Utbyte av uppgifter ur kriminalregistret mellan EU:s medlemsstater

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Rambeslut 2009/315/RIF om medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminalregistret

VILKET SYFTE HAR RAMBESLUTET?

• Genom rambeslutet inrättas ett decentraliserat it-system för utbyte av uppgifter om domar baserat på datoriserade kriminalregister i varje medlemsstat i Europeiska unionen (EU), det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris).
• I rambeslutet fastställs de allmänna principerna för utbyte av uppgifter om domar* mellan EU:s medlemsstater.
• I rambeslutet fastställs skyldigheter för den dömande medlemsstaten och för den medlemsstat som den dömda personen är medborgare i, och det anges vilka förfaranden som ska följas när en ansökan om uppgifter om domar besvaras.
• Det är tillämpligt i alla medlemsstater. Irland och Danmark är inte bundna av de ändringar som infördes genom ändringsdirektiv (EU) 2019/884. Dessutom är Ecris-beslutet 2009/316/RIF fortfarande tillämpligt (se sammanfattning) i dessa två medlemsstater.
• De ändringar som införts genom ändringsdirektiv (EU) 2019/884 syftar till att säkerställa ett effektivt informationsutbyte genom Ecris om fällande domar mot tredjelandsmedborgare (även statslösa personer och personer vars medborgarskap är okänt) som meddelats i medlemsstaterna. Direktivet gör det därför möjligt att begära information om sådana personer från de dömande medlemsstaterna, efter en positiv träff i Ecris-TCN (se sammanfattning).
• Syftet är att förhindra att kriminella kan undfly sitt förflutna genom att flytta till en annan medlemsstat än den där de dömdes. I direktivet görs detta genom att se till att information om alla fällande domar finns tillgänglig när så behövs, oavsett i vilken medlemsstat de kriminella dömdes.

VIKTIGA PUNKTER

Mål

Målen för rambeslutet är att

• inrätta en skyldighet för en medlemsstat som dömer en medborgare i en annan medlemsstat att överföra information om domen till den medlemsstat där personen är medborgare,
• definiera de skyldigheter som den medlemsstat där personen är medborgare har när det gäller lagring av mottagen information om domar, samt de förfaranden som den medlemsstat måste följa när det besvarar ansökningar om uppgifter om dess medborgare,
• upprätta en uppsättning regler för utveckling av ett datoriserat system för utbyte av information om domar.

Utnämning av myndigheter

Medlemsstaterna måste utnämna centralmyndigheter till att utföra de uppgifter som gäller utbytet av information.

Registrering av domar och lagring av uppgifter

En dömande medlemsstat måste registrera den dömda personens medborgarskap och, när det gäller EU-medborgare, underrätta den eller de medlemsstater där de är medborgare om närmare uppgifter om domen, inbegripet uppgifter om

• personen som har dömts,
• vilken typ av dom och dess innehåll,
• brott som ledde till domen.

Den medlemsstat där den dömda personen är medborgare ska lagra information som har skickats till det, för att kunna svara på ansökningar om uppgifter om domar mot dess medborgare. Svaret bör

• innehålla information om domar på dess territorium och i andra länder, och
• färdigställas inom tio arbetsdagar, eller inom 20 arbetsdagar om ansökan lämnades av en person som har frågor om sitt eget kriminalregister.

Alla uppgifter i kriminalregister får lagras endast i databaser som drivs av medlemsstaterna. Den centrala myndigheten i en medlemsstat kommer inte att ha direkt tillgång till de andra medlemsstaternas databaser över kriminalregister.

Informationsutbyte

• Informationen kan delas för brottsmålförfaranden eller för ett annat legitimt ändamål, t.ex. vid granskningar före anställning. Det är obligatoriskt att svara på ansökningar som rör brottmålsförfaranden, medan ansökningar som har andra syften ska göras enligt gällande nationell lagstiftning.
• Medlemsländerna ska säkerställa att domar åtföljs av uppgifter om den dömda personens medborgarskap (ett eller flera) i den mån medlemsländerna förfogar över sådana uppgifter.
• När en centralmyndighet i ett EU-land tar emot en ansökan om uppgifter från någon relevant nationell myndighet, kan den i sin tur be ett annat medlemsland om uppgifter, särskilt från det medlemsland där personen i fråga är medborgare.
• När en centralmyndighet i ett medlemsland tar emot en ansökan från en medborgare i ett annat medlemsland angående personens eget kriminalregister, ska centralmyndigheten begära informationen från det medlemsland som han eller hon är medborgare i, och inkludera den i det utfärdade certifikatet.
• Om en tredjelandsmedborgare ber centralmyndigheten i en medlemsstat om uppgifter ur sitt eget kriminalregister måste centralmyndigheten lämna in en ansökan endast till de centralmyndigheter i de medlemsländer som innehar information om personens kriminalregister för att information och relaterade uppgifter ska kunna hämtas ur kriminalregistret. Ansökan måste innehålla den information och de relaterade uppgifter som ska ingå i det utdrag som ska lämnas till den berörda personen.
• Ecris möjliggör elektroniskt utbyte av uppgifter ur kriminalregister. Varje medlemsland måste göra de tekniska ändringar som krävs för att det ska kunna använda det standardiserade formatet för att på elektronisk väg överföra all nödvändig information till andra medlemsländer via Ecris.
• Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (se sammanfattning) ansvarar för att underhålla och vidareutveckla Ecris referensprogramvara.

Genomförande

År 2020 offentliggjorde Europeiska kommissionen en rapport om utbyte genom det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris) av utdrag ur kriminalregister mellan medlemsstaterna.

VILKEN PERIOD GÄLLER RAMBESLUTET FÖR?

• Rambeslutet gäller sedan den 27 april 2009. Medlemsländerna måste införliva det i sin nationella lagstiftning senast den 27 april 2012.
• Ändringar som införts genom ändringsdirektiv (EU) 2019/884 har gällt i medlemsstaterna (utom Irland och Danmark) sedan den 28 juni 2022.

BAKGRUND

Mer information finns här:

• Det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris) (Europeiska kommissionen).

VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Rådets rambeslut 2009/315/RIF av den 26 februari 2009 om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas innehåll (EUT L 93, 7.4.2009, s. 23).

Fortlöpande ändringar av rambeslut 2009/315/RIF har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om utbyte genom det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris) av utdrag ur kriminalregister mellan medlemsstaterna (COM(2020) 778 final, 21.12.2020).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/884 av den 17 april 2019 om ändring av rådets rambeslut 2009/315/RIF vad gäller utbyte av uppgifter om tredjelandsmedborgare och vad gäller det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris) samt om ersättande av rådets beslut 2009/316/RIF (EUT L 151, 7.6.2019, s. 143).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/816 av den 17 april 2019 om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer (Ecris-TCN) för att komplettera det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister och om ändring av förordning (EU) 2018/1726 (EUT L 135, 22.5.2019, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1726 av den 14 november 2018 om Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA), om ändring av förordning (EG) nr 1987/2006 och rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av förordning (EU) nr 1077/2011 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 99).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 20.10.2022