4.3.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 70/1

1.

Den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete, ”Utbildning 2020”, och dess fyra strategiska mål (1) utgör en solid grund för det europeiska samarbetet på utbildningsområdet och kan därmed på ett väsentligt sätt bidra till att förverkliga målen i Europa 2020-strategin.

2.

I Köpenhamnsprocessen, vars strategiska prioriteringar för det kommande årtiondet sågs över vid ett ministermöte i Brygge i december 2010 (2), betonas det att yrkesutbildningen har en nyckelroll som stöd för målen i Europa 2020-strategin, genom att den tillhandahåller relevanta färdigheter och kompetenser av hög kvalitet.

3.

Två av de föreslagna flaggskeppsinitiativen inom Europa 2020-strategin är av särskilt intresse för utbildningen:

4.

Utbildningen är också betydelsefull för andra flaggskeppsinitiativ, såsom ”Digital agenda för Europa” och ”Innovationsunionen”. Europas utbildningssystem måste erbjuda den rätta kombinationen av färdigheter och kompetenser, säkerställa att det finns tillräckligt många med examen inom vetenskap, matematik och teknik, ge människor grundläggande färdigheter liksom motivation och inlärningskapacitet, främja utvecklingen av övergripande kompetens, inbegripet sådan som möjliggör användandet av modern digital teknik, främja hållbar utveckling och aktivt medborgarskap samt att uppmuntra till kreativitet, innovation och entreprenörskap.

5.

För att målen i initiativet ”Europeisk plattform mot fattigdom” ska kunna uppnås krävs det också större insatser för att stödja och skapa möjligheter för icke-traditionella och mindre gynnade studerande. Faktorer såsom bättre tillgång till högkvalitativ förskola och annan barnomsorg, tillhandahållande av innovativa utbildningsmöjligheter för missgynnade grupper är viktiga för att minska sociala ojämlikheter och göra det möjligt för alla medborgare att förverkliga sin fulla potential.

1.

Det krävs omedelbara verkningsfulla investeringar i högkvalitativ, moderniserad och reformerad utbildning eftersom detta både kommer att lägga grunden för Europas välstånd på lång sikt och bidra till att effekterna av krisen åtgärdas på kort sikt genom att människor får fler och bättre färdigheter och kompetenser.

2.

Det är mycket viktigt att stärka möjligheterna till livslångt lärande för alla på alla utbildningsnivåer, särskilt genom att öka yrkesutbildningens attraktionskraft och relevans och genom att öka deltagandet i vuxenutbildning och göra den mer relevant.

3.

Man måste utan dröjsmål hantera situationen för de unga kvinnor och unga män som på grund av krisens allvarliga karaktär har utomordentligt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.

4.

Man måste förbättra utbildningssystemens lyhördhet för nya krav och tendenser så att det bättre går att möta arbetsmarknadens behov av färdigheter och de sociala och kulturella utmaningarna i en globaliserad värld.

5.

Uppfyllandet av EU:s två överordnade utbildningsmål – det vill säga att minska andelen elever som slutar skolan i förtid till mindre än 10 % och att öka andelen 30–34 åringar som har genomgått tertiär eller likvärdig utbildning till minst 40 % – kommer att inverka positivt på sysselsättningen och tillväxten. Dessutom kommer de åtgärder som vidtas i utbildningssektorn att bidra till att målen inom andra områden uppnås, såsom att öka sysselsättningsgraden, främja forskning och utveckling och minska fattigdomen.

6.

När det gäller det första av de båda målen är ungdomar som slutar skolan i förtid ett komplext fenomen som påverkas av utbildningsfaktorer samt av individuella och socioekonomiska faktorer. Det krävs förebyggande och kompensatoriska åtgärder, bl.a. genom en andra chans till utbildning, för att angripa problemet och en nära samordning mellan utbildningssektorerna och andra närliggande politikområden. Bland de politiska åtgärder som kan ge effekter ingår bättre förskoleverksamhet, uppdaterade läroplaner, förbättrad lärarutbildning, innovativa pedagogiska metoder, individualiserat stöd – särskilt för missgynnade grupper, däribland invandrare och romer – och bättre samarbete med familjer och det lokala samhället.

7.

Även det andra målet kräver en mångfacetterad strategi. För att tertiära eller motsvarande utbildningssystem ska vara attraktiva och effektiva, krävs det en hög grad av verkningsfulla investeringar, moderniserade kursplaner och förbättrad styrning. Innovation bör främjas på såväl systemnivå som institutionell nivå, medlen måste utnyttjas effektivare och finansieringskällorna bli mer varierade. Det krävs också incitament för att skapa bättre kontakter med den övriga världen, genom partnerskap med näringsliv och forskning, och erbjuda icke-traditionella studerande lämpliga incitament och främja validering, stödsystem och yrkesvägledning.

1.

anta nationella reformprogram som är målinriktade och åtgärdsbaserade, och som kommer att bidra till att målen i Europa 2020-strategin, inbegripet EU:s överordnade mål, kan uppnås,

2.

vidta politiska åtgärder som överensstämmer med nationella mål, med hänsyn tagen till medlemsstaternas varierande utgångslägen och nationella omständigheter, och enligt nationella beslutsprocesser,

3.

bedriva ett horisontellt och nära samarbete med övriga relevanta sektorer som deltar i Europa 2020-processen på nationell nivå, särskilt med arbetsmarknadsministerier, men också med andra aktörer som exempelvis arbetsmarknadens parter, när genomförandet av den nationella sysselsättningspolitiken utformas och rapporteras mot bakgrund av de integrerade riktlinjerna 8 och 9 (3),

4.

främja ett förstärkt samarbete mellan högre utbildningsanstalter, forskningsinstitut och företag i syfte att stärka kunskapstriangeln som bas för en mer innovativ och kreativ ekonomi, i enlighet med integrerad riktlinje 4 (4).

1.

stärka det horisontella samarbetet samt utbytet av erfarenheter och god praxis mellan medlemsstaterna när det gäller genomförandet av de nationella reformprogrammen och, i förekommande fall, införliva dessa aspekter med framtida peer learning-verksamhet,

2.

ytterligare främja möjligheterna till policylärande, särskilt inom de områden som täcks av Europa 2020-strategin och bättre anpassa den öppna samordningsmetoden till medlemsstaternas behov och intressen, genom effektivare användning av resultaten av det europeiska samarbetet, öka öppenheten och stödja ett mer fokuserat samarbete,

3.

stärka kopplingen mellan Europa 2020-strategins mål och syften, särskilt genom att stärka kunskapsbasen på detta område, och i högre grad låta utbildningssektorn delta i fastställandet av flaskhalsarna för tillväxt och sysselsättning,

4.

enligt huvuddragen i initiativet ”En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen” förstärka kapaciteten att förutse och matcha behoven av färdigheter på arbetsmarknaden och tillhandahålla den rätta kombinationen av färdigheter, inklusive övergripande kompetenser såsom digital kompetens och entreprenörskompetens samt utveckla en övergripande strategi för att förbättra tillgången till livslångt lärande, särskilt för missgynnade grupper.

1.

i fullt samförstånd med de berörda medlemsstaterna, ytterligare stärka kopplingen mellan genomförandevillkoren för den strategiska ramen ”Utbildning 2020” respektive Europa 2020-strategin, särskilt när det gäller arbetscykler, rapportering och fastställande av mål; när man föreslår prioriteringarna efter halva tiden inför nästa omgång av ”Utbildning 2020” bör de överordnade målen och de relevanta åtgärder som genomförts inom ramen för initiativen ”Unga på väg” och ”En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen” särskilt beaktas,

2.

uppmuntra att de gemensamma lägesrapporterna om ”Utbildning 2020” tar vederbörlig hänsyn till målen i Europa 2020-strategin, samtidigt som man erkänner dessa rapporters tydliga mervärde för att få grundligare insikt i medlemsstaternas nationella utbildningspolitik,

3.

göra en grundlig analys av vilka framsteg som gjorts i förhållande till de överordnade målen och riktmärkena i ”Utbildning 2020”, som utgångspunkt för diskussionerna i rådet i samband med varje europeisk planeringstermin,

4.

stärka synligheten av och transparensen hos de åtgärder som genomförts inom ramen för den öppna samordningsmetoden genom att säkerställa en effektiv operativ samordning som inbegriper medlemsstaterna och som innehåller bestämmelser om medverkan av berörda parter,

5.

tillhandahålla en analys för att stödja utbyte inom ramen för den öppna samordningsmetoden när det gäller sambandet mellan utbildningsinvesteringar och metoder som syftar till att uppnå målen i Europa 2020-strategin.

nr 8:

Utveckla kvalificerad arbetskraft som motsvarar arbetsmarknadens behov och främja livslångt lärande.

nr 9:

Förbättra utbildningssystemens resultat på alla nivåer och öka deltagandet i högre utbildning eller motsvarande.

nr 4:

Optimera stödet för FoU och innovation, stärka kunskapstriangeln och utnyttja den digitala ekonomins potential.