52001IE0936

Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Maltas väg mot EU-medlemskap"

(2001/C 260/17)

Den 13 juli 2000 beslutade Ekonomiska och sociala kommittén att utarbeta ett yttrande om "Maltas väg mot EU-medlemskap".

Sektionen för yttre förbindelser, som ansvarat för beredningen av ärendet, antog sitt yttrande den 28 juni 2001. Föredragande var Kenneth Walker.

Vid sin 383:e plenarsession den 11-12 juli 2001 (sammanträdet den 11 juli) antog Ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 66 röster för, 28 röster emot och 22 nedlagda röster.

OBS!

Situationen beträffande Maltas väg mot EU-medlemskap förändras mycket snabbt, både vad gäller att avsluta kapitel och att införa rättsliga åtgärder. Den följande informationen ändrades den 28 juni 2001 efter sektionens sammanträde. Ändringar som skett därefter finns följaktligen inte med i dokumentet.

1. Inledning

1.1. Malta är en parlamentarisk demokrati med en lång och brokig historia. Landets strategiska position i Medelhavet har medfört att det maltesiska folket spelat en nyckelroll i den europeiska civilisationens utveckling. Sedan urminnes tider har Malta visat sig vara ett populärt resmål, även om alla besökare inte alltid varit välkomna. Landet har i tur och ordning styrts av fenicier, romare, riddare av Johanniterorden, fransmän och britter. Malta har vid två tillfällen stått vid ett historiskt vägskäl: första gången under 1500-talet när Malteserriddarna slog tillbaka de turkiska inkräktarna och andra gången under andra världskriget när Malta upprätthöll sin orubbliga ställning gentemot axelmakterna, vilket var avgörande för den fortsatta händelseutvecklingen i Västeuropa. För den sistnämnda bedriften belönades Malta med Georgskorset, som är den högsta civila brittiska utmärkelsen för visad tapperhet.

1.2. Europeiska rådet i Helsingfors beslutade att inleda medlemskapsförhandlingar med Malta och fem andra kandidatländer den 10-11 december 1999. Dessa länder har därefter kallats "Helsingforsgruppen".

1.3. Malta ligger mycket långt framme ekonomiskt och politiskt och är därför ett av de kandidatländer som har möjlighet att snabbt bli EU-medlem. Malta uppfyller Köpenhamnskriterierna och landet har en fungerande marknadsekonomi som skulle kunna stå emot konkurrensen från den inre marknaden, förutsatt att villkoren skapas för en fortsatt industriell strukturomvandling, vilket är en nödvändighet oavsett om landet skall bli medlem i EU eller ej.

1.3.1. Det finns dock ett betydande hinder som måste övervinnas. Malta är det enda kandidatland där det inte finns någon tydlig politisk enighet bakom landets medlemskapsansökan. Fram till dess att Malta kan visa prov på en dylik enighet, som framstår som hållbar även på lång sikt, kommer det alltid att råda en viss tveksamhet kring frågan om huruvida Malta är redo att bli medlem i EU.

1.4. Denna rapport kommer att fokusera på de nuvarande förberedelserna av den maltesiska ekonomin och arbetet med att öka det maltesiska folkets medvetande i fråga om de krav och förpliktelser som hänger samman med ett medlemskap. Kommittén avser att kommentera de framsteg som redan gjorts och skall även försöka bedöma vad som fortfarande återstår att göra. Yttrandet kommer också att behandla de politiska frågor som slutligen kommer att vara avgörande för om Malta vill fullfölja processen fram till ett medlemskap.

1.5. Leonard Mizzi från Maltas näringskontor har bistått föredraganden, som är djupt tacksam för detta. En delegation ur studiegruppen besökte Malta den 21-23 mars 2001(1).

2. Maltas väg mot EU-medlemskap

2.1. I ett separat dokument tas följande ämnen upp: Maltas tidigare relationer med EU, den politiska, ekonomiska och sociala bakgrunden, förhandlingsprocessen och dess utveckling, möjliga framtida problem, dialogen mellan olika parter i näringsliv och samhälle i Malta, EU-medlemskapets effekter på särskilda sektorer, attityder till medlemskap i EU och stöd från EU-fonder.

3. Sammanfattning

3.1. Malta saknar i dag ett klart politiskt samförstånd om att gå med i EU. Nationalistpartiet, som är i regeringsställning, vill att Malta skall bli medlem så snart som möjligt och menar att detta inte bara är önskvärt ur ett historiskt och politiskt perspektiv utan också krävs för att Malta skall få det incitament och ekonomiska stöd som behövs för att lösa landets erkända strukturella problem.

3.2. Arbetarpartiet skulle å sin sida föredra att skjuta upp medlemskapet tills de värsta av dessa problem har lösts. Till dess vill man behålla vänskapliga förbindelser med EU och förhandla fram något slags frihandelsavtal i stil med det som Schweiz har.

3.3. Nationalistpartiet planerar att anordna en folkomröstning om medlemskapet när anslutningsförhandlingarna har avslutats, eller i vilket fall som helst före nästa parlamentsval som äger rum senast i januari 2004. Arbetarpartiet har gjort klart att om de vinner detta val kommer de att dra tillbaka Maltas ansökan om medlemskap oavsett vad det blivit för resultat i folkomröstningen.

3.3.1. Enligt de senaste opinionsundersökningarna har båda linjerna ungefär lika stort stöd, och många har ännu inte bestämt sig.

3.4. För närvarande uppfyller Malta alla Maastrichtkriterierna utom det som gäller årligt budgetunderskott. Den samlade statsskulden är emellertid omkring 59 % av BNP. Därmed uppfyller den Maastrichtkriteriet på högst 60 % och är dessutom lägre än i flera medlemsstater, men den stiger för närvarande, och om den fortsätter att stiga kommer den att passera referensnivån före anslutningsdatumet.

3.4.1. Maltas BNP uttryckt i köpkraftspariteter ligger på 52 % av EU:s genomsnitt.

3.4.2. Ekonomin är starkt inriktad på export, och 1999 uppgick exporten till 89 % av BNP av varor och tjänster. Som Maltas viktigaste handelspartner står EU för 65 % av Maltas import och har ett kraftigt handelsöverskott.

3.4.3 De huvudsakliga näringsgrenarna är elektronik, sjöfart, varvsindustri och turism. Jordbruket står endast för 2,5 % av BNP, och jordbruksindustrin är mycket splittrad.

3.4.4. Malta är mycket tätbefolkat och har ca 1200 invånare per kvadratkilometer. 21 % av den totala ytan består av stadsbebyggelse.

3.4.5. Maltas ekonomi domineras av små företag, och 95 % av företagen har mindre än tio anställda.

3.5. Styr- och åtgärdskommittén Malta-EU (MEUSAC) har inrättats för att öka insynen i förhandlingsprocessen genom att engagera alla berörda sektorer.

3.5.1. Vissa av de organ som rådfrågats av MEUSAC har klagat på att tidsfristerna ibland varit så korta att frågan inte hunnit diskuteras inom organet.

3.6. Maltas första nationella program för genomförandet av EU:s regelverk offentliggjordes den 18 september 2000.

3.6.1. Under energikapitlet har Malta fått en fyraårig övergångsperiod för att hinna bygga upp strategiska oljereserver.

3.6.1.1. EU har accepterat att Malta skulle kunna ansöka om undantag efter anslutningen genom att klassificera elförsörjningssystemet som "litet isolerat system".

3.6.1.2. Malta har också fått en fyraårig övergångsperiod enligt kapitlet om fri rörlighet för varor för att hinna förnya försäljningstillstånden för farmaceutiska produkter.

3.6.1.3. Under kapitlet om fri rörlighet för arbetskraft har Malta fått en sjuårig övergångsperiod för att kunna anta säkerhetsföreskrifter vad gäller rättigheterna för arbetskraft från andra medlemsländer att söka arbete i Malta. Malta skiljer sig från övriga kandidatländer genom att man efter anslutningen förväntar sig att arbetskraft kommer att strömma in i landet, medan det i de andra länderna är tvärtom.

3.6.2. Hittills har Malta inlett arbetet med 28 kapitel och provisoriskt avslutat arbetet med 17 kapitel. Man hoppas kunna inleda arbetet med kapitlet om jordbruk under det belgiska ordförandeskapet.

3.7. Vissa områden kan innebära problem som måste lösas under förhandlingarna.

3.7.1. Rätten att köpa fastigheter på Malta är fortfarande till viss del begränsad för utländska medborgare.

3.7.2. Det finns behov av att stärka möjligheten att se till att upphovsrättslig lagstiftning efterlevs (problem finns med bl.a. polis, tull och förfaranden för att lösa tvister utanför domstol).

3.7.3. För att anpassa sig till EU:s konkurrenspolitik måste Malta under de kommande två åren arbeta intensivt med att ytterligare anpassa sin lagstiftning, göra strikta omstruktureringar och öka avreglering och privatisering. Det nuvarande varvsstödet måste trappas ner.

3.7.4. I fiskerisektorn finns det problem med den tullsats på 15 % som tillämpas på exporterad fisk, och behovet av att behålla gränsen vid 25 sjömil från kusten för att bevara fiskebestånden.

3.7.5. Inom EU finns viss oro över att många skepp med maltesisk flagg hålls kvar i hamnar i EU, och ett missnöje med antalet flaggstatsinspektioner i Malta. Malta har världens fjärde största handelsflotta, och många av fartygen är oljetankfartyg. Maltas sjöfartsmyndigheter har inte möjlighet att kontrollera alla de fartyg som är registrerade i landet och som till största delen ägs av rederier i tredje land.

3.7.6. Kostnaden för anpassning till EU:s miljöregelverk uppgår till omkring 5 % av Maltas BNP. Svåra områden är bland annat avfallshantering samt tillgång på vatten, vattenkvalitet och vattenpriser.

3.7.7. Jordbruksregelverket förväntas innebära problem. Maltas skyddstullar för jordbruksprodukter kommer att vara en fråga, och en annan fråga är hur Maltas splittrade och relativt ineffektiva jordbruksindustri skall klara konkurrensen från EU.

3.7.8. Malta har begärt övergångsperioder när det gäller direktiven om arbetstider, exponering för buller i arbetet, tillfälliga eller rörliga byggarbetsplatser samt användning av arbetsutrustning. Vissa storföretagare på Malta anser att de begärda övergångstiderna är för korta.

3.7.9. I år lägger Malta fram ett förslag till lagstiftning för att anpassa politiken för konsumentskydd till EU:s direktiv om skadeståndsansvar för produkter. Det är emellertid oklart hur direktivet om paketresor skall kunna tillämpas på kort sikt, eftersom instanserna för tillämpning kommer att inrättas först 2002.

3.7.10. De maltesiska företagen hoppas på en hög gräns för momsbefrielse och skulle föredra ett system med nollskattesatser för momsen som i Storbritannien och Irland. Det finns också en oro för att trycket på att harmonisera skatterna inom EU kommer att leda till en total ökning av skattebördan för Maltas företag.

3.8. Förfaranden för samråd mellan Maltas regering och arbetsmarknadens parter sker inom ramen för Maltas råd för ekonomisk och social utveckling. Det är ett självständigt trepartsorgan med företrädare för arbetsgivarföreningar, fackliga organisationer och regeringen.

3.8.1. Andra grupper i det civila samhället befinner sig för närvarande snarast i utkanten av processen, men över lag godtar man detta läge som ett första steg i utvecklingen.

3.8.2. Maltas regering har föreslagit att en gemensam rådgivande kommitté Malta-EU skall inrättas, med sex företrädare för varje part.

3.9. Vissa delar av Maltas ekonomi kommer att påverkas kraftigt av ett medlemskap i EU.

3.9.1. Turismen är en av Maltas största näringar, men dess utveckling kommer att hämmas av brist på utrymme, inrättningar och resurser. Denna näring berörs också av vissa sidor av gemenskapens arbetslagstiftning.

3.9.2. Varvsindustrin är en viktig men förlustdrabbad del av Maltas ekonomi. Det finns behov av både omstruktureringsprogram och lyhörda förhandlingar om hur stödet gradvis skall avvecklas.

3.9.3. Inom tillverkningssektorn är man oroad över följderna av flera direktiv som ingår i EU:s lagstiftning om arbete, hälsa och säkerhet. En mycket stor del av Maltas företag är mikroföretag utan facklig anslutning. Därför kan dessa företag inte förhandla om särskilda avtal.

3.9.4. Fågeljakt är populärt på Malta och utövas av omkring 15000 personer. De är oroliga att EU-lagstiftningen kommer att inskränka eller till och med förbjuda denna verksamhet, och de kommer därför troligtvis inte att rösta ja till medlemskap om det inte går att uppnå en tillfredsställande kompromiss.

3.9.5. Ön Gozo är särskilt isolerad, och dess invånare är i behov av EU-stöd på så förmånliga villkor som möjligt.

3.9.6. En förutsättning för att EMU:s regelverk skall kunna uppfyllas är att den fria rörligheten för kapital förverkligas.

3.9.7. Eftersläpningen i fråga om civilrättsliga processer på Malta ger anledning till oro. Även om Maltas myndigheter har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med problemet, kommer ett medlemskap i EU troligen att innebära en ökning av antalet tvister, och därmed förvärras läget.

3.10. Malta är till skillnad från kandidatländerna i Central- och Östeuropa inte berättigat till stöd genom ISPA eller Sapard. ESK anser att ISPA-programmet bör utvidgas till att även omfatta Malta.

4. Slutsatser

4.1. Bortsett från frågan om EU-medlemskap, är det allmänt accepterat på Malta att väsentliga strukturreformer måste genomföras för att det maltesiska samhället skall kunna anpassa sig till en värld i förändring, för att kunna konkurrera i en alltmer globaliserad ekonomi. Det finns de som anser att den nuvarande förändringstakten, som drivs på av behovet att möta kraven från gemenskapens regelverk inom regeringens fastställda tidtabell för anslutningen, är för snabb och att det vore att föredra att gå fram i en lugnare takt. Det råder dock inga tvivel om att utsikten om ett EU-medlemskap fungerar som en katalysator för förändringsarbetet, och det är tvivelaktigt om de nödvändiga reformerna skulle genomföras utan denna stimulans.

4.1.1. Regeringen lyckas för närvarande föra över stora delar av regelverket i en anmärkningsvärd takt. Man är också helt inställd på att fullborda denna process innan tidsfristen löper ut.

4.2. Det finns ett behov av att utöka kapaciteten i den offentliga sektorns infrastruktur. Det kommer dock att ta tid att skapa den organisation som behövs för att genomföra all den nya lagstiftning som krävs för att anta gemenskapens regelverk och för att garantera att den genomdrivs på en tillräcklig nivå. Det finns också ett behov av att öka domstolarnas förmåga att hantera de rättstvister som blir resultatet.

4.3. Det finns en tendens hos dem som är mot ett EU-medlemskap att kritisera de informationsprogram regeringen genomför med EU:s stöd som "propaganda". Många har dock svarat att det bland befolkningen på Malta finns en allmän brist på kunskap om vad medlemskapsfrågan innebär. Med hänsyn till de vittgående konsekvenserna av det beslut som skall fattas är det självfallet önskvärt att människor är fullt informerade när de går för att utöva sin rösträtt i folkomröstningen.

4.4. Hittills har Malta begärt ett par undantag och ett antal övergångsperioder. En del företagare anser att övergångsperioderna inte är tillräckligt många och långa. Å andra sidan har man begärt ovanligt många övergångsperioder jämfört med andra kandidatländer. Detta beror delvis på Maltas situation som ö, samt behovet att lägga fram en attraktiv lösning för det maltesiska folket.

4.5. Malta har en väl utvecklad social dialog som för närvarande håller på att utvecklas ytterligare. För närvarande har dock icke-statliga organisationer och andra organisationer i det civila samhället en perifer ställning i processen i stället för att utgöra en integrerad del av den.

4.6. Maltas regering har inlett en bred samrådsprocess beträffande EU-medlemskapet med hjälp av MEUSAC. Det har förekommit en del klagomål över att informationsmängden och den korta svarstiden gör det svårt för organisationer, och särskilt för frivilligorganisationer, att lämna genomtänkta svar. Det framfördes också missnöje till delegationen över att regeringen har vägrat offentliggöra resultaten av sina konsekvensbedömningar eller att resultaten har publicerats först när den framförhandlade ståndpunkten har lagts fram i Bryssel.

4.6.1. Efter delegationens besök på Malta meddelade regeringen att resultaten av konsekvensbedömningar kommer att publiceras från och med april 2001.

4.7. Malta har ett omfattande socialt trygghetssystem som väl kan jämföras med dem som finns i de flesta medlemsstater.

4.8. Kommittén välkomnar förslaget att inrätta en gemensam rådgivande kommitté EU-Malta, men vill understryka att gemensamma rådgivande kommittér på båda sidor vanligtvis utgörs av representanter för sociala aktörer eller andra delar av det civila samhället. Med tanke på att de gemensamma kommittéerna har en rådgivande roll i förhållande till regeringen, bör det inte finnas regeringsrepresentanter med i delegationerna.

4.9. Kommittén anser att man bör överväga att inkludera Malta i den krets av länder som kan få ISPA-stöd, både före och efter en anslutning.

För att man skall kunna lägga fram ett acceptabelt paket för Maltas folk måste förhandlingsprocessen som ett minimum resultera i tillfredsställande resultat i ett antal frågor som diskuteras i ett separat dokument. Maltas förhandlare måste, helst i ett tidigt skede, bestämma vilken reträttposition de skall ha om deras förhandlingsposition i centrala frågor inte accepteras av EU.

4.10. Samtidigt som det är allmänt accepterat på Malta att en ansökan om medlemskap i EU innebär ett åtagande att ta över gemenskapens hela regelverk och att det inte är frågan om att välja ut det som passar, så finns åsikten att det vore orimligt att vägra kandidatländerna sådana undantag och övergångsperioder som vissa medlemsstater för närvarande åtnjuter eller att vänta sig ett effektivare genomförande i kandidatländerna än i den nuvarande unionen.

4.11. Med hänsyn till den ekonomiska, politiska och sociala utvecklingen och de framsteg man gjort i övertagandet av regelverket, ligger Malta väl till för att vara bland de första nya medlemsländerna. Frågan är om det finns en politisk vilja att uppnå detta.

Bryssel den 11 juli 2001.

Ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Göke Frerichs

(1) Rapport om ett studiebesök på Malta som ett led i förberedelserna för yttrandet "Maltas väg mot EU-melemskap"; R/CES 460/2001.