EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 27.5.2016

COM(2016) 316 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Förverkliga fördelarna med EU:s miljöpolitik genom en regelbunden
granskning av dess genomförande

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA SOCIALA OCH EKONOMISKA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Förverkliga fördelarna med EU:s miljöpolitik genom en regelbunden
granskning av dess genomförande

1.Brister i genomförandet och deras konsekvenser

I sin rapport om miljöns tillstånd 2015 konstaterar Europeiska miljöbyrån följande: ”Villkoren för att förbättringar på både kort och lång sikt av Europas miljö, befolkningens hälsa och det ekonomiska välståndet, är fullständig implementering av policyer och en bättre integrering av miljön i de områdesrelaterade policyer som bidrar mest till påverkan på klimatet och miljön.” 1 Kommissionen tog upp utmaningarna med att hantera brister i genomförandet av miljölagstiftningen och möjliga lösningar på detta i två meddelanden 2008 2 respektive 2012 3 .

Hur bristerna i genomförandet ser ut varierar mellan olika sektorer och medlemsstater. Brister kan uppstå på grund av de nationella miljöregler genom vilka EU-lagstiftningen genomförs, i förverkligandet av överenskomna mål för luftkvalitet, vattenkvalitet och biologisk mångfald, i färdigställandet av infrastruktur som krävs för hantering av avfall och avloppsvatten, i myndigheternas kontakter med allmänheten, i tillämpningen av skyddsmekanismer, t.ex. genomförande i tid av obligatoriska miljöplaner såsom planer för avfallshantering, och i efterlevnaden av en rad olika regler som är tillämpliga på plats, t.ex. förbud mot dumpning av avfall.

I 2008 års meddelande om genomförande av Europeiska gemenskapens miljölagstiftning kartlades de utmaningar som måste hanteras. Det handlade om att tidsfrister och fullständighet inte beaktas i tillräcklig utsträckning, det finns brister när det gäller kunskap och medvetenhet 4 , otillräcklig förvaltningskapacitet, svaga nationella och regionala strategier för kontroll av efterlevnad och otillräckliga och försenade investeringar i nödvändiga utsläppsminskande infrastruktur 5 .

Resultatet av en undersökning 2015 bland nationella miljömyndigheter visar att det finns gemensamma underliggande faktorer som leder till brister i genomförandet 6 . Det viktigaste underliggande skälet är bristande kapacitet i de administrativa organ som ansvarar för att verkställa lagstiftningen. Det kan vara brist på kapacitet hos de organisationer som ansvarar för miljöreglerna och genomförandet av dem, eller brist på uppgifter, belägg och information samt brist på kompetens på lokal nivå. Dessutom nämndes också bristande avskräckande effekt av otillräckliga påföljder och bötesbelopp för dem som bryter mot lagen.

Andra faktorer som enligt undersökningen bidrog till bristande genomförande av miljölagstiftningen och miljöpolitiken var avsaknad av samordning på statlig nivå för att säkerställa konsekvens i prioriteringarna horisontellt (på statlig nivå) och vertikalt (mellan olika förvaltningsnivåer, t.ex. lokalt, regionalt och nationellt) och bristande integrering av miljöhänsyn i olika politikområden, program och projekt.

Grundorsakerna till bristerna i genomförandet måste tacklas på ett heltäckande, systematiskt och samarbetsinriktat sätt av minst två skäl.

För det första leder dåligt genomförande till kostnader för miljön, ekonomin och samhället. Beräkningar visar t.ex. att kostnaderna för skador på hälsa och miljö till följd av luftföroreningar från industrianläggningar i EU uppgår till mer än 100 miljarder euro om året 7 . De ekonomiska kostnaderna för underlåtenhet att genomföra miljölagstiftningen beräknades till cirka 50 miljarder euro per år 2011, inklusive kostnader för rättsprocesser mot medlemsstaterna (överträdelseförfaranden) 8 . Det betyder att det uppstår onödiga kostnader på mer än 4 miljarder euro i månaden i EU. Samtidigt visar erfarenheten att det är mycket billigare att följa miljöreglerna från början i stället för i efterhand ta de ekonomiska och miljömässiga kostnaderna för att man underlåtit eller varit sen med att vidta åtgärder 9 . Det uppstår sociala och ekonomiska kostnader när befintliga miljökrav inte tillämpas. Om EU:s avfallspolitik följdes fullt ut 2020 skulle detta t.ex. skapa ytterligare 400 000 arbetstillfällen och ge en ökad årlig omsättning i avfallshanterings- och återvinningsindustrin på 42 miljarder euro 10 . Och om EU:s nuvarande vattenlagstiftning genomfördes fullt ut och alla vattenförekomster fick ”god” status, skulle de sammanlagda vinsterna per år vara minst 2,8 miljarder euro 11 . Att det finns stora variationer i genomförandet mellan medlemsstaterna skapar också hinder för den inre marknadens funktion (orättvisa villkor för företagen).

Att EU:s miljömål inte uppnås påverkar för det andra trovärdigheten hos både nationella myndigheter och EU i invånarnas ögon. Det stora antalet överträdelser, framställningar och klagomål på miljöområdet 12 samt svårigheterna att hantera dem avspeglar det bristande genomförandet av miljölagstiftningen. Det bör erkännas att nationella domstolar och miljömyndigheter, som har det främsta ansvaret för genomförandet av EU-lagstiftningen, har gjort ansträngningar för att genomföra och verkställa miljöregler, men detta har inte varit tillräckligt för att åtgärda bristerna i genomförandet. I det här sammanhanget är det också värt att påpeka att det finns vissa medlemsstater som har utmärkta resultat när det gäller att genomföra miljölagstiftningen, medan andra släpar efter och ibland mycket långt efter.

2.Behovet av en strategisk och heltäckande metod

Genomförandet är i första hand en uppgift för medlemsstaterna själva, men kommissionen har i sin egenskap av fördragens väktare ett eget ansvar för att övervaka att de lagar som EU antar också tillämpas. Överträdelseförfaranden är fortfarande ett viktigt verktyg för att se till att rättsliga bestämmelser genomförs korrekt. Under flera år har det vidtagits riktade åtgärder för att främja efterlevnaden hos medlemsstaterna, särskilt i de områden som haft sämst resultat i genomförandet. Detta skedde bl.a. inom sektorerna för avfalls- och avloppsvattenhantering. Sådana fokuserade insatser är fortfarande mycket viktiga och kommer att fortsätta, men de bör integreras i en systematisk metod för att ta itu med sektorsövergripande aspekter, ge en heltäckande bild av resultat och utmaningar och fastställa storleken på och omfattningen av de prioriteringar som inte bara kräver en teknisk utan även en politisk lösning.

En sådan strategisk och heltäckande metod – som i dag saknas – bör göra det möjligt att identifiera och ta itu med grundorsakerna till bristerna i genomförandet i ett tidigare skede och i partnerskap mellan medlemsstaterna och kommissionen. Därför är kommissionen beredd att komplettera medlemsstaternas egna ansträngningar med teknisk expertis och ett mer riktat finansiellt stöd med befintliga EU-medel.

Detta är i linje med det sjunde miljöhandlingsprogrammet, där bättre genomförande är en prioritering för att kunna uppfylla programmets mål. Det möter också behovet att erbjuda skräddarsydda analyser och skräddarsytt stöd till medlemsstaterna och förbättra förståelsen av och medvetenheten om bristerna i genomförandet 13 .

3.Principer och mål för granskningen av genomförandet av miljöpolitiken

Det övergripande målet för initiativet (Environmental Implementation Review, EIR) att granska genomförandet av miljöåtgärder är bidra till att målen för befintlig miljöpolitik och miljölagstiftning uppnås och samtidigt noggrant upprätthålla likabehandlingen av medlemsstaterna. De mål som har fastställts i befintliga beslutade policyer och regler bildar en uppsättning riktmärken som framstegen med genomförandet kan mätas mot.

Processen bör vara inkluderande och baseras på delaktighet. Medlemsstaterna kommer att uppmuntras att låta berörda intressenter, t.ex. från privat sektor och civilsamhällets organisationer och styrningsnivåer, delta i diskussioner om viktiga brister i genomförandet och möjliga lösningar.

Processen ska vara flexibel genom att för det första ta hänsyn till de särskilda nationella utmaningarna i kommissionens bedömning och för det andra fullt ut erkänna att medlemsstaterna själva får välja hur genomförandet ska gå till, förutsatt att deras åtgärder leder till att de gemensamma mål som har ställts upp för miljölagstiftningen och miljöpolitiken uppnås.

Detta initiativ kommer att samverka med det pågående arbetet med att genomföra miljöpolitiken. Resultaten kommer att bygga på information och uppgifter som redan samlas in av kommissionen (inbegripet Eurostat och gemensamma forskningscentrumet), Europeiska miljöbyrån och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling osv., samt officiella nationella källor. På liknande sätt ska granskningen också ta hänsyn till slutsatserna från de olika kontroller av ändamålsenligheten som kommissionen gör av befintlig miljölagstiftning, däribland lagstiftningen om miljörapportering och konsekvensbedömningarna för framtida lagstiftningsförslag.

Kommissionen ska alltså granska genomförandet av miljöpolitiken för att

ge en väl underbyggd och samlad bild av läget för varje medlemsstat i fråga om de största bristerna i genomförandet av miljöpolitiken, baserat på en uppsättning riktmärken som avspeglar de befintliga överenskomna politiska målen och viktigaste åtagandena enligt EU:s miljölagstiftning,

ge tillfälle till en strukturerad dialog med varje medlemsstat om resultaten och utmaningarna när det gäller att ta itu med bristerna i genomförandet och de åtgärder som krävs,

ge skräddarsytt stöd till medlemsstaterna för att förbättra genomförandet av EU:s miljölagstiftning och miljöpolitik,

stärka EU:s efterlevnadskultur i fråga om miljöpolicyer,

skapa en väl underbyggd grund för politiska diskussioner och samtal mellan EU-institutionerna om övergripande utmaningar, möjligheter och möjliga lösningar för att ytterligare minska bristerna i genomförandet, identifiera och dela bästa praxis och gemensamma problem och ta vara på den samlade erfarenheten i EU på bästa sätt och även involvera alla typer av intressenter i insatser för att ta itu med bristerna i genomförandet.

4.Granskningscykeln för genomförandet av miljöpolitiken

Som ett första steg ska landspecifika rapporter utarbetas vartannat år med inriktning på viktiga ämnen inom området för miljölagstiftning och miljöpolitik i varje medlemsstat. Den första delen ska handla om tematiska områden som cirkulär ekonomi, resurseffektivitet och avfallshantering, biologisk mångfald, skydd av havsområden, markskydd, grön infrastruktur och beräkning av naturkapital, luftkvalitet, vattenkvalitet och vattenförvaltning, kemikalier och hållbara städer. Den andra delen omfattar det stödjande regelverket och verktygen för genomförande, däribland kvalitet i den administrativa kapaciteten, säkerställande av efterlevnad, effektiv tillgång till rättslig prövning och tvistlösningsmekanismer, tillgång till miljöinformation, kunskap och bevis, miljöbeskattning, utfasning av miljöskadliga subventioner, grön offentlig upphandling och gröna offentliga investeringar.

Dessa rapporter kommer att lyfta fram de viktigaste utmaningarna och framgångarna hos varje medlemsstat när det gäller genomförandet av EU:s miljölagstiftning och miljöpolitik och föreslå möjliga vägar framåt. Rapporterna ska bygga på och ge ytterligare vägledning för det befintliga tematiska bilaterala arbete med miljöpolitikens genomförande och integrering i andra politikområden som kommissionen bedriver med varje medlemsstat. De ska sätta ramen för dessa bilaterala landsdialoger och åtgärder för att främja sektorsspecifik efterlevnad mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten. Kommissionen ska samråda med medlemsstaterna innan rapporterna färdigställs, för att vara säker på att de är korrekta. När kommissionen har antagit landrapporterna kommer de att offentliggöras.

Det andra steget, som kommer att bygga vidare på det som anges ovan, är att skapa en ram för diskussioner på hög nivå om stora brister i genomförandet som är gemensamma för flera medlemsstater. De viktigaste resultaten i de 28 landspecifika rapporterna kommer att sammanställas till ett åtföljande dokument som kommer att offentliggöras tillsammans med rapporterna. Beroende på resultatens betydelse kan kommissionen utarbeta dokument om huvudfrågor för att tillsammans med rådet fördjupa undersökningen av vissa ämnen som är relevanta för flera medlemsstater och som behöver ägnas särskild uppmärksamhet och särskilda ansträngningar. Dokumenten om huvudfrågor kommer att överlämnas till rådet för att utbyta synpunkter om de metoder, erfarenheter och den bästa praxis som har vuxit fram, särskilt när de har gränsöverskridande konsekvenser för miljön och konkurrenskraften.

Kommissionen kommer också att informera Europaparlamentet om sina viktigaste övergripande slutsatser och ta vederbörlig hänsyn till parlamentets roll som övervakare enligt fördragen. Kommissionen ska även samarbeta med Regionkommittén i fråga om de viktiga övergripande slutsatserna för att lokala och regionala företrädare ska engageras i att öka medvetenheten om särskilda åtgärder 14 . Resultatet av dessa dialoger kommer att bidra till kommissionens uppföljning av varje granskningscykel för genomförandet av miljöpolitiken.

Från och med den andra cykeln kommer kommissionen att rapportera om framstegen i genomförandet, bl.a. som en uppföljning av slutsatserna från den föregående cykeln.

5.Förväntade fördelar

Syftet med granskningen av genomförandet av miljöpolitiken är att öka effektiviteten och ändamålsenligheten i genomförandet av miljöpolitiken och miljölagstiftningen genom att komplettera verkställandet. En tydlig fördel med den här metoden är att den kan ta upp kritiska frågor och möjliga strukturella lösningar på ett förebyggande och transparent sätt, ibland till och med innan tidsfristerna för efterlevnad löper ut och behovet av verkställande uppstår. Medvetenhet om medlemsstaternas systematiska åtgärder och effektivitet när det gäller att ta itu med grundorsakerna till bristerna i genomförandet i EU är avgörande för utformningen av kommissionens strategi för verkställande. Ett bättre genomförande stärker invånarnas förtroende för EU:s miljölagstiftning, ökar det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna och skapar rättvisa villkor för ekonomiska aktörer som är verksamma på den inre marknaden 15 . Dessutom handlar bättre lagstiftning om bättre genomförande: ju mer de befintliga reglerna leder till förverkligande av de mål som reglerna infördes för, desto färre nya rättsliga ingripanden krävs för att se över de befintliga reglerna eller införa nya.

Medlemsstaterna kommer att få möjlighet att utbyta bästa praxis och få kunskap och expertis från varandra för att ta itu med sina enskilda miljöutmaningar. Gemensamma miljöfrågor kommer att identifieras tydligt och kan tacklas gemensamt när så är lämpligt. Rent generellt leder bättre förståelse till ökad acceptans och mer stöd för resultatet av granskningen av genomförandet av miljöpolitiken. En heltäckande bild av varje medlemsstats ansträngningar kan ge möjlighet att lära av varandra (kollegialt utbyte). Detta bör också bidra till en mer riktad användning av EU-medel, stimulera till en högre utnyttjandegrad och lyfta fram de verkliga behoven och prioriteringarna för en smart investeringspolitik. Dessutom kommer medlemsstaternas resultat i arbetet för att hantera sina utmaningar och kostnaderna för och fördelarna med de nödvändiga åtgärderna att bli mer synliga för allmänheten och för intressenterna.

Kommissionen kommer att få möjlighet att identifiera potentiella systembaserade lösningar på problem med genomförandet av miljöpolitiken, öka medvetenheten i ett tidigare skede och stärka den förebyggande dimensionen i fråga om tillämpningen av unionslagstiftningen. Detta ger medlemsstaterna bättre möjlighet att förutse vilka frågor som behöver korrigerande åtgärder, i linje med de principer för offentlig politik som anges i artikel 191 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt 16 . Granskningen kommer också att ge bättre insikt i de nationella myndigheternas utmaningar när det gäller att tillämpa unionslagstiftningen, vilket också är användbart när befintlig miljölagstiftning granskas eller när det läggs fram nya lagförslag. Initiativet kommer att förbättra användningen av de uppgifter som kommissionen redan har tillgång till, eftersom det innebär att tillgänglig information måste sammanställas och bedömas på ett mer målinriktat och landspecifikt sätt. Dessutom bör initiativet för övervakning av lagstiftningen 17 leda till att bättre miljödata blir tillgängliga i framtiden. Slutligen kommer det att ge en sektorsövergripande överblick över de största utmaningarna för genomförandet.

6.Kopplingar till andra initiativ

Granskningen av genomförandet av miljöpolitiken ska passa in i med en bredare uppsättning insatser och initiativ i fråga om genomförande. Den täcker en mängd olika miljörelaterade ämnen, varav några kommer att ge landspecifika kunskaper som kan ha betydelse för processen i den europeiska planeringsterminen och kommer att främja en mer detaljerad dialog och ett mer ingående utbyte av praxis i särskilda miljörelaterade ämnen som är relevanta för agendan för tillväxt och sysselsättning. Dessutom kommer granskningen att bidra till bättre kunskaper om kvaliteten i den offentliga administrationen som en av orsakerna till bristerna i genomförandet. Detta har också bäring på den bredare analysen av administrativ kvalitet.

Precis som i agendan för bättre lagstiftning 18 betonas i detta initiativ vikten av att uppfylla befintliga rättsliga och politiska åtaganden. EU har en väl utvecklad miljöpolitisk ram som omfattar en mängd direktiv och andra mjuka politiska mål som i allmänhet genomförs sektorsbaserat. Syftet med granskningen av genomförandet av miljöpolitiken är att systematiskt titta närmare på de viktigaste problemen för genomförandet i varje medlemsstat i miljösektorerna för att på så sätt bidra till en samstämmig politik. Granskningen kommer också att bidra till bättre lagstiftning genom att ta fram bevis på hur de befintliga instrumenten fungerar i praktiken, för att kunna utforma eventuella korrigerande åtgärder.

Granskningen har anknytning till den pågående kontrollen av ändamålsenligheten i miljörapporteringen, som ska leda till en mer samstämmig och samordnad metod för att rapportera om genomförande och efterlevnad. Detta kommer att vara till stor fördel för granskningen och bidra med relevant information om graden av genomförande och ”avståndet till målet” som en utgångspunkt för dialog och åtgärder tillsammans med medlemsstaterna. Det bör också underlätta den förebyggande aspekten av granskningen, genom att ge information om risken för framtida bristande efterlevnad och på så sätt göra det möjligt att hitta lösningar i god tid. Det är avgörande för genomförandet att allmänheten engageras genom tillgång till miljöinformation, offentlig delaktighet och tillgång till rättslig prövning. Även säkerställande av efterlevnad är avgörande. Med detta avses de offentliga myndigheternas samlade åtgärder för att förhindra överträdelser genom att främja efterlevnad och arbeta med näringslivet, upptäcka överträdelser genom inspektioner och andra former av övervakning av efterlevnaden och reagera på dem genom verkställighetsåtgärder. Granskningen av genomförandet av miljöpolitiken kommer att täcka och vara helt samstämmig med dessa ämnen.

7.Slutsatser och framtidsutsikter

I detta meddelande presenteras en process som visar kommissionens förnyade åtagande att förbättra genomförandet av miljöpolitiken och miljölagstiftningen. Syftet är ge större insyn och delaktighet i arbetet för att se till att de befintliga miljöreglerna och miljöpolicyerna uppnår viktiga mål för samhället på ett mer effektivt sätt och att detta görs i nära samordning med andra berörda politikområden.

För att uppnå detta kommer kommissionen att offentliggöra landrapporter som kommer att förbättras gradvis. Men kommissionen kan inte åstadkomma detta ensam. Processen kräver ett gemensamt åtagande från berörda EU-institutioner, medlemsstaterna och andra aktörer. Utarbetandet av landspecifika rapporter vartannat år kommer inte att medföra någon ytterligare börda för medlemsstaterna och det kommer inte att införas några nya rapporteringsskyldigheter. Mervärdet av granskningen och måttet på de förväntade fördelar som beskrivs ovan kommer i slutändan att bero på de nationella myndigheternas uppföljning. För att underlätta den uppföljningen kommer kommissionen att fortsätta sitt arbete på teknisk nivå i de olika aktionsgrupperna för frågor som berör vatten, avfall, natur, luft eller industriutsläpp.

(1) http://www.eea.europa.eu/soer Europeiska miljöbyrån 2015. Europas miljö: Tillstånd och utblick 2015 – En sammanfattning. Europeiska miljöbyrån, Köpenhamn, se , s. 15.

(2) http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52008DC0773&rid=1 KOM(2008) 773 slutlig  

(3) COM(2012) 95 finalhttp://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:52012DC0095&from=EN http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52012DC0095

(4) http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52012DC0095 I meddelandet COM(2012) 95 upprepades att kunskaperna om genomförandet fortfarande vållade problem, , s. 4.

(5) http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52008DC0773&rid=1 KOM(2008) 773 slutlig , s 3.

(6) http://impel.eu/wp-content/uploads/2015/07/Implementation-Challenge-Report-23-March-2015.pdf Impel, 2015. Challenges in the practical implementation of EU environmental law and how IMPEL could help overcome them. Europeiska unionens nätverk för införande och genomdrivande av miljölagstiftning, slutrapport: 23 mars 2015, , s. 6 och s. 44, figur 3.2.

(7) http://www.eea.europa.eu/soer Europeiska miljöbyrån 2015. Europas miljö: Tillstånd och utblick 2015 – En sammanfattning. Europeiska miljöbyrån, Köpenhamn, se , s. 19–20.

(8) http://ec.europa.eu/environment/enveco/economics_policy/pdf/report_sept2011.pdf http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52012DC0095&from=SV The costs of not implementing the environment acquis (COWI 2011) , s. 9, COM(2012) 95 final , s. 3.

(9) http://www.eea.europa.eu/publications/late-lessons-2 Se t.ex. fallstudierna av kostnader för sena eller inga åtgärder i Europeiska miljöbyråns rapport Late Lessons from Early Warnings: science, precaution, innovation (2013). .

(10) http://ec.europa.eu/environment/waste/studies/pdf/study%2012%20FINAL%20REPORT.pdf GD Miljö, 2011. Implementing EU legislation for Green Growth. Undersökningen är utförd av Bio Intelligence och inkluderar andelen skapade arbetstillfällen och andelen skapad omsättning per medlemsstat, se  

(11) http://www.europarl.europa.eu/thinktank/en/document.html?reference=EPRS_STU(2015)536369 Europaparlamentets utredningstjänst, 2015. Water Legislation: Cost of Non-Europe Report. Se

(12) http://ec.europa.eu/atwork/applying-eu-law/docs/annual_report_32/com_2015_329_sv.pdf COM(2015) 329 final, årsrapport från kommissionen: Kontroll av unionsrättens tillämpning 2014, , s. 8: av sammanlagt 3 715 nya registrerade klagomål 2014 gällde 508 miljön; s. 13: av sammanlagt 893 nya överträdelseförfaranden som inleddes 2014 gällde 174 miljöområdet.

(13) http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013D1386&from=SV Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser (sjunde miljöhandlingsprogrammet), se  

(14) http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013D1386&from=SV T.ex. genom den tekniska plattform för samarbete i miljöfrågor som Regionkommittén och kommissionen har upprättat och som anges i det sjunde miljöhandlingsprogrammet, s. 189,  

(15) http://ec.europa.eu/environment/enveco/economics_policy/pdf/report_sept2011.pdf Exempelvis orättvisa villkor mellan företag som hanterar avfall i enlighet med lagstiftningen och företag som exporterar avfall olagligt. Se även följande: The costs of not implementing the environment acquis (COWI 2011) , s. 67.

(16) Artikel 191.2 i EUF-fördraget: ”Unionens miljöpolitik ska syfta till en hög skyddsnivå med beaktande av de olikartade förhållandena inom unionens olika regioner. Den ska bygga på försiktighetsprincipen och på principerna att förebyggande åtgärder bör vidtas, att miljöförstöring företrädesvis bör hejdas vid källan och att förorenaren ska betala.”

(17) http://ec.europa.eu/environment/legal/reporting/fc_overview_en.htm Övervakning av och rapportering om miljölagstiftning – kontroll av övervakningens och rapporteringens ändamålsenlighet. Se  

(18) http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1463030185730&uri=CELEX:52015DC0215 Meddelandet om bättre lagstiftning av den 19 maj 2015 (COM(2015) 215)