4.4.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 100/6

(1)

Enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 (2) krävs att produkter med dubbla användningsområden omfattas av en effektiv kontroll när de exporteras från eller transiteras genom unionen, eller levereras till ett tredjeland som ett resultat av förmedlingstjänster som tillhandahålls av en förmedlare bosatt eller etablerad i unionen.

(2)

För att medlemsstaterna och unionen ska kunna fullgöra sina internationella åtaganden fastställs i bilaga I till förordning (EG) nr 428/2009 en gemensam förteckning över produkter med dubbla användningsområden som omfattas av kontroller i unionen. Beslut om produkter som är föremål för kontroll fattas inom ramen för Australiengruppen, systemet för kontroll av missilteknologi, Nuclear Suppliers Group, dvs. gruppen av länder som levererar kärnmaterial, Wassenaar-arrangemanget och konventionen om kemiska vapen.

(3)

Enligt i förordning (EG) nr 428/2009 ska förteckningen över produkter med dubbla användningsområden som anges bilaga I till den förordningen uppdateras i enlighet med de relevanta skyldigheter och åtaganden samt ändringar av dessa som medlemsstaterna har godtagit i egenskap av medlemmar i de internationella icke-spridningssystemen och överenskommelserna om exportkontroll, eller genom ratificering av relevanta internationella fördrag.

(4)

Förteckningen över produkter med dubbla användningsområden som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 428/2009 behöver uppdateras regelbundet för att säkerställa full överensstämmelse med internationella säkerhetsförpliktelser, garantera öppenhet och upprätthålla exportörernas konkurrenskraft. Förseningar när det gäller att uppdatera den förteckningen över produkter med dubbla användningsområden kan ha negativa effekter på säkerheten och de internationella ansträngningarna för icke-spridning samt på unionsexportörernas utövande av ekonomisk verksamhet. Ändringarnas tekniska art och det faktum att de ändringarna ska överensstämma med beslut fattade inom ramen för de internationella exportkontrollsystemen innebär att ett påskyndat förfarande bör användas för att ge de nödvändiga uppdateringarna i kraft i unionen.

(5)

Genom förordning (EG) nr 428/2009 införs unionens generella exporttillstånd som en av de fyra typer av exporttillstånd som finns att tillgå enligt den förordningen. Unionens generella exporttillstånd gör det möjligt för exportörer som är etablerade inom unionen att exportera vissa angivna produkter till vissa angivna destinationer i enlighet med villkoren i dessa tillstånd.

(6)

Bilaga II till förordning (EG) nr 428/2009 anger de av unionens generella exporttillstånd som för närvarande gäller i unionen. Utifrån beskaffenheten hos unionens generella exporttillstånd kan det finnas ett behov av att ta bort vissa destinationer från tillämpningsområdet för dessa tillstånd, särskilt om förändrade omständigheter visar att tillstånd för förenklade exporttransaktioner inte längre bör ges genom ett av unionens generella exporttillstånd för en viss destination. Ett sådant borttagande av en destination från tillämpningsområdet för ett av unionens generella exporttillstånd bör inte hindra en exportör från att ansöka om en annan typ av exporttillstånd enligt de relevanta bestämmelserna i förordning (EG) nr 428/2009.

(7)

I syfte att säkerställa regelbundna uppdateringar i rätt tid av den gemensamma förteckningen över produkter med dubbla användningsområden i överensstämmelse med de skyldigheter och åtaganden som medlemsstaterna har inom ramen för de internationella exportkontrollsystemen, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen med avseende på ändring av bilaga I till förordning (EG) nr 428/2009 inom tillämpningsområdet för artikel 15 i den förordningen. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå.

(8)

I syfte att möjliggöra en snabb reaktion från unionen på ändrade förhållanden när det gäller bedömningen av känsligheten i export inom ramen för unionens generella exporttillstånd, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändring av bilaga II till förordning (EG) nr 428/2009 rörande borttagandet av destinationer från tillämpningsområdet för unionens generella exporttillstånd. Med tanke på att sådana ändringar endast bör göras till följd av en bedömning om ökad risk för den aktuella exporten och att den fortsatta användningen av unionens generella exporttillstånd för denna export skulle kunna få en omedelbar negativ effekt på säkerheten i unionen och dess medlemsstater, får ett skyndsamt förfarande användas av kommissionen.

(9)

När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(10)

Förordning (EG) nr 428/2009 bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

I artikel 9.1 ska följande stycken läggas till:

”För att säkerställa att enbart transaktioner med låg risk omfattas av de av unionens generella exporttillstånd som anges i bilagorna IIa–IIf ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23a med avseende på att ta bort destinationer från tillämpningsområdet för dessa unionens generella exporttillstånd, om destinationerna blir föremål för sådana vapenembargon som avses i artikel 4.2.

När, i fråga om sådana vapenembargon, tvingande skäl till skyndsamhet kräver ett borttagande av särskilda destinationer från tillämpningsområdet för ett av unionens generella exporttillstånd, ska det förfarande som föreskrivs i artikel 23b tillämpas på delegerade akter som antas enligt denna punkt.”

2.

I artikel 15 ska följande punkt läggas till:

”3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23a med avseende på uppdatering av förteckningen över produkter med dubbla användningsområden i bilaga I. Uppdateringen av bilaga I ska utföras inom de ramar som anges i punkt 1 i den här artikeln. Om uppdateringen av bilaga I gäller produkter med dubbla användningsområden som också förtecknas i bilagorna IIa–IIg eller IV ska dessa bilagor ändras i enlighet därmed.”

3.

Följande artiklar ska införas:

”Artikel 23a

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ska ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 9.1 och 15.3 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den … (3). Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av femårsperioden. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 9.1 och 15.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det har offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.   En delegerad akt som antas i enlighet med artiklarna 9.1 och 15.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 23b

1.   Delegerade akter som antas enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge ingen invändning görs i enlighet med punkt 2. Delgivningen av en delegerad akt till Europaparlamentet och rådet ska innehålla en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.

2.   Såväl Europaparlamentet som rådet får invända mot en delegerad akt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 23a.5. I ett sådant fall ska kommissionen upphäva akten utan dröjsmål efter det att Europaparlamentet eller rådet har delgett den sitt beslut om invändning.”