52003DC0019

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET KOMMISSIONENS TREDJE RAPPORT TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET OM STATISTIK ÖVER ANTALET DJUR SOM ANVÄNDS FÖR FÖRSÖK ELLER ANDRA VETENSKAPLIGA ÄNDAMÅL I EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER

Innehåll

I. INLEDNING

II. STATISTIK

II.1. Allmänt

II.2. Uppgifter som lämnats av medlemsstaterna

II. 3. Rapportens utformning

DEL A: SAMMANSTÄLLNING OCH ÖVERSIKT AV UPPGIFTER FRÅN 1999

III.1. Resultat från EU-tabell 1: Arter och antal djur som använts

III.2. Resultat från EU-tabell 1: Använda djurs ursprung

III.3. Resultat från EU-tabell 2: Testningens syfte

III.4. Resultat från EU-tabell 3: Toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar per typ av produkt/användningsområde

III.5. Resultat från EU-tabell 4: Djur som använts för studier av sjukdomar

III.6. Resultat från EU-tabell 5: Djur som används vid produktion och kvalitetskontroll av produkter för human- och veterinärmedicinska ändamål samt tandvård

III.7. Resultat från EU-tabell 6: Ursprungsland för krav i lagstiftning om djur som används för toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar

III.8. Resultat från EU-tabell 7: Djur som använts i tester av toxicitet för toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar

III.9. Resultat från EU-tabell 8: Typ av tester av toxicitet för toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar

DEL B: UPPGIFTER OCH SAMMANFATTNING AV KOMMENTARER SOM LÄMNATS AV MEDLEMSSTATERNA

BELGIEN

DANMARK

TYSKLAND

GREKLAND

SPANIEN

FRANKRIKE

IRLAND

ITALIEN

LUXEMBURG

NEDERLÄNDERNA

ÖSTERRIKE

PORTUGAL

FINLAND

SVERIGE

FÖRENADE KUNGARIKET

I. INLEDNING

I enlighet med artikel 26 i direktiv 86/809/EEG [1] läggs genom denna rapport statistiska uppgifter fram för rådet och Europaparlamentet om antalet djur som använts för försök och andra vetenskapliga ändamål i EU:s medlemsstater.

[1] EGT L 358, 18.12.1986, s. 1.

Den första rapporten KOM(94) 195 slutlig, som offentliggjordes 1994, innehöll statistik över djur som använts i medlemsstaterna under 1991.

Den andra rapporten KOM(1999) 191 slutlig offentliggjordes 1999 och innehöll 1996 års statistik från medlemsstaterna [2].

[2] Bland annat uppgifter från Frankrike för 1997.

I slutet av 1997 nådde kommissionen en överenskommelse med myndigheterna i medlemsstaterna om att lämna uppgifter om djur som använts för försöksändamål i ett standardiserat format bestående av åtta harmoniserade statistiska tabeller. Eftersom uppgifterna för 1996 redan hade samlats in kunde endast ett fåtal medlemsstater lämna uppgifter i det nya överenskomna formatet till den andra rapporten.

För den tredje rapporten kom medlemsstaterna överens om att i så stor utsträckning som möjligt lämna uppgifter för 1999 i form av de ovan nämnda åtta harmoniserade statistiska tabellerna. I denna rapport kallas dessa "EU-tabeller". Fjorton medlemsstater lämnade uppgifter i enlighet med EU-tabellerna. Tyskland gjorde det däremot inte, på grund av en ändring som krävdes i de gällande förbundslagarna.

II. STATISTIK

II.1. Allmänt

Enligt artiklarna 13 och 26 i direktiv 86/809/EEG skall alla medlemsstater till kommissionen överlämna statistiska uppgifter angående djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål. I denna rapport finns uppgifter för 1999.

Enligt rådets resolution 86/C331/02 [3] får djur användas i försök för utbildningsändamål, men i de fall försökens syfte inte omfattas av direktivet, dvs. då det inte rör sig om försöksändamål eller vetenskapliga ändamål i den mening som avses i direktivet, skall medlemsstaterna i enlighet med resolutionen tillämpa nationella bestämmelser som är minst lika stränga som bestämmelserna i direktivet. Några av medlemsstaterna har därför i rapporten också tagit med djur som omfattas av denna resolution.

[3] EGT C 331, 23.12.1986, s. 2.

Genom denna rapport vill man ge en heltäckande översikt över antalet djur som använts för försöksändamål i gemenskapen under 1999. Eftersom föregående rapporter sammanställts med hjälp av icke-harmoniserade uppgifter var endast begränsade jämförelser med tidigare rapporters resultat möjliga.

Rapportens syfte är inte att dra slutsatser om eller tolka individuella uppgifter som lämnats av medlemsstaterna, utan att ge en allmän bild av läget på gemenskapsnivå rörande djur som används för försöksändamål. Medlemsstaternas kommentarer och tolkningar återfinns i rapportens andra del.

Den huvudsakliga skillnaden jämfört med tidigare rapporter är att uppgifterna som lämnats av medlemsstaterna nu omfattar långt fler tester och ändamål. Detta beror på införandet av de harmoniserade tabellerna. Försökens ändamål beskrivs mer detaljerat och tar med aspekter såsom lagstiftning samt typ av test kontra produkt. Detta möjliggör för första gången en mycket mer exakt och heltäckande bild på EU-nivå.

Användningen av de harmoniserade EU-tabellerna skall förenkla och öka jämförbarheten och den följande statistiska analysen. Man måste dock även ta hänsyn till att många laboratorier som lämnat uppgifter hade svårigheter att anpassa sig till den nya situationen, eftersom det var första gången som systemet tillämpades. Trots detta antas vissa brister kunna avhjälpas under de närmaste åren, och systemet kommer att fungera mer rutinmässigt.

Det totala antalet djur som använts för försöksändamål eller andra vetenskapliga ändamål under 1999 uppskattas till 9,8 miljoner. För 1996 [4] omfattade rapporterna totalt 11,6 miljoner djur. Även om det inte är möjligt att göra en statistiskt korrekt uppskattning av minskningen av antalet djur som använts sedan rapporten från 1996, ser man att det totala antalet hamnat under tiomiljonersgränsen, vilket indikerar en trend till minskning.

[4] Inklusive uppgifter från Frankrike för 1997.

Liksom i tidigare rapporter utgjordes den övervägande delen använda djur av gnagare och kaniner. 6,6 % av de djur som använts är växelvarma djur. För en mer utförlig beskrivning av fördelningen mellan olika grupper av arter hänvisas läsaren till kapitel III.1.2.

II.2. Uppgifter som lämnats av medlemsstaterna

Innan de statistiska uppgifterna undersöks noggrannare måste läsaren göras uppmärksam på de svårigheter som varit förknippade med insamlingen av uppgifter i form av de åtta EU-tabellerna.

Efter en preliminär sammanställning av uppgifterna upptäcktes vissa diskrepanser. Sambandet mellan vissa tabeller och deras totalsummor utgjorde ett verktyg för kvalitetskontroll. I vissa fall hade dessa samband uppenbarligen inte förståtts.

Det första sambandet är det totala antalet använda djur per art, kolumn 1.2 i EU-tabell 1, som delas upp per försöksändamål i EU-tabell 2. Det totala antalet i tabellerna 1 och 2 måste därför vara lika.

Det andra sambandet rör kolumn 2.6 i EU-tabell 2, "Djur som använts vid toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar", som delas upp per typ av produkt i EU-tabell 3, per krav i lagstiftning i EU-tabell 6, samt per typ av toxikologiska test i EU-tabell 7.

Ett tredje samband rör summan av kolumnerna 2.4 och 2.5 i EU-tabell 2 och totalsumman i EU-tabell 5.

Man bestämde sig för en konservativ regel rörande det totala antalet djur som använts i EU, tabeller 1 och 2, nämligen att genomföra beräkningarna på det högsta antalet djur som angivits per art. Metoden innebar ett relativt fel för det totala antalet använda djur i de 15 medlemsstaterna på högst 0,085 %. Detta resultat bekräftar en hög konsistens hos de uppgifter som lämnats av medlemsstaterna angående det totala antalet djur som använts för försöksändamål i EU under 1999.

Eftersom "djur som använts vid toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar", kolumn 2.6 i EU-tabell 2, delas upp i flera EU-tabeller med icke jämförbara parametrar var det inte möjligt att använda samma konservativa regel på EU-tabell 2 och tabellerna 3, 6 och 7. Med hjälp av totalsummornas differenser har ett relativt fel beräknats till godtagbara 0,39 %. Man måste dock komma ihåg att antalet djur som använts för toxikologiska bedömningar eller andra riskvärderingar endast utgör 10 % av alla djur som använts för försöksändamål.

De avvikande värden som vissa medlemsstater uppgav vad gäller det tredje sambandet resulterade i ett mycket högre relativt fel på 3,3 %. Som en konsekvens av detta beslöts att inga vidare slutsatser skulle dras utifrån uppgifterna i EU-tabell 5.

Sammanfattningsvis är konsistensen av de uppgifter som lämnats av medlemsstaterna god, med tanke på att det var första gången som ett nytt protokoll för inlämningen av uppgifter tillämpades.

II. 3. Rapportens utformning

Denna rapport är indelad i två delar:

A En sammanställning och översikt för hela Europeiska unionen av de statistiska uppgifter som lämnats av medlemsstaterna för 1999. Med hjälp av uppgifterna som lämnats av medlemsstaterna har en sammanslagen tabell beräknats för varje EU-tabell. Denna återfinns i början av respektive avsnitt.

B Uppgifter som lämnats av medlemsstaterna och en sammanfattning av medlemsstaternas kommentarer. Läsaren uppmanas att notera att numreringen av tabeller och figurer i rapportens del A följer EU-tabellernas numrering och inte kapitelnumren.

DEL A: SAMMANSTÄLLNING OCH ÖVERSIKT AV UPPGIFTER FRÅN 1999

III.1. Resultat från EU-tabell 1: Arter och antal djur som använts

III.1.1. Uppgifter

Fjorton medlemsstater rapporterade det totala antalet djur som använts för försöksändamål per art i samma format som EU-tabell 1. En medlemsstat rapporterade uppgifter i enlighet med samma format som Europarådets statistiska tabell.

De olika arter av djur som använts för försöksändamål eller andra riskvärderingar som rapporteras i Europarådets tabell 1 liknar dem i EU-tabell 1. Skillnaden är att Europarådets tabell visar följande fyra artgrupper:

- Guldhamstrar + andra gnagare

- Västapor + östapor

- Getter och får

- Vaktlar + andra fåglar

Tabell 1.1 i denna rapport visar en sammanslagning av de uppgifter om antalet djur som använts för försöksändamål per art, som har lämnats av gemenskapens femton medlemsstater.

Det totala antalet djur som använts under 1999 uppskattas till 9 814 171.

III.1.2. Behandling och tolkning av uppgifter

En medlemsstat lämnade uppgifter i Europarådets format. För att inkludera dessa uppgifter i den totala utvärderingen och den följande grafiska analysen av antalet djur som använts av de 14 övriga medlemsstaterna, var man tvungen att först göra samma gruppindelning som ovan av dessa medlemsstaters uppgifter.

För en bättre grafisk presentation av resultaten delades arterna upp i ytterligare djurklasser.

Tabell 1.2 visar klasser av djur som använts för försöksändamål.

Figur 1.1 visar andelen djur i procent per djurklass.

>Hänvisning till>

Möss och råttor är de arter som använts mest. Gnagare och kaniner utgör majoriteten av djur med 86,9 %.

Användningen av växelvarma djur har minskat signifikant jämfört med föregående rapport (12,9 %), men står fortfarande för 6,6 % av alla använda arter.

I gruppen artio- och perissodactyla ingår hästar, åsnor och korsningar (perissodactyla) samt grisar, getter, får och nötkreatur (artiodactyla). Denna grupp motsvarar endast 1,25 % av det totala antal försöksdjur som använts.

Karnivorer utgör 0,36 % av det totala antalet djur som använts och primater mindre än 0,1 % av de djur som använts under 1999.

Tabell 1.3: Jämförelse av resultaten från 1996 och 1999

>Plats för tabell>

(*) 14 länder anger siffror för 1996, ett land för 1997

Tabell 1.1: Totalt antal djur som använts för försöksändamål i EU:s medlemsstater

Uppgifter från 1999

>Plats för tabell>

* Det högsta antalet djur av kolumn 1.2 och 2.10

Tabell 1.2: Typ av djur som använts för försöksändamål i EU:s medlemsstater

Uppgifter från 1999

>Plats för tabell>

* Det högsta antalet djur av kolumn 1.2 och 2.10 (se även tabell 1.1)

(1) = Reptiler + groddjur + fisk

(2) = Vaktlar + andra fåglar

(3) = Hästar, åsnor och korsningar + grisar + getter och får + nötkreatur

(4) = Katter + hundar + frettar + andra karnivorer

III.2. Resultat från EU-tabell 1: Använda djurs ursprung

III.2.1. Uppgifter

EU-tabell 1 visar inte enbart det totala antalet djur som använts i medlemsstaterna, utan det krävs även att uppgifter lämnas om vissa försöksdjurs ursprung. För EU-tabell 1 krävs också att medlemsstaterna lämnar uppgifter om antalet djur som återanvänds för försöksändamål.

De sammanslagna resultaten av EU-tabell 1 om ursprunget av vissa arter som använts för försöksändamål i de 14 medlemsstaterna visas i tabell 1.4.

III.2.2 Behandling och tolkning av uppgifter

Uppgifterna i kolumn 1.3 och 1.4 i tabell 1.4 i denna rapport har grupperats så att de motsvarar djur som kommer från gemenskapen.

Figur 1.2 visar den relativa andelen av djurens ursprung per art. (Ursprung behöver endast anges för vissa arter).

>Hänvisning till>

Huvuddelen av de vanliga arterna kommer alltså från gemenskapen. För vissa arter på grafens högra sida ser man dock en tydlig lutning mot icke-europeiskt ursprung. Det är viktigt att betona att stapeln för apor endast gäller 6 djur. De övriga staplarna gäller mellan 102 och 106 djur.

Tabell 1.4: Antal använda djur och deras ursprung

Uppgifter från 1999

>Plats för tabell>

Anmärkning 1: // Kolumn 1.5 avser endast de medlemsstater av Europarådet som i början av rapporteringsperioden är parter till konventionen ETS 123. Det behövs således en uppdaterad förteckning över dessa länder när denna kolumn skall fyllas i.

(Anmärkning 2: // Endast de arter vars ursprung måste anges finns med i tabellen)

Anmärkning 3: // Antalet djur som används igen i kolumn 1.7 skall inte räknas med under "Totalt" i kolumn 1.2.

III.3. Resultat från EU-tabell 2: Testningens syfte

III.3.1. Uppgifter

Fjorton medlemsstater rapporterade syftet med testerna i samma format som EU-tabell 2. En medlemsstat rapporterade uppgifter i enlighet med formatet hos Europarådets statistiska tabell.

De sammanslagna resultaten för 14 medlemsstater visas i tabell 2.1 i denna rapport.

III.3.2. Behandling och tolkning av uppgifter

Tabell 2.2 visar resultatet av de sammanslagna uppgifterna om syftet med de tester som utfördes i de 14 medlemsstaterna under 1999. För en bättre presentation av resultaten har vissa arter sammanfattats i grupper.

Tabell 2.2: Antal djur som använts för valda ändamål per art

>Plats för tabell>

Andelen i procent av antal djur som använts för valda ändamål visas i figur 2.1.

Tabell 2.1: Antal djur som använts i försök för valda ändamål Ändamål och art

>Plats för tabell>

>Hänvisning till>

Över 60 % av djuren har använts i forskning och utveckling inom human- och veterinärmedicin samt tandvård, och för grundläggande biologiska studier.

Produktion och kvalitetskontroll av produkter och utrustning för human- och veterinärmedicinska ändamål samt tandvård stod för 21 % av det totala antalet djur som rapporterades under 1999.

Toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar är den tredje stora försöksgruppen med 10 % använda djur.

Tabell 2.3: Jämförelse av resultaten från 1996 och 1999

>Plats för tabell>

* 13 Medlemsstater angav försökens syfte

Sedan EU-tabellerna infördes har uppdelningen av uppgifterna efter försökens olika ändamål förbättrats i medlemsstaterna. Det är värt att notera att ändamålet "Annat" har minskat från 17 % till 5 %.

Den tredimensionella figuren 2.2 visar antalet djur som använts för valda ändamål och art. Jämfört med 1996 års uppgifter kunde en mer detaljerad graf ritas som visar vilka arter som använts. Det allmänna mönstret för användning av gnagare och kaniner har inte förändrats märkbart (utom gällande detaljer per art). Gruppen växelvarma djur och fiskar har dock uppenbart använts i större utsträckning för grundläggande biologiska studier än under 1996.

>Hänvisning till>

III.3.3. Diagnosticering av sjukdomar

Kolumn 2.7 i EU-tabell 2 motsvarar en parameter som skulle kunna vara betydelsefull i framtiden med avseende på nya epidemier som bryter ut i gemenskapen. Tabell 2.4 visar antalet djur som använts i de 14 medlemsstaterna indelade i artgrupper.

Tabell 2.4: Klasser av djur som använts vid diagnosticering av sjukdomar

Gnagare + kaniner // 110781

Karnivorer // 221

Hästar, åsnor och korsningar (Equidae) // 96

Grisar (Sus) // 1500

Getter (Capra) // 214

Får (Ovis) // 1503

Nötkreatur (Bos) // 260

Halvapor + primater // 22

Fåglar (Aves) // 4107

Växelvarma djur // 21317

Växelvarma djur utgör 15,2 % av det totala antalet djur som använts vid diagnosticering av sjukdomar.

>Hänvisning till>

III.4. Resultat från EU-tabell 3: Toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar per typ av produkt/användningsområde

III.4.1. Uppgifter

Fjorton medlemsstater lämnade uppgifter om djur som använts för toxikologiska bedömningar eller andra riskvärderingar av produkter eller andra användningsområden.

De sammanslagna resultaten rörande djur som använts för toxikologiska bedömningar eller andra riskvärderingar (EU-tabell 3) i 14 medlemsstater visas i tabell 3.1 i denna rapport.

III.4.2. Behandling och tolkning av uppgifter

>Hänvisning till>

För första gången kan statistiken ge en representativ överblick över antalet djur som använts för försök rörande toxikologiska bedömningar eller andra riskvärderingar i de 14 medlemsstaterna, då uppgifterna delats upp per typ av produkt för vilken testerna har krävts.

Man måste komma ihåg att antalet djur som använts för toxikologiska bedömningar eller andra riskvärderingar endast utgör 10 % av alla djur som använts för försöksändamål.

Antalet djur som använts för toxikologiska bedömningar av produkter/ingredienser för djurfoder, för tillsatser i livsmedel, för kosmetika och för hushållen är mycket litet (4 %) jämfört med andra produkter eller användningsområden.

Produkter och utrustning för human- och veterinärmedicin samt tandvård upptar 54 % av grafens yta.

Den grupp produkter/ingredienser som faller under granskning genom myndigheter som arbetar med hälsosäkerhet och miljösäkerhet av kemiska produkter såsom industrikemikalier eller bekämpningsmedel står för 19 % av användningen av djur.

Ytterligare en viktig grupp är "andra" toxikologiska bedömningar (16 %).

Tabell 3.1: Antal djur som använts vid toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar Produkt och art

>Plats för tabell>

III.4.3 Art och produkttyp

För en tydligare presentation har vissa produkter i EU-tabell 3 sammanfattats i grupper, vilket även gäller vissa arter i tabell 3.2 i denna rapport.

Den tredimensionella grafen 3.2 visar antalet använda djur per djurklass och typ av produkt/användningsområde.

En intressant egenskap hos "potentiella eller faktiska miljöföroreningar" är den karakteristiska tendensen att använda miljörepresentativa arter såsom fiskar och groddjur.

Tabell 3.2: Antal djur som använts vid toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar av produkter

>Plats för tabell>

>Hänvisning till>

III.5. Resultat från EU-tabell 4: Djur som använts för studier av sjukdomar

III.5.1. Uppgifter

Fjorton medlemsstater rapporterade uppgifter om djur som använts i tester för studier av sjukdomar hos människor och djur, jämfört med nio för 1996-1997.

De sammanslagna resultaten (EU-tabell 4) för 14 medlemsstater visas i tabell 4.1 i denna rapport.

III.5.2. Behandling och tolkning av uppgifter

Figur 4.1 visar den relativa andelen djur som använts i studier per typ av sjukdom.

Antalet djur som använts för studier av sjukdomar motsvarar 50,4 % av alla djur som använts för försöksändamål.

Under 1999 liknar användningen den som observerades 1996, med undantag för en minskning av antalet djur som använts för studier av cancer hos människor.

>Hänvisning till>

Tabell 4.1: Antal djur som använts i försök för studier av sjukdomar hos människor och djur

Huvudkategori och art

>Plats för tabell>

Tabell 4.2: Djur som använts för studier av sjukdomar per typ av djur

>Plats för tabell>

För att få fram resultaten i tabell 4.2 har arterna i tabell 4.1 sammanfattats i djurklasser. Den relativa andelen arter/djurgrupper som använts för studier har också beräknats per typ av sjukdom, och visas i den nedre delen av tabell 4.2.

>Hänvisning till>

Stapelns övre del visar den relativa andelen djur som använts för studier av sjukdomar hos djur. För två djurgrupper, nämligen fåglar och växelvarma djur, är denna andel betydande. Vid de nationella experternas möte meddelades att många vacciner testas på dessa djurgrupper.

III.6. Resultat från EU-tabell 5: Djur som används vid produktion och kvalitetskontroll av produkter för human- och veterinärmedicinska ändamål samt tandvård

III.6.1. Uppgifter

Fjorton medlemsstater rapporterade uppgifter om djur som används vid produktion och kvalitetskontroll av produkter för human- och veterinärmedicinska ändamål samt tandvård.

Antalet djur som används vid produktion och kvalitetskontroll av produkter och utrustning för human- och veterinärmedicinska ändamål samt tandvård motsvarar 14 % av det totala antalet djur som används för försöksändamål.

De sammanslagna resultaten för de 14 medlemsstater som lämnat dessa uppgifter (EU-tabell 5) visas i tabell 5.1 i denna rapport.

På grund av variationer i de uppgifter som lämnats av medlemsstaterna analyseras inte uppgifterna i tabell 5.1 närmare.

Tabell 5.1: Antal djur som använts vid produktion och kvalitetskontroll av produkter och utrustning för human- och veterinärmedicinska ändamål samt tandvård

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

III.7. Resultat från EU-tabell 6: Ursprungsland för krav i lagstiftning om djur som används för toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar

III.7.1 Uppgifter

Fjorton medlemsländer lämnade uppgifter om ursprungsland för krav i lagstiftning om djur som används för toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar.

De sammanslagna resultaten för de 14 medlemsstater som lämnat dessa uppgifter (EU-tabell 6) visas i tabell 6.1 i denna rapport.

III.7.2 Behandling och tolkning av uppgifter

Figure 6.1

Andel djur som använts vid toxikologiska bedömningar eller andra riskvärderingar jämfört med krav i lagstiftning

>Hänvisning till>

Man ser att procentsumman av de enskilda kraven såsom i kolumn 6.2 till 6.5 motsvarar ett mycket lägre antal använda djur (31,3 %) än för de kombinerade kraven (53,7 %).

Tabell 6.1: Antal djur som använts vid toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

III.8. Resultat från EU-tabell 7: Djur som använts i tester av toxicitet för toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar

III.8.1 Uppgifter

Fjorton medlemsstater lämnade uppgifter om djur som använts i tester av toxicitet för toxikologiska bedömningar eller andra riskvärderingar av produkter.

De sammanslagna resultaten för de 14 medlemsstater som lämnat uppgifter om djur som använts i toxicitetstester (EU-tabell 7) visas i tabell 7.1 i denna rapport.

III.8.2. Behandling och tolkning av uppgifter

För en bättre presentation av resultaten har vissa toxicitetstest i tabell 7.1 sammanfattats i grupper i tabell 7.2 i denna rapport. Figur 7.1 visar ett tredimensionellt diagram över andelen använda djur per grupp av toxicitetstest

>Hänvisning till>

Akuta och subakuta toxicitetstest på försöksdjur är de mest använda testen (38 %). Tillsammans med subkronisk och kronisk toxicitet står korta och långvariga klassiska toxicitetstester för mer än hälften av användningen av försöksdjur för toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar under 1999.

Systemiska verkningar, särskilda verkningar (cancerogenicitet, mutagenicitet) och toxicitet med avseende på reproduktion utgör ungefär hälften av ovanstående procentandelar för klassisk toxicitet.

Miljötoxicitet motsvarar en liten andel.

Slutligen utgör "andra tester" utan närmare angivelser 19,5 %.

Tabell 7.1: Antal djur som använts vid toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar

Typ av test och art

>Plats för tabell>

Tabell 7.2: Grupper av vissa typer av tester på djur från tabell 7.1

>Plats för tabell>

III.9. Resultat från EU-tabell 8: Typ av tester av toxicitet för toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar

III.9.1 Uppgifter

De sammanslagna resultaten över typ av tester av toxicitet för toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar för de 14 medlemsstater som lämnat uppgifter (EU-tabell 8) visas i tabell 8.1 i denna rapport.

III.9.2 Behandling och tolkning av uppgifter

På grund av variationer hos uppgifterna beslöts att inga vidare slutsatser skulle dras av dessa resultat.

Tabell 8.1: Antal djur som använts vid toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar

Typ av test och produkt

>Plats för tabell>

DEL B: UPPGIFTER OCH SAMMANFATTNING AV KOMMENTARER SOM LÄMNATS AV MEDLEMSSTATERNA

BELGIEN

Kommentarer från de belgiska myndigheterna

Statistiska uppgifter som lämnats

De statistiska uppgifterna har lämnats av Ministère des Classes Moyennes et de l'Agriculture (Ministeriet för småföretag och jordbruk).

Allmänna kommentarer

1. Den rättsliga grunden för insamlingen av statistik i Belgien är det kungliga dekretet av den 14 november 1993 som fastslår att samtliga laboratorier varje år måste lämna sina statistiska uppgifter om användning av djur till veterinärmyndigheterna.

2. De statistiska uppgifterna för 1999 samlades in för första gången enligt Europeiska unionens standardiserade statistiktabeller. Inför insamlingen sändes riktlinjer ut till samtliga laboratoriechefer. Syftet var att precisera hur djur som används igen tas upp i tabellerna och att förklara sambanden mellan de olika tabellerna. Samtliga laboratorier som var verksamma 1999 lämnade sina statistiska uppgifter.

Särskilda kommentarer

1. Det är värt att notera att det totala antalet djur som används för forskning eller andra vetenskapliga ändamål har minskat med 47,87 % i Belgien under 1999 jämfört med 1996.

2. Mer exakt visar en jämförelse av uppgifterna från 1999 med siffrorna från 1998 följande trender:

2.1. Gnagare och kaniner utgör fortfarande den mest använda djurgruppen och används främst för "forskning, utveckling och kvalitetskontroll av produkter och utrustning för human- och veterinärmedicinska ändamål samt tandvård".

2.2. Den andra gruppen utgörs av växelvarma djur i grundläggande forskning, vid bedömning av miljötoxicitet och i livsmedelsforskning.

2.3. Det totala antalet djur som användes 1999 (790 089 djur) minskade med 5,6 % jämfört med 1998 (837 560 djur).

2.4. Antalet gnagare och kaniner ökade med 2,11 %.

2.5. Användningen av känsliga karnivorer minskar stadigt: antalet som används i försök har minskat med 20,8 % för hundar och 40,9 % för katter.

2.6. Antalet grisar ökade med 7,1 %, men annan tamboskap användes mindre (får 15,7 %, getter 7,1 %, nötkreatur 4,9 %, hästar och åsnor 11,1 %).

2.7. Antalet primater minskade med 41,7 %.

2.8. Antalet fåglar minskade med 64,2 %.

2.9. Vad gäller växelvarma djur användes 28,2 % färre under 1999.

Sammanfattningsvis kan vi notera två starka trender när det gäller användningen av djur i försök i Belgien. Den första trenden är en bekräftad minskning av användningen av hundar. Den andra är den minskade användningen av primater. Den sistnämnda minskningen beror på att färre primater används för vissa riskvärderingar av farmakologiska produkter.

TABELL 1: ANTAL ANVÄNDA DJUR OCH DERAS URSPRUNGSORT

Ursprung och art

>Plats för tabell>

Anmärkning 1: Kolumn 1.5 avser endast länder som är med i Europarådet och som vid början av rapporteringsperioden är anslutna till ETS 123-konventionen. Därför måste en uppdaterad lista över dessa länder användas när denna kolumn fylls i.

Anmärkning 2: Endast de vita fälten skall fyllas i.

Anmärkning 3: Antalet återanvända djur i kolumn 1.7 skall inte räknas med under "Sammanlagt" i kolumn 1.2.

TABELL 2: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR VALDA ÄNDAMÅL

Ändamål och art

>Plats för tabell>

TABELL 3: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Produkt och art

>Plats för tabell>

TABELL 4: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR STUDIER AV MÄNNISKO- OCH DJURSJUKDOMAR

Huvudkategori och art

>Plats för tabell>

TABELL 5: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID PRODUKTION OCH KVALITETSKONTROLL AV PRODUKTER OCH UTRUSTNING FÖR ANVÄNDNING INOM HUMANMEDICIN OCH TANDVÅRD SAMT VETERINÄRMEDICIN

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 6: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 7: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive art

>Plats för tabell>

TABLE 8: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive produkt

>Plats för tabell>

DANMARK

Statistiska uppgifter som lämnats

De statistiska uppgifterna har lämnats av Dyreforsøgstilsynet (Inspektionen för djurförsök).

Kommentarer från de danska myndigheterna

Ett djur tas med i statistiken när det för första gången används för försöksändamål. Djur som använts för försöksändamål under en period som sträcker sig längre tillbaka än 1 januari 1999 har dock inte tagits med i statistiken för rapporteringsåret.

Såsom följande sidor visar är det totala antalet försöksdjur som använts under 1999 323 444 stycken (av vilka 29 018 var "övriga ryggradsdjur", huvudsakligen fisk). Under många år har antalet djur som använts för försöksändamål varit konstant runt 350 000, med endast få avvikelser som under 1998 då antalet sjönk till 290 590. Denna plötsliga minskning kan ses som en slumpmässig variation, och den jämnas ut av siffrorna för 1997 och 1999 (380 322 respektive 323 444 djur).

Till skillnad från läget i Danmark har antalet använda djur minskat markant i flera andra europeiska länder de senaste två årtiondena. Enligt Inspektionen för försöksdjur (Dyreforsøgstilsynet) beror avvikelsen på att den danska läkemedelsindustrin har trappat upp sin verksamhet markant de senaste åren, delvis på grund av nystartade företag. Denna ökade aktivitet har dock inte följts av en motsvarande ökning av antalet djur som använts för försöksändamål. Till exempel meddelade ett stort danskt läkemedelsföretag att man de senaste åren lyckats genomföra en betydande del av sin utvecklingsrelaterade forskning med hjälp av nyutvecklade förfinade (alternativa) metoder, som tydligt minskat behoven av försöksdjur. Under 2000 uppskattar företaget att man kommer att använda runt 70 000 försöksdjur för utvecklingsrelaterad forskning. Om företaget hade varit helt beroende av de metoder som fanns tillgängliga 1990, skulle antalet försöksdjur som enbart detta företag kräver under 2000 uppgå till runt en miljon.

Uttryckt i siffror gäller den mest signifikanta variationen användningen av möss och råttor, som under 1999 var 260 544 djur, dvs. 81 %. Marsvin och kaniner står för 16 974 djur totalt (5 %). Antalet fiskar, totalt 28 741 (9 %), är högre än de två föregående åren.

Antalet djur som katter, hundar och apor har aldrig varit lägre än under 1999 (44, 143 respektive 0, dvs. 0,6 promille totalt).

Förutom totalsummorna är skillnaderna inte så stora vad gäller användningen av försöksdjur jämfört med tidigare år. Följande förändringar är värda att nämna särskilt: Det har skett en tydlig minskning av grundläggande biologiska tester där djurförsök ingår, från knappt 100 000 till 66 797. Samtidigt har användningen av försöksdjur för forskning och utveckling rörande produkter inom medicin, tandvård och veterinärmedicin ökat markant från 102 823 under 1998 till 153 671 under 1999, även om den senare siffran återspeglar tidigare års nivåer. På liknande vis har användningen av försöksdjur för toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar ökat från 14 573 under 1998 till 17 696 under 1999, vilket återigen återspeglar tidigare års mönster.

Antalet djur som använts i tester rörande sjukdomar hos människor och djur har ökat signifikant jämfört med tidigare år. Det rör sig om totalt 195 666 djur, dvs. 60 %. Medan användningsnivåerna för fall som rör hjärt-kärlsjukdomar hos människor har mer än halverats, har användningen av försöksdjur i samband med nervösa besvär och mentala störningar hos människor har ökat avsevärt. Detta återspeglas i samband med andra sjukdomar hos människor.

På toxikologins område är det värt att påpeka att antalet djur som använts i samband med "andra dödliga metoder" fortsätter att minska. På liknande vis fortsätter antalet djur som används i tester för hudirritation och sensibilisering att stadigt minska. 1999 användes 21 gnagare för akuta eller subakuta tester för toxicitet rörande kosmetika eller toalettartiklar.

TABELL 1: ANTAL ANVÄNDA DJUR OCH DERAS URSPRUNGSORT

Ursprung och art

>Plats för tabell>

Anmärkning 1: Kolumn 1.5 avser endast länder som är med i Europarådet och som vid början av rapporteringsperioden är anslutna till ETS 123-konventionen. Därför måste en uppdaterad lista över dessa länder användas när denna kolumn fylls i.

Anmärkning 2: Endast de vita fälten skall fyllas i.

Anmärkning 3: Antalet återanvända djur i kolumn 1.7 skall inte räknas med under "Sammanlagt" i kolumn 1.2.

TABELL 2: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR VALDA ÄNDAMÅL

Ändamål och art

>Plats för tabell>

TABELL 3: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Produkt och art

>Plats för tabell>

TABELL 4: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR STUDIER AV MÄNNISKO- OCH DJURSJUKDOMAR

Huvudkategori och art

>Plats för tabell>

TABELL 5: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID PRODUKTION OCH KVALITETSKONTROLL AV PRODUKTER OCH UTRUSTNING FÖR ANVÄNDNING INOM HUMANMEDICIN OCH TANDVÅRD SAMT VETERINÄRMEDICIN

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 6: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 7: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive art

>Plats för tabell>

TABLE 8: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive produkt

>Plats för tabell>

TYSKLAND

Statistiska uppgifter som lämnats

De statistiska uppgifterna har lämnats av Bundesministerium für Verbraucherschutz, Ernährung und Landwirtschaft (Förbundsministeriet för konsumentskydd, livsmedel och jordbruk).

Kommentarer från de tyska myndigheterna

De officiella siffrorna för den tidpunkt då denna rapport sammanställdes avser 1999. Under denna rapporteringsperiod ökade antalet försöksdjur med 58 822 djur till 1 591 miljoner jämfört med föregående år. Detta innebär en ökning med 3,8 % jämfört med 1998. Ökningen beror framför allt på grundläggande forskning samt utveckling av diagnosticeringsmetoder med mera. Även om det är svårt att dra detaljerade slutsatser utifrån statistik antas utvecklingen av nya diagnosticeringsmetoder och gentekniska tester kunna vara orsak till ökningen. Ökningen av antalet djur skulle också kunna bero på den ökande betydelsen av grundläggande forskning. Det måste å andra sidan betonas att vad gäller tester av produkter, till exempel vid utveckling av medicinska produkter, fortsätter antalet djur som används att sjunka sedan åratal.

Trenderna för användning av djur skiljer sig åt mellan de olika kategorierna. Den största minskningen 1999 jämfört med tidigare år gäller marsvin (-7,8 %) och kaniner (21,7 %). I motsats till detta har antalet försöksdjur ökat när det gäller särskilt fiskar (29,6 %), fåglar (23 %) och möss (1,8 %). Användningen av apor och halvapor ökade jämfört med föregående år med 21,8 %. Antalet hundar och katter ökade också under rapporteringsperioden. Beträffande dessa siffror måste man dock komma ihåg att när det gäller små absoluta tal kan ett enda stort projekt innebära en markant ökning. Högre primater har inte använts i Tyskland sedan 1991.

Antal, art och källor när det gäller djur som användes i tester i Tyskland under 1999

>Plats för tabell>

1) Föreskriften av den 1 augusti 1988 om anmälan av ryggradsdjur som används för försök utgör inte den rättsliga grunden för insamling av information om djurens ursprung.

2) Djur av denna art kategoriseras som "andra gnagare".

3) Väst- och östapor kategoriseras tillsammans som "andra simianer".

4) Dessa djur anges inte separat, utan kategoriseras som "fåglar".

Antal djur som använts i tester för valda ändamål

under 1999 i Tyskland

>Plats för tabell>

1 Dessa uppgifter avser endast ryggradsdjur som använts i tester för forskning om eller testning av metoder för diagnosticering eller förebyggande eller botande behandling.

2 Dessa uppgifter omfattar - dock till en ganska liten andel - även djur som inte har använts för riskvärderingar i egentlig bemärkelse, utan istället för t.ex. effektivitetstestning.

3 Lagen om djurens välbefinnande från 1986 utgör inte den rättsliga grunden för insamling av statistiska uppgifter på detta område.

Antal djur som användes i Tyskland under 1999 i tester för valda ändamål för skydd av människor, djur och miljö genom toxikologiska bedömningar eller riskvärderingar (även riskvärderingar avseende produkter eller utrustning för human- eller veterinärmedicinska ändamål)1

>Plats för tabell>

1 Information angående denna aspekt har inte samlats in separat.

Antal djur som använts i tester avseende sjukdomar och störningar under 1999 i Förbundsrepubliken Tyskland

>Plats för tabell>

Anmärkning: Då ett test inom någon av kategorierna 2-4 även avser cancer, gäller cancerklassificeringen.

1 Om sjukdomens eller störningens art inte är känd, skall uppgifterna föras in under rad 4.

Antal djur som användes i Tyskland under 1999 i tester som krävs enligt lag

>Plats för tabell>

Anmärkning: Dessa uppgifter gäller lagstadgade tester för anmälan eller tillståndsgivning avseende ämnen eller produkter.

GREKLAND

Statistiska uppgifter som lämnats

De statistiska uppgifterna har lämnats av Ypoyrgeio Gevrgiaw, Gen. Diey/Nsh Kthniatrikhw (Ministeriet för jordbruk, veterinära avdelningen).

Kommentarer från de grekiska myndigheterna

Försök på ryggradsdjur regleras i Grekland av följande bestämmelser:

a) Lag nr 2015/92 (Greklands officiella tidning I 30) som godkänner Europeiska konventionen om skydd av ryggradsdjur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål,

b) Presidentens dekret nr 160/91 (Greklands officiella tidning I 64) om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål, i enlighet med rådets direktiv 86/609/EEG.

I enlighet med ovanstående bestämmelser

- utfärdas tillstånd till forskare som bedriver försök med djur (artiklarna 7 och 14 i direktiv 86/609/EEG),

- registreras anläggningar som föder upp och tillhandahåller djur för försök (artiklarna 15, 16, 19 och 21 i direktiv 86/609/EEG).

1. ANLÄGGNINGAR

Försök får genomföras på registrerade anläggningar som är totalt 21 stycken.

Dessa kan indelas enligt följande:

>Plats för tabell>

2. FÖRSÖK

Det totala antalet genomförda försök kan indelas enligt följande:

68,1 % rörande sjukdomar hos människor och djur

2,1 % rörande kvalitetskontroll av medicin samt produkter och utrustning för tandvård och veterinärmedicin

1,72 % rörande toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar

Djur används inte för testning av kosmetika och rengöringsmedel.

TABELL 1: ANTAL ANVÄNDA DJUR OCH DERAS URSPRUNGSORT

Ursprung och art

>Plats för tabell>

Anmärkning 1: Kolumn 1.5 avser endast länder som är med i Europarådet och som vid början av rapporteringsperioden är anslutna till ETS 123-konventionen. Därför måste en uppdaterad lista över dessa länder användas när denna kolumn fylls i.

Anmärkning 2: Endast de vita fälten skall fyllas i.

Anmärkning 3: Antalet återanvända djur i kolumn 1.7 skall inte räknas med under "Sammanlagt" i kolumn 1.2.

TABELL 2: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR VALDA ÄNDAMÅL

Ändamål och art

>Plats för tabell>

TABELL 3: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Produkt och art

>Plats för tabell>

TABELL 4: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR STUDIER AV MÄNNISKO- OCH DJURSJUKDOMAR

Huvudkategori och art

>Plats för tabell>

TABELL 5: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID PRODUKTION OCH KVALITETSKONTROLL AV PRODUKTER OCH UTRUSTNING FÖR ANVÄNDNING INOM HUMANMEDICIN OCH TANDVÅRD SAMT VETERINÄRMEDICIN

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 6: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 7: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive art

>Plats för tabell>

TABLE 8: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive produkt

>Plats för tabell>

SPANIEN

Statistiska uppgifter som lämnats

De statistiska uppgifterna har lämnats av Ministerio de Agricultura, Pesca y Alimentación, Subdirección General de Sanidad Animal (Ministeriet för jordbruk, fiske och livsmedel, enheten för djurhälsa).

Kommentarer från de spanska myndigheterna

Inga kommentarer

TABELL 1: ANTAL ANVÄNDA DJUR OCH DERAS URSPRUNGSORT

Ursprung och art

>Plats för tabell>

Anmärkning 1: Kolumn 1.5 avser endast länder som är med i Europarådet och som vid början av rapporteringsperioden är anslutna till ETS 123-konventionen. Därför måste en uppdaterad lista över dessa länder användas när denna kolumn fylls i.

Anmärkning 2: Endast de vita fälten skall fyllas i.

Anmärkning 3: Antalet återanvända djur i kolumn 1.7 skall inte räknas med under "Sammanlagt" i kolumn 1.2.

TABELL 2: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR VALDA ÄNDAMÅL

Ändamål och art

>Plats för tabell>

TABELL 3: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Produkt och art

>Plats för tabell>

TABELL 4: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR STUDIER AV MÄNNISKO- OCH DJURSJUKDOMAR

Huvudkategori och art

>Plats för tabell>

TABELL 5: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID PRODUKTION OCH KVALITETSKONTROLL AV PRODUKTER OCH UTRUSTNING FÖR ANVÄNDNING INOM HUMANMEDICIN OCH TANDVÅRD SAMT VETERINÄRMEDICIN

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 6: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 7: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive art

>Plats för tabell>

TABLE 8: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive produkt

>Plats för tabell>

FRANKRIKE

Statistiska uppgifter som lämnats

De statistiska uppgifterna har lämnats av Ministère de la Recherche (Forskningsministeriet).

Kommentarer från de franska myndigheterna

I enlighet med artiklarna 13 och 26 i direktiv 86/609/EEG av den 24 november 1986 om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål genomfördes en statistisk undersökning av användningen av djur för försöksändamål under 1999. De statistiska uppgifterna för Frankrike presenteras i standardform och överlämnades till Europeiska kommissionen av Forskningsministeriet, som ansvarar för dessa studier.

För detta ändamål användes de åtta tabeller som visar vilken typ av information som krävs. Dessa färdigställdes av kommissionen och medlemsstaternas behöriga myndigheter. Det är värt att komma ihåg att dessa tabeller användes redan för undersökningen om 1997, eftersom de franska myndigheterna vid detta tillfälle deltog i testerna av den nya harmoniserade strukturen.

En nyhet jämfört med den föregående studien var att anläggningar kunde lämna enkätsvaren antingen på diskett (PC eller Mac), inklusive tabeller där resultaten formaterades i ett Excel-program, eller via e-post, där foldern för ingående post var lösenordskyddad. Det sistnämnda systemet var mycket uppskattat, då nästan 20 % av alla försändelser (och svar) inkom via denna kanal.

En analys av resultaten föranleder några kommentarer.

* Mellan 1990 och 1999, dvs. under nästan tio år, minskade det totala antalet ryggradsdjur som använts för försök med 37 %, vilket motsvarar en minskning på i genomsnitt 5 % per år.

* Denna minskning är mer signifikant för anläggningar som tillhör den privata sektorn är den offentliga med avseende på det totala antalet använda djur. Detta var 75,6 % under 1997, och minskade till 61 % under 1999.

* Gnagare är fortfarande den största gruppen av försöksdjur. Trots en minskning av användningen på 36 % mellan 1990 och 1999, har deras vikt totalt ökat märkbart. Denna var 90,8 % under 1990 och nådde 91,6 % under 1999, med en märkbar ökning av användningen av gnagare mellan 1997 och 1999 för laboratorier som tillhör den offentliga sektorn.

* Vad gäller kaniner minskade antalet med 56 % mellan 1990 och 1999, men mellan 1997 och 1999 ökade användningen märkbart för laboratorier som tillhör offentliga sektorn.

* Mellan 1997 och 1999 ökade användningen av hundar, som hade minskat med 33 % sedan 1990. De användes mest i privata anläggningar även om behoven inom de laboratorier som tillhör offentliga sektorn ökat markant.

* Användningen av katter, som minskade med 34 % mellan 1990 och 1999, ökade också med avseende på laboratorier som tillhör offentliga sektorn.

* Användningen av primater minskade med 26 % mellan 1990 och 1999. Efter en minskning av användningen på endast 2 % mellan 1993 och 1997 noterades en större minskning på 11 % mellan 1997 och 1999. Såsom under 1997 användes inga högre primater.

* Användningen av grisar har minskat stadigt sedan 1993, med en genomsnittlig årlig minskning på 11 % Under 1999 utgjorde grisar 0,4 % av de använda ryggradsdjuren, jämfört med 0,6 % under 1993

* Antalet getter och får ökade med 46 % mellan 1997 och 1999. Den årliga medelökningen mellan 1990 och 1999 är 4 %.

* Förändringen i användningen av kor liknar den för getter och får. Ökningen mellan 1997 och 1999 är dock högre och når 90 %. Den ökade med i genomsnitt 3 % mellan 1990 och 1999, där laboratorier som tillhör offentliga sektorn var de största användarna.

Slutligen, precis som i tidigare studier, anser Forskningsministeriet att det av transparensskäl är nödvändigt att ta med en tabell som inte ingår i gemenskapens tabeller. Detta sker för att ta hänsyn till en särskild djurkategori som inte används i enlighet med definitionen av försök i artikel 2 i direktiv 86/609/EEG. Enligt denna artikel innebär det inte ett försök att avliva djur med "humana" metoder (de mest skonsamma metoderna som upptagits i modern praxis) för att avlägsna celler, vävnad eller organ. Denna tabell visar att antalet djur som avlivats med "humana" metoder för att genomföra provrörsstudier ändå utgör signifikanta 255 089. Det finns tydliga skillnader mellan de två besläktade användningstyperna. Mellan 1997 och 1999 ökade användningen av ryggradsdjur vid "alternativa metoder till djurförsök" med 66 %, medan användningen i "grundläggande forskning" minskade med 51 %.

I en anmärkning från den 20 april 2001 riktades vår uppmärksamhet på det faktum att vissa statistiska tabeller rörande användningen av laboratoriedjur i Frankrike under 1999 var motsägelsefulla. Särskilt totalsumman av tabellerna 3, 6, 7 och 8 skulle ha varit lika med totalsumman i kolumn 2.6 i tabell 2.

Detta var ett känt problem, men ändå beslöt man att acceptera de inlämnade uppgifterna för att garantera transparensen, och eftersom dessa uppgifter kunde vara intressanta för kommissionen och medlemsstaternas behöriga myndigheter.

Det finns två huvudorsaker till dessa skillnader:

1. För varje tabell skulle det svarande institutet uppge individuella uppgifter (uppdelat på typ av användning och art) och motsvarande totalsummor. I ett flertal fall upptäcktes att summan av de individuella uppgifterna skilde sig från de angivna totalsummorna, och vanligtvis var lägre. Huvudorsaken verkar vara att den person som beställer djuren inte nödvändigtvis är samma person som utför försöken.

2. Undersökningsresultatens koherens kontrollerades med hjälp av undantag. Med andra ord så sändes de tabeller som inte motsvarade koherenskriterierna då uppgifterna samlades in tillbaka för verifiering av de berörda instituten.

2.1 Om det under verifieringen verkade som att instituten inte lyckades korrigera uppgifterna inom en acceptabel tidsrymd, valde man att godta de angivna totalsummorna. På så vis är det troligt att det faktiska antalet använda djur är betydligt lägre (ungefär 0,25 %). Detta förklarar till stor del varför siffrorna är något högre än de som borde ha stått som totalsumman av tabellerna 3, 6, 7 och 8.

2.2 Om svaren dessutom kom från en central anstalt var verifikationsprocessen ännu mer komplex på grund av att man först var tvungen att identifiera det laboratorium eller de laboratorier som använde sig av denna gemensamma service där divergensen uppstått, och i vissa fall på grund av svårigheten att skilja på beställda djur och använda djur.

Till sist bör noteras att den högsta felmarginalen mellan de tabeller som beror av varandra är 0,4 %. Naturligtvis hade en felmarginal på noll varit bättre, men processen att sammanföra data och institutionernas olika praxis gör att sådana avvikelser är oundvikliga, hur små de än må vara.

TABELL 1: ANTAL ANVÄNDA DJUR OCH DERAS URSPRUNGSORT

Ursprung och art

>Plats för tabell>

Anmärkning 1: Kolumn 1.5 avser endast länder som är med i Europarådet och som vid början av rapporteringsperioden är anslutna till ETS 123-konventionen. Därför måste en uppdaterad lista över dessa länder användas när denna kolumn fylls i.

Anmärkning 2: Endast de vita fälten skall fyllas i.

Anmärkning 3: Antalet återanvända djur i kolumn 1.7 skall inte räknas med under "Sammanlagt" i kolumn 1.2.

TABELL 2: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR VALDA ÄNDAMÅL

Ändamål och art

>Plats för tabell>

TABELL 3: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Produkt och art

>Plats för tabell>

TABELL 4: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR STUDIER AV MÄNNISKO- OCH DJURSJUKDOMAR

Huvudkategori och art

>Plats för tabell>

TABELL 5: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID PRODUKTION OCH KVALITETSKONTROLL AV PRODUKTER OCH UTRUSTNING FÖR ANVÄNDNING INOM HUMANMEDICIN OCH TANDVÅRD SAMT VETERINÄRMEDICIN

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 6: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 7: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive art

>Plats för tabell>

TABLE 8: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive produkt

>Plats för tabell>

IRLAND

Statistiska uppgifter som lämnats

De statistiska uppgifterna från Irland för 1999 har lämnats av Department of Health and Children (Ministeriet för hälsa och barn).

Kommentarer från de irländska myndigheterna

Allmänt

* 73 929 djur användes totalt vilket motsvarar en ökning på 7 % sedan 1998.

* Under denna period fanns 456 giltiga tillstånd.

* 182 nya tillstånd utfärdades under 1999, vilket var en minskning med 27 % av antalet tillstånd som utfärdades föregående år.

* Gnagare utgjorde 63 % av alla använda djur.

* Inga primater användes. Detta var i enlighet med Irlands politik att inte ge tillstånd för användning av primater.

* 66 % av de använda djuren (48 913) hade fötts upp i registrerade uppfödningsanläggningar på Irland.

* 26 % av djuren (19 165) användes för kommersiella ändamål. Detta innebär en minskning på 5 % sedan 1998 vad gäller den kommersiella användningen av djur.

* Universitet och högskolor stod för 37 % (27 507) av alla djur som använts för vetenskapliga tester.

* Vid 58 % av alla tester (49 922) användes inga bedövningsmedel, vilket främst beror på att testerna ansetts så lindriga att bedövning inte behövts.

* 6 % av djuren (4 524) användes i tester där de fick bedövning där djuret får återhämta sig (certifikat B).

* 691 genetiskt modifierade djur användes vid försöksverksamhet. Detta motsvarar 1 % av det totala antalet som använts.

Djur som använts för valda ändamål

* 32 % av djuren (23 463) användes för studier som är specifika för djursjukdomar.

* 20 000 fiskar (över 99 % av alla använda fiskar) användes för den obligatoriska övervakningen av infektioner hos odlade bestånd.

* 78 % av de 844 grisar som användes under 1999 användes för studier som är specifika för djursjukdomar.

* Totalt 129 katter användes, varav 87 % (112) för studier av sjukdomar hos kattdjur.

* 312 hundar användes under 1999, varav 132 användes för studier av sjukdomar hos människor.

* Ungefär 10 % av djuren användes för studier av nervösa besvär och mentala störningar hos människor.

* 2,5 % av djuren användes för utbildningsändamål.

Toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar

* Inga djur användes för testning av kosmetika.

* Toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar stod för 17 % (12 347) av de använda djuren. 97 % av dessa tester genomfördes på grund av krav i lagstiftningen.

* 90 % av de djur som användes vid toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar var möss.

* Inga djur användes för att genomföra LD50 och LC50-tester.

TABELL 1: ANTAL ANVÄNDA DJUR OCH DERAS URSPRUNGSORT

Ursprung och art

>Plats för tabell>

Anmärkning 1: Kolumn 1.5 avser endast länder som är med i Europarådet och som vid början av rapporteringsperioden är anslutna till ETS 123-konventionen. Därför måste en uppdaterad lista över dessa länder användas när denna kolumn fylls i.

Anmärkning 2: Endast de vita fälten skall fyllas i.

Anmärkning 3: Antalet återanvända djur i kolumn 1.7 skall inte räknas med under "Sammanlagt" i kolumn 1.2.

TABELL 2: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR VALDA ÄNDAMÅL

Ändamål och art

>Plats för tabell>

TABELL 3: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Produkt och art

>Plats för tabell>

TABELL 4: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR STUDIER AV MÄNNISKO- OCH DJURSJUKDOMAR

Huvudkategori och art

>Plats för tabell>

TABELL 5: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID PRODUKTION OCH KVALITETSKONTROLL AV PRODUKTER OCH UTRUSTNING FÖR ANVÄNDNING INOM HUMANMEDICIN OCH TANDVÅRD SAMT VETERINÄRMEDICIN

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 6: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 7: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive art

>Plats för tabell>

TABLE 8: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive produkt

>Plats för tabell>

ITALIEN

Statistiska uppgifter som lämnats

De statistiska uppgifterna har lämnats av Ministero della Sanità Dipartiemento Alimenti, Nutrizione e della Sanità Pubblica Veterinaria (Ministeriet för hälsa, generaldirektoratet för hälsa, livsmedel och näring).

Kommentarer från de italienska myndigheterna

De insamlade uppgifterna har fyllts i "standardtabellerna" som de behöriga myndigheterna i EU kom överens om 1997.

Uppgifterna bekräftar allmänt den nedåtgående trenden för det totala antalet djur som använts för försök, som sjönk till under en miljon under 1999.

>Plats för tabell>

Detaljer om olika djurarter:

>Plats för tabell>

I tabellerna finns även uppgifter om djur som använts för provrörsstudier (som dödats för att ta organ, vävnad och celler), i undervisningssyfte och för diagnosticering av sjukdomar hos människor och djur.

92,4 % av djuren som användes var råttor och möss.

Hundar, katter och simianer motsvarade 0,13 % av alla använda djur, dvs. en minskning med 26,9 % sedan 1997. Se bilaga 1 för detaljer om olika djurarter.

88,58 % av djuren användes för grundläggande biologiska studier, forskning om och utveckling av produkter och utrustning för human- och veterinärmedicin samt tandvård, liksom produktion och kvalitetskontroll av produkter och utrustning för humanmedicin och tandvård.

Annex I

>Plats för tabell>

TABELL 1: ANTAL ANVÄNDA DJUR OCH DERAS URSPRUNGSORT

Ursprung och art

>Plats för tabell>

Anmärkning 1: Kolumn 1.5 avser endast länder som är med i Europarådet och som vid början av rapporteringsperioden är anslutna till ETS 123-konventionen. Därför måste en uppdaterad lista över dessa länder användas när denna kolumn fylls i.

Anmärkning 2: Endast de vita fälten skall fyllas i.

Anmärkning 3: Antalet återanvända djur i kolumn 1.7 skall inte räknas med under "Sammanlagt" i kolumn 1.2.

TABELL 2: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR VALDA ÄNDAMÅL

Ändamål och art

>Plats för tabell>

TABELL 3: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Produkt och art

>Plats för tabell>

TABELL 4: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR STUDIER AV MÄNNISKO- OCH DJURSJUKDOMAR

Huvudkategori och art

>Plats för tabell>

TABELL 5: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID PRODUKTION OCH KVALITETSKONTROLL AV PRODUKTER OCH UTRUSTNING FÖR ANVÄNDNING INOM HUMANMEDICIN OCH TANDVÅRD SAMT VETERINÄRMEDICIN

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 6: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 7: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive art

>Plats för tabell>

TABLE 8: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive produkt

>Plats för tabell>

LUXEMBURG

Statistiska uppgifter som lämnats

De statistiska uppgifterna har lämnats av Ministère de l'Agriculture, Administration des Services Vétérinaires (Ministeriet för jordbruk, administrationen för veterinärtjänster).

Kommentarer från myndigheterna i Luxemburg

Inga kommentarer

Anmärkning:

Var god notera att endast relevanta EU-tabeller tagits med i denna rapport. Inga uppgifter om djur fanns för tabellerna 3-8.

TABELL 1: ANTAL ANVÄNDA DJUR OCH DERAS URSPRUNGSORT

Ursprung och art

>Plats för tabell>

Anmärkning 1: Kolumn 1.5 avser endast länder som är med i Europarådet och som vid början av rapporteringsperioden är anslutna till ETS 123-konventionen. Därför måste en uppdaterad lista över dessa länder användas när denna kolumn fylls i.

Anmärkning 2: Endast de vita fälten skall fyllas i.

Anmärkning 3: Antalet återanvända djur i kolumn 1.7 skall inte räknas med under "Sammanlagt" i kolumn 1.2.

TABELL 2: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR VALDA ÄNDAMÅL

Ändamål och art

>Plats för tabell>

NEDERLÄNDERNA

Statistiska uppgifter som lämnats

De statistiska uppgifterna har lämnats av Keuringsdienst van Waren, Ministerie voor Volksgezondheid, Welzijn en Sport (Inspektionen för hälsoskydd, välfärd, idrott och offentlig veterinärmedicin).

Kommentarer från de nederländska myndigheterna

Den 5 februari 1997 trädde den reviderade versionen av lagen om djurförsök (1977) i kraft. Lagen presenterar ett heltäckande system för reglering av djurförsök och omfattar endast ryggradsdjur. Även ryggradslösa djur kan dock genom ett dekret omfattas av denna lag.

Bestämmelserna i det europeiska direktivet om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål (86/609/EEG) har genomförts.

Utöver detta har följande bestämmelser utfärdats:

- Djurförsök där LD50/LC50-metoder används är förbjudna. För akuta dermala och akuta inhalationstester för toxicitet ges dock ett allmänt undantag på grund av bristen på godkända alternativa metoder.

- Djurförsök för ny eller befintlig kosmetika är förbjudna.

- Varje djurförsök som skall genomföras måste rekommenderas av en erkänd kommitté för etisk granskning. En sådan kommitté har minst sju ledamöter varav en är ordförande. Dessutom ingår i kommittén lika antal sakkunniga i djurförsök, sakkunniga inom alternativa metoder, sakkunniga inom djurskydd och sakkunniga inom etisk värdering. Minst två av dessa sakkunniga är inte inblandade i försök på djur. Ordföranden och minst två ledamöter får inte vara anställda av någon tillståndsinnehavare som skulle söka tillstånd genom kommittén Djurskyddstjänstemannen involveras redan i ett tidigt stadium i försöksgranskningen och fungerar som en ständig rådgivare åt kommittén för etisk granskning. År 2001, efter en treårsperiod, kommer dessa kommittéers funktion att utvärderas.

Tillstånd att genomföra djurförsök utfärdas av Ministeriet för hälsa, välfärd och idrott till privat eller juridisk person som är befullmäktigad representant för en anläggning som använder djur. Med detta tillstånd är dessa personer ansvariga för att se till att kraven i lagstiftningen uppfylls. Försöksdjurens välmående övervakas av en kvalificerad veterinär eller annan kompetent person som ansvarar för tillståndet.

En ständig kommitté är rådgivande till ministern om hur lagen förvaltas och om andra relaterade frågor. Kommittén består av sakkunniga inom djurförsök, laborativ djurforskning och djurskydd.

Tillämpningen av lagen har ålagts inspektionen för hälsoskydd och veterinär hälsa.

Att skapa transgena djur

Med lagen om djurens hälsa och välfärd (1992) har ett system för licensiering trätt i kraft som avser försök för genetisk modifiering av djur. En nationell kommitté för etisk utvärdering av genetisk modifiering av djur, kommittén för bioteknologi rörande djur, kommer att vara rådgivande till ministern för jordbruk, naturförvaltning och fiske i etiska aspekter av skapandet och användningen av transgena djur generellt, och rörande tillstånd till föreslagna projekt.

Sådana projekt måste dessutom utvärderas inom ramen för lagen om djurförsök och lagen om miljöbevarande. En avstämning mellan dessa tre typer av utvärderingar kräver omtanke.

1999 användes 39 275 djur för att skapa transgena djur.

Insamling av uppgifter

83 anläggningar (med 330 underenheter) fyllde i registreringsformuläret för 1999.

Dessa anläggningar kan kategoriseras enligt följande:

a) Universitet och universitetssjukhus // 16

b) Andra sjukhus, regionala offentliga sjukvårdslaboratorier // 5

c) Forskningsinstitut för hälsovård // 9

b) Forskningsinstitut för jordbruk och veterinärmedicin // 10

e) Andra forskningsinstitut // 4

f) Industrier // 27

g) Skolor för yrkesutbildning // 10

h) Diverse // 2

Fram till 1999 måste djurförsök anmälas i förväg. Man var därför tvungen att bedöma graden av obehag. Sedan 1999 används dock ett nytt system som kräver att tillståndsinnehavare fyller i formulären efter att försöket genomförts.

Detta system för insamling av uppgifter är baserat på:

- Det gamla systemet.

- Vidare nationella krav, såsom att indela de använda djuren i typer: genetiskt modifierade, vilda, övriga djur.

- De så kallade EU-tabellerna som skall användas av medlemsstaterna för att uppgifterna skall tas med i Europeiska kommissionens rapport till Europaparlamentet om försök på djur.

Avlivning av djur utan föregående ingrepp

I Nederländerna räknas avlivning av ett djur som ett försök om det avlivas utan föregående ingrepp inom ramen för forskning eller tester för till exempel insamling av blod/organ. Den logiska grunden för detta är att inspektionen måste ha befogenhet att övervaka avlivningen av laboratoriedjur. Under 1999 avlivades 63 920 djur utan föregående ingrepp.

Detta avviker från Europarådets konvention ETS 123 och direktiv 86/609/EEG, där användningen av djur för försök eller andra vetenskapliga ändamål inte räknas som försök om den mest skonsamma metoden för avlivning av djur enligt modern praxis ("humana metoder") används.

Antal djur som använts

Enligt EU-tabellerna användes totalt 621 466 djur under 1999.

Obehag och smärtlindring

Allmänt

Såsom nämnts tidigare måste uppgifter lämnas efter att ett försök har genomförts. Detta inkluderar uppgifter om graden av obehag, dvs. upplevt obehag.

Obehag definieras som ett tillstånd som innefattar försämring av djurets hälsa, eller kännbar smärta, skada eller allvarlig plåga som tillfogas djuret. För att uppskatta graden av obehag finns inga objektiva kriterier. Man uppmanar dock svaranden att vara uppmärksamma på ingreppens effekt på djurets beteende och/eller dess kroppsfunktioner.

Vid djurhälsotjänstemännens möten kommer information att utbytas och diskuteras för att främja konsensus.

TABELL 1: ANTAL ANVÄNDA DJUR OCH DERAS URSPRUNGSORT

Ursprung och art

>Plats för tabell>

Anmärkning 1: Kolumn 1.5 avser endast länder som är med i Europarådet och som vid början av rapporteringsperioden är anslutna till ETS 123-konventionen. Därför måste en uppdaterad lista över dessa länder användas när denna kolumn fylls i.

Anmärkning 2: Endast de vita fälten skall fyllas i.

Anmärkning 3: Antalet återanvända djur i kolumn 1.7 skall inte räknas med under "Sammanlagt" i kolumn 1.2.

TABELL 2: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR VALDA ÄNDAMÅL

Ändamål och art

>Plats för tabell>

TABELL 3: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Produkt och art

>Plats för tabell>

TABELL 4: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR STUDIER AV MÄNNISKO- OCH DJURSJUKDOMAR

Huvudkategori och art

>Plats för tabell>

TABELL 5: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID PRODUKTION OCH KVALITETSKONTROLL AV PRODUKTER OCH UTRUSTNING FÖR ANVÄNDNING INOM HUMANMEDICIN OCH TANDVÅRD SAMT VETERINÄRMEDICIN

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 6: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 7: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive art

>Plats för tabell>

TABLE 8: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive produkt

>Plats för tabell>

ÖSTERRIKE

Statistiska uppgifter som lämnats

De statistiska uppgifterna har lämnats av Bundesministerien (Land und Forstwirtschaft, Umwelt und Wasserwirtschaft, Soziale Sicherheit und Generationen, Bildung, Wissenschaft und Kultur), Federala ministerierna (Jord- och skogsbruk, miljö och vattenresurser, Socialförsäkring och generationer samt Utbildning, vetenskap och kultur).

Kommentarer från de österrikiska myndigheterna

Antalet djurförsök och djur som använts för försöksändamål i Österrike uppvisar en tydlig nedåtgående trend. Statistiken över djurförsök under 1999 (statistiken publiceras varje år för det föregående året i enlighet med lagen om djurförsök) visar att totalt 130 295 djur användes för försöksändamål under 1999, dvs. 26 953 stycken eller 17 % färre än under 1998 (157 248). Som jämförelse: 1997 (168 696), 1993 (272 371) och 1992 (308 308). Jämfört med 1991 (förstå året då uppgifter samlades in) har antalet använda djur minskat med nästan tre fjärdedelar: då användes 482 166 djur för försöksändamål.

I enlighet med 1999 års ändring av lagen om djurförsök, BGBl (Österrikes officiella tidning) nr 169/199 producerades statistiken om djurförsök för första gången i EU:s standardformat. Den totala statistiken över djurförsök med tabeller från de federala ministerier (Jord- och skogsbruk, Miljö och vattenresurser, Socialförsäkring och generationer, Ekonomiska affärer och arbete samt Utbildning, vetenskap och kultur) som ansvarar för tillämpningen av lagen om djurförsök finns på webbplatsen för Federala ministeriet för utbildning, vetenskap och kultur, hap://www.bt_nbwk.gy.at/4fte/tierversuch/sta.99.htm.

Rätt trend inom djurförsök

"Denna tydliga minskning av antalet djur som använts i försök, en minskning på 73 % sedan 1991, beror" enligt vetenskapsminister Elisabeth Gehrer "på minst två sammanhängande utvecklingar inom djurförsök":

De tre R:en

Dels de tre R:en: reduction (minskning), refinement (förbättring av vetenskapliga metoder) och replacement (försöksdjur ersätts med andra vetenskapliga metoder) som skall genomföras av vetenskapsmän, forskare och forskningsanställda själva. Dels ansträngningar för att använda alternativa metoder i så stor utsträckning som möjligt istället för djurförsök, vilket föreskrivs särskilt i Österrikes lag om djurförsök.

Anmärkning:

Dessutom höll vetenskapsministeriet under Österrikes ordförandeskap i EU (den andra halvan av 1998) i november 1998 ett uppmärksammat möte om "Tillämpningen av de 3 R:en - EU-mål i vetenskap och industri". Mötet genomfördes i samarbete med kommissionen för att stödja och främja de tre R:ens syfte inom ramarna för EU, och hade deltagare från samtliga medlemsstater och, för första gången, de östeuropeiska kandidatländerna. En av resolutionerna som antogs under detta möte vidarebefordrades till EU:s ministerråd och Europeiska kommissionen för vidare behandling. Österrikes initiativ till att erkänna och genomföra metoder på gemenskapsnivå för att ersätta djurförsök rönte senast uppmärksamhet vid ett uppföljande möte förra året i Berlin (under Tysklands ordförandeskap). Sedan dess har dessa initiativ stått på dagordningen vid alla diskussioner i EU om djurförsök.

Ett restriktivt förhållningssätt och främjandet av alternativa metoder

För det andra är alla behöriga myndigheter restriktiva med avseende på tillstånd för djurförsök under Österrikes stränga lag om djurförsök. Lagen skärptes ytterligare förra året och tillåter djurförsök endast under mycket restriktiva förhållanden och endast om försökens mål inte kan uppnås med andra metoder eller processer (ersättningsmetoder).

Slutligen har regeringens aktiva förhållningssätt, som innefattar tävlingar med nationella priser för forskningsprojekt för att finna alternativa metoder och ansträngningar för att öka användningen av metoder för att ersätta djurförsök såväl inom som utanför Österrike, gjort vetenskapsmän och forskare mer uppmärksamma på sitt ansvar inom detta område. Vetenskapsministeriet har redan använt 20 miljoner schilling de senaste två åren på forskningskontrakt för att finna ersättningsmetoder för djurförsök.

Försöksdjur, i huvudsak råttor och möss

Det totala antalet djur som använts för försöksändamål under 1999 i Österrike var 130 295: 103 893 råttor och möss, 15 056 kaniner, 670 tamboskap (får, getter, grisar, nötkreatur osv.), 3 367 fåglar, 709 groddjur, 68 hundar och 24 katter.

Publicerat av

Österrikes federala ministerium för ekonomiska frågor och arbete

(Rad 30.581/5-III/A/9/2000),

Österrikes federala ministerium för socialförsäkring och generationer

(Rad 20.903/8-VIII/A/8/2000),

Österrikes federala ministerium för jord- och skogsbruk, miljö och vattenresurser

(Rad 12 4650/1-I/2U/200) och

Österrikes federala ministerium för utbildning, vetenskap och kultur

(Rad 5436/7-Pr/S/2000).

TABELL 1: ANTAL ANVÄNDA DJUR OCH DERAS URSPRUNGSORT

Ursprung och art

>Plats för tabell>

Anmärkning 1: Kolumn 1.5 avser endast länder som är med i Europarådet och som vid början av rapporteringsperioden är anslutna till ETS 123-konventionen. Därför måste en uppdaterad lista över dessa länder användas när denna kolumn fylls i.

Anmärkning 2: Endast de vita fälten skall fyllas i.

Anmärkning 3: Antalet återanvända djur i kolumn 1.7 skall inte räknas med under "Sammanlagt" i kolumn 1.2.

TABELL 2: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR VALDA ÄNDAMÅL

Ändamål och art

>Plats för tabell>

TABELL 3: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Produkt och art

>Plats för tabell>

TABELL 4: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR STUDIER AV MÄNNISKO- OCH DJURSJUKDOMAR

Huvudkategori och art

>Plats för tabell>

TABELL 5: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID PRODUKTION OCH KVALITETSKONTROLL AV PRODUKTER OCH UTRUSTNING FÖR ANVÄNDNING INOM HUMANMEDICIN OCH TANDVÅRD SAMT VETERINÄRMEDICIN

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 6: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 7: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive art

>Plats för tabell>

TABLE 8: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive produkt

>Plats för tabell>

PORTUGAL

Statistiska uppgifter som lämnats

De statistiska uppgifterna har lämnats av Ministério da Agricultura, Desenvolviementos Rural e das Pescas - Direcção Geral Veterinária (Ministeriet för jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske).

Kommentarer från de portugisiska myndigheterna

1. För att minska de problem som uppstår vid kompletteringen av de statistiska tabellerna och på samma gång förbättra kvaliteten på framtida statistik kommer vi att omformulera riktlinjerna såsom tidigare önskats av de organ som utför försök på djur.

2. Man förbereder en vidare översyn av Portugals nationella lagstiftning om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål. I princip kommer de huvudsakliga förändringarna att innebära

* att göra det obligatoriskt för samtliga organ som använder djur för dessa ändamål att ha etiska riktlinjer,

* att förändra sammansättningen av den rådgivande kommittén på nationell nivå så att den inkluderar nya ministerier och ersätter ledamöter som har lämnat kommittén,

* att lägga till en klassificering av graden av lidande som ett djur utsätts för.

3. Vi anser det vara nödvändigt att bestämma enhetliga kriterier på medlemsstaternas nivå rörande yrkesutbildning för forskare och laboratorietekniker som hanterar djur, för att öka dessa teknikers trovärdighet och främja enhetlighet inom Europeiska unionen.

TABELL 1: ANTAL ANVÄNDA DJUR OCH DERAS URSPRUNGSORT

Ursprung och art

>Plats för tabell>

Anmärkning 1: Kolumn 1.5 avser endast länder som är med i Europarådet och som vid början av rapporteringsperioden är anslutna till ETS 123-konventionen. Därför måste en uppdaterad lista över dessa länder användas när denna kolumn fylls i.

Anmärkning 2: Endast de vita fälten skall fyllas i.

Anmärkning 3: Antalet återanvända djur i kolumn 1.7 skall inte räknas med under "Sammanlagt" i kolumn 1.2.

TABELL 2: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR VALDA ÄNDAMÅL

Ändamål och art

>Plats för tabell>

TABELL 3: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Produkt och art

>Plats för tabell>

TABELL 4: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR STUDIER AV MÄNNISKO- OCH DJURSJUKDOMAR

Huvudkategori och art

>Plats för tabell>

TABELL 5: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID PRODUKTION OCH KVALITETSKONTROLL AV PRODUKTER OCH UTRUSTNING FÖR ANVÄNDNING INOM HUMANMEDICIN OCH TANDVÅRD SAMT VETERINÄRMEDICIN

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 6: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 7: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive art

>Plats för tabell>

TABLE 8: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive produkt

>Plats för tabell>

FINLAND

Statistiska uppgifter som lämnats

De statistiska uppgifterna har lämnats av Maa - ja metsätalousministeriö Elintarvike- ja terveysosasto (Jord- och skogsbruksministeriet, avdelningen för veterinära frågor och livsmedel).

Kommentarer från de finska myndigheterna

Andelen djur som använts har ökat något sedan förra året. En förklaring till detta är enligt de regionala statskontoren utvecklingen och den ökade användningen av genteknik. Antalet djur, mest möss, kan vara ganska stort i en enstaka studie där en ny sort utvecklas med förändrade gener. Ökningen av antalet djur beror helt och hållet på ökningen av antalet möss.

* Tabell 1: Den största gruppen är möss. Andelen möss är ungefär 39 % av alla djur. Fiskar är den näst största gruppen (över 38 % av alla djur) och den tredje största gruppen är råttor (runt 14 % av alla djur). Nio primater (östapor) användes under 1999. Katter, halvapor, västapor och högre primater användes inte alls.

* Tabell 2: Grundläggande biologiska studier (2.2) är försökens huvudsakliga ändamål. Antalet djur som använts för grundläggande biologiska studier är runt 86 % i förhållande till samtliga djur.

* Tabell 3: Antal djur som använts vid toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar utgör mindre än 2 % av djuren. Inga tester har genomförts för kosmetika eller toalettartiklar (3.6) eller produkter som används eller är avsedda för användning huvudsakligen som tillsatser i livsmedel (3.7).

* Tabell 4: Runt 90 % av djuren har använts i studier som rör sjukdomar och störningar hos människor. De mest använda djuren för studier som är specifika för djursjukdomar är fiskar.

* Tabell 5: Andelen djur som använts på grund av EG-lagstiftning eller krav enligt europeiska farmakopén (5.3) är 83 % av alla djur som använts vid produktion och kvalitetskontroll av produkter och utrustning för human- och veterinärmedicinska ändamål samt tandvård.

* Tabell 6: Andelen djur som använts utan krav i lagstiftning (6.7) är 49 % av alla djur som använts vid toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar.

* Tabell 7: Andelen djur som använts vid akuta och subakuta tester av toxicitet med dödliga metoder (7.2.1 och 7.2.2) är runt 6 % av alla djur som använts vid tester för toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar.

* Tabell 8: Potentiella eller faktiska miljöföroreningar (8.h, 38 %) och produkter/ämnen eller utrustning för human- och veterinärmedicinska ändamål samt tandvård (8.a, 46 %) är den största gruppen där flest djur använts för toxikologiska bedömningar och andra riskvärderingar.

TABELL 1: ANTAL ANVÄNDA DJUR OCH DERAS URSPRUNGSORT

Ursprung och art

>Plats för tabell>

Anmärkning 1: Kolumn 1.5 avser endast länder som är med i Europarådet och som vid början av rapporteringsperioden är anslutna till ETS 123-konventionen. Därför måste en uppdaterad lista över dessa länder användas när denna kolumn fylls i.

Anmärkning 2: Endast de vita fälten skall fyllas i.

Anmärkning 3: Antalet återanvända djur i kolumn 1.7 skall inte räknas med under "Sammanlagt" i kolumn 1.2.

TABELL 2: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR VALDA ÄNDAMÅL

Ändamål och art

>Plats för tabell>

TABELL 3: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Produkt och art

>Plats för tabell>

TABELL 4: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR STUDIER AV MÄNNISKO- OCH DJURSJUKDOMAR

Huvudkategori och art

>Plats för tabell>

TABELL 5: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID PRODUKTION OCH KVALITETSKONTROLL AV PRODUKTER OCH UTRUSTNING FÖR ANVÄNDNING INOM HUMANMEDICIN OCH TANDVÅRD SAMT VETERINÄRMEDICIN

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 6: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 7: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive art

>Plats för tabell>

TABLE 8: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive produkt

>Plats för tabell>

SVERIGE

Statistiska uppgifter som lämnats

De statistiska uppgifterna har överlämnats av Centrala försöksdjursnämnden.

Kommentarer från de svenska myndigheterna

Slutdatum för inlämning till Europeiska kommissionen av de statistiska uppgifterna om användning av laboratoriedjur under 1999 var i juni 2000, ett mycket tidigare datum än föregående år. Detta ledde till vissa problem vid insamlingen och sammanställningen av våra uppgifter. De flesta forskare vid universiteten var snabba och överlämnade sina rapporter i mars, även om vissa var så sena som maj, trots flera påminnelser från Centrala försöksdjursnämnden (CFN). Tyvärr måste tre ansvariga forskare tilldelas varningar som disciplinåtgärd för att de inte lyckades tillhandahålla de begärda uppgifterna om sina djurförsök. Förhoppningsvis kommer insamlingen av statistiska uppgifter från universiteten att fungera smidigare nästa år.

EU-direktiv

Enligt EU:s definition (direktiv 86/609/EEG) nådde antalet använda försöksdjur under 1999 i Sverige ungefär 324 000. Detta är en ökning med 7,6 % (ungefär 23 000 djur) jämfört med 1998. Anledningen till denna ökning är svårtolkad och skulle kunna bero på flera faktorer såsom en ökad satsning på biomedicinsk forskning, noggrannare rapportering av antalet djur eller helt enkelt en naturlig variation. Den svenska statistiken visar att under 1990-talet har främst tre typer av djur använts vid djurförsök: möss, råttor, och fiskar. Dessa tre grupper omfattar runt 90 % av alla försöksdjur som använts under 1999. Den mest märkbara förändringen som observerades under 1999 var ökningen av antalet möss, som var 27 000 fler än föregående år. Detta återspeglar troligen den ökade användningen av transgena möss i biomedicinsk forskning. Samtidigt minskade användningen av råttor vid djurförsök. Antalet fiskar ökade också under 1999 jämfört med tidigare år.

Den svenska statistiken visar också att även om antalet försöksdjur som användes av biomedicinska företag var samma som under 1998, ökade antalet inom universitetsforskningen under samma period.

Särskild användning av djur

Som under tidigare år användes de flesta försöksdjur för antingen grundläggande biologisk forskning (51 %) eller inom utveckling av produkter/utrustning (41 %) som används för human- eller veterinärmedicinska ändamål. Under 1999 användes 5 % av djuren för toxikologisk forskning, och slutligen användes mindre än 3 % av det totala antalet försöksdjur för diagnosticering av sjukdomar hos djur. De vanligaste djuren som användes i toxikologisk forskning var möss, råttor och fiskar, samt i mindre utsträckning hundar och kaniner. Däggdjur användes främst för försök som rör produkter/ämnen eller utrustning för human- och veterinärmedicinska ändamål samt tandvård, medan fiskar främst användes vid bedömning av miljöfarliga ämnen.

Svensk definition

Utöver den information som krävs enlig EU-direktivet samlar man i Sverige även egna statistiska uppgifter om annan användning av försöksdjur. Enligt svensk lagstiftning skall all användning av djur i vetenskapligt syfte registreras. Därför inkluderar de statistiska uppgifterna alla djur som använts i beteendestudier, fodertester eller djur som avlivats för att använda deras vävnader och organ. Under 1999 rapporterades runt 228 000 djur enligt denna definition. De dominerande djuren var fiskar och fåglar, varav de sistnämnda var främst tuppar där kammen användes för att utvinna hyaluronsyra.

Transgena djur

Den svenska statistiken skiljer inte på användning av transgena djur och andra försöksdjur. I enlighet med EU-direktivet anser man i Sverige inte att uppfödning av transgena bestånd i sig är ett försök. Det räknas dock som ett försök om transgena djur används i försök, eller då nya transgena sorter skapas.

TABELL 1: ANTAL ANVÄNDA DJUR OCH DERAS URSPRUNGSORT

Ursprung och art

>Plats för tabell>

Anmärkning 1: Kolumn 1.5 avser endast länder som är med i Europarådet och som vid början av rapporteringsperioden är anslutna till ETS 123-konventionen. Därför måste en uppdaterad lista över dessa länder användas när denna kolumn fylls i.

Anmärkning 2: Endast de vita fälten skall fyllas i.

Anmärkning 3: Antalet återanvända djur i kolumn 1.7 skall inte räknas med under "Sammanlagt" i kolumn 1.2.

TABELL 2: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR VALDA ÄNDAMÅL

Ändamål och art

>Plats för tabell>

TABELL 3: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Produkt och art

>Plats för tabell>

TABELL 4: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR STUDIER AV MÄNNISKO- OCH DJURSJUKDOMAR

Huvudkategori och art

>Plats för tabell>

TABELL 5: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID PRODUKTION OCH KVALITETSKONTROLL AV PRODUKTER OCH UTRUSTNING FÖR ANVÄNDNING INOM HUMANMEDICIN OCH TANDVÅRD SAMT VETERINÄRMEDICIN

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 6: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 7: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive art

>Plats för tabell>

TABLE 8: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive produkt

>Plats för tabell>

FÖRENADE KUNGARIKET

Statistiska uppgifter som lämnats

De statistiska uppgifterna har lämnats av inrikesministeriet, "Home Office".

Kommentarer från myndigheterna i Förenade kungariket

Ungefär 1,9 miljoner djur användes för första gången i tester som påbörjades under 1999. Denna siffra är inte direkt jämförbar med tidigare år - se anmärkningen nedan.

De statistiska uppgifterna för Förenade kungariket offentliggjordes där i två separata rapporter - en för Storbritannien och en för Nordirland. Allmänt hade antalet djur som använts för första gånger i tester som regleras i Förenade kungariket minskat jämfört med 1998.

Ungefär en tredjedel av djuren fick någon form av bedövningsmedel för att minska ingreppens verkan. För de flesta av de övriga djuren hade användningen av bedövningsmedel ökat testernas svårighetsgrad.

Vad gäller de arter som skall härstamma från registrerade uppfödnings- eller försörjningsanläggningar inom Förenade kungariket, hade 99 % av de uppräknade djuren sådant ursprung, och mindre än 0,5 % hade sitt ursprung utanför EG eller Europarådets medlemsstater.

Fyra av fem tester (80 % av totalsumman) utfördes på möss och råttor.

Hundar, katter, hästar och icke mänskliga primater skyddas särskilt i Förenade kungariket och utgör tillsammans 0,5 % av de använda djuren.

Växelvarma djur (fiskar och groddjur) representerar 7 % av den totala djuranvändningen.

1,3 miljoner eller 68 % av samtliga djur användes i tester avseende grundläggande biologisk forskning eller tillämpade studier inom humanmedicin, tandvård eller veterinärmedicin.

Något mindre än 30 % av djuren användes för toxikologiska bedömningar eller andra riskvärderingar, eller för produktion och kvalitetskontroll av produkter och utrustning för human- och veterinärmedicinska ändamål samt tandvård. Användningen berodde i huvudsak (över 80 %) på krav i europeisk eller annan lagstiftning.

Inga djur användes under 1999 för riskvärderingar av kosmetiska produkter eller kosmetiska ingredienser.

Användningen av djur för produktion av monoklonala antikroppar minskade på grund av den vida användningen av provrörsalternativ till levande djur.

Anmärkning: På grund av en översyn av metoden för insamling av data ingår inte djur som används för uppfödning av genetiskt modifierade (transgena/mutanta) djur i den angivna djurförbrukningen för 1999. Djur som använts för att skapa sådana sorter är dock inkluderade.

TABELL 1: ANTAL ANVÄNDA DJUR OCH DERAS URSPRUNGSORT

Ursprung och art

>Plats för tabell>

Anmärkning 1: Kolumn 1.5 avser endast länder som är med i Europarådet och som vid början av rapporteringsperioden är anslutna till ETS 123-konventionen. Därför måste en uppdaterad lista över dessa länder användas när denna kolumn fylls i.

Anmärkning 2: Endast de vita fälten skall fyllas i.

Anmärkning 3: Antalet återanvända djur i kolumn 1.7 skall inte räknas med under "Sammanlagt" i kolumn 1.2.

TABELL 2: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR VALDA ÄNDAMÅL

Ändamål och art

>Plats för tabell>

TABELL 3: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Produkt och art

>Plats för tabell>

TABELL 4: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS I FÖRSÖK FÖR STUDIER AV MÄNNISKO- OCH DJURSJUKDOMAR

Huvudkategori och art

>Plats för tabell>

TABELL 5: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID PRODUKTION OCH KVALITETSKONTROLL AV PRODUKTER OCH UTRUSTNING FÖR ANVÄNDNING INOM HUMANMEDICIN OCH TANDVÅRD SAMT VETERINÄRMEDICIN

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 6: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Krav i lagstiftning för respektive art

>Plats för tabell>

TABELL 7: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive art

>Plats för tabell>

TABLE 8: ANTAL DJUR SOM ANVÄNDS VID TOXIKOLOGISKA BEDÖMNINGAR OCH ANDRA RISKUPPSKATTNINGAR

Testtyper för respektive produkt

>Plats för tabell>