52007DC0100

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 8.3.2007

KOM(2007) 100 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Jämställdhet och ökat medinflytande för kvinnor i utvecklingssamarbetet [SEK(2007) 332]

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Jämställdhet och ökat medinflytande för kvinnor i utvecklingssamarbetet

Inledning

Det är allmänt erkänt att uppnåendet av jämställdhet mellan kvinnor och män inte endast är väsentligt i sig utan en grundläggande mänsklig rättighet och en fråga om social rättvisa. Jämställdhet mellan kvinnor och män är dessutom av avgörande betydelse för tillväxt och fattigdomsminskning och en nyckelfaktor för uppnående av millennieutvecklingsmålen. Bristande jämställdhet mellan kvinnor och män är dock fortfarande djupt rotad i de kulturella, sociala och politiska systemen i många länder.

Europeiska kommissionen och EU:s medlemsstater är huvudaktörer i ansträngningarna för att minska klyftan mellan kvinnor och män i utvecklingsländerna. På det internationella planet är de signatärstater till internationella avtal och förklaringar som stöder jämställdhet (1) (när det gäller slutnoterna se bilaga I ). EU:s nuvarande utvecklingspolitik omfattar därför bl.a. ett starkt åtagande om snabbare framsteg på detta viktiga område.

I den europeiska samförståndsförklaringen framhålls den betydelse som jämställdhet tillmäts inom ramen för de nya biståndsformerna. Jämställdhet är något som eftersträvas i alla EU-staterna och som ingår i den gemensamma värdegrunden. I samförståndsförklaringen lyfts jämställdheten fram som ett mål i sig. Vidare anges att jämställdhet mellan kvinnor och män skall vara en av de fem gemensamma grundsatserna (3) för EU:s utvecklingssamarbete.

EU har dessutom förpliktat sig att eftersträva jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar i sina avtal om utvecklingssamarbete med alla geografiska områden (4). I färdplanen för jämställdhet (5) anges också att ett av de sex prioriterade områdena skall vara främjande av kvinnors rättigheter och ökade medinflytande utanför EU.

De flesta medlemsstater och Europeiska kommissionen har i syfte att göra framsteg på vägen mot ökad jämställdhet antagit en tvåspårsstrategi. Denna strategi omfattar dels en integrering av jämställdhetsperspektivet i all politik och alla strategier och åtgärder, dels finansiering av åtgärder som direkt stödjer ett ökat medinflytande för kvinnor.

I syfte att anpassa denna strategi till de nya biståndsformerna och till kraven i Parisförklaringen om biståndets effektivitet anordnade kommissionen och UNIFEM (8) i november 2005 en viktig konferens på temat ”Att äga utvecklingen: Främjande av jämställdhet mellan kvinnor män inom ramen för nya biståndsformer och partnerskap” ( Promoting Gender Equality in New Aid Modalities and Partnerships ). På konferensen granskades de framsteg som har gjorts när det gäller att komma till rätta med den bristande jämställdheten i utvecklingsländerna. Man undersökte också på nytt EU:s roll när det gäller att snabbare uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män mot bakgrund av den ändrade strukturen för EU:s utvecklingsbistånd.

Detta meddelande är baserat på resultatet från den konferensen, riktlinjerna i den europeiska samförståndsförklaringen samt den praktiska erfarenhet som hittills vunnits. Meddelandet är också ett svar på de åtaganden som gjordes i färdplanen för jämställdhet mellan kvinnor och män genom att det redovisar en EU-strategi som tar sikte på framsteg mot uppnåendet av följande mål:

- Lika rättigheter (politiska, medborgerliga, ekonomiska, sysselsättningsmässiga, sociala och kulturella) för kvinnor, män, flickor och pojkar.

- Likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till och kontroll över resurser.

- Lika möjligheter för kvinnor och män att uppnå politiskt och ekonomiskt inflytande.

Det tidigare handlingsprogrammet för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i gemenskapens utvecklingssamarbete, som gällde mellan 2001 och 2006, tjänade som grundval för en kapacitetsuppbyggnad inom Europeiska kommissionen. Det här dokumentet sätter klart och tydligt frågan om varför det är viktigt att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och ett ökat medinflytande för kvinnor i ett EU-sammanhang. Syftet är att ge en kraftfull signal om betydelsen av EU:s alla framtida utvecklingssamarbetsinsatser.

jämställdhet mellan kvinnor och män och ett ökat medinflytande för kvinnor

Kvinnor är av central betydelse för en hållbar social och ekonomisk utveckling, fattigdomsminskning och miljöskydd. Trots detta är bristande jämställdhet en del av vardagen för många av världens kvinnor. Även om denna bristande jämställdhet kommer till uttryck på många olika sätt har erfarenheten visat att följande områden är särskilt viktiga för att förstå sambandet mellan kvinnors ställning och en varaktig fattigdomsminskning.

Kvinnors betydelse för sysselsättningen och den ekonomiska verksamheten är ofta underskattad, eftersom de flesta kvinnor arbetar inom den informella sektorn, ofta med låg produktivitet och låga inkomster, undermåliga arbetsförhållanden och ringa eller inget socialt skydd. I t.ex. Afrika utgör kvinnor 52 % av den totala befolkningen, men de bidrar till 75 % av jordbruksarbetet och producerar och säljer 60–80 % av livsmedlen. Den kvinnliga arbetskraften i Afrika söder om Sahara uppgick 2005 till cirka 73 miljoner personer, vilket motsvarade 34 % av de anställda inom den formella sektorn, men kvinnor stod endast för 10 % av inkomsterna och äger bara 1 % av tillgångarna (9) .

Även om handelsliberaliseringen har haft långsiktiga positiva verkningar för de flesta ekonomier, kan den också ha kortsiktiga negativa konsekvenser för sårbara grupper, särskilt fattiga kvinnor (10) . Olika sektorer av ekonomin kan ha betydande verkningar för jämställdheten. Otillräcklig infrastruktur kan t.ex. försvåra flickors skolgång genom att transportmöjligheterna är osäkra, eller om avsaknaden av närliggande vattenkällor ”tvingar” föräldrarna att utnyttja flickor till hushållsarbete.

Ökat medinflytande för kvinnor är en mycket viktig aspekt för en god samhällsstyrning . I många länder tenderar kvinnor fortfarande att vara uteslutna från beslutsfattande positioner. Lagstiftning som garanterar lika rättigheter (11) för alla kvinnor och män är av avgörande betydelse och måste genomföras om man skall kunna skydda kvinnors grundläggande mänskliga rättigheter, minska fattigdomen och öka den ekonomiska tillväxten. Kvinnor har en viktig roll att spela i konfliktsituationer och bör, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (12), vara fullt delaktiga i de fredsbyggande insatserna.

När det gäller tillgång till utbildning (13) är kvinnor och män fortfarande inte jämställda. 57 % av de barn som är i skolåldern, men inte går i skolan, är flickor (14) , och nästan två tredjedelar av världens analfabeter är kvinnor (15) . Kvinnors och flickors möjligheter att öka sitt ekonomiska och sociala medinflytande genom att gå i skolan eller delta i produktion och verksamhet utanför hemmet begränsas av deras ansvar för de dagliga sysslorna i hemmen.

På hälsoområdet är ett av problemen kvinnors begränsade tillgång till grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster. Det viktigaste område där bristen på jämställdhet fortfarande är stor är området sexuell och reproduktiv hälsa och sexuella rättigheter. Ökade investeringar i sexuell och reproduktiv hälsa inte bara främjar en grundläggande mänsklig rättighet. Kvinnors förbättrade hälsa har också positiva verkningar för hela ekonomin. Många av de blygsamma framsteg som har gjorts i fråga om kvinnors hälsa under de senaste årtiondena hotas nu av hiv/aidspandemin. Den ökande andelen hivsmittade bland kvinnor och flickor ger dessutom anledning till stor oro (16).

Könsrelaterat våld är en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter och ett allvarlig hinder för uppnåendet av jämlikhet, utveckling och fred. Sexuellt våld är mycket ofta förenat med spridningen av hiv/aids. Handel med kvinnor är ett brott som har sina rötter i utbredd fattigdom, ojämlikhet, svag samhällsstyrning, väpnade konflikter och bristande skydd mot diskriminering.

En utförligare analys av ämnet bristande jämställdhet görs i bilaga II .

framsteg och utmaningar

Europeiska unionen har tagit betydande steg för att främja ökad jämställdhet både inom och utanför unionen. Jämställdhetsfrågor börjar bli en given del av dialogen med allt fler partnerländer och har allt oftare en plats i de överläggningar som EU för med det civila samhället. Detta har ökat medvetenheten hos våra utvecklingspartner om betydelsen av jämställdhet mellan kvinnor och män och ett ökat medinflytande för kvinnor och har i synnerhet gjort dem uppmärksamma på det samband som finns mellan ökad jämställdhet och fattigdomsminskning (17) . Därutöver har olika projekt och program som stöds av Europeiska kommissionen och EU:s medlemsstater lett till avsevärda framsteg i olika länder när det gäller uppnåendet av jämställdhetsmålet (18) . Under hela programplaneringsfasen för tionde Europeiska utvecklingsfonden (EUF 10) har kommissionen lagt särskild vikt vid att jämställdhetsperspektivet införs i strategierna för de enskilda länderna. Tydliga framsteg har också konstaterats i fråga om kapacitetsuppbyggnad, både i medlemsstaterna och inom kommissionen. (19)

Trots dessa framsteg återstår dock fortfarande stora utmaningar. Vi har fortfarande inte på långa vägar uppnått millennieutvecklingsmålen. Den första tidsfristen för uppnåendet av millennieutvecklingsmålet om jämställdhet i primär- och sekundärutbildningen senast 2005 kunde inte hållas. Inskrivningskvoten för flickor på sekundärskolenivå var i utvecklingsländerna i genomsnitt 89 % av kvoten för pojkar. Andelen kvinnor i arbeten med anständiga villkor är fortfarande mindre än andelen män, och en av tre kvinnor kommer under sin livstid att utsättas för någon form av könsrelaterat våld. Millennieutvecklingsmålen är dessutom främst inriktade på hälso- och utbildningsaspekterna av jämställdhetsfrågan och omfattar inte andra aspekter av jämställdhetens mångskiftande dimensioner (20) .

Flera viktiga sociala och kulturella faktorer lägger hinder i vägen för uppnåendet av jämställdhet mellan kvinnor och män. Således är bevekelsegrunderna för en förändring av den nuvarande maktfördelningen mellan kvinnor och män endast svaga inom traditionella samhällsstrukturer; särskilt för dem som har ett egenintresse av att bibehålla status quo . Det förklarar i viss mån varför specifika könsrelaterade åtgärder inte alltid ses som högprioriterade och varför könsrollsfrågan inte ges något större utrymme i de flesta landstrategier (21) .

Trots de avsevärda framsteg som har gjorts är det uppenbart att jämställdhetsperspektivet inte är fullt integrerat i landstrategier eller i EU:s praktiska utvecklingssamarbete. I den tematiska utvärderingen av jämställdhetsperspektivets integrering i EG:s utvecklingssamarbete med tredjeländer (2003) erkändes det konstruktiva arbete som Europeiska kommissionen har utfört, men slutsatsen var att de specifika politiska målen när det gäller uppnåendet av jämställdhet mellan kvinnor och män och en integrering av jämställdhetsperspektivet i EG:s utvecklingssamarbete inte varit så framgångsrika. Vidare konstaterades i rapporten att de ekonomiska medel som anslagits specifikt för att stödja integreringen av jämställdhetsperspektivet i utvecklingssamarbetet varit försumbara jämfört med de medel som anslagits för andra övergripande frågor. Många av rekommendationerna i utvärderingen förefaller fortfarande att gälla, både för kommissionen och för några av EU:s medlemsstater. (Se de nio viktigaste rekommendationerna i rapporten i bilaga IV ). (22)

En av EU:s främsta tillgångar när det gäller att främja jämställdhet mellan kvinnor och män i unionens yttre förbindelser är erfarenheten av bästa praxis i unionen. Jämställdhet erkänns av EU erkänd vara en grundläggande mänsklig rättighet och en nödvändig förutsättning för uppnåendet av EU:s mål när det gäller tillväxt, full sysselsättning och social sammanhållning. EU har därför gjort stora investeringar i jämställdhet genom bl.a. lagstiftning (23) , integrering av jämställdhetsperspektivet, specifika åtgärder för kvinnors utveckling, handlingsprogram samt dialog med arbetsmarknadens parter och med det civila samhället.

En genuin europeisk strategi bör upprättas på grundval av denna mångåriga erfarenhet och Europas unika ställning som en mångkulturell och vitt skiftande grupp av länder som, trots betydande skillnader i kultur och traditioner alla har det gemensamt att de ägnar stor uppmärksamhet åt frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män. Ett verkligt mål för EU bör vara att uppmuntra tredjeländer att ansluta sig till och genomföra internationella åtaganden, t.ex. handlingsplanen från Peking.

en eu-strategi för att snabbare uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män

Europeiska unionen står nu inför ett vägskäl när det gäller jämställdhetsfrågan inom ramen för utvecklingssamarbetet. Man har redan en ram och en politik för detta, så den viktigaste frågan nu är hur man skall kunna sörja för ett effektivt genomförande av de strategier och åtgärder som beslutas inom ramen för de nya biståndsformerna, så att de verkligen leder till en förbättring för kvinnor. Man skall vara medveten om att åtgärder som syftar till att öka jämställdheten inte bara ökar den sociala sammanhållningen och förbättrar skyddet av kvinnors rättigheter, de har också en betydande inverkan på ekonomisk tillväxt, sysselsättning och fattigdomsminskning.

Mål

Den nya EU-strategin måste uppfylla två mål: att se till att integreringen av jämställdhetsperspektivet blir effektivare och att omorientera de specifika åtgärder som syftar till att öka kvinnors medinflytande i våra partnerländer. Om dessa mål skall kunna nås måste samarbetsstrategierna för jämställdhet och ett ökat medinflytande för kvinnor anpassas till de nya biståndsformerna, i första hand budgetstödet.

Effektiv integrering

För att integreringen av jämställdhetsperspektivet och ett ökade medinflytande för kvinnor skall bli effektivare måste förändringar ske på följande tre områden:

1. Politiska åtgärder

2. Frågan om jämställdhet och ett ökat medinflytande för kvinnor måste tas upp på dagordningen för politisk dialog på högsta nivå med partnerländerna (24) .

3. Utvecklingssamarbete

4. Den nyckelroll som kvinnor har för tillväxt och utveckling måste beaktas vid utarbetandet och genomförandet av samarbetsstrategier; bl.a. måste jordbruksstrategier och strategier för tryggad livsmedelsförsörjning klart syfta till att ta itu med de hinder som står i vägen för landsbygdens kvinnor och som bottnar i att dessa i vissa utvecklingsländer ansvarar för upp till 80 % av produktionen av baslivsmedel (25) .

5. När landstrategier och biståndsprogram utarbetas måste effektiva partnerskap upprättas och dialog och samråd inledas med viktiga aktörer (bl.a. myndigheter, forskningscentrum, universitet, det civila samhället och internationella organisationer).

6. Mekanismer för ömsesidigt ansvar måste inrättas som även omfattar jämställdhet och kvinnors ökade medinflytande, och det måste klargöras vilket ansvar olika aktörer har, t.ex. myndigheter, regionala näringslivsorganisationer, utvecklingsorgan, internationella institutioner, det civila samhället samt parlament och medier.

7. Indikatorer som mäter resultaten när det gäller uppnåendet av jämställdhetsmålen måste utarbetas och användas.

8. När det gäller budgetstöd bör jämställdhetsfrågorna beaktas genom att utbetalningar av medel avsedda för stimulansåtgärder knyts till jämställdhetsrelaterade indikatorer samtidigt som en högkvalificerad politisk dialog är nödvändig.

9. Uppbyggnad av institutionell kapacitet

10. Under bedömnings- och genomförandefaserna måste praktiska, moderna hjälpmedel utvecklas (26) .

11. Tillgången till information och bästa metoder måste förbättras och utbildning i jämställdhetsfrågor för partnerländerna och för anställda måste tillhandahållas.

Särskilda åtgärder för att öka kvinnors medinflytande

Med utgångspunkt i analysen i avsnitt 2 ovan har 41 åtgärder specifikt inriktade på jämställdhetsfrågor fastställts på följande områden:

- Samhällsstyrning (mänskliga rättigheter, ökat medinflytande för kvinnor i politiken, utveckling av indikatorer, kvinnors roll i konfliktsituationer och i situationer efter konflikter).

- Sysselsättning och ekonomisk verksamhet (kvinnors ökade ekonomiska och sociala medinflytande, sysselsättning, budgetanalys ur ett jämställdhetsperspektiv, förvaltning av offentliga finanser).

- Utbildning (avskaffande av skolavgifter, främjande av skolutbildning för flickor, förbättring av skolmiljön samt alfabetisering av vuxna).

- Hälsa (sociala skyddssystem, sexuell och reproduktiv hälsa samt sexuella rättigheter).

- Könsrelaterat våld (lagstiftning, skydd av offer, medvetandegörande genom medier, utbildning och fortbildning).

En vägledande förteckning över tänkbara åtgärder har upprättats och återfinns i bilaga III . Det rör sig om en exemplifiering som kan vara till hjälp när man skall fastställa lämplig programsammansättning för ett specifikt land eller en specifik region. Lämplig sammansättning kommer att beslutas från fall till fall efter en ingående analys av varje enskild situation.

Principen om egenansvar och de nya biståndsformerna

Ett viktigt inslag i Parisförklaringen är principen om att det mottagande landet skall ha ett egenansvar (”ägarskap”) för utvecklingssamarbetsinitiativen. Det har visat sig att när det gäller åtgärder som främjar jämställdhet mellan kvinnor och män och ett ökat medinflytande för kvinnor är det inte bara partnerländernas regeringar som skall ha ett egenansvar utan också de kvinnor som själva är mottagare. I praktiken innebär detta ofta att egenansvaret uppbärs av deltagande organisationer i det civila samhället och samhällsbaserade organisationer (27) . Stöd till organisationer i det civila samhället som verkar för jämställdhet är särskilt viktigt i de fall där antalet kvinnor aktiva i lokala eller centrala styresorgan eller parlamentet är begränsat. EU kommer därför att sträva efter att stödja inrättandet av sådana organisationer, där det inte finns några, och sörja för att det görs betydande investeringar i kapacitetsuppbyggnad i de organisationer som finns, men som behöver förstärkas, t.ex. när det gäller deras kapacitet att bedriva lobbyverksamhet och upplysningskampanjer och genomföra jämställdhetsanalyser eller deras kompetens i ekonomiska frågor.

EU kommer att försöka se till att det utvecklingsbistånd som syftar till att stödja en jämställdhetspolitik som länderna har ett egenansvar för kanaliseras effektivt, och kommer i det syftet att föra en fördjupad politisk dialog med partnerländernas regeringar och med viktiga icke-statliga aktörer. Stötestenar och behov inom varje land kommer att analyseras, så att ett genuint lokalt egenansvar kan etableras hos myndigheterna, i det civila samhället och bland givarna.

Det paradigmskifte som Parisförklaringen innebär avspeglas i de nya mekanismer för att tillhandahålla bistånd som nu föredras, t.ex. budgetstöd och sektorsövergripande strategier i stället för stöd till enskilda, fristående projekt. Användningen av budgetstöd förutsätter att vissa villkor är uppfyllda, t.ex. att en nationell eller sektoriell utvecklingsstrategi håller på att genomföras, att det finns ett makroekonomiskt reformprogram som stöds av större internationella givare (vanligtvis Internationella valutafonden) och att man har en tydlig reformvilja.

Budgetstöd kan bidra till uppnåendet av jämställdhetsmålet genom att utbetalningen av variabla delbetalningar knyts till förbättringar av könsuppdelade indikatorer, genom att systemen för förvaltning av offentliga finanser stärks och genom att en bredare dialog om partnerländernas politiska prioriteringar stimuleras.

Europeiska kommissionen och medlemsstaterna kommer att stödja arbetet med att utforma indikatorer och samla in relevanta uppgifter som kan visa förändringar i jämställdhetsmönstren och som utbetalningen av variabla delbetalningar kan knytas till.

Jämställdhetsfrågan i nationella strategier

Utarbetandet av strategidokument för fattigdomsminskning, nationella utvecklingsprogram eller landstrategidokument innebär en unik möjlighet att analysera kvinnors ställning i förhållande till mäns, fastställa könsrelaterade hinder för utveckling och tillväxt och utforma en jämställdhetspolitik för hela landet. Analysen av jämställdhetssituationen i ett land måste vara sektorsövergripande, och konsekvenserna för tillväxt och fattigdom måste klarläggas. EU kommer därför att, inom ramen för den nuvarande politiska dialogen med partnerländerna, sörja för att jämställdhetsfrågorna inkluderas i analysen av fattigdomsvariabler. Den politiska dialogen kommer att kompletteras med EU-bidrag för att förstärka de nationella myndigheternas kapacitet på jämställdhetsområdet. Man kommer därvid att lägga vikt vid att fattigdom inte enbart definieras som en brist på inkomst eller ekonomiska resurser utan även omfattar bristande jämlikhet när det gäller tillgång till och kontroll över samhällets materiella och icke-materiella tillgångar. Detta innebär att ett antal frågor kommer att tas upp på den politiska dagordningen, bl.a. följande:

- Antagande av ett bredare flerdimensionellt fattigdomsbegrepp, som inte enbart omfattar brist på pengar utan även brist på disponibel tid, en bedömning av de skiljaktiga effekterna av fattigdom för kvinnor och män samt främjande av teknik som kan minska bristen på disponibel tid.

- Enighet om att det civila samhället bör bidra till dialogen i policyfrågor och till utformning och uppföljning av strategidokument för fattigdomsminskning och bevaka att jämställdhetsperspektivet beaktas, samt enighet om att lämpliga åtgärder bör vidtas för kapacitetsuppbyggnad.

Behovet av jämställdhetsrelaterade indikatorer

Indikatorer behövs för att bedöma resultaten av integreringen av jämställdhetsperspektivet och av specifika åtgärder som vidtas för att öka jämställdheten (28) . De flesta av de indikatorer som för närvarande används tenderar att avspegla jämställdhetsproblemen på det sociala området. De flesta utvecklingsländer har få tillförlitliga indikatorer till sitt förfogande för att mäta förändringar i fråga om kvinnors förvärvssituation, oavlönade omsorgstjänster, medborgerliga rättigheter, våld mot kvinnor, arvsrätt, egendomsrätt och markutnyttjanderätt samt kvinnors representation och deltagande i beslutsfattande.

EU kommer därför att stödja utveckling och användning av jämställdhetsrelaterade indikatorer och en förstärkning av grundläggande statistik, så att det skapas förutsättningar för framsteg i fråga om alla jämställdhets- och medinflytandeproblem (29) . Bilaga VII innehåller en icke-uttömmande förteckning över tänkbara indikatorer på områdena utbildning, hälsa, styrelseformer, ökat medinflytande för kvinnor, sysselsättning, ekonomisk verksamhet, tidsanvändning samt våld mot kvinnor.

Strategier för upprättande av budgetar som beaktar jämställdhetsperspektivet

Budgetstödprogram används allt oftare som ett viktigt instrument för att tillhandahålla bistånd. Frågan är hur ökad jämställdhet skall kunna främjas med hjälp av sådana program. En förutsättning är att jämställdhetsperspektivet är integrerat i partnerländernas budgetar. Detta kräver följande:

- Att man i budgetprocessen på nationell och lokal nivå inriktar sig på att öka medvetenheten om jämställdhetsfrågor och att integrera jämställdhetsperspektivet.

- Att utgifter omprioriteras och program omorienteras inom olika sektorer, så att såväl jämställdhet som mänsklig utveckling uppnås.

- Att statliga intäkter och utgifter kontrolleras, så att det sörjs för att klyftorna mellan kvinnor och män faktiskt minskar.

Samordning och harmonisering med medlemsstaterna

Samordning som tar sikte på att uppnå största möjliga komplementaritet mellan EU-medlemsstaternas och kommissionens program är en avgörande faktor för att effektivt kunna främja jämställdhet mellan kvinnor och män i utvecklingssamarbetet. Kommissionen kommer även i fortsättningen att anordna regelbundna möten med medlemsstaternas experter på jämställdhetsområdet och tillsammans med medlemsstaterna sträva efter att öka inte bara samordningen i hela EU utan även harmoniseringen av den verksamhet som tar sikte på att främja jämställdhet mellan kvinnor och män i utvecklingssamarbetet. Prioritet kommer att ges åt att förstärka kommissionens och medlemsstaternas fackkunskap på jämställdhetsområdet, bl.a. genom fastställande och utbyte av bästa praxis. Utarbetandet av landstrategidokument och gemensamma biståndsstrategier kommer fortsatt att ha stor tyngd i strävandena efter ökad samordning och harmonisering. Dessutom kommer kommissionens delegationer och EU-medlemsstaternas ambassader att fortsätta att använda de samordningsmekanismer som står till förfogande för att genomföra jämställdhetsåtgärder ute på fältet.

EU:s åtgärder internationellt och regionalt

Det bilaterala samarbetet med partnerländerna på jämställdhetsområdet kommer att kompletteras med EU-åtgärder på internationell nivå. Om EU talar med en röst internationellt stärks dess roll som en viktig global aktör i utvecklingssamarbetet. Kommissionen och EU:s medlemsstater kommer aktivt att sträva efter ökad jämställdhet mellan kvinnor och män och ett ökat medinflytande för kvinnor i relevanta internationella forum. Särskilt viktigt är att jämställdhetsfrågorna, som idag främst rör områdena hälsa och utbildning, vinner insteg också på andra områden som inte omfattas av millennieutvecklingsmålen3.

Genom regionalt och interregionalt samarbete främjas informationsutbytet mellan medlemmarna i regionala organisationer av metoder, uppgifter, analyser och utbildning på jämställdhetsområdet. Kommissionen och medlemsstaterna kommer därför att fortsätta att främja regionalt samarbete på jämställdhetsområdet och samarbeta med befintliga regionala och internationella forum på detta område.

specifika åtgärder från kommissionens sida för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män

Europeiska kommissionens roll när det gäller att genomföra denna strategi kommer att innebära åtgärder på tre områden:

Programplanering för enskilda länder

Europeiska kommissionen kommer särskilt att sörja för att frågorna om jämställdhet och ett ökat medinflytande för kvinnor finns med i alla framtida landstrategier och regionala strategier (30) . Detta innebär att följande åtgärder kommer att vidtas:

- Interna hjälpmedel och riktlinjer för programplaneringen kommer att vidareutvecklas.

- Jämställdhetsperspektivet kommer att systematiskt bedömas i landstrategier och regionala strategier och i översynen efter halva tiden och den slutliga översynen av sådana strategier.

- Landstrategierna kommer att anpassas till resultaten av dessa bedömningar.

- Partnerskap kommer att upprättas med relevanta internationella organisationer som har betydande erfarenhet av att integrera jämställdhetsperspektivet i projekt och program. (31)

Tematiska program och andra finansiella instrument

Förutom medel från nationella eller regionala program står medel också till förfogande genom de fleråriga tematiska program som kommissionen har lagt fram inom ramen för budgetplanen 2007–2013. Det tematiska programmet ”Investera i människor” (32) har en ram för finansiering av EG-åtgärder som syftar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och ett ökat medinflytande för kvinnor. Genom detta tematiska program kommer EG-medel att ställas till förfogande inom följande huvudsakliga insatsområden:

- Åtgärder och upplysningskampanjer för att främja genomförandet av internationella åtaganden.

- Kapacitetsuppbyggnad för icke-statliga organisationer och sammanslutningar som verkar för ökad jämställdhet och kvinnors rättigheter.

- Förstärkning av myndigheternas statistiska kapacitet.

Tillgängliga medel kommer att fördelas med hjälp av förslagsinfordringar från organisationer som kan komma i fråga för stöd och genom direktavtal med utvalda partner.

Jämställdhet mellan kvinnor och män kommer också att stödjas genom tematiska program på miljöområdet (33) och på området tryggad livsmedelsförsörjning (34) samt inom ramen för det nya europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (35) och stabilitetsinstrumentet (36) .

Övervakning och uppföljning

De praktiska resultaten av denna nya EU-strategi måste följas upp. Europeiska kommissionen kommer därför år 2010, i syfte att utvärdera de framsteg som har gjorts och anpassa strategin till förändringarna på det internationella planet, att anordna ännu en internationell konferens om jämställdhet mellan kvinnor och män med deltagande av alla viktiga aktörer. Dessutom kommer en utvärdering efter halva tiden och en slutlig utvärdering av genomförandet av strategin att genomföras av en extern utvärderare år 2010 och i slutet av programcykeln för tionde Europeiska utvecklingsfonden. I samband med dessa utvärderingar kommer det även att göras en jämställdhetsinriktad budgetanalys av de projekt och program som har finansierats av gemenskapen, omfattande även en analys av allmänt budgetstöd i minst tolv utvalda pilotländer.

Kommissionens delegationer kommer, i nära samarbete med medlemsstaternas ambassader, även i fortsättningen att i sina årliga rapporter ha med en bedömning av hur jämställdhet har främjats och uppnåtts i partnerlandet. I avsnittet om jämställdhet i kommissionens ”Årsrapport om Europeiska gemenskapens utvecklingspolitik och om genomförandet av det externa biståndet” kommer man dessutom att fortsätta att offentliggöra alla uppgifter om de framsteg som har gjorts när det gäller uppfyllandet av jämställdhetsmålet. Kommissionen och medlemsstaterna kommer att undersöka möjligheten att införa ett gemensamt EU-system för årsrapportering som även omfattar en övervakning av i vilken omfattning jämställdhetsperspektivet har integrerats i EU:s utvecklingssamarbete.

slutsats

För att fattigdomen skall kunna utrotas krävs det att kvinnor och män får samma ekonomiska och sociala möjligheter och att de har tillträde till och kontroll över samhällets resurser på lika villkor. Om EU:s partner i utvecklingsländerna skall kunna göra några betydande framsteg mot uppnåendet av ökad jämställdhet måste EU dock systematiskt försöka att undanröja de hinder för detta som finns, både hos utvecklingsländerna själva och inbyggda i några av EU:s egna mekanismer för utvecklingssamarbete. Dessa problem kan endast lösas inom ramen för en fördjupad politisk dialog där jämställdhetsfrågorna har sin särskilda plats och som skapar möjligheter för EU att aktivt samarbeta med organisationer i det civila samhället och andra organisationer som verkar för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män i det berörda landet.

Det främsta instrumentet för att uppnå ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, en integrering av jämställdhetsperspektivet, måste användas på ett effektivare och mera konkret sätt, om vi skall kunna göra några verkliga framsteg mot jämställdhetsmålet. Det andra instrumentet, specifika målinriktade åtgärder , för att öka kvinnors medinflytande måste användas som ett komplement till integreringsåtgärderna och för att ta itu med viktiga strategiska frågor som får effekter för vissa utsatta gruppers välbefinnande och möjligheter. För båda instrumenten gäller att de måste tillämpas på ett sådant sätt att de avspeglar den unika sociala och kulturella situationen hos var och en av EU:s partnerländer i utvecklingssamarbetet. För att ett sådant tillvägagångssätt skall kunna stödjas måste frågan om jämställdhet, som hittills huvudsakligen varit inriktad på hälsa och utbildning, breddas och utvidgas till att omfatta även andra samarbetsområden.

Upplysningskampanjer kombinerade med stöd till kvinnogrupper och specifika åtgärder för att förändra kulturella, sociala och politiska mönster och den politiska och ekonomiska maktfördelningen är vägen framåt för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Helt klart blir detta en utmanande uppgift, men EU är fast beslutet att hjälpa sina partnerländer, så att de kan överbrygga alla hinder på denna viktiga väg.