This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52012DC0006
COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL AND THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE on the European Union Strategy for the Protection and Welfare of Animals 2012-2015
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om EU:s strategi för djurskydd och djurs välbefinnande 2012–2015
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om EU:s strategi för djurskydd och djurs välbefinnande 2012–2015
/* KOM/2012/06 slutlig */
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om EU:s strategi för djurskydd och djurs välbefinnande 2012–2015 /* KOM/2012/06 slutlig */
1.
Inledning
I artikel 13 i fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt erkänns djur som kännande varelser, och enligt samma
artikel ska full hänsyn ska tas till djurens välfärd vid utformning och
genomförande av unionens politik på vissa områden. I gemenskapens handlingsplan för djurskydd och
djurs välbefinnande 2006–2010[1],
antagen av kommissionen, samlades 2006 för första gången de olika aspekterna av
EU:s djurskyddspolitik för hållning av flera miljarder djur för ekonomiska
ändamål i EU. Omkring två miljarder fåglar[2] och trehundra miljoner däggdjur används för
animalieproduktion. Uppskattningsvis tolv miljoner djur används varje år vid
försök. Enligt beräkningar finns det cirka hundra miljoner hundar och katter[3], framför
allt i privat ägo. Det är svårt att uppskatta hur många sällskapsdjur som det
handlas med i EU. Det finns inga uppgifter på EU-nivå om antalet djur i
djurparker och akvarier. Ett horisontellt direktiv täcker de olika
aspekterna av skyddet av produktionsdjur[4]. Specifika aspekter omfattas av
EU-lagstiftning om transporter[5]
och slakt[6].
Det finns särskilt EU-krav för hållning av kalvar[7], svin[8], värphöns[9] och
slaktkycklingar[10].
Djur som används vid försök[11]
omfattas också av särskilda bestämmelser om djurskydd. EU-lagstiftningen om
djurparker[12]
är inriktad på bevarande av arter, men även djurskydd beaktas. Det finns ingen
EU-lagstiftning om skydd av sällskapsdjur. EU-bestämmelserna om ekologiskt
jordbruk omfattar höga djurskyddskrav vid nötkreaturs-, svin- och
fjäderfäproduktion[13]. På grundval av erfarenheterna från handlingsplanen
för 2006–2010 föreslås i detta meddelande riktlinjer för EU-insatserna under de
kommande fyra åren, där man utnyttjar de vetenskapliga och tekniska framsteg
som gjorts för att förena djurskyddet med den ekonomiska verkligheten vid
genomförandet av de gällande bestämmelserna. Denna strategi utgör en
fortsättning av handlingsplanen i enlighet med rekommendationerna från de
flesta berörda parter som rådfrågats och från Europaparlamentet. Värdet av djuruppfödningen i EU uppgår till
149 miljarder euro per år, och värdet av användningen av försöksdjur
uppskattas till 930 miljoner euro per år.
2.
Varför behövs en djurskyddsstrategi?
De senaste åren[14] har EU avsatt i genomsnitt närmare
70 miljoner euro per år till stöd för djurskyddet, varav 71 % gått
till jordbrukare i form av djurskyddsstöd från Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling. Utgifter inom landsbygdsutveckling samfinansieras av
medlemsstaterna, och jämte den särskilda åtgärden med djurskyddsåtaganden som
går utöver den rättsliga miniminivån kan medlemsstaterna också välja att i
enlighet med sina nationella prioriteringar erbjuda åtgärder för att stödja
t.ex. investeringar i jordbruksföretag, utbildning, rådgivningstjänster och
jordbrukares deltagande i kvalitetsordningar. Återstoden går till övrig
EU-verksamhet av betydelse för utformningen av politiken: forskning
(21 %), ekonomiska studier, informationsinsatser, utbildning, fortbildning
och internationella frågor samt tillsyn osv. Under årens lopp har det dock blivit allt
tydligare att man inte alltid uppnår önskade resultat genom att helt enkelt
tillämpa samma sektorsspecifika regler på djurskydd. Problemen med
efterlevnaden av sektorsspecifika regler visar att man måste fundera på om en
metod med samma regler för alla kan ge bättre djurskydd i hela EU. De många
olika driftssystemen, klimatförhållandena och markförhållandena i
medlemsstaterna har medfört betydande svårigheter att enas om enhetliga regler
och ännu större svårigheter att se till att de genomförs korrekt.
Nettoresultatet är att djurskyddsvillkoren i EU inte är desamma för alla,
vilket dock krävs för att stödja den enorma näringsverksamhet som avgör
behandlingen av djur i EU. Härtill kommer att det visserligen har gjorts
framsteg på djurskyddsområdet genom specifika rättsakter, men det finns områden
där det inte finns någon särskild EU-lagstiftning och där de gällande allmänna
kraven är svåra att tillämpa. Det kan finnas utrymme för förenkling
genom införande av mer detaljerade bestämmelser i de allmänna reglerna för att
ta itu med gemensamma bakomliggande faktorer som påverkar djurskyddet. Vid utvärderingen av EU:s djurskyddspolitik
konstaterades det att djurskyddskraven har medfört merkostnader för
djuruppfödnings- och djurförsökssektorerna på uppskattningsvis 2 % av
dessa sektorers totala värde. Det finns inga belägg för att detta hittills har
hotat deras ekonomiska bärkraft. För att öka EU-jordbrukets, inklusive
småbrukarnas, konkurrenskraft bör man dock ta varje tillfälle i akt att
framhålla djurskyddspolitikens ekonomiska mervärde. Följande har fastställts vara de viktigaste
gemensamma faktorer som påverkar djurskyddet i EU: 1. Medlemsstaternas tillsyn av
EU-lagstiftningen är fortfarande bristfällig på flera områden. Vissa medlemsstater vidtar inte tillräckliga
åtgärder för att informera berörda parter, utbilda officiella inspektörer, göra
kontroller och tillämpa påföljder[15].
Till följd av detta har ett antal EU-bestämmelser inte tillämpats fullt ut och
har inte haft de avsedda effekterna på djurskyddet. Djurskyddskraven medför ofta merkostnader, som
dock inte nödvändigtvis är proportionerligt fördelade längs livsmedelskedjan.
EU erbjuder dock vissa instrument för att kompensera producenterna för högre
produktionskostnader. I EU-lagstiftningen medges övergångsperioder på flera år
för att underlätta genomförandet av strukturförändringar i vissa driftssystem,
men denna metod har inte alltid lett till omställning i tid. Den kulturella
synen på djurskydd är avgörande för att öka respekten för såväl lagstiftningens
andemening som de faktiska bestämmelserna i den. 2. Konsumenterna saknar lämplig
information om djurskydd. En EU-omfattande undersökning visar att 64 %
av befolkningen anser att djurskydd är en viktig fråga. Andra studier[16] visar
dock att hänsyn till djurskydd är endast en av de faktorer som påverkar
konsumenternas val och att denna aspekt ofta inte spelar in, eftersom
konsumenterna inte alltid är tillräckligt väl informerade om
produktionsmetoderna och dessas konsekvenser för djurens välbefinnande. I
slutändan styrs konsumenternas val främst av livsmedlens pris och egenskaper
som kan kontrolleras direkt. 3. Många berörda parter har inte
tillräckliga kunskaper om djurskydd. Större delen av EU:s finansiering av forskning om
djurskydd går till alternativ till djurförsök, men resultaten sprids inte
tillräckligt väl, och forskningen i medlemsstaterna är inte tillräckligt
samordnad. Samtidigt leder bristande kännedom om alternativa metoder i
produktionssystemen ofta till motstånd mot förändringar som kan förbättra
djurskyddet. 4. Det finns ett behov av att förenkla och utveckla tydliga
principer för djurskydd. Det allmänna
direktivet om produktionsdjur (98/58/EG) och direktivet om djurparksdjur
(1999/22/EG) innehåller bestämmelser som är för allmänt formulerade för att ha
praktiska effekter. Ett exempel finns i bilagan till direktiv 98/58/EG: ”Alla
djur skall ha tillgång till foder med de intervall som överensstämmer med deras
fysiologiska behov”. Ett annat finns i direktiv 1999/22/EG: ”Djurhållning under
förhållanden som är ägnade att uppfylla de enskilda arternas biologiska behov
och behov av bevarande, bland annat genom att djurens livsmiljöer berikas på
ett artspecifikt sätt”. I vissa specifika EU-rättsakter[17]
fastställs kompetenskrav för dem som hanterar djuren. Dessa krav omfattar dock
inte alla berörda djur (det finns inga särskilda kompetenskrav för hållning av
fjäderfän och kalvar), och vissa djurskyddsproblem som beror på
produktionssystemens utformning omfattas inte heller. Det finns ingen särskild EU-lagstiftning som
omfattar andra arter av produktionsdjur (t.ex. mjölkkor, köttdjur och kaniner)
trots att flera problem framhållits av forskare och av Europeiska myndigheten
för livsmedelssäkerhet (Efsa)[18].
3.
Strategiska åtgärder
Med hänsyn till vad som sägs ovan bygger denna
strategi på två tillvägagångssätt som kompletterar varandra: För det första måste
vissa gemensamma problem åtgärdas på ett annorlunda och helhetsinriktat sätt.
EU har i åratal antagit eller anpassat specifik lagstiftning till specifika
problem. Fastställandet av allmänna principer i ett konsoliderat och reviderat
EU-regelverk kan dock bidra till att förenkla EU-lagstiftningen om djurskydd
och i slutändan underlätta tillämpningen av den. På grundval av en konsekvensbedömning kommer
kommissionen att överväga behovet av ett reviderat EU-regelverk som bygger på
ett helhetsinriktat synsätt. Kommissionen kommer i synnerhet att överväga om
det är genomförbart och lämpligt att införa vetenskapligt baserade indikatorer
som bygger på djurskyddsresultat i stället för djurskyddsinsatser, som använts
hittills. Kommissionen kommer att bedöma om ett sådant nytt tillvägagångssätt
skulle leda till ett förenklat regelverk och bidra till att förbättra
EU-jordbrukets konkurrenskraft. För den framtida utvecklingen kommer det att
vara viktigt att ta hänsyn till erfarenheterna från de områden där indikatorer
redan finns (slaktkycklingar och slakt). För det andra finns
det åtgärder som kommissionen redan genomför, men som måste förstärkas eller
utnyttjas bättre. Därför föreslår kommissionen utöver det planerade förenklade
regelverket ·
att det utvecklas verktyg, bl.a. genomförandeplaner
vid behov, för att förbättra medlemsstaternas efterlevnad av reglerna, ·
att det ges stöd till internationellt samarbete, ·
att konsumenterna och allmänheten ska ges lämplig
information, ·
att synergieffekterna inom den nuvarande gemensamma
jordbrukspolitiken ska optimeras, ·
att odlad fisks välbefinnande ska undersökas. I förekommande fall kommer de konsekvenser som de
åtgärder som vidtas inom ramen för denna strategi får för de grundläggande
rättigheterna, särskilt religionsfriheten[19], att bedömas noggrant. I detta sammanhang
kommer kommissionen även att undersöka frågan om märkning i enlighet med
överenskommelsen om lagförslaget om livsmedelsinformation[20].
3.1.
Ett förenklat EU-regelverk för djurskydd
Kommissionen kommer att undersöka om det är
genomförbart att införa ett förenklat EU-regelverk med djurskyddsprinciper för
alla djur[21]
som hålls inom ramen för näringsverksamhet, även eventuellt sällskapsdjur, och
särskilt inrikta sig på förenkling, minskning av den administrativa bördan och
utnyttjande av djurskyddskraven för att öka konkurrenskraften för
livsmedelsindustrin i EU, inklusive djurskyddskravens mervärdespotential. Kommissionen skulle överväga a) användning av vetenskapligt baserade
djurskyddsindikatorer som ett möjligt sätt att förenkla regelverket och
möjliggöra flexibilitet för att förbättra djuruppfödarnas konkurrenskraft, b) en ny EU-ram för att öka tydligheten och
relevansen i informationen om djurskydd till konsumenterna när de väljer vad de
ska köpa, c) inrättande av ett europeiskt nätverk av
referenscentrum, d) införande av gemensamma kompetenskrav för
personal som hanterar djur. a) Användning av resultatbaserade
djurskyddsindikatorer Möjligheten att använda vetenskapligt underbyggda
resultatbaserade indikatorer som kompletterar föreskrifterna i
EU-lagstiftningen kommer vid behov att övervägas, med särskild hänsyn till
detta nya tillvägagångssätts bidrag till en förenkling av regelverket.
Djurbaserade indikatorer har nyligen införts i två EU-rättsakter om djurskydd
(direktiv 2007/43/EG om fastställande av minimiregler för skydd av
slaktkycklingar och förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid
tidpunkten för avlivning). Man kommer att undersöka de kriterier som tagits
fram av projektet Welfare Quality®[22]
tillsammans med ett riskbedömningssystem liknande det som används inom
livsmedelssäkerhet (se livsmedelslagstiftningen[23]). Efsas
vetenskapliga yttranden om utarbetande av djurskyddsindikatorer skulle beaktas
tillsammans med socioekonomiska faktorer vid bedömningen av de relevanta
riskhanteringsförslagen. Användningen av resultatbaserade
djurskyddsindikatorer erkänns även på internationell nivå av organisationer
såsom Världsorganisationen för djurhälsa (OIE)[24]. b) En ny
EU-ram för att öka tydligheten och relevansen i informationen om djurskydd till
konsumenterna när de väljer vad de ska köpa Med det reviderade EU-regelverket för djurskydd
skulle man kunna sträva efter att tillhandahålla ett verktyg för att garantera
konsumenterna att djurskyddspåståenden är tydliga och vetenskapligt relevanta. Åtgärder som samverkar och konvergerar med
liknande initiativ på EU-nivå inom andra relevanta politikområden kommer att
undersökas för att öka konsumentinflytandet. c) Ett europeiskt nätverk av
referenscentrum Kommissionen har redan lagt fram idén om ett
nätverk av referenscentrum för djurskydd i ett tidigare meddelande[25].
Huvudsyftet är att se till att de behöriga myndigheterna får samstämmig och
enhetlig teknisk information om hur EU-lagstiftningen bör genomföras, särskilt
när det gäller resultatbaserade djurskyddsindikatorer. Nätverket skulle kunna inrättas genom
samfinansiering av befintliga vetenskapliga och tekniska resurser för djurskydd.
Nätverket skulle kunna komplettera och inte överlappa med Efsas funktion och
verksamheten vid EU:s gemensamma forskningscentrum[26]. Nätverket skulle kunna organiseras i enlighet med
EU-lagstiftningens nuvarande struktur[27]
för att säkerställa följande på EU-nivå: –
Stöd till kommissionen och medlemsstaterna i form
av teknisk sakkunskap, särskilt när det gäller användning av resultatbaserade
djurskyddsindikatorer. –
Genomförande av utbildning för personal vid
behöriga myndigheter och experter från tredjeländer vid behov. –
Medverkan vid behov till att forskningsresultat och
tekniska innovationer sprids till de berörda parterna i EU och det
internationella forskarsamhället. –
Samordning av forskningen, vid behov i samarbete
med befintliga EU-finansierade forskningsstrukturer[28]. d) Gemensamma kompetenskrav för personal
som hanterar djur[29] Genom det förenklade EU-regelverket för djurskydd
skulle de gällande kompetenskraven i vissa EU-rättsakter kunna konsolideras i
en enda rättsakt och förbättras. Allmänna principer för att styrka kompetens
skulle tas fram på grundval av en konsekvensbedömning. De gemensamma EU-kompetenskraven för personal som
hanterar djur skulle syfta till att säkerställa att personalen är i stånd att
upptäcka, förebygga och begränsa djurens smärta, lidande och ångest samt känner
till de rättsliga skyldigheterna i fråga om djurskydd och djurs välbefinnande. Dessutom bör man överväga en lämplig kompetensnivå
för personer som ansvarar för utformning av processer, anläggningar och
utrustning som avser djur. En undersökning om djurskyddsutbildning kommer att
inledas för att kartlägga de djurskyddsfrågor som ska ingå i studieplanen för
de yrken som har med djur att göra och fastställa vilka åtgärder som skulle
behövas för att öka medvetenheten inom dessa yrken.
3.2.
Stöd till medlemsstaterna och åtgärder för att
förbättra efterlevnaden av reglerna
Kommissionen kommer att prioritera frågan om
efterlevnad. Efterlevnad kan endast uppnås genom tillsynsåtgärder som vidtas av
medlemsstaterna eller under deras ansvar. Kommissionen har dock en viktig
funktion när det gäller att se till att efterlevnaden sker på ett enhetligt
sätt i EU. Man måste säkerställa att lika villkor gäller för alla producenter i
EU och att djuren behandlas korrekt. Följande åtgärder föreslås inom ramen för
denna strategi: ·
Kommissionen kommer att fortsätta sina besök i
medlemsstaterna genom kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor. Den kommer
också att vid behov fortsätta att göra kraftfullt bruk av sin rätt enligt
fördraget att väcka talan inför EU-domstolen. Det är en mycket viktig åtgärd
från kommissionens sida för att säkerställa efterlevnaden, särskilt i samband
med nuvarande och framtida utmaningar på djurskyddsområdet. ·
Icke desto mindre anser kommissionen att en lämplig
utbildningsstrategi kan vara ett verkningsfullt verktyg för att skapa en
efterlevnadskultur hos aktörerna och i medlemsstaterna. Det föreslagna
europeiska nätverket av referenscentrum skulle kunna åta sig denna roll. ·
Tills dess kommer kommissionen att intensifiera
sina insatser för att utbilda veterinärinspektörer genom programmet Bättre
utbildning för säkrare livsmedel. Kommissionen kommer också att undersöka
behovet av och möjligheten att utvidga utbildningsverksamheten till att omfatta
försöksdjurs och vilda djurs välbefinnande. ·
Kommissionen kommer även att i större utsträckning
ge råd till medlemsstaternas behöriga myndigheter och uppmuntra till samarbete,
utbyte av bästa praxis och överenskommelser om gemensamma mål och riktlinjer
genom tematiska arbetsgrupper och evenemang. ·
Under de kommande fyra åren kommer kommissionen
därför att utarbeta särskilda riktlinjer eller genomförandebestämmelser för de
enskilda EU-rättsakterna om djurskydd[30].
Djurskydd är också en teknisk fråga för aktörer
som hanterar djur inom ramen för näringsverksamhet. Det är därför viktigt att
hjälpa dem att förstå motiveringen till EU-kraven och hur de kan förbättra
efterlevnaden genom bättre utformning eller metoder.
3.3.
Stöd till internationellt samarbete
Det är viktigt med lika villkor för djurskydd på internationell
nivå för att säkerställa EU-näringsidkarnas konkurrenskraft på global nivå. EU
har redan utvecklat flera bilaterala och multilaterala verksamheter som, såsom
visades i utvärderingen, måste optimeras och stödjas. I detta syfte kommer kommissionen att –
fortsätta att ta upp djurskydd i bilaterala
handelsavtal och samarbetsforum[31]
för att öka de strategiska möjligheterna att utveckla ett mer konkret samarbete
med tredjeländer, –
fortsätta att vara aktiv på den multilaterala
scenen, särskilt inom Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) och FN:s
livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO); OIE har antagit internationella
standarder och båda har tagit initiativ på djurskyddsområdet[32], –
undersöka hur djurskydd kan integreras bättre i den
europeiska grannskapspolitiken, –
vid behov anordna större internationella evenemang
i syfte att främja EU:s syn på djurskydd. Dessa åtgärder utgör tillfällen att förmedla EU:s
syn på djurskydd på global nivå. Det är därför viktigt att på bästa möjliga
sätt utnyttja de tillgängliga resurserna för internationell verksamhet på
djurskyddsområdet för att möta dessa utmaningar och öka resursernas bidrag till
de europeiska djuruppfödarnas konkurrenskraft i en globaliserad värld.
Kommissionen kommer därför att se över åtgärderna för att utvärdera deras nytta
för bl.a. jordbrukssektorn i EU och avlägga rapport för Europaparlamentet och
rådet.
3.4.
Lämplig information till konsumenterna och
allmänheten
Djurskydd är en samhällsfråga som engagerar många
människor. Behandlingen av djur handlar om etik och EU:s värderingar. Det är
därför viktigt att informera barn, ungdomar och allmänheten i stort för att öka
medvetenheten om respekt för djuren och främja ansvarsfullt ägande. Djurskydd är också en konsumentfråga. Animaliska
produkter används i stor utsträckning, särskilt inom livsmedelsproduktionen,
och konsumenterna bryr sig om hur djuren har behandlats. Konsumenterna har dock
i allmänhet inte tillräcklig information för att främja högre djurskyddskrav. Det är därför viktigt att informera konsumenterna
i EU om EU-lagstiftningen om livsmedelsproducerande djur och se till att de
blir lurade av vilseledande djurskyddspåståenden. Det finns många informations- och
utbildningsinitiativ i medlemsstaterna. En heltäckande kartläggning av
situationen i EU skulle göra det möjligt att hitta luckor där EU skulle kunna
ge mervärde. Alla dessa mål är av kompletterande art och
förutsätter eventuellt särskilda instrument. Vissa av dem finns redan, t.ex.
Farmland (för barn och lärare i grundskolan) och programmet Bättre utbildning
för säkrare livsmedel (för officiella inspektörer). Dessutom anordnar
kommissionen regelbundna möten för en bättre förståelse och tillämpning av
EU-lagstiftningen. Det kan finnas sätt att öka deras effektivitet och
komplettera dem med nya kommunikationsverktyg. Kommissionen tänker därför först kartlägga de
nuvarande utbildnings- och informationsinitiativ på djurskyddsområdet som
riktar sig till allmänheten och konsumenterna. Åtgärderna kan omfatta
möjligheten att bevilja finansiering för lyckade gränsöverskridande
informationskampanjer och utbildningsinitiativ om djurskydd.
3.5.
Optimerade synergieffekter med den gemensamma
jordbrukspolitiken
Djurskydd ingår i en samhällsinriktad syn på
jordbruk, och EU har redan skapat starka kopplingar mellan jordbruk och
djurskydd. Större delen av EU-medlen för djurskydd går till jordbrukare inom
ramen för programmen för landsbygdsutveckling. I synnerhet i en tid av
ekonomiska begränsningar behövs dock ökad samordning för att rationalisera
åtgärderna och uppnå bästa möjliga resultat. Kommissionen kommer att införa en särskild
avdelningsövergripande ordning för att bedöma hur man kan optimera
synergieffekterna hos den gemensamma jordbrukspolitikens nuvarande mekanismer,
i synnerhet genom tvärvillkor, landsbygdsutveckling, marknadsföringsåtgärder,
kvalitetsstrategier, ekologiskt jordbruk osv.
3.6.
Undersökning av odlad fisks välbefinnande
Odlad fisk omfattas av EU-lagstiftningen om skydd
av djur under transport och vid tidpunkten för avlivning, men det finns inga
särskilda bestämmelser om odlad fisk. Kommissionen kommer att fortsätta att
inhämta vetenskapliga råd om de enskilda arterna och utvärdera frågan om
fiskars välbefinnande i vattenbruk, och sedan vidta lämpliga åtgärder på
grundval av denna utvärdering. BILAGA Planerade åtgärder || År En rad tillsynsåtgärder för skydd av värphöns (direktiv 1999/74/EG) || 2012 Genomförandeplan och tillsynsåtgärder beträffande grupphållning av suggor (direktiv 2008/120/EG) || 2012 Genomförandeplan för förordningen om slakt (förordning (EG) nr 1099/2009) || 2012 EU-genomförandebestämmelser eller EU-riktlinjer om skydd av djur under transport || 2012 Rapport till Europaparlamentet och rådet om konsekvenserna av genetiskt urval för slaktkycklingars välbefinnande* || 2012 Rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av förordning (EG) nr 1523/2007 om att förbjuda utsläppande på marknaden av katt- och hundpäls* || 2012 Undersökning av odlad fisks välbefinnande vid tidpunkten för avlivning || 2013 Rapport till Europaparlamentet och rådet om de olika bedövningsmetoderna för fjäderfä* || 2013 Rapport till rådet om genomförandet av direktiv 98/58/EG* || 2013 EU-riktlinjer om skydd av svin || 2013 Undersökning av utbildnings- och informationsinitiativ på djurskyddsområdet som riktar sig till allmänheten och konsumenterna || 2013 Undersökning av möjligheten att ge konsumenterna relevant information om bedövning av djur* || 2013 Eventuellt lagstiftningsförslag om ett förenklat EU-regelverk för djurskydd || 2014 Rapport om effekterna av internationell djurskyddsverksamhet på de europeiska djuruppfödarnas konkurrenskraft i en globaliserad värld || 2014 Rapport till Europaparlamentet och rådet om system för fixering av nötkreatur där djuren vänds upp och ner eller tvingas till onaturliga ställningar* || 2014 Undersökning av välbefinnandet hos hundar och katter som är föremål för handel || 2014 EU-riktlinjer eller EU-genomförandebestämmelser om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning || 2014 Rapport till Europaparlamentet och rådet om möjligheten att införa vissa krav när det gäller skydd av fisk vid tidpunkten för avlivning* || 2015 Rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av direktiv 2007/43/EG och dess effekter på slaktkycklingars välbefinnande* || 2015 Undersökning av odlad fisks välbefinnande under transport || 2015 * Skyldigheter som följer av
EU-lagstiftningen [1] KOM(2006)
13 slutlig, 23.1.2006. [2] 793 miljoner
kycklingar för köttproduktion, 453 miljoner värphöns och 197 miljoner
kalkoner. Det fanns inte uppgifter i alla medlemsstater om kalkoner, ankor och
gäss. [3] Evaluation
of the EU policy on animal welfare and possible policy options for the future,
december 2010. Se bilaga A1.7 (http://www.eupaw.eu/). [4] Rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av
animalieproduktionens djur (EGT L 221, 8.8.1998, s. 23). Genom
ett rådsbeslut om ingående av den europeiska konventionen om skydd av
animalieproduktionens djur – Council Decision 78/923/EEC concerning the
conclusion of the European Convention for the protection of animals kept for
farming purposes (ej översatt till svenska) (EGT L 323, 17.11.1978,
s. 12) – införlivades dessutom den konventionen i EU-lagstiftningen. [5] Rådets
förordning (EG) nr 1/2005 om skydd av djur under transport
(EUT L 3, 5.1.2005, s. 1). [6] Rådets
direktiv 93/119/EG om skydd av djur vid tidpunkten för slakt eller avlivning
(EGT L 340, 31.12.1993, s. 21). Direktivet ersätts den
1 januari 2013 med rådets förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av
djur vid tidpunkten för avlivning (EUT L 303, 18.11.2009, s. 1). [7] Rådets
direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar
(EUT L 10, 15.1.2009, s. 7). [8] Rådets
direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning
(EUT L 47, 18.2.2009, s. 5). [9] Rådets
direktiv 1999/74/EG om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns
(EGT L 203, 3.8.1999, s. 53). [10] Rådets
direktiv 2007/43/EG om fastställande av minimiregler för skydd av
slaktkycklingar (EUT L 183, 12.7.2007, s. 19). [11] Europaparlamentets
och rådets direktiv 2010/63/EU om skydd av djur som används för vetenskapliga
ändamål (EUT L 276, 20.10.2010, s. 33). [12] Rådets
direktiv 1999/22/EG om hållande av vilda djur i djurparker (EGT L 94,
9.4.1999, s. 24). [13] Rådets
förordning (EG) nr 834/2007 (EUT L 189, 20.7.2007, s. 1)
och kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 (EUT L 250,
18.9.2008, s. 1).
[14] Uppgifterna
från utvärderingsrapporten omfattar perioden 2000–2008. [15] I vissa
medlemsstater slaktas stora mängder djur utan bedövning, eftersom myndigheterna
beviljar undantag från kravet på bedövning utan att bedöma den kvalitativa och
kvantitativa motivering som föreskrivs i EU-lagstiftningen. [16] Se FCEC:s Feasibility
study on animal welfare labelling and establishing a Community Reference Centre
for Animal Protection and Welfare av den 26 januari 2009 (http://ec.europa.eu/food/animal/welfare/farm/labelling_en.htm). [17] Direktivet
om svinhållning, förordningen om transport, förordningen om avlivning och
direktivet om försöksdjur. [18] Det finns
en förteckning över vetenskapliga yttranden om djurskydd i den konsekvensbedömningsrapport
som åtföljer detta meddelande. [19] Strategi
för Europeiska unionens konkreta tillämpning av stadgan om de grundläggande
rättigheterna, KOM(2010) 573 slutlig, 19.10.2010. [20] I skäl 50 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om
tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna
(EUT L 304, 22.11.2011, s. 18) står följande: ”Konsumenterna i
unionen visar allt större intresse för hur unionens djurskyddsbestämmelser
tillämpas i samband med slakt, till exempel om djuren bedövas innan de slaktas. Därför bör man i samband med en framtida
unionsstrategi för djurskydd och djurs välbefinnande överväga en studie om
lämpligheten i att ge konsumenterna relevant information om bedövning av djur.” [21] Ryggradslösa
djur som används i vattenbruk och kommersiellt fiske kommer inte att omfattas
av initiativet. Odlad fisk kommer att bli föremål för särskilda utvärderingar. [22] http://www.welfarequality.net/everyone/26536/5/0/22 [23] Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för
livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för
livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet. [24] De
vägledande principerna för djurskydd i Terrestrial Animal Health Code
(se www.oie.int). [25] KOM(2009)
584 slutlig, 28.10.2009. [26] EU:s
referenslaboratorium för alternativa metoder till djurförsök (Europeiska
centret för validering av alternativa metoder – Ecvam) vid gemensamma
forskningscentrumet arbetar inte direkt med djurskydd utan med alternativ till
djurförsök. [27] Hållning
av kalvar, svin, värphöns, slaktkycklingar och övriga produktionsdjur,
transport av djur, avlivning av djur, användning av djur vid försök och
hållande av vilda djur i fångenskap. [28] T.ex.
samarbetsgruppen för forskning om djurhälsa och djurskydd vid ständiga
kommittén för jordbruksforskning och Animal Health and Welfare ERA-Net
(ANIHWA). [29] Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för
livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för
livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet. [30] I
synnerhet om användningen av undantaget från kravet på bedövning av djur vid
rituell slakt. [31] Antalet
frihandelsavtal som omfattar djurskyddsfrågor fördubblades under 2011. [32] Det finns
för närvarande nio OIE-standarder om djurskydd (se http://www.oie.int). FAO har
anordnat möten för att skapa kontakter mellan experter och underlätta
kapacitetsuppbyggnad inom olika djurskyddsrelaterade områden. FAO har också
skapat en särskild webbplats om produktionsdjurs välbefinnande
(http://www.fao.org/ag/againfo/themes/animal-welfare/en/).