EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52014DC0903
COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN CENTRAL BANK, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE, THE COMMITTEE OF THE REGIONS AND THE EUROPEAN INVESTMENT BANK An Investment Plan for Europe
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN, REGIONKOMMITTÉN OCH EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN En investeringsplan för Europa
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN, REGIONKOMMITTÉN OCH EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN En investeringsplan för Europa
/* COM/2014/0903 final */
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN, REGIONKOMMITTÉN OCH EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN En investeringsplan för Europa /* COM/2014/0903 final */
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL
EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH
SOCIALA KOMMITTÉN, REGIONKOMMITTÉN OCH EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN En investeringsplan för Europa
”Min första prioritering som kommissionens ordförande är att stärka
EU:s konkurrenskraft och stimulera investeringar som skapar arbetstillfällen.” ”Vi behöver smartare investeringar, mer fokus, mindre lagstiftning och
mer flexibilitet vid användningen av dessa offentliga medel [som finns tillgängliga
på EU-nivå].” ”Vi skulle kunna mobilisera upp till 300 miljarder euro i
ytterligare offentliga och privata investeringar i den reala ekonomin under de
kommande tre åren.” ”Fokusen i denna tilläggsinvestering ska ligga på infrastruktur,
framför allt bredband, energinät och transportinfrastruktur i industricentrum,
utbildning, forskning och innovation samt förnybar energi och
energieffektivitet.
Lejonparten bör riktas till projekt som kan hjälpa den unga generationen att
åter hitta [...] jobb.” (Ur de politiska
riktlinjer som Europeiska kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, lade
fram i Europaparlamentet den 15 juli 2014) 1.
En investeringsplan för Europa Europa är i ett
akut behov av en investeringsplan. Till följd av den ekonomiska och finansiella
krisen har investeringarna i EU minskat drastiskt sedan toppåret 2007, med
cirka 15 %.[1]
Den här nivån avviker från den tidigare utvecklingen. Under de kommande åren
kan vi endast skönja en viss återhämtning. Följden är att den ekonomiska återhämtningen,
jobbskapandet och den långsiktiga tillväxten och konkurrenskraften bromsas. Det finns ingen
enkel lösning och inte heller en enda lösning. Vårt handlingsutrymme begränsas
av en allmän osäkerhet när det gäller den ekonomiska situationen, de stora
offentliga och privata skulderna inom vissa delar av EU:s ekonomi och den
effekt som de har för gränserna på kreditriskerna. Samtidigt är sparandet högt
och, i motsats till situationen för några år sedan, den finansiella
likviditeten stor, och dessa kan mobiliseras. Dessutom har Europa stora
investeringsbehov och ekonomiskt bärkraftiga projekt i behov av finansiering.
Utmaningen är att använda sparmedlen och den finansiella likviditeten på ett
produktivt sätt för att stödja hållbara jobb och tillväxt i Europa. Åtgärder krävs
samtidigt på flera fronter, och vi måste se till både utbudssidan och
efterfrågesidan av ekonomin.[2]
Vad vi behöver är förtroende för ekonomin som helhet, en politik och ett
regelverk som är förutsägbara och tydliga, en effektiv användning av de knappa
offentliga resurserna, en tro på de ekonomiska möjligheterna i pågående
investeringsprojekt och en tillräcklig riskhanteringsförmåga för att uppmuntra
projektansvariga, locka till oss investeringar och privata investerare. Dessa
frågor måste tas upp av de offentliga myndigheterna på alla nivåer. Såväl
medlemsstaterna som de regionala myndigheterna har en klar roll att spela när
det gäller att främja nödvändiga strukturella reformer, visa budgetansvar,
skapa rättssäkerhet och stimulera investeringar till stöd för jobb och
tillväxt. Medlemsstater med ett finansiellt handlingsutrymme bör öka sina
investeringar. Medlemsstater med ett mer begränsat finansiellt handlingsutrymme
bör prioritera utgifter som gynnar investeringar och tillväxt i sina budgetar,
använda EU-medel i större utsträckning och skapa ett klimat som lockar
investeringar från privata aktörer. Mycket kan göras på nationell och regional
nivå. Kommissionen kommer tillsammans med de övriga institutionerna och
medlemsstaterna att styra och övervaka de framsteg som görs inom ramen för den
europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken. Investeringsplanen
är ett komplement till dessa insatser. Den kommer att basera sig på tre delmål
som stöder varandra. För det första, att mobilisera minst 315 miljarder
euro i ytterligare investeringar under de kommande tre åren, att öka de
offentliga resursernas inverkan och att locka privata investeringar. För det
andra, riktade initiativ för att se till att denna extra investering möter den
reala ekonomins behov. För det tredje, åtgärder som bidrar till större
förutsägbarhet på lagstiftningsområdet och avlägsnar hinder för investeringar,
vilket gör Europa mer attraktivt och ökar investeringsplanens inverkan. När det gäller de
första två delmålen lanseras investeringsplanen för Europa av kommissionen och
Europeiska investeringsbanken (EIB) gemensamt som strategiska partner. Målet
med planen är att mobilisera aktörer på alla nivåer. När det gäller det tredje
delmålet ämnar kommissionen föreslå åtgärder i sitt kommande arbetsprogram
liksom tillsammans med de övriga EU-institutionerna och medlemsstaterna inom
ramen för den europeiska planeringsterminen. Figur 1. En
investeringsplan för Europa Effekten av planen
ökar i takt med att fler aktörer ansluter sig: medlemsstater, nationella
utvecklingsbanker, regionala myndigheter och privata investerare. Alla har en
viktig roll att spela. Kommissionen är särskilt glad över det intresse som
planen väcker, vilket bevisats av det positiva stöd som planen fått på
europeisk och global nivå de senaste veckorna[3].
Ambitionen är att
mobilisera minst 315 miljarder euro i ytterligare offentliga och privata
investeringar i den reala ekonomin mellan nu och slutet av 2017.
Investeringsplanen införs utöver de befintliga åtgärderna och kommer att dra
största möjliga nytta av varje offentlig euro som mobiliseras genom nya och
befintliga instrument. Om vi handlar snabbt på planens alla områden kan vi till
och med ta in mer kapital än 315 miljarder euro och tillsammans nå mycket
mer än vad vi skulle göra om vi samordnade våra insatser. Till slut kommer
planen att arbeta för tre närliggande politiska mål: §
Att vända de negativa investeringstrenderna och
bidra till att stimulera jobbskapande och ekonomisk återhämtning utan att
belasta de nationella offentliga finanserna eller skapa nya skulder. §
Att ta ett avgörande steg framåt och möta de
långsiktiga behoven i vår ekonomi och öka vår konkurrenskraft. §
Att stärka den europeiska dimensionen när det gäller
humankapital, produktionskapacitet, kunskaper och fysisk infrastruktur med ett
särskilt fokus på de sammankopplingar som är viktiga för den inre marknaden. Vi måste agera
snabbt för att garantera snabba resultat som är hållbara på lång sikt. Europaparlamentet
deltar aktivt i utarbetandet av investeringsplanen, och Europeiska rådet
uppmanas att stödja den övergripande strategin vid sitt möte den
18–19 december 2014. Kommissionen och
EIB kommer att kontakta aktörer på alla nivåer i början av 2015. En noggrann
uppföljning ska garantera att den offentliga riskhanteringsförmågan utnyttjas
och förvaltas på ett sunt sätt och att målinriktade projekt skapar jobb och
ekonomisk tillväxt och ökar den europeiska konkurrenskraften. 2.
Att mobilisera minst 315 miljarder
euro i ytterligare investeringar på EU-nivå Det första delmålet
i planen är att mobilisera minst 315 miljarder euro i extra investeringar
under de närmaste tre åren. Vårt förslag baserar sig enbart på insatser på
EU-nivå:
kommissionen uppmanar medlemsstaterna och övriga ekonomiska aktörer att ansluta
sig till detta initiativ och att komplettera det. För att vi snabbt ska kunna
nå resultat kan den föreslagna åtgärden finansieras inom ramen för EU:s nu
gällande fleråriga budgetram 2014–2020. Delar av EU:s
budget måste därför användas på annat sätt, både på EU-nivå och på nationell
nivå. Huvudtanken är att öka riskhanteringsförmågan med hjälp av offentliga
medel för att uppmuntra projektansvariga och locka privatfinansiering till
bärkraftiga investeringsprojekt som annars inte skulle bli av. På så sätt kan
vi dra största möjliga nytta av EU:s offentliga medel. På EU-nivå kommer
vi därför att inrätta en ny europeisk fond för strategiska investeringar till
stöd för mer riskfyllda långsiktiga investeringar och garantera ökad tillgång
till riskkapital för små och medelstora företag och medelstora börsföretag[4]. På nationell nivå kan
en mer strategisk användning av de europeiska struktur- och
investeringsfonderna spela en avgörande roll. Europeiska
rådet uppmanas att stödja inrättandet av Europeiska fonden för strategiska
investeringar och att förbinda sig till en mer effektiv användning av de
europeiska struktur- och investeringsfonderna, framför allt genom att fördubbla
användningen av finansieringsinstrument. Det
förslag till rättsakt[5]
som behövs för att inrätta Europeiska fonden för strategiska investeringar bör
behandlas i snabb ordning av EU:s lagstiftare, Europaparlamentet och rådet, så
att den kan träda ikraft senast i juni 2015. 2.1. En ny
europeisk fond för strategiska investeringar En ny europeisk
fond för strategiska investeringar (Efsi) ska inrättas i partnerskap mellan
kommissionen och EIB för att dra nytta av bankens gedigna sakkunskap och dess
bevisade förmåga att nå resultat (se figur 2). Fonden kommer att inrättas som
en del av EIB-gruppen.[6] Jämfört med de
nuvarande strukturerna kommer fonden att ha en annorlunda riskprofil,
tillhandahålla ytterligare möjligheter till riskhanteringsförmåga och rikta in
sig på projekt med större samhälleligt och ekonomiskt värde samt komplettera de
projekt som för närvarande finansieras av EIB eller genom befintliga
EU-program. Vilka produkter som kan komma ifråga är ännu öppet och kommer att
anpassas efter marknadsbehoven. För att inrätta
Europeiska fonden för strategiska investeringar kommer en garanti på
16 miljarder euro att införas i EU:s budget till stöd för fonden. EIB
kommer att stå för 5 miljarder euro. Fonden kommer sålunda att starta med
en betydande eldkraft men den kan också utöka sin verksamhet senare.
Medlemsstaterna kommer direkt eller genom sina nationella utvecklingsbanker
eller liknande institut att kunna bidra till fonden med kapital. I samband med
utvärderingen av de offentliga finanserna inom ramen för stabilitets- och
tillväxtpakten kommer kommissionen att ställa sig positiv till sådana
kapitalbidrag till fonden. Privata investerare kan också ansluta sig till
fonden. Figur 2. Den
nya europeiska fonden för strategiska investeringar – inledande struktur
(enbart EU) EU-garantin backas
upp av befintliga EU-medel i den flexibilitetsmarginal som finns i EU:s budget,
Fonden för ett sammanlänkat Europa och Horisont 2020-programmet. Tack vare den
nya fonden kommer dessa EU-medel att ha större inverkan på realekonomin än vad
de annars skulle ha haft. Alla insatser inom ramen för Europeiska fonden för
strategiska investeringar ska omfattas av etablerade förfaranden för
godkännande av statligt stöd[7].
Fondens roll är att
garantera en ökad riskhanteringsförmåga och mobilisera extra investeringar,
särskilt från privata men också från offentliga källor, inom särskilda sektorer
och på särskilda områden. Dessa områden beskrivs nedan. Vi uppskattar att
fonden kan nå en multiplikatoreffekt på totalt 1:15 i reala investeringar i
ekonomin. Detta beror på att fonden står för riskhanteringen i början vilket
gör det möjligt att bevilja extra finansiering och locka fler investerare såsom
anges i figur 3. Detta innebär att varje euro som fonden erbjuder riskskydd åt
genererar i medeltal 15 euro i investeringar i den reala ekonomin som
annars inte hade uppstått. Multiplikatoreffekten på 1:15 är ett försiktigt
genomsnitt på grundval av tidigare erfarenheter av EU-program och EIB. Den
slutgiltiga multiplikatoreffekten kommer naturligtvis att bero på projektens
verksamhet och särdrag. Figur 3.
Fondens multiplikatoreffekt (genomsnitt baserat på erfarenhet) Som en jämförelse
kan nämnas att EIB:s kapitalökning 2012 hade en uppskattad multiplikatoreffekt
på 1:18 och att prognosen håller. Ett annat exempel är det nuvarande
lånegarantiinstrumentet för små och medelstora företag i Cosme-programmet där
varje 1 miljard euro i finansiering genererar minst 20 miljarder euro
i kapital för små och medelstora företag, det vill säga en multiplikatoreffekt
på 1:20. Fonden ska ha en egen
förvaltningsstruktur. Den ska förvaltas i enlighet med överenskomna
investeringsriktlinjer. Dess ledningsorgan ska se till att
investeringsriktlinjerna följs och att fondens prioriteringar och verksamhet
återspeglar dessa riktlinjer. En oberoende investeringskommitté godkänner
konkreta projekt på grundval av deras bärkraft och säkerställer att det
offentliga stödet inte utesluter eller tränger ut privata investeringar.
Projektansvariga och investerare kan dra nytta av EIB-gruppens yrkesmässiga
råd, erfarenhet och stöd. EIB-gruppen bidrar också med kunnig personal på
områden som produktutveckling, utarbetande och strukturering av
projektplanering, tekniskt stöd, finansieringskapacitet,
likviditetsförvaltning, aktiv styrning av balansräkningen, portföljförvaltning,
redovisning och rapportering. Om fonden inrättas
snabbt med ett startkapital på 21 miljarder euro på EU-nivå kan den
generera uppskattningsvis 315 miljarder euro i tilläggsfinansiering på tre
år. Effekten kommer att blir större om medlemsstaterna och de nationella
utvecklingsbankerna ansluter sig till fonden. 2.2. Den nya
fonden stöder långsiktiga investeringsprojekt Europeiska fonden
för strategiska investeringar ska stödja strategiska investeringar av europeisk
betydelse i infrastruktur, framför allt bredband, energinät och
transportinfrastruktur, särskilt i industricentrum, utbildning, forskning och
innovation samt förnybar energi och energieffektivitet. Inga tematiska eller
geografiska anslag får fastställas på förhand så att projekten väljs på sina
egna meriter och mervärdet av fonden kan maximeras. Fonden kommer att vara
flexibel, eftersom olika regioner har olika behov när det gäller att snabbt få
till stånd investeringar. Fondens verksamhet
på dessa områden ska komplettera EIB:s mer traditionella verksamhet och
pågående EU-program såsom Fonden för ett sammanlänkat Europa (för
infrastrukturinvesteringar) och Horisont 2020 (för innovation och forskning och
utveckling). Europeiska fonden för strategiska investeringar kommer att ge
större risktäckning för olika projekt och på så sätt avsevärt underlätta
privata investeringar i säkrare delar av projekten. Samtidigt som Europeiska
fonden för strategiska investeringar inrättas är det värt att notera att
viktiga finansieringskällor finns i de redan godkända arbetsprogrammen för
Fonden för ett sammanlänkat Europa och Horisont 2020 och att dessa medel blir
tillgängliga 2015 för finansiering av projekt. Dessutom kommer
EIB-gruppen att inleda verksamhet där den använder sina egna medel i början av
2015, och planen kommer på så sätt att få en flygande start. Europeiska fonden
för strategiska investeringar ska inte enbart finansiera individuella projekt
utan också stödja privata finansieringsstrukturer, t.ex. europeiska långsiktiga
investeringsfonder[8]
som inrättats av privata investerare och nationella utvecklingsbanker. På så
sätt kommer multiplikatoreffekten ytterligare att öka och effekten på ort och
ställe att bli största möjliga. Såsom föreslås i
figur 2 är avsikten att använda tre fjärdedelar av resurserna i Europeiska
fonden för strategiska investeringar för denna typ av verksamhet (som ska leda
till investeringar på uppskattningsvis 240 miljarder euro). 2.3. Den nya
fonden ska också stödja investeringar i små och medelstora företag och medelstora
börsföretag Dessutom ska Europeiska fonden för strategiska investeringar stödja
riskfinansiering till små och medelstora företag och medelstora börsföretag i
hela Europa och förlita sig på Europeiska investeringsfonden (EIF, en del av
EIB-gruppen) när det gäller det operativa genomförandet.[9] Dessa företag skulle på
så sätt undgå kapitalbrist och få tillgång till större direkta investeringar
och ytterligare garantier för kvalitativ värdepapperisering av lån till små och
medelstora företag. Det här är ett effektivt sätt att sätta fart på
jobbskapandet och tillväxten och rekryteringen av unga. EIF har stor erfarenhet av denna typ av verksamhet. Europeiska fonden
för strategiska investeringar ska sålunda användas till att trappa upp EIF:s
verksamhet och på så sätt också skapa nya kanaler för de nationella
utvecklingsbankerna att utveckla sin egen verksamhet på detta område. Dessa
insatser införs utöver de befintliga insatserna för små och medelstora företag
i program som Cosme och Horisont 2020. Dessa program kommer framför allt att
kunna tillhandahålla avsevärda resurser redan 2015. Såsom föreslås i
figur 2 kommer en fjärdedel av de resurser som Europeiska fonden för
strategiska investeringar har att användas för dessa ändamål (vilket leder till
investeringar på uppskattningsvis 75 miljarder euro). 2.4.
315 miljarder euro mobiliseras av Europeiska fonden för strategiska
investeringar – de europeiska struktur- och investeringsfonderna kan få ännu
större genomslag Mellan 2014 och
2020 kan 450 miljarder euro (630 miljarder euro inklusive den
nationella medfinansieringen) bli tillgängligt för investering som en del av de
europeiska struktur- och investeringsfonderna. Det är viktigt att
medlemsstaterna och regionala myndigheter drar största möjliga nytta av EU-fonderna
genom att fokusera på viktiga områden och utnyttja varje euro som investeras. Ett särskilt
effektivt sätt att öka fondernas genomslag är att använda
finansieringsinstrument i form av lån, kapitaltillskott och garantier i stället
för traditionella bidrag. För många offentliga myndigheter är dessa instrument
relativt nya, men de har stor potential och har visat sig nå resultat där de
sätts in. Inom ramen för planen bör medlemsstaterna åta sig att avsevärt öka
sin användning av innovativa finansieringsinstrument på nyckelområden,
såsom stöd till små och medelstora företag, energieffektivitet, informations-
och kommunikationsteknik, transport och FoU-stöd. Användningen av
finansieringsinstrument i de europeiska struktur- och investeringsfonderna
skulle på så sätt minst fördubblas för programperioden 2014–2020.[10] De medel som gjorts
tillgängliga via dessa instrument, i kombination med medel från andra
investerare och stödmottagare, ökar investeringarna i ekonomin, som en följd av
multiplikatoreffekten. Den slutgiltiga multiplikatoreffekten i ekonomin beror
på vilka projekt och instrument som använts. Vid sidan av det nya initiativet
för små och medelstora företag[11]
kan övriga finansieringsinstrument på EU-nivå samt standardinstrument användas
för att göra det lättare för förvaltningsmyndigheterna att använda
finansieringsinstrument. Kommissionen kommer att diskutera med de enskilda
medlemsstaterna om vilka praktiska åtgärder som måste vidtas och hur detta ska
ske. Ett separat övervakningssystem ska inrättas för att se vilka resultat som
nåtts. Under hela
programperioden 2014–2020 skulle den nya strategin leda till att närmare
30 miljarder euro avsätts för innovativa finansieringsinstrument med en
direkt hävstångseffekt som genererar ytterligare investeringar på
40–70 miljarder euro och med en ännu större hävstångseffekt i den reala
ekonomin. En försiktig uppskattning av den tilläggsinvestering som kan
mobiliseras 2015–2017 är 20 miljarder euro. Dessutom kan
medlemsstaterna och regionerna också öka EU-medlens multiplikatoreffekt genom
att öka den nationella medfinansieringen över de rättsliga minimikraven.
Eftersom de nationella offentliga medlen är begränsade kan privata medel stå
för denna ökning, något som redan är fallet i vissa medlemsstater.[12] För det tredje
uppmanas medlemsstaterna att använda de EU-medel som fortfarande finns
tillgängliga från programperioden 2007–2013 på bästa möjliga sätt och att se
till att de används fullt ut till stöd för investeringsplanen. Kommissionen
kommer att bistå med stöd och riktlinjer för detta. Slutligen uppmanas
medlemsstaterna att samarbeta med EIB för att dra största möjliga nytta av
befintliga nationella resurser eftersom EIB kommer att utveckla nya lån vid
sidan av genomförandet av investeringsplanen. 3.
Se till att finansieringen når den reala
ekonomin Det andra delmålet
i planen är att vidta riktade initiativ för att säkerställa att den extra
investeringsfinansiering som genereras motsvarar behoven i den reala ekonomin.
Extra offentliga och privata medel måste därför styras till bärkraftiga projekt
med ett verkligt mervärde för den europeiska sociala marknadsekonomin. Detta
gäller särskilt för den nya europeiska fonden för strategiska investeringar och
de europeiska struktur- och investeringsfonderna, men det är också en stor
utmaning för hela Europa. Huvudsyftet med
detta delmål är att införa en helt ny strategi för att identifiera och
förbereda investeringsprojekt i Europa genom att förbättra det sätt på vilket
privata och offentliga myndigheter ser på och skaffar information om
investeringsprojekt. Detta hänger nära samman med, men går utöver, frågan om
att identifiera projekt till ett värde av 300 miljarder euro som kan dra
nytta av ytterligare finansiering som diskuterades i det första delmålet i denna
plan. Europeiska
rådet uppmanas att stödja förslaget om att upprätta en förteckning över projekt
på EU-nivå och att stärka det tekniska stödet genom ett centrum för
investeringsrådgivning som ska inrättas före juni 2015. 3.1. En
förteckning över projekt kommer att fastställas på EU-nivå För vissa aktörer
är det största problemet inte bristen på finansiering utan en upplevd avsaknad
av bärkraftiga projekt. EIB, kommissionen och medlemsstaterna förvaltar
tillsammans en arbetsgrupp för investeringar som förväntas offentliggöra en
rapport före slutet av året. Såsom framgår av det inledande arbetet i
arbetsgruppen finns det flera potentiella bärkraftiga projekt som lämpar sig
för investering på EU-nivå. Privata investerare är ofta omedvetna om
potentialen i dessa projekt, och de är ovilliga att investera ensamma eftersom
projekten ofta är komplexa och det inte finns tillräckligt med information så
att de kan utvärdera riskerna ordentligt. Detta gäller särskilt för storskaliga
långsiktiga investeringar i infrastruktur. En investering görs
först då oberoende och transparenta utvärderingar gjorts som bekräftar att ett
projekt är ekonomiskt bärkraftigt och framför allt om det uppfyller alla
relevanta regelkrav och administrativa krav. Ökad insyn och en förståelse av riskerna
bidrar till att locka privata investeringar. Arbetsgruppen för
investeringar kommer, tillsammans med medlemsstaterna, att göra en första
utvärdering av potentiella bärkraftiga projekt av europeisk betydelse.
Kommissionen anser att detta arbete bör fortsätta på en mer permanent basis på
EU-nivå och bidra till att identifiera och locka till sig investeringsprojekt
av europeisk betydelse och regelbundet informera investerarna om hur färdiga de
olika projekten är. De nationella utvecklingsbankerna skulle kunna bidra till
detta arbete. I detta sammanhang
bör en förteckning över investeringsbara projekt av europeisk betydelse
utarbetas.[13]
Projektförteckningen ska vara dynamisk och basera sig på några enkla och
erkända ekonomiska kriterier. Det ska vara möjligt att lägga till och ta bort
projekt från förteckningen. Detta innebär inte att alla projekt på den
europeiska förteckningen bör eller kommer att finansieras enligt planen eller
av den nya fonden, men den kommer att göra det möjligt för offentliga och privata
investerare att få tillgång till relevant och öppen information. Förteckningen
över utvärderade och outvärderade projekt bör offentliggöras på en webbplats
som i sin tur kan vara knuten till liknande förteckningar på nationell och
regional nivå. Med tiden kan detta
arbete leda till ett system för europeisk certifiering av bärkraftiga
investeringsprojekt som uppfyller vissa kriterier. Denna certifiering kan
därefter användas av EIB och nationella utvecklingsbanker för att locka privata
investerare. Detta skulle vara till nytta för att tillhandahålla en tydlig
”trovärdighetsmärkning” av europeiska investeringsprojekt. Detta är också i
linje med ansträngningarna på global nivå inom ramen för G20 rörande god praxis
för investeringsprojekt. 3.2. Ett centrum
för investeringsrådgivning som ska fungera som en gemensam kontaktpunkt kommer
att inrättas för att samla expertiskällor och stärka det tekniska stödet på
alla nivåer Många projekt och
projektansvariga i Europa letar fortfarande efter de finansieringskällor som är
mest anpassade efter deras behov. De behöver ibland vägledning i hur de ska
uppfylla kraven i lagstiftningen. En prioritering i investeringsplanen kommer
att vara att tillhandahålla ökat stöd till projektutveckling i EU genom att
bygga upp den sakkunskap som kommissionen, EIB, de nationella
utvecklingsbankerna och de europeiska struktur- och investeringsfondernas
förvaltningsmyndigheter har. Detta inbegriper
framför allt tekniskt stöd till projektstrukturering, användningen av
innovativa finansieringsinstrument på nationell och europeisk nivå och
användningen av offentligt-privata partnerskap. En gemensam kontaktpunkt kommer
därför att inrättas dit alla frågor om tekniskt stöd ska styras. Kontaktpunkten
blir ett centrum för investeringsrådgivning som ska fokusera på tre målgrupper:
projektansvariga, investerare och offentliga förvaltningsmyndigheter.
Centrumet ska upplysa om vilket som är det lämpligaste rådgivande stödet
(EIB-gruppen, de nationella utvecklingsbankerna eller andra internationella
finansinstitut) för en viss investerare. Det nya centrumet
kommer att bygga på framgångsrika redan tillgängliga instrument, som
Jaspers-programmet, som kommer att uppdateras och utvidgas, och den nya
rådgivningsplattformen för användning av innovativa finansieringsinstrument,
Fi-kompassen (FI-Compass). Centrumet ska utvecklas av EIB-gruppen i nära
samarbete med de nationella utvecklingsbankerna och liknande institut i Europa
och göra det möjligt för dem att samarbeta i större utsträckning inom ett nätverk. 3.3.
Samarbete med aktörer på europeisk, nationell och regional nivå Med stöd av
nationella och regionala myndigheter ska kommissionen och EIB samarbeta med
investerare, projektansvariga och institutionella aktörer för att främja
viktiga investeringsprojekt och garantera att rätt projekt får tillgång till
rätt finansiering. ”Investera i Europa-seminarier” kommer att anordnas på
nationell, transnationell och regional nivå där man tillsammans med EIB tar sig
an särskilda utmaningar. Fokus ligger på att locka privata och offentliga
projektansvariga samt privata investerare, öka kunskapen om EU:s
finansieringsinstrument, öka riskhanteringsförmågan för Europeiska fonden för
strategiska investeringar och öka synergierna mellan de nationella systemen och
EU-systemen. 4.
Ett bättre investeringsklimat Det tredje delmålet
i planen består i att öka förutsägbarheten på lagstiftningsområdet, avlägsna
hinder för investering i Europa och ytterligare stärka den inre marknaden genom
att skapa optimala villkor för investeringar i Europa. Den inre marknaden är
Europas största strukturella reform. Det är mycket som
kan göras i medlemsstaterna. Kommissionen och de övriga EU-institutionerna
kommer att styra och följa de framsteg som görs inom ramen för den europeiska
planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken. På EU-nivå
kommer kommissionen att kort presentera sina prioriterade initiativ i sitt
arbetsprogram för 2015, och de första insatserna kommer att göras under de
närmaste veckorna. Europeiska rådet
uppmanas att stödja den övergripande strategin, och Europaparlamentet och rådet
bör, i sin egenskap av EU:s lagstiftare, se till att de kommande
lagstiftningsåtgärderna som är nödvändiga för att förbättra regelverket för
investeringar snabbt antas. 4.1. Enklare,
bättre och mer förutsägbara lagar på alla nivåer Optimala ramvillkor
för företagsamhet på hela den inre marknaden är nödvändiga för att
investeringarnas fulla potential ska kunna frigöras i Europa. Reglerna, både
nationella och på EU-nivå, behöver vara enkla, tydliga, förutsägbara och
stabila för att uppmuntra investeringar på längre sikt. Insatserna för att
minska byråkratin och förenkla lagstiftningen är fortfarande långsamma och
ojämnt fördelade, trots avsevärda insatser från unionens och medlemsstaternas
sida. Detta är särskilt problematiskt för de små och medelstora företagen som
skapar jobb och är ryggraden i Europas ekonomi. Tillväxtvillkoren måste därför
förbättras så att investeringsprojekt kan ha framgång och pengar som beviljats
strategiska investeringar i den här planen, men även på andra områden, används
effektivt. Både
medlemsstaterna och EU-institutionerna bär ansvaret för att lagstiftningen
förbättras. Här är det inte fråga om avreglering utan om smart lagstiftning som
gagnar både medborgarna och företagen. Syftet med den smarta lagstiftningen är
att minska onödig byråkrati, förbättra affärsklimatet, särskilt för de små och
medelstora företagen, se till att de lagar som behövs är enkla, klara och
ändamålsenliga. Den går också ut på att förbättra de nationella utgifternas och
skattesystemens effektivitet och den offentliga förvaltningens kvalitet på alla
nivåer. Medlemsstaterna är även ansvariga för att EU-rätten införs fullt ut i
tid. De måste se till att införlivandeåtgärderna är så enkla, klara och
obyråkratiska som möjligt. Mer byråkrati, det vill säga, nationell
överreglering måste därför undvikas då EU-lagarna införlivas i den nationella
lagstiftningen. Kommissionen har
gjort bättre lagstiftning till en av sina viktigaste prioriteringar för detta
mandat. Prioriteringen kommer redan att synas i kommissionens arbetsprogram för
2015. Kommissionen kommer ytterligare att stärka sin övergripande strategi för
bättre lagstiftning 2015 och ge den nya impulser. Lagstiftningen bör avlägsna
hinder för tillväxt, låta nya möjligheter blomstra, minimera kostnaderna och
garantera ett hållbart samhälle och en hållbar miljö. Kommissionen ska särskilt
öka insatserna inom ramen för programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet
och resultat (Refit). Kommissionen kommer att samarbeta med EU:s lagstiftare
för att garantera att den föreslagna förenklingen av lagarna också genomförs i
verkligheten. 4.2. Nya
källor till långsiktig finansiering, inklusive steg mot en kapitalmarknadsunion De senaste reformerna
av EU:s finansiella lagstiftning och fullbordandet av bankunionen kommer att
bidra till att utveckla en öppen, säker, ansvarsfull och motståndskraftig
finanssektor som bidrar till stabilitet och förtroende. Investeringarna
är dock fortfarande starkt beroende av bankförmedling. Den långsiktiga
finansieringen för infrastruktur är fortfarande begränsad. Många små och
medelstora företag har fortfarande begränsad tillgång till finansiering, och
arbetet med att främja kapitalets fria rörlighet inom EU måste fortsätta. Inrättandet av
kapitalmarknadsunionen kommer så småningom att minska fragmenteringen på EU:s
finansmarknad. Finansieringen till små och medelstora företag och långsiktiga
projekt kommer sålunda att breddas, och bankernas finansiering kommer att
kompletteras med mer utvecklade kapitalmarknader. En verklig inre
kapitalmarknad bidrar till att minska kostnaderna för finansiering i resten av
ekonomin. Kapitalmarknadsunionen är därför en viktig medellång till långsiktig
faktor i denna plan. Ett brett samråd i
början av 2015 kommer att bidra till att ytterligare utveckla och prioritera de
viktigaste åtgärdsområdena för att avlägsna hinder för investeringsfinansiering
och framsteg i riktning mot kapitalmarknadsunionen. De viktigaste
åtgärderna på kort sikt är följande: §
Att före slutet av 2014 anta den föreslagna förordningen
om europeiska långsiktiga investeringsfonder. Målet är att fonderna ska
kunna tas i bruk i mitten av 2015 som nyttiga redskap för investeringar i
långsiktiga projekt. Fonderna kan också spela en roll som en extra motor för
offentliga eller offentlig-privata investeringar i resten av ekonomin. §
Att återuppliva marknader för värdepapperisering
av hög kvalitet[14],
utan att upprepa de misstag som gjordes före krisen. Kommissionen ska undersöka
vilket som är det bästa sättet att lägga fram kriterier för en enkel, öppen och
enhetlig värdepapperisering som skulle bygga på aktuella åtgärder inom
försäkrings- och banksektorn och internationellt arbete på detta område. En
återupplivning av denna tillgångsklass bidrar till att utveckla en djup och
likvid andrahandsmarknad, lockar till sig fler investerare och förbättrar
fördelningen av finansieringen till de områden där den bäst behövs. §
Att undersöka hur man kan åtgärda den nuvarande
avsaknaden av standardiserad kreditinformation om små och medelstora företag
och fortsätta arbetet på detta område samt förbättra informationen om
planeringen av infrastrukturprojekt och deras kredithistoria. §
Att tillsammans med den privata sektorn undersöka
de bästa möjligheterna att sprida den framgång som ordningarna för privata
placeringar har haft på vissa europeiska marknader till andra delar av EU §
Att se över befintliga initiativ, t.ex.
prospektdirektivet, för att göra den administrativa bördan mindre betungande
för små och medelstora företag och göra det lättare för dem att uppfylla
noteringskrav. 4.3. Skapa
mer likvärdiga förutsättningar och avlägsna hinder för investeringar på den
inre marknaden Resoluta insatser
behövs för att dra största möjliga nytta av den inre marknaden och göra den
till en språngbräda för företag. Även om vissa åtgärder är mer långsiktiga än
andra är förbättrade ramvillkor för sysselsättning, tillväxt och investering en
integrerad del av investeringsplanen. Följande områden är särskilt viktiga på
kort och medellång sikt:
Energi- och transportsektorerna är
viktiga delar av den inre marknaden, och genomförandet av de senaste
reformerna måste påskyndas. Den europeiska energiunionen kommer att
vara av central betydelse i detta sammanhang. Det tredje energipaketet
måste genomföras fullt ut. Bestämmelserna för gränsöverskridande
energihandel är fortfarande mycket splittrade. I somliga medlemsstater
förekommer det fortfarande prisreglering i återförsäljarledet vilket
snedvrider marknaden, och detta måste åtgärdas. Kommissionen kommer även
att vidta nödvändiga åtgärder för att följa upp den senaste tidens beslut
om klimat- och energiramen för 2030.
Strukturreformer
för att avlägsna hinder för investeringar i transportinfrastrukturer
och transportsystem, särskilt med en gränsöverskridande dimension,
behöver genomföras snarast. Målen för det gemensamma europeiska luftrummet
bör garanteras så att vi kan dra full nytta av den inre marknaden.
Dessutom bör det fjärde järnvägspaketet antas och genomföras snabbt.
§
Europa behöver utveckla en verkligt sammankopplad
digital inre marknad, bland annat genom snara och ambitiösa
lagstiftningsåtgärder på områdena uppgiftsskydd och telekomlagstiftning och
genom att modernisera och förenkla upphovsrätts- och konsumentregler för
näthandel och digitala köp. Den digitala inre marknaden bör inge förtroende för
och säkerhet vid transaktioner online, kompatibilitet mellan olika tekniska
lösningar och tillgång till digitala resurser och digital infrastruktur (bl.a.
handlingslinjer som rör spektrumlicenser). Den inre marknaden bör vara öppen
för nya affärsmodeller samtidigt som det säkerställs att väsentliga allmänna
intressen tillgodoses. Konsumenter bör ges fri tillgång till onlineinnehåll och
onlinetjänster över hela Europa utan att diskrimineras på grund av nationalitet
eller var de bor.
Tjänste- och produktmarknaderna blir
alltmer sammanflätade med varandra. Reformtakten behöver ökas i syfte att
ta itu med oproportionerliga krav på bolagsform, aktieägarkrav och tillståndskrav
samt för att förbättra det ömsesidiga erkännandet, framför allt inom
sektorer och yrken med stora möjligheter till gränsöverskridande handel. Effektiv
tillämpning av upphandlingsreglerna bör säkras på alla nivåer, liksom
främjandet av verktyg för e-upphandling.
För
att stimulera forskning och innovation skulle EU:s konkurrenskraft
dra nytta av färre hinder för kunskapsöverföring, fri tillgång till
vetenskaplig forskning och ökad rörlighet för forskare.
§
Åtagandet med våra internationella partner bidrar
till att främja öppna investeringsflöden. Internationalisering av de europeiska
företagen förbättrar deras konkurrenskraft. Investerare från länder utanför EU
kan spela en viktig roll när det gäller att stödja den europeiska ekonomin. 5.
Nästa steg Denna
investeringsplan är inte en engångsåtgärd utan en investeringsoffensiv som ska
fortsätta under de närmaste tre åren. Planen kommer att ändra den offentliga
politiken i grunden och de finansieringsverktyg som stärker basen för
investeringar i Europa så att största möjliga ekonomiska och samhälleliga
avkastning kan fås på varje euro som används. Den plan som vi
lägger fram idag är ett första steg i en ny riktning. Medlemsstaterna uppmanas
att ansluta sig till detta initiativ, bland annat genom att mobilisera mer
medel till Europeiska fonden för strategiska investeringar och fördjupa planens
inverkan på realekonomin. Snabba och effektiva insatser krävs på alla nivåer så
att kännbara effekter kan ses redan 2015. Kommissionen
uppmanar Europeiska rådet att stödja planen och alla dess delmål vid sitt möte
den 18–19 december 2014. Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och rådet
att i sin egenskap av EU:s lagstiftare snabbt vidta de lagstiftningsåtgärder
som behövs för att Europeiska fonden för strategiska investeringar fungerar
senast i juni 2015 och att snabbt följa upp de övriga aspekterna i planen. Regelbundna
genomgångar i Europaparlamentet, vid stats- och regeringschefernas möten, i
relevanta rådsformationer och tillsammans med Europeiska ekonomiska och sociala
kommittén och Regionkommittén står för det politiska ansvar som behövs för att
garantera att dessa initiativ ger resultat. Kommissionen och EIB kommer att
kontakta nyckelaktörer på nationell och regional nivå så att man kan göra en
målinriktad uppföljning och diskutera och ta fram särskilda lösningar. Planen grundar sig
på antagandet att inga ändringar görs till den fleråriga budgetramen eller att
EIB:s kapital inte kommer att öka. Beroende på framstegen kommer ytterligare
åtgärder att läggas fram i mitten på 2016. Detta kommer att ske samtidigt som
förberedelserna inför halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen. BILAGA 1 VILKA
ÄR DE TROLIGA KONSEKVENSERNA AV INVESTERINGSPLANEN?
BILAGA 2 HUR FUNGERAR DEN NYA FONDEN VID LÅNGSIKTIGA INVESTERINGAR? EIB = Europeiska
investeringsbanken BILAGA 3 HUR KAN
DEN NYA FONDEN STÖDJA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG OCH MEDELSTORA BÖRSFÖRETAG? EIF = Europeiska
investeringsfonden BILAGA 4
TIDSPLAN OCH MILSTOLPAR [1] I
vissa medlemsstater har nedgången varit ännu kraftigare. Detta gäller särskilt
för Italien (-25 %), Portugal (-36 %), Spanien (-38 %), Irland
(-39 %) och Grekland (-64 %). [2]
En fråga som Europeiska centralbankens ordförande Mario Draghi tog upp i sitt
tal i Jackson Hole den 22 augusti 2014.
Se http://www.ecb.europa.eu/press/key/date/2014/html/sp140822.en.html
[3]
Europeiska rådets slutsatser av den 23–24 oktober 2014 s. 8: ”Europeiska
rådet stöder den tillträdande kommissionens avsikt att lansera ett initiativ
för att mobilisera 300 miljarder euro i ytterligare investeringar från
offentliga och privata källor under perioden 2015–2017” och handlingsplanen
från G20-mötet i Brisbane av den 16 november 2014: ”Dessutom aviserade
EU i oktober ett stort initiativ för att mobilisera offentliga och privata
investeringar 2015–2017. Vi kräver ett snabbt genomförande av [dessa] paket”.
Se också det tal som Europeiska centralbankens ordförande Mario Draghi höll den
22 augusti 2014 i Jackson Hole, hänvisning i fotnot 2. [4] I
denna plan avses med medelstora börsföretag företag som har mellan 250
och 3 000 anställda. [5]
Rättsakten kommer troligen att vara en förordning som grundar sig på artiklarna
172, 182, 175.3 och eventuellt artikel 173 i EUF-fördraget. [6] Kommissionen och EIB är eniga om att fonden bör inrättas som en
särskild förvaltningsfond inom EIB.
Detta arrangemang garanterar att fonden snabbt kan inrättas och att den kan dra
nytta av den finansiering och sakkunskap om lån och riskhantering som finns i
EIB:s existerande strukturer. [7] I
syfte att garantera att infrastruktur- och projektinvesteringar som stöds av
detta initiativ överensstämmer med bestämmelserna för statligt stöd bör
projekten gälla icke tillgodosedda behov (alltså inte överlappa existerande
infrastruktur), inbegripa privat finansiering i så stor utsträckning som
möjligt och undvika att tränga ut privatfinansierade projekt. De projekt som
stöds bör i allmänhet vara öppna för alla användare, inklusive konkurrerande
operatörer, på rättvisa, skäliga och ändamålsenliga villkor för att undvika
hinder för marknadsinträde. För att öka effekten av dessa investeringar kommer
kommissionen att fastställa några huvudprinciper för utvärdering av statligt
stöd som ett projekt måste uppfylla för att få stöd från Europeiska fonden för
strategiska investeringar. Om ett projekt uppfyller kriterierna och får stöd
från fonden kommer samtliga nationella tilläggsstöd att utvärderas enligt ett
förenklat och påskyndat förfarande för utvärdering av statligt stöd där
kommissionens enda tilläggsuppgift är att kontrollera det offentliga stödets
proportionalitet (det vill säga, se till att överkompensation undviks). [8]
COM(2013) 462, för tillfället i trepartsförhandlingar mellan Europaparlamentet,
rådet och kommissionen. När förordningen trätt i kraft är den ett allmänt
EU-regelverk som ger fonder som specialiserar sig på långsiktiga investeringar,
t.ex. i infrastrukturprojekt eller små och medelstora företag, rätt att verka i
hela EU. På så sätt kan de locka investerare med en mer långsiktig
investeringshorisont. [9]
Stödet ska vara förenligt med kommissionens riktlinjer om statligt stöd till
riskfinansiering eller ska prissättas på marknadsvillkor. [10]
Medlemsstaterna rekommenderas därför att genom innovativa
finansieringsinstrument lämna en viss procentandel av anslagen i sina
partnerskapsavtal till de viktigaste investeringsområdena enligt följande:
50 % till stöd för små och medelstora företag, 20 % till åtgärder för
minskade koldioxidutsläpp, 10 % på området för informations- och
kommunikationsteknik, 10 % till hållbara transporter, 5 % till stöd
för forskning, utveckling och innovation och 5 % till miljö- och
resurseffektivitet. Att använda mikrokrediter för att bevilja förmånliga lån
kan också bidra till att främja egenföretagande och entreprenörskap och
utveckla mikroföretag. [11]
Initiativet för små och medelstora företag är ett finansieringsinstrument som
sammanför resurser från struktur- och investeringsfonderna, Cosme- och Horisont
2020-programmen, EIF och EIB. Initiativet erbjuder två olika produkter för att
förbättra finansieringen till små och medelstora företag – obegränsade
garantier till finansiella intermediärer och värdepapperisering av befintliga
låneportföljer. [12] På
grundval av vad som kan göras utan att den pågående programplaneringen av
fonderna avbryts kan uppskattningsvis ytterligare 26 miljarder euro i
tilläggsinvesteringar bli tillgängliga under programperioden 2014–2020. Dessa
medel är utöver den fördubblade användningen av finansieringsinstrument och
beaktas inte i bilaga 1. [13] Den 23–24 oktober
2014 välkomnade [Europeiska rådet] inrättandet av en arbetsgrupp, som leds
av kommissionen och Europeiska investeringsbanken, i syfte att fastställa
konkreta åtgärder för att stimulera investeringar, inklusive en
projektplanering med ett antal potentiellt bärkraftiga projekt av europeiskt
intresse som ska genomföras på kort och medellång sikt. [14]
Värdepapperisering är en finansiell metod som banker ofta använder och som går
ut på att de slår samman och omgrupperar olika typer av skulder, som t.ex.
bolån. Den kan användas till att finansiera tillgångar eller till att överföra
eller sprida risker.