoder som används för att bestämma ekodesignspecifikationer för vattenpumpar.

Det främsta syftet är att minska vattenpumparnas energiförbrukning, med beaktande av en utökad produktstrategi och eventuellt undersöka andra aspekter, t.ex. sådana som är kopplade till den cirkulära ekonomin.

Ekodesign av industrifläktar

Kommissionens förordning (EU) nr 327/2011 av den 30 mars 2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG när det gäller krav på ekodesign för motordrivna fläktar med ineffekt mellan 125 W och 500 kW

Revidera befintliga standarder och utveckla nya standarder för att möjliggöra en utökad produktstrategi, i synnerhet genom att identifiera ett tillräckligt antal driftspunkter och en metod för interpolation och beräkning och/eller en karakteristisk kurva. Komplettera direkta mätmetoder med lämpliga metoder för interpolation och beräkning och kvantifiera deras giltighet. Fastställa metoder för cirkulationsfläktar och stora komfortfläktar samt för stora fläktar, t.ex. genom extrapolering från skalade modeller.

Tillhandahålla repeterbara, reproducerbara, kostnadseffektiva och praktiskt relevanta provningsmetoder för mätning av energiförbrukningen i industrifläktar. För att minska deras energiförlust och därigenom bidra till den inre marknadens funktion och till energibesparingar.

Ekodesign och energimärkning av värmepannor för fastbränsle

Kommissionens förordning (EU) 2015/1189 av den 28 april 2015 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG vad gäller ekodesignkrav för värmepannor för fastbränsle

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1187 av den 27 april 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU vad gäller energimärkning av värmepannor för fastbränsle och paket med en värmepanna för fastbränsle, tillsatsvärmare, temperaturregulatorer och solvärmeutrustning

Se över befintliga standarder och utarbeta nya standarder för mät- och beräkningsmetoder för ekodesign- och energimärkningsspecifikationer för värmepannor för fastbränsle.

Det främsta syftet är att minska energiförbrukningen och ytterligare begränsa miljöpåverkan av värmepannor för fastbränsle.

Ekodesign och energimärkning av köksapparater

Kommissionens förordning (EU) nr 66/2014 av den 14 januari 2014 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG med avseende på krav på ekodesign för ugnar, hällar och köksfläktar för hushållsbruk

Revidera befintliga standarder och utveckla nya standarder för köksapparater.

Det främsta syftet är att minska köksapparaters energiförbrukning.

Ekodesign och energimärkning av diskmaskiner för hushållsbruk

Kommissionens förordning (EU) 2019/2022 av den 1 oktober 2019 om fastställande av krav på ekodesign för diskmaskiner för hushållsbruk i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG, om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 1275/2008 och om upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 1016/2010

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2017 av den 11 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 vad gäller energimärkning av diskmaskiner för hushållsbruk och om upphävande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1059/2010

Revidera befintliga standarder och utveckla nya standarder för mät- och beräkningsmetoder för ekodesign- och energimärkningsspecifikationer för diskmaskiner för hushållsbruk.

Det främsta syftet är att minska diskmaskiners energiförbrukning och förbättra resurseffektiviteten.

Ekodesign av elektrisk och elektronisk hushålls- och kontorsutrustning

Kommissionens förordning (EU) 2023/826 av den 17 april 2023 om fastställande av krav på ekodesign för elektriska och elektroniska hushålls- och kontorsprodukters energianvändning i frånläge, standbyläge och nätverksanslutet standbyläge i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG och om upphävande av kommissionens förordningar (EG) nr 1275/2008 (EG) nr 107/2009

Revidera befintliga standarder och utveckla nya standarder för elektrisk och elektronisk hushålls- och kontorsutrustning.

Minska energiförbrukningen i standbyläge, frånläge och nätverksanslutet standbyläge för elektrisk och elektronisk hushålls- och kontorsutrustning.

Ekodesign och energimärkning av rumsvärmare

Kommissionens förordning (EU) 2015/1188 av den 28 april 2015 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG vad gäller ekodesignkrav för rumsvärmare

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1186 av den 24 april 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU vad gäller energimärkning av rumsvärmare

Se över befintliga standarder och utveckla nya standarder för att förbättra energieffektiviteten och minska utsläppen från rumsvärmare.

Minska energiförbrukningen i och ytterligare begränsa miljöpåverkan från rumsvärmare.

Ekodesign och energimärkning av pannor och värmepumpar för rumsuppvärmning

Kommissionens förordning (EU) nr 813/2013 av den 2 augusti 2013 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG med avseende på krav på ekodesign för pannor och värmepumpar för rumsuppvärmning samt pannor eller värmepumpar med inbyggd tappvarmvattenberedning

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 811/2013 av den 18 februari 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU avseende energimärkning av pannor och värmepumpar för rumsuppvärmning, pannor och värmepumpar med inbyggd tappvarmvattenberedning, paket med pannor och värmepumpar för rumsuppvärmning, temperaturregulator och solvärmeutrustning samt paket med pannor eller värmepumpar med inbyggd tappvarmvattenberedning, temperaturregulator och solvärmeutrustning

Revidera befintliga standarder och utveckla nya standarder för pannor och värmepumpar för rumsuppvärmning samt pannor eller värmepumpar med inbyggd tappvarmvattenberedning för att stödja mätning av relevanta produktparametrar genom tillförlitliga, noggranna och reproducerbara mätmetoder som beaktar allmänt erkända, avancerade mätmetoder.

Standardisering av specifikationerna för energianvändning, ljudeffektnivå, fina partiklar och kväveoxidutsläpp för pannor eller värmepumpar för rumsuppvärmning samt pannor eller värmepumpar med inbyggd tappvarmvattenberedning i hela EU. Detta bör bidra till att den inre marknaden fungerar bättre och förbättra miljöprestandan hos dessa produkter.

Ekodesign för rumsvärmare för fastbränsle

Kommissionens förordning (EU) 2015/1185 av den 24 april 2015 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG vad gäller ekodesignkrav för rumsvärmare för fastbränsle

Revidera befintliga standarder och utveckla nya standarder för rumsvärmare för fastbränsle.

Minska energiförbrukningen i och ytterligare begränsa miljöpåverkan från rumsvärmare för fastbränsle.

Ekodesign och energimärkning av solcellsprodukter (moduler och växelriktare)

Commission Regulation PLAN/2020/7002 implementing Directive 2009/125/EC of the European Parliament and of the Council with regard to ecodesign requirements for photovoltaic products (modules, inverters and systems) (inte översatt till svenska).

Commission Delegated Regulation PLAN/2020/7007 supplementing Regulation (EU) 2017/1369 of the European Parliament and of the Council with regard to energy labelling of photovoltaic products (modules, inverters and systems) (inte översatt till svenska)

Utveckla nya standarder för solcellsprodukter (moduler och växelriktare) för att stödja mätning och beräkning av relevanta produktparametrar – genom tillförlitliga, noggranna och reproducerbara mätmetoder som tar hänsyn till allmänt erkända, avancerade mätmetoder.

Det främsta syftet är att tillhandahålla repeterbara, reproducerbara, kostnadseffektiva och praktiskt relevanta provningsmetoder för mätning av relevanta parametrar för solcellsmoduler och växelinriktare i syfte att minska deras energiförlust och därigenom bidra till den inre marknadens funktion och till energibesparingar.

Ekodesign och energimärkning av varmvattenberedare

Kommissionens förordning (EU) nr 814/2013 av den 2 augusti 2013 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG med avseende på krav på ekodesign för varmvattenberedare och ackumulatortankar

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 812/2013 av den 18 februari 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU vad gäller energimärkning av varmvattenberedare, ackumulatortankar och paket med varmvattenberedare och solvärmeutrustning

Revidera befintliga standarder och utveckla nya standarder för varmvattenberedare och ackumulatortankar för att stödja mätning av relevanta produktparametrar genom tillförlitliga, noggranna och reproducerbara mätmetoder som beaktar allmänt erkända, avancerade mätmetoder.

Standardisera specifikationerna för energiförbrukning, ljudeffektnivåer och kväveoxidutsläpp för varmvattenberedare samt specifikationerna för varmhållningsförluster för ackumulatortankar i hela EU. Detta bör bidra till att den inre marknaden fungerar bättre och förbättra miljöprestandan hos dessa produkter.

Ekodesign av luftkonditioneringsapparater och värmepumpar av luft-till-luft-typ

Kommissionens förordning (EU) nr 206/2012 av den 6 mars 2012 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG med avseende på krav på ekodesign för luftkonditioneringsapparater och komfortfläktar i dess ändrade lydelse enligt kommissionens förordning (EU) 2016/2282 av den 30 november 2016

Revidera befintliga standarder och utveckla nya standarder för luftkonditioneringsapparater och värmepumpar av luft-till-luft-typ med hjälp av tillförlitliga, noggranna och reproducerbara mätmetoder som beaktar allmänt erkända, avancerade mätmetoder.

Minska energiförbrukningen i luftkonditioneringsapparater och värmepumpar av luft-till-luft-typ under användningsfasen samt deras ljudeffektnivå samt annan miljöpåverkan och ljudeffektnivå.

Ekodesign av externa nätaggregat

Kommissionens förordning.../... av den XXX om fastställande av krav på ekodesign för externa nätaggregat, trådlösa laddare, trådlösa laddningsplattor, laddare för bärbara batterier för allmänt bruk och USB-kablar av typ C, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 2019/1782

Se över befintliga standarder och utveckla nya provningsmetoder för att bedöma energieffektiviteten hos adaptiva nätaggregat och ta itu med nya krav på ekodesign, såsom interoperabilitet och hållbarhet.

Syftet med denna åtgärd är att minska energiförlusten i hela EU, stödja den inre marknadens funktion och bidra till energibesparingar. Det omfattar också utveckling av provningsmetoder för att säkerställa överensstämmelse med nya ekodesignkrav.

Ekodesign för industrifläktar

Kommissionens förordning (EU) 2024/1834 av den 3 juli 2024 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG vad gäller krav på ekodesign för motordrivna fläktar med elektrisk ineffekt mellan 125 W och 500 kW och om upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 327/2011

Utveckling av nya europeiska standarder eller anpassning av befintliga standarder för provning av motordrivna fläktar med elektrisk ineffekt mellan 125 W och 500 kW

Tillhandahålla repeterbara, reproducerbara, kostnadseffektiva och praktiskt relevanta provningsmetoder för mätning av energiförbrukningen i industrifläktar i syfte att minska deras energiförlust och därigenom bidra till den inre marknadens funktion och till energibesparingar.

Ekodesign och energimärkning för dammsugare

PLAN/2019/5366 – regleringsåtgärd om ekodesignregler för dammsugare (översyn av förordning (EU) nr 666/2013)

PLAN/2019/5367 – regleringsåtgärd om energimärkningskrav för dammsugare

Utveckling av europeiska standarder för ekodesign och energimärkningskrav för dammsugare, som ska harmoniseras genom hänvisning i Europeiska unionens officiella tidning.

Det främsta syftet är att få harmoniserade standarder för dammsugare som är reproducerbara och återspeglar verklig användning. Utan att vara uttömmande är detta bland annat relevant för antalet dubbla drag som används för dammsugning, munstyckets bredd och definitionen av delvis fylld behållare. Ett annat mål är att få standarder till stöd för principen om rätten att få en produkt reparerad.

Ekodesign och energimärkning för smarttelefoner, andra mobiltelefoner än smarttelefoner, trådlösa telefoner och surfplattor

Kommissionens förordning (EU) 2023/1670 av den 16 juni 2023 om fastställande av krav på ekodesign för smarttelefoner, andra mobiltelefoner än smarttelefoner, trådlösa telefoner och surfplattor i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG och om ändring av kommissionens förordning (EU) 2023/826

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/1669 av den 16 juni 2023 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 vad gäller energimärkning av smarttelefoner och surfplattor

Utveckling av en ny europeisk standard för mätning och beräkning av energieffektivitet, prestanda, hållbarhet och cirkularitet för smarttelefoner, andra mobiltelefoner än smarttelefoner, trådlösa telefoner och surfplattor.

Det främsta syftet är att tillhandahålla repeterbara, reproducerbara, kostnadseffektiva och praktiskt relevanta provningsmetoder för mätning av energieffektivitet och andra relevanta parametrar för smarttelefoner, andra mobiltelefoner än smarttelefoner, trådlösa telefoner och surfplattor i syfte att förbättra deras effektivitet och därigenom bidra till den inre marknadens funktion och till energibesparingar.

Ekodesign för servrar och datalagringsprodukter

Kommissionens förordning (EU) 2019/424 av den 15 mars 2019 om fastställande av ekodesignkrav för servrar och datalagringsprodukter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG och om ändring av kommissionens förordning (EU) nr 617/2013

Utveckling av nya europeiska standarder för att mäta och beräkna servrars och datalagringsprodukters verkningsgrad, prestanda och effektförbrukning.

Det främsta syftet är att tillhandahålla repeterbara, reproducerbara, kostnadseffektiva och praktiskt relevanta testmetoder för att mäta energieffektiviteten och andra relevanta parametrar för servrar och datalagringsprodukter. Målet är att förbättra deras effektivitet och därigenom bidra till den inre marknadens funktion och till energibesparingar.

Ekodesign för små, medelstora och stora krafttransformatorer

Kommissionens förordning (EU) nr 548/2014 av den 21 maj 2014 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG vad gäller små, medelstora och stora krafttransformatorer

Utveckling av nya europeiska standarder för mätning och beräkning av små, medelstora och stora krafttransformatorers energieffektivitet och energiprestanda.

Det främsta syftet är att tillhandahålla repeterbara, reproducerbara, kostnadseffektiva och praktiskt relevanta testmetoder för att mäta energieffektiviteten och andra relevanta parametrar för små, medelstora och stora krafttransformatorer. Syftet är att förbättra deras effektivitet och därigenom bidra till den inre marknadens funktion och till energibesparingar.

Återvinning och återanvändning av material i uttjänta fordon

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om cirkularitetskrav för fordonskonstruktion och om hantering av uttjänta fordon, om ändring av förordningarna (EU) 2018/858 och 2019/1020 och om upphävande av direktiven 2000/53/EG och 2005/64/EG – COM/2023/451 final

Utveckla europeiska standarder som förbättrar processerna för cirkulär utformning, produktion, återanvändning och återvinning av fordon och deras komponenter. Dessa standarder ska omfatta förbättrad utformning för återvinning av plastdelar samt hantering av uttjänta fordon för att öka återvinningen av viktiga råvaror och kvaliteten på stål- och aluminiumskrot samt beräknings- och mätmetoder för kvaliteten på sorterade, återvunna och återställda fordonsmaterial.

Syftet är att förbättra materialåtervinning och återanvändning och minska avfallsgenereringen från uttjänta fordon.

Luftkvalitet – mätmetoder för övervakning av polycykliska aromatiska kolväten i luften

Artikel 4.1, 4.8 och 4.13 i samt bilaga V till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG av den 15 december 2004 om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften

Utveckla standarder för mätning av koncentrationer av polycykliska aromatiska kolväten i luften.

Säkerställa att analysen av polycykliska aromatiska kolväten i luften är tillräckligt exakt, tillförlitlig och jämförbar i hela EU.

Luftkvalitet – modelleringsbaserade utvärderingar

Artiklarna 6, 7, 9 och 10 samt bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa

Utveckla standarder som säkerställer att modelleringsbaserade utvärderingar av luftkvaliteten är objektiva, tillförlitliga och jämförbara och av tillräcklig kvalitet för att generera tillförlitlig information om koncentrationerna av luftföroreningar i luften.

Säkerställa att den information som samlas in om luftföroreningar är tillräckligt representativ och jämförbar i hela EU.

Luftkvalitet – prestandan hos sensorbaserade system för mätning av luftföroreningar

Artiklarna 6, 7, 9 och 10 samt bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa

Utveckla validerade teststandarder för att utvärdera prestandan hos sensorbaserade system för mätning av luftföroreningar. Standarden kommer att utvärdera om sensorbaserade system uppfyller kvalitetsmålen för mätdata i direktiv 2008/50/EG.

Förbättra utvärderingarna av luftkvaliteten genom att utvärdera i vilken utsträckning sensorbaserade system uppfyller kvalitetsmålen för mätdata i direktiv 2008/50/EG. Detta kommer även att möjliggöra en mer omfattande användning av denna övervakningsmetod och därmed bättre utvärdering av luftkvaliteten.

Luftkvalitet – partiklarnas antalsbaserade storleksfördelning

Europaparlamentets och rådets direktiv 2024/2881 om luftkvalitet och renare luft i Europa

Utveckling av nya europeiska standarder för mätning av partiklarnas antalsbaserade storleksfördelning.

Det främsta syftet är att förbättra luftkvaliteten genom att förbättra uppgifterna om och den vetenskapliga förståelsen för effekterna av ultrafina partiklar på hälsan och miljön. Det är därför viktigt att säkerställa att mätningen av ultrafina partiklar eller den antalsbaserade storleksfördelningen i luften är tillräckligt exakt, tillförlitlig och jämförbar i hela EU. Genom direktiv (EU) 2024/2881 införs en skyldighet att övervaka dessa oreglerade och alltmer oroväckande föroreningar, med krav på mätning av ultrafina partiklar med särskild inriktning på stadsmiljöer.

Industriutsläpp

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1785 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) och rådets direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall

Översyn av befintliga standarder och utveckling av nya standarder till stöd för det reviderade direktivet om industriutsläpp, inbegripet periodiska mätningar av formaldehyd, gasformigt totalkvicksilver genom långsiktig provtagning med täta analyser, diffusa utsläpp av ammoniak (t.ex. från intensiv uppfödning) och per- och polyfluoralkylerade alkylsubstanser (PFAS) i vatten och luft, och fastställande av bästa tillgängliga teknik.

Syftet är att förbättra mätningen av föroreningar, främja resurseffektivitet och integrera bästa tillgängliga teknik och därigenom skydda människors hälsa och miljön och samtidigt möjliggöra hållbara industri- och jordbruksmetoder.

Metanutsläpp inom energisektorn

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1787 om minskade metanutsläpp

Utveckling av nya och revidering av befintliga standarder för kvantifiering av metanutsläpp i olje-, gas- och kolverksamhet, inbegripet inaktiva, igenpluggade, stängda och övergivna tillgångar. Utveckling av nya och revidering av befintliga europeiska standarder för undersökningar för detektering och reparation av metanläckage vid olje- och gasverksamhet. Utveckling av nya europeiska standarder för utrustning som undviker ventilation genom konstruktion.

Målet är att stödja energioperatörernas skyldigheter att mäta och minska metanutsläppen på ett jämförbart sätt i hela unionen. Detta kommer att säkerställa lika villkor för aktörer, tillgång till jämförbar information och en harmoniserad effektivitetsnivå för att minska metanutsläppen.

Mikroplast

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om förebyggande av förluster av plastpellets i syfte att minska mikroplastförorening - COM/2023/645 final

Utveckla europeiska standarder till stöd för åtgärder för att bekämpa föroreningar från mikroplaster (plastpartiklar med en diameter som vanligtvis är mindre än 5 mm) som oavsiktligt släpps ut i miljön (t.ex. från pellets och syntetiska textilier).

Syftet är att minska utsläppen av mikroplast i miljön och därmed minska miljöföroreningarna och de potentiella riskerna för människors hälsa.

Bedömning av ekosystemtjänster

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3024 om ändring av förordning (EU) nr 691/2011 vad gäller införandet av nya moduler för miljöräkenskaper

Utveckling av europeiska standarder och resultat som skiljer sig från finansiella och statistiska standarder för att stödja bedömningen av ekosystemtjänster. Uppgifter om ekosystemtjänster ligger till grund för rapporteringen om biologisk mångfald, klimatförändringar och landbaserade och marina ekosystems hälsa. Dessa standarder kommer att specificera de tekniska egenskaper som ska beaktas när man väljer förfaranden och modeller för att uppskatta och samla in data.

Det främsta syftet är att stödja datakvaliteten i de europeiska räkenskaperna för ekosystemtjänster för att tillhandahålla bättre information för den europeiska gröna given.

Gödselprodukter

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1009 om fastställande av bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av EU-gödselprodukter

Utveckling av nya europeiska standarder, eller översyn av befintliga sådana, med avseende på testmetoder för bestämning av förekomsten av föroreningar, organiska föroreningar, mikroorganismer och annan undersökning av specifika parametrar som är relevanta för EU-gödselprodukters agronomiska effektivitet och säkerhet och som fastställs i förordning (EU) 2019/1009.

Syftet är att säkerställa att tillverkare, marknadsövervakningsmyndigheter och anmälda organ kommer att kunna förlita sig på testmetoder som omfattas av harmoniserade standarder för bedömning av EU-gödselprodukters överensstämmelse med kraven i förordning (EU) 2019/1009. CEN arbetar för närvarande med standardiseringsbegäran M/564 om utarbetandet av harmoniserade standarder för EU-gödselprodukter. En ny standardiseringsbegäran planeras för att begära att CEN utarbetar ytterligare harmoniserade standarder för testmetoder som behövs för att stödja nya bestämmelser som nyligen infördes i ovannämnda rättsakt.

Klimatresiliens och utfasning av fossila bränslen i transportinfrastruktur

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1679 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet

Utveckling av nya europeiska standarder för klimatresiliens och utfasning av fossila bränslen i byggandet av transportinfrastruktur enligt följande:

—	Standardiserad livscykelanalys och koldioxidredovisning under hela livscykeln och klimatresiliens som en central del av utformningsprocessen,

—	Gemensam metod för beräkning, övervakning och rapportering av koldioxidutsläpp under hela livscykeln på anläggningsverksamhetsnivå som ska tillämpas för bedömning av livscykelkostnader i anbudsförfaranden som omfattas av EU:s upphandlingsdirektiv.

Åtgärdens främsta syften är att stödja

—	utvecklingen av grön, hållbar och klimattålig infrastruktur, med beaktande av aktiva transportsätt, och främjande av ny teknik som syftar till att fasa ut fossila bränslen i byggandet av transportinfrastruktur,

—	tillräcklig hänsyn till transportnätets resiliens och dess infrastruktur och tjänster, särskilt på gränsöverskridande sträckor, med hänsyn till ett föränderligt klimat och ett föränderligt geopolitiskt sammanhang.

Elektriska landanslutningar för fartyg i inlandssjöfart

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1804 om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel och om upphävande av direktiv 2014/94/EU

NAIADES III:Främja framtidssäkrad transport på EU:s inre vattenvägar - COM/2021/324 final/2

Översyn av standarderna EN 15869-2:2019 och EN 16840:2017 för att förbättra kompatibiliteten mellan jordledarsystem, eventuellt omfatta specifikationer för effektbehov mellan 125A och 250A, och införliva funktioner såsom driftskompatibilitet, anslutningssekvens och externa återställningsmekanismer i händelse av fel på anslutningen.

Syftet är att stödja omställningen av våra transportsystem till utsläppsfri mobilitet genom att minska utsläppen från inlandssjöfarten när de ligger i hamn.

Cirkulär design och återvinning av fiskeredskap

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/904 om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön

Utveckling av en ny europeisk standard till stöd för direktiv (EU) 2019/904 om utveckling av harmoniserade standarder för cirkulär utformning av fiskeredskap för att uppmuntra förberedelse för återanvändning och underlätta återvinning i slutet av livscykeln.

Målet är att bygga vidare på det arbete som utförts av CEN/TC 466 inom ramen för standardiseringsbegäran M/574 för att vidareutveckla standarder för cirkulär utformning av fiskeredskap. Detta inbegriper anpassning av befintliga standarder för att återspegla politik- och innovationsutveckling, särskilt inrättandet av system för utökat producentansvar, framsteg i avfallshantering och integrering av alternativa material såsom biologiskt nedbrytbara polymerer. Standarderna bör också ta hänsyn till den tekniska utvecklingen inom tillverkningen av fiskeredskap och säkerställa att de förblir anpassningsbara till framtida innovationer.

Laddningsinfrastruktur för elfordon

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1804 om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel och om upphävande av direktiv 2014/94/EU

Utveckling av nya europeiska standarder med avseende på

i)	tillgänglighet till laddningsstationer för användare med funktionsnedsättning,

ii)	EU:s förvaltningssystem för behörighetsuppgifter inom infrastruktur för kryptering med öppen nyckel (PKI) för plug and charge i elektromobilitetssektorn,

iii)	programmeringsgränssnitt (API) för datautbyte mellan ansvariga för laddnings- och tankningspunkter och medlemsstaternas nationella åtkomstpunkter och dataanvändare,

iv)	kommunikation mellan laddningspunkten och förvaltningssystemet för laddningsstationen,

v)	kommunikation mellan den ansvariga för laddningspunkten, leverantörer av elektromobilitetstjänster och e-roamingplattformar.

Det främsta syftet är att säkerställa utbyggnaden av en digital och driftskompatibel laddnings- och tankningsinfrastruktur för fordon som drivs med alternativa bränslen, med särskilt fokus på behovet av laddningsinfrastruktur för elfordon.

Dessa standarder förväntas komplettera det befintliga arbetet enligt mandat M/581 med direkt stöd av bilaga II (Tekniska specifikationer) till förordning (EU) 2023/1804.

Kvalificering av material för små modulära reaktorer

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1214 av den 9 mars 2022 om ändring av delegerad förordning (EU) 2021/2139 vad gäller ekonomiska verksamheter inom vissa energisektorer och delegerad förordning (EU) 2021/2178 vad gäller särskilda offentliga upplysningar för dessa ekonomiska verksamheter

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och om ändring av förordning (EU) 2018/1724

Utveckling av nya europeiska standarder som är relevanta för små modulära reaktorer i förordningen om nettonollindustri, som omfattar korrosion och mekanisk kvalificering av strukturella material samt termofysikalisk och kemisk kvalifikation av kylmedel.

Syftet är att stärka EU:s industriella konkurrenskraft inom kärnenergisektorn, främja innovation inom teknik för ren energi, förbättra reaktorernas säkerhet och tillförlitlighet och bidra till att uppnå EU:s nettonollutsläppsmål genom att främja hållbara och resilienta energisystem.

Övervakning av luftkvaliteten

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG om luftkvalitet och renare luft i Europa

Europaparlamentets och rådets direktiv 2024/2881 om luftkvalitet och renare luft i Europa

Utveckling av nya europeiska standarder och översyn av befintliga standarder för att stödja mätningar av ozonbildande ämnen genom att ta itu med ett stort antal flyktiga organiska föreningar.

Det främsta syftet för mätningarna av ozonbildande ämnen är att analysera trenderna när det gäller ozonbildande ämnen, kontrollera hur effektiva strategierna för utsläppsminskning är, kontrollera utsläppsinventeringars enhetlighet, stödja förståelsen av ozonbildning och ozonbildande ämnens spridning och tillämpningen av fotokemiska modeller och bidra till att koppla utsläppskällor till observerade föroreningskoncentrationer.

Teknisk dokumentation inom elektronik

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning

Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter och upphävande av rådets beslut 93/465/EEG

Utveckling av nya europeiska standarder för att stärka bedömningen av överensstämmelse för elektrisk och elektronisk utrustning och förbättra kommunikationen längs leveranskedjan. Detta inbegriper en översyn av EN IEC 63000, som specificerar den tekniska dokumentation som tillverkarna måste sammanställa för att intyga överensstämmelse med tillämpliga begränsningar av ämnen.

Det främsta syftet är att förbättra den tekniska dokumentationen så att de ekonomiska aktörerna lättare kan bedöma om elektriska och elektroniska produkter överensstämmer med respektive lagstiftning.

Hållbar algindustri i EU

Mot en stark och hållbar algindustri i EU

COM/2022/592 final

Utveckling av europeiska standarder till stöd för standardiserade protokoll, analysmetoder, riktlinjer, bästa praxis och definitioner för algindustrin, som omfattar odling, bearbetning och kvalitetskontroll av algprodukter för att säkerställa deras säkerhet, kvalitet och hållbarhet för livsmedel, foder och annan användning.

Fastställandet av standarder kommer att underlätta styrningen, öka den sociala medvetenheten och acceptansen för marknaden samt förbättra företagsklimatet för alger och algbaserade produkter i EU.

Åtgärder för utveckling och översyn av europeiska standarder eller europeiska standardiseringsprodukter till stöd för det europeiska satellitsystemet och rymdinfrastrukturen
Ref.	Titel	Referens	Europeiska standarder / europeiska standardiseringsprodukter	Särskilda mål och policyer för europeiska standarder / europeiska standardiseringsprodukter
59	Integritet och korrekthet för rymddata	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696 om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå	Den föreslagna åtgärden skulle stödja unionens rymdprogram. Det skulle också stödja Europeiska kommissionens ordförandes avsiktsförklaring av den 13 september 2023 till Europaparlamentets talman och rådets ordförande om inrättandet av en EU-strategi för rymddataekonomi.	Det främsta syftet är att säkerställa dataintegritet i rymddata, vilket innebär underhåll och säkerställande av uppgifternas enhetlighet, korrekthet och tillförlitlighet under hela deras livscykel, samt att säkerställa uppgifternas korrekthet. Uppgifternas korrekthet i samband med jordobservation avser hur nära de observerade uppgifterna överensstämmer med den faktiska sanningen på marken. Det är viktigt för tillförlitliga tillämpningar på områden som jordbruk, klimatmodellering och stadsplanering. De bör innehålla noggrann information om mätosäkerhet (t.ex. felmarginaler eller konfidensintervall).
60	Konstruktion av obemannade luftfartyg med låg risk	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/945 av den 12 mars 2019 om obemannade luftfartygssystem och om tredjelandsoperatörer av obemannade luftfartygssystem	Utveckling av nya eller revidering av befintliga europeiska harmoniserade standarder för att stödja obemannade luftfartygs integrering i luftrummet i verksamhet med lägre risk.	Det främsta syftet är att stödja en säker integrering av obemannade luftfartygs verksamhet med lägre risk i det gemensamma europeiska luftrummet genom att säkerställa att endast obemannade luftfartygssystem som uppfyller kraven släpps ut på EU-marknaden.
61	Rymdtrafikledning	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696 om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå	Utarbetande av riktlinjer och standarder för rymdtrafikledning för att fastställa ansvarsområden och driftsregler, bedöma risker och fastställa säkerhetsförfaranden för att förebygga framtida risker i samband med en överbelastad rymdmiljö.	En hållbar rymdmiljö är fortfarande en angelägen fråga som bör hanteras på europeisk nivå genom standardisering. En gemensam strategi som stöds av standarder kommer att undvika framtida överbelastning av rymdmiljön och undanröja hinder för innovation i den europeiska rymdverksamheten.
62	Rymdverksamheters säkerhet, resiliens och hållbarhet	Gemensamt meddelande till Europaparlamentet och rådet – EU:s rymdstrategi för säkerhet och försvar – JOIN/2023/9 final PLAN/2023/214 EU:s rymdlagstiftning:Säker, trygg och hållbar rymdverksamhet	Utveckling av europeiska standarder för specifika områden som omfattas av EU:s rymdlagstiftning, såsom rymdtjänster och rymdverksamhet (ISOS), elektriska, elektroniska och elektromekaniska (EEE) komponenter för rymdtillämpningar, spårbarhet för data och rymdbaserade tjänster samt resiliens och säkerhet för rymdinfrastruktur och rymdverksamhet.	Dessa standarder är avgörande för att säkerställa säkerhet och tillförlitlighet i rymdverksamheten, förbättra interoperabiliteten och stärka resiliensen i kritiska leveranskedjor. Antagandet av dem kommer att stärka det europeiska ledarskapet inom rymdsektorn, främja den globala konkurrenskraften och säkerställa säkra och resilienta rymdtjänster.

Åtgärder för utveckling och översyn av europeiska standarder eller europeiska standardiseringsprodukter till stöd för den inre marknaden för tjänster och produkter

Ref.

Titel

Referens

Europeiska standarder / europeiska standardiseringsprodukter

Särskilda mål och policyer för europeiska standarder / europeiska standardiseringsprodukter

Medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik

Förordning (EU) 2017/745 om medicintekniska produkter

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/746 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik

Revidera befintliga standarder och utveckla nya europeiska standarder för konstruktion och tillverkning av

—	medicintekniska produkter som omfattas av förordning (EU) 2017/745,

—	medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik som omfattas av förordning (EU) 2017/746.

Standarderna kommer att gälla för konstruktion och tillverkning, riskhantering och skyldigheter som åligger ekonomiska aktörer och sponsorer, inbegripet dem som rör

—	kvalitetsstyrningssystem,

—	riskhantering,

—	kliniska undersökningar och prestandastudier,

—	klinisk utvärdering.

Säkerställa en väl fungerande inre marknad för medicintekniska produkter genom att fastställa höga kvalitets- och säkerhetsstandarder för medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Dessa bör svara mot gemensamma säkerhetsproblem när det gäller sådana produkter och därmed säkerställa en hög hälsoskydds- och säkerhetsnivå för patienter, användare och andra personer.

Vågar och mätinstrument

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/31/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av icke-automatiska vågar

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/32/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av mätinstrument

Utveckla nya eller revidera befintliga europeiska standarder för att stödja modern teknik på området vågar och mätinstrument.

i)	Skydda allmänheten mot felaktiga resultat från vägning med hjälp av icke-automatiska vågar när de används för vissa kategorier av tillämpningar,

ii)

Stödja korrekta och spårbara mätinstrument som kan användas för en rad olika typer av mätfunktioner som direkt och indirekt påverkar människors dagliga liv på många sätt. Dessa funktioner utförs av hänsyn till allmänintresse, folkhälsa, säkerhet och ordning, miljöskydd, konsumentskydd, uppbörd av skatter och avgifter samt rättvis handel. De kan kräva användning av rättsligt kontrollerade mätinstrument.

Driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet

Direktiv (EU) 2016/797 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen

Utveckla nya eller revidera befintliga europeiska standarder och standardiseringsprodukter till stöd för tillämpningen av direktiv (EU) 2016/797.

Det främsta syftet är att säkerställa en hög driftskompatibilitetsnivå för järnvägssystemet med hänsyn till den tekniska (digitala) utvecklingen och ekologiska (gröna) begränsningar.

Låg spänning

Direktiv 2014/35/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser

Översyn av befintliga standarder och utveckling av nya standarder till stöd för de väsentliga krav som fastställs i direktiv 2014/35/EU.

Säkerställa att harmoniserade standarder till stöd för de väsentliga kraven i lågspänningsdirektivet 2014/35/EU uppdateras och återspeglar den senaste tekniska utvecklingen. Dessa harmoniserade standarder, vars hänvisningar kommer att anges i EUT, kommer att ge presumtion om överensstämmelse med motsvarande väsentliga krav.

Det kommer därför att säkerställas att elektrisk utrustning inte äventyrar människors och husdjurs hälsa och säkerhet eller egendom när den installeras och underhålls på rätt sätt och används i tillämpningar som den tillverkas för.

Dataordlista för rapportering till tillsynsmyndigheter inom finanssektorn

COM(2021) 798 – Strategi för tillsynsdata som avser EU:s finansiella tjänstesektor

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/876 om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller bruttosoliditetsgrad, stabil nettofinansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, motpartsrisk, marknadsrisk, exponeringar mot centrala motparter, exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar, rapporteringskrav och krav på offentliggörande av information, samt av förordning (EU) nr 648/2012

Utveckling av en ny europeisk standard för beskrivning av innehållet i och formatet på de uppgifter som enheter som är verksamma inom finanssektorn rapporterar till de berörda myndigheterna för finansiell tillsyn och uppgifter som offentliggörs enligt olika rättsliga ramar.

Standarden bör säkerställa att uppgifterna beskrivs på ett strukturerat, heltäckande, konsekvent och otvetydigt sätt, med användning av termer som är förankrade i lagstiftningen för att upprätta en tydlig koppling mellan insamlade och/eller offentliggjorda dataobjekt och relevanta lagstiftningsspecifikationer.

Det långsiktiga målet är att modernisera tillsynsrapporteringen i EU och införa ett system som ger europeiska och nationella tillsynsmyndigheter korrekta, enhetliga och aktuella data, men som samtidigt minimerar den totala rapporteringsbördan för alla relevanta parter.

Standardisering av data och en gemensam tolkning av data som samlas in och offentliggörs inom olika lagstiftningsramar kommer att göra det lättare att använda digital teknik, liksom att översända, validera och analysera data.

Antropometriska överväganden för maskinsäkerhet

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1230 om maskiner

Genomförande av antropometriska studier, t.ex. insamling av antropometriska data som är representativa för EU: s befolkning eller anordna workshoppar som sammankallar tillverkare, användare och standardiserare för att minska eller eliminera det obehag, den trötthet och den fysiska och psykiska stress som operatören utsätts för till ett minimum, och som gör det möjligt för operatören att variera sina fysiska dimensioner, sin styrka och stamina. Sådana data bör också omfatta dimensionerna för kroppsdelar, särskilt armar och extremiteter, för att förebygga risken för kontakt med maskinen genom öppningar.

Det främsta syftet är att utföra antropometriska studier, till exempel att uppdatera befintliga studier och samla in antropometriska data som saknas som är representativa för EU:s befolkning eller genomföra workshoppar som samlar användare, tillverkare och standardiserare. Dessa data är nödvändiga för att utveckla standarder och så småningom maskiner som de allra flesta operatörer i EU kan använda säkert.

Antropometriska överväganden för personlig skyddsutrustning

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 om personlig skyddsutrustning

Genomföra antropometriska studier, såsom insamling av antropometriska data som är representativa för EU:s befolkning eller genomförande av workshoppar där tillverkare, användare och standardiserare samlas, för att göra det möjligt att anpassa den personliga skyddsutrustningen till morfologin hos de flesta av EU:s användare genom alla lämpliga sätt, såsom lämpliga justerings- och fastsättningssystem eller tillhandahållande av ett ändamålsenligt utbud av storlekar.

Det främsta syftet är att utföra antropometriska studier, till exempel att uppdatera befintliga och samla in antropometriska data som saknas, som är representativa för EU:s befolkning eller att genomföra workshoppar där användare, tillverkare och standardiserare samlas. Dessa data är nödvändiga för att utveckla standarder och så småningom produkter som de allra flesta användare i EU kan använda på ett säkert sätt.

Personlig skyddsutrustning

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 om personlig skyddsutrustning

Utveckla nya eller revidera befintliga europeiska standarder för att stödja modern teknik på området personlig skyddsutrustning.

Det främsta syftet är att skydda användarnas hälsa och säkerhet och den fria rörligheten för personlig skyddsutrustning på den inre marknaden. Dessutom kommer tillgången till harmoniserade europeiska standarder att underlätta marknadstillträdet, särskilt för små och medelstora företag.

Byggprodukter

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter

Utveckling och uppdatering av europeiska standarder för bedömning av följande byggprodukters prestanda:

—	Planglas, mönsterglas och glasblockprodukter.

—	Skorstenar, rökkanaler och specialprodukter.

—	Värmeisoleringsprodukter och sammansatta kompositisolatorsatser och kompositisolatorsystem.

—	Cement, byggkalk och andra hydrauliska bindemedel.

—	Dörrar, fönster, luckor, grindar och därtill hörande byggnadsbeslag.

—	Stål för slak- och spännarmering av betong (och tillbehör) – system för efterspänning.

Det främsta syftet är att uppdatera standarder till det nya regelverket och att ta itu med produkters prestanda i förhållande till de grundläggande krav för byggnadsverk som fastställs i förordningen, inbegripet bedömningen av miljömässig hållbarhet.

Utsläpp och strålning av farliga ämnen från byggprodukter

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter

Utveckling av testmetoder för bedömning av avgivning, utsläpp och innehåll av farliga ämnen och strålning från byggprodukter.

Det främsta syftet är att specificera metoder för att fastställa byggprodukters prestanda när det gäller avgivning, utsläpp och innehåll av farliga ämnen och strålning.

Brandexponering av byggnaders fasader

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter

Utveckling av testmetoder för bedömning av extern brandexponering av fasader.

Det främsta syftet är att specificera metoder för att bestämma fasadens prestanda vid extern brandexponering. Två metoder kommer att fastställas: medelstora och storskaliga fasadtester. Testmetoden ska åtminstone bedöma brandspridningen på fasaden och fallande delar från den.

Cykelinfrastruktur och mobilitetsplanering

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1926 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU vad gäller tillhandahållande av EU-omfattande multimodala reseinformationstjänster (ändrad genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2024/490 av den 29 november 2023)

Europeisk förklaring om cykling (C/2024/2377)

Utveckling av europeiska standarder för cykelnätet, inbegripet egenskaper som körbanans kvalitet och cykling i bredd, för cykelräkningsdata (t.ex. lokalisering av räknare, typ av infrastruktur, räknade transportsätt, riktning och antal passager). data om cyklisters beteende (t.ex. spontana ändringar av riktningen, val av rutt, reshastighet och väntetider), och data om cykelparkering som säkerställer anpassning till relevanta ramar för datautbyte och transportmodellering.

Det främsta syftet är att stödja planering av rutter i realtid, optimera cykelinfrastrukturen och förbättra trafikstyrningen genom att standardisera data om cykelnät, parkering och cyklisters beteende. Detta kommer att hjälpa mobilitetsplanerare, utvecklare av rutter och transportmodeller.

Leksakers säkerhet

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG om leksakers säkerhet

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om leksakers säkerhet och om upphävande av direktiv 2009/48/EG

COM(2023) 462 final

Utveckling av nya standarder för att täcka de tekniska specifikationerna för LED-lampor i leksaker enligt direktiv 2009/48/EG.

Utveckling av nya harmoniserade standarder till stöd för den föreslagna förordningen.

Syftet är att säkerställa en hög skyddsnivå för barns hälsa och säkerhet när de leker med leksaker samt den fria rörligheten för leksaker i unionen.

Elektromagnetisk kompatibilitet

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/30/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet

Översyn av befintliga standarder och utveckling av nya standarder till stöd för de väsentliga krav som fastställs i direktiv 2014/30/EU.

Säkerställa att harmoniserade standarder till stöd för de väsentliga kraven i direktiv 2014/30/EU uppdateras och återspeglar den senaste tekniska utvecklingen.

Radioutrustning

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning

Utveckla nya standarder till stöd för direktiv 2014/53/EU och se över befintliga standarder.

Säkerställa att harmoniserade standarder till stöd för de väsentliga kraven i direktiv 2014/53/EU uppdateras och återspeglar den senaste tekniska utvecklingen.

Konsumentprodukters säkerhet

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/988 om allmän produktsäkerhet

Utveckla eller se över europeiska standarder för att stödja den allmänna produktsäkerhetsförordningen (EU) 2023/988, med fokus på barnprodukter, gymnastikutrustning, tändare och andra produkter som omfattas av förordningen, i samarbete med kommissionens expertgrupp, nätverket för konsumentsäkerhet. Detta inkluderar förbättrad barnsäkerhet i samband med invändiga persienner, fönsterskydd med sladd och säkerhetsanordningar, samt förbättrad säkerhet för gymnastikutrustning och stationär utrustning och låsanordningar för fönster och balkongdörrar.

Det främsta syftet är att förbättra produktsäkerheten enligt den allmänna produktsäkerhetsförordningen (EU) 2023/988 genom att se till att de nuvarande standarderna införlivar de senaste vetenskapliga rönen och uppfyller de väsentliga kraven i lagstiftningen.

(1) EU:s löpande plan för IKT-standardisering ger en mer detaljerad översyn av behoven för IKT-standardisering till stöd för EU:s politik och lagstiftning.