MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL DEN DELEGERADE AKTEN
1.1 Allmän bakgrund och syfte
Den europeiska gröna given och omställningen till en klimatneutral och hållbar ekonomi senast 2050 medför möjligheter men också utmaningar för EU. Investeringar i den gröna omställningen kommer göra Europa till den första klimatneutrala kontinenten, de kommer att bidra till att skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital och till att skydda medborgarnas hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Investeringar i ren energi och energieffektivitet kommer att stärka unionens öppna strategiska oberoende och minska vårt beroende av import av fossila bränslen från tredjeländer, vilket bidrar till att dämpa framtida energipriser. Investeringar i vår kapacitet att utveckla och tillverka ren teknik kommer också att stärka EU:s konkurrenskraft. För att uppnå detta kommer unionen att behöva investera ytterligare 700 miljarder euro årligen för att uppnå målen i den gröna given. Den absolut största delen av dessa investeringar måste komma från privat finansiering. Detta är också i linje med kommissionens prioritering att bygga upp en framtidsförberedd ekonomi för människor och skapar stabilitet, sysselsättning, tillväxt och investeringar.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (taxonomiförordningen) ska hjälpa till att kanalisera kapital till verksamheter som bidrar väsentligt till att uppnå målen i den europeiska gröna given, t.ex. klimatneutralitet och resiliens, nollförorening, bevarande av biologisk mångfald och ekosystem, omställning till en cirkulär ekonomi och hållbar användning av vatten och marina resurser. Genom att definiera ekonomisk verksamhet som kan anses vara miljömässigt hållbar för företag, investerare och beslutsfattare förväntas taxonomiförordningen hjälpa till att styra direktinvesteringar till de ekonomiska sektorer där det finns störst behov av en rättvis grön omställning.
Denna ram bidrar till att öka transparensen, minska risken för ”grönmålning” och undvika en fragmentering av marknaden på grund av en bristande gemensam förståelse av vad som utgör miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. I taxonomiförordningen föreskrivs inte någon skyldighet för investerare att investera i sådana ekonomiska verksamheter som uppfyller de särskilda kriterier som fastställs i den förordningen.
Genom taxonomiförordningen fastställs en ram för EU-taxonomin i form av fyra villkor som en ekonomisk verksamhet måste uppfylla för att anses vara miljömässigt hållbar. En sådan verksamhet ska
i)
bidra väsentligt till ett eller flera av de sex miljömålen i artikel 9 i taxonomiförordningen i enlighet med artiklarna 10–16 i den förordningen,
ii)
inte orsaka betydande skada för något av de andra miljömålen i enlighet med artikel 17 i den förordningen,
iii)
utföras i överensstämmelse med de (sociala) minimiskyddsåtgärder som fastställs i artikel 18 i taxonomiförordningen,
iv)
överensstämma med tekniska granskningskriterier som fastställs av kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artiklarna 10.3, 11.3, 12.2, 13.2, 14.2 och 15.2 i taxonomiförordningen. De tekniska granskningskriterierna omsätter villkoren i och ii genom att specificera prestandakraven för alla ekonomiska verksamheter för att avgöra under vilka villkor den verksamheten i) bidrar väsentligt till ett visst miljömål och ii) inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen.
Den 4 juni 2021 antog kommissionen delegerad förordning (EU) 2021/2139 om fastställande av tekniska granskningskriterier enligt vilka vissa ekonomiska verksamheter ska anses bidra väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna och inte orsaka någon betydande skada för något av de andra relevanta miljömålen (delegerad akt om EU:s klimattaxonomi). Den 6 juli 2021 antog kommissionen delegerad förordning (EU) 2021/2178 om specificering av innehållet, metoden och presentationen med avseende på de upplysningar som ska lämnas både av icke-finansiella och finansiella företag som är skyldiga att rapportera om huruvida deras verksamhet omfattas av och är förenliga med EU-taxonomin (delegerad akt om upplysningar enligt taxonomin). Den 9 mars 2022 antog kommissionen delegerad förordning (EU) 2022/1214 om ändring av den delegerade akten om EU:s klimattaxonomi och den delegerade akten om upplysningar enligt taxonomin. Dessa ändringar omfattade vissa verksamheter i EU-taxonomin för energiproduktion från kärnenergi och naturgas och innehöll särskilda upplysningskrav för dessa verksamheter.
I denna delegerade akt (delegerad akt om EU:s miljötaxonomi) fastställs de tekniska granskningskriterier enligt vilka vissa ekonomiska verksamheter inom sektorerna för tillverkning, vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering, bygg- och anläggningsarbeten, hantering av katastrofrisker, information och kommunikation, miljöskydd samt åtgärder för återställande och anpassning kan anses bidra väsentligt till i) hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, ii) omställningen till en cirkulär ekonomi, iii) förebyggande och begränsning av föroreningar eller iv) skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. I denna akt fastställs även kriterier för att avgöra huruvida dessa ekonomiska verksamheter orsakar betydande skada för något av de andra miljömålen. I akten prioriteras de ekonomiska verksamheter och sektorer som anses ha den största potentialen att bidra väsentligt till ett eller flera av de fyra miljömålen och för vilka det var möjligt att utveckla eller förfina de rekommenderade kriterierna utan ytterligare dröjsmål. För vissa sektorer och verksamheter, t.ex. jordbruk, skogsbruk eller fiske, samt vissa tillverkningsverksamheter krävs det ytterligare bedömning och kalibrering av kriterierna.
Eftersom klimatförändringarna sannolikt kommer att påverka alla sektorer inom ekonomin kommer alla ekonomiska sektorer att behöva anpassa sig till de negativa följderna av det nuvarande klimatet och det förväntade framtida klimatet. I den delegerade akten om EU:s klimattaxonomi fastställdes därför tekniska granskningskriterier för anpassning till klimatförändringar för alla sektorer och ekonomiska verksamheter som omfattades av de tekniska granskningskriterierna för begränsning av klimatförändringar. På grund av tidsbrist var det inte möjligt för plattformen och kommissionen att i detta skede även utarbeta kriterier för de verksamheter som omfattas av den delegerade akten om EU:s miljötaxonomi för att anpassa dem till klimatförändringarna. Kommissionen planerar att utarbeta tekniska granskningskriterier för relevanta verksamheter för att anpassa dem till framtida klimatförändringar.
Genom denna delegerade akt ändras också den delegerade akten om upplysningar enligt taxonomin för att säkerställa att de krav på upplysningar som fastställs där är förenliga med bestämmelserna i den delegerade akten om EU:s miljötaxonomi och för att korrigera ett litet antal tekniska misstag och inkonsekvenser.
Denna delegerade ändringsakt utgör en del av ett lagstiftningspaket som även omfattar den delegerade akten om ändring av den delegerade akten om EU:s klimattaxonomi, i vilken fastställs tekniska granskningskriterier för begränsning av och anpassning till klimatförändringar för ytterligare ekonomiska verksamheter som ännu inte omfattas av den delegerade akten. Genom den här akten införs också begränsade tekniska ändringar för att förbättra genomförandet av den delegerade akten om EU:s klimattaxonomi.
1.2 Rättslig bakgrund
Denna delegerade akt grundar sig på de befogenheter som tilldelas i artiklarna 8.4, 12.2, 13.2, 14.2 och 15.2 i taxonomiförordningen. De tekniska granskningskriterierna fastställs i enlighet med kraven i artikel 19 i den förordningen.
I enlighet med artikel 31 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning kombinerar denna delegerade akt fem inbördes relaterade befogenheter i taxonomiförordningen i en enda akt. Det gäller de befogenheter som fastställs i artiklarna 12.2, 13.2, 14.2 och 15.2 som avser de tekniska granskningskriterierna för hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, omställningen till en cirkulär ekonomi, förebyggande och begränsning av föroreningar, skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem samt en befogenhet enligt artikel 8.4 om de upplysningar som ska lämnas av företag som omfattas av en skyldighet att offentliggöra icke-finansiell information enligt artikel 19a eller artikel 29a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (redovisningsdirektivet).
2.SAMRÅD SOM FÖREGÅTT ANTAGANDET AV AKTEN
Denna delegerade akt bygger på rekommendationerna från plattformen för hållbar finansiering, en expertgrupp från kommissionen som inrättades 2020 och som består av olika berörda parter från den privata och offentliga sektorn. Enligt artikel 20 i taxonomiförordningen har plattformen i uppdrag att ge kommissionen råd om de tekniska granskningskriterierna för de sex miljömålen i EU-taxonomin.
På grundval av en prioritering av de ekonomiska verksamheter som har den största potentialen att bidra väsentligt till ett av de fyra miljömålen i EU-taxonomin har plattformen utarbetat ett utkast till tekniska granskningskriterier för ett antal verksamheter.
Det utkast till tekniska granskningskriterier som plattformen föreslagit offentliggjordes för synpunkter från berörda parter från augusti till september 2021. Plattformen beaktade dessa synpunkter från berörda parter innan dess slutliga rekommendationer offentliggjordes i mars och november 2022. Plattformens slutliga rekommendationer diskuterades också vid flera tillfällen med kommissionens expertgrupp för medlemsstaterna, särskilt den 6 april, den 8 juli, den 4 oktober och den 15 december 2022 samt den 24 januari 2023.
Kommissionen beaktade de rekommenderade tekniska granskningskriterier som plattformen utarbetat och utförde ytterligare arbete för att säkerställa att kriterierna uppfyller kraven i artikel 19 i taxonomiförordningen. Utkastet till delegerad akt lämnades till kommissionens expertgrupp för medlemsstaterna och till plattformen den 5 april 2023, och offentliggjordes tillsammans med de föreslagna ändringarna av den delegerade akten om EU:s klimattaxonomi och ändringarna av den delegerade akten om upplysningar enligt taxonomin under fyra veckor, den 5 april–3 maj 2023, i syfte att samla in synpunkter från berörda parter. Sammanlagt inkom svar med återkoppling från 636 svarande.
Utkastet till delegerad akt diskuterades också med plattformen för hållbar finansiering den 19 april och den 24 maj 2023. Utkastet till delegerad akt lades också fram för och diskuterades med medlemsstaternas expertgrupp och observatörer från Europaparlamentet vid möten i medlemsstaternas expertgrupp den 20 april 2023 och den 25 maj 2023. En särskild diskussion med Europaparlamentets ledamöter ägde också rum den 25 maj 2023.
På det hela taget var återkopplingen positiv från plattformen, medlemsstaternas expertgrupp och berörda parter, och införandet av nya mål och sektorer i EU-taxonomin välkomnades. Flera farhågor uttrycktes, särskilt i fråga om avsaknaden av inkludering av vissa sektorer som anses vara kritiska, vilket påpekades kunna medföra potentiella konsekvenser för företag vars verksamhet inte omfattas av taxonomin. Synpunkterna var till stor del polariserade mellan dem som föreslog mer respektive mindre stränga kriterier. Några ansåg att kalibreringen av kriterierna för vissa verksamheter inte var tillräckligt ambitiös. Andra ansåg att en del av kriterierna var alltför ambitiösa, komplexa eller smala. Många synpunkter tog också upp kriteriernas användbarhet, rapporteringsformer och tekniska förtydliganden.
Efter en noggrann granskning av den återkoppling som tagits emot utfördes några riktade omkalibreringar av vissa av kriterierna samt andra tekniska ändringar vid slutförandet av den delegerade förordningen. Dessa gäller särskilt tekniska förtydliganden, anpassningar för att säkerställa större överensstämmelse med befintlig sektorslagstiftning, införande av hänvisningar till kommande översyner samt anpassningar för att förbättra samstämmigheten mellan kriterierna för att inte orsaka betydande skada för flera verksamheter.
De flesta av synpunkterna gällde verksamheter som bidrar till målet för den cirkulära ekonomin, särskilt verksamheter inom tillverknings-, bygg-, vatten- och avfallssektorerna. En sammanfattning av återkopplingen som tagits emot under den offentliga återkopplingsperioden finns i bilaga 7.2 till det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna delegerade förordning. De huvudsakliga ändringar av kriterierna som införts efter återkopplingsperioden beskrivs i kapitel 4 arbetsdokumentet, indelat efter mål och sektor.
Verksamheter som bidrar väsentligt till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser – bilaga I
På grundval av den återkoppling som tagits emot infördes huvudsakligen tekniska ändringar. Riktade ändringar gjordes, särskilt av verksamheten rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, i syfte att klargöra tekniska frågor och för en bättre anpassning till EU:s vattenram. För naturbaserade lösningar ändrades verksamhetsbeskrivningen i syfte att utvidga tillämpningsområdet till att omfatta sjöar, eftersom dessa ingår i flodnätet. Vidare ändrades kriterierna för att inte orsaka betydande skada i syfte att säkerställa samstämmighet mellan denna verksamhet och andra närbesläktade verksamheter som omfattas av den delegerade akten om EU:s klimattaxonomi (och dess ändringar) och den delegerade akten om EU:s miljötaxonomi.
Verksamheter som bidrar väsentligt till omställningen till en cirkulär ekonomi – bilaga II
När det gäller tillverkning inriktades ändringarna mestadels på att förbättra kriteriernas användbarhet. För tillverkning av plastförpackningsvaror efterlystes i den återkoppling som tagits emot en anpassning av taxonomikriterierna till kommissionens förslag om en översyn av EU:s lagstiftning om förpackningar och förpackningsavfall. I detta avseende ändrade kommissionen texten om användning av återvunnet innehåll, utformning för återanvändning, system för rotation och återanvändning samt produktens återvinningsbarhet. Kommissionen justerade också ambitionsnivån i kriterierna för användning av cirkulära råvaror och införde nya mål som bygger på miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser som har bedömts i den konsekvensbedömning som åtföljer kommissionens förslag till förordning om förpackningar och förpackningsavfall. De uppdaterade målen säkerställer att taxonomikriterierna är strängare än den kommande reviderade lagstiftningen men att de är samtidigt mer användbara med tanke på den nuvarande tekniska tillgängligheten. När det gäller kriterierna för tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning förtydligade kommissionen att kriterierna endast gäller när de är relevanta för en specifik produkt och att de inte utesluter produkter där det är omöjligt att uppfylla kriterierna på grund av produktens art. Kommissionen ändrade också den ursprungliga bestämmelsen om komponenter som är ”rika på råvaror av avgörande betydelse” i syfte att göra bestämmelsen tydligare och mer användbar i praktiken.
För bygg- och fastighetsverksamheter som omfattas av den delegerade akten infördes begränsade ändringar för att förtydliga eller definiera de tekniska termer som används och för att anpassa ordalydelsen i kriterierna för väsentligt bidrag för de verksamheter som ingår i denna sektor. Vidare modifierades kriterierna för att inte orsaka betydande skada i syfte att säkerställa samstämmighet mellan dessa verksamheter och andra närbesläktade verksamheter som omfattas av den delegerade akten om EU:s klimattaxonomi (och dess ändringar) och den delegerade akten om EU:s miljötaxonomi.
Det infördes även ändringar för verksamheten datadrivna it- och OT-lösningar i syfte att göra den förenlig med den relaterade verksamheten för vattenmålet och för att förbättra användbarheten av kriterierna för väsentligt bidrag. Till exempel angavs för kriterierna för väsentligt bidrag 2–7 att operatörer endast behöver uppfylla en (eller två) av de förtecknade funktionerna för varje datadriven it- eller OT-lösning för att uppfylla respektive kriterium.
När det gäller avfalls- och vattenverksamhet samt tjänsteverksamhet var de flesta ändringarna tekniska eller syftade till att förtydliga.
Verksamheter som bidrar väsentligt till förebyggande och begränsning av föroreningar – bilaga III
När det gäller tillverkning av aktiva läkemedelsingredienser eller aktiva läkemedelssubstanser och av läkemedelsprodukter, samt avfalls- och saneringsverksamhet, var ändringarna huvudsakligen tekniska eller syftade till att bidra till att förtydliga verksamhetsbeskrivningen eller tillämpningen av de tekniska granskningskriterierna.
Verksamheter som bidrar väsentligt till skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem – bilaga IV
På grundval av mångfalden i den återkoppling som lämnats gjordes riktade ändringar av bevarandeverksamhet. De huvudsakliga ändringarna gällde förtydligande av formuleringen om kompensation, i syfte att förtydliga att endast nettovinster av biologisk mångfald kan räknas in i bevarandeverksamheten. Ändringar gjordes dessutom för att begränsa användningen av gödselmedel, inbegripet stallgödsel, till de områden där det är nödvändigt för att uppnå målen för bevarande och återställande, för att tillämpa bästa praxis och för överensstämmelse med tillämplig lagstiftning.
Begränsade ändringar gjordes också när det gäller turismverksamhet, särskilt för att förtydliga att en analys krävs av den så kallade ”bärförmågan”, dvs. det maximala antalet personer som samtidigt kan besöka ett turistmål utan att orsaka förstörelse, och för att ge större flexibilitet när det gäller kraven på anskaffning av certifierade produkter.
Ändringar av den delegerade akten om upplysningar enligt taxonomin – bilagorna V–VIII
De berörda parterna välkomnade de föreslagna ändringarna av den delegerade akten för att anpassa rapporteringen om alla miljömål till rapporteringsramen, inbegripet verksamheter som omfattas av denna förordning. De välkomnade också de tekniska korrigeringarna för förbättring av rapporteringsramens användbarhet.
Ytterligare tekniska korrigeringar gjordes på grundval av den återkoppling från berörda parter som kommit in, bland annat från plattformen och från medlemsstaterna. Dessa omfattar särskilt harmonisering av koder för ekonomiska verksamheter samt ytterligare förbättringar av enhetligheten och användbarheten av bilagorna till den delegerade rättsakten om upplysningar för icke-finansiella och finansiella företag. Vissa berörda parter begärde mer tid för genomförande eller lade fram mer omfattande förslag till ändringar av rapporteringsramen, såsom inbegripande av exponeringar mot små och medelstora företag i bankinformationen, vilket skulle kunna övervägas senare vid den bredare översynen av den rapporteringsram som föreskrivs i artikel 9 i den delegerade rättsakten om upplysningar.
3.KONSEKVENSBEDÖMNING
Kommissionen genomförde en konsekvensbedömning av den delegerade akten. Denna bedömning genomfördes inte i form av en formell konsekvensbedömning. Detta var inte nödvändigt, eftersom den delegerade akten följer de politiska val som redan gjorts i taxonomiförordningen och i stor utsträckning i den delegerade akten om EU:s klimattaxonomi. Taxonomiförordningen har varit föremål för en konsekvensbedömning som omfattade en bedömning av de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna av rapportering enligt EU-taxonomin. Den delegerade akten om EU:s klimattaxonomi åtföljdes av en proportionell konsekvensbedömning, i vilken de allmänna åtgärder som vidtagits för att fastställa tekniska granskningskriterier beskrevs i detalj. Denna bedömning är fortfarande relevant för de tekniska granskningskriterierna för miljömålen.
Denna delegerade akt stöds av ett analytiskt arbetsdokument från kommissionens avdelningar som i) beskriver initiativets sammanhang och syfte, ii) redogör för den metod som använts för att definiera de specifika tekniska granskningskriterierna, inbegripet hur dessa kriterier förväntas fungera i praktiken, iii) förklarar eventuella avvikelser från eller tillägg till de rekommendationer som plattformen lämnat, iv) sammanfattar initiativets förväntade fördelar och kostnader, särskilt administrativa kostnader, och v) beskriver hur initiativet kommer att övervakas och utvärderas.
Kommissionen bedömde huruvida denna delegerade akt är förenlig med klimatneutralitetsmålet i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 och med målet att säkerställa att det görs framsteg vid den anpassning som avses i artikel 5 i den förordningen.
Kommissionen har kalibrerat de tekniska granskningskriterierna i enlighet med kraven i artikel 17 i taxonomiförordningen för att säkerställa att ekonomisk verksamhet som bidrar väsentligt till ett av miljömålen inte orsakar betydande skada för begränsningen av klimatförändringarna, för att säkerställa att ingen verksamhet som leder till betydande utsläpp av växthusgaser kan anses vara miljömässigt hållbar. Potentialen för höga växthusgasutsläpp och således betydande skada för målet att begränsa klimatförändringarna har beaktats för varje ekonomisk verksamhet. För verksamheter som har sådan potential utvecklades kriterier för tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada på begränsningen av klimatförändringarna. För verksamheter med låg risk för höga växthusgasutsläpp föreslogs inga kriterier. När så är möjligt och lämpligt ska dessa kriterier för tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada på begränsningen av klimatförändringarna uppfylla de minimikrav som fastställs i EU-lagstiftningen. Om EU-lagstiftningen inte fastställer några särskilda minimikrav i fråga om miljöambitioner användes kvantitativa mått i lagstiftningen, såsom installationsdata för EU:s utsläppshandelssystem. Kriterierna kan vara både kvantitativa såsom utsläpp av växthusgaser och kvalitativa såsom krav på att ha en övervakningsplan för metanläckage.
På samma sätt kalibrerade kommissionen de tekniska granskningskriterierna för att säkerställa att ekonomiska verksamheter som bidrar väsentligt till ett av miljömålen inte orsakar betydande skada för anpassningen till klimatförändringarna. Detta säkerställer att ingen verksamhet kan anses vara miljömässigt hållbar om den leder till ökade negativa konsekvenser för det nuvarande och det förväntade framtida klimatet, själva verksamheten eller andra människor, naturen eller tillgångar.
Den strategi som valts för att fastställa principen om att inte orsaka betydande skada i samband med anpassning återspeglar synsättet att anpassning är allas ansvar och att beslut och verksamhet bör klimatsäkras på samtliga styrningsnivåer, inklusive privatpersoner och ekonomiska aktörer. I samband med anpassning baseras principen om att inte orsaka betydande skada på huruvida verksamheten är klimatsäker, dvs. om eventuella befintliga och framtida effekter som är väsentliga för verksamheten identifieras, och lösningar hittas för att minimera eller undvika eventuella förluster eller konsekvenser för verksamhetens kontinuitet. I kriterierna för att inte orsaka betydande skada fastställs ett processbaserat krav som är detsamma för alla ekonomiska verksamheter. Detta processbaserade krav föreslås för samtliga verksamheter i överensstämmelse med synsättet att klimatförändringarna kommer att påverka hela ekonomin.
4.DEN DELEGERADE AKTENS RÄTTSLIGA ASPEKTER
Befogenheten att anta delegerade akter anges i artiklarna 8.4, 12.2, 13.2, 14.2 och 15.2 i taxonomiförordningen.
I artikel 1 fastställs de tekniska granskningskriterierna för hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser.
I artikel 2 fastställs de tekniska granskningskriterierna för omställningen till en cirkulär ekonomi.
I artikel 3 fastställs de tekniska granskningskriterierna för förebyggande och begränsning av föroreningar.
I artikel 4 fastställs de tekniska granskningskriterierna för skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.
I artikel 5 fastställs ändringarna av den delegerade akten om upplysningar enligt taxonomin.
I artikel 6 fastställs reglerna för ikraftträdande och datum för tillämpning av denna förordning.
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) …/…
av den 27.6.2023
om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom fastställande av tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, till omställning till en cirkulär ekonomi, till förebyggande och begränsning av föroreningar eller till skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem och för att avgöra om den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen samt om ändring av delegerad förordning (EU) 2021/2178 vad gäller särskilda offentliga upplysningar för dessa ekonomiska verksamheter
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088, särskilt artiklarna 8.4, 12.2, 13.2, 14.2 och 15.2, och
av följande skäl:
(1)I förordning (EU) 2020/852 fastställs en allmän ram för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar i syfte att fastställa i vilken grad en investering är miljömässigt hållbar. Den förordningen ska tillämpas på åtgärder som antas av medlemsstater eller unionen i vilka det fastställs krav på finansmarknadsaktörer eller emittenter med avseende på finansiella produkter eller företagsobligationer som tillhandahålls som miljömässigt hållbara, finansmarknadsaktörer som tillhandahåller finansiella produkter och företag som omfattas av skyldigheten att offentliggöra en icke-finansiell rapport enligt artikel 19a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU eller en icke-finansiell rapport för koncernen enligt artikel 29a i det direktivet. Även ekonomiska aktörer eller offentliga myndigheter som inte omfattas av förordning (EU) 2020/852 får frivilligt tillämpa förordningen.
(2)Enligt artiklarna 12.2, 13.2, 14.2 och 15.2 i förordning (EU) 2020/852 ska kommissionen anta delegerade akter för att fastställa tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en specifik ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, till omställningen till en cirkulär ekonomi, till förebyggande och begränsning av föroreningar eller till skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem och för att för varje relevant miljömål enligt artikel 9 i den förordningen fastställa tekniska granskningskriterier för att avgöra huruvida den ekonomiska verksamheten orsakar betydande skada för ett eller flera av dessa.
(3)I kommissionens meddelande av den 6 juli 2021, Strategi för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi, tillkännagavs att tekniska granskningskriterier skulle fastställas för miljömål som omfattar hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, omställning till en cirkulär ekonomi, förebyggande och begränsning av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. Dessa tekniska granskningskriterier bör antas utöver de tekniska granskningskriterier som fastställts i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139.
(4)De tekniska granskningskriterierna för miljömål som omfattar hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, omställning till en cirkulär ekonomi, förebyggande och begränsning av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem bör, i likhet med de tekniska granskningskriterier som fastställts i delegerad förordning (EU) 2021/2139, om möjligt följa näringsgrensindelningen Nace rev. 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006. För att göra det lättare för företag och finansmarknadsaktörer att identifiera relevanta ekonomiska verksamheter för vilka tekniska granskningskriterier bör fastställas, bör den specifika beskrivningen av en ekonomisk verksamhet också inkludera vägledande hänvisningar till de Nace-koder som kan förknippas med den verksamheten. Dessa hänvisningar bör betraktas som vägledande och inte väga tyngre än den specifika definition som tillhandahålls i beskrivningen av den ekonomiska verksamheten.
(5)De tekniska granskningskriterierna för ekonomisk verksamhet som bidrar väsentligt till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, till omställning till en cirkulär ekonomi, till förebyggande och begränsning av föroreningar samt till skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem bör säkerställa att den berörda ekonomiska verksamheten har en positiv inverkan på ett av dessa mål. Dessa tekniska granskningskriterier bör därför hänvisa till tröskelvärden eller prestandanivåer som den ekonomiska verksamheten bör uppnå för att anses bidra väsentligt till något av dessa mål. De tekniska granskningskriterierna för att inte orsaka betydande skada bör säkerställa att den ekonomiska verksamheten inte har någon betydande negativ miljöpåverkan, inbegripet klimatrelaterad påverkan. Dessa tekniska granskningskriterier bör följaktligen specificera de minimikrav som den ekonomiska verksamheten måste uppfylla för att anses vara miljömässigt hållbar.
(6)De tekniska granskningskriterierna för att fastställa huruvida en ekonomisk verksamhet bidrar väsentligt till något av de miljömål som fastställs i artikel 9 i förordning (EU) 2020/852 och inte orsakar betydande skada för något av de andra miljömålen bör, där så är relevant, utgå från befintlig unionslagstiftning, bästa praxis, standarder och metoder, samt från väletablerade standarder, förfaranden och metoder som har utvecklats av internationellt erkända offentliga enheter. I situationer där sådana standarder, förfaranden och metoder inte finns tillgängliga för ett visst politikområde bör de tekniska granskningskriterierna utgå från väletablerade standarder som har utvecklats av internationellt erkända privata organ.
(7)Enligt artikel 19.1 h i förordning (EU) 2020/852 bör de tekniska granskningskriterierna ta hänsyn till den ekonomiska verksamhetens och den berörda sektorns art och omfattning, och huruvida den ekonomiska verksamheten är en möjliggörande verksamhet enligt artikel 16 i den förordningen. För att de tekniska granskningskriterierna ska uppfylla kraven i artikel 19 i förordning (EU) 2020/852 på ett ändamålsenligt och balanserat sätt bör dessa tekniska granskningskriterier fastställas som ett kvantitativt tröskelvärde eller ett minimikrav, en relativ förbättring, kvalitativa prestandakrav, process- eller verksamhetsgrundade krav eller en exakt beskrivning av den ekonomiska verksamhetens art, om den verksamheten i sig själv kan bidra väsentligt till miljömålen.
(8)De tekniska granskningskriterierna för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser bör återspegla behovet av att uppnå god status för alla vattenförekomster och god miljöstatus för marina vatten, och för att förhindra försämring av vattenförekomster som redan har god status eller marina vatten som redan har god miljöstatus. Det är därför lämpligt att först inrikta sig på ekonomisk verksamhet och sektorer som potentiellt kan bidra mest till dessa mål.
(9)Unionens ramverk för vattenskydd säkerställer en integrerad strategi för vattenförvaltning som respekterar hela ekosystems integritet. De tekniska granskningskriterierna bör därför syfta till att ta itu med negativa effekter av avloppsvatten från tätbebyggelse och industrispillvatten, skydda människors hälsa från negativa konsekvenser av eventuell kontaminering av dricksvatten, förbättra vattenförvaltning och effektivitet i användningen av vatten, säkerställa hållbar användning av marina ekosystemtjänster, bidra till god miljöstatus i marina vatten och till att generellt uppnå och bibehålla god status eller god potential för vattenförekomster, inbegripet yt- och grundvattenförekomster. Tekniska granskningskriterier för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse som en verksamhet som bidrar väsentligt till ett eller flera miljömål bör ses över och vid behov revideras, med beaktande av relevant unionslagstiftning, inbegripet rådets direktiv 91/271/EEG.
(10)När det gäller lösningar som inspireras och stöds av naturen och som ger miljömässiga, sociala och ekonomiska fördelar och bidrar till att bygga upp resiliensen bör de tekniska granskningskriterierna syfta till att förebygga och skydda mot översvämningar eller torka och samtidigt förbättra den naturliga vattenhållningsförmågan, den biologiska mångfalden och vattenkvaliteten.
(11)Omställningen till en cirkulär ekonomi möjliggör miljömässig hållbarhet, vilket ger betydande fördelar för hållbar vattenförvaltning, skydd och bevarande av biologisk mångfald, förebyggande och begränsning av miljöföroreningar och begränsning av klimatförändringar. Den cirkulära ekonomin återspeglar behovet av ekonomisk verksamhet för att främja effektiv resursanvändning genom lämplig återanvändning och återvinning av resurser. De tekniska granskningskriterierna för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till omställningen till en cirkulär ekonomi bör därför säkerställa att verksamhetsutövaren under utformnings- och produktionsfasen tar hänsyn till det långsiktiga värdebevarandet och avfallsbegränsning under produktens livscykel. Under användningsfasen bör produkten underhållas för att förlänga dess livslängd, samtidigt som mängden avfall minskas. Efter användningen bör produkten demonteras eller behandlas för att säkerställa att den kan återanvändas eller återvinnas för tillverkning av en annan produkt. Denna strategi kan begränsa unionsekonomins beroende av material som importeras från tredjeländer, vilket är särskilt viktigt när det gäller kritiska råvaror. Det är därför lämpligt att först inrikta sig på ekonomisk verksamhet och sektorer som potentiellt kan bidra mest till dessa mål.
(12)Vid beaktandet av en produkts cirkularitet är utformnings- och produktionsfaserna avgörande för att säkerställa hållbarhet och potentiell återanvändning av produkten och för att den ska vara återvinningsbar. Dessa faser är även nödvändiga för att minska halten av farliga ämnen och ersätta ämnen som inger mycket stora betänkligheter i material och produkter under hela deras livscykel. De tekniska granskningskriterierna för tillverkningsverksamhet som väsentligt bidrar till omställning till en cirkulär ekonomi bör därför fastställa konstruktionskrav för produkters livslängd, reparerbarhet och återanvändning samt krav på användning av material, ämnen och processer som möjliggör kvalitativ återvinning av produkten. Användningen av farliga ämnen bör minimeras. Om möjligt bör kriterierna också kräva att återvunnet material används vid tillverkningen av själva produkten.
(13)Vid uppföljningen av kommissionens meddelanden av den 11 december 2019, Den europeiska gröna given, av den 3 mars 2020 om en ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin, av den 16 januari 2018 om en europeisk strategi för plast och av den 30 november 2022 om EU:s politiska ram för biobaserad, biologiskt nedbrytbar och komposterbar plast, bör de tekniska granskningskriterierna för tillverkning av plastförpackningar kompletteras, ses över och vid behov revideras med beaktande av relevant unionslagstiftning, inbegripet Europaparlamentets och rådet direktiv 94/62/EG och de framtida översynerna av detta direktiv.
(14)I avsaknad av rättsligt överenskomna hållbarhetskriterier för biomassans roll i plastförpackningar är de tekniska granskningskriterierna för tillverkning av plastförpackningar, som i hög grad bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi, inriktade på användning av råvaror som ger biologiskt avfall. Med beaktande av den framtida tekniska och politiska utvecklingen, inbegripet översynen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2018/2001/EC samt eventuella bidrag till andra miljömål, kan dessa kriterier behöva ses över.
(15)God avfallshantering är en byggsten i den cirkulära ekonomin och bidrar till att förebygga att avfall har en negativ inverkan på miljön och människors hälsa. Unionslagstiftningen om avfall förbättrar avfallshanteringen genom att fastställa en ”avfallshierarki” enligt vilken de rekommenderade alternativen är förebyggande av avfall och förberedelse för återanvändning och materialåtervinning, följt av annan återvinning, inbegripet energiåtervinning, och endast som en sista utväg bortskaffande såsom deponering eller förbränning utan energiåtervinning. De tekniska granskningskriterierna för att fastställa under vilka villkor en specifik ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till omställning till en cirkulär ekonomi bör därför syfta till att förebygga eller minska avfallsgenerering, öka förberedelsen för återanvändning och materialåtervinning av avfall och därmed undvika att endast en del av avfallet återvinns eller att det bortskaffas. Med hänsyn till att material som lämpar sig för att återinföras i den cirkulära ekonomin, t.ex. metaller och oorganiska salter, kan återvinnas från förbränningsprodukter, särskilt bottenaska från förbränning av ofarligt avfall, bör man överväga att inrätta tekniska granskningskriterier för denna materialåtervinningsverksamhet.
(16)Bygg- och rivningssektorn står för 37 % av avfallet i unionen. Säkerställandet att de material som används i konstruktions- och underhållsprocessen för byggnader och andra anläggningsarbeten huvudsakligen kommer från återanvänt eller återvunnet material (sekundära råvaror) och i sin tur förbereds för återanvändning eller materialåtervinning när den byggda tillgången rivs, kan därför spela en viktig roll i omställningen till en cirkulär ekonomi. Tekniska granskningskriterier bör därför fastställas för uppförande av nya byggnader, renovering av befintliga byggnader, rivning av byggnader och andra anläggningar, underhåll av vägar och motorvägar samt för användning av betong i anläggningsprojekt. Materialets och den byggda tillgångens cirkularitet måste beaktas från utformningsfasen fram till demonteringsfasen. De tekniska granskningskriterierna bör därför följa principerna om cirkulär utformning och produktion av den byggda tillgången samt en cirkulär användning av material som används för att framställa tillgången.
(17)Ett helt nytt utbud av hållbara tjänster, affärsmodeller för produkter som tjänst och digitala lösningar medför höjd livskvalitet, innovativa jobb och uppgraderad kunskap och kompetens. I linje med kommissionens meddelande av den 11 mars 2020, En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin – För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa, ska den cirkulära ekonomin tillhandahålla högkvalitativa, funktionella och säkra produkter som är effektiva och överkomliga, håller längre och är konstruerade för återanvändning, reparation och högkvalitativ materialåtervinning. Därför ska tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor innovativa hållbara tjänster ska anses bidra väsentligt till omställning till en cirkulär ekonomi föreskrivas för verksamheter som bidrar till att förlänga produkters livslängd.
(18)Digitala lösningar, inklusive användning av digitala produktpass, kan tillhandahålla uppgifter i realtid om en artikels placering, tillstånd och tillgänglighet, och öka materialets spårbarhet och därigenom förbättra värdebevarandet vid varje utformnings-, tillverknings- och konsumentbeslut. Detta gör det i sin tur möjligt för ekonomiska aktörer att övergå till cirkulära affärsmodeller, inklusive affärsmodeller för produkter som tjänst, vilket i slutändan medför att ekonomiska verksamheter frikopplas från användning av naturresurser och en ekonomisk verksamhets miljöpåverkan förbättras. Tekniska granskningskriterier bör därför fastställas för nya digitala lösningar som kan förbättra insynen och effektiviteten vid övervakning och rättsligt verkställande av miljölagstiftningen, inbegripet beslutsfattande inom integrerad förvaltning av vattenresurser.
(19)De tekniska granskningskriterierna för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till förebyggande och begränsning av föroreningar bör återspegla behovet av att eliminera föroreningar i luft, vatten, mark, levande organismer och livsmedelsresurser. Föroreningar kan orsaka sjukdomar och kan leda till förtida dödsfall. Föroreningarnas mest skadliga hälsoeffekter drabbar oftast de mest utsatta grupperna. Föroreningar hotar också den biologiska mångfalden och bidrar till massutrotning av arter. Såsom anges i kommissionens meddelande av den 12 maj 2021, Vägen till en frisk planet för alla – EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark, är de ekonomiska fördelarna med att bekämpa föroreningar betydande och fördelarna för samhället uppväger klart de nödvändiga kostnaderna.
(20)I enlighet med ambitionen i kommissionens meddelande av den 14 oktober 2020, Kemikaliestrategi för hållbarhet – På väg mot en giftfri miljö, att bidra till förebyggande och begränsning av miljöföroreningar, är det särskilt viktigt att gradvis fasa ut de skadligaste ämnena från produkter som är avsedda att användas av konsumenter eller yrkesverksamma, utom när det har visat sig att deras användning är nödvändig för samhället, och att i möjligaste mån ersätta eller minimera produktionen och användningen av ämnen som inger betänkligheter.
(21)Föroreningar som orsakas av vissa läkemedelsingredienser kan utgöra en risk för miljön och människors hälsa, vilket framgår av kommissionens meddelande av den 11 mars 2019, Europeiska unionens strategi om läkemedel i miljön. Tekniska granskningskriterier för tillverkning av aktiva läkemedelsingredienser eller aktiva substanser och för tillverkning av medicinska produkter bör därför syfta till att främja produktion och användning av ingredienser som är naturligt förekommande ämnen eller som klassificeras som biologiskt lättnedbrytbara.
(22)Förebyggande och minskning av utsläpp av föroreningar vid slutet av en produkts livscykel och sanering av befintliga föroreningar har en betydande potential att skydda miljön från föroreningar och förbättra miljösituationen. Tekniska granskningskriterier bör därför fastställas för insamling, transport och behandling av farligt avfall som utgör en större risk för miljön och människors hälsa än ofarligt avfall, samt för sanering av ej överensstämmande deponier och övergivna eller olagliga soptippar och av förorenade platser och områden.
(23)De tekniska granskningskriterierna för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem bör återspegla behovet av att skydda, bevara eller återställa den biologiska mångfalden för att uppnå goda tillstånd för ekosystem eller skydda ekosystem som redan är i ett gott tillstånd. Förlust av biologisk mångfald och ekosystemkollaps är ett av de största hoten som mänskligheten står inför under de kommande tio åren.
(24)Bevarandet av den biologiska mångfalden medför direkta ekonomiska fördelar för många ekonomiska sektorer. De tekniska granskningskriterierna bör därför syfta till att bibehålla eller förbättra status och trender för livsmiljöer och ekosystem på land och i sötvatten och hav och för de växt- och djurarter som lever där.
(25)Det värde som biologisk mångfald och de tillhörande tjänster som sunda ekosystem tillhandahåller är viktigt för turismen, eftersom det i hög grad bidrar till turistmålens attraktionskraft och kvalitet och därmed till deras konkurrenskraft. Tekniska granskningskriterier bör därför fastställas för logiverksamhet inom turism och de bör försöka säkerställa att sådan verksamhet följer lämpliga principer och minimikrav för att skydda och upprätthålla den biologiska mångfalden och ekosystemen och bidra till att bevara dem.
(26)De tekniska granskningskriterierna för att avgöra huruvida de ekonomiska verksamheter som bidrar väsentligt till ett av miljömålen inte orsakar betydande skada för något av de andra miljömålen bör syfta till att säkerställa att bidraget till ett av miljömålen inte görs på bekostnad av andra miljömål. Kriterierna för att inte orsaka betydande skada spelar därför en viktig roll för att säkerställa miljöintegriteten hos klassifikationen av miljömässigt hållbara verksamheter. Kriterierna för att inte orsaka betydande skada för ett visst miljömål bör specificeras för de verksamheter som kan orsaka betydande skada för det målet. Dessa kriterier bör ta hänsyn till och utgå från de relevanta kraven i befintlig unionsrätt.
(27)De tekniska granskningskriterierna för att säkerställa att verksamheter som bidrar väsentligt till ett av miljömålen inte orsakar betydande skada för begränsning av klimatförändringar bör säkerställa att ekonomiska verksamheter som kan bidra väsentligt till andra miljömål än begränsningen av klimatförändringar inte medför betydande utsläpp av växthusgaser.
(28)Klimatförändringarna kommer sannolikt att påverka alla sektorer inom ekonomin. Tekniska granskningskriterier för att säkerställa att ekonomiska verksamheter som bidrar väsentligt till ett av miljömålen inte orsakar betydande skada för anpassningen till klimatförändringarna bör därför tillämpas på alla dessa ekonomiska verksamheter. Dessa kriterier bör säkerställa att befintliga och framtida risker som är av avgörande betydelse för den ekonomiska verksamheten identifieras och att anpassningslösningar genomförs för att minimera eller undvika eventuella förluster eller konsekvenser för verksamhetskontinuiteten.
(29)Tekniska granskningskriterier för att inte orsaka betydande skada för hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser bör specificeras för all verksamhet som kan hindra en sådan hållbar användning och ett sådant skydd. Dessa kriterier bör syfta till att undvika att den ekonomiska verksamheten skadar vattenförekomsters, inbegripet yt- och grundvattens, goda status eller goda ekologiska potential, eller marina vattens goda miljöstatus, genom att kräva att risker för miljöförstöring identifieras och åtgärdas i enlighet med en förvaltningsplan för användning och skydd av vatten eller medlemsstaternas marina strategier.
(30)Tekniska granskningskriterier för att inte orsaka betydande skada för omställningen till en cirkulär ekonomi bör anpassas till specifika ekonomiska verksamheter för att säkerställa att denna verksamhet inte leder till en ineffektiv användning av resurser eller till inlåsning i linjära produktionsmodeller, samt att avfall undviks och minskas och, där det är oundvikligt, hanteras i enlighet med avfallshierarkin. Dessa kriterier bör också säkerställa att ekonomisk verksamhet inte undergräver målet om omställning till en cirkulär ekonomi.
(31)De tekniska granskningskriterierna för att inte orsaka betydande skada för förebyggande och begränsning av föroreningar bör återspegla sektorns särdrag för att ta itu med de relevanta källorna och typerna av föroreningar till luft, vatten eller mark, i förekommande fall med hänvisning till de slutsatser om bästa tillgängliga teknik som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU.
(32)Kriterierna för att inte orsaka betydande skada för skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem bör specificeras för all verksamhet som kan utgöra en risk för livsmiljöers, arters eller ekosystems status eller tillstånd och bör, i förekommande fall, kräva att miljökonsekvensbedömningar eller andra lämpliga bedömningar genomförs och att slutsatserna från sådana bedömningar genomförs. Dessa kriterier bör säkerställa att verksamheten, även om det inte finns något krav på att genomföra en miljökonsekvensbedömning eller någon annan relevant bedömning, inte leder till att rättsligt skyddade arter störs, fångas eller dödas eller till en försämring av rättsligt skyddade livsmiljöer.
(33)Eftersom klimatförändringarna sannolikt kommer att påverka alla sektorer inom ekonomin kommer alla ekonomiska sektorer att behöva anpassa sig till de negativa följderna av det nuvarande klimatet och det förväntade framtida klimatet. Tekniska granskningskriterier för väsentligt bidrag till anpassningen till klimatförändringar kommer därför att fastställas i framtiden för alla sektorer och ekonomiska verksamheter som omfattas av de tekniska granskningskriterierna för väsentligt bidrag till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, till omställning till en cirkulär ekonomi, till förebyggande och begränsning av föroreningar eller till skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem som fastställs i denna förordning.
(34)Inkluderingen av nya ekonomiska verksamheter som bidrar till miljömålen i enlighet med artiklarna 12.2, 13.2, 14.2 och 15.2 i förordning (EU) 2020/852 kommer att utvidga omfattningen av de upplysningar som anges i artikel 8 i den förordningen. Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178, som antogs på grundval av artikel 8.4 i förordning (EU) 2020/852, bör därför ändras för att återspegla detta utvidgade tillämpningsområde. För att åtgärda vissa tekniska och rättsliga inkonsekvenser som identifierats sedan tillämpningen av delegerad förordning (EU) 2021/2178 bör riktade ändringar även införas i den förordningen.
(35)Delegerad förordning (EU) 2021/2178 bör därför ändras i enlighet med detta.
(36)De fyra miljömål som avses i artikel 9 c–f i förordning (EU) 2020/852 och i artiklarna 12, 13, 14 och 15 i den förordningen är nära sammanlänkade när det gäller hur ett mål uppnås och de fördelar som uppnåendet av ett av målen kan få för andra mål. De bestämmelser som fastställer huruvida en ekonomisk verksamhet bidrar väsentligt till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, till omställning till en cirkulär ekonomi, till förebyggande och begränsning av föroreningar eller till skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem har därför ett nära samband med varandra och är nära kopplade till behovet av att utvidga den upplysningsskyldighet som fastställs i delegerad förordning (EU) 2021/2178. För att säkerställa att dessa bestämmelser, som bör träda i kraft samtidigt, överensstämmer sinsemellan och för att göra det lättare för berörda parter att få en heltäckande överblick över den rättsliga ramen, samt för att underlätta tillämpningen av förordning (EU) 2020/852, är det nödvändigt att dessa bestämmelser samlas i en enda förordning.
(37)För att säkerställa att tillämpningen av förordning (EU) 2020/852 fortskrider i takt med den vetenskapliga, tekniska, marknadsrelaterade och politiska utvecklingen bör den här förordningen regelbundet ses över och vid behov ändras vad gäller de verksamheter som ska anses bidra väsentligt till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, till omställning till en cirkulär ekonomi, till förebyggande och begränsning av föroreningar, till skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem samt de motsvarande tekniska granskningskriterierna.
(38)Denna förordning är förenlig med klimatneutralitetsmålet i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 och säkerställer att det görs framsteg vid den anpassning som avses i artikel 5 i den förordningen. Kommissionen bedömde överensstämmelsen av de tekniska granskningskriterierna när det gäller säkerställandet att ekonomisk verksamhet som väsentligt bidrar till ett av miljömålen inte orsakar betydande skada för begränsningen av och anpassningen till klimatförändringar och målen i förordning (EU) 2021/1119 i enlighet med artikel 6.4 i den förordningen.
(39)Det är nödvändigt att ge icke-finansiella och finansiella företag tillräckligt med tid att bedöma om deras ekonomiska verksamheter uppfyller de tekniska granskningskriterier som fastställs i denna förordning, och att rapportera på grundval av den bedömningen i enlighet med delegerad förordning (EU) 2021/2178. Tillämpningsdatumet för denna förordning bör därför senareläggas, medan ändringarna av delegerad förordning (EU) 2021/2178 bör säkerställa att icke-finansiella och finansiella företag har tillräckligt med tid för att uppfylla sina rapporteringskrav enligt den förordningen.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Tekniska granskningskriterier för hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
De tekniska granskningskriterierna för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser och för att avgöra huruvida den ekonomiska verksamheten orsakar betydande skada för något av de andra miljömålen enligt artikel 9 i förordning (EU) 2020/852 anges i bilaga I till denna förordning.
Artikel 2
Tekniska granskningskriterier för omställning till en cirkulär ekonomi
De tekniska granskningskriterierna för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till omställning till en cirkulär ekonomi och för att avgöra huruvida den ekonomiska verksamheten orsakar betydande skada för något av de andra miljömålen enligt artikel 9 i förordning (EU) 2020/852 anges i bilaga II till denna förordning.
Artikel 3
Tekniska granskningskriterier för förebyggande och begränsning av föroreningar
De tekniska granskningskriterierna för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till förebyggande och begränsning av föroreningar och för att avgöra huruvida den ekonomiska verksamheten orsakar betydande skada för något av de andra miljömålen enligt artikel 9 i förordning (EU) 2020/852 anges i bilaga III till denna förordning.
Artikel 4
Tekniska granskningskriterier för skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
De tekniska granskningskriterierna för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem och för att avgöra huruvida den ekonomiska verksamheten orsakar betydande skada för något av de andra miljömålen enligt artikel 9 i förordning (EU) 2020/852 anges i bilaga IV till denna förordning.
Artikel 5
Ändringar av delegerad förordning (EU) 2021/2178
Delegerad förordning (EU) 2021/2178 ska ändras på följande sätt:
1.Artikel 8.5 ska utgå.
2.I artikel 10 ska följande punkter läggas till som punkterna 6 och 7:
”6.
Från och med den 1 januari 2024 till och med den 31 december 2024 ska icke-finansiella företag endast lämna upplysning om andelen ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin respektive inte omfattas av taxonomin enligt förordning [den delegerade förordningen om miljötaxonomin] och avsnitten 3.18–3.21, avsnitten 6.18–6.20 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2021/2139 och avsnitten 5.13, 7.8, 8.4, 9.3, 14.1 och 14.2 i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2021/2139 i sin totala omsättning och sina totala kapital- och driftsutgifter, samt den kvalitativa information som avses i avsnitt 1.2 i bilaga I som är relevant för dessa upplysningar.
Från och med den 1 januari 2025 ska icke-finansiella företags centrala resultatindikatorer omfatta den ekonomiska verksamhet som anges i förordning [den delegerade förordningen om miljötaxonomin] och avsnitten 3.18–3.21, avsnitten 6.18–6.20 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2021/2139 och avsnitten 5.13, 7.8, 8.4, 9.3, 14.1 och 14.2 i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2021/2139.
7.
Från och med den 1 januari 2024 till och med den 31 december 2025 ska finansiella företag endast lämna upplysning om
a)andelen av deras täckta tillgångar av exponeringar mot ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin och som omfattas av taxonomin enligt förordning [den delegerade förordningen om miljötaxonomin] och avsnitten 3.18–3.21, avsnitten 6.18–6.20 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2021/2139 och avsnitten 5.13, 7.8, 8.4, 9.3, 14.1 och 14.2 i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2021/2139,
b)den kvalitativa information som avses i bilaga XI om ekonomisk verksamhet som avses i led a.
Från och med den 1 januari 2026 ska finansiella företags centrala resultatindikatorer omfatta den ekonomiska verksamhet som anges i förordning [den delegerade förordningen om miljötaxonomin] och avsnitten 3.18–3.21, avsnitten 6.18–6.20 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2021/2139 och avsnitten 5.13, 7.8, 8.4, 9.3, 14.1 och 14.2 i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2021/2139.”
3.Bilagorna I, II, III, IV, V, VII, IX och X ska ändras i enlighet med bilaga V till denna förordning.
4.Bilaga VI ska ersättas med texten i bilaga VI till denna förordning.
5.Bilaga VIII ska ersättas med texten i bilaga VII till denna förordning.
Artikel 6
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2024.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 27.6.2023
På kommissionens vägnar
För ordföranden
Mairead McGUINNESS
Ledamot av kommissionen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BILAGA I
3
1.Tillverkning3
1.1Tillverkning, installation och tillhörande tjänster för teknik för läckagekontroll som gör det möjligt att minska och förebygga läckage i vattenförsörjningssystem3
2.Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering5
2.1Vattenförsörjning5
2.2Rening av avloppsvatten från tätbebyggelse8
2.3Hållbar dagvattenhantering i tätorter10
3.Katastrofriskhantering12
3.1Naturbaserade lösningar för förebyggande och skydd mot översvämningar och torka12
4.Information och kommunikation16
4.1Tillhandahållande av datadrivna it- och OT-lösningar för att minska läckage16
BILAGA I
Tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser och för att avgöra om den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen
1.Tillverkning
1.1Tillverkning, installation och tillhörande tjänster för teknik för läckagekontroll som gör det möjligt att minska och förebygga läckage i vattenförsörjningssystem
Beskrivning av verksamheten
Den ekonomiska verksamheten tillverkar, installerar eller tillhandahåller tillhörande tjänster för teknik för läckagekontroll som gör det möjligt att minska och förebygga läckage i vattenförsörjningssystem.
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E36 och F42.99, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
En ekonomisk verksamhet i denna kategori är en möjliggörande verksamhet enligt artikel 12.1 e i förordning (EU) 2020/852 om den uppfyller de tekniska granskningskriterier som specificeras i detta avsnitt.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentligt bidrag till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
|
1. Verksamheten tillverkar, installerar eller tillhandahåller underhåll, reparationer eller professionella tjänster för teknik för läckagekontroll i nya eller befintliga vattenförsörjningssystem som syftar till att kontrollera att trycket i vattenförsörjningssystemets områden med vattenmätare hålls på ett lägsta tryck. Tekniken för läckagekontroll omfattar i synnerhet tryckreglerventiler, tryckgivare, flödesmätare och kommunikationsanordningar samt särskilda anläggningsarbeten, inklusive inspektionsbrunnar för att underhålla tryckreglerventilerna.
2. Risker för miljöförstöring i samband med bevarande av vattenkvaliteten och undvikande av vattenstress identifieras och hanteras i syfte att uppnå god vattenstatus och god ekologisk potential enligt definitionen i artikel 2.22 och 2.23 i förordning (EU) 2020/852, i enlighet med direktiv 2000/60/EG och i linje med en förvaltningsplan för vattenanvändning och vattenskydd som utarbetats i enlighet med det direktivet för den eller de potentiellt påverkade vattenförekomsterna i samråd med berörda intressenter.
Om en miljökonsekvensbedömning utförs i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU och om den bedömningen innehåller en bedömning av inverkan på vattnet i enlighet med direktiv 2000/60/EG krävs ingen ytterligare bedömning av inverkan på vattnet, förutsatt att de identifierade riskerna har åtgärdats.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Ej tillämpligt
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
4. Omställning till en cirkulär ekonomi
|
Inom ramen för verksamheten undersöker man tillgången på och antar, när så är möjligt, teknik som stöder
a)återanvändning och användning av returråvaror och återanvända komponenter i tillverkade produkter,
b)konstruktion för hög hållbarhet, återvinningsbarhet, enkel demontering och anpassningsbarhet hos tillverkade produkter,
c)avfallshantering som prioriterar återvinning framför bortskaffande i tillverkningsprocessen,
d)information om och spårbarhet för ämnen som inger betänkligheter under de tillverkade produkternas hela livscykel.
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.
|
2.Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering
2.1Vattenförsörjning
Beskrivning av verksamheten
Uppförande, utbyggnad, drift och förnyelse av system för uppsamling, rening och försörjning av dricksvatten som bygger på uttag av naturliga vattenresurser från yt- eller grundvattenkällor.
Den ekonomiska verksamheten omfattar uttag av vattenresursen, nödvändig rening för att göra vattenkvaliteten förenlig med gällande lagstiftning och distribution till befolkningen och livsmedelsföretagare i rörsystem.
Den ekonomiska verksamheten omfattar inte bevattning och uttag av vattenresurser för avsaltning av havsvatten och brackvatten.
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E36.00 och F42.9, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentligt bidrag till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
|
1. För driften av ett befintligt vattenförsörjningssystem som förser konsumenterna med vatten av tillräcklig och hälsosam kvalitet och bidrar till en effektiv användning av vattenresurserna, uppfyller verksamheten följande kriterier:
a)Vattenförsörjningssystemet uppfyller kraven i direktiv (EU) 2020/2184, i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/679 och i delegerade akter och genomförandeakter som antagits enligt det direktivet.
b)Systemets läckagenivå beräknas antingen med hjälp av ett infrastrukturläckageindex (ILI) och tröskelvärdet är lika med eller lägre än 2,0, eller beräknas med hjälp av en annan lämplig metod och tröskelvärdet fastställs i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184. Beräkningen ska tillämpas på en viss del av ett vattenförsörjningsnät (distributionsnät), dvs. på vattenförsörjningszoner, områden med vattenmätare (DMA, district metered areas) eller områden med tryckreglering (PMA, pressure managed areas).
c)Vattenförsörjningssystemen omfattar mätning på konsumentnivå, där vattnet levereras till en avtalsenlig leveranspunkt i konsumenternas egna distributionssystem för dricksvatten.
2. För uppförande och drift av ett nytt vattenförsörjningssystem, eller en utbyggnad av ett befintligt vattenförsörjningssystem som förser nya områden med vatten eller förbättrar vattenförsörjningen i befintliga områden, uppfyller verksamheten följande kriterier:
a)Vattenförsörjningssystemet uppfyller kraven i direktiv (EU) 2020/2184, inklusive kraven i artikel 13.8 i det direktivet, i genomförandebeslut (EU) 2022/679 och i delegerade akter och genomförandeakter som antagits enligt det direktivet.
b)Läckagenivån för det nya eller utbyggda systemet beräknas antingen med hjälp av ett infrastrukturläckageindex (ILI) och tröskelvärdet är lika med eller lägre än 1,5, eller beräknas med hjälp av en annan lämplig metod och tröskelvärdet fastställs i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184. Beräkningen ska tillämpas på hela den berörda och specificerade delen av ett vattenförsörjningsnät (distributionsnät) där arbetet utförs, dvs. för vattenförsörjningszoner, områden med vattenmätare (DMA, district metered areas) eller områden med tryckreglering (PMA, pressure managed areas).
c)Vattenförsörjningssystemet omfattar mätning på konsumentnivå, där vattnet levereras till en avtalsenlig leveranspunkt i konsumenternas egna distributionssystem för dricksvatten.
3. För förnyelse av befintliga vattenförsörjningssystem uppfyller verksamheten följande kriterier:
a)Verksamheten minskar skillnaden med minst 20 % antingen mellan den befintliga läckagenivån i ett genomsnitt under tre år, beräknad med hjälp av ett infrastrukturläckageindex (ILI) och ett ILI på 1,5, eller mellan den befintliga läckagenivån i ett genomsnitt under tre år, beräknad med hjälp av en annan lämplig metod, och det tröskelvärde som fastställs i enlighet med artikel 4 i direktiv (EU) 2020/2184. Den befintliga läckagenivån i ett genomsnitt under tre år beräknas för hela den berörda och specificerade delen av ett vattenförsörjningsnät (distributionsnät) där arbetet utförs, dvs. för det förnyade vattenförsörjningsnätet (distributionsnätet) på nivån av områden med vattenmätare (DMA, district metered areas) eller områden med tryckreglering (PMA, pressure managed areas).
b)En plan med mål och tidsramar för genomförandet av mätning på konsumentnivå utfärdas av vattenleverantören och godkänns av de behöriga myndigheterna.
4. Vattenförsörjningssystemet har fått de nödvändiga tillstånden för vattenuttag. Dessa uttag ingår i registret över vattenuttag i enlighet med direktiv 2000/60/EG. En bedömning av den faktiska uttagspotentialen har gjorts för att säkerställa att den tillgängliga grundvattenresursen inte överskrids av den långsiktiga genomsnittliga uttagsnivån per år eller att den ytvattenförekomst från vilken vatten tas ut inte hindras från att uppnå god ekologisk status och ekologisk potential och att uttagen inte försämrar dessa vattenförekomsters status eller potential.
Driften av vattenförsörjningssystemet leder inte till en försämring av de berörda vattenförekomsternas status och hindrar inte heller vattenförekomsten från att uppnå god status och god ekologisk potential i enlighet med direktiv 2000/60/EG.
Informationen om uttag, register över uttag, vattenförekomsternas status samt belastning och påverkan på dessa ingår i en förvaltningsplan för avrinningsdistrikt eller, när det gäller verksamhet i tredjeländer, i en motsvarande förvaltningsplan för vattenanvändning och vattenskydd.
Verksamheten omfattar inte uppförande av nya försörjningssystem eller utbyggnad av befintliga försörjningssystem där de potentiellt påverkar en eller flera vattenförekomster som inte har god status eller potential på grund av vattenmängden.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Ej tillämpligt
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
4. Omställning till en cirkulär ekonomi
|
Ej tillämpligt
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
Ej tillämpligt
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.
|
2.2Rening av avloppsvatten från tätbebyggelse
Beskrivning av verksamheten
Uppförande, utbyggnad, uppgradering, drift och förnyelse av infrastruktur för avloppsvatten från tätbebyggelse, inklusive reningsverk, avloppsnät, strukturer för dagvattenhantering, anslutningar till infrastruktur för avloppsvatten, decentraliserade anläggningar för avloppsvattenrening, inbegripet enskilda och andra lämpliga system, samt strukturer för utsläpp av renat avloppsvatten. Verksamheten kan omfatta innovativ och avancerad rening, inklusive avlägsnande av mikroföroreningar.
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E37.00 och F42.9, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentligt bidrag till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
|
1. Avloppsreningssystemet leder inte till en försämring av den goda statusen och den goda ekologiska potentialen för någon av de berörda vattenförekomsterna och det bidrar väsentligt till att uppnå god status och potential för de berörda vattenförekomsterna, i enlighet med direktiv 2000/60/EG.
Informationen om vattenförekomsternas status, om de verksamheter som kan påverka statusen och om de åtgärder som vidtagits för att undvika eller minimera sådan påverkan ingår i en förvaltningsplan för avrinningsdistrikt eller, när det gäller verksamheter i tredjeländer, i en motsvarande förvaltningsplan för vattenanvändning och vattenskydd. Avloppsreningssystemet uppfyller de krav på utsläpp som fastställts av de behöriga lokala myndigheterna. Avloppsreningssystemet bidrar också till att uppnå eller bibehålla en god miljöstatus i havsvatten i enlighet med direktiv 2008/56/EG, där så är tillämpligt.
2. Avloppsreningssystemet har ett uppsamlingssystem och en sekundär rening. Avloppsreningssystemet uppfyller de relevanta storleksspecifika kraven för utsläpp från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som anges i direktiv 91/271/EEG, särskilt artiklarna 3–8 och artikel 13 i det direktivet och bilaga I till det direktivet.
3. Om avloppsreningsverket har en kapacitet på minst 100 000 personekvivalenter (pe), eller ett dagligt inflöde med en biokemisk syreförbrukning (BOD5) på mer än 6 000 kg under fem dygn, använder det en slambehandling, t.ex. anaerob nedbrytning, eller en teknik med samma eller lägre nettoenergibehov (med hänsyn tagen till både energiproduktion och energiförbrukning), för att stabilisera slammet.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
En bedömning av de direkta växthusgasutsläppen från det centraliserade avloppsreningssystemet, inklusive uppsamling (avloppsnätet) och behandling, har utförts. Resultaten lämnas på begäran ut till kunder och investerare.
För anaerob nedbrytning av avloppsslam finns en övervakningsplan för metanläckage vid anläggningen.
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
4. Omställning till en cirkulär ekonomi
|
Ej tillämpligt
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
Utsläpp till recipient uppfyller kraven i direktiv 91/271/EEG eller i nationella bestämmelser om maximala tillåtna föroreningsnivåer från utsläpp till recipient.
Åtgärder har vidtagits för att undvika och begränsa skadliga översvämningar på grund av dagvatten från systemet för uppsamling av avloppsvatten, vilket kan inkludera naturbaserade lösningar, separata system för uppsamling av dagvatten, utjämningsmagasin och behandling av ”first flush”.
Avloppsslam används i enlighet med rådets direktiv 86/278/EEG eller enligt nationell lagstiftning om spridning av slam på marken eller någon annan användning av slam på och i marken.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.
|
2.3Hållbar dagvattenhantering i tätorter
Beskrivning av verksamheten
Uppförande, utbyggnad, drift och förnyelse av anläggningar för dagvattenhantering i tätorter som minskar föroreningar och översvämningsrisker till följd av utsläpp av dagvattenavrinning från tätbebyggelse och som förbättrar kvaliteten på och mängden av vattnet i tätorterna genom att utnyttja naturliga processer, t.ex. infiltration och retention.
Verksamheten omfattar dagvattenhantering i tätorter som främjar infiltration, avdunstning och annan dagvattenbehandling (inklusive regntunnor, utformning och förvaltning av områden, permeabla beläggningar, filterdräneringar, svackdiken, filterremsor, dammar, våtmarker, gropar, infiltrationsdiken och -bassänger, gröna tak, bioretentionsområden och anordningar för förbehandling av dagvatten, inklusive sandfilter eller slamavskiljare) och andra innovativa system.
Verksamheten omfattar inte naturbaserade lösningar för förebyggande och skydd mot översvämningar och torka utanför stadsmiljön (se avsnitt 3.1 i denna bilaga).
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E36.00, E37.00 och F42.9, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentligt bidrag till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
|
Verksamheten leder till att regnvatten hålls kvar i ett specifikt område eller att vattenkvaliteten förbättras genom att följande kriterier uppfylls:
a)Uppförandet och driften av den hållbara dagvattenhanteringen i tätorter är integrerat i systemet för dagvattenhantering och avloppsrening i tätorter, vilket visas med hjälp av en plan för hantering av översvämningsrisker eller andra relevanta verktyg för stadsplanering. Verksamheten bidrar väsentligt till att uppnå god status och god ekologisk potential i yt- och grundvattenförekomster eller till att förhindra försämring av vattenförekomster som redan har god status och god potential, och den genomförs för att säkerställa överensstämmelse med direktiv 2000/60/EG och direktiv 2008/56/EG.
b)Information om procentandelen av ett visst område, t.ex. ett bostadsområde eller ett kommersiellt område, där regnvatten inte avleds direkt utan hålls kvar inom området.
c)Utformningen av den hållbara dagvattenhanteringen i tätorter ger minst en av följande effekter:
i)En kvantifierad procentandel av regnvattnet i dagvattenhanteringens tillrinningsområde hålls kvar och avleds med fördröjning till de mottagande vattenförekomsterna.
ii)En kvantifierad procentandel av föroreningar, inklusive olja, tungmetaller, farliga kemikalier och mikroplaster, avlägsnas från dagvattenavrinning från tätbebyggelse innan den släpps ut i de mottagande vattenförekomsterna.
iii)Avrinningens högsta flöde, med en återkomsttid i linje med kraven i planer för hantering av översvämningsrisker eller andra lokala bestämmelser, minskas med en kvantifierad procentandel.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Ej tillämpligt
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
4. Omställning till en cirkulär ekonomi
|
Ej tillämpligt
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
Beroende på ursprunget för det mottagna vattnet och den olika föroreningsbelastningen, t.ex. regnvatten, avrinning från tak, avrinning från vägar eller dagvatten, behandlar den hållbara dagvattenhanteringen i tätorter dessa typer av vatten innan de släpps ut eller infiltreras i andra miljömedier.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.
Införandet av invasiva främmande arter förebyggs eller spridningen av dem hanteras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014.
|
3.Katastrofriskhantering
3.1Naturbaserade lösningar för förebyggande och skydd mot översvämningar och torka
Beskrivning av verksamheten
Planering, uppförande, utbyggnad och drift av storskaliga naturbaserade åtgärder för hantering av översvämningar eller torka och för återställande av akvatiska ekosystem i kustområden, övergångsområden eller inlandsområden som bidrar till att förebygga och skydda mot översvämningar eller torka, och förbättra naturlig vattenretention, biologisk mångfald och vattenkvalitet.
Dessa storskaliga naturbaserade åtgärder för hantering av översvämningar eller torka tillämpas i stadsnära områden, landsbygdsområden och kustområden och samordnas på avrinningsdistriktens nivå, regional nivå eller lokal, t.ex. kommunal, nivå.
Den ekonomiska verksamheten omfattar
a)åtgärder för vattendrag eller sjöar, bland annat
i)utveckling av vegetation i strandområden eller svämplan eller återställande av svämplan, inklusive återanslutning av ett vattendrag eller en sjö till dess svämplan eller förbättring av den laterala konnektiviteten för att återställa svämplanets retentionskapacitet och dess ekosystemfunktion,
ii)återställande av vattendrag genom att skapa en ny meandrande fåra eller återförena avskurna meandrar eller återansluta en sjö eller en grupp av sjöar till ett vattendrag,
iii)återställande av ett vattendrags (inklusive korvsjöars) longitudinella och laterala konnektivitet genom avlägsnande av föråldrade hinder, inbegripet dammar och fördämningar eller små hinder tvärs över eller längs vattendraget,
iv)ersättning av artificiellt skydd längs vattendrags eller sjöars stränder med naturbaserade lösningar för stabilisering av bankar eller bottnar som åtgärder för återställande av vattendrag eller sjöar,
v)åtgärder som syftar till att förbättra diversifieringen av vattendragens eller sjöarnas djup och bredd för att öka variationen av livsmiljöer.
b)åtgärder för våtmarker, bland annat
i)anläggande av diken för återvätning, avlägsnande av dräneringsanläggningar, ersättning med anläggningar som reglerar avrinningen, eller återställande av diken för att möjliggöra översvämning,
ii)anläggande av våtmarker för att hålla kvar och rena vatten, både på land och längs vattendrag utan vegetation, i landsbygds- och stadsmiljöer,
iii)dagvattendammar och regleringsdammar.
c)kustnära åtgärder, bland annat
i)bevarande eller återställande av kustnära våtmarker, inklusive mangroveskogar eller sjögräsängar, som fungerar som ett naturligt hinder,
ii)åtgärder som består av morfologiska förändringar och avlägsnande av hinder för att minimera behovet av konstgjord strandfodring och förbättra förhållandena för kustnära ekosystem, motiverade på grundval av en sedimentbalansstudie,
iii)förstärkning och återställande av sanddyner, inbegripet plantering av dynvegetation,
iv)bevarande eller återställande av kustrev,
v)sandfodring i kustområden.
d)förvaltningsåtgärder som omfattar hela avrinningsdistriktet, bland annat
i)åtgärder för markförvaltning, inklusive beskogning av avrinningsområden för reservoarer, skyddsområden för källor eller brunnar och de övre delarna av vattensystem (källområden) i allmänhet,
ii)återställande av naturlig infiltration för grundvattenbildning genom att underlätta eller öka markens retentionskapacitet och infiltration,
iii)Kontrollerad grundvattenbildning.
Verksamheten omfattar inte småskaliga naturbaserade lösningar för att minska översvämningar och torka, inklusive gröna och blå lösningar som tillämpas i stadsmiljö, t.ex. gröna tak, svackdiken, permeabla ytor och infiltrationsbassänger för dagvattenhantering eller hållbar dagvattenhantering i tätorter (se avsnitt 2.3 i denna bilaga).
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod F42.91 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentligt bidrag till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
|
1. Verksamheten är en kvantifierbar och tidsbegränsad åtgärd för att uppnå målen för minskning av översvämningsrisker i enlighet med en plan för hantering av översvämningsrisker som samordnas på avrinningsdistriktens nivå och utarbetas enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG. När det gäller att minska risken för torka är verksamheten en kvantifierbar och tidsbegränsad åtgärd för att uppnå målen i direktiv 2000/60/EG i enlighet med en förvaltningsplan för avrinningsdistrikt eller en förvaltningsplan för torka som är en del av en förvaltningsplan för avrinningsdistrikt.
För verksamheter i tredjeländer identifieras verksamheten som en åtgärd för att minska risken för översvämning eller risken för torka antingen i en förvaltningsplan för vattenanvändning och vattenskydd på avrinningsdistriktens nivå eller i en plan för integrerad förvaltning av kustområden längs en kust. Dessa planer syftar till att uppnå målen för hanteringen av risker för översvämning och torka för att i förekommande fall minska de negativa konsekvenserna för människors hälsa, miljön, kulturarvet och den ekonomiska verksamheten.
2. Risker för miljöförstöring i samband med bevarande av vattenkvaliteten och undvikande av vattenstress samt förhindrande av försämring av de berörda vattenförekomsternas status identifieras och hanteras i syfte att uppnå god vattenstatus och god ekologisk potential enligt definitionen i artikel 2.22 och 2.23 i förordning (EU) 2020/852, i enlighet med direktiv 2000/60/EG, och i linje med en förvaltningsplan för avrinningsdistrikt som utarbetats för de potentiellt påverkade vattenförekomsterna i samråd med berörda intressenter.
Risker för miljöförstöring i samband med bevarandet av havsmiljön identifieras och åtgärdas i syfte att uppnå eller bibehålla en god miljöstatus enligt definitionen i artikel 3.5 i direktiv 2008/56/EG.
3. Verksamheten omfattar åtgärder för återställande eller bevarande av naturen som visar särskilda sidovinster för ekosystemet, som bidrar till att uppnå god vattenstatus eller potential i enlighet med direktiv 2000/60/EG, god miljöstatus i enlighet med direktiv 2008/56/EG och de mål för återställande och bevarande av naturen som anges i kommissionens meddelande av den 20 maj 2020, EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030. Verksamheten innehåller tydliga och bindande mål för återställande eller bevarande av naturen inom en klart definierad tidsram och beskriver åtgärder för att uppnå dessa mål. Lokala intressenter involveras redan från början i planerings- och utformningsfasen. Verksamheten bygger på de principer som anges i IUCN:s globala standard för naturbaserade lösningar.
För verksamheter i tredjeländer ska verksamheten ta hänsyn till nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald när det gäller att fastställa mål för bevarande och återställande av naturen och för att beskriva de åtgärder som ska vidtas för att uppnå dessa mål.
4. Det finns ett övervakningsprogram för att utvärdera hur effektivt ett system med naturbaserade lösningar är för att förbättra den berörda vattenförekomstens status, uppnå målen för bevarande och återställande och anpassa sig till förändrade klimatförhållanden. Programmet ses över efter den periodiska strategin för förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt (inklusive förvaltningsplaner för torka, där så är relevant) och planerna för hantering av översvämningsrisker.
För verksamhet i tredjeländer ska programmet ses över minst en gång per programperiod och under alla omständigheter vart tionde år. Programmet följer och anpassar sig till gällande lagar och andra författningar och är tydligt när det gäller rättsligt ansvar och rättsliga åtaganden. Programmet engagerar aktivt lokalsamhällen och andra berörda intressenter.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Verksamheten medför inte förstöring av mark- och havsmiljö med stora kollager.
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
4. Omställning till en cirkulär ekonomi
|
Verksamhetsutövarna begränsar avfallsgenereringen i processrelaterad konstruktion och rivning och tar hänsyn till bästa tillgängliga teknik. Minst 70 viktprocent av det ofarliga bygg- och rivningsavfallet (med undantag av naturligt förekommande material som avses i kategori 17 05 04 i den europeiska förteckningen över avfall, som upprättats enligt beslut 2000/532/EG) från byggarbetsplatsen förbereds för återanvändning, återvinning eller annan materialåtervinning, inklusive återfyllnadsmaterial där avfall används för att ersätta andra material, i enlighet med avfallshierarkin och EU:s protokoll för bygg- och rivningsavfall. Verksamhetsutövarna använder sig av selektiv rivning för att möjliggöra bortskaffande och säker hantering av farliga ämnen och underlätta återanvändning och återvinning av hög kvalitet.
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
Användningen av bekämpningsmedel minimeras och alternativa metoder eller tekniker, som kan innefatta icke-kemiska alternativ till bekämpningsmedel, främjas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG, med undantag för fall där användning av bekämpningsmedel behövs för att bekämpa utbrott av skadegörare och sjukdomar. Verksamheten minimerar användningen av gödningsmedel och använder inte stallgödsel.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.
Dessutom ska följande säkerställas:
a)Verksamheten har i EU, när det gäller Natura 2000-områden, inga betydande effekter på Natura 2000-områden med avseende på deras bevarandemål utifrån en lämplig bedömning utförd i enlighet med artikel 6.3 i rådets direktiv 92/43/EEG.
b)I EU, i alla områden: Verksamheten är inte till skada för återhämtning eller bevarande av populationer av arter som skyddas enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 92/43/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG med en gynnsam bevarandestatus. Verksamheten gör det inte heller svårare att återställa eller bibehålla en gynnsam bevarandestatus hos de berörda livsmiljötyper som är skyddade enligt direktiv 92/43/EEG.
c)I EU förebyggs införandet av invasiva främmande arter eller så hanteras spridningen av dem i enlighet med förordning (EU) nr 1143/2014.
d)Utanför EU bedrivs verksamheten i enlighet med tillämplig lagstiftning om bevarande av livsmiljöer, arter och hantering av invasiva främmande arter.
|
4.Information och kommunikation
4.1Tillhandahållande av datadrivna it- och OT-lösningar för att minska läckage
Beskrivning av verksamheten
Verksamheten tillverkar, utvecklar, installerar, driftsätter, underhåller, reparerar eller tillhandahåller professionella tjänster, inklusive teknisk rådgivning för utformning eller övervakning, för datadrivna lösningar inom informationsteknik (it) eller operativ teknik (OT) för att kontrollera, hantera, minska och begränsa läckage i vattenförsörjningssystem.
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E36, F42.99 och J62, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
En ekonomisk verksamhet i denna kategori är en möjliggörande verksamhet enligt artikel 12.1 e i förordning (EU) 2020/852 om den uppfyller de tekniska granskningskriterier som specificeras i detta avsnitt.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentligt bidrag till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
|
1. Den ekonomiska verksamheten tillverkar, utvecklar, installerar, driftsätter, underhåller, reparerar eller tillhandahåller professionella tjänster, inklusive teknisk rådgivning för utformning eller övervakning, till en eller flera av följande datadrivna it- och OT-lösningar för att kontrollera, hantera, minska och begränsa läckage i nya eller befintliga vattenförsörjningssystem:
a)Övervakningssystem inklusive holistiska it/OT-sviter/-verktyg, eller tillägg/utvidgningar till sådana verktyg som gör det möjligt att identifiera, spåra och lokalisera vattenläckage.
b)It- och OT-lösningar, eller tillägg/utvidgningar till sådana verktyg, som gör det möjligt att kontrollera, hantera och begränsa vattenläckage.
c)It- och OT-lösningar, eller tillägg/utvidgningar till sådana verktyg, som säkerställer interoperabilitet mellan system i områden med vattenmätare när nya övervakningssystem eller it- eller OT-lösningar installeras.
2. Risker för miljöförstöring i samband med bevarande av vattenkvaliteten och undvikande av vattenstress identifieras och hanteras i syfte att uppnå god vattenstatus och god ekologisk potential enligt definitionen i artikel 2.22 och 2.23 i förordning (EU) 2020/852, i enlighet med direktiv 2000/60/EG och i linje med en förvaltningsplan för användning och skydd av vatten, som utarbetas för de potentiellt påverkade vattenförekomsterna i samråd med berörda intressenter.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Ej tillämpligt
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
4. Omställning till en cirkulär ekonomi
|
Åtgärder har vidtagits för hantering och återvinning av avfall i slutet av livscykeln, inklusive genom avtalsenliga överenskommelser om avveckling med leverantörer av återvinningstjänster, reflektioner i ekonomiska prognoser eller officiell projektdokumentation. Dessa åtgärder säkerställer att komponenter och material separeras och behandlas för att maximera återvinning och återanvändning i enlighet med avfallshierarkin, EU:s principer för avfallslagstiftning och tillämpliga bestämmelser, i synnerhet genom återanvändning och återvinning av batterier och elektronik och de kritiska råmaterial som ingår i dessa. Dessa åtgärder omfattar även kontroll och hantering av farligt material.
Förberedelse för återanvändning eller återvinning eller korrekt behandling, inklusive avlägsnande av alla vätskor och en selektiv behandling utförs i enlighet med bilaga VII till Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU.
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
Den utrustning som används uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG för servrar och datalagringsprodukter.
Den utrustning som används innehåller inte de ämnen som omfattas av begränsningar och som anges i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU, förutom om de koncentrationer i viktprocent i homogena material inte överskrider de högsta värden som anges i den bilagan.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Ej tillämpligt
|
Tillägg A: Allmänna kriterier för tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada på klimatanpassningsåtgärder
I. Kriterier
De fysiska klimatrisker som är väsentliga för verksamheten har identifierats bland dem som förtecknas i tabellen i avsnitt II i detta tillägg genom en robust klimatrisk- och sårbarhetsanalys med följande steg:
a)
Prövning av behovet av analys av verksamheten för att identifiera vilka fysiska klimatrisker från förteckningen i avsnitt II i detta tillägg som kan påverka den ekonomiska verksamhetens resultat under dess förväntade livslängd.
b)
Om det bedöms att verksamheten berörs av en eller flera av de fysiska klimatrisker som förtecknas i avsnitt II i detta tillägg, en klimatrisk- och sårbarhetsanalys för att avgöra hur betydande de fysiska klimatriskerna är för den ekonomiska verksamheten.
c)
En bedömning av anpassningslösningar som kan minska den identifierade fysiska klimatrisken.
Klimatrisk- och sårbarhetsanalysen står i proportion till verksamhetens omfattning och förväntade livslängd, på så sätt att
a)
analysen av verksamheter med en förväntad livslängd på mindre än tio år åtminstone görs med hjälp av klimatprojektioner i minsta lämpliga skala,
b)
analysen av all annan verksamhet görs med hjälp av avancerade klimatprojektioner med högsta tillgängliga upplösning för en rad befintliga framtidsscenarier som stämmer överens med verksamhetens förväntade livslängd, inbegripet klimatprojektionsscenarier på minst 10–30 år för större investeringar.
Klimatprojektionerna och konsekvensbedömningen bygger på bästa praxis och tillgängliga riktlinjer och tar hänsyn till senaste vetenskapliga rön för sårbarhets- och riskanalys och relaterade metoder i enlighet med de senaste rapporterna från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar, expertgranskade vetenskapliga publikationer och modeller med öppen källkod eller betalmodeller.
Vid befintliga verksamheter och nya verksamheter som använder befintliga fysiska tillgångar tillämpar verksamhetsutövaren fysiska och icke-fysiska lösningar (anpassningslösningar) under en period av upp till fem år, som minskar de viktigaste identifierade fysiska klimatrisker som är väsentliga för den verksamheten. En anpassningsplan för genomförandet av dessa lösningar utarbetas i enlighet därmed.
För nya verksamheter och befintliga verksamheter som använder nybyggda fysiska tillgångar integrerar verksamhetsutövaren de anpassningslösningar som minskar de viktigaste identifierade fysiska klimatrisker som är väsentliga för verksamheten vid utformningen och konstruktionen och har genomfört dem innan driften inleds.
De genomförda anpassningslösningarna påverkar inte negativt anpassningsåtgärderna eller motståndskraften mot fysiska klimatrisker hos andra människor, naturen, kulturarv, tillgångar eller annan ekonomisk verksamhet. De är förenliga med lokala, sektoriella, regionala eller nationella anpassningsstrategier och anpassningsplaner. De beaktar användningen av naturbaserade lösningar eller förlitar sig i möjligaste mån på blå eller grön infrastruktur.
II. Klassificering av klimatrelaterade risker
|
|
Temperaturrelaterade
|
Vindrelaterade
|
Vattenrelaterade
|
Relaterade till fast massa
|
|
Kroniska
|
Temperaturförändringar (luft, sötvatten, havsvatten)
|
Förändringar i vindmönster
|
Förändringar i nederbördsmönster och nederbördstyper (regn, hagel, snö/is)
|
Kusterosion
|
|
|
Värmestress
|
|
Variationer i nederbörd och/eller hydrologi
|
Markförstöring
|
|
|
Temperaturvariationer
|
|
Havsförsurning
|
Markerosion
|
|
|
Tinande permafrost
|
|
Inträngning av saltvatten
|
Jordflytning
|
|
|
|
|
Stigande havsnivåer
|
|
|
|
|
|
Vattenstress
|
|
|
Akuta
|
Värmebölja
|
Cyklon, orkan, tyfon
|
Torka
|
Lavin
|
|
|
Köldvåg/frost
|
Storm (inklusive snö-, damm- och sandstormar)
|
Kraftig nederbörd (regn, hagel, snö/is)
|
Jordskred
|
|
|
Okontrollerad yttäckande brand
|
Tromb
|
Översvämning (kustvatten, fluvial, pluvial, grundvatten)
|
Marksjunkning
|
|
|
|
|
Översvämning av glaciärsjö
|
|
Tillägg C: Allmänna kriterier för tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada på förebyggande och begränsning av föroreningar avseende användning och förekomst av kemikalier
Verksamheten leder inte till tillverkning, utsläppande på marknaden eller användning av
a) ämnen, varken för sig, i blandningar eller som beståndsdelar i varor, som förtecknas i bilagorna I eller II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021, med undantag för ämnen som förekommer som oavsiktliga spårföroreningar,
b) kvicksilver och kvicksilverföreningar, blandningar av dem och produkter med kvicksilver tillsatt enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/852,
c) ämnen, varken för sig, i blandningar eller som beståndsdelar i varor, som förtecknas i bilagorna I eller II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009,
d) ämnen, varken för sig, i blandningar eller som beståndsdelar i varor, som förtecknas i bilaga II till direktiv 2011/65/EU, utom om artikel 4.1 i det direktivet följs till fullo,
e) ämnen, varken för sig, i blandningar eller som beståndsdelar i varor, som förtecknas i bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006, utom om villkoren i den bilagan är uppfyllda till fullo,
f) ämnen varken för sig, i blandningar eller som beståndsdelar i varor, i en koncentration som överstiger 0,1 viktprocent och som uppfyller kriterierna i artikel 57 i förordning (EG) nr 1907/2006 och som identifierats i enlighet med artikel 59.1 i den förordningen under en period på minst 18 månader, utom om det bedöms och dokumenteras av aktörerna att inga andra lämpliga alternativa ämnen eller tekniker finns tillgängliga på marknaden och att de används under kontrollerade förhållanden,
Verksamheten leder inte heller till tillverkning, förekomst i slutprodukt eller slutresultat eller utsläppande på marknaden av andra ämnen, varken för sig, i blandningar eller som beståndsdelar i varor, i en koncentration som överstiger 0,1 viktprocent, som uppfyller kriterierna i förordning (EG) nr 1272/2008 för någon av de faroklasser eller farokategorier som anges i artikel 57 i förordning (EG) nr 1907/2006, utom om det bedöms och dokumenteras av aktörerna att inga andra lämpliga alternativa ämnen eller tekniker finns tillgängliga på marknaden och att de används under kontrollerade förhållanden.
Tillägg D: Allmänna kriterier för tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada på skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
En miljökonsekvensbedömning eller en prövning av behovet av bedömning har utförts i enlighet med direktiv 2011/92/EU.
Om en miljökonsekvensbedömning har utförts innebär detta att de erfordrade riskbegränsnings- och kompensationsåtgärderna för att skydda miljön genomförs.
För platser/projekt i eller nära områden med känslig biologisk mångfald (inklusive Natura 2000-nätverket av skyddade områden, Unescos världsarv och viktiga områden för biologisk mångfald, liksom andra skyddade områden) har en lämplig bedömning, i förekommande fall, utförts och baserat på slutsatserna i denna genomförs de nödvändiga riskbegränsande åtgärderna.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BILAGA II
2
1.Tillverkning2
1.1Tillverkning av plastförpackningsvaror2
1.2Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning7
2.Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering16
2.1Återvinning av fosfor från avloppsvatten16
2.2Produktion av alternativa vattenresurser för andra ändamål än humankonsumtion17
2.3Insamling och transport av icke-farligt och farligt avfall19
2.4Behandling av farligt avfall22
2.5Återvinning av biologiskt avfall genom anaerob nedbrytning eller kompostering25
2.6Sanering och demontering av uttjänta produkter27
2.7Sortering och materialåtervinning av icke-farligt avfall30
3.Bygg- och fastighetsverksamhet32
3.1Uppförande av nya byggnader32
3.2Renovering av befintliga byggnader37
3.3Rivning av byggnader och övriga anläggningar41
3.4Underhåll av vägar och motorvägar44
3.5Användning av betong inom anläggningsarbeten46
4.Information och kommunikation50
4.1Tillhandahållande av datadrivna it- och OT-lösningar50
5.Tjänster 55
5.1Reparation, renovering och återtillverkning55
5.2Försäljning av reservdelar58
5.3Förberedelse för återanvändning av uttjänta produkter och produktkomponenter60
5.4Försäljning av begagnade varor63
5.5Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och resultatorienterade tjänstemodeller67
5.6Marknadsplats för handel med begagnade varor för återanvändning69
BILAGA II
Tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till omställningen till en cirkulär ekonomi och för att avgöra om den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen
1.Tillverkning
1.1Tillverkning av plastförpackningsvaror
Beskrivning av verksamheten
Tillverkning av plastförpackningsvaror.
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod C22.22 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi
|
|
1. Verksamheten uppfyller ett av följande kriterier:
a)Användning av cirkulära råvaror: Fram till 2028: minst 35 viktprocent av förpackningsprodukten består av återvunnet material efter konsumentledet för icke kontaktkänsliga förpackningar och minst 10 viktprocent för kontaktkänsliga förpackningar. Från 2028: minst 65 viktprocent av förpackningsprodukten består av återvunnet material efter konsumentledet för icke kontaktkänsliga förpackningar och minst 50 viktprocent för kontaktkänsliga förpackningar.
b)Utformning för återanvändning: Förpackningsprodukten har utformats för att kunna återanvändas inom ett återanvändningssystem och uppfyller kraven för användning av cirkulära råvaror enligt punkt 1a, med målen på 35 % respektive 10 % återvunnet material fram till 2028 och målen på 65 % respektive 50 % som gäller från 2032. Systemet för återanvändning inrättas på ett sätt som säkerställer möjligheten till återanvändning i ett slutet eller öppet kretslopp som
i)tillhandahåller en definierad styrningsstruktur och för register över antalet fyllningar, återanvändningar, kasserade förpackningar, insamlingsgrad, mängden återanvändbara förpackningar som släpps ut på marknaden och försäljningsenheter eller motsvarande enheter,
ii)innehåller regler om produktomfattning och förpackningsformat samt om insamling av återanvändbara förpackningar, inklusive incitament för konsumenterna,
iii)säkerställer öppen och lika tillgång och villkor för alla ekonomiska aktörer som vill bli en del av det, inbegripet en proportionell fördelning av kostnader och fördelar för alla systemdeltagare.
(a)Användning av biologiskt avfall som råvara: minst 65 viktprocent av förpackningsprodukten består av biologiskt avfall som hållbar råvara. Jordbruksbaserat biologiskt avfall som används för tillverkning av plastförpackningar uppfyller kriterierna i artikel 29.2–29.5 i direktiv (EU) 2018/2001. Skogsbaserat biologiskt avfall som används för tillverkning av plastförpackningar uppfyller kriterierna i artikel 29.6 och 29.7 i det direktivet.
2. Förpackningsprodukten kan återvinnas i praktiken och i stor skala. Förpackningsprodukten visar återvinningsbarhet i praktiken och i stor skala genom att den uppfyller alla de kriterier som anges nedan.
2.1 Förpackningsenheten är utformad för att vara återvinningsbar, så att den kan sorteras och materialåtervinnas i slutet av livscykeln och så att det återvunna materialet är av sådan kvalitet att det kan användas igen i förpackningstillämpningar. Färger, tillsatser eller utformningselement i förpackningen som förorenar återvinningsflödet när förpackningen blir avfall och avsevärt försämrar kvaliteten på de materialåtervunna ämnena används inte. I bästa fall är förpackningsenheten tillverkad av samma material (monomateriallösning), men åtminstone är de material som finns i förpackningen förenliga med de befintliga återvinningsflödena och sorteringsprocesserna. Om alla förpackningskomponenter inte är kompatibla med befintliga materialåtervinningsflöden och materialåtervinningsprocesser ska förpackningen göra det möjligt att separera de komponenter som inte kan återvinnas, antingen manuellt av konsumenterna eller inom ramen för befintliga sorterings- och materialåtervinningsprocesser.
2.2 Dessutom bedöms förpackningen som återvinningsbar i stor skala om den uppfyller ett av följande kriterier:
a)Insamling, sortering och återvinning har visats fungera i praktiken och i stor skala: plastförpackningsmaterialet i förpackningsenheten uppnår det mål för lägsta materialåtervinningsgrad för plastförpackningsavfall som fastställs i direktiv 94/62/EG, antingen i den nationella jurisdiktion där förpackningen släpps ut på marknaden, oberoende av jurisdiktionens storlek, eller i medlemsstater som tillsammans representerar minst 100 miljoner invånare.
b)Insamling, sortering och återvinning har visats vara på väg att fungera i praktiken och i stor skala: sorterings- och återvinningsprocesser finns tillgängliga på den tekniska mognadsgraden 9 enligt definitionen i ISO 16290:2013.
3. När förpackningsmaterialet produceras ska följande ämnen med de farliga egenskaper som anges nedan inte läggas till råvaran:
a)Ämnen som uppfyller kriterierna i artikel 57 och identifieras i enlighet med artikel 59.1 i förordning (EG) nr 1907/2006.
b)Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som cancerframkallande i kategori 1 eller 2 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008.
c)Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som mutagena i kategori 1 eller 2 i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.
d)Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som reproduktionstoxiska ämnen i kategori 1 eller 2 i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.
e)Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som hormonstörande ämnen för människors hälsa i kategori 1 eller som hormonstörande för miljön 1 i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.
f)Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som långlivade, bioackumulerande och toxiska i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.
g)Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som mycket långlivade och mycket bioackumulerande i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.
h)Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som långlivade, mobila och toxiska i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.
i)Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som mycket långlivade och mycket mobila i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.
j)Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som luftvägssensibiliserande i kategori 1 i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008, med undantag för enzymer.
k)Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som hudsensibiliserande i kategori 1 i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.
(a)Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som skadliga långtidseffekter för vattenmiljön kategori 1, 2, 3 eller 4 i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.
m)Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som farliga för ozonskiktet i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.
n)Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som ämnen med specifik organtoxicitet – upprepad exponering kategori 1 eller 2 i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.
o)Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som ämnen med specifik organtoxicitet – enstaka exponering kategori 1 eller 2 i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.
4. Komposterbara plastmaterial i förpackningstillämpningar används endast för mycket tunna plastbärkassar, tepåsar, kaffepåsar eller påsar med andra drycker, tedynor, kaffedynor eller dynor med andra drycker samt klistermärken som fästs på frukt och grönsaker.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
För plast som tillverkas av kemiskt återvunnen råvara är växthusgasutsläppen under hela livscykeln för den tillverkade plasten, exklusive eventuella beräknade tillgodohavanden från produktionen av bränslen, lägre än växthusgasutsläppen under hela livscykeln för motsvarande plast i primärform som tillverkas av fossilbränslebaserade råvaror. Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas med hjälp av kommissionens rekommendation 2021/2279/EU eller ISO 14067:2018 eller ISO 14064–1:2018. Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.
Växthusgasutsläppen under hela livscykeln från plast som tillverkas av biologiskt avfall som hållbar råvara är lägre än växthusgasutsläppen under hela livscykeln för motsvarande plast i primärform som tillverkas av fossilbränslebaserade råvaror. Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 eller ISO 14064–1:2018. Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.
För produkter som tillverkas av plastmaterial i primär form ligger utsläppen från tillverkningen av dessa plastmaterial inom eller lägre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) som anges i relevanta BAT-slutsatser, däribland följande:
a)BAT-slutsatserna för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn, för utsläpp till vatten där relevanta utsläppsgränser gäller.
(a)BAT-slutsatserna för gemensamma system för hantering och behandling av avgaser inom den kemiska sektorn för utsläpp till luft från nya anläggningar (eller för befintliga anläggningar inom fyra år efter offentliggörandet av BAT-slutsatserna), om relevanta villkor är tillämpliga.
c)Referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för produktion av polymerer för produktionsprocesser under villkor som inte omfattas av ovan nämnda BAT-slutsatser.
d)Referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för oorganiska högvolymkemikalier – fasta och övriga ämnen,
e)Referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för produktion av oorganiska högvolymkemikalier – ammoniak, syror och gödselmedel,
f)Referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för tillverkning av organiska finkemikalier.
g)Referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för produktion av oorganiska specialkemikalier (SIC).
Inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.
|
1.2Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning
Beskrivning av verksamheten
Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning för industriell, yrkesmässig och konsumentrelaterad användning.
Denna verksamhet omfattar tillverkning av laddningsbara och icke-laddningsbara bärbara batterier. Verksamheten omfattar inte tillverkning av andra kategorier av batterier.
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt C26 och C27, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi
|
|
1. Om den ekonomiska verksamheten tillverkar elektriska och elektroniska produkter som uppfyller alla kriterier för EU-miljömärket som är tillämpliga på den specifika produktkategorin, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010, ska verksamhetsutövaren styrka att alla angivna krav är uppfyllda, i enlighet med de kontrollkriterier som föreskrivs i kriterierna för EU-miljömärket.
2. Om det inte finns några produktspecifika kriterier för EU-miljömärket, eller om verksamhetsoperatören inte har använt dem, ska den ekonomiska verksamhet som tillverkar elektrisk och elektronisk utrustning uppfylla samtliga följande kriterier som är tillämpliga på den berörda produkten:
2.1 Utformning för lång livstid
2.1.1 Om produkten innehåller programvara som kräver uppdateringar ska alla versioner av programvarukomponenter, programvarusupport och programvara/fast programvara, inklusive uppdateringar, göras tillgängliga för användare under en produkts livslängd enligt definitionen i direktiv 2009/125/EG och genomförandeakter som antagits enligt det direktivet. Om tillgången till programvaruuppdateringar inte är reglerad är tillgängligheten minst åtta år. Produktens funktionalitet och livslängd minskas inte genom programvaruuppdateringar eller brist på programvaruuppdateringar.
2.1.2 För produkter som innehåller bärbara batterier säkerställs att dessa batterier lätt kan avlägsnas och bytas ut av slutanvändaren när som helst under produktens livslängd, utan att det krävs användning av specialiserade verktyg (såvida inte verktygen tillhandahålls kostnadsfritt tillsammans med produkten), äganderättsligt skyddade verktyg, värmeenergi eller lösningsmedel för demontering, utom när batterierna är utformade på ett sådant sätt att batteriet kan avlägsnas och ersättas endast av oberoende yrkesutövare i följande fall:
a)Anordningar som är särskilt konstruerade för att främst användas i en miljö som regelbundet utsätts för stänkvatten, vattenströmmar eller vattennedsänkning och som är avsedda att vara tvättbara eller sköljbara och där detta krävs för att säkerställa användarens och anordningens säkerhet.
b)Professionella medicintekniska produkter för bilddiagnostik och produkter för radioterapi, enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745, och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik enligt definitionen i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/746.
c)Om kontinuerlig strömförsörjning är nödvändig och det krävs en permanent anslutning mellan produkten och respektive bärbara batteri för att säkerställa användarens och apparatens säkerhet eller, för produkter som samlar in och tillhandahåller data som sin huvudsakliga funktion, av dataintegritetsskäl.
2.1.3 Programvara används inte för att negativt påverka produktens cirkularitet, inbegripet utbytet av ett bärbart batteri, och korrekt batteriutbyte försämrar inte produktens funktion.
2.2 Utformning för reparation och garanti
2.2.1 Om ett produktspecifikt reparationssystem fastställs i enlighet med unionsrätten säkerställer verksamhetsutövaren att produkterna har den högsta utnyttjade reparerbarhetsklassen.
2.2.2 Verksamhetsutövaren ger professionella reparatörer tillgång till information under hela produktens livstid. Informationen ska i tillämpliga fall innehålla uppgifter om följande:
a)En entydig identifiering av produkten.
b)En demonteringsritning eller en sprängskiss.
c)En förteckning över nödvändig reparations- och provutrustning.
d)Tekniska uppgifter om komponenterna och diagnosinformation, t.ex. lägsta och högsta teoretiska värden för mätningar.
e)Kabel- och kopplingsscheman.
f)Felkoder och feldiagnostik, inklusive tillverkarspecifika koder.
g)Dataregister över rapporterade felincidenter som lagrats på produkten.
h)Teknisk handbok med instruktioner för reparation, inbegripet enkla diagram över elektroniska kretskort, med markeringar av de individuella stegen.
i)Instruktioner för programvara och fast programvara, inklusive återställningsprogramvara.
j)Information om tillgång till dataregister över rapporterade felincidenter som i tillämpliga fall lagras på produkten, med undantag för personlig identifierbar information, t.ex. om användarbeteende och lokaliseringsinformation.
2.2.3 Viktiga reservdelar, oavsett om de är nya eller begagnade (t.ex. motorer, batterier, kretskort och alla delar eller komponenter som är nödvändiga för att produkten ska fungera väl) är tillgängliga för professionella reparatörer och slutanvändare under ytterligare ett år efter att den sista enheten av modellen har släppts ut på marknaden, jämfört med kraven på tillgång till reservdelar enligt direktiv 2009/125/EG och genomförandeakter som antagits enligt det direktivet. Om tillgången till reservdelar för de relevanta produkterna inte är reglerad ska viktiga reservdelar finnas tillgängliga i minst åtta år efter det att den sista enheten av modellen har släppts ut på marknaden.
2.2.4 Om det inte finns några betydande hälso- och säkerhetsrisker i samband med produktreparationen tillhandahåller verksamhetsutövaren tydliga instruktioner för demontering och reparation, bland annat genom papperskopia, digital kopia eller video, och göra dem allmänt tillgängliga under produktens livstid, för att möjliggöra en icke-destruktiv demontering av produkter i syfte att ersätta viktiga komponenter eller delar för uppgraderingar eller reparationer. Om det finns betydande säkerhetsproblem i samband med reparationen av produkten säkerställer verksamhetsutövaren tillgång till oberoende certifierade professionella reparatörer. På verksamhetsutövarens webbplats anges hur professionella reparatörer registrerar sig för att få tillgång till relevant information eller dela informationen på en allmänt tillgänglig och kostnadsfri webbplats.
2.2.5 För elektrisk och elektronisk utrustning som är utformad för konsumentbruk tillhandahåller verksamhetsutövaren en kommersiell garanti som gäller i minst tre år och är i enlighet med kraven i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/771 utan extra kostnad.
2.3 Utformning för återanvändning och återtillverkning
2.3.1 Om produkterna kan lagra data och dessa data är krypterad, krävs en programvarufunktion som återställer enheten till dess fabriksinställningar och automatiskt raderar krypteringsnyckeln.
2.3.2 Om produkterna kan överföra lagrade data, kan dessa lagrade data enkelt och fullständigt överföras till en annan produkt, vilket garanterar dataintegritet och datakonfidentialitet.
2.4 Utformning för demontering
2.4.1 Information om hantering av uttjänta produkter är allmänt tillgänglig under produktens livstid, inklusive all information som krävs enligt direktiv 2012/19/EU. För varje typ av ny produkt som släpps ut för första gången på unionsmarknaden delar verksamhetsutövaren kostnadsfritt relevant information med centrum som förbereder för återanvändning samt behandlings- och återvinningsanläggningar genom Plattform för information till återvinningsföretag eller genom en annan relevant kanal i enlighet med artikel 15.1 i direktiv 2012/19/EU. Informationen om demontering ska inkludera den serie av demonteringsmoment och de verktyg eller typer av teknik som behövs för att komma åt den berörda komponenten.
2.4.2 För elektrisk och elektronisk utrustning som innehåller kretskort, hårddiskar, elektriska motorer, permanentmagneter, batterier, fluorescerande pulver eller andra komponenter som enligt unionslagstiftningen har hög potential för återvinning av råvaror av avgörande betydelse ska den information om hantering av uttjänta produkter som avses i punkt 2.4.1 innehålla en uppgift om de råvaror av avgörande betydelse som vanligtvis ingår i komponenterna, information om var dessa komponenter finns och vilka steg som krävs för att de ska kunna avlägsnas separat.
2.4.3 Verksamheten ger spårningsinformation om ämnen som identifierats som ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC) och för ämnen som uppfyller kriterierna för ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC), genom att uppfylla minst en av de två ramar för offentliggörande som anges nedan:
a)Produktinformation om ämnen finns tillgänglig för allmänheten i SCIP-databasen för produkter som innehåller > 0,1 viktprocent av ett identifierat ämne som inger mycket stora betänkligheter eller i ett särskilt offentligt verktyg som tillhandahålls av företaget.
b)Produktinformation om ämnen finns tillgänglig för allmänheten enligt IEC62474 (för elektrisk och elektronisk utrustning) och framtida IEC82474–1 (projekt med dubbel logotyp).
2.5 Utformning för återanvända komponenter
Den ekonomiska verksamheten tillverkar produkter med bevisad överlägsen återanvändbarhet. Bedömningen av återanvändbarhet bygger på EN 45555:2019 eller någon produktspecifik EN-standard som bygger på EN 45555:2019. Den ekonomiska verksamheten uppfyller följande kriterier:
a)Blandningar av enskilda polymerer eller återvinningsbara polymerblandningar används.
b)Höljen av plast innehåller inte gjuten eller limmad metall.
c)Material som inte kan återanvändas tillsammans är lättillgängliga och kan separeras.
d)Förbättrad återanvändbarhet skadar inte systemets hållbarhet.
e)Delar av produkten som innehåller ämnen, blandningar och komponenter som ska avlägsnas under saneringen är lätta att identifiera, t.ex. genom märkning för sortering som tillhandahålls av tillverkaren och är synlig på produkten.
f)Kretskort, hårddiskar, elektriska motorer, permanentmagneter, batterier, fluorescerande pulver eller andra komponenter som enligt unionslagstiftningen har hög potential för återvinning av råvaror av avgörande betydelse är lätta att få tillgång till och avlägsna från produkten.
g)Delar som minskar återanvändbarheten enligt referensscenariot för behandling av uttjänta produkter, t.ex. plast som innehåller vissa fyllmedel eller vissa flamskyddsmedel, är lätta att komma åt och avlägsna.
h)Teknik för sammanfogning, fastsättning eller förslutning hindrar inte ett säkert och enkelt avlägsnande av de komponenter som anges i direktiv 2012/19/EU eller i [Publikationsbyrån: infoga hänvisning till förordning (EG) nr 2023/XXXX om batterier och förbrukade batterier (baserad på kommissionens förslag COM/2020/798)], om sådana förekommer
2.6 Proaktiv ersättning av farliga ämnen
2.6.1 Den ekonomiska verksamheten tillverkar produkter som påvisar proaktiv ersättning av farliga ämnen.
2.6.2 Produkten innehåller inte ämnen som inger mycket stora betänkligheter och som ingår i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006.
2.6.3 Undantag från begränsningar av farliga ämnen är begränsade till följande fall:
a)Bly i lödmetall med hög smälttemperatur som omfattas av undantagspost 7.a i bilaga III till direktiv 2011/65/EU.
b)Elektriska och elektroniska komponenter som innehåller bly i glas eller keramik som omfattas av undantagsposten 7.c i bilaga III till direktiv 2011/65/EU.
2.6.4 De farliga ämnen som anges i tabellen nedan tillförs eller bildas inte i de angivna underenheterna och komponentdelarna vid eller över den angivna koncentrationsgränsen.
|
Grupp av ämnen
|
Begränsningens omfattning
|
Koncentrationsgränser (om tillämpligt)
|
|
i) Polymerstabilisatorer, färgämnen och förorening
|
Följande tennorganiska stabilisatorföreningar ingår inte i externa kablar:
Dibutyltennoxid
Dibutyltenndiacetat
Dibutyltenndilaurat
Dibutyltennmaleat
Dioktyltennoxid
Dioktyltenndilaurat
Yttre hölje innehåller inte följande färgämnen: Azofärgämnen som kan brytas ned till de cancerframkallande arylaminer som förtecknas i tillägg 8 till förordning (EG) nr 1907/2006, eller färgämnen bestående av föreningar som är upptagna i förteckningen IEC 62474 över ämnen som ska deklareras.
|
Ej tillämpligt
|
|
ii) Polymerstabilisatorer, färgämnen och föroreningar
|
Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) förekommer inte i koncentrationer som är högre än eller lika med individuella och totala koncentrationsgränserna i någon yttre yta av plast eller konstgummi.
Förekomst och koncentration av följande PAH ska kontrolleras:
PAH som begränsas enligt förordning (EG) nr 1907/2006:
Benso(a)pyren Benso(e)pyren
Benso[a]antracen
Krysen
Benso[b]fluoranten
Bens[j]fluoranten
Benso[k]fluoranten
Dibenso[a,h]antracen
Ytterligare PAH som omfattas av begränsningar:
Acenaften
Acenaftylen
Antracen
Benso[ghi]perylen
Fluoranten
Fluoren
Indeno[1,2,3-cd]pyren
Naftalen
Fenantren
Pyren
|
De enskilda koncentrationsgränserna för sådana PAH som begränsas enligt förordning (EG) nr 1907/2006 är lägre än 1 mg/kg.
Summan av koncentrationsgränserna för de 18 förtecknade PAH är inte större än 10 mg/kg.
|
|
iii) Biocidprodukter
|
Biocidprodukter avsedda att ge en antibakteriell funktion
Undantag för material som säljs på sjukhus och för hälso- och sjukvårdstillämpningar
|
Ej tillämpligt
|
|
v) Luttringsmedel
|
Arsenik och arsenikföreningar används inte vid tillverkning av glas för enheter till LCD-skärmar och täckglas för bildskärmar.
|
0,0050 viktprocent
|
|
vi) Klorbaserad plast
|
Plastdelar > 25 g innehåller inte klorerad polyeten.
Anmärkning: För detta specifika delkrav betraktas inte plasthöljen på kablar som plastdelar.
|
Ej tillämpligt
|
2.6.5 Produkterna innehåller inte halogener utöver de gränsvärden som kan detekteras i enlighet med de mätningar som anges i befintliga standarder för alla dess komponenter: kablar (EN IEC 60754–3), plastdelar (EN50642), elektroniska komponenter (EN IEC 61249–2-21 eller JS709C), förbrukningsvaror (EN IEC 61249–2-21 och IPC J-STD-004B).
2.6.6 Produkterna innehåller inte rökgas.
2.6.7 Användning av tetrabromobisfenol A (TBBPA) är endast tillåten som reaktiv komponent för tryckta kretskort.
2.7 Information till kunder
2.7.1 Verksamhetsutövaren tillhandahåller information till kunderna om alternativ att använda produkten med beaktande av miljöfördelarna, särskilt förlängningen av livslängden av de produkter som förknippas med produktens olika former.
2.7.2 Verksamhetsutövaren tillhandahåller information till kunderna om återköps-, återförsäljnings- och återtagningsalternativ för produkten, information om separat insamling och insamlingspunkter för avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) samt information om återanvändningsalternativ. För bärbara batterier tillhandahålls information om separat insamling och insamlingspunkter för förbrukade batterier.
2.7.3 För elektrisk och elektronisk utrustning ska verksamhetsutövaren på lämpligt sätt märka produkten med den symbol som anger separat insamling av avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning enligt bilaga IX till direktiv 2012/19/EU. Verksamhetsutövaren ska förse konsumenten med relevant information om kostnaderna för insamling och miljövänlig behandling och miljövänligt bortskaffande av produkten i enlighet med artikel 14.1 i det direktivet.
2.8 Producentansvar
2.8.1 När verksamhetsutövaren släpper ut elektriska och elektroniska produkter på marknaden i medlemsstaterna inrättar denne ett individuellt system för utökat producentansvar eller deltar denne i ett kollektivt system för utökat producentansvar i alla de medlemsstater där produkten släpps ut på marknaden, i enlighet med direktiv 2012/19/EU. De ekonomiska bidragen till de kollektiva systemen bygger på ekomodulering och täcker kostnaderna för separat insamling och behandling av avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk eller elektronisk utrustning.
2.8.2 För bärbara batterier ska producenten inrätta system för återtagande och insamling av förbrukade bärbara batterier, inklusive insamlingspunkter, i alla medlemsstater där produkten släpps ut på marknaden.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Om den tillverkade produkten innehåller köldmedier uppfylls den GWP-prestanda som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014. Verksamheten omfattar inte produkter som innehåller svavelhexafluorid (SF6).
I tillämpliga fall får den tillverkade produkten inte hamna lägre än den tredje i betydande grad utnyttjade energieffektivitetsklassen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 och delegerade akter som antagits enligt den förordningen.
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.
För tillverkning av bärbara batterier är batterierna förenliga med tillämpliga hållbarhetsregler för utsläppande av batterier på marknaden i unionen, bland annat när det gäller begränsningar av användningen av farliga ämnen i batterier, däribland Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 och direktiv 2006/66/EG.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.
|
2.Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering
2.1Återvinning av fosfor från avloppsvatten
Beskrivning av verksamheten
Uppförande, uppgradering, drift och förnyelse av anläggningar för återvinning av fosfor från avloppsreningsverk för vatten från tätbebyggelse (vattenfas och slam) och från material (dvs. aska) efter termisk oxidation (dvs. förbränning) av avloppsslam.
Den ekonomiska verksamheten omfattar endast anläggningar och processer som möjliggör fosforåtervinning, och inte de föregående stegen såsom rening av avloppsvatten eller förbränningsanläggningar.
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E37.00, E38.32 och F42.99, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi
|
|
1. För den process som är integrerad i avloppsreningsverket och som vanligtvis omfattar fosforsalter såsom struvit-magnesiumammoniumfosfat (NH4MgPO4∙6H2O) återvinns minst 15 % av den inkommande fosforbelastningen i återvinningsprocessen. Endast skördat material, såsom struvit, räknas vid beräkningen av detta tröskelvärde.
2. För återvinning i senare led efter termisk oxidation i avloppsslam med kemisk fosforåtervinning eller termisk oxidation efter avloppsslam med termokemisk fosforåtervinning återvinns minst 80 % av den inkommande fosforbelastningen från respektive insatsmaterial, såsom avloppsslamaska.
3. Den fosfor som extraheras ur systemet används antingen som komponentmaterial i en gödselprodukt som uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1009 eller nationell lagstiftning om gödselmedel om den är strängare, eller inom ett annat användningsområde där den återvunna fosforn uppfyller angivna funktioner, i enlighet med respektive förordningar.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Ej tillämpligt
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
Viktiga prestandaparametrar, däribland en massbalans för fosforpentoxid (P2O5) och viktiga miljöparametrar i förhållande till de utsläpp och avfallsflöden som genereras, övervakas.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.
|
2.2Produktion av alternativa vattenresurser för andra ändamål än humankonsumtion
Beskrivning av verksamheten
Uppförande, utbyggnad, drift och förnyelse av anläggningar för produktion av återvunnet vatten, anläggningar för insamling av regn och dagvatten samt anläggningar för uppsamling och rening av gråvatten.
Dessa alternativa vattenresurser används för att ersätta vatten från uttag eller dricksvattenförsörjningssystem och kan användas för grundvattenbildning, bevattning, industriell återanvändning, rekreation och annan kommunal användning.
Den ekonomiska verksamheten omfattar endast de anläggningar och processer som gör det möjligt att återanvända vattnet, t.ex. anläggningar för grundvattenbildning eller ytvattenlager, och omfattar inte de föregående stegen, t.ex. primära och sekundära steg i avloppsreningsverket eller efterföljande steg, som krävs för slutlig återanvändning av dessa alternativa vattenresurser, såsom bevattningssystem.
Den ekonomiska verksamheten omfattar inte avsaltning (se avsnitt 5.13 i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2021/2139).
Denna ekonomiska verksamhet omfattar inte vattenförsörjning för humankonsumtion (se avsnitt 2.1 i bilaga I).
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E37.00 och F42.9, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi
|
|
1. För produktion av återvunnet vatten uppfyller verksamheten följande kriterier:
a)Det återvunna vattnet är lämpligt för återanvändning. För användning inom jordbruket uppfyller det återvunna vattnet EU:s krav, inklusive bl.a. de krav som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741 och nationell lagstiftning. För annan användning än bevattning inom jordbruket är den slutliga kvaliteten på återvunnet vatten ändamålsenlig och förenlig med befintlig nationell lagstiftning och befintliga nationella standarder.
b)Projektet för återanvändning av vatten har godkänts av den behöriga myndigheten, inom ramen för en integrerad vattenförvaltning, och i samråd med vattenförvaltningsmyndigheterna har hänsyn tagits till livskraftiga åtgärder för styrning av efterfrågan på vatten och effektiva åtgärder. Detta kan bevisas genom att det ingår i en vattenförvaltningsplan eller en plan för hantering av torka. För återanvändning inom jordbruket beaktas fullt ut bedömningarna av miljöriskerna, inbegripet de som rör vattenförekomsternas kvantitativa status, i de riskhanteringsplaner som krävs enligt förordning (EU) 2020/741.
2. För anläggningar för insamling av regn och dagvatten uppfyller verksamheten följande kriterier:
a)Resursen (regn eller dagvatten) är separerad vid källan och omfattar inte avloppsvatten.
b)Vattnet är lämpligt att använda efter lämplig rening beroende på föroreningsnivån och den efterföljande användningen.
c)Anläggningen ingår i ett instrument för stadsplanering eller tillståndsgivning, t.ex. en översiktsplan eller kommunala planer.
3. För anläggningar för insamling och rening av gråvatten uppfyller verksamheten följande kriterier:
a)Resursen (gråvatten) separeras vid källan.
b)Vattnet är lämpligt för återanvändning efter korrekt rening beroende på föroreningsnivån och den efterföljande återanvändningen.
c)Prestandan styrks genom en byggnadscertifiering eller finns tillgänglig i de tekniska konstruktionsdokumenten.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
För produktion av återvunnet vatten har en bedömning gjorts av de direkta växthusgasutsläppen från återanvändningsbehandlingen. Resultaten lämnas på begäran ut till kunder och investerare.
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
För de användningsområden som föreskrivs i förordning (EU) 2020/741 är verksamheten förenlig med den förordningen eller med tillämplig nationell lagstiftning om den är strängare. Grundvattenbildning och infiltration av ytavrinning överensstämmer med direktiv 2006/118/EG eller med tillämplig nationell lagstiftning om den är strängare.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.
|
2.3Insamling och transport av icke-farligt och farligt avfall
Beskrivning av verksamheten
Separat insamling och transport av icke-farligt och farligt avfall i syfte att förbereda för återanvändning eller materialåtervinning, inbegripet uppförande, drift och uppgradering av anläggningar för insamling och transport av sådant avfall, t.ex. återvinningsstationer och avfallsöverföringsstationer, som ett sätt att återvinna material.
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E38.11, E38.12 och F42.9, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi
|
|
1. Allt insamlat och transporterat avfall som har källsorterats ska gå till förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning.
2. Källsorterat avfall bestående av i) papper och kartong, ii) textilier, iii) biologiskt avfall, iv) trä, v) glas, vi) avfall från elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) eller vii) alla typer av farligt avfall samlas in separat (dvs. i enskilda fraktioner) och blandas inte med andra avfallsflöden.
När det gäller annat källsorterat icke-farligt avfall än de fraktioner som nämns ovan, ska insamling i blandade fraktioner ske endast om det uppfyller något av de villkor som anges i artikel 10.3 a, b eller c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG.
Olika typer av farligt avfall får placeras tillsammans i en låda, ett skåp eller en liknande lösning för farligt avfall under förutsättning att varje avfallstyp är korrekt förpackad för att hålla avfallet separat i lådan eller skåpet och att farligt avfall sorteras i avfallstyper efter insamling från hushåll.
3. För kommunala avfallsflöden uppfyller verksamheten ett av följande kriterier:
a)Verksamheten samlar in kommunalt fast avfall främst via insamlingssystem från dörr till dörr eller övervakade insamlingspunkter för att säkerställa en hög nivå av separat insamling och låga föroreningsnivåer.
b)Verksamheten bedriver separat insamling av avfall inom offentligt organiserade avfallshanteringssystem där avfallsproducenterna debiteras enligt volym- och viktbaserade avgifter, åtminstone för restavfallsflödet, eller det finns andra typer av ekonomiska instrument som ger incitament till källsortering av avfall.
c)Verksamheten bedriver separat insamling av avfall utanför offentligt organiserade avfallshanteringssystem som tillämpar pant- och återbetalningssystem eller andra typer av ekonomiska instrument som direkt uppmuntrar till källsortering av avfall.
4. Verksamheten övervakar och bedömer kontinuerligt kvantiteten och kvaliteten på det insamlade avfallet på grundval av på förhand fastställda nyckelprestationsindikatorer för att uppfylla samtliga följande kriterier:
a)Fullgörande av rapporteringsskyldigheter gentemot berörda parter såsom offentliga myndigheter och system för utökat producentansvar.
b)Regelbundet förmedla relevant information till avfallsproducenter och allmänheten i allmänhet, i samarbete med berörda parter såsom offentliga myndigheter och system för utökat producentansvar.
c)Identifiera behov av och vidta korrigerande åtgärder om nyckelprestationsindikatorerna avviker från tillämpliga mål eller riktmärken, i samarbete med berörda parter såsom offentliga myndigheter, system för utökat producentansvar och partner i värdekedjan.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Ej tillämpligt
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
1. I verksamheten används sopbilar som uppfyller minst Euro V-standarder.
2. Farligt avfall samlas in separat från icke-farligt avfall för att förhindra korskontaminering. Lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa att farligt avfall under separat insamling och transport inte blandas med vare sig andra kategorier av farligt avfall eller med annat avfall, ämnen eller material. Blandning innefattar utspädning av farliga ämnen.
3. Korrekt insamling och hantering förhindrar läckage av farligt avfall under insamling, transport, lagring och leverans till den behandlingsanläggning som har tillstånd att behandla farligt avfall.
4. Farligt avfall förpackas och märks i enlighet med de internationella normer och unionsnormer som gäller vid insamling, transport och tillfällig lagring.
5. Verksamhetsutövaren som samlar in farligt avfall uppfyller dokumenteringskraven, bland annat i fråga om mängd, art, ursprung, destination, insamlingsfrekvens, transportsätt och behandlingsmetod, i enlighet med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning.
6. För avfall från elektrisk och elektronisk utrustning:
a)De huvudkategorier av uttjänt elektrisk och elektronisk utrustning som anges i bilaga III till direktiv 2012/19/EU samlas in separat.
b)Insamling och transport bevarar integriteten hos avfallet från elektrisk och elektronisk utrustning samt förhindrar läckage av farliga ämnen såsom ozonnedbrytande ämnen, fluorerade växthusgaser eller kvicksilver i lysrör.
7. Insamlings- och logistikoperatören inrättar ett ledningssystem för att hantera miljö-, hälso- och säkerhetsrisker.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Ej tillämpligt
|
2.4Behandling av farligt avfall
Beskrivning av verksamheten
Uppförande, uppgradering och drift av särskilda anläggningar för behandling av farligt avfall som ett sätt att återvinna material.
Denna ekonomiska verksamhet omfattar både in situ- och ex situ-återvinning av avfall som klassificeras som farligt avfall i enlighet med den europeiska förteckning över avfall som upprättats genom kommissionens beslut 2000/532/EG och i enlighet med bilaga III till direktiv 2008/98/EG. Detta omfattar följande strömmar:
a)Återvinning eller regenerering av lösningsmedel.
b)Regenerering av syror och baser.
c)Återvinning eller regenerering av oorganiska material utom metaller och metallföreningar.
d)Återvinning av komponenter som används till att minska föroreningar.
e)Återvinning av komponenter från katalysatorer.
f)Omraffinering av oljesmörjmedel och andra spilloljor för industriellt bruk (utom för användning som bränsle eller förbränning).
Den ekonomiska verksamheten omfattar inte återanvändning av ämnen som inte kan klassificeras som avfall, såsom biprodukter eller restprodukter från produktionsverksamhet, i enlighet med artikel 5 i direktiv 2008/98/EG.
Den ekonomiska verksamheten omfattar inte återvinning av material från batterier, avfall från elektrisk och elektronisk utrustning, uttjänta fordon eller oorganiska material från förbränningsprocesser såsom aska, slagg eller stoft. Den ekonomiska verksamheten omfattar inte behandling och återvinning av kärnavfall.
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E38.22, E38.32 och F42.9, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi
|
|
1. Verksamheten består av återvinning av sekundära råvaror (inklusive kemiska ämnen och råvaror av avgörande betydelse) från källsorterat farligt avfall.
2. De återvunna materialen ersätter primära råvaror, inklusive råvaror av avgörande betydelse, eller kemikalier i produktionsprocesser.
3. De återvunna materialen uppfyller tillämpliga branschspecifikationer, harmoniserade standarder eller kriterier för när avfall upphör att vara avfall samt relevant tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Utifrån livscykelperspektivet ökar verksamheten inte utsläppen av växthusgaser jämfört med den produktion som baseras på motsvarande primära råvaror.
Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas med hjälp av kommissionens rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 eller ISO 14064–1:2018. Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
Relevant teknik används för att skydda vatten och marina resurser, i enlighet med BAT-slutsatserna för avfallshantering.
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
Alla ämnen och blandningar som återvinns uppfyller kraven i tillämplig relevant lagstiftning, inklusive förordning (EG) nr 1907/2006, förordning (EU) 2019/1021, förordning (EG) nr 1272/2008 och direktiv 2008/98/EG.
Verksamheten använder relevant teknik för att förebygga och begränsa föroreningar, i enlighet med BAT-slutsatserna för avfallshantering. Verksamheten uppfyller de relevanta tillhörande utsläppsgränserna (BAT-AEL).
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.
|
2.5Återvinning av biologiskt avfall genom anaerob nedbrytning eller kompostering
Beskrivning av verksamheten
Uppförande och drift av anläggningar för rening av separat insamlat biologiskt avfall genom anaerob nedbrytning eller kompostering med efterföljande produktion och användning av biogas, biometan, rötrester eller kemikalier.
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E38.21 och F42.9, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi
|
|
1. Det biologiska avfall som används för anaerob nedbrytning eller kompostering är källsorterat och samlas in separat. Om biologiskt avfall samlas in i biologiskt nedbrytbara påsar ska påsarna ha lämplig komposterbar certifieringsstandard EN 13432:2000.
2. I dessa rötningsanläggningar utgör källsorterat biologiskt avfall från separat insamling minst 70 % av insatsråvaran, mätt i vikt, som ett årligt genomsnitt. Samrötning får täcka upp till 30 % av insatsråvaran för råvaror för avancerad bioenergi som förtecknas i bilaga IX till direktiv (EU) 2018/2001, vilket inte får omfatta kontaminerat råvaror som kommer från biomassafraktioner av blandat kommunalt avfall och industriavfall. Insatsråvaran omfattar inte råvaror som är undantagna i del II i bilaga II till förordning (EU) 2019/1009, för komponentmaterialkategori 3 (Kompost) i enlighet med led c i den kategorin och för komponentmaterialkategori 5 (Andra rötrester än rötrester med ursprung i färska grödor) i enlighet med led c i den kategorin.
3. I verksamheten produceras något av följande:
a)Kompost eller rötrester som uppfyller kraven i förordning (EU) 2019/1009, särskilt kraven i bilaga II om komponentmaterialkategorier, med särskild hänvisning till komponentmaterialkategori 3 (Kompost) och komponentmaterialkategori 5 (Andra rötrester än rötrester med ursprung i färska grödor) eller nationella bestämmelser om gödselmedel eller jordförbättringsmedel, med likvärdiga eller strängare krav jämfört med kraven i förordning (EU) 2019/1009.
b)Kemikalier genom omvandling av organiskt avfall till karboxylater, karboxylsyror eller polymerer genom fermentering med blandade kulturer.
4. Kvalitetssäkring av produktionen utförs med hjälp av modul D1 i förordning (EU) 2019/1009.
5. Kompost och rötrester som uppfyller kraven i förordning (EU) 2019/1009 eller motsvarande nationella bestämmelser deponeras inte.
Rötrester komposteras helst efter anaerob nedbrytning för att maximera nyttan för den jord som de appliceras på efteråt, och minimerar vissa potentiella miljöproblem inom jordbruket, inklusive utsläpp av ammoniak och nitrater.
6. Om anaerob nedbrytning installeras används den producerade biogasen direkt för produktion av el eller värme, uppgraderas till biometan för användning som bränsle (med direktinjicering i gasnätet och ytterligare använd för energiändamål genom att ersätta naturgas) eller som industriråvara för att producera andra kemikalier eller omvandlas till vätgas för användning som bränsle.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
En övervaknings- och beredskapsplan för minimering av metanläckage har upprättats vid anläggningen.
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
För anläggningar för anaerob nedbrytning som behandlar mer än 100 ton per dag och för komposteringsanläggningar som behandlar mer än 75 ton per dag uppfyller verksamheten slutsatserna om bästa tillgängliga teknik för avfallsbehandling eller likvärdig eller striktare nationell lagstiftning, för att minska utsläppen till luft och förbättra den övergripande miljöprestandan samt för att välja ut det avfall som tillförs och för att övervaka eller kontrollera de viktigaste avfalls- och processparametrarna.
Utsläppen till luft och vatten ligger inom eller är lägre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT–AEL) för anaerob respektive aerob behandling av avfall enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna för avfallsbehandling.
Vid anaerob nedbrytning ska kvävehalten i rötrester som används som gödselmedel eller jordförbättringsmedel meddelas köparen eller den enhet som ansvarar för att avlägsna rötresten, antingen i enlighet med förordning (EU) 2019/1009 eller med toleransnivå ± 25 %.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.
|
2.6Sanering och demontering av uttjänta produkter
Beskrivning av verksamheten
Uppförande, drift och uppgradering av anläggningar genom demontering och rening av komplexa uttjänta produkter, rörliga tillgångar och deras komponenter för återvinning av material eller förberedelse för återanvändning av komponenter.
Den ekonomiska verksamheten omfattar demontering av uttjänta produkter och rörliga tillgångar och deras komponenter av alla slag, t.ex. bilar, fartyg och elektrisk och elektronisk utrustning, för materialåtervinning.
Den ekonomiska verksamheten omfattar inte behandling av batterier som härrör från separat insamling eller som har avlägsnats under demontering och sanering eller rivning av byggnader och övriga anläggningar (se avsnitt 3.3 i denna bilaga).
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E38.31, E38.32 och E42.99, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi
|
|
1. Den ekonomiska verksamheten demonterar och sanerar separat insamlat avfall i moderna anläggningar från komplexa uttjänta produkter, t.ex. bilar, elektrisk och elektronisk utrustning (EEE) eller fartyg, för att
a)samla in delar och komponenter som lämpar sig för återanvändning,
b)separera fraktioner av icke-farligt och farligt avfall som lämpar sig för materialåtervinning, inbegripet återvinning av råvaror av avgörande betydelse,
c)avlägsna farliga ämnen, blandningar och komponenter så att de ingår i ett identifierbart flöde eller som är en identifierbar del av en ström i behandlingsprocessen, och skicka dem till anläggningar som är godkända för korrekt behandling, däribland bortskaffande av farligt avfall,
d)bifoga dokumentation om de material som skickas för vidare behandling eller återanvändning.
2. Den ekonomiska verksamhet som demonterar och sanerar avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE) uppfyller kraven i artikel 8 i direktiv 2012/19/EU och i bilagorna VII och VIII till det direktivet. Den ekonomiska verksamhet som demonterar och sanerar uttjänta fordon uppfyller kraven i artiklarna 6 och 7 i direktiv 2000/53/EG och i bilaga I till det direktivet.
3 För demontering och sanering av skrotfartyg ingår anläggningen i den europeiska förteckningen över fartygsåtervinningsanläggningar i enlighet med kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2323. För uppförande av en ny anläggning eller uppgradering av en befintlig anläggning som ännu inte är upptagen i den europeiska förteckningen över fartygsåtervinningsanläggningar uppfyller anläggningen alla krav i artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2013 och den har ansökt om att tas upp på den europeiska förteckningen över fartygsåtervinningsanläggningar.
4. För demontering och rening av avfall från elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) och uttjänta fordon kommer avfallet från insamlingspunkter som uppfyller tillämpliga krav i unionslagstiftningen och nationell lagstiftning.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Ej tillämpligt
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
1. Anläggningen är utrustad för att på ett säkert och miljövänligt sätt hantera och lagra farliga ämnen, blandningar och komponenter som avlägsnats under saneringen.
2. För uttjänta fordon uppfyller anläggningen de krav för anläggningar för lagring och behandling, sanerings- och behandlingsverksamhet som anges i bilaga I till direktiv 2000/53/EG.
3. När det gäller avfall från elektrisk eller elektronisk utrustning (WEEE) uppfyller anläggningen kraven på korrekt behandling i artikel 8 i direktiv 2012/19/EU, särskilt kraven på selektiv behandling av material och komponenter i WEEE i bilaga VII till direktiv 2012/19/EU och kraven för lagring och behandling som anges i bilaga VIII till direktiv 2012/19/EU.
Anläggningen uppfyller de normativa krav som är relevanta för dess verksamhet för sanering enligt standarderna EN 50625-1:2014, EN 50625-2-1:2014, EN 50625-2-2:2015, EN 50625-2-3:2017 och EN 50625-2-4:2017.
Genomförandet av sådana åtgärder kan också visas genom efterlevnad av lagstadgade krav som är likvärdiga med dem som anges i de EN-standarder som nämns ovan.
Vid behandling av WEEE som innehåller flyktiga fluorkarboner eller flyktiga kolväten och WEEE som innehåller kvicksilver ligger utsläppen inom eller under de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) i enlighet med BAT-slutsatserna för avfallsbehandling.
4. När det gäller fartygsåtervinning uppfyller anläggningen kraven i artikel 13 i förordning (EU) nr 1257/2013 och den ingår i den europeiska förteckning över fartygsåtervinningsanläggningar som upprättats enligt den förordningen. Anläggningen uppfyller kraven i artikel 7 i den förordningen när det gäller utarbetandet av en fartygsspecifik återvinningsplan innan ett fartyg återvinns.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.
|
2.7Sortering och materialåtervinning av icke-farligt avfall
Beskrivning av verksamheten
Uppförande, uppgradering och drift av anläggningar för sortering eller återvinning av icke-farliga avfallsflöden till sekundära råmaterial av hög kvalitet med hjälp av en mekanisk omvandlingsprocess.
Den ekonomiska verksamheten omfattar inte sortering och återvinning av brännbara fraktioner från blandat restavfall för produktion av avfallsbaserat bränsle, t.ex. i mekaniska och biologiska behandlingsanläggningar.
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E38.32 och F42.9, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi
|
|
1. Råvarans ursprung
Råvaran från icke-farligt avfall kommer från en eller flera av följande källor:
a)Separat insamlat och transporterat avfall, inbegripet i blandade fraktioner.
b)Fraktioner av icke-farligt avfall från demontering och sanering av uttjänta produkter.
c)Bygg- och rivningsavfall från selektiv rivning eller på annat sätt separerat vid källan.
d)Fraktioner av icke-farligt avfall som härrör från sortering av blandat avfall avsett för återvinning, om anläggningen uppfyller ett fastställt kvalitetskriterium för prestanda och avfallet kommer från områden som uppfyller kraven på separat insamling i direktiv 2008/98/EG.
2. Materialåtervinning
Verksamheten uppnår eller överskrider de behöriga myndigheternas befintliga växtspecifika materialåtervinningsgrader som fastställs i tillämpliga avfallshanteringsplaner, tillstånd eller kontrakt eller genom system för utökat producentansvar. Genom faciliteten införs internt fastställda nyckelprestationsindikatorer för att följa upp resultat eller uppnående av tillämpliga återvinningsgrader.
För material för vilka separat insamling är obligatorisk omvandlar verksamheten minst 50 %, mätt i vikt, av behandlat separat insamlat icke-farligt avfall till sekundära råvaror som är lämpliga som ersättning för nya råvaror i produktionsprocesser.
3. Korrekt avfallshantering
Anläggningen för återvinning av icke-farligt avfall har genomfört bästa tillgängliga teknik baserat på BAT 2 om förbättring av anläggningens övergripande miljöprestanda enligt BAT-slutsatserna för avfallshantering, inbegripet
a)ett förfarande för karakterisering av avfall och ett strikt förfarande för mottagning av avfall när det gäller kvaliteten på inkommande avfall,
b)ett spårningssystem och en förteckning för att kunna följa var avfall befinner sig inom anläggningen och i vilka kvantiteter,
c)ett kvalitetsledningssystem för utdata för att säkerställa att resultatet av avfallshanteringen överensstämmer med tillämpliga kvalitetskrav eller kvalitetsnormer, med hjälp av exempelvis befintliga EN- eller ISO-standarder,
d)relevanta åtgärder eller förfaranden för separering av avfall för att säkerställa att avfallet efter separering hålls separerat beroende på dess egenskaper för att möjliggöra enklare och miljövänligare lagring och behandling,
e)relevanta åtgärder för att säkerställa avfallskompatibilitet före mix eller blandning av avfall,
f)anläggningen har installerat teknik och processer för sortering och materialåtervinning för att uppfylla relevanta tekniska specifikationer, kvalitetsnormer eller kriterier för när avfall upphör att vara avfall. Verksamheten använder toppmodern teknik som lämpar sig för de avfallsfraktioner som bearbetas, inbegripet optisk separering med system för nära infraröd spektroskopi eller röntgensystem, densitetsseparering, magnetisk separering eller storleksseparering.
4. Kvaliteten på sekundära råmaterial
Verksamheten omvandlar eller möjliggör omvandling av avfall till sekundära råmaterial, inbegripet råmaterial av avgörande betydelse, som är lämpliga för att ersätta primära råmaterial i produktionsprocesser.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Ej tillämpligt
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
För verksamheter som omfattas av BAT-slutsatserna för avfallshantering genomför verksamheten relevant teknik för förebyggande och begränsning av miljöföroreningar och uppfyller de relevanta utsläppsgränserna (BAT-AEL).
Återvinningsanläggningar för plast har filtrering installerad före utsläppet av tvättvatten som kan avlägsna minst 75 % mikroplaster > 5 µm.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.
|
3.Bygg- och fastighetsverksamhet
3.1Uppförande av nya byggnader
Beskrivning av verksamheten
Utveckling av byggprojekt som avser bostadshus och andra byggnader genom att kombinera finansiella, tekniska och fysiska resurser i syfte att sälja byggnaden vid leverans eller senare, samt uppförande av kompletta bostadshus eller andra byggnader för egen räkning för försäljning eller mot avgift eller enligt kontrakt.
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt F41.1, F41.2 och F43, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi
|
|
1. Allt bygg- och rivningsavfall som genereras behandlas i enlighet med unionens avfallslagstiftning och enligt den fullständiga checklistan i EU:s protokoll om hantering av bygg- och rivningsavfall, särskilt genom att fastställa sorteringssystem och revisioner före rivning. Förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning av icke-farligt bygg- och rivningsavfall som genereras på byggarbetsplatsen är minst 90 % (uttryckt i massa i kg), exklusive återfyllnad. Detta utesluter naturligt förekommande material som avses i kategori 17 05 04 i den europeiska avfallsförteckning som upprättats enligt beslut 2000/532/EG. Verksamhetsutövaren visar att tröskelvärdet på 90 % är uppfyllt genom att rapportera om Level(s) indikator 2.2 med hjälp av Level 2-rapporteringsformatet för olika avfallsflöden.
2. Byggnadens globala uppvärmningspotential under hela livscykeln (GWP) till följd av byggnationen har beräknats för varje stadium i livscykeln och lämnas ut till investerare och kunder på begäran.
3. Byggnadskonstruktioner och byggnadstekniker stöder cirkularitet genom att integrera utformningskoncept för anpassning och nedmontering i enlighet med Level(s) indikatorer 2.3 respektive 2.4. Efterlevnaden av detta krav visas genom rapportering om Level(s) indikatorer 2.3 och 2.4 i Level 2.
4. Användningen av primära råmaterial vid uppförandet av byggnaden minimeras genom användning av sekundära råmaterial. Verksamhetsutövaren ska se till att de tre tyngsta materialkategorier som används för att bygga byggnaden, mätt i massa i kg, uppfyller följande högsta totala mängder primära råmaterial som används:
a)För den sammanlagda mängden betong, natursten eller kompositsten kommer högst 70 % av materialet från primära råmaterial.
b)För det sammanlagda antalet tegelstenar, plattor och keramik kommer högst 70 % av materialet från primära råmaterial.
c)För biobaserade material kommer högst 80 % av det totala materialet från primära råmaterial.
d)För den sammanlagda mängden glas och mineralisolering kommer högst 70 % av det totala materialet från primära råmaterial.
e)För icke-biobaserad plast kommer högst 50 % av det totala materialet från primära råmaterial.
f)För metaller kommer högst 30 % av det totala materialet från primära råmaterial.
g)För gips kommer högst 65 % av materialet från primära råmaterial.
Tröskelvärdena beräknas genom att det sekundära råmaterialet subtraheras från den totala mängden av varje materialkategori som används i arbetena, mätt i massa i kg. Om information om materialåtervunnet innehåll i en byggprodukt inte finns tillgänglig ska den anses omfatta 100 % primära råmaterial. För att respektera avfallshierarkin och därigenom gynna återanvändning framför materialåtervinning ska återanvända byggprodukter, även sådana som innehåller icke-avfallsmaterial som upparbetats på plats, räknas som innehållande noll primära råmaterial. Överensstämmelse med detta kriterium visas genom rapportering i enlighet med Level(s) för indikator 2.1.
5. Verksamhetsutövaren använder elektroniska verktyg för att beskriva byggnadens egenskaper, inklusive de material och komponenter som används, för framtida underhåll, återvinning och återanvändning, till exempel med hjälp av EN ISO 22057:2022 för att tillhandahålla miljöproduktdeklarationer. Informationen lagras i digitalt format och görs tillgänglig på begäran för investerare och kunder. Dessutom säkerställer verksamhetsutövaren att denna information bevaras på lång sikt efter byggnadens livslängd genom att använda de informationshanteringssystem som tillhandahålls av nationella verktyg såsom fastighetsregister eller offentliga register.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Byggnaden är inte avsedd för utvinning, lagring, transport eller framställning av fossila bränslen.
Behovet av primärenergi, som anger energiprestandan hos den byggnad som uppförts, är inte högre än det tröskelvärde som angetts för kraven på nära nollenergi-byggnader i nationell förordning som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU. Energiprestandan certifieras med hjälp av en energideklaration.
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
När följande vattenutrustning har installerats, med undantag för installationer i bostadshusenheter, intygas den angivna vattenanvändningen genom produktdatablad, ett byggnadscertifikat eller en befintlig produktmärkning i unionen, i enlighet med de tekniska specifikationer som anges i tillägg E till bilaga I till delegerad förordning (EU) 2021/2139:
a)Kranar i handfat och kökskranar har ett högsta vattenflöde på 6 liter/min.
b)Duschar har ett högsta vattenflöde på 8 liter/min.
c)Toaletter, vilket inbegriper stolar, toalettskålar och vattentankar, har en full spolvolym på högst 6 liter och en högsta genomsnittlig spolvolym på 3,5 liter.
d)Urinoarer använder högst 2 liter/skål/timme. Spolande urinoarer har en full spolvolym på högst 1 liter.
För att undvika inverkan från byggarbetsplatsen uppfyller verksamheten de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
Byggnadselement och byggmaterial som används i byggarbetet uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.
Byggnadselement och byggmaterial som används i samband med byggarbetet som kan komma i kontakt med byggnadsanvändarna släpper ut mindre än 0,06 mg formaldehyd per m³ luft i testkammare i samband med testning som utförs i enlighet med de villkor som anges i bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006 och mindre än 0,001 mg av carcinogena flyktiga organiska föreningar i kategori 1A och 1B per m³ luft i testkammare i samband med testning som utförs i enlighet med CEN/EN 16516 eller ISO 16000-3:2011 eller andra motsvarande standardiserade testvillkor och bestämningsmetoder.
Då den nya byggnaden ligger på en potentiellt kontaminerad plats (tidigare exploaterad mark) har man i området utfört en utredning för att upptäcka potentiella föroreningar, till exempel med hjälp av standarden ISO 18400.
Åtgärder vidtas för att minska buller, damm och förorenande utsläpp under bygg- eller underhållsarbeten.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.
Den nya byggnaden uppfördes inte på något av följande:
a)Åkermark och mark för odling med medelhöga till höga nivåer av markbördighet och biologisk mångfald under marken i enlighet med EU-undersökningen Lucas.
b)Orörd mark med erkänd stor biologisk mångfald och mark som fungerar som livsmiljöer för utrotningshotade arter (växter och djur) som finns angivna på den europeiska rödlistan eller IUCN:s rödlista.
c)Mark som motsvarar den definition av skog som fastställs i nationell lagstiftning och används i den nationella växthusgasinventeringen eller, om en sådan inte finns tillgänglig, som överensstämmer med FAO:s definition av skog.
|
3.2Renovering av befintliga byggnader
Beskrivning av verksamheten
Byggnation och anläggningsarbeten och förberedelser inför dessa.
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt F41 och F43, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi
|
|
1. Allt bygg- och rivningsavfall som genereras behandlas i enlighet med unionens avfallslagstiftning och den fullständiga checklistan i EU:s protokoll om hantering av bygg- och rivningsavfall, särskilt genom att fastställa sorteringssystem och revisioner före rivning. Förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning av icke-farligt bygg- och rivningsavfall som genereras på byggarbetsplatsen är minst 70 % (uttryckt i massa i kg), exklusive återfyllnad. Detta omfattar inte naturligt förekommande material som avses i kategori 17 05 04 i den europeiska avfallsförteckning som upprättats genom kommissionens beslut 2000/532/EG. Verksamhetsutövaren visar att tröskelvärdet på 70 % är uppfyllt genom att rapportera om Level(s) indikator 2.2 med hjälp av Level 2-rapporteringsformatet för olika avfallsflöden.
2. Byggnadens globala uppvärmningspotential under hela livscykeln (GWP) till följd av renoveringsarbete har beräknats för varje stadium i livscykeln från renoveringstillfället och lämnas ut till investerare och kunder på begäran.
3. Byggnadskonstruktioner och byggnadstekniker stöder cirkularitet genom att integrera utformningskoncept för anpassning och nedmontering i enlighet med Level(s) indikatorer 2.3 respektive 2.4. Verksamhetsutövaren visar att detta krav uppfylls genom att rapportera om Level(s) indikatorer 2.3 och 2.4 på Level 2.
4. Minst 50 % av den ursprungliga byggnaden behålls. Detta ska beräknas på grundval av den externa bruttogolvyta som behålls från den ursprungliga byggnaden med hjälp av tillämplig nationell eller regional mätmetod, alternativt med hjälp av definitionen av ”IPMS 1” i de internationella fastighetsmätningsstandarderna.
5. Användningen av primära råmaterial vid renovering av byggnaden minimeras genom användning av sekundära råmaterial. Verksamhetsoperatören ser till att de tre tyngsta materialkategorier som nyligen har lagts till byggnaden vid renoveringen av byggnaden, mätt i massa i kg, uppfyller följande tröskelvärden för den maximala mängd primära råmaterial som används:
a)För den sammanlagda mängden betong, natursten eller kompositsten kommer högst 85 % av materialet från primära råmaterial.
b)För det sammanlagda antalet tegelstenar, plattor och keramik kommer högst 85 % av materialet från primära råmaterial.
c)För biobaserade material kommer högst 90 % av materialet från primära råmaterial.
d)För den sammanlagda mängden glas och mineralisolering kommer högst 85 % av materialet från primära råmaterial.
e)För icke-biobaserad plast kommer högst 75 % av materialet från primära råmaterial.
f)För metaller kommer högst 65 % av materialet från primära råmaterial.
g)För gips kommer högst 83 % av materialet från primära råmaterial.
Tröskelvärdena beräknas genom att det sekundära råmaterialet subtraheras från den totala mängden av varje materialkategori som används i arbetena, mätt i massa i kg. Om information om materialåtervunnet innehåll i en byggprodukt inte finns tillgänglig ska den anses omfatta 100 % primära råmaterial. För att respektera avfallshierarkin och därigenom gynna återanvändning framför materialåtervinning ska återanvända byggprodukter, även sådana som innehåller icke-avfallsmaterial som upparbetats på plats, räknas som innehållande noll primära råmaterial. Överensstämmelse med detta kriterium visas genom rapportering i enlighet med Level(s) för indikator 2.1.
6. Verksamhetsutövaren använder elektroniska verktyg för att beskriva byggnadens egenskaper, inklusive de material och komponenter som används, för framtida underhåll, återvinning och återanvändning, till exempel med hjälp av EN ISO 22057:2022 för att tillhandahålla miljöproduktdeklarationer. Informationen lagras i digitalt format och görs tillgänglig på begäran för investerare och kunder. Dessutom säkerställer verksamhetsutövaren att denna information bevaras på lång sikt efter byggnadens livslängd genom att använda de informationshanteringssystem som tillhandahålls av nationella verktyg såsom fastighetsregister eller offentliga register.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Byggnaden är inte avsedd för utvinning, lagring, transport eller framställning av fossila bränslen.
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
När följande vattenutrustning har installerats som en del av renoveringsarbeten, med undantag för renoveringsarbeten i bostadshusenheter, intygas den angivna vattenanvändningen genom produktdatablad, ett byggnadscertifikat eller en befintlig produktmärkning i unionen, i enlighet med de tekniska specifikationer som anges i tillägg E till bilaga I till delegerad förordning (EU) 2021/2139:
a)Kranar i handfat och kökskranar har ett högsta vattenflöde på 6 liter/min.
b)Duschar har ett högsta vattenflöde på 8 liter/min.
c)Toaletter, vilket inbegriper stolar, toalettskålar och vattentankar, har en full spolvolym på högst 6 liter och en högsta genomsnittlig spolvolym på 3,5 liter.
d)Urinoarer använder högst 2 liter/skål/timme. Spolande urinoarer har en full spolvolym på högst 1 liter.
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
Byggnadselement och byggmaterial som används i byggnationen uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.
Byggnadselement och byggmaterial som används i samband med byggarbetet som kan komma i kontakt med byggnadsanvändarna släpper ut mindre än 0,06 mg formaldehyd per m³ luft i testkammare i samband med testning som utförs i enlighet med de villkor som anges i bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006 och mindre än 0,001 mg av carcinogena flyktiga organiska föreningar i kategori 1A och 1B per m³ luft i testkammare i samband med testning som utförs i enlighet med CEN/EN 16516 eller ISO 16000-3:2011 eller andra motsvarande standardiserade testvillkor och bestämningsmetoder.
Åtgärder vidtas för att minska buller, damm och förorenande utsläpp under bygg- eller underhållsarbeten.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Ej tillämpligt
|
3.3Rivning av byggnader och övriga anläggningar
Beskrivning av verksamheten
Rivning av byggnader, vägar och start- och landningsbanor, järnvägar, broar, tunnlar, avloppsreningsverk, vattenreningsverk, rörledningar, brunnar och borrhål, kraftverk, kemiska anläggningar, dammar och reservoarer, gruvor och stenbrott, offshoreanläggningar, kustnära arbeten, hamnar, vattenvägsarbeten eller markbildning och återvinning av land.
För projekt i samband med verksamheterna Uppförande av nya byggnader eller Renovering av befintliga byggnader (se avsnitten 3.1 och 3.2 i denna bilaga), där rivningsarbetena och byggnads- eller renoveringsarbetena upphandlas inom ramen för samma kontrakt, gäller de tekniska granskningskriterierna för byggnads- eller renoveringsverksamheten.
Den ekonomiska verksamheten omfattar inte rivning av byggnader och övriga anläggningar som utförs som en del av verksamheten Sanering av förorenade områden och områden (se avsnitt 2.4 i bilaga III).
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod F43.1 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi
|
|
1. Innan rivningen inleds ska åtminstone följande aspekter i checklistan för utformning Level 1 för Level(s) indikator 2.2 diskuteras med och godkännas av kunden:
a)Fastställande av centrala resultatindikatorer och målambitionsnivå.
b)Identifiering av projektspecifika begränsningar som kan äventyra målambitionsnivån (t.ex. tid, arbete och utrymme) och hur dessa begränsningar kan minimeras.
c)Uppgifter om förfarandet för granskning före rivning.
d)En översiktlig avfallshanteringsplan som prioriterar selektiv rivning, dekontaminering och källsortering av avfallsflöden. Om dessa åtgärder inte prioriteras ges en förklaring till varför selektiv rivning, dekontaminering eller källsortering av avfallsflöden inte är tekniskt genomförbar i projektet. Kostnadsrelaterade eller ekonomiska överväganden är inte ett godtagbart skäl för att undvika att uppfylla detta krav.
2. Verksamhetsutövaren utför en granskning före rivning i enlighet med EU:s protokoll om hantering av bygg- och rivningsavfall.
3. Allt rivningsavfall som genereras under rivningen behandlas i enlighet med unionens avfallslagstiftning och den fullständiga checklistan i EU:s protokoll om hantering av bygg- och rivningsavfall.
4. Förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning av icke-farligt bygg- och rivningsavfall som genereras på byggarbetsplatsen är minst 90 % (uttryckt i massa i kg), exklusive återfyllnad. Detta omfattar inte naturligt förekommande material som avses i kategori 17 05 04 i den europeiska avfallsförteckning som upprättats genom kommissionens beslut 2000/532/EG. Verksamhetsutövaren visar att tröskelvärdet på 90 % är uppfyllt genom att rapportera om Level(s) indikator 2.2 med hjälp av Level 3-rapporteringsformatet för olika avfallsflöden. Alternativt samlas minst 95 % av mineralfraktionen och 70 % av icke-mineralfraktionen av det icke-farliga rivningsavfallet in separat och förbereds för återanvändning eller materialåtervinns.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Byggnadens ägare eller entreprenör ska se till att utsläppen i möjligaste mån undviks vid renoverings- eller rivningsverksamhet som innebär avlägsnande av skumpaneler40, eller laminerade skivor41 som installerats i hålrum eller uppbyggda strukturer, som innehåller skum med fluorerade växthusgaser, mättade och omättade fluorkolväten och ozonnedbrytande ämnen, enligt definitionen i förordning (EU) nr 517/2014 och förordning (EU) nr 1005/2009, genom hantering av skum eller gaser i skum på ett sätt som säkerställer återanvändning eller destruktion av skumpaneler eller gaser i skummet. Återvinningen av de gaser som ingår i skum utförs av personal med lämplig utbildning.
Om det inte är tekniskt möjligt att återvinna dessa skum upprättar verksamhetsutövaren dokumentation som styrker att det inte är genomförbart i det specifika fallet. Denna dokumentation sparas i fem år och finns tillgänglig på begäran.
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
Åtgärder vidtas för att minska buller, damm och förorenande utsläpp under rivningsarbeten.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.
|
3.4Underhåll av vägar och motorvägar
Beskrivning av verksamheten
Underhåll av gator, vägar och motorvägar, andra fordons- och gångvägar, markarbeten på gator, vägar, motorvägar, broar, tunnlar, start- och landningsbanor, taxibanor och plattor, definieras som alla åtgärder som vidtas för att upprätthålla och återställa vägarnas funktionsduglighet och servicenivå. För broar och tunnlar omfattar den ekonomiska verksamheten endast underhåll av den väg som trafikerar bron eller tunneln. Det omfattar inte underhåll av själva bron eller tunneln.
Den ekonomiska verksamheten omfattar rutinunderhåll, som kan planeras regelbundet. Den ekonomiska verksamheten omfattar även förebyggande underhåll och rehabilitering som definieras som arbeten som utförs för att bevara eller återställa en befintlig vägs funktionsduglighet och för att förlänga en befintlig vägs livslängd. Underhållet är främst avsett för skötsel av vägbeläggning och berör endast följande huvuddelar av vägen: bindlager, slitlager och betongplattor. De vägar som omfattas av denna ekonomiska verksamhet består av asfalt, betong eller en kombination av dessa.
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod F42.11 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi
|
|
1. Om huvudvägselement (bindlager, slitlager eller betongplattor) rivs eller avlägsnas, är förberedelsen för återanvändning eller materialåtervinning av icke-farligt avfall som genereras på plats 100 % (i massa i kg), exklusive återfyllnad. Detta omfattar inte naturligt förekommande material som avses i kategori 17 05 04 i den europeiska avfallsförteckning som upprättats genom kommissionens beslut 2000/532/EG.
2. Om vägelementen (bindlager, slitlager och betongplattor) är nyinstallerade efter rivning eller avlägsnande, inbegripet vägar som tillfälligt byggs för att utföra underhållsarbetet, utgörs minst 50 % (i massa i kg) av de vägkomponenter som används av återvända eller materialåtervunna material eller av icke-farliga industriella biprodukter.
3. De återanvända eller återvunna materialen transporteras inte mer än 2,5 gånger avståndet mellan byggarbetsplatsen och närmaste produktionsanläggning för likvärdiga primära råmaterial, för att undvika att användningen av återanvända eller återvunna material leder till högre koldioxidutsläpp än användningen av primära råmaterial.
4. Om bindlagret nyinstalleras har det en livslängd på minst 20 år.
5. Användningen av primära råmaterial för vägutrustning minimeras genom användning av sekundära råmaterial. Verksamhetsutövaren driver verksamheten ser till att högst 30 % av materialet kommer från primära råmaterial när det gäller metaller, t.ex. stålbarriärer. Tröskelvärdet beräknas genom att det sekundära råmaterialet subtraheras från den totala mängden av varje materialkategori som används i arbetena, mätt i massa i kg. Om information om materialåtervunnet innehåll i en byggprodukt inte finns tillgänglig ska den anses omfatta 100 % primära råmaterial. För att respektera avfallshierarkin och därigenom gynna återanvändning framför materialåtervinning ska återanvända byggprodukter, även sådana som innehåller icke-avfallsmaterial som upparbetats på plats, räknas som innehållande noll primära råmaterial.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
En plan för att minska trafikstockningar ska läggas fram och genomföras under underhållsarbetet.
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
Åtgärder vidtas för att minska buller, vibrationer, damm och förorenande utsläpp under bygg- eller underhållsarbeten. Vid val av typ av vägyta föredras vägytor med låg bullernivå, i enlighet med det övergripande kriteriet B7 ”Minimikrav för utformning av vägbeläggning med låg bullernivå” i EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling för utformning, byggande och underhåll av vägar och med tanke på att vägytor med låg bullernivå är en prioritet för alla vägar som omfattas av direktiv 2002/49/EG.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.
|
3.5Användning av betong inom anläggningsarbeten
Beskrivning av verksamheten
Användning av betong för nybyggnad, ombyggnad eller underhåll av väg- och vattenbyggnad, utom betongvägsytor på följande: gator, motorvägar, andra fordons- och gångvägar, broar, tunnlar, start- och landningsbanor, taxibanor och plattor som omfattas av den ekonomiska verksamheten ”Underhåll av vägar och motorvägar” (se avsnitt 3.4 i denna bilaga).
En ekonomisk verksamhet i denna kategori kan vara förknippad med flera Nace-koder, särskilt F42.12, F42.13, F42.2 och F42.9, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi
|
|
1. Allt bygg- och rivningsavfall som genereras behandlas i enlighet med unionens avfallslagstiftning och den fullständiga checklistan i EU:s protokoll om hantering av bygg- och rivningsavfall, särskilt genom att fastställa sorteringssystem. Förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning av icke-farligt bygg- och rivningsavfall som genereras på byggarbetsplatsen är minst 90 % (uttryckt i massa i kg), exklusive återfyllnad. Detta omfattar inte naturligt förekommande material som avses i kategori 17 05 04 i den europeiska avfallsförteckning som upprättats genom kommissionens beslut 2000/532/EG. Verksamhetsutövaren visar att tröskelvärdet på 90 % är uppfyllt genom att rapportera om Level(s) indikator 2.2 med hjälp av Level 2-rapporteringsformatet för olika avfallsflöden.
2. Byggnadskonstruktioner och byggnadstekniker stöder cirkularitet genom att integrera utformningskoncept för anpassning och nedmontering i enlighet med Level(s) indikatorer 2.3 respektive 2.4. Efterlevnaden av detta krav visas genom rapportering om Level(s) indikatorer 2.3 och 2.4 i Level 2.
3. Användningen av primära råmaterial för vägutrustning minimeras genom användning av sekundära råmaterial. För betong kommer högst 70 % av materialet från primära råmaterial. Detta kriterium gäller för betong som gjuts på plats, produkter före gjutning och alla ingående material, inklusive eventuell förstärkning. Tröskelvärdet beräknas genom att det sekundära råmaterialet subtraheras från den totala mängden av material som används, mätt i massa i kg. Om information om materialåtervunnet innehåll i en byggprodukt inte finns tillgänglig ska den anses omfatta 100 % primära råmaterial. För att respektera avfallshierarkin och därigenom gynna återanvändning framför materialåtervinning ska återanvända byggprodukter, även sådana som innehåller icke-avfallsmaterial som upparbetats på plats, räknas som innehållande noll primära råmaterial.
4. De sekundära råmaterialen transporteras inte mer än 2,5 gånger avståndet mellan byggarbetsplatsen och närmaste produktionsanläggning för likvärdiga primära råmaterial, för att undvika att användningen av återanvända eller återvunna material leder till högre koldioxidutsläpp än användningen av primära råmaterial.
5. Verksamhetsutövaren använder elektroniska verktyg för att beskriva byggnadens egenskaper, inklusive de material och komponenter som används, för framtida underhåll, återvinning och återanvändning, till exempel med hjälp av EN ISO 22057:2022 för att tillhandahålla miljöproduktdeklarationer. Informationen lagras i digitalt format och görs tillgänglig på begäran för investerare och kunder. Dessutom säkerställer verksamhetsutövaren att denna information bevaras på lång sikt efter byggnadens livslängd genom att använda de informationshanteringssystem som tillhandahålls av nationella verktyg såsom fastighetsregister eller offentliga register.
6. Broar, tunnlar, diken och slussar inspekteras regelbundet av en nationellt godkänd inspektör och uppgifterna används för att förutsäga underhållsbehov.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Den byggda tillgången är inte avsedd för utvinning, lagring, transport eller framställning av fossila bränslen.
För den cement som används i denna verksamhet omfattar utsläppen av växthusgaser från produktionsprocesserna följande:
a)För grå cementklinker, lägre än 0,816 ton koldioxidekvivalenter per ton grå cementklinker.
b)För cement från grå klinker eller alternativt hydrauliskt bindemedel, lägre än 0,530 ton koldioxidekvivalenter per ton tillverkad cement eller alternativt bindemedel.
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
Komponenter och material som används i byggarbetet uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.
Komponenter och material som används i samband med byggarbetet som kan komma i kontakt med byggnadsanvändarna släpper ut mindre än 0,06 mg formaldehyd per m³ luft i testkammare i samband med testning som utförs i enlighet med de villkor som anges i bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006 och mindre än 0,001 mg av karcinogena flyktiga organiska föreningar i kategori 1A och 1B per m³ luft i testkammare i samband med testning som utförs i enlighet med CEN/EN 16516 eller ISO 16000-3:2011 eller andra motsvarande standardiserade testvillkor och bestämningsmetoder.
Då den nya byggnaden ligger på en potentiellt kontaminerad plats (tidigare exploaterad mark) har man i området utfört en utredning för att upptäcka potentiella föroreningar, till exempel med hjälp av standarden ISO 18400.
Åtgärder vidtas för att minska buller, vibrationer, damm och förorenande utsläpp under bygg- eller underhållsarbeten.
Om lämpligt, med tanke på hur pass känsligt det berörda området är, i synnerhet i termer av den befolkning och fauna som berörs, minskas buller och vibrationer från byggande, användning och underhåll av infrastrukturerna genom akustisk planering med införande av diken, bullerplank eller andra lämpliga åtgärder i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.
Dessutom ska följande säkerställas:
a)I EU, med anknytning till Natura 2000-områden: verksamheten inte har någon betydande inverkan på Natura 2000-områdena med avseende på deras bevarandemål på grundval av en lämplig bedömning som utförts i enlighet med artikel 6.3 i rådets direktiv 92/43/EEG.
b)I EU, alla områden: verksamheten är inte skadlig för återhämtning eller upprätthållande av en gynnsam bevarandestatus hos populationer av arter som skyddas enligt direktiv 92/43/EEG och direktiv 2009/147/EG. Verksamheten är inte heller skadlig för återhämtning eller upprätthållande av en gynnsam bevarandestatus hos de livsmiljötyper som berörs och skyddas enligt direktiv 92/43/EEG.
c)utanför EU bedrivs verksamheten i enlighet med tillämplig lagstiftning om bevarande av livsmiljöer och arter.
|
4.Information och kommunikation
4.1Tillhandahållande av datadrivna it- och OT-lösningar
Beskrivning av verksamheten
Verksamheten tillverkar, utvecklar, installerar, underhåller, reparerar eller tillhandahåller professionella tjänster, inbegripet teknisk rådgivning för utformning eller övervakning av följande:
a)Programvarusystem och it- eller OT-system, inbegripet lösningar baserade på artificiell intelligens (AI), t.ex. för automatiserad maskininlärning, byggda för elektronisk fjärrövervakning och prediktivt underhåll, inbegripet system för att
i)på distans samla in, behandla, överföra och lagra data från utrustning, produkter eller infrastruktur under deras användning eller drift,
ii)analysera data och generera insikter om utrustningens, produktens eller infrastrukturens operativa prestanda och skick,
iii)tillhandahålla fjärrunderhåll och rekommendationer om åtgärder som krävs för att undvika driftsavbrott och för att upprätthålla utrustningen, produkten eller infrastrukturen i ett optimalt driftskick och förlänga dess livslängd samt minska resursanvändningen och avfallet.
b)Programvara för spårning och it- eller OT-system som byggts upp för att tillhandahålla identifiering, spårning av material, produkter och tillgångar genom deras respektive värdekedjor (inbegripet digitalt material och produktpass) med det huvudsakliga målet att stödja cirkulariteten hos materialflöden och produkter eller andra mål som anges i förordning (EU) 2020/852.
c)Programvara för livscykelbedömning som stöder livscykelbedömningen och tillhörande rapportering för produkter, utrustning eller infrastrukturer.
d)Programvara för konstruktion och teknik till stöd för ekodesign av produkter, utrustning och infrastruktur, inbegripet avfallshantering och resurseffektivitet.
e)Programvara för leverantörshantering som stöder miljöanpassad upphandling av material, produkter och tjänster med låg miljöpåverkan, men exklusive driften av marknadsplatser som stöder handeln med sådana varor.
f)Programvara för hantering av livscykelprestanda som stöder övervakning och bedömning av produkters, utrustnings eller infrastrukturers cirkularitetsprestanda under deras livscykel.
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt C26, C27, J58.29, J61, J62 och J63.1, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
En ekonomisk verksamhet i denna kategori är en möjliggörande verksamhet enligt artikel 13.1 l i förordning (EU) 2020/852 om den uppfyller de tekniska granskningskriterier som specificeras i detta avsnitt.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi
|
|
1. Den ekonomiska verksamheten tillverkar, utvecklar, installerar, underhåller, reparerar eller tillhandahåller professionella tjänster, inbegripet teknisk rådgivning för utformning eller övervakning, till en eller flera av följande datadrivna it- och OT-lösningar som tillhandahåller den kapacitet som förtecknas nedan. Sådana datadrivna it- och OT-lösningar omfattar mätavkännare (för t.ex. kraft, temperatur, vibration, video, ljud, viskositet), datainsamlings- och kommunikationsutrustning, databaser (edge- eller molnteknik) samt programvara. Om dessa funktioner ingår i mer omfattande programvara eller i ett it- och OT-erbjudande är endast särskilda programvarutillägg som genomför dessa funktioner kvalificerade.
2. För system för fjärrövervakning och prediktivt underhåll uppfylls minst två av följande funktioner, specificerade i leden a–d, till fullo:
a)Varna användaren för onormala sensorvärden och bedöma produktens, utrustningens eller infrastrukturens status, upptäcka slitage eller elektriska problem och dra slutsatser om den exakta arten av onormala driftsförhållanden med hjälp av avancerade analysmetoder.
b)Förutsäga den förväntade återstående livslängden för en produkt, utrustning eller infrastruktur och rekommendera åtgärder för att förlänga den återstående livslängden.
c)Förutse ett kommande fel på produkten, utrustningen eller infrastrukturen och rekommendera åtgärder för att förhindra sådant fel.
d)Ge rekommendationer om nästa användningscykel med det högsta värdet, t.ex. återanvändning, återvinning av komponenter genom insamling av delar för återtillverkning eller materialåtervinning, med beaktande av en kombination av faktorer som rör produktens tillstånd.
It- och OT-system som används till i) övervakning för att ersätta förbrukningsvaror såsom tryckfärg, ii) elektronisk fjärrövervakning och fjärrunderhåll av kraftverk som är mer växthusgasintensiva än 100 gCO2e/kWh eller iii) övervakning och elektronisk fjärrstyrning av någon typ av motor som använder fossila bränslen uppfyller inte kriterierna.
3. För programvara för spårning och it- och OT-system uppfylls minst en av följande funktioner, specificerade i leden a–d, till fullo:
a)Tillhandahållande av identifiering och spårning av material, produkter och tillgångar genom värdekedjor i syfte att tillgängliggöra strukturerade data (t.ex. materialinnehåll, ämnen, miljöinformation) som krävs för livscykelbedömningar eller materialdeklarationer i enlighet med relevanta standarder, såsom kommissionens rekommendation 2021/2279, ISO 14067:2018 eller ISO 14040:2006, samt delning av sådana data med värdekedjans partner, konsumenter och andra ekonomiska aktörer i enlighet med relevanta standarder för datamodellering, interoperabilitet, dataskydd och datasäkerhet.
b)Tillhandahållande och utbyte av dokument och data som direkt stöder reparation och underhåll av produkter och utrustning, t.ex. reparationsinstruktioner, provningsutrustning, kabel- och anslutningsdiagram, felkoder och feldiagnostik, demonteringsanvisningar.
c)Stödja omvänd logistik, inbegripet återtagande av produkter för återtillverkning, renovering eller materialåtervinning, genom att hantera steg och transaktioner i återtagningsprocessen, t.ex. placering av hämtningsorder, spårning av försäljningstransaktioner, nedbrytning av produkter i material som ska återföras i cirkulära materialflöden samt genom att optimera beslut för att förhindra nedbrytning och maximera resursåtervinningen. Digitala produktpass som uppfyller minimikraven i unionsrätten anses inte vara anpassade till taxonomin.
d)Stödja optimering och intensifiering av användningen av produkter genom cirkulära affärsmodeller såsom tillhandahållande av produkter som en tjänst eller kunskapsdelning.
4. För programvara för livscykelanalys uppfylls minst en av följande funktioner, specificerade i leden a–c, till fullo:
a)Stödja livscykelbedömningen av produkter, utrustning eller infrastruktur med programvarubaserade metoder och algoritmer i enlighet med relevanta standarder såsom kommissionens rekommendation (EU) 2021/2279, ISO 14067:2018 eller ISO 14040:2006.
b)Tillhandahålla de uppgifter som krävs för livscykelanalys, t.ex. standardvärden för koldioxidutsläpp och annan miljöpåverkan för ofta använda produkter och material eller produktionssteg.
c)Ge rekommendationer för att förbättra utformningen av en produkt, utrustning eller infrastruktur för att minimera dess material- och koldioxidavtryck.
5. För programvara för utveckling och teknik uppfylls minst en av följande funktioner, specificerade i leden a–e, till fullo:
a)Stöd till användare för att formulera, dokumentera och hantera produktspecifik cirkularitet samt andra mål och krav på miljödesign, t.ex. utformning för återtillverkning, utformning för funktionsduglighet, minimal miljöpåverkan från användning eller drift av produkten, minimalt avfall under produktion eller konstruktion och skräddarsydd produktion för att eliminera överspecifikation och minska materialtillförseln.
b)Stöd till användare för att utforska produktdesign i syfte att bedöma och optimera produktdesignen i förhållande till specificerade cirkulära eller andra miljömål eller hitta den bästa kompromissen mellan motstridiga designmål, såsom robusthet jämfört med materialanvändning, grönare material jämfört med kostnader eller installation av tidsplaner eller kostnader för återanvändnings- och återvinningssystem i senare led.
c)Validering av en design genom analys och simulering i förhållande till specificerad cirkularitet och andra mål och krav för miljödesign.
d)Stödja datorstödd produktdesign – inbegripet mekanisk, elektrisk, elektronisk eller receptbaserad design – med data och information om design- och konstruktionsbeslutens inverkan på cirkularitet och miljöprestanda.
e)Stödja urvalet av material och komponenter med låg miljöpåverkan genom tillhandahållande av uppgifter om marknadstillgängliga material och komponenter och deras kostnader.
6. För programvara för leverantörshantering uppfylls minst en av följande funktioner, specificerade i leden a–e, till fullo:
a)Ge användaren information om leverantörer och leveranser av cirkulära produkter, produkter som erhålls omedelbart, komponenter och material som är utformade för slutna system, återanvändning, återtillverkning eller ändrad användning. Den information som lämnas överskrider minimikraven för information i befintlig unionsrätt.
b)Stödja förvaltningen och spårningen av leverantörernas efterlevnad av normer och certifieringar i samband med tillhandahållandet av sådana material, produkter och komponenter.
c)Stödja utbyte med leverantörer av de uppgifter som krävs för att kontrollera miljöprestandan hos levererade material, produkter och komponenter.
d)Stödja handel och matchning mellan leverantörer och köpare av cirkulära, ekologiska eller på annat sätt miljövänliga produkter, material och komponenter.
e)Stödja omvänd logistik.
7. För programvara för prestandahantering uppfylls minst en av följande funktioner, specificerade i leden a–e, till fullo:
a)Stödja övervakning och bedömning av en produkts, utrustnings eller infrastrukturs cirkularitetsprestanda under dess livscykel över tid.
b)Jämföra cirkularitetsprestanda med ursprungliga utformningsmål för cirkularitet, analysera avvikelser och deras bakomliggande orsaker.
c)Stödja planering och dokumentation av de åtgärder som krävs för att förlänga produktens, utrustningens eller infrastrukturens livslängd, t.ex. underhåll, eftermontering eller andra tjänster.
d)Stödja konsekvensbedömningen av sådana åtgärder för cirkularitetsprestanda.
e)Förse användaren med de uppgifter som krävs för att fatta beslut om den framtida användningen av produkten, utrustningen eller infrastrukturen, t.ex. eftermontering, ändrad användning, avveckling och återvinning.
8. Alla datadrivna it- och OT-lösningar bör uppfylla följande kriterier:
a)Teknik används som stöder återanvändning och användning av sekundära råmaterial och återanvända komponenter, och lösningarna är utformade för hög hållbarhet, materialåtervinningsbarhet, enkel demontering, anpassningsbarhet och uppgraderbarhet.
b)Åtgärder har vidtagits för att hantera och återvinna avfall vid slutet av livscykeln, bland annat genom avtal om avveckling med leverantörer av materialåtervinningstjänster, integrering i ekonomiska prognoser eller officiell projektdokumentation. Dessa åtgärder säkerställer att komponenter och material separeras och behandlas för att maximera materialåtervinningen och återanvändningen i enlighet med avfallshierarkin, principerna i EU:s avfallsförordning och tillämpliga bestämmelser, särskilt genom återanvändning och materialåtervinning av batterier och elektronik och råvaror av avgörande betydelse i dessa. Dessa åtgärder omfattar även kontroll och hantering av farliga material.
c)Förberedelse för återanvändning, återvinning eller materialåtervinning, inbegripet avlägsnande av alla vätskor och en selektiv behandling utförs i enlighet med bilaga VII till direktiv 2012/19/EU.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Ej tillämpligt
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
Den utrustning som används för att använda programvaran uppfyller kraven i direktiv 2009/125/EG på servrar och datalagringsprodukter.
Den utrustning som används innehåller inte de ämnen som omfattas av begränsningar och som anges i bilaga II till direktiv 2011/65/EU, förutom om koncentrationerna i viktprocent i homogena material inte överskrider de högsta värden som anges i den bilagan.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Ej tillämpligt
|
5.Tjänster
5.1Reparation, renovering och återtillverkning
Beskrivning av verksamheten
Reparation, renovering och återtillverkning av varor som tidigare har använts för sitt avsedda ändamål av en kund (fysisk eller juridisk person).
Den ekonomiska verksamheten omfattar inte utbyte av förbrukningsvaror såsom tryckfärg, tonerpatroner, smörjmedel för rörliga delar eller batterier.
Den ekonomiska verksamheten avser produkter som tillverkas av näringsgrenar som klassificeras enligt Nace-koderna C13 Textilvarutillverkning, C14 Tillverkning av kläder, C15 Tillverkning av läder, läder- och skinnvaror m.m. C16 Tillverkning av varor av trä, kork, rotting o.d. utom möbler, C22 Tillverkning av gummi och plastvaror, C23.3 Tillverkning av byggmaterial av lergods, C23.4 Tillverkning av andra porslinsprodukter och keramiska produkter, C25.1 Byggnadsmetallvarutillverkning, C25.2 Tillverkning av cisterner, tankar, kar och andra behållare av metall, C25.7 Tillverkning av bestick, verktyg och andra järnhandelsvaror, C25.9 Annan metallvarutillverkning, C26 Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik, C27 Tillverkning av elapparatur, C28.22 Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar, C28.23 Tillverkning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning (utom datorer och kringutrustning). C28.24 Tillverkning av motordrivna handverktyg, C28.25 Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll, C28.93 Tillverkning av maskiner för framställning av livsmedel, drycker och tobaksvaror, utom maskiner för tobaksframställning, C28.94 Tillverkning av maskiner för produktion av textil-, beklädnads- och lädervaror, C28.95 Tillverkning av maskiner för produktion av massa, papper och papp, C28.96 Tillverkning av maskiner för gummi och plast, C31 Tillverkning av möbler, och C32 Annan tillverkning.
Den ekonomiska verksamheten i denna kategori har inga särskilda Nace-koder i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi
|
|
1. Den ekonomiska verksamheten består i att förlänga produkternas livslängd genom att reparera, renovera eller återtillverka produkter som en kund (fysisk eller juridisk person) redan har använt för det avsedda ändamålet.
2. Den ekonomiska verksamheten uppfyller följande kriterier:
a)De utbytta delarna, de renoverade produkterna eller de återtillverkade produkterna omfattas av ett köpeavtal där så är relevant och i enlighet med bestämmelserna om produktens överensstämmelse, säljarens ansvar (inbegripet möjligheten till en kortare ansvarsperiod eller preskriptionsfrist för begagnade produkter), bevisbördan, avhjälpande åtgärder vid bristande överensstämmelse, villkoren för vidtagande av dessa avhjälpande åtgärder, reparation eller utbyte av varorna samt köpgarantier.
b)Den ekonomiska verksamheten genomför en avfallshanteringsplan som säkerställer att produktens material, särskilt råmaterial av avgörande betydelse, och komponenter som inte har återanvänts i samma produkt återanvänds någon annanstans, eller, om återanvändning inte är möjlig (på grund av skada, nedbrytning eller farliga ämnen), återvinns eller, endast om återanvändning och materialåtervinning inte är genomförbar, bortskaffas i enlighet med tillämplig unionsrätt och nationell rätt. För återtillverkning är avfallshanteringsplanen tillgänglig för allmänheten.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Om verksamheten omfattar produktion av värme/kyla eller kraftvärme på plats, inklusive el, är de direkta växthusgasutsläppen från verksamheten lägre än 270 gCO2e/kWh.
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.
Reservdelar som installeras genom reparation, renovering eller återtillverkning uppfyller alla relevanta unionsregler om begränsning av användningen av farliga ämnen av generisk art eller med särskild relevans för den produktkategorin, inklusive Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006, direktiv 2011/65/EU och direktiv (EU) 2017/2102.
För reparations- eller renoveringsverksamhet är dessa krav inte tillämpliga på de originalkomponenter som har behållits i produkten.
För anläggningar som omfattas av tillämpningsområdet för direktivet 2010/75/EU ligger utsläppen inom eller är lägre än de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) enligt de senaste tillämpliga BAT-slutsatserna, däribland BAT-slutsatserna och det säkerställs samtidigt att inga betydande tvärmediaeffekter uppstår.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Ej tillämpligt
|
5.2Försäljning av reservdelar
Beskrivning av verksamheten
Försäljning av reservdelar.
Den ekonomiska verksamheten omfattar inte utbyte av förbrukningsvaror såsom tryckfärg, tonerpatroner, smörjmedel för rörliga delar eller batterier och underhåll.
Den ekonomiska verksamheten avser reservdelar som används i produkter som tillverkas inom näringsgrenar som klassificeras enligt Nace-koderna C26 Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik, C27 Tillverkning av elapparatur, C28.22 Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar, C28.23 Tillverkning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning (utom datorer och kringutrustning), C28.24 Tillverkning av motordrivna handverktyg och C31 Tillverkning av möbler.
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt G46 och G47, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi
|
|
1. Den ekonomiska verksamheten består av försäljning av reservdelar som går utöver de rättsliga skyldigheterna.
2. Den ekonomiska verksamheten uppfyller följande kriterier:
a)Varje såld reservdel omfattas av ett köpeavtal där så är relevant och i enlighet med bestämmelserna om produktens överensstämmelse, säljarens ansvar (inbegripet möjligheten till en kortare ansvarsperiod eller preskriptionsfrist för begagnade produkter), bevisbördan, avhjälpande åtgärder vid bristande överensstämmelse, villkoren för vidtagande av dessa avhjälpande åtgärder, reparation eller utbyte av varorna samt köpgarantier.
b)Varje såld reservdel till en produkt ersätter, eller avser att i framtiden ersätta, en befintlig del för att återställa eller uppgradera produktens funktion, särskilt om den befintliga delen är trasig.
3. Om den ekonomiska verksamheten omfattar leverans av förpackade produkter till kunder (fysisk eller juridisk person), inbegripet när verksamheten bedrivs som e-handel, uppfyller produktens primära och yttre förpackning ett av följande kriterier:
a)Förpackningen består av minst 65 % återvunnet material. Om förpackningen är tillverkad av papper eller kartong är den återstående primära råvaran certifierad av FSC, det alleuropeiska skogscertifieringsprojektet eller motsvarande erkända system. Beläggningar med plast eller metall används inte. För plastförpackningar används endast monomaterial utan beläggning, halogenhaltiga polymerer används inte. Ett intyg om överensstämmelse tillhandahålls med angivande av förpackningens materialsammansättning och andelen återvunnet och primärt råmaterial.
b)Förpackningsprodukten har utformats för att vara återanvändbar inom ett återanvändningssystem. Systemet för återanvändning inrättas på ett sätt som säkerställer möjligheten till återanvändning i ett slutet eller öppet kretslopp.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Om verksamheten omfattar produktion av värme/kyla eller kraftvärme på plats, inklusive el, är de direkta växthusgasutsläppen från verksamheten lägre än 270 gCO2e/kWh.
Verksamheten utvecklar en strategi för att redovisa och minska utsläppen av växthusgaser från transporter längs värdekedjan, inklusive sjöfart och returer, i den mån dessa är spårbara.
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.
Sålda reservdelar uppfyller alla relevanta unionsregler om begränsning av användningen av farliga ämnen av generisk art eller med särskild relevans för den produktkategorin, inklusive förordning (EG) nr 1907/2006, direktiv 2011/65/EU och direktiv (EU) 2017/2102.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Ej tillämpligt
|
5.3Förberedelse för återanvändning av uttjänta produkter och produktkomponenter
Beskrivning av verksamheten
Förberedelse för återanvändning av uttjänta produkter och komponenter.
Den ekonomiska verksamheten omfattar inte reparationsverksamhet som utförs under produktens användningsfas.
Den ekonomiska verksamheten avser produkter och komponenter till dessa som tillverkats genom näringsgrenar som klassificeras enligt Nace-koderna C13 Textilvarutillverkning, C14 Tillverkning av kläder, C15 Tillverkning av läder, läder- och skinnvaror m.m., C16 Tillverkning av trä och varor av trä, kork, rotting o.d. utom möbler, C18 Grafisk produktion och reproduktion av inspelningar, C22 Tillverkning av gummi- och plastvaror, C23.3 Tillverkning av byggmaterial av lergods, C23.4 Tillverkning av andra porslinsprodukter och keramiska produkter, C25.1 Byggnadsmetallvarutillverkning, C25.2 Tillverkning av cisterner, tankar, kar och andra behållare av metall, C25.7 Tillverkning av bestick, verktyg och andra järnhandelsvaror, C25.9 Annan metallvarutillverkning, C26 Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik, C27 Tillverkning av elapparatur, C28.22 Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar, C28.23 Tillverkning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning (utom datorer och kringutrustning), C28.24 Tillverkning av motordrivna handverktyg, C28.25 Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll, C28.93 Tillverkning av maskiner för framställning av livsmedel, drycker och tobaksvaror, C28.94 Tillverkning av maskiner för produktion av textil-, beklädnads- och lädervaror, C28.95 Tillverkning av maskiner för produktion av massa, papper och papp, C28.96 Tillverkning av maskiner för gummi och plast, C29 Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar, C30.1 Skepps- och båtbyggeri, C30.2 Tillverkning av rälsfordon, C30.3 Tillverkning av luftfartyg, rymdfarkoster o.d., C30.9 Övrig tillverkning av transportmedel, C31 Tillverkning av möbler, och C32 Annan tillverkning.
Den ekonomiska verksamheten i denna kategori har ingen särskild Nace-kod i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi
|
|
1. Verksamheten förbereder för återanvändning av produkter eller komponenter av produkter som har blivit avfall så att de kan återanvändas utan någon annan förbehandling.
2. Verksamhetens avfallsråvara kommer från separat insamlat och transporterat avfall i källsorterade eller blandade fraktioner.
3. Verksamheten har infört förfaranden för godkännande, säkerhet och inspektion som uppfyller följande kriterier:
a)Det finns ett förfarande för att kontrollera lämpligheten för förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning och att verksamheten genomför en allmänt tillgänglig avfallshanteringsplan som säkerställer att kasserade uttjänta produkter som inte lämpar sig för förberedelse för återanvändning (på grund av skador, nedbrytning eller farliga ämnen) skickas till återvinning eller, endast om återanvändning och materialåtervinning inte är genomförbar, bortskaffas.
b)Det förfarande som kan baseras på visuell eller manuell extern kontroll utifrån på förhand fastställda kriterier är lämpligt för den kategori av kasserade uttjänta produkter som förbereds för återanvändning.
c)Lämplig utbildning tillhandahålls och säkerställer att återanvändningsaktörerna är kvalificerade för förberedelse för återanvändning av de berörda kasserade uttjänta produkterna.
4. I verksamheten används verktyg och utrustning som lämpar sig för förberedelse för återanvändning av kasserade uttjänta produkter.
5. Verksamheten har ett system för rapportering av återvinningsgrad och, i tillämpliga fall, mål för förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning vilka fastställs i unionsrätten eller nationell lagstiftning.
6. Verksamheten uppfyller följande kriterier:
a)Resultatet av verksamheten är produkter eller komponenter i produkter som är lämpliga för återanvändning utan någon annan bearbetning.
b)Sålda varor omfattas av ett köpeavtal där så är relevant och i enlighet med bestämmelserna om produktens överensstämmelse, säljarens ansvar (inbegripet möjligheten till en kortare ansvarsperiod eller preskriptionsfrist för begagnade produkter), bevisbördan, avhjälpande åtgärder vid bristande överensstämmelse, villkoren för vidtagande av dessa avhjälpande åtgärder, reparation eller utbyte av varorna samt köpgarantier.
7. För förberedelse för återanvändning av avfall från elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) är den ekonomiska verksamheten tillåten för att behandla avfall och införa ett miljöledningssystem som använder ISO 14001:2015, EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 eller motsvarande och ett kvalitetsledningssystem som använder ISO 9001:2015.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Om verksamheten omfattar produktion av värme/kyla eller kraftvärme på plats, inklusive el, är de direkta växthusgasutsläppen från verksamheten lägre än 270 gCO2e/kWh.
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.
Verksamheten genomför de säkerhetsrutiner som krävs för att skydda hälsa och säkerhet för arbetstagare som utför förberedelser för återanvändning.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Ej tillämpligt
|
5.4Försäljning av begagnade varor
Beskrivning av verksamheten
Försäljning av begagnade varor som tidigare har använts för sitt avsedda ändamål av en kund (fysisk eller juridisk person), eventuellt efter reparation, renovering eller återtillverkning.
Den ekonomiska verksamheten avser produkter som tillverkas av näringsgrenar som klassificeras enligt Nace-koderna C13 Textilvarutillverkning, C14 Tillverkning av kläder, C15 Tillverkning av läder, läder- och skinnvaror m.m. C16 Tillverkning av varor av trä, kork, rotting o.d. utom möbler, C18 Tryckning och reproduktion av inspelningar, C22 Tillverkning av gummi och plastvaror, C23.3 Tillverkning av byggmaterial av lergods, C23.4 Tillverkning av andra porslinsprodukter och keramiska produkter, C25.1 Byggnadsmetallvarutillverkning, C25.2 Tillverkning av cisterner, tankar, kar och andra behållare av metall, C25.7 Tillverkning av bestick, verktyg och andra järnhandelsvaror, C25.9 Annan metallvarutillverkning, C26 Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik, C27 Tillverkning av elapparatur, C28.22 Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar, C28.23 Tillverkning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning (utom datorer och kringutrustning). C28.24 Tillverkning av motordrivna handverktyg, C28.25 Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll, C28.93 Tillverkning av maskiner för framställning av livsmedel, drycker och tobaksvaror, utom maskiner för tobaksframställning, C28.94 Tillverkning av maskiner för produktion av textil-, beklädnads- och lädervaror, C28.95 Tillverkning av maskiner för produktion av massa, papper och papp, C28.96 Tillverkning av maskiner för gummi och plast, C29 Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar, C31 Tillverkning av möbler, och C32 Annan tillverkning.
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt G46 och G47, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi
|
|
1. Den ekonomiska verksamheten består i att sälja en begagnad produkt som har använts för dess avsedda ändamål av en kund (fysisk eller juridisk person), eventuellt efter det att den först har rengjorts, reparerats, renoverats eller återtillverkats.
2. Den sålda varan omfattas av ett köpeavtal där så är relevant och i enlighet med bestämmelserna om produktens överensstämmelse, säljarens ansvar (inbegripet möjligheten till en kortare ansvarsperiod eller preskriptionsfrist för begagnade produkter), bevisbördan, avhjälpande åtgärder vid bristande överensstämmelse, villkoren för vidtagande av dessa avhjälpande åtgärder, reparation eller utbyte av varorna samt köpgarantier.
3. Om produkten har reparerats, renoverats eller återtillverkats före återförsäljningen genomför verksamheten en avfallshanteringsplan som säkerställer att produktens material och komponenter som inte har återanvänts i samma produkt, återanvänds någon annanstans eller där återanvändning inte är möjlig (t.ex. på grund av skada, nedbrytning eller farliga ämnen) återvinns eller, endast om återanvändning och materialåtervinning inte är genomförbar, bortskaffas. För återtillverkning är avfallshanteringsplanen tillgänglig för allmänheten.
4. Om den ekonomiska verksamheten omfattar leverans av förpackade produkter till kunder (fysisk eller juridisk person), inbegripet när verksamheten bedrivs som e-handel, uppfyller produktens primära och yttre förpackning ett av följande kriterier:
a)Förpackningen består av minst 65 % återvunnet material. Om förpackningen är tillverkad av papper eller kartong är den återstående primära råvaran certifierad av FSC, det alleuropeiska skogscertifieringsprojektet eller motsvarande erkända system. Beläggningar med plast eller metall används inte. För plastförpackningar används endast monomaterial utan beläggning, halogenhaltiga polymerer används inte. Ett intyg om överensstämmelse tillhandahålls med angivande av förpackningens materialsammansättning och andelen återvunnet och primärt råmaterial.
b)Förpackningsprodukten har utformats för att vara återanvändbar inom ett återanvändningssystem. Systemet för återanvändning inrättas på ett sätt som säkerställer möjligheten till återanvändning i ett slutet eller öppet kretslopp.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Om verksamheten omfattar produktion av värme/kyla eller kraftvärme på plats, inklusive el, är de direkta växthusgasutsläppen från verksamheten lägre än 270 gCO2e/kWh.
Verksamheten utvecklar en strategi för att redovisa och minska utsläppen av växthusgaser från transporter längs värdekedjan, inklusive sjöfart och returer, i den mån dessa är spårbara.
Om den sålda produkten ursprungligen tillverkas inom de näringsgrenar som klassificeras enligt Nace-kod C29 och är ett fordon, en rörlig komponent, ett system, en separat teknisk enhet, en del eller en reservdel enligt definitionen i förordning (EU) 2018/858, när den säljs på andrahandsmarknaden efter 2025 och före 2030, gäller följande kriterier:
a)Fordon i kategorierna M1 och N1 klassificerade som lätta fordon som uppfyller gränser för specifika koldioxidutsläpp, enligt definitionen i artikel 3.1 h i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631, lägre än 50 g CO2/km (utsläppssnåla och utsläppsfria lätta fordon).
b)Fordon i kategori L med koldioxidutsläpp i form av avgaser motsvarande 0 g koldioxidekvivalenter per km beräknat i enlighet med utsläppstestet i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013.
c)Fordon i kategorierna N2 och N3, och N1 klassificerade som tunga fordon, som inte är avsedda för transport av fossila bränslen med en högsta tekniskt tillåtna lastad vikt som inte överstiger 7,5 ton och som är ”utsläppsfria tunga fordon” enligt definitionen i artikel 3.11 i förordning (EU) 2019/1242.
d)Fordon i kategorierna N2 och N3 som inte är avsedda för transport av fossila bränslen med en högsta tekniskt tillåtna lastad vikt som överstiger 7,5 ton och som är ”utsläppsfria tunga fordon” enligt definitionen i artikel 3.11 i förordning (EU) 2019/1242 eller ”utsläppssnåla tunga fordon” enligt definitionen i artikel 3.12 i den förordningen.
Om produkten, som ursprungligen tillverkas inom de näringsgrenar som klassificeras enligt Nace-kod C29 och är ett fordon, en rörlig komponent, ett system, en separat teknisk enhet, en del eller en reservdel enligt definitionen i förordning (EU) 2018/858, säljs på andrahandsmarknaden efter 2030 års specifika utsläpp av CO2, enligt definitionen i artikel 3.1 h i förordning (EU) 2019/631, är noll.
Om den produkt som säljs ursprungligen produceras inom de näringsgrenar som klassificeras enligt Nace-koderna C26 eller C27, överensstämmer produkten med direktiv 2009/125/EG och de genomförandeförordningar som antagits enligt det direktivet.
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.
Om den sålda produkten ursprungligen tillverkas inom de näringsgrenar som klassificeras enligt Nace-kod C29 och är ett fordon, en mobil komponent, ett system, en separat teknisk enhet, en del eller en reservdel enligt definitionen i förordning (EU) 2018/858, uppfyller den kraven i den senaste tillämpliga etappen av Euro VI-typgodkännandet för utsläpp från tunga fordon som fastställts i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 eller kraven i den senaste tillämpliga etappen av Euro 6-typgodkännandet för utsläpp från lätta fordon som fastställts i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007 eller den lagstiftning som har ersatt dessa. För vägfordon i kategorierna M och N uppfyller däcken, med undantag för regummerade däck, kraven på externt däck- och vägbanebuller i den högsta utnyttjade klassen samt rullmotståndskoefficienten (som påverkar fordonets energieffektivitet) i de två högsta utnyttjade klasserna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/740 och som kan kontrolleras i produktdatabasen (EPREL), i tillämpliga fall. Däcken uppfyller kraven i den lagstiftning som ersätter förordning (EG) nr 715/2007 och förordning (EG) nr 595/2009.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Ej tillämpligt
|
5.5Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och resultatorienterade tjänstemodeller
Beskrivning av verksamheten
Ge kunder (fysiska eller juridiska personer) tillgång till produkter genom tjänstemodeller, som antingen är användarorienterade tjänster, där produkten fortfarande är central, men fortfarande ägs av leverantören och produkten leasas, delas, hyrs eller ingår i en pool, eller resultatinriktad, där betalningen är fördefinierad och det avtalade resultatet (dvs. betalning per tjänsteenhet) levereras.
Den ekonomiska verksamheten avser produkter som tillverkas av näringsgrenar som klassificeras enligt Nace-koderna C13 Textilvarutillverkning, C14 Tillverkning av kläder, C15 Tillverkning av läder, läder- och skinnvaror m.m. C16 Tillverkning av varor av trä, kork, rotting o.d. utom möbler, C22 Tillverkning av gummi och plastvaror, C23.3 Tillverkning av byggmaterial av lergods, C23.4 Tillverkning av andra porslinsprodukter och keramiska produkter, C25.1 Byggnadsmetallvarutillverkning, C25.2 Tillverkning av cisterner, tankar, kar och andra behållare av metall, C25.7 Tillverkning av bestick, verktyg och andra järnhandelsvaror, C25.9 Annan metallvarutillverkning, C26 Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik, C27 Tillverkning av elapparatur, C28.22 Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar, C28.23 Tillverkning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning (utom datorer och kringutrustning). C28.24 Tillverkning av motordrivna handverktyg, C28.25 Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll, C28.93 Tillverkning av maskiner för framställning av livsmedel, drycker och tobaksvaror, utom maskiner för tobaksframställning, C28.94 Tillverkning av maskiner för produktion av textil-, beklädnads- och lädervaror, C28.95 Tillverkning av maskiner för produktion av massa, papper och papp, C28.96 Tillverkning av maskiner för gummi och plast, C31 Tillverkning av möbler, och C32 Annan tillverkning.
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt G46, G47 och N.77, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi
|
|
1. Verksamheten ger kunden (fysiska eller juridiska personer) tillgång till och rätt att använda produkten eller produkterna, samtidigt som det säkerställs att ägandet förblir hos det företag som tillhandahåller denna tjänst, t.ex. en tillverkare, specialist eller återförsäljare. Avtalsvillkoren säkerställer att samtliga följande underkriterier är uppfyllda:
a)Tjänsteleverantören är skyldig att återta den använda produkten när avtalet löper ut.
b)Kunden är skyldig att lämna tillbaka den använda produkten när avtalet löper ut.
c)Tjänsteleverantören förblir ägare till produkten.
d)Kunden betalar för tillgång till och användning av produkten eller resultatet av tillgång till och användning av denna produkt.
2. Verksamheten leder till en förlängd livslängd eller ökad användningsintensitet för produkten i praktiken.
4. Om den ekonomiska verksamheten omfattar leverans av förpackade produkter till kunder (fysisk eller juridisk person), inbegripet när verksamheten bedrivs som e-handel, uppfyller produktens primära och yttre förpackning ett av följande kriterier:
a)Förpackningen består av minst 65 % återvunnet material. Om förpackningen är tillverkad av papper eller kartong är den återstående primära råvaran certifierad av FSC, det alleuropeiska skogscertifieringsprojektet eller motsvarande erkända system. Beläggningar med plast eller metall används inte. För plastförpackningar används endast monomaterial utan beläggning, halogenhaltiga polymerer används inte. Ett intyg om överensstämmelse tillhandahålls med angivande av förpackningens materialsammansättning och andelen återvunnet och primärt råmaterial.
b)Förpackningsprodukten har utformats för att vara återanvändbar inom ett återanvändningssystem. Systemet för återanvändning inrättas på ett sätt som säkerställer möjligheten till återanvändning i ett slutet eller öppet kretslopp.
4. När det gäller kläder, där den ekonomiska verksamheten omfattar tvätt och kemtvätt av begagnade kläder, är verksamheten förenlig med ett miljömärke av ISO typ 1 eller motsvarande.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Om verksamheten omfattar produktion av värme/kyla eller kraftvärme på plats, inklusive el, är de direkta växthusgasutsläppen från verksamheten lägre än 270 gCO2e/kWh.
Verksamheten utvecklar en strategi för att redovisa och minska utsläppen av växthusgaser från tjänster uppströms och nedströms i värdekedjan, inbegripet följande:
a)Mellanprodukter och råmaterial.
b)Transporter längs värdekedjan, inklusive sjöfart och returer.
c)Underhåll och drift, inklusive tvätt och rengöring.
d)Uttjänta produkter, inklusive avfallshantering.
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Ej tillämpligt
|
5.6Marknadsplats för handel med begagnade varor för återanvändning
Beskrivning av verksamheten
Utveckling och drift av marknadsplatser och annonsportaler för handel (försäljning eller utbyte) med begagnade produkter, material eller komponenter för återanvändning, där marknadsplatserna och klassificeringarna fungerar som mellanhand för att matcha köpare som söker en tjänst eller produkt med säljare eller leverantörer av dessa produkter eller tjänster.
Den ekonomiska verksamheten omfattar marknadsplatser och annonsportaler som stöder B2B, B2C och kund (C2C). Verksamheten omfattar tjänster som koppling mellan köpare och säljare samt betalnings- eller leveranstjänster.
Den ekonomiska verksamheten omfattar inte parti- eller detaljhandel med begagnade varor.
Den ekonomiska verksamheten avser produkter som tillverkas av näringsgrenar som klassificeras enligt Nace-koderna C10 Livsmedelsframställning, C11 Framställning av drycker, C13 Textilvarutillverkning, C14 Tillverkning av kläder, C15 Tillverkning av läder, läder- och skinnvaror m.m. C16 Tillverkning av varor av trä, kork, rotting o.d. utom möbler, C17 Pappers- och pappersvarutillverkning, C18 Grafisk produktion och reproduktion av inspelningar, C22 Tillverkning av gummi och plastvaror, C23.3 Tillverkning av byggmaterial av lergods, C23.4 Tillverkning av andra porslinsprodukter och keramiska produkter, C24 Stål- och metallframställning, C25.1 Byggnadsmetallvarutillverkning, C25.2 Tillverkning av cisterner, tankar, kar och andra behållare av metall, C25.7 Tillverkning av bestick, verktyg och andra järnhandelsvaror, C25.9 Annan metallvarutillverkning, C26 Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik, C27 Tillverkning av elapparatur, C28.22 Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar, C28.23 Tillverkning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning (utom datorer och kringutrustning). C28.24 Tillverkning av motordrivna handverktyg, C28.25 Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll, C28.93 Tillverkning av maskiner för framställning av livsmedel, drycker och tobaksvaror, utom maskiner för tobaksframställning, C28.94 Tillverkning av maskiner för produktion av textil-, beklädnads- och lädervaror, C28.95 Tillverkning av maskiner för produktion av massa, papper och papp, C28.96 Tillverkning av maskiner för gummi och plast, C31 Tillverkning av möbler, och C32 Annan tillverkning.
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt J58.29, J61, J62 och J63.1, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
En ekonomisk verksamhet i denna kategori är en möjliggörande verksamhet enligt artikel 13.1 l i förordning (EU) 2020/852 om den uppfyller de tekniska granskningskriterier som specificeras i detta avsnitt.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentliga bidrag till omställningen till en cirkulär ekonomi
|
|
1. Den ekonomiska verksamheten består i att utveckla och driva marknadsplatser eller annonsportaler för att stödja försäljning eller återanvändning av begagnade produkter, komponenter eller material.
Verksamheten möjliggör handel (försäljning eller utbyte) för återanvändning av begagnade varor som specificeras i verksamhetsbeskrivningen och som redan har använts för sitt avsedda ändamål tidigare av en konsument eller en organisation, med eller utan reparation.
2. När servrar och datalagringsprodukter används:
a)Den utrustning som används uppfyller de krav för servrar och datalagringsprodukter som fastställs i enlighet med direktiv 2009/125/EG.
b)Den utrustning som används innehåller inte de ämnen som omfattas av begränsningar och som anges i bilaga II till direktiv 2011/65/EU, förutom om de koncentrationer i viktprocent i homogena material inte överskrider de värden som anges i den bilagan.
c)Det finns en avfallshanteringsplan för att prioritera återanvändning och materialåtervinning i slutet av livscykeln för elektrisk och elektronisk utrustning, t.ex. avtal med återvinningspartner.
d)När utrustningen är uttjänt förbereds den för återanvändning, återvinning eller materialåtervinning, inbegripet avlägsnande av alla vätskor och en selektiv behandling i enlighet med bilaga VII till direktiv 2012/19/EU.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
När datacentraler används och drivs har verksamheten vidtagit bästa möjliga åtgärder för att genomföra de relevanta metoder som anges som ”förväntade metoder” i den senaste versionen av den europeiska uppförandekoden för datacentralers energieffektivitet, eller i CEN-Cenelec-dokumentet CLC TR50600-99-1 Data centre facilities and infrastructures – Part 99-1: Recommended practices for energy management, och man har genomfört alla förväntade metoder som har tilldelats det högsta värdet 5 enligt den senaste versionen av den europeiska uppförandekoden för datacentralers energieffektivitet.
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Ej tillämpligt
|
Tillägg A: Allmänna kriterier för tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada på klimatanpassningsåtgärder
I. Kriterier
De fysiska klimatrisker som är väsentliga för verksamheten har identifierats bland dem som förtecknas i tabellen i avsnitt II i detta tillägg genom en robust klimatrisk- och sårbarhetsanalys med följande steg:
a)
Prövning av behovet av analys av verksamheten för att identifiera vilka fysiska klimatrisker från förteckningen i avsnitt II i detta tillägg som kan påverka den ekonomiska verksamhetens resultat under dess förväntade livslängd.
b)
Om det bedöms att verksamheten berörs av en eller flera av de fysiska klimatrisker som förtecknas i avsnitt II i detta tillägg, en klimatrisk- och sårbarhetsanalys för att avgöra hur betydande de fysiska klimatriskerna är för den ekonomiska verksamheten.
c)
En bedömning av anpassningslösningar som kan minska den identifierade fysiska klimatrisken.
Klimatrisk- och sårbarhetsanalysen står i proportion till verksamhetens omfattning och förväntade livslängd, på så sätt att
a)
analysen av verksamheter med en förväntad livslängd på mindre än tio år åtminstone görs med hjälp av klimatprojektioner i minsta lämpliga skala,
b)
analysen av all annan verksamhet görs med hjälp av avancerade klimatprojektioner med högsta tillgängliga upplösning för en rad befintliga framtidsscenarier som stämmer överens med verksamhetens förväntade livslängd, inbegripet klimatprojektionsscenarier på minst 10–30 år för större investeringar.
Klimatprojektionerna och konsekvensbedömningen bygger på bästa praxis och tillgängliga riktlinjer och tar hänsyn till senaste vetenskapliga rön för sårbarhets- och riskanalys och relaterade metoder i enlighet med de senaste rapporterna från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar, expertgranskade vetenskapliga publikationer och modeller med öppen källkod eller betalmodeller.
Vid befintliga verksamheter och nya verksamheter som använder befintliga fysiska tillgångar tillämpar verksamhetsutövaren fysiska och icke-fysiska lösningar (anpassningslösningar) under en period av upp till fem år, som minskar de viktigaste identifierade fysiska klimatrisker som är väsentliga för den verksamheten. En anpassningsplan för genomförandet av dessa lösningar utarbetas i enlighet därmed.
För nya verksamheter och befintliga verksamheter som använder nybyggda fysiska tillgångar integrerar verksamhetsutövaren de anpassningslösningar som minskar de viktigaste identifierade fysiska klimatrisker som är väsentliga för verksamheten vid utformningen och konstruktionen och har genomfört dem innan driften inleds.
De genomförda anpassningslösningarna påverkar inte negativt anpassningsåtgärderna eller motståndskraften mot fysiska klimatrisker hos andra människor, naturen, kulturarv, tillgångar eller annan ekonomisk verksamhet. De är förenliga med lokala, sektoriella, regionala eller nationella anpassningsstrategier och anpassningsplaner. De beaktar användningen av naturbaserade lösningar eller förlitar sig i möjligaste mån på blå eller grön infrastruktur.
II. Klassificering av klimatrelaterade risker
|
|
Temperaturrelaterade
|
Vindrelaterade
|
Vattenrelaterade
|
Relaterade till fast massa
|
|
Kroniska
|
Temperaturförändringar (luft, sötvatten, havsvatten)
|
Förändringar i vindmönster
|
Förändringar i nederbördsmönster och nederbördstyper (regn, hagel, snö/is)
|
Kusterosion
|
|
|
Värmestress
|
|
Variationer i nederbörd och/eller hydrologi
|
Markförstöring
|
|
|
Temperaturvariationer
|
|
Försurning av hav
|
Markerosion
|
|
|
Tinande permafrost
|
|
Inträngning av saltvatten
|
Jordflytning
|
|
|
|
|
Stigande havsnivåer
|
|
|
|
|
|
Vattenstress
|
|
|
Akuta
|
Värmebölja
|
Cyklon, orkan, tyfon
|
Torka
|
Lavin
|
|
|
Köldvåg/frost
|
Storm (inklusive snö-, damm- och sandstormar)
|
Kraftig nederbörd (regn, hagel, snö/is)
|
Jordskred
|
|
|
Okontrollerad yttäckande brand
|
Tromb
|
Översvämning (kustvatten, fluvial, pluvial, grundvatten)
|
Marksjunkning
|
|
|
|
|
Översvämning av glaciärsjö
|
|
Tillägg B: Allmänna kriterier för tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada på hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
Risker för miljöförstöring i samband med bevarande av vattenkvaliteten och undvikande av vattenstress identifieras och hanteras i syfte att uppnå god vattenstatus och god ekologisk potential enligt definitionen i artikel 2.22 och 2.23 i förordning (EU) 2020/852, i enlighet med direktiv 2000/60/EG och en förvaltningsplan för användning och skydd av vatten, som utarbetas för de potentiellt påverkade vattenförekomsterna i samråd med berörda intressenter.
Om en miljökonsekvensbedömning utförs i enlighet med direktiv 2011/92/EU och omfattar en bedömning av påverkan på vattnet i enlighet med direktiv 2000/60/EG krävs ingen ytterligare bedömning av påverkan på vattnet, förutsatt att de identifierade riskerna har åtgärdats.
Verksamheten hindrar inte uppnåendet av god miljöstatus i marina vatten eller försämrar inte marina vatten som redan har god miljöstatus enligt definitionen i artikel 3.5 i förordning 2008/56/EG, med beaktande av kommissionens beslut (EU) 2017/848 när det gäller relevanta kriterier och metodstandarder för dessa deskriptorer.
Tillägg C: Allmänna kriterier för tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada på förebyggande och begränsning av föroreningar avseende användning och förekomst av kemikalier
Verksamheten leder inte till tillverkning, utsläppande på marknaden eller användning av
a) ämnen, varken för sig, i blandningar eller som beståndsdelar i varor, som förtecknas i bilagorna I eller II till förordning (EU) 2019/1021, med undantag för ämnen som förekommer som oavsiktliga spårföroreningar,
b) kvicksilver och kvicksilverföreningar, blandningar av dem och produkter med kvicksilver tillsatt enligt definitionen i artikel 2 i förordning (EU) 2017/852,
c) ämnen, varken för sig, i blandningar eller som beståndsdelar i varor, som förtecknas i bilagorna I eller II till förordning (EG) nr 1005/2009,
d) ämnen, varken för sig, i blandningar eller som beståndsdelar i varor, som förtecknas i bilaga II till direktiv 2011/65/EU, utom om artikel 4.1 i det direktivet följs till fullo,
e) ämnen, varken för sig, i blandningar eller som beståndsdelar i varor, som förtecknas i bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006, utom om villkoren i den bilagan är uppfyllda till fullo,
f) ämnen, varken för sig, i blandningar eller som beståndsdelar i varor, i en koncentration över 0,1 viktprocent, och som uppfyller kriterierna i artikel 57 i förordning (EG) nr 1907/2006 och som har identifierats i enlighet med artikel 59.1 i den förordningen under en period på minst 18 månader, utom om det bedöms och dokumenteras av aktörerna att inga andra lämpliga alternativa ämnen eller tekniker finns tillgängliga på marknaden och att de används under kontrollerade förhållanden.
Verksamheten leder inte heller till tillverkning, förekomst i slutprodukten eller slutresultatet, eller utsläppande på marknaden av andra ämnen, varken för sig, i blandningar eller som beståndsdelar i varor, i en koncentration över 0,1 viktprocent, som uppfyller kriterierna i förordning (EG) nr 1272/2008 för någon av de faroklasser eller farokategorier som anges i artikel 57 i förordning (EG) nr 1907/2006, utom om det bedöms och dokumenteras av aktörerna att inga andra lämpliga alternativa ämnen eller tekniker finns tillgängliga på marknaden och att de används under kontrollerade förhållanden..
Tillägg D: Allmänna kriterier för tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada på skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
En miljökonsekvensbedömning eller en prövning av behovet av bedömning har utförts i enlighet med direktiv 2011/92/EU.
Om en miljökonsekvensbedömning har utförts innebär detta att de erfordrade riskbegränsnings- och kompensationsåtgärderna för att skydda miljön genomförs.
För platser/projekt i eller nära områden med känslig biologisk mångfald (inklusive Natura 2000-nätverket av skyddade områden, Unescos världsarv och viktiga områden för biologisk mångfald, liksom andra skyddade områden) har en lämplig bedömning, i förekommande fall, utförts och baserat på slutsatserna i denna genomförs de nödvändiga riskbegränsande åtgärderna.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BILAGA III
2
1.Tillverkning2
1.1Tillverkning av aktiva farmaceutiska innehållsämnen eller aktiva substanser2
1.2Tillverkning av läkemedel8
2.Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering14
2.1Insamling och transport av farligt avfall14
2.2Behandling av farligt avfall16
2.3Sanering av rättsligt ej överensstämmande deponier och övergivna eller olagliga soptippar20
2.4Sanering av förorenade platser och områden25
BILAGA III
Tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till förebyggande och begränsning av föroreningar och för att avgöra om den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen
1.Tillverkning
1.1Tillverkning av aktiva farmaceutiska innehållsämnen eller aktiva substanser
Beskrivning av verksamheten
Tillverkning av aktiva farmaceutiska innehållsämnen eller aktiva substanser
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod C21.1 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentligt bidrag till förebyggande och begränsning av föroreningar
|
|
1. Verksamheten uppfyller alla de krav som anges nedan i fråga om produktsubstitution.
1.1 De aktiva innehållsämnena uppfyller ett av följande kriterier:
a)De aktiva innehållsämnena är naturligt förekommande ämnen, t.ex. vitaminer, elektrolyter, aminosyror, peptider, proteiner, nukleotider, kolhydrater och lipider, och i enlighet med Europeiska läkemedelsmyndighetens vägledning om miljöriskbedömning av humanläkemedel anses de allmänt vara nedbrytbara i miljön.
b)Om de aktiva innehållsämnena inte uppfyller kraven i led a, uppfyller de aktiva innehållsämnena samt deras viktigaste humanmetaboliter och viktigaste omvandlingsprodukter i miljön något av följande:
i)De är klassificerade som biologiskt lättnedbrytbara på grundval av minst en av testmetoderna i OECD:s riktlinjer för testning av kemikalier, test 301 (A–F), biologisk lättnedbrytbarhet, i enlighet med det godkända värdet för biologisk lättnedbrytbarhet som definieras i denna vägledning.
ii)De kan konstateras vara mineraliserade på grundval av ett specifikt test nr 308: aerob och anaerob omvandling i vattensedimentsystem (OECD 308) i OECD:s riktlinjer för testning av kemikalier jämfört med persistenskriterier enligt definitionen i Europeiska läkemedelsmyndighetens vägledning om miljöriskbedömning.
1.2 De aktiva innehållsämnena kan betraktas som ett lämpligt substitut till andra aktiva innehållsämnen inom samma behandlingsområde eller ämnesklass, som finns på marknaden eller som varit tillgängligt under de senaste fem åren och som inte uppfyller kraven i punkt 1.
Överensstämmelse med detta krav visas genom en offentligt tillgänglig analys som kontrolleras av en oberoende tredje part.
1.3 Tillverkningsprocessen för de aktiva innehållsämnena omfattar inte användning av ämnen, vare sig som sådana eller i blandningar, som uppfyller kriterierna i artikel 57 i förordning (EG) nr 1907/2006, utom när verksamhetsutövaren bedömer och dokumenterar att inga andra lämpliga alternativa ämnen eller ingen annan lämplig alternativ teknik finns tillgängligt på marknaden och att de används under kontrollerade förhållanden.
2. Verksamheten uppfyller följande krav avseende utsläpp av föroreningar:
2.1 Om verksamheten omfattas av dess tillämpningsområde är utsläppsgränsvärdena lägre än mittpunkten för de intervall för utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik som anges i
a)Slutsatserna om bästa tillgängliga teknik (BAT-slutsatserna) för gemensamma system för hantering och behandling av avgaser inom den kemiska sektorn för utsläpp till luft från nya anläggningar (eller för befintliga anläggningar inom fyra år efter offentliggörandet av BAT-slutsatserna), om relevanta villkor är tillämpliga,
b)referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för tillverkning av organiska finkemikalier för tillverkningsverksamhet under villkor som inte omfattas av ovan nämnda BAT-slutsatser,
c)BAT-slutsatserna för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn,
d)referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för oorganiska högvolymkemikalier – fasta och övriga ämnen,
e)referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för produktion av oorganiska högvolymkemikalier – ammoniak, syror och gödselmedel,
f)referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för produktion av oorganiska specialkemikalier (SIC) för tillverkningsverksamhet under villkor som inte omfattas av ovan nämnda BAT-slutsatser.
Anläggningar inom de intervall för utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik som rör sig mot mittpunktsambitionen utlöser inte någon betydande tvärmediapåverkan. Anläggningar som har beviljats undantag i enlighet med förfarandet i artikel 15.4 i direktiv 2010/75/EU anses inte uppfylla de tekniska granskningskriterierna för undantagsperioden.
2.2 Om det finns en kontinuerlig mätmetod för en viss förorening använder verksamhetsutövaren system för kontinuerlig övervakning av utsläpp (CEMS), system för kontinuerlig kvalitetsövervakning av utsläpp (CEQMS) och andra åtgärder som säkerställer regelbunden kontroll av att miljön inte försämras.
2.3 Verksamhetsutövaren tillämpar separering av lösningsmedelsavfall för återvinning av lösningsmedel från koncentrerade avfallsflöden, där detta är tekniskt tillämpligt.
Lösningsmedel som ingår i tabell 1 i Europeiska läkemedelsmyndighetens riktlinjer Q3C (R8) om föroreningar: vägledning för lösningsmedelsrester undviks.
Den maximala förlusten av lösningsmedel från den totala insatsmängden överstiger inte en förlust på 3 %. Den totala återvinningseffektiviteten för flyktiga organiska föreningar (VOC) är minst 99 %.
Verksamhetsutövaren kontrollerar att inga läckageutsläpp av VOC förekommer utöver de kriterier som anges nedan när det gäller delar per miljon volymetriska tröskelvärden (ppmv) genom att genomföra kampanjer för detektering och reparation av läckage (LDAR), minst vart tredje år. Investeringar för användning av utrustning med hög integritet rekommenderas, förutsatt att dessa installeras i befintliga anläggningar i de fall som nämns i BAT 23 b i BAT-slutsatserna för hantering och rening av avgaser inom den kemiska sektorn (WGC), medan trycktröskeln sätts till 200 bar. Minimikontrollschemat kan sänkas om kvantifieringen av de totala VOC-utsläppen från anläggningen regelbundet är kvalificerad med spårämneskorrelation (TC) eller med optisk absorptionsbaserad teknik, t.ex. detektering och spridning av differentialabsorptionsljus (DIAL) eller solockultationsflöde (SOX) eller andra åtgärder med likvärdig prestanda.
Diffusa utsläpp från läckage i utrustning av ämnen eller blandningar som klassificeras som CMR1A eller 1B överstiger inte 100 ppmv.
LDAR-kampanjerna har de egenskaper som beskrivs i BAT19 i BAT-slutsatserna för gemensamma system för hantering och rening av avgaser inom den kemiska sektorn, bland annat detektering, reparation och underhåll av läckor inom 30 dagar efter detektion och en läckagetröskel som är lägre än eller lika med 5 000 ppmv för andra ämnen eller blandningar än de som klassificeras som CMR 1A eller 1B, som ses över och uppdateras för kontinuerlig förbättring av anläggningen. Förluster av lösningsmedel och VOC-återvinningsgrad övervakas på grundval av en plan för hantering av lösningsmedel med hjälp av en massbalans för kontroll av efterlevnaden, i enlighet med kapitel V i direktiv 2010/75/EU.
2.4 Avloppsvatten, avfall och annat avfall (inbegripet fasta ämnen, vätskor eller gasformiga biprodukter från tillverkning) bortskaffas i god tid på ett säkert och sanitärt sätt. Behållare eller rör för avfallsmaterial är tydligt identifierade. Analysdata som visar omvandlingen av dessa ämnen och deras rester till icke-farligt avfall finns tillgängliga på anläggningen och hålls aktuella.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Om verksamheten omfattar produktion av värme/kyla eller kraftvärme på plats, inklusive el, är de direkta växthusgasutsläppen från verksamheten lägre än 270 gCO2e/kWh.
För köldmedelströskeln överskrider faktorn för global uppvärmningspotential inte 150 vid kylning av ämnet.
Om aktiva innehållsämnen eller aktiva substanser framställs av ämnen som förtecknas i avsnitten 3.10–3.16 i bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 överskrider växthusgasutsläppen inte de gränser som anges i deras respektive kriterier för att inte orsaka betydande skada för begränsningen av klimatförändringar.
Ersättningen leder inte till en ökning av växthusgasutsläppen under hela livscykeln. Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 eller ISO 14064–1:2018. Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
1. Avloppsrening:
Prestandan hos reningsprocesser för avloppsvatten som utförs av tillverkningsanläggningen eller för dess räkning leder inte till någon försämring av vattenförekomster och marina resurser.
När verksamhet omfattas av deras tillämpningsområde uppfyller de kraven i direktiven 91/271/EEG, 2008/105/EG, 2006/118/EG, 2010/75/EU, 2000/60/EG, (EU) 2020/2184, 76/160/EEG, 2008/56/EG och 2011/92/EU.
Verksamheten genomför bästa praxis som anges i Gemensamma forskningscentrets bästa miljöledningspraxis för sektorn för offentlig förvaltning.
Om avloppsreningen utförs av en reningsanläggning för avloppsvatten från tätbebyggelse för tillverkningsanläggningens räkning, ska det säkerställas att
a)den mängd föroreningar som släpps ut av tillverkningsanläggningen inte har någon negativ inverkan på reningsprocessen vid reningsverket för avloppsvatten från tätbebyggelse,
b)föroreningarnas mängd och egenskaper inte utgör någon risk för eller skadar hälsan för den personal som arbetar på avloppsreningsverk,
c)reningsverket för avloppsvatten från tätbebyggelse är utformat och utrustat för att rena utsläppta förorenande ämnen,
d)den totala mängden berörda föroreningar som släpps ut i vattenförekomsten inte ökas jämfört med den situation där utsläppen från den berörda anläggningen förblev förenlig med de utsläppsgränsvärden som fastställts för direkta utsläpp,
e)användbarheten för avloppsslam för återvinning av näringsämnen inte påverkas.
För anläggningar där ytterligare gränsvärden för föroreningar eller strängare villkor har införts i deras miljötillstånd jämfört med kraven i ovannämnda lagstiftning gäller dessa strängare villkor.
2. Skydd av mark och grundvatten:
Lämpliga åtgärder har vidtagits för att förhindra utsläpp till marken och regelbunden övervakning genomförs för att undvika läckage, spill, tillbud eller olyckor vid användning av utrustning och under lagring.
3. Vattenförbrukning:
Verksamhetsutövare bedömer de kemiska produktionsprocessernas vattenavtryck i enlighet med ISO 14046:2014 och säkerställer att de inte bidrar till vattenbrist. På grundval av denna bedömning lämnar verksamhetsutövarna en försäkran om att de inte bidrar till vattenbrist som verifieras av en oberoende tredje part.
4. Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
|
|
4. Omställning till en cirkulär ekonomi
|
Inom ramen för verksamheten undersöker man tillgången på och antar, när så är möjligt, teknik som stöder
a)återanvändning och användning av returråvaror och återanvända komponenter i tillverkade produkter,
b)konstruktion för hög hållbarhet, återvinningsbarhet, enkel demontering och anpassningsbarhet hos tillverkade produkter,
c)avfallshantering som prioriterar återvinning framför bortskaffande i tillverkningsprocessen,
d)information om innehållsämnen i produkter längs leveranskedjan.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.
|
1.2Tillverkning av läkemedel
Beskrivning av verksamheten
Tillverkning av läkemedel.
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med Nace-kod C21.2 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentligt bidrag till förebyggande och begränsning av föroreningar
|
|
1. Verksamheten uppfyller ett av följande krav i punkt 1.1 eller 1.2 avseende ersättning av produkter. Verksamheten uppfyller under alla omständigheter kraven i punkt 1.3.
1.1 Läkemedlet uppfyller följande krav som anges i punkterna 1.1.1 och 1.1.2:
1.1.1 Läkemedlet uppfyller ett av följande kriterier:
a)De innehållsämnen som utgör läkemedelsformuleringen är naturligt förekommande ämnen, t.ex. vitaminer, elektrolyter, aminosyror, peptider, proteiner, nukleotider, kolhydrater och lipider, och i enlighet med Europeiska läkemedelsmyndighetens vägledning om miljöriskbedömning av humanläkemedel anses de allmänt vara nedbrytbara i miljön.
b)Om de innehållsämnen som utgör läkemedelsformuleringen inte uppfyller kraven i led a, uppfyller dessa innehållsämnen samt deras viktigaste humanmetaboliter och viktigaste omvandlingsprodukter i miljön något av följande:
i)De är klassificerade som biologiskt lättnedbrytbara på grundval av minst en av testmetoderna i OECD:s riktlinjer för testning av kemikalier, test 301 (A–F), biologisk lättnedbrytbarhet, i enlighet med det godkända värdet för biologisk lättnedbrytbarhet som definieras i denna vägledning.
ii)De kan konstateras vara mineraliserade på grundval av ett specifikt test nr 308: aerob och anaerob omvandling i vattensedimentsystem (OECD 308) i OECD:s riktlinjer för testning av kemikalier jämfört med persistenskriterier enligt definitionen i Europeiska läkemedelsmyndighetens vägledning om miljöriskbedömning.
1.1.2 Läkemedlet kan betraktas som ett lämpligt substitut till ett annat läkemedel inom samma behandlingsområde eller ämnesklass, som finns på marknaden eller som varit tillgängligt under de senaste fem åren och som inte uppfyller kraven i punkt 1.1.1.
Överensstämmelse med detta krav visas genom en offentligt tillgänglig analys som kontrolleras av en oberoende tredje part.
1.2 Tillverkaren bevisar att det inte finns några innehållsämnen för att framställa ett alternativt läkemedel som kan betraktas som ett lämpligt substitut, inom samma behandlingsområde eller ämnesklass, som uppfyller kraven i punkt 1.1.1. Verksamheten uppfyller alla krav som anges i punkterna 1.2.1–1.2.6.
1.2.1 Tillverkaren gör en analys att det inte finns något lämpligt substitut till det framställda läkemedlet, offentliggör de viktigaste resultaten av denna analys och visar att de inlett initiativ för att utveckla detta alternativ.
1.2.2 I linje med EMA:s riktlinjer för miljöriskbedömning är PEC/PNEC-kvoten för det läkemedel som erhålls i miljöriskbedömningen under 1.
1.2.3 Förpacknings- och distributionssystemen gör det möjligt att justera sålda mängder till den mängd som behandlingen eller behandlingarna kräver, med beaktande av tillämplig nationell lagstiftning.
1.2.4 Offentlig information, t.ex. broschyrer eller webbplatser, uppdaterad enligt den senaste utvecklingen, tillhandahålls om dos och doseringsmetod för att minimera överskottet av doserade aktiva innehållsämnen.
1.2.5 Förpacknings- och distributionssystemen gör det möjligt att använda det mest effektiva doseringssystem som finns tillgängligt beroende på den senaste tekniken och med tanke på typen av administration, t.ex. av hälso- och sjukvårdspersonal eller hushåll. Tillverkaren offentliggör de viktigaste resultaten av denna analys.
1.2.6 Tillverkaren bidrar till att mildra miljöpåverkan av felaktigt bortskaffande av oanvända läkemedel, bland annat genom att tillhandahålla relevant information till nedströmsanvändarna om lämpligt bortskaffande av oanvända läkemedel.
1.3 Tillverkningsprocessen omfattar inte användning av ämnen, vare sig som sådana eller i blandningar, som uppfyller kriterierna i artikel 57 i förordning (EG) nr 1907/2006, utom när verksamhetsutövaren bedömer och dokumenterar att inga andra lämpliga alternativa ämnen eller ingen annan lämplig alternativ teknik finns tillgängliga på marknaden och att de används under kontrollerade förhållanden.
2. Verksamheten uppfyller följande krav avseende utsläpp av föroreningar:
2.1 Om verksamheten omfattas av dess tillämpningsområde ska utsläppsgränsvärdena vara lägre än mittpunkten för de intervall för utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik som anges i
a)BAT-slutsatserna för gemensamma system för hantering och behandling av avgaser inom den kemiska sektorn för utsläpp till luft från nya anläggningar (eller för befintliga anläggningar inom fyra år efter offentliggörandet av BAT-slutsatserna), om relevanta villkor är tillämpliga,
b)referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för tillverkning av organiska finkemikalier, för tillverkningsverksamhet under villkor som inte omfattas av ovan nämnda BAT-slutsatser,
c)BAT-slutsatserna för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn,
d)referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för oorganiska högvolymkemikalier – fasta och övriga ämnen,
e)referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för produktion av oorganiska högvolymkemikalier – ammoniak, syror och gödselmedel,
f)referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (BAT-referensdokumentet) för produktion av oorganiska specialkemikalier (SIC) för tillverkningsverksamhet under villkor som inte omfattas av ovan nämnda BAT-slutsatser.
Anläggningar inom de intervall för utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik som rör sig mot mittpunktsambitionen utlöser inte någon betydande tvärmediapåverkan.
Anläggningar som har beviljats undantag i enlighet med förfarandet i artikel 15.4 i direktiv 2010/75/EU anses inte uppfylla de tekniska granskningskriterierna för undantagsperioden.
2.2 Om det finns en kontinuerlig mätmetod för en viss förorening använder verksamhetsutövaren system för kontinuerlig övervakning av utsläpp (CEMS), system för kontinuerlig kvalitetsövervakning av utsläpp (CEQMS) och andra åtgärder som säkerställer regelbunden kontroll av att miljön inte försämras.
2.3 Verksamhetsutövaren tillämpar separering av lösningsmedelsavfall för återvinning av lösningsmedel från koncentrerade avfallsflöden, där detta är tekniskt tillämpligt.
Lösningsmedel som ingår i tabell 1 i Europeiska läkemedelsmyndighetens riktlinjer Q3C (R8) om föroreningar i enlighet med riktlinjen för lösningsmedelsrester undviks i läkemedel.
Den maximala förlusten av lösningsmedel från den totala insatsmängden överstiger inte en förlust på 3 %. Den totala återvinningseffektiviteten för flyktiga organiska föreningar (VOC) är minst 99 %.
Verksamhetsutövaren kontrollerar att inga läckageutsläpp av VOC förekommer utöver de kriterier som anges nedan när det gäller delar per miljon volymetriska tröskelvärden (ppmv) genom att genomföra kampanjer för detektering och reparation av läckage (LDAR), minst vart tredje år. Investeringar för användning av utrustning med hög integritet rekommenderas, förutsatt att dessa installeras i befintliga anläggningar i de fall som nämns i BAT 23 b i BAT-slutsatserna för hantering och rening av avgaser inom den kemiska sektorn, medan trycktröskeln sätts till 200 bar. Minimikontrollschemat kan sänkas om kvantifieringen av de totala VOC-utsläppen från anläggningen regelbundet är kvalificerad med spårämneskorrelation (TC) eller med optisk absorptionsbaserad teknik, t.ex. detektering och spridning av differentialabsorptionsljus (DIAL) eller solockultationsflöde (SOX) eller andra åtgärder med likvärdig prestanda.
Diffusa utsläpp från läckage i utrustning av ämnen eller blandningar som klassificeras som CMR1A eller 1B överstiger inte 100 ppmv.
LDAR-kampanjerna har de egenskaper som beskrivs i BAT19 i BAT-slutsatserna för gemensamma system för hantering och rening av avgaser inom den kemiska sektorn, bland annat detektering, reparation och underhåll av läckor inom 30 dagar efter detektion och en läckagetröskel som är lägre än eller lika med 5 000 ppmv för andra ämnen eller blandningar än de som klassificeras som CMR 1A eller 1B, som ses över och uppdateras för kontinuerlig förbättring av anläggningen. Förluster av lösningsmedel och VOC-återvinningsgrad övervakas på grundval av en plan för hantering av lösningsmedel med hjälp av en massbalans för kontroll av efterlevnaden, i enlighet med kapitel V i direktiv 2010/75/EU.
2.4 Avloppsvatten, avfall och annat avfall (inbegripet fasta ämnen, vätskor eller gasformiga biprodukter från tillverkning) bortskaffas i god tid på ett säkert och sanitärt sätt. Behållare eller rör för avfallsmaterial är tydligt identifierade. Analysdata som visar omvandlingen av dessa ämnen och deras rester till icke-farligt avfall finns tillgängliga på anläggningen och hålls aktuella.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Om verksamheten omfattar produktion av värme/kyla eller kraftvärme på plats, inklusive el, är de direkta växthusgasutsläppen från verksamheten lägre än 270 gCO2e/kWh.
För köldmedelströskeln överskrider faktorn för global uppvärmningspotential inte 150 vid kylning av ämnet.
Om läkemedel framställs av ämnen som förtecknas i avsnitten 3.10–3.16 i bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 överskrider växthusgasutsläppen inte de gränser som anges i deras respektive tekniska granskningskriterier för att inte orsaka betydande skada för begränsningen av klimatförändringar.
Ersättningen leder inte till en ökning av växthusgasutsläppen under hela livscykeln. Växthusgasutsläppen under hela livscykeln beräknas med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 eller ISO 14064–1:2018. Kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln verifieras av en oberoende tredje part.
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
1. Avloppsrening:
Prestandan hos reningsprocesser för avloppsvatten som utförs av tillverkningsanläggningen eller för dess räkning leder inte till någon försämring av vattenförekomster och marina resurser.
När verksamhet omfattas av deras tillämpningsområde uppfyller de kraven i direktiven 91/271/EEG, 2008/105/EG, 2006/118/EG, 2010/75/EU, 2000/60/EG, (EU) 2020/2184, 76/160/EEG, 2008/56/EG och 2011/92/EU.
Verksamheten genomför bästa praxis som anges i Gemensamma forskningscentrets bästa miljöledningspraxis för sektorn för offentlig förvaltning.
Om avloppsreningen utförs av en reningsanläggning för avloppsvatten från tätbebyggelse för tillverkningsanläggningens räkning, ska det säkerställas att
a)den mängd föroreningar som släpps ut av tillverkningsanläggningen inte har någon negativ inverkan på reningsprocessen vid reningsverket för avloppsvatten från tätbebyggelse,
b)föroreningarnas mängd och egenskaper inte utgör någon risk för eller skadar hälsan för den personal som arbetar på avloppsreningsverk,
c)reningsverket för avloppsvatten från tätbebyggelse är utformat och utrustat för att rena utsläppta förorenande ämnen,
d)den totala mängden berörda föroreningar som släpps ut i vattenförekomsten inte ökas jämfört med den situation där utsläppen från den berörda anläggningen förblev förenlig med de utsläppsgränsvärden som fastställts för direkta utsläpp,
e)användbarheten för avloppsslam för återvinning av näringsämnen inte påverkas.
För anläggningar där ytterligare gränsvärden för föroreningar eller strängare villkor har införts i deras miljötillstånd jämfört med kraven i ovannämnda lagstiftning gäller dessa strängare villkor.
2. Skydd av mark och grundvatten:
Lämpliga åtgärder har vidtagits för att förhindra utsläpp till marken och regelbunden övervakning genomförs för att undvika läckage, spill, tillbud eller olyckor vid användning av utrustning och under lagring.
3. Vattenförbrukning:
Verksamhetsutövare bedömer de kemiska produktionsprocessernas vattenavtryck i enlighet med ISO 14046:2014 och säkerställer att de inte bidrar till vattenbrist. På grundval av denna bedömning lämnar verksamhetsutövarna en försäkran om att de inte bidrar till vattenbrist som verifieras av en oberoende tredje part.
4. Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
|
|
4. Omställning till en cirkulär ekonomi
|
Inom ramen för verksamheten undersöker man tillgången på och antar, när så är möjligt, teknik som stöder
a)återanvändning och användning av returråvaror och återanvända komponenter i tillverkade produkter,
b)konstruktion för hög hållbarhet, återvinningsbarhet, enkel demontering och anpassningsbarhet hos tillverkade produkter,
c)avfallshantering som prioriterar återvinning framför bortskaffande i tillverkningsprocessen,
d)information om innehållsämnen i produkter längs leveranskedjan.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.
|
2.Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering
2.1Insamling och transport av farligt avfall
Beskrivning av verksamheten
Separat insamling och transport av farligt avfall före behandling, materialåtervinning eller bortskaffande, inbegripet uppförande, drift och uppgradering av anläggningar för insamling och transport av sådant avfall, t.ex. överföringsstationer för farligt avfall, som ett sätt för lämplig behandling.
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E38.12 och F42.9, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentligt bidrag till förebyggande och begränsning av föroreningar
|
|
1. Farligt avfall källsorteras och samlas in separat från icke-farligt avfall för att förhindra korskontaminering. Lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa att farligt avfall under separat insamling och transport inte blandas eller späds ut med vare sig andra kategorier av farligt avfall eller med annat avfall eller andra ämnen eller material.
2. Korrekt insamling och hantering förhindrar läckage av farligt avfall under insamling, transport, lagring och leverans till den behandlingsanläggning som har tillstånd att behandla farligt avfall, i enlighet med nationell lagstiftning.
3. Om ett visst avfall som klassificerats som farligt även har transportstatus som farligt gods enligt överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR), uppfyller transporten de relevanta kraven i ADR.
4. I verksamheten används avfallsinsamlingsfordon som uppfyller minst Euro V-standarder.
5. Under insamling och transport förpackas och märks farligt avfall i enlighet med gällande internationella normer och unionsnormer.
6. Verksamhetsutövaren som samlar in farligt avfall uppfyller dokumenteringskraven, bland annat i fråga om mängd, art, ursprung, destination, insamlingsfrekvens, transportsätt och behandlingsmetod, i enlighet med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning.
7. För avfall från elektrisk och elektronisk utrustning:
a)De huvudkategorier av uttjänt elektrisk och elektronisk utrustning som anges i bilaga III till direktiv 2012/19/EU samlas in separat.
b)Insamling och transport bevarar integriteten hos avfallet från elektrisk och elektronisk utrustning samt förhindrar läckage av farliga ämnen, såsom ozonnedbrytande ämnen, fluorerade växthusgaser eller kvicksilver i lysrör.
c)Insamlings- och logistikoperatören inrättar ett ledningssystem för att hantera miljö-, hälso- och säkerhetsrisker.
Överensstämmelse med de normativa krav för insamling och logistik som fastställs i CLC/EN 50625-1:2014 och CLC/TS 50625-4:2017 eller med lagstadgade krav som är likvärdiga med dem som fastställs i CLC/EN 50625-1 och CLC/TS 50625-4 är ett bevis på överensstämmelse med kravet på att insamlingen och transporten bevarar WEEE:s och batteriernas integritet och förhindrar läckage av farliga ämnen.
8. Vid lagring av avfallet uppfyller verksamheten kraven i BAT 4 i BAT-slutsatserna för avfallsbehandling.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Ej tillämpligt
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
|
|
4. Omställning till en cirkulär ekonomi
|
I anläggningar för lagring och överföring av avfall blandas inte separat insamlat avfall med annat avfall eller material med andra egenskaper.
Återvinningsbart avfall varken bortskaffas, bränns eller sambränns.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.
|
2.2Behandling av farligt avfall
Beskrivning av verksamheten
Uppförande, återanvändning, uppgradering och drift av särskilda anläggningar för behandling av farligt avfall, inbegripet förbränning av icke återvinningsbart farligt avfall (verksamhet D10), biologisk behandling av farligt avfall (verksamhet D8) och fysikalisk-kemisk behandling (verksamhet D9).
Verksamheten omfattar inte
a)bortskaffande (enligt bilaga I till direktiv 2008/98/EG) av farligt avfall (t.ex. deponering eller slutförvaring,
b)förbränning av återvinningsbart farligt avfall och förbränning av icke-farligt avfall,
c)behandling och bortskaffande av giftiga levande eller döda djur och annat kontaminerat avfall,
d)behandling och slutförvaring av radioaktivt avfall.
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E38.22 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentligt bidrag till förebyggande och begränsning av föroreningar
|
|
1. För alla avfallshanteringsprocesser uppfyller verksamheten följande kriterier:
1.1 Beroende på typen av verksamhet uppfyller verksamheten de krav som anges antingen i BAT-slutsatserna för avfallshantering eller i BAT-slutsatserna för avfallsförbränning.
Anläggningar som har beviljats undantag i enlighet med förfarandet i artikel 15.4 i direktiv 2010/75/EU anses inte uppfylla de tekniska granskningskriterierna.
1.2 Under förfarandena för förhandsgodkännande samlas minst följande information in:
a)Förväntat ankomstdatum till avfallsbehandlingsanläggningen.
b)Kontaktuppgifter till avfallsproducenten, den sektor avfallet kommer från och typen av process som producerar avfallet, inbegripet processens variationer.
c)Den uppskattade kvantitet som förväntas levereras till verksamhetsutövaren per leverans och år.
d)Beskrivning av avfallet, inbegripet avfallets sammansättning, farliga egenskaper, avfallskod och lämplig behandlingsväg.
1.3 Under godkännandeförfarandena finns följande:
a)En mottagningsanläggning utrustad med ett laboratorium för analys av prover på plats och dokumenterade operativa standardförfaranden, med möjlighet att lägga ut analyser på ackrediterade externa kontraktslaboratorier.
b)Dokumenterat provtagningsförfarande som överensstämmer med relevanta standarder, t.ex. EN 14899:2005.
c)Dokumenterad analys av de relevanta fysikalisk-kemiska parametrarna för behandlingen.
d)Ett särskilt lagringsområde för karantänavfall samt skriftliga förfaranden för hantering av icke-godkänt avfall.
Den personal som hanterar förfarandena för förhandsgodkännande och mottagning kan på grund av sitt yrke eller sin erfarenhet hantera alla nödvändiga frågor som är relevanta för behandlingen av avfallet i avfallsbehandlingsanläggningen. Förfarandena är avsedda att förhandsgodkänna och ta emot avfall vid avfallsbehandlingsanläggningen endast om det finns en lämplig behandlingsväg och om bortskaffnings- eller återvinningsvägen för resultatet av behandlingen har fastställts.
För ”blandningsverksamhet” (i enlighet med avsnitt 5.1 c i bilaga I till direktiv 2010/75/EU) använder verksamhetsutövaren inte utspädning för att minska koncentrationen av ett eller flera farliga ämnen i avfallet, i syfte att den resulterande avfallsblandningen ska avklassificeras och bli ”icke-farligt avfall” och därefter behandlas i anläggningar som inte är avsedda för behandling av farligt avfall. Utspädning används inte i stället för lämplig behandling av avfallet.
2. För fysikalisk-kemisk behandling av fast eller degigt avfall är all behandling i syfte att behandla avfall före det slutliga bortskaffandet, t.ex. i deponier för farligt avfall, utformad för att uppfylla följande krav:
a)Begränsa den maximala koncentrationen av totalt organiskt kol (TOC) till 6 % för varje enskilt avfall som tillförs deponin.
b)Begränsa löst organiskt kol i torrsubstans i utgående avfall till 1 000 mg/kg efter ett urlakningstest med L/S = 10 l/kg baserat på EU-standard EN 12457-2:2002.
3. För fysikalisk-kemisk behandling av avfall med värmevärde vidtas åtgärder för att undvika utspädning och spridning av farliga ämnen och för att undvika att höga belastningar släpps ut i luften på grund av olämplig slutlig behandling av avfall med värmevärde. Varje behandlingsanläggning före slutlig värmebehandling (förbränning eller samförbränning) ska utformas i syfte att begränsa innehållet av farliga ämnen (och uppfylla andra relaterade kriterier) för varje enskilt insatsavfall som behandlas vid den fysikalisk-kemiska behandlingsanläggningen, så att acceptansnivåerna vid ingången till den slutliga värmebehandlingsanläggningen respekteras.
4. För behandling av vattenhaltigt flytande avfall bedöms avloppsvattnets biologiska reningsbarhet vid behandling av vattenbaserat flytande avfall i ett biologiskt reningsverk på grundval av följande kriterier:
Eliminering av löst organiskt kol på > 70 % på 7 dagar (> 80 % när anpassat inokulat används) i enlighet med EN ISO 9888 (Zahn Wellens), eller andra allmänt accepterade, likvärdiga branschstandarder och metoder som används för att bedöma bioeliminering och relaterade prestanda.
5. För behandling av avfall som innehåller långlivade organiska föroreningar kontrolleras och spåras allt avfall som innehåller POP-ämnen som förtecknas i bilaga IV till förordning (EU) 2019/1021 som farligt avfall i enlighet med artikel 17 i direktiv 2008/98/EG. Särskilda krav i artiklarna 7.4, 17, 18 och 19 i direktiv 2008/98/EG gäller. Vid gränsöverskridande förflyttning gäller kraven i kapitel I i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006.
Det spårningssystem som finns i anläggningarna och som bygger på den bästa praxis som avses ovan gör det möjligt att övervaka
a)effektiv separation av varje del av en produkt eller avfall, såsom avfallsutrustning, som innehåller eller är förorenad med POP över de nivåer som anges i bilaga IV till förordning (EU) 2019/1021,
b)faktisk destruktion eller irreversibel omvandling av POP-avfallet i enlighet med artiklarna 7.2–7.4 och bilaga V till förordning (EU) 2019/1021.
6. För behandling av avfall som innehåller kvicksilver ska alla anläggningar som sannolikt kan behandla avfall som består av, innehåller eller är förorenat med kvicksilver eller kvicksilverföreningar (enligt definitionen i artikel 11 i Minamatakonventionen), genomföra det spårbarhetssystem som anges i artikel 14 i förordning (EU) 2017/852 eller ett liknande spårbarhetssystem. Baserat på detta spårningssystem övervakar anläggningar som behandlar kvicksilverhaltigt avfall den effektiva och säkra hanteringen av kvicksilver och kvicksilverföreningar på lämplig slutdestination.
7. För behandling (icke-förbränning) av vårdavfall tillämpar anläggningen den bästa praxis som anges i WHO:s handbok om säker hantering av avfall från hälso- och sjukvårdsverksamhet.
En anläggning för vårdavfall som inte kan förbrännas har ett särskilt godkännandeförfarande, övervakar och kan bevisa att följande typer av vårdavfall inte godtas för behandling:
a)Cytotoxiskt avfall.
b)Läkemedelsavfall.
c)Kemiskt avfall.
d)Radioaktivt avfall.
Den teknik som används certifieras av ett oberoende certifieringsorgan.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Ej tillämpligt
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
Relevant teknik används för att skydda vatten och marina resurser, i enlighet med BAT-slutsatserna för avfallshantering.
|
|
4. Omställning till en cirkulär ekonomi
|
Ej tillämpligt
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.
|
2.3Sanering av rättsligt ej överensstämmande deponier och övergivna eller olagliga soptippar
Beskrivning av verksamheten
Sanering av rättsligt icke-överensstämmande deponier och av övergivna eller olagliga soptippar som har stängts och som inte tar in ytterligare avfall än eventuellt inert eller biostabiliserat avfall för användning som täckmaterial för deponi (i den mån det är tillåtet i miljötillståndet för saneringsprojektet).
Verksamheten kan omfatta någon av följande saneringsstrategier och delaktiviteter som vanligtvis genomförs som en del av projekt som syftar till att avlägsna, kontrollera, begränsa eller minska förorenande utsläpp från ej överensstämmande deponier och övergivna eller olagliga soptippar:
a)Sanering genom miljöisolering av ej överensstämmande eller olagliga deponier eller soptippar på den aktuella platsen, inbegripet
i)fysisk isolering, koncentration, strukturell stabilisering och skydd av den ej överensstämmande eller olagliga deponin eller soptippen, inbegripet användning av hydrauliska barriärer, försegling, dränering och skyddslager,
ii)installation, drift och underhåll av dräneringssystem samt separata insamlings- och reningssystem för lakvatten och avrinningsvatten före utsläpp,
iii)installation, drift och underhåll av system för insamling, rening och kontroll av deponigas, inbegripet brunnar, rörledningar och facklingssystem,
iv)användning av toppjord och vegetationstäcke för renatureringsändamål.
b)Sanering genom utgrävning och avlägsnande av ej överensstämmande eller olagliga deponier eller soptippar med efterföljande behandling, återvinning eller bortskaffande av uppgrävt avfall, inbegripet
i)selektiv utgrävning av det avfall som deponeras på platsen, lastning och transport till befintliga tillåtna anläggningar för behandling, återvinning eller bortskaffande med separat hantering av icke-farligt och farligt avfall,
ii)sortering och återvinning av material och bränslen från uppgrävt icke-farligt avfall, inbegripet installation, drift och underhåll av särskilda anläggningar och utrustning under saneringsprojektets löptid.
c)Sanering genom dekontaminering av mark, ytvatten och grundvatten på föroreningsplatsen, inbegripet
i)selektiv utgrävning, lastning, transport, tillfällig lagring, återfyllning av jord, med separat hantering av icke-förorenad och förorenad jord,
ii)behandling av förorenad mark eller förorenat vatten, antingen in situ eller ex situ, med särskild användning av mekaniska, kemiska eller biologiska metoder, inbegripet installation, drift och underhåll av särskilda anläggningar under saneringsprojektets löptid,
iii)användning av hydrauliska barriärer, aktiva och passiva barriärer avsedda att begränsa/förhindra migration av föroreningar.
Verksamheten omfattar också alla följande delverksamheter som krävs för att förbereda, planera, övervaka och följa upp ovannämnda saneringsåtgärder:
a)Förberedande utredningar, inbegripet datainsamling och undersökningar (särskilt geologiska eller hydrologiska), tekniska genomförbarhets- och miljökonsekvensstudier som krävs för att definiera saneringsprojektet.
b)Förberedelse av platser, inbegripet markrörelser och planläggningsarbeten, uppförande eller förstärkning av omkretsmurar eller stängsel, primärt tillträde och inre vägar, rivning av byggnader eller andra strukturer på deponiplatsen.
c)Övervakning och kontroll av saneringsåtgärderna, inbegripet
i)provtagning av jord, vatten, sediment, biota eller andra material,
ii)laboratorieanalys av prover för att identifiera typ och koncentration av föroreningar,
iii)installation, drift och underhåll av övervakningsanläggningar och utrustning såsom observationsbrunnar inom och utanför deponiområdet.
d)Genomförande av andra miljöskyddsåtgärder och åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar för att uppfylla villkoren i miljötillståndet för saneringsprojektet, inbegripet åtgärder för att skydda säkerheten för verksamheten på plats och arbetstagarnas hälsa (t.ex. brandbekämpning, översvämningsskydd och hantering av farligt avfall).
Verksamheten omfattar inte
a)permanent stängning, rehabilitering och efterbehandling av befintliga eller nya deponier som är förenliga med rådets direktiv 1999/31/EG, eller för verksamhet som är belägen i tredjeländer som har likvärdig nationell lagstiftning eller på annat sätt anpassad till erkända internationella branschstandarder,
b)omvandling av deponigas för användning som energibärare eller industriråvara,
c)ombyggnad av den sanerade platsen för annat ekonomiskt bruk, t.ex. fritids-, bostads- eller handelsområden, installation av solcellspaneler,
d)kompensationsåtgärder för föroreningar som orsakas av deponi eller soptipp, t.ex. utveckling och drift av alternativa vattenförsörjningssystem för den berörda befolkningen i det omgivande området.
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt E39, E38.2, E38.32 och F42.9, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentligt bidrag till förebyggande och begränsning av föroreningar
|
|
1. Verksamheten uppfyller samtliga följande kriterier:
a)Saneringsverksamheten utförs inte av den verksamhetsutövare som orsakade föroreningen, en avfallsproducent eller en person som agerar för den verksamhetsutövarens eller producentens räkning i syfte att uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG eller, när det gäller verksamhet i tredjeländer, en likvärdig nationell lagstiftning eller internationella standarder som tillämpar principen om att förorenaren betalar för att sanera miljöföroreningar som orsakats av ekonomisk verksamhet.
b)Relevanta förorenande ämnen avlägsnas, kontrolleras, innesluts eller minskas med hjälp av fysiska, kemiska, biologiska eller andra metoder för att säkerställa att deponin och det förorenade området (mark, vattenförekomst eller annat), med beaktande av dess användning vid tidpunkten för skadan eller den godkända framtida användningen av området, inte längre medför någon betydande risk för negativa effekter på människors hälsa och miljön, i enlighet med nationell lagstiftning eller, om sådana standarder inte finns tillgängliga, vid en intern riskbedömning med beaktande av karaktären och omfattningen för det påverkade området (mark, vattenförekomst eller annat), typen, egenskaperna (persistens, rörlighet och toxicitet) och koncentrationen för ämnena, beredningarna, organismerna eller mikroorganismerna, eventuella migrationsvägar och sannolikheten för spridning.
2. Verksamheten förbereds och genomförs i enlighet med bästa branschpraxis och omfattar alla följande delar:
a)Den ej överensstämmande eller olagliga deponi eller den soptipp som ska åtgärdas har stängts och tar inte in annat avfall än eventuellt inert eller biostabiliserat avfall för användning som täckmaterial för deponi (i den mån det är tillåtet i miljötillståndet för saneringsprojektet).
b)Förberedande undersökningar, inbegripet platsspecifika undersökningar och insamling av fysikaliska, kemiska eller mikrobiologiska data, genomförs i enlighet med bästa branschpraxis och bästa tillgängliga teknik för att fastställa
i)belägenhet, egenskaper och utsträckning för deponin och det förorenade området,
ii)de underliggande geologiska och hydrologiska förhållandena,
iii)sannolik mängd, sammansättning och källor för det deponerade avfallet,
iv)mark- och vattenföroreningar till följd av detta samt risker för människors hälsa och miljön.
c)Resultaten av sådana saneringsundersökningar är underlag för en genomförbarhetsstudie som definierar målen, delmålen och omfattningen för saneringsåtgärder och utvärderar alternativa saneringsalternativ.
d)Saneringsalternativen analyseras i enlighet med kraven i bilaga II till direktiv 2004/35/EG och i bilagorna I och III till direktiv 1999/31/EG, eller för verksamhet som är belägen i tredjeländer i enlighet med likvärdig nationell lagstiftning eller allmänt vedertagna internationella standarder, och beskrivs i en genomförbarhetsstudie för saneringsprojektet för deponier, som på ett övertygande sätt visar hur det valda saneringsalternativet är den övergripande bästa lösningen för att uppnå de fastställda målen och delmålen för sanering.
e)Saneringsprojektet för deponier, inbegripet den åtföljande övervaknings- och kontrollplanen, godkänns av den behöriga myndigheten och utarbetas tillsammans med lokala intressenter i enlighet med nationella rättsliga krav.
f)Alla material och bränslen som återvinns från deponerat avfall uppfyller relevanta kvalitetsnormer eller användarspecifikationer för det avsedda återvinningsförfarandet och utgör inte någon risk för miljön eller människors hälsa.
g)Allt farligt avfall som utvinns eller på annat sätt produceras genom saneringsverksamheten ska samlas in, transporteras, behandlas, återvinnas eller bortskaffas på lämpligt sätt av en godkänd verksamhetsutövare, i enlighet med nationella rättsliga krav.
h)Mark- och grundvattenreningsmetoder som uteslutande bygger på att minska föroreningskoncentrationerna genom utspädning eller urvattning används inte.
i)En kontroll- och övervakningsplan genomförs, inbegripet åtgärder för att kontrollera effekterna av saneringsverksamheten och för att kontrollera att målen och delmålen för saneringen har uppnåtts, i minst tio år vid utgrävning och avlägsnande av deponin eller soptippen och i minst 30 år vid miljöisolering av deponin eller soptippen, såvida inte en annan varaktighet som är tillräcklig för att garantera långsiktig riskkontroll fastställs i nationell lagstiftning eller av den behöriga tillsynsmyndigheten för det specifika saneringsprojektet.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Om deponin innehåller betydande mängder biologiskt nedbrytbart avfall finns det ett system för avskiljning och rening av deponigas och en övervakningsplan för läckage av deponigas i enlighet med de operativa och tekniska kraven i direktiv 1999/31/EG, eller för verksamhet i tredjeländer i enlighet med motsvarande nationell lagstiftning eller allmänt accepterade internationella branschstandarder.
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
Saneringsåtgärder skyddar vatten och marina resurser och tillämpar bästa branschpraxis och teknik i syfte att
a)minska genereringen av lakvatten från deponin och undvika utflöde eller infiltration av lakvatten i den omgivande jorden och eventuella risker för grundvatten och ytvatten,
b)separat samla in och på lämpligt sätt behandla avrinningsvatten och lakvatten före utsläpp,
c)spåra och analysera genereringshastigheter för lakvatten och lakvattenkoncentration samt lakvattensammansättning under efterbehandlingsperioden genom lämpliga system och processer för kontroll och övervakning,
d)separat samla in och på lämpligt sätt behandla förorenad jord i och runt deponin för att blockera vägen från deponin till vattenförekomster genom kraftigt blötlagd jord.
|
|
4. Omställning till en cirkulär ekonomi
|
Om saneringsprojektet föreskriver utgrävning och avlägsnande av den befintliga deponin eller soptippen hanteras det utgrävda avfallet i enlighet med principen om avfallshierarki, varvid återvinning prioriteras framför andra typer av materialåtervinning, framför förbränning och bortskaffande, i den mån detta är tekniskt genomförbart och inte ökar riskerna för miljön eller människors hälsa.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.
I tillämpliga fall förebyggs införandet av invasiva främmande arter eller så hanteras spridningen av dem i enlighet med förordning (EU) nr 1143/2014.
|
2.4Sanering av förorenade platser och områden
Beskrivning av verksamheten
Verksamheten omfattar följande:
a)Dekontaminering eller sanering av mark och grundvatten i det förorenade området, antingen in situ eller ex situ, särskilt med hjälp av fysiska, kemiska eller biologiska metoder.
b)Dekontaminering eller sanering av förorenade industrianläggningar.
c)Dekontaminering eller sanering av ytvatten och dess kuster efter oavsiktlig förorening, t.ex. genom insamling av föroreningar eller genom fysikaliska, kemiska eller biologiska metoder.
d)Sanering av oljeutsläpp och andra typer av föroreningar på eller i
i)ytvatten, inbegripet floder, sjöar, kustvatten eller vatten i övergångszoner,
ii)grundvatten enligt definitionen i direktiv 2000/60/EG,
iii)havsvatten enligt definitionen i direktiv 2008/56/EG,
iv)sediment (för alla typer av ytvatten),
v)akvatiska ekosystem,
vi)byggnader,
vii)jord,
viii)terrestra ekosystem.
e)Materialrening av farliga ämnen, blandningar eller produkter, såsom asbest eller blybaserad färg.
f)Annan specialiserad föroreningskontrollverksamhet.
g)Sanering efter katastrofer till följd av naturliga faror, såsom översvämningar eller jordbävningar.
h)Sanering av oanvända gruvanläggningar eller arv som inte är förknippade med utvinningsintäkter.
i)Inneslutande åtgärder, hydrauliska barriärer, aktiva och passiva barriärer avsedda att begränsa/förhindra migration av föroreningar.
Verksamheten omfattar också all verksamhet som krävs för att förbereda, planera, övervaka och följa upp själva dekontaminerings- eller saneringsverksamheten, bl.a. följande:
a)Förberedande utredningar, inbegripet datainsamling och undersökningar (särskilt geologiska eller hydrologiska), tekniska genomförbarhets- och miljökonsekvensstudier som krävs för att definiera saneringsprojektet.
b)Övervakning och kontroll av saneringsåtgärderna, inbegripet
i)provtagning av jord, vatten, sediment, biota eller andra material,
ii)laboratorieanalys av prover för att identifiera typ och koncentration av föroreningar,
iii)installation, drift och underhåll av övervakningsanläggningar och utrustning såsom observationsbrunnar inom och utanför saneringsområdet.
c)Rivning av förorenade byggnader eller andra konstruktioner, demontering av storskaliga maskiner och storskalig utrustning (dvs. avveckling) och avlägsnande av ytbeläggning och betong.
d)Jordförflyttning eller muddring, inbegripet utgrävning, deponering, planläggning, uppförande eller förstärkning av omkretsmurar eller staket, primärt tillträde och inre vägar samt all annan verksamhet som krävs för att genomföra dekontamineringen.
e)Genomförande av andra miljöskyddsåtgärder och åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar för att uppfylla villkoren i miljötillståndet för saneringsprojektet, inbegripet åtgärder för att skydda säkerheten för verksamheten på plats och arbetstagarnas hälsa (t.ex. brandbekämpning, översvämningsskydd och hantering av farligt avfall), skydd av arbetstagare, kontroll av tillträde till platsen, hantering av invasiva arter före eller under dekontaminering eller sanering, förstärkningar som utförs före eller under dekontaminering.
Denna ekonomiska verksamhet omfattar inte
a)bekämpning av skadegörare inom jordbruket,
b)rening av vatten för vattenförsörjningsändamål,
c)dekontaminering eller sanering av kärnkraftverk och kärnkraftsanläggningar,
d)behandling och bortskaffande av farligt eller icke-farligt avfall som inte har samband med problemet med kontaminering på platsen,
e)morfologisk sanering,
f)sanering av rättsligt ej överensstämmande deponier och övergivna eller olagliga soptippar som inte har något samband med den anläggning som är föremål för sanering (se avsnitt 2.3 i denna bilaga),
g)alarmeringstjänster (se avsnitt 14.1 i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2021/2139),
h)sopning utomhus och bevattning av gator.
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt 39, 33.20, 43.11, 43.12, 71.12, 71.20, 74.90, 81.30 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentligt bidrag till förebyggande och begränsning av föroreningar
|
|
1. Saneringsverksamheten utförs inte av den verksamhetsutövare som orsakade föroreningen eller en person som agerar för den verksamhetsutövarens räkning för att uppfylla kraven i direktiv 2004/35/EG eller, för verksamheter i tredjeländer, med miljöansvarsbestämmelser som bygger på principen att förorenaren betalar enligt nationell lagstiftning.
2. De relevanta föroreningarna avlägsnas, kontrolleras, innesluts eller minskas med hjälp av mekaniska, kemiska, biologiska eller andra metoder så att det kontaminerade området (mark, vattenförekomster eller andra), med beaktande av dess användning vid tidpunkten för skadan eller den godkända framtida användningen av området, inte längre medför någon betydande risk för negativa effekter på människors hälsa och på miljön, enligt något av följande
a)Nationella regleringsstandarder.
b)Om sådana standarder saknas, en intern platsspecifik riskbedömning med beaktande av karaktären och omfattningen det drabbade området (mark, vattenförekomst eller annat), typen, egenskaperna (beständighet, rörlighet och toxicitet) och koncentrationen för ämnena, beredningarna, organismerna eller mikroorganismerna, möjliga migrationsvägar och sannolikheten för spridning.
3. Saneringsverksamheten förbereds och genomförs i enlighet med bästa branschpraxis och omfattar alla följande delar:
a)Den ursprungliga operativa verksamhet eller defekta anläggning och tillhörande utrustning som ledde till föroreningen har upphört eller har åtgärdats så att den inte utgör en risk för ytterligare förorening innan någon bedömnings- eller saneringsverksamhet genomförs (utom långväga gränsöverskridande luftföroreningar eller andra oidentifierbara diffusa källor).
b)Förberedande undersökningar, inbegripet platsspecifika undersökningar och insamling av fysikaliska, kemiska eller mikrobiologiska data, genomförs i enlighet med bästa branschpraxis och bästa tillgängliga teknik för att fastställa följande element som används för att definiera miljömålen för sanering och utvärdera saneringsalternativen:
i)Det förorenade områdets belägenhet, egenskaper och utsträckning.
ii)De underliggande geologiska och hydrologiska förhållandena.
iii)Sannolik mängd, sammansättning och källor för föroreningen.
iv)Mark- och vattenföroreningar till följd av detta samt risker för människors hälsa och miljön.
c)Saneringsalternativen analyseras i enlighet med bilaga II till direktiv 2004/35/EG och de lämpligaste saneringsåtgärderna definieras i en särskild åtgärdsplan, inbegripet övervakningskrav och övervakningsplan.
d)Allt farligt eller icke-farligt avfall eller förorenad jord som utvinns eller på annat sätt produceras genom saneringsverksamheten ska samlas in, transporteras, behandlas, återvinnas eller bortskaffas på lämpligt sätt av en godkänd verksamhetsutövare, i enlighet med rättsliga krav, och försiktighet iakttas för att förhindra all blandning mellan utgrävd förorenad jord och icke-förorenad jord.
e)Saneringsmetoderna omfattar inte minskning av koncentrationerna av föroreningar genom utspädning eller urvattning, såvida inte en fullständig motivering, av andra skäl än kostnadsöverväganden, ges i saneringsplanen.
f)Kontroll-, övervaknings- eller underhållsverksamhet utförs under efterbehandlingsfasen på minst tio år, såvida inte en annan varaktighet som är tillräcklig för att garantera kontroll av långsiktiga risker fastställs i nationell lagstiftning eller i planen för sanering och övervakning (se punkt 4).
4. Den särskilda planen för sanering och övervakning godkänns av den behöriga myndigheten i enlighet med nationella rättsliga krav, efter samråd med lokala intressenter.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Verksamheten medför inte förstöring av mark med stora kollager.
Åtgärder för att minska scope 1- och scope 2-växthusgasutsläpp i hela avlägsnande- eller behandlingsprocessen ingår i saneringsplanen.
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
|
|
4. Omställning till en cirkulär ekonomi
|
Minst 70 viktprocent av det ofarliga bygg-, rivnings- eller andra avfallsmaterial (med undantag av naturligt förekommande material som avses i kategori 17 05 04 i den europeiska förteckningen över avfall, som upprättats enligt beslut 2000/532/EG) från saneringsplatsen förbereds för återanvändning, återvinning eller annan materialåtervinning, inklusive återfyllnadsmaterial där avfall används för att ersätta andra material, i enlighet med avfallshierarkin och EU:s protokoll för bygg- och rivningsavfall, såvida inte en tydlig motivering ges i den godkända saneringsplanen baserat på tekniska eller miljömässiga skäl, andra än kostnadsöverväganden.
|
|
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg D till denna bilaga.
Följande ska säkerställas:
a)
Inom unionen, med anknytning till Natura 2000-områden: verksamheten inte har någon betydande inverkan på Natura 2000-områdena med avseende på deras bevarandemål på grundval av en lämplig bedömning som utförts i enlighet med artikel 6.3 i direktiv 92/43/EEG.
b)
Inom unionen, alla områden: verksamheten är inte skadlig för återhämtning eller upprätthållande av en gynnsam bevarandestatus hos populationer av arter som skyddas enligt direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG. Verksamheten är inte heller skadlig för återhämtning eller upprätthållande av en gynnsam bevarandestatus hos de livsmiljötyper som berörs och skyddas enligt direktiv 92/43/EEG.
c)
införandet av invasiva främmande arter eller så hanteras spridningen av dem i enlighet med förordning (EU) nr 1143/2014.
|
Tillägg A: Allmänna kriterier för tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada på klimatanpassningsåtgärder
I. Kriterier
De fysiska klimatrisker som är väsentliga för verksamheten har identifierats bland dem som förtecknas i tabellen i avsnitt II i detta tillägg genom en robust klimatrisk- och sårbarhetsanalys med följande steg:
a)
Prövning av behovet av analys av verksamheten för att identifiera vilka fysiska klimatrisker från förteckningen i avsnitt II i detta tillägg som kan påverka den ekonomiska verksamhetens resultat under dess förväntade livslängd.
b)
Om det bedöms att verksamheten berörs av en eller flera av de fysiska klimatrisker som förtecknas i avsnitt II i detta tillägg, en klimatrisk- och sårbarhetsanalys för att avgöra hur betydande de fysiska klimatriskerna är för den ekonomiska verksamheten.
c)
En bedömning av anpassningslösningar som kan minska den identifierade fysiska klimatrisken.
Klimatrisk- och sårbarhetsanalysen står i proportion till verksamhetens omfattning och förväntade livslängd, på så sätt att
a)
analysen av verksamheter med en förväntad livslängd på mindre än tio år åtminstone görs med hjälp av klimatprojektioner i minsta lämpliga skala,
b)
analysen av all annan verksamhet görs med hjälp av avancerade klimatprojektioner med högsta tillgängliga upplösning för en rad befintliga framtidsscenarier som stämmer överens med verksamhetens förväntade livslängd, inbegripet klimatprojektionsscenarier på minst 10–30 år för större investeringar.
Klimatprojektionerna och konsekvensbedömningen bygger på bästa praxis och tillgängliga riktlinjer och tar hänsyn till senaste vetenskapliga rön för sårbarhets- och riskanalys och relaterade metoder i enlighet med de senaste rapporterna från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar, expertgranskade vetenskapliga publikationer och modeller med öppen källkod eller betalmodeller.
Vid befintliga verksamheter och nya verksamheter som använder befintliga fysiska tillgångar tillämpar verksamhetsutövaren fysiska och icke-fysiska lösningar (anpassningslösningar) under en period av upp till fem år, som minskar de viktigaste identifierade fysiska klimatrisker som är väsentliga för den verksamheten. En anpassningsplan för genomförandet av dessa lösningar utarbetas i enlighet därmed.
För nya verksamheter och befintliga verksamheter som använder nybyggda fysiska tillgångar integrerar verksamhetsutövaren de anpassningslösningar som minskar de viktigaste identifierade fysiska klimatrisker som är väsentliga för verksamheten vid utformningen och konstruktionen och har genomfört dem innan driften inleds.
De genomförda anpassningslösningarna påverkar inte negativt anpassningsåtgärderna eller motståndskraften mot fysiska klimatrisker hos andra människor, naturen, kulturarv, tillgångar eller annan ekonomisk verksamhet. De är förenliga med lokala, sektoriella, regionala eller nationella anpassningsstrategier och anpassningsplaner. De beaktar användningen av naturbaserade lösningar eller förlitar sig i möjligaste mån på blå eller grön infrastruktur.
II. Klassificering av klimatrelaterade risker
|
|
Temperaturrelaterade
|
Vindrelaterade
|
Vattenrelaterade
|
Relaterade till fast massa
|
|
Kroniska
|
Temperaturförändringar (luft, sötvatten, havsvatten)
|
Förändringar i vindmönster
|
Förändringar i nederbördsmönster och nederbördstyper (regn, hagel, snö/is)
|
Kusterosion
|
|
|
Värmestress
|
|
Variationer i nederbörd och/eller hydrologi
|
Markförstöring
|
|
|
Temperaturvariationer
|
|
Försurning av hav
|
Markerosion
|
|
|
Tinande permafrost
|
|
Inträngning av saltvatten
|
Jordflytning
|
|
|
|
|
Stigande havsnivåer
|
|
|
|
|
|
Vattenstress
|
|
|
Akuta
|
Värmebölja
|
Cyklon, orkan, tyfon
|
Torka
|
Lavin
|
|
|
Köldvåg/frost
|
Storm (inklusive snö-, damm- och sandstormar)
|
Kraftig nederbörd (regn, hagel, snö/is)
|
Jordskred
|
|
|
Okontrollerad yttäckande brand
|
Tromb
|
Översvämning (kustvatten, fluvial, pluvial, grundvatten)
|
Marksjunkning
|
|
|
|
|
Översvämning av glaciärsjö
|
|
Tillägg B: Allmänna kriterier för tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada på hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
Risker för miljöförstöring i samband med bevarande av vattenkvaliteten och undvikande av vattenstress identifieras och hanteras i syfte att uppnå god vattenstatus och god ekologisk potential enligt definitionen i artikel 2.22 och 2.23 i förordning (EU) 2020/852, i enlighet med direktiv 2000/60/EG och en förvaltningsplan för användning och skydd av vatten, som utarbetas för de potentiellt påverkade vattenförekomsterna i samråd med berörda intressenter.
Om en miljökonsekvensbedömning utförs i enlighet med direktiv 2011/92/EU och omfattar en bedömning av påverkan på vattnet i enlighet med direktiv 2000/60/EG krävs ingen ytterligare bedömning av påverkan på vattnet, förutsatt att de identifierade riskerna har åtgärdats.
Verksamheten hindrar inte uppnåendet av god miljöstatus i marina vatten eller försämrar inte marina vatten som redan har god miljöstatus enligt definitionen i artikel 3.5 i förordning 2008/56/EG, med beaktande av kommissionens beslut (EU) 2017/848 när det gäller relevanta kriterier och metodstandarder för dessa deskriptorer.
Tillägg D: Allmänna kriterier för tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada på skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
En miljökonsekvensbedömning eller en prövning av behovet av bedömning har utförts i enlighet med direktiv 2011/92/EU.
Om en miljökonsekvensbedömning har utförts innebär detta att de erfordrade riskbegränsnings- och kompensationsåtgärderna för att skydda miljön genomförs.
För platser/projekt i eller nära områden med känslig biologisk mångfald (inklusive Natura 2000-nätverket av skyddade områden, Unescos världsarv och viktiga områden för biologisk mångfald, liksom andra skyddade områden) har en lämplig bedömning, i förekommande fall, utförts och baserat på slutsatserna i denna genomförs de nödvändiga riskbegränsande åtgärderna.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BILAGA IV
2
1.Miljöskydds- och återställandeverksamhet2
1.1Bevarande, däribland återställande, av livsmiljöer, ekosystem och arter2
2.Logiverksamheter7
2.1Hotell, semesteranläggningar, campingplatser och liknande logi7
BILAGA IV
Tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem och för att avgöra om den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen
1.Miljöskydds- och återställandeverksamhet
1.1Bevarande, däribland återställande, av livsmiljöer, ekosystem och arter
Beskrivning av verksamheten
Inledning, utveckling och förverkligande av bevarandeverksamhet, däribland återställandeverksamhet, på egen bekostnad eller mot avgift eller enligt kontrakt, med syftet att bibehålla eller förbättra status och trender för livsmiljöer och ekosystem på land och i sötvatten och hav och för de växt- och djurarter som lever där.
Den ekonomiska verksamheten omfattar
a)verksamheter med bevarande in situ, i konventionen om biologisk mångfald definierat som bevarandet av ekosystem och naturliga livsmiljöer och bibehållandet och återställandet av livskraftiga populationer av arter i deras naturliga miljö.
b)återställandeverksamheter definierade som verksamheter som aktivt eller passivt bidrar till att återställa i) ett ekosystem i riktning mot eller till gott tillstånd, ii) en livsmiljötyp till den högsta uppnåeliga tillståndsnivån och till dess gynnsamma referensområde eller naturliga omfattning, iii) ett habitat till en tillfredsställande kvalitet och kvantitet eller iv) populationer av arter till tillfredsställande nivåer.
Den ekonomiska verksamheten innefattar inte bevarande av delar av biologisk mångfald ex situ, däribland i botaniska trädgårdar, djurparker, akvarier eller fröbanker.
Den ekonomiska verksamheten i denna kategori har ingen särskild Nace-kod men omfattas delvis av Nace-kod R91.04 i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006. Verksamheterna är kopplade till klass 6 i den statistiska klassificeringen av miljöskyddsverksamheter (Cepa) som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 691/2011.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentligt bidrag till skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
|
1. Allmänna villkor
1.1 Verksamheten bidrar till minst ett av följande:
a)Att upprätthålla ett gott tillstånd för ekosystem, arter, livsmiljöer eller habitat.
b)Att återupprätta eller återställa ekosystem, livsmiljöer eller habitat i riktning mot eller till ett gott tillstånd, däribland genom att öka deras area eller omfattning.
1.2 Verksamheten får utföras av valfri typ av verksamhetsutövare oavsett vilket det huvudsakliga verksamhetsområdet är.
2.
Inledande beskrivning av det område som omfattas av bevarandeverksamheten
2.1 Verksamheten äger rum i ett område med en detaljerad beskrivning av dess inledande ekologiska förhållanden, som innehåller följande delar:
a)En kartläggning av de nuvarande livsmiljöerna och deras tillstånd.
b)I tillämpliga fall områdets skyddsstatus.
c)Beskrivning av situationen för de huvudsakliga arterna sett till den relevans för bevarande som återfinns i området (inbegripet förteckning över arter, populationens uppskattade storlek, habitatets uppskattade storlek och dess kvalitet, period då arten använder området).
d)Områdets betydelse för att uppnå gott tillstånd för arter, livsmiljöer eller habitat på regional, nationell eller internationell nivå, efter vad som är lämpligt.
e)I relevanta fall potentialen för att förbättra tillståndet för arter, livsmiljöer eller habitat som förekommer i området eller återupprätta livsmiljöer eller habitat i området eller förbättra förbindelsen mellan livsmiljöer.
3. Förvaltningsplan eller motsvarande instrument
3.1 Området omfattas av en förvaltningsplan eller av ett motsvarande instrument, t.ex. en återställandeplan, som uppdateras regelbundet (minst vart tionde år) och som innehåller följande information:
a)En beskrivning av hur området förväntas bidra till de naturbevarandemål som satts upp av den behöriga natur- eller miljömyndigheten med hänsyn till den rättsliga och politiska bakgrunden på regional, nationell och internationell nivå och unionsnivå.
b)Förteckningen över arter, livsmiljöer och habitat som kommer att gynnas av bevarandeåtgärderna (avsedda livsmiljöer och arter).
c)Planens tidslängd och en tydlig beskrivning av bevarandemålen för varje avsedd livsmiljö och art och av de motsvarande bevarandeåtgärderna som behandlar identifierade påfrestningar och hot, däribland den förväntade tidsfristen för att uppnå bevarandemålen. I händelse av att tidsfristerna överskrider förvaltningsplanens tidslängd, definieras de förväntade framstegen (delmålen) med att uppnå målet.
d)En beskrivning av de hot och påfrestningar som kan förhindra att bevarandemål nås, inklusive förutsedda omvandlingar av livsmiljöer till följd av klimatförändringar.
e)Åtgärderna för att säkerställa att samtliga kriterier avseende att inte orsaka betydande skada är uppnådda.
f)Samhällsfrågor (däribland bevarande av landskapet, samråd med berörda parter i enlighet med villkoren i nationell lagstiftning).
g)I tillämpliga fall en beskrivning av förbättrade ekosystemtjänster, t.ex. koldioxidlagring, vattenrening, översvämningsskydd, förebyggande av erosion, pollinering, rekreationsmöjligheter och bredare socioekonomiska fördelar.
h)Ett övervakningsschema med specifika och relevanta indikatorer, där det går att mäta framstegen mot att uppnå bevarandemålen, och efter behov en identifiering av korrigerande åtgärder.
i)De personer och organisationer som är engagerade i förvaltningen eller återställandet av området, och i relevanta fall de nödvändiga samarbeten eller partnerskap som ska sättas in för att uppnå bevarandemålen.
j)De åtgärder som vidtagits för att säkerställa öppenhet kring bevarandemålen, bevarandeåtgärderna samt övervakningen och dess resultat.
k)Den finansiering som är nödvändig för att införa bevarandeåtgärderna, för att övervaka området och för revisionen.
3.2 När förvaltningsplanen eller det motsvarande instrumentet inte innehåller alla de delar som specificeras i punkt 3.1, tillhandahålls denna information av verksamhetsutövaren.
4. Revision
4.1 Den inledande beskrivningen av bevarandeområdet och den förvaltningsplan eller motsvarande instrument som specificeras i punkterna 2 och 3 verifieras av en oberoende tredjepartscertifierare när bevarandeverksamheten inleds.
4.2 När förvaltningsplanen eller det motsvarande instrumentet upphör, och som minst vart tionde år, verifieras hur väl de mål har uppnåtts som sattes vid förvaltningsplanens början, liksom respekten för kriterierna avseende att inte orsaka betydande skada.
Verifieringen innehåller en uppdaterad detaljerad beskrivning av det ekologiska tillståndet i området enligt vad som specificeras i punkt 2, en bedömning av bevarandeåtgärdernas ändamålsenlighet och av uppnåendet av bevarandemålen, en bedömning av en uppdaterad version av förvaltningsplanen eller det motsvarande instrumentet, samt rekommendationerna för nästa förvaltningsplan eller motsvarande instrument.
4.3 Verifieringen i enlighet med punkt 4.1 och 4.2 utförs av någon av följande:
a)Berörda nationella behöriga myndigheter.
b)En oberoende tredjepartscertifierare, på begäran av nationella myndigheter eller verksamhetsutövaren.
För att minska kostnaderna får revisioner genomföras tillsammans med eventuell skogscertifiering, markanvändningscertifiering, certifiering av biologisk mångfald, klimatcertifiering eller annan revision.
Den oberoende tredjepartscertifieraren får inte ha någon intressekonflikt med ägaren eller finansiären och får inte delta i utvecklingen eller driften av verksamheten.
Som resultat av verifieringen utfärdar certifieraren en revisionsrapport.
5. Garanti för permanens
5.1 I enlighet med nationell lagstiftning omfattas det område där verksamheten äger rum av en av följande åtgärder:
a)Området är klassificerat som ett skyddat område i enlighet med Internationella naturvårdsunionens system för kategorier av skyddade områden, som ett Natura 2000-område i enlighet med direktiv 92/43/EEG eller som en annan områdesbaserad bevarandeåtgärd (OECM, Other Effective area-based Conservation Measure), i nationell rätt eller enligt en internationell konvention som landet har undertecknat, och förvaltas ändamålsenligt för att förebygga försämring och möjliggöra återställande av arter och livsmiljöer eller habitat.
(a)Området är avsett att återställas eller bevaras i en lagstadgad plan för mark-, färskvatten- eller havsanvändning som godkänts av de behöriga myndigheterna.
(b)Området är föremål för ett offentligt eller privat avtal som kan säkerställa att bevarandemålen uppnås och upprätthålls.
5.2 Verksamhetsutövaren i det område där bevarandeverksamheten äger rum gör åtagandet att en ny förvaltningsplan eller motsvarande instrument i enlighet med bevarandemålen ska tas fram innan den föregående planen upphör.
6. Ytterligare minimikrav
6.1 Kompensationen för konsekvenserna av en annan ekonomisk verksamhet är utesluten från denna verksamhet. Endast nettovinster för biologisk mångfald från bevarande/återställande kan redovisas som ett betydande bidrag inom denna verksamhet.
6.2 Införandet av invasiva främmande arter förebyggs eller spridningen av dem hanteras i enlighet med förordning (EU) nr 1143/2014.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
Verksamheten medför inte förstöring av mark med stora kollager eller försämring av havsmiljö med stora kollager.
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
|
|
4. Omställning till en cirkulär ekonomi
|
Ej tillämpligt
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
Användningen av bekämpningsmedel minimeras och alternativa metoder eller tekniker, som kan innefatta icke-kemiska alternativ till bekämpningsmedel, främjas i enlighet med direktiv 2009/128/EG, med undantag för fall där användning av bekämpningsmedel behövs för att bekämpa utbrott av skadegörare och sjukdomar.
Verksamheten minimerar användningen av gödselmedel, inbegripet stallgödsel, för att säkerställa att den inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå områdets bevarande- och återställandemål och efterlever riktlinjerna för god jordbrukssed och de nitrathandlingsplaner i nitratkänsliga områden som upprättats i enlighet med rådets direktiv 91/676/EEG. Verksamheten är förenlig med förordning (EU) 2019/1009 eller nationella regler om gödningsmedel eller jordförbättringsmedel för jordbruksändamål.
Väl dokumenterade och kontrollerbara åtgärder vidtas för att undvika användning av aktiva ämnen som förtecknas i del A i bilaga I till förordning (EU) 2019/1021, Rotterdamkonventionen om förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel, Minamatakonventionen om kvicksilver och Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet samt aktiva ämnen som klassificeras i klass Ia (”extremt farlig”) eller Ib (”mycket farlig”) i WHO:s rekommenderade klassificering av bekämpningsmedel.
Förorening av vatten och mark förhindras och saneringsåtgärder vidtas när föroreningar inträffar.
Verksamheten är förenlig med relevant nationell lagstiftning om aktiva innehållsämnen.
|
2.Logiverksamheter
2.1Hotell, semesteranläggningar, campingplatser och liknande logi
Beskrivning av verksamheten
Tillhandahållande av kortvarigt logi för turism med eller utan tillhörande tjänster, däribland städnings-, livsmedels- och dryckestjänster, parkering, tvättjänster, simbassänger och träningslokaler, fritidsanläggningar samt konferens- och möteslokaler.
Dit räknas logi som tillhandahålls genom
a)hotell och motell av alla slag,
b)semesterbostäder,
c)gästbostäder, fritidshus och stugor,
d)vandrarhem med mera,
e)campingplatser och områden för husvagnar,
f)områden och anläggningar för fritidsfordon,
g)fritidsanläggningar och fiske- och jaktanläggningar,
h)vindskydd eller enkla anläggningar för att sätta upp tält eller rulla ut sovsäckar.
I denna kategori ingår inte
a)tillhandahållandet av hem eller möblerade eller omöblerade lägenheter eller lägenheter för mer permanent boende, vanligtvis per månad eller år,
b)kryssningsfartyg.
Bevarande eller återställande för att kompensera för konsekvenser som definieras vid turismverksamhetens formella godkännande anses inte utgöra något bidrag till bevarande- eller återställandeåtgärder.
De ekonomiska verksamheterna i denna kategori kan vara förknippade med flera Nace-koder, särskilt I55.10, I55.20 och I55.30, i enlighet med den statistiska näringsgrensindelning som fastställs i förordning (EG) nr 1893/2006.
Tekniska granskningskriterier
|
Väsentligt bidrag till skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
|
|
1. Bidrag till bevarande- eller återställandeverksamheter
1.1 Verksamheten bidrar till bevarande- eller återställandeåtgärder som överensstämmer med de tekniska granskningskriterierna för verksamheten ”Bevarande, däribland återställande, av livsmiljöer, ekosystem och arter” som fastställs i avsnitt 1.1 i denna bilaga, på tydligt identifierade områden, inom eller i närheten av samma turistmål som logiet. Området kan vara vilken typ av område som helst med stor betydelse för bevarandet av naturen och som omfattas av en förvaltningsplan eller ett motsvarande instrument såsom en återställandeplan (benämnt som ”bevarandeområde” nedan).
1.2 De verksamheter som bidrar till bevarande- eller återställningsåtgärder enligt vad som avses i punkt 1.1 definieras i ett särskilt avtal eller motsvarande instrument mellan verksamhetsutövaren och organisationen som ansvarar för områdets bevarande eller återställande. Avtalet omfattar minst fem år och ses över regelbundet, under alla omständigheter minst vart femte år. Där definieras tydliga tidsbundna mål för bidraget till bevarande- eller återställandeområdet. Bidraget till de bevarande- eller återställandeåtgärder som avses i punkt 1.1 kan vara finansiellt eller in natura och kan ta en av följande former:
a)Erbjudande eller anordnande av besök till ett bevarandeområde där det tillämpas inträdesavgift, avgift för tillstånd eller användaravgift.
b)Användning av koncessioner och leasing för tjänster som har direkt samband med ett bevarandeområde (utfärdas av den organisation som ansvarar för att förvalta området).
c)Drift av logianläggningar för turister inom ett bevarandeområde men inte underställt koncession (enligt överenskommelse med organisationen som ansvarar för förvaltningen av området).
d)Erbjudande av eller förvaltning av frivilligarbetare för verksamheter som har direkt samband med bevarandet (i enlighet med bevarandemålen för bevarandeområdet).
e)Erbjudande eller förvaltning av utbildningsmöjligheter direkt kopplade till bevarande och lämpligt beteende (i enlighet med bevarandemålen för bevarandeområdet).
f)Inköp av produkter av något slag, däribland livsmedel, drycker och hantverk, för vidareförsäljning eller för direkt användning, som härrör från hållbara metoder i ett bevarandeområde, enligt överenskommelse med den organisation som ansvarar för förvaltningen av området.
g)Inköp av varor från ett bevarandeområde för vidareförsäljning (eller andra kommersiella arrangemang som garanterar att intäkterna från varuförsäljningen tillkommer bevarandeområdet).
h)Betalning av upphovsrätter, däribland bilder eller namn, direkt till organisationen som ansvarar för förvaltningen av ett bevarandeområde.
i)Insamling av frivilligdonationer från turister att regelbundet överföra till en särskild fond eller ett konto som upprättats av organisationen som ansvarar för förvaltningen av ett bevarandeområde.
1.3 Den procentandel (%) i bidrag som definieras i avtalet motsvarar som minst
a)1 % av årsomsättningen för en enskild logianläggning för turister, när avtalet innefattar endast en anläggning,
b)0,7 % av årsomsättningen för en enskild logianläggning för turister, när avtalet eller motsvarande är kollektivt och innefattar en grupp på två till tio anläggningar,
c)0,5 % av årsomsättningen för en enskild logianläggning för turister, när avtalet eller motsvarande är kollektivt och innefattar en grupp på över tio anläggningar.
Obligatoriska finansiella bidrag som påförs verksamheten i samband med det nationella eller lokala regelverket, däribland miljöskatter eller taxor, anses inte som ett bidrag till bevarande- eller återställandeverksamheten.
2. Handlingsplan för bidrag till naturbevarande
2.1 Verksamheten har utvecklat och genomfört en handlingsplan, specifik för den turismtjänst eller det erbjudande som ges, där det definieras hur verksamheten kan utföras på ett sätt som är förenligt med och bidrar till att genomföra förvaltningsplanen eller motsvarande instrument för det bevarandeområde som verksamheten är avsedd att bidra till. Planen innefattar samtliga följande åtgärder som är relevanta för områdets bevarande- eller återställandemål:
a)En tydlig uppsättning mål och verksamheter som syftar till att undvika eller minimera direkt negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden, inbegripet en analys av turismintensiteten eller gränsen för godtagbar förändring av området, som utvecklats av den organisation som ansvarar för bevarandet eller återställandet av området eller av verksamhetsutövaren i samarbete med den organisationen, inklusive följande delar:
i)För besök i naturområden: att det undviks direkt skada på ekosystem eller livsmiljöer genom hantering av turistflödena och turisternas rörelser.
ii)För samverkan med djurlivet:
–att det undviks direkt skada och störningar genom skadliga handlingar, t.ex. genom att mata djuren, förstöra eller skada ägg och bon eller förstöra eller ta bort växter eller koraller,
–att det undviks indirekt skada och störningar av arter genom turisternas rörelser runtom i området, t.ex. genom nedskräpning, buller eller plast, kemikalie- eller ljusföroreningar,
–att införande av invasiva främmande arter förebyggs och undviks.
iii)För fångst av och handel med djurliv: att skyddade djurarter inte fångas, konsumeras och säljs.
b)I tillämpliga fall en beskrivning av partnerskapsavtal med förvaltningsenheter för bevarande, lokala icke-statliga organisationer eller lokala samhällsgrupper om att bidra till bevarande eller återställande av det område som verksamheten är avsedd att bidra till.
c)En informations- och medvetenhetsplan för biologisk mångfald kopplad till de särskilda konsekvenser som uppkommer genom turistverksamheterna.
d)En tydlig ram för kontinuerlig övervakning och mätning av hur ändamålsenligt bidraget är, inklusive en anpassningsbar strategi som gör det möjligt att vid behov identifiera korrigerande åtgärder.
3. Hållbar leveranskedja och miljöledningssystem
3.1 Anläggningen har en skälig andel produkter som är i enlighet med bästa marknadspraxis (t.ex. livsmedel och drycker, trä, inklusive möbler, papper, kartong och plastprodukter) som certifierats i enlighet med miljöstandarder. Anläggningen åtar sig att kontinuerligt förbättra andelen produkter som certifierats av en oberoende tredje part.
3.2 För logianläggningar med över 50 anställda följer verksamheten ett av följande kriterier:
a)Anläggningen har ett miljöledningssystem som kräver tredjepartscertifiering enligt t.ex. EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas), ISO 14001:2015 eller motsvarande och som är anpassat efter bästa miljöledningspraxis och riktmärken för resultat såsom Emas referensdokument för turismsektorn eller motsvarande nationell eller internationell standard.
b)Anläggningen har tilldelats ett EU-miljömärke för turistlogi eller motsvarande miljömärke EN ISO 14024:2018 typ I eller motsvarande frivillig märkning där motsvarande krav är uppfyllda.
4. Minimikrav
4.1 En miljökonsekvensbedömning eller en prövning av behovet av bedömning har utförts i enlighet med direktiv 2011/92/EU. Om en miljökonsekvensbedömning har utförts innebär detta att de erfordrade riskbegränsnings- och kompensationsåtgärderna för att skydda miljön genomförs.
Verksamheten har inga betydande negativa effekter på skyddade områden (Unescos världsarv, viktiga områden för biologisk mångfald samt andra skyddade områden än Natura 2000-områden) och skyddade arter, utifrån en bedömning av dess konsekvenser där det tas hänsyn till bästa tillgängliga kunskap. Verksamheten gör det inte svårare att återställa eller bibehålla en gynnsam bevarandestatus hos populationerna av de arter som är skyddade enligt nationell lagstiftning.
Verksamheten har i unionen, när det gäller Natura 2000-områden, inga betydande effekter på Natura 2000-områden med avseende på deras bevarandemål utifrån en lämplig bedömning utförd i enlighet med artikel 6.3 i direktiv 92/43/EEG.
Verksamheten gör i unionen, i vilket område som helst, det inte svårare att återställa eller bibehålla en gynnsam bevarandestatus hos populationerna av de arter som är skyddade enligt direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG Verksamheten gör det inte heller svårare att återställa eller bibehålla en gynnsam bevarandestatus hos de livsmiljötyper som är skyddade enligt direktiv 92/43/EEG.
4.2 Införandet av invasiva främmande arter förebyggs eller spridningen av dem hanteras i enlighet med förordning (EU) nr 1143/2014.
4.3 Jakt- och fiskeverksamhet i rekreationssyfte är endast tillåtet när den uttryckligen ingår som en del i bevarande- eller förvaltningsplanen för bevarandeområdet, så som den upprättats av förvaltningsenheten och genomförs i enlighet med tillämplig unionsrätt och nationell rätt.
5. Revision
I början av verksamheten och minst vart femte år därefter kontrollerar de relevanta nationella behöriga myndigheterna eller en oberoende tredjepartscertifierare, t.ex. ett särskilt certifierings- eller ackrediteringssystem, att verksamheten överensstämmer med de tekniska granskningskriterierna, på begäran av nationella myndigheter eller verksamhetsutövaren.
Den oberoende tredjepartscertifieraren får inte ha någon intressekonflikt, särskilt inte med ägaren eller finansiären, och får inte delta i utvecklingen eller driften av verksamheten.
För att minska kostnaderna får revisioner genomföras tillsammans med valfri annan revision.
|
|
Orsakar inte betydande skada
|
|
1. Begränsning av klimatförändringar
|
För byggnader som byggts före den 31 december 2020 har byggnaden åtminstone en energideklaration i klass C. Alternativt är byggnaden bland de 30 % bästa i det nationella eller regionala byggnadsbeståndet uttryckt i behov av primärenergi vid drift, vilket styrks genom lämpliga uppgifter som åtminstone jämför den berörda tillgångens prestanda med prestandan hos det nationella eller regionala byggnadsbestånd som byggts före den 31 december 2020 och åtminstone skiljer mellan bostadshus och byggnader som inte är bostäder.
För byggnader som har uppförts efter den 31 december 2020 överskrider behovet av primärenergi, som definierar energiprestandan hos den byggnad som uppförts, inte det tröskelvärde som angetts i kraven på nära nollenergi-byggnader i den nationella lagstiftning som genomför direktiv 2010/31/EU. Energiprestandan certifieras genom en energideklaration.
Verksamheten medför inte förstöring av mark med stora kollager eller försämring av havsmiljö med stora kollager.
|
|
2. Anpassning till klimatförändringar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg A till denna bilaga.
|
|
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg B till denna bilaga.
|
|
4. Omställning till en cirkulär ekonomi
|
Logianläggningen
a)använder sig inte på något sätt av eller erbjuder sina gäster någon av de artiklar som förtecknas i del B i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/904,
b)källsorterar papper, metall, plast, glas och biologiskt avfall när källsortering av dessa material finns tillgängligt i området,
c)har en plan för förebyggande av livsmedelsavfall (matsvinn) med ett särskilt tidsbundet kvantitativt mål för att minska livsmedelsavfallet.
|
|
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
|
Verksamheten uppfyller de kriterier som anges i tillägg C till denna bilaga.
Verksamheten är i linje med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2193.
Buller-, plast-, ljus- och kemikalieföroreningar minimeras.
|
Tillägg A: Allmänna kriterier för tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada på klimatanpassningsåtgärder
I. Kriterier
De fysiska klimatrisker som är väsentliga för verksamheten har identifierats bland dem som förtecknas i tabellen i avsnitt II i detta tillägg genom en robust klimatrisk- och sårbarhetsanalys med följande steg:
a)
Prövning av behovet av analys av verksamheten för att identifiera vilka fysiska klimatrisker från förteckningen i avsnitt II i detta tillägg som kan påverka den ekonomiska verksamhetens resultat under dess förväntade livslängd.
b)
Om det bedöms att verksamheten berörs av en eller flera av de fysiska klimatrisker som förtecknas i avsnitt II i detta tillägg, en klimatrisk- och sårbarhetsanalys för att avgöra hur betydande de fysiska klimatriskerna är för den ekonomiska verksamheten.
c)
En bedömning av anpassningslösningar som kan minska den identifierade fysiska klimatrisken.
Klimatrisk- och sårbarhetsanalysen står i proportion till verksamhetens omfattning och förväntade livslängd, på så sätt att
a)
analysen av verksamheter med en förväntad livslängd på mindre än tio år åtminstone görs med hjälp av klimatprojektioner i minsta lämpliga skala,
b)
analysen av all annan verksamhet görs med hjälp av avancerade klimatprojektioner med högsta tillgängliga upplösning för en rad befintliga framtidsscenarier som stämmer överens med verksamhetens förväntade livslängd, inbegripet klimatprojektionsscenarier på minst 10–30 år för större investeringar.
Klimatprojektionerna och konsekvensbedömningen bygger på bästa praxis och tillgängliga riktlinjer och tar hänsyn till senaste vetenskapliga rön för sårbarhets- och riskanalys och relaterade metoder i enlighet med de senaste rapporterna från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar, expertgranskade vetenskapliga publikationer och modeller med öppen källkod eller betalmodeller.
Vid befintliga verksamheter och nya verksamheter som använder befintliga fysiska tillgångar tillämpar verksamhetsutövaren fysiska och icke-fysiska lösningar (anpassningslösningar) under en period av upp till fem år, som minskar de viktigaste identifierade fysiska klimatrisker som är väsentliga för den verksamheten. En anpassningsplan för genomförandet av dessa lösningar utarbetas i enlighet därmed.
För nya verksamheter och befintliga verksamheter som använder nybyggda fysiska tillgångar integrerar verksamhetsutövaren de anpassningslösningar som minskar de viktigaste identifierade fysiska klimatrisker som är väsentliga för verksamheten vid utformningen och konstruktionen och har genomfört dem innan driften inleds.
De genomförda anpassningslösningarna påverkar inte negativt anpassningsåtgärderna eller motståndskraften mot fysiska klimatrisker hos andra människor, naturen, kulturarv, tillgångar eller annan ekonomisk verksamhet. De är förenliga med lokala, sektoriella, regionala eller nationella anpassningsstrategier och anpassningsplaner. De beaktar användningen av naturbaserade lösningar eller förlitar sig i möjligaste mån på blå eller grön infrastruktur.
II. Klassificering av klimatrelaterade risker
|
|
Temperaturrelaterade
|
Vindrelaterade
|
Vattenrelaterade
|
Relaterade till fast massa
|
|
Kroniska
|
Temperaturförändringar (luft, sötvatten, havsvatten)
|
Förändringar i vindmönster
|
Förändringar i nederbördsmönster och nederbördstyper (regn, hagel, snö/is)
|
Kusterosion
|
|
|
Värmestress
|
|
Variationer i nederbörd och/eller hydrologi
|
Markförstöring
|
|
|
Temperaturvariationer
|
|
Försurning av hav
|
Markerosion
|
|
|
Tinande permafrost
|
|
Inträngning av saltvatten
|
Jordflytning
|
|
|
|
|
Stigande havsnivåer
|
|
|
|
|
|
Vattenstress
|
|
|
Akuta
|
Värmebölja
|
Cyklon, orkan, tyfon
|
Torka
|
Lavin
|
|
|
Köldvåg/frost
|
Storm (inklusive snö-, damm- och sandstormar)
|
Kraftig nederbörd (regn, hagel, snö/is)
|
Jordskred
|
|
|
Okontrollerad yttäckande brand
|
Tromb
|
Översvämning (kustvatten, fluvial, pluvial, grundvatten)
|
Marksjunkning
|
|
|
|
|
Översvämning av glaciärsjö
|
|
Tillägg B: Allmänna kriterier för tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada på hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
Risker för miljöförstöring i samband med bevarande av vattenkvaliteten och undvikande av vattenstress identifieras och hanteras i syfte att uppnå god vattenstatus och god ekologisk potential enligt definitionen i artikel 2.22 och 2.23 i förordning (EU) 2020/852, i enlighet med direktiv 2000/60/EG och en förvaltningsplan för användning och skydd av vatten, som utarbetas för de potentiellt påverkade vattenförekomsterna i samråd med berörda intressenter.
Om en miljökonsekvensbedömning utförs i enlighet med direktiv 2011/92/EU och omfattar en bedömning av påverkan på vattnet i enlighet med direktiv 2000/60/EG krävs ingen ytterligare bedömning av påverkan på vattnet, förutsatt att de identifierade riskerna har åtgärdats.
Verksamheten hindrar inte uppnåendet av god miljöstatus i marina vatten eller försämrar inte marina vatten som redan har god miljöstatus enligt definitionen i artikel 3.5 i direktiv 2008/56/EG, med beaktande av kommissionens beslut (EU) 2017/848 när det gäller relevanta kriterier och metodstandarder för dessa deskriptorer.
Tillägg C: Allmänna kriterier för tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada på förebyggande och begränsning av föroreningar avseende användning och förekomst av kemikalier
Verksamheten leder inte till tillverkning, utsläppande på marknaden eller användning av
a) ämnen, varken för sig, i blandningar eller som beståndsdelar i varor, som förtecknas i bilagorna I eller II till förordning (EU) 2019/1021, med undantag för ämnen som förekommer som oavsiktliga spårföroreningar,
b) kvicksilver och kvicksilverföreningar, blandningar av dem och produkter med kvicksilver tillsatt enligt definitionen i artikel 2 i förordning (EU) 2017/852,
c) ämnen, varken för sig, i blandningar eller som beståndsdelar i varor, som förtecknas i bilagorna I eller II till förordning (EG) nr 1005/2009,
d) ämnen, varken för sig, i blandningar eller som beståndsdelar i varor, som förtecknas i bilaga II till direktiv 2011/65/EU, utom om artikel 4.1 i det direktivet följs till fullo,
e) ämnen, varken för sig, i blandningar eller som beståndsdelar i varor, som förtecknas i bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006, utom om villkoren i den bilagan är uppfyllda till fullo,
f) ämnen antingen som sådana, eller i blandningar eller i en vara, i en koncentration över 0,1 viktprocent, och som uppfyller kriterierna i artikel 57 i förordning (EG) nr 1907/2006 och som har identifierats i enlighet med artikel 59.1 i den förordningen under en period på minst 18 månader, utom om det bedöms och dokumenteras av aktörerna att inga andra lämpliga alternativa ämnen eller tekniker finns tillgängliga på marknaden och att de används under kontrollerade förhållanden,
Verksamheten leder inte heller till tillverkning, förekomst i slutprodukten eller slutresultatet eller till utsläppande på marknaden av andra ämnen, varken för sig eller i blandningar eller som beståndsdelar i varor, i en koncentration över 0,1 viktprocent, som uppfyller kriterierna i förordning (EG) nr 1272/2008 för någon av de faroklasser eller farokategorier som anges i artikel 57 i förordning (EG) nr 1907/2006, utom om det bedöms och dokumenteras av aktörerna att inga andra lämpliga alternativa ämnen eller tekniker finns tillgängliga på marknaden och att de används under kontrollerade förhållanden.
BILAGA V
Ändringar av bilagorna I, II, III, IV, V, VII, IX och X till delegerad förordning (EU) 2021/2178
(1)Bilaga I ska ändras på följande sätt:
a)I avsnitt 1.1.2.2 ska femte stycket ersättas med följande:
”Täljaren ska innehålla den del av kapitalutgifterna som avses i första stycket i denna punkt och som väsentligt bidrar till något av miljömålen. Det ska göras en uppdelning av täljaren med avseende på den del av kapitalutgifterna som avsatts för ett väsentligt bidrag till varje miljömål.”
b)I avsnitt 1.1.3.2 ska fjärde stycket ersättas med följande:
”Täljaren ska omfatta den del av driftsutgifterna som avses i första stycket i denna punkt och som väsentligt bidrar till något av miljömålen. Det ska göras en uppdelning av täljaren med avseende på den del av driftsutgifterna som avsatts för ett väsentligt bidrag till varje miljömål.”
c)I avsnitt 1.2.1 ska andra stycket ersättas med följande:
”För omsättning och kapitalutgifter ska icke-finansiella företag inkludera hänvisningar till relaterade poster i de finansiella rapporterna.”
d)I avsnitt 2 ska led e ersättas med följande:
”e) Icke-finansiella företag ska ange vilka ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin och i omsättningsindikatorns nämnare redovisa dessa ekonomiska verksamheters kapital- och driftsutgiftsindikatorer, på företags- eller gruppnivå.”
(2)Bilaga II ska ersättas med följande bilaga:
”BILAGA II
MALLAR FÖR ICKE-FINANSIELLA FÖRETAGS CENTRALA RESULTATINDIKATORER
Mall: Andel av omsättningen från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år N
|
Budgetår n
|
År
|
Kriterier för väsentligt bidrag
|
Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (h)
|
|
|
|
|
|
Ekonomiska verksamheter (1)
|
Kod (a) (2)
|
Omsättning [3]
|
Andel av omsättningen, år n (4)
|
Begränsning av klimatförändringar (5)
|
Anpassning till klimatförändringar (6)
|
Vatten [7]
|
Föroreningar (8)
|
Cirkulär ekonomi (9)
|
Biologisk mångfald (10)
|
Begränsning av klimatförändringar (11)
|
Anpassning till klimatförändringar (12)
|
Vatten [13]
|
Föroreningar (14)
|
Cirkulär ekonomi (15)
|
Biologisk mångfald (16)
|
Minimiskyddsåtgärder (17)
|
Andel
förenliga med taxonomikraven (A.1.) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2.)
omsättning,
år n-1 (18)
|
Kategori
möjliggörande
verksamhet (19)
|
Kategori
omställnings-
verksamhet (20)
|
|
Text
|
|
Valuta
|
%
|
J; N; N/EL (b) (c)
|
J; N; N/EL (b) (c)
|
J; N; N/EL (b) (c)
|
J; N; N/EL (b) (c)
|
J; N; N/EL (b) (c)
|
J; N; N/EL (b) (c)
|
J/N
|
J/N
|
J/N
|
J/N
|
J/N
|
J/N
|
J/N
|
%
|
E
|
T
|
|
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
|
|
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
|
|
Verksamhet 1
|
|
|
%
|
|
|
|
|
|
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
%
|
|
|
|
Verksamhet 1 (d)
|
|
|
%
|
|
|
|
|
|
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
%
|
E
|
|
|
Verksamhet 2
|
|
|
%
|
|
|
|
|
|
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
%
|
|
T
|
|
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1)
|
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
%
|
|
|
|
Varav möjliggörande verksamheter
|
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
%
|
E
|
|
|
Varav omställningsverksamheter
|
|
%
|
%
|
|
|
|
|
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
%
|
|
T
|
|
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (g)
|
|
|
EL; N/EL (f)
|
EL; N/EL (f)
|
EL; N/EL (f)
|
EL; N/EL (f)
|
EL; N/EL (f)
|
EL; N/EL (f)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhet 1 (e)
|
|
|
%
|
EL
|
EL
|
|
|
EL
|
|
|
|
|
|
|
|
|
%
|
|
|
|
Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)
|
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
|
|
|
|
|
|
|
%
|
|
|
A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2)
|
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin
|
|
%
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TOTALT
|
|
100 %
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) Koden är en förkortning av det relevanta mål till vilket den ekonomiska verksamheten kan ge ett väsentligt bidrag, liksom verksamhetens avsnittsnummer i den relevanta bilagan som omfattar målet, dvs.
- Begränsning av klimatförändringar: CCM
- Anpassning till klimatförändringar: CCA
- Vattenresurser och marina resurser: WTR
- Den cirkulära ekonomin: CE
- Förebyggande och begränsning av föroreningar: PPC
- Biologisk mångfald och ekosystem: BIO
T.ex. skulle verksamheten ”Beskogning” få koden CCM 1.1.
Om verksamheten kan ge ett väsentligt bidrag till mer än ett mål bör koderna för alla mål anges.
Om verksamhetsutövaren till exempel rapporterar att verksamheten ”Uppförande av nya byggnader” ger ett väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar och till den cirkulära ekonomin skulle koden vara CCM 7.1 /CE 3.1.
Samma koder ska användas i avsnitten A.1 och A.2 i denna mall.
|
|
b) J – Ja, verksamheten omfattas av och är förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet
N – Nej, verksamheten omfattas av men är inte förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet
N/EL – Omfattas ej, verksamheten omfattas inte taxonomin för det relevanta miljmålet
|
|
|
c) Om en ekonomisk verksamhet väsentligt bidrar till flera miljömål ska icke-finansiella företag i fetstil ange det mest relevanta miljömålet för beräkningen av centrala resultatindikatorer för finansiella företag samtidigt som dubbelräkning undviks. Finansiella företag ska i sina respektive centrala resultatindikatorer, när användningen av intäkter från finansiering inte är känd, beräkna finansiering av ekonomiska verksamheter som bidrar till flera miljömål enligt det mest relevanta miljömål som icke-finansiella företag rapporterar i fetstil i denna mall. Ett miljömål får endast rapporteras i fetstil en gång i en rad för att undvika dubbelräkning av ekonomisk verksamhet i finansiella företags centrala resultatindikatorer. Detta ska inte tillämpas vid beräkningen av ekonomiska verksamheters taxonomiförenlighet vad avser finansiella produkter som definieras i artikel 2.12 i förordning (EU) 2019/2088. Icke-finansiella företag ska också rapportera i vilken omfattning varje miljömål är förenligt, som inkluderar förenlighet med varje miljömål för verksamheter som väsentligt bidrar till flera mål genom att använda mallen nedan:
|
|
Andel av omsättningen/total omsättning
|
|
|
Taxonomiförenlighet per mål
|
Mål som omfattas av taxonomin
|
|
CCM
|
%
|
%
|
|
Central behörig myndighet
|
%
|
%
|
|
WTR
|
%
|
%
|
|
CE
|
%
|
%
|
|
PPC
|
%
|
%
|
|
BIO
|
%
|
%
|
|
|
d) Samma verksamhet kan bara vara förenlig med ett eller flera miljömål som den omfattas av.
|
|
|
e) Samma verksamhet kan omfattas av och inte vara förenlig med de relevanta miljömålen.
|
|
|
f) EL – Verksamhet som omfattas av taxonomin för det relevanta målet.
N/EL – Verksamhet som inte omfattas av taxonomin för det relevanta målet.
g) Verksamheter ska rapporteras i avsnitt A.2 i denna mall endast om de inte är förenliga med något av de miljömål som de omfattas av. Verksamheter som är förenliga med minst ett miljömål ska rapporteras i avsnitt A.1 i denna mall.
h) För att en verksamhet ska rapporteras i avsnitt A.1 ska alla kriterier för att inte orsaka betydande skada och minimiskyddsåtgärder vara uppfyllda. För verksamheter som förtecknas i A2 kan icke-finansiella företag på frivillig basis ifylla kolumnerna 5–17. Icke-finansiella företag får ange de kriterier för väsentliga bidrag och för att inte orsaka betydande skada som de uppfyller eller inte uppfyller i avsnitt A.2 genom att använda a) för väsentligt bidrag – J/N och N/EL-koder i stället för EL och N/EL och b) för koder för att inte orsaka betydande skada – J/N-koder.
|
Mall: Andel av kapitalutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år n
|
Budgetår n
|
År
|
Kriterier för väsentligt bidrag
|
Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (h)
|
|
|
|
|
|
Ekonomiska verksamheter (1)
|
Kod (a) (2)
|
Kapitalutgifter (3)
|
Andel av kapitalutgifterna, år n (4)
|
Begränsning av klimatförändringar (5)
|
Anpassning till klimatförändringar (6)
|
Vatten [7]
|
Föroreningar (8)
|
Cirkulär ekonomi (9)
|
Biologisk mångfald (10)
|
Begränsning av klimatförändringar (11)
|
Anpassning till klimatförändringar (12)
|
Vatten [13]
|
Föroreningar (14)
|
Cirkulär ekonomi (15)
|
Biologisk mångfald (16)
|
Minimiskyddsåtgärder (17)
|
Andel
förenliga med taxonomikraven (A.1.) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2.)
omsättning,
år n-1 (18)
|
Kategori
möjliggörande
verksamhet (19)
|
Kategori
omställnings-
verksamhet (20)
|
|
Text
|
|
Valuta
|
%
|
J; N; N/EL (b) (c)
|
J; N; N/EL (b) (c)
|
J; N; N/EL (b) (c)
|
J; N; N/EL (b) (c)
|
J; N; N/EL (b) (c)
|
J; N; N/EL (b) (c)
|
J/N
|
J/N
|
J/N
|
J/N
|
J/N
|
J/N
|
J/N
|
%
|
E
|
T
|
|
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
|
|
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
|
|
Verksamhet 1
|
|
|
%
|
|
|
|
|
|
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
%
|
|
|
|
Verksamhet 1 (d)
|
|
|
%
|
|
|
|
|
|
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
%
|
E
|
|
|
Verksamhet 2
|
|
|
%
|
|
|
|
|
|
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
%
|
|
T
|
|
Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)
|
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
%
|
|
|
|
Varav möjliggörande verksamheter
|
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
%
|
E
|
|
|
Varav omställningsverksamheter
|
|
%
|
%
|
|
|
|
|
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
%
|
|
T
|
|
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (g)
|
|
|
EL; N/EL (f)
|
EL; N/EL (f)
|
EL; N/EL (f)
|
EL; N/EL (f)
|
EL; N/EL (f)
|
EL; N/EL (f)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhet 1 (e)
|
|
|
%
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
%
|
|
|
|
Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)
|
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
|
|
|
|
|
|
|
%
|
|
|
A. Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2)
|
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kapitalutgifterna hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin
|
|
%
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TOTALT
|
|
100 %
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) Koden är en förkortning av det relevanta mål till vilket den ekonomiska verksamheten kan ge ett väsentligt bidrag, liksom verksamhetens avsnittsnummer i den relevanta bilagan som omfattar målet, dvs.
- Begränsning av klimatförändringar: CCM
- Anpassning till klimatförändringar: CCA
- Vattenresurser och marina resurser: WTR
- Den cirkulära ekonomin: CE
- Förebyggande och begränsning av föroreningar: PPC
- Biologisk mångfald och ekosystem: BIO
T.ex. skulle verksamheten ”Beskogning” få koden CCM 1.1.
Om verksamheten kan ge ett väsentligt bidrag till mer än ett mål bör koderna för alla mål anges.
Om verksamhetsutövaren till exempel rapporterar att verksamheten ”Uppförande av nya byggnader” ger ett väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar och till den cirkulära ekonomin skulle koden vara CCM 7.1 /CE 3.1.
Samma koder ska användas i avsnitten A.1 och A.2 i denna mall.
|
|
b) J – Ja, verksamheten omfattas av och är förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet
N – Nej, verksamheten omfattas av men är inte förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet
N/EL – Omfattas ej, verksamheten omfattas inte av taxonomin för det relevanta miljömålet
|
|
|
c) Om en ekonomisk verksamhet väsentligt bidrar till flera miljömål ska icke-finansiella företag, i fetstil, ange det mest relevanta miljömålet för att beräkna de centrala resultatindikatorerna för finansiella företag samtidigt som dubbelräkning undviks. Finansiella företag ska i sina respektive centrala resultatindikatorer, när användningen av intäkter från finansiering inte är känd, beräkna finansiering av ekonomiska verksamheter som bidrar till flera miljömål enligt det mest relevanta miljömål som icke-finansiella företag rapporterar i fetstil i denna mall. Ett miljömål får endast rapporteras i fetstil en gång i en rad för att undvika dubbelräkning av ekonomisk verksamhet i finansiella företags centrala resultatindikatorer. Detta ska inte tillämpas vid beräkningen av ekonomiska verksamheters taxonomiförenlighet vad avser finansiella produkter som definieras i artikel 2.12 i förordning (EU) 2019/2088. Icke-finansiella företag ska också rapportera i vilken omfattning varje miljömål är förenligt, som inkluderar förenlighet med varje miljömål för verksamheter som väsentligt bidrar till flera mål genom att använda mallen nedan:
|
|
Andel av kapitalutgifter/totala kapitalutgifter
|
|
|
Taxonomiförenlighet per mål
|
Mål som omfattas av taxonomin
|
|
CCM
|
%
|
%
|
|
Central behörig myndighet
|
%
|
%
|
|
WTR
|
%
|
%
|
|
CE
|
%
|
%
|
|
PPC
|
%
|
%
|
|
BIO
|
%
|
%
|
|
|
d) Samma verksamhet kan bara vara förenlig med ett eller flera miljömål som den omfattas av.
|
|
|
e) Samma verksamhet kan omfattas av och inte vara förenlig med de relevanta miljömålen.
|
|
|
f) EL – Verksamhet som omfattas av taxonomin för det relevanta målet.
N/EL – Verksamhet som inte omfattas av taxonomin för det relevanta målet.
g) Verksamheter ska rapporteras i avsnitt A.2 i denna mall endast om de inte är förenliga med något av de miljömål som de omfattas av. Verksamheter som är förenliga med minst ett miljömål ska rapporteras i avsnitt A.1 i denna mall.
h) För att en verksamhet ska rapporteras i avsnitt A.1 ska alla kriterier för att inte orsaka betydande skada och minimiskyddsåtgärder vara uppfyllda. För verksamheter som förtecknas i A2 kan icke-finansiella företag på frivillig basis ifylla kolumnerna 5–17. Icke-finansiella företag får ange de kriterier för väsentliga bidrag och för att inte orsaka betydande skada som de uppfyller eller inte uppfyller i avsnitt A.2 genom att använda a) för väsentligt bidrag – J/N och N/EL-koder i stället för EL och N/EL och b) för koder för att inte orsaka betydande skada – J/N-koder.
|
Mall: Andel av driftsutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år N
|
Budgetår n
|
År
|
Kriterier för väsentligt bidrag
|
Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (h)
|
|
|
|
|
|
Ekonomiska verksamheter (1)
|
Kod (a) (2)
|
Driftsutgifter (3)
|
Andel av driftsutgifterna, år n (4)
|
Begränsning av klimatförändringar (5)
|
Anpassning till klimatförändringar (6)
|
Vatten [7]
|
Föroreningar (8)
|
Cirkulär ekonomi (9)
|
Biologisk mångfald (10)
|
Begränsning av klimatförändringar (11)
|
Anpassning till klimatförändringar (12)
|
Vatten [13]
|
Föroreningar (14)
|
Cirkulär ekonomi (15)
|
Biologisk mångfald (16)
|
Minimiskyddsåtgärder (17)
|
Andel
förenliga med taxonomikraven (A.1.) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2.)
driftsutgifter,
år n-1 (18)
|
Kategori
möjliggörande
verksamhet (19)
|
Kategori
omställnings-
verksamhet (20)
|
|
Text
|
|
Valuta
|
%
|
J; N; N/EL (b) (c)
|
J; N; N/EL (b) (c)
|
J; N; N/EL (b) (c)
|
J; N; N/EL (b) (c)
|
J; N; N/EL (b) (c)
|
J; N; N/EL (b) (c)
|
J/N
|
J/N
|
J/N
|
J/N
|
J/N
|
J/N
|
J/N
|
%
|
E
|
T
|
|
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
|
|
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
|
|
Verksamhet 1
|
|
|
%
|
|
|
|
|
|
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
%
|
|
|
|
Verksamhet 1 (d)
|
|
|
%
|
|
|
|
|
|
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
%
|
E
|
|
|
Verksamhet 2
|
|
|
%
|
|
|
|
|
|
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
%
|
|
T
|
|
Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)
|
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
%
|
|
|
|
Varav möjliggörande verksamheter
|
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
%
|
E
|
|
|
Varav omställningsverksamheter
|
|
%
|
%
|
|
|
|
|
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
J
|
%
|
|
T
|
|
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (g)
|
|
|
EL; N/EL (f)
|
EL; N/EL (f)
|
EL; N/EL (f)
|
EL; N/EL (f)
|
EL; N/EL (f)
|
EL; N/EL (f)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhet 1 (e)
|
|
|
%
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
%
|
|
|
|
Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)
|
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
|
|
|
|
|
|
|
%
|
|
|
A. Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2)
|
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
%
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin
|
|
%
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TOTALT
|
|
100 %
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) Koden är en förkortning av det relevanta mål till vilket den ekonomiska verksamheten kan ge ett väsentligt bidrag, liksom verksamhetens avsnittsnummer i den relevanta bilagan som omfattar målet, dvs.
- Begränsning av klimatförändringar: CCM
- Anpassning till klimatförändringar: CCA
- Vattenresurser och marina resurser: WTR
- Den cirkulära ekonomin: CE
- Förebyggande och begränsning av föroreningar: PPC
- Biologisk mångfald och ekosystem: BIO
T.ex. skulle verksamheten ”Beskogning” få koden CCM 1.1.
Om verksamheten kan ge ett väsentligt bidrag till mer än ett mål bör koderna för alla mål anges.
Om verksamhetsutövaren till exempel rapporterar att verksamheten ”Uppförande av nya byggnader” ger ett väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar och till den cirkulära ekonomin skulle koden vara CCM 7.1 /CE 3.1.
Samma koder ska användas i avsnitten A.1 och A2 i denna mall.
|
|
b) J – Ja, verksamheten omfattas av och är förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet
N – Nej, verksamheten omfattas av men är inte förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet
N/EL – Omfattas ej, verksamheten omfattas inte av taxonomin och är inte förenlig med det relevanta målet
|
|
|
c) Om en ekonomisk verksamhet väsentligt bidrar till flera miljömål ska icke-finansiella företag, i fetstil, ange det mest relevanta miljömålet för att beräkna de centrala resultatindikatorerna för finansiella företag samtidigt som dubbelräkning undviks. Finansiella företag ska i sina respektive centrala resultatindikatorer, när användningen av intäkter från finansiering inte är känd, beräkna finansiering av ekonomiska verksamheter som bidrar till flera miljömål enligt det mest relevanta miljömål som icke-finansiella företag rapporterar i fetstil i denna mall. Ett miljömål får endast rapporteras i fetstil en gång i en rad för att undvika dubbelräkning av ekonomisk verksamhet i finansiella företags centrala resultatindikatorer. Detta ska inte tillämpas vid beräkningen av ekonomiska verksamheters taxonomiförenlighet vad avser finansiella produkter som definieras i artikel 2.12 i förordning (EU) 2019/2088. Icke-finansiella företag ska också rapportera i vilken omfattning varje miljömål är förenligt, som inkluderar förenlighet med varje miljömål för verksamheter som väsentligt bidrar till flera mål genom att använda mallen nedan:
|
|
Andel driftsutgifter/totala driftsutgifter
|
|
|
Taxonomiförenlighet per mål
|
Mål som omfattas av taxonomin
|
|
CCM
|
%
|
%
|
|
Central behörig myndighet
|
%
|
%
|
|
WTR
|
%
|
%
|
|
CE
|
%
|
%
|
|
PPC
|
%
|
%
|
|
BIO
|
%
|
%
|
|
|
d) Samma verksamhet kan bara vara förenlig med ett eller flera miljömål som den omfattas av.
|
|
|
e) Samma verksamhet kan omfattas av och inte vara förenlig med de relevanta miljömålen.
f) EL – Verksamhet som omfattas av taxonomin för det relevanta målet.
N/EL – Verksamhet som inte omfattas av taxonomin för det relevanta målet.
g) Verksamheter ska rapporteras i avsnitt A.2 i denna mall endast om de inte är förenliga med något av de miljömål som de omfattas av. Verksamheter som är förenliga med minst ett miljömål ska rapporteras i avsnitt A.1 i denna mall.
h) För att en verksamhet ska rapporteras i avsnitt A.1 ska alla kriterier för att inte orsaka betydande skada och minimiskyddsåtgärder vara uppfyllda. För verksamheter som förtecknas i A2 kan icke-finansiella företag på frivillig basis ifylla kolumnerna 5–17. Icke-finansiella företag får ange de kriterier för väsentliga bidrag och för att inte orsaka betydande skada som de uppfyller eller inte uppfyller i avsnitt A.2 genom att använda a) för väsentligt bidrag – J/N och N/EL-koder i stället för EL och N/EL och b) för koder för att inte orsaka betydande skada – J/N-koder. ”.
|
|
(3)I avsnitt 1.1 i bilaga III ska följande läggas till fjärde stycket:
”Genom undantag från första stycket i detta avsnitt ska investeringar i fast egendom ingå i täljaren i den utsträckning och i den proportion de finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven.”
(4)Bilaga IV ska ändras på följande sätt:
a)I avsnittet ”Uppdelning av den centrala resultatindikatorns täljare per miljömål” ska orden ”Övergångsverksamhet: A % (omsättning, kapitalutgifter)” utgå från raderna 2 till 6.
b)Åttonde raden ska ersättas med följande: ”
|
Andelen exponeringar mot andra motparter och tillgångar i förhållande till totala tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn:
X %
|
Värdet av exponeringar mot andra motparter och tillgångar:
[penningbelopp]
|
”.
c)Trettonde raden ska ersättas med följande:
”
|
Andelen taxonomiförenliga exponeringar mot andra motparter och tillgångar i förhållande till totala tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn:
Omsättningsbaserad: %
Kapitalutgiftsbaserad: %
|
Värdet av taxonomiförenliga exponeringar mot andra motparter och tillgångar:
Omsättningsbaserad: [penningbelopp]
Kapitalutgiftsbaserad: [penningbelopp]
|
”.
(5)Bilaga V ska ändras på följande sätt:
a)I avsnitt 1.1.2 ska tredje stycket ersättas med följande:
”Följande tillgångar får inte ingå i täljaren för andelen gröna tillgångar:
a) Finansiella tillgångar som innehas för handel.
b) Interbanklån på anfordran.
c) Exponeringar mot företag som inte omfattas av en skyldighet att offentliggöra icke-finansiell information enligt artikel 19a eller 29a i direktiv 2013/34/EU.
d) Derivat.
e) Kontanter och kontantrelaterade tillgångar.
f) Andra kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror).”
b)I avsnitt 1.2.1 ska femte stycket ersättas med följande:
”Utöver andelen gröna tillgångar ska kreditinstituten lämna upplysningar om hur stor procentandel av alla deras tillgångar som inte får ingå i täljaren för andelen gröna tillgångar i enlighet med artikel 7.2 och 7.3 i denna förordning och punkt 1.1.2 i denna bilaga.”
c)I avsnitt 1.2.1.1 ska tabellen i första stycket ersättas med följande tabell:
”
|
Miljömål
|
Första steget
|
Andra steget
|
Andel gröna tillgångar
|
|
Begränsning av klimatförändringarna
(CCM)
|
Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin för målet om begränsningar av klimatförändringarna i förhållande till totala lån/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument för icke-finansiella företag samt alla andra täckta tillgångar i balansräkningen.
|
Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven för målet om begränsningar av klimatförändringarna i förhållande till lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter i sektorer som omfattas av taxonomin för målet om begränsning av klimatförändringarna.
Varav: användning av intäkter
Varav: möjliggörande verksamheter
Varav: omställningsverksamhet
|
Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomin för målet om begränsningar av klimatförändringarna i förhållande till totala lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument för icke-finansiella företag samt alla andra tillgångar som redovisas i balansräkningen.
Varav: användning av intäkter
Varav: möjliggörande verksamheter
Varav: omställningsverksamhet
Stockar och flöden
|
|
|
|
|
|
|
Klimatanpassning
(CCA)
|
Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin för målet om anpassning till klimatförändringarna i förhållande till totala lån/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument för icke-finansiella företag samt alla andra täckta tillgångar i balansräkningen.
|
Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven för målet om anpassning till klimatförändringarna i förhållande till lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter i sektorer som omfattas av taxonomin för målet om anpassning till klimatförändringar.
Varav: användning av intäkter
Varav: möjliggörande verksamheter
|
Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven för målet om anpassning till klimatförändringarna i förhållande till alla lån/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument för icke-finansiella företag samt alla andra tillgångar som redovisas i balansräkningen.
Varav: användning av intäkter
Varav: möjliggörande verksamheter
Stockar och flöden
|
|
|
|
|
|
|
Vattenresurser och marina resurser
(WTR)
|
Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin för målet om hållbar användning och skydd av vattenresurser och marina resurser i förhållande till totala lån/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument för icke-finansiella företag samt alla andra tillgångar som redovisas i balansräkningen.
|
Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven för målet om hållbar användning och skydd av vattenresurser och marina resurser i förhållande till lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter i sektorer som omfattas av taxonomin för målet om hållbar användning och skydd av vattenresurser och marina resurser.
Varav: användning av intäkter
Varav: möjliggörande verksamheter
|
Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomin för målet om hållbar användning och skydd av vattenresurser och marina resurser i förhållande till totala lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument för icke-finansiella företag samt alla andra tillgångar som redovisas i balansräkningen.
Varav: användning av intäkter
Varav: möjliggörande verksamheter
Stockar och flöden
|
|
|
|
|
|
|
Cirkulär ekonomi
(CE)
|
Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin för målet om omställning till en cirkulär ekonomi i förhållande till totala lån/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument för icke-finansiella företag samt alla andra tillgångar som redovisas i balansräkningen.
|
Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomin för målet om omställning till en cirkulär ekonomi i förhållande till lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter i sektorer som omfattas av taxonomin för målet om omställning till en cirkulär ekonomi.
Varav: användning av intäkter
Varav: möjliggörande verksamheter
|
Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomin för målet om omställning till en cirkulär ekonomi i förhållande till totala lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument för icke-finansiella företag samt alla andra tillgångar som redovisas i balansräkningen.
Varav: användning av intäkter
Varav: möjliggörande verksamheter
Stockar och flöden
|
|
|
|
|
|
|
Föroreningar
(PPC)
|
Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin för målet om förebyggande och begränsning av föroreningar i förhållande till totala lån/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument för icke-finansiella företag samt alla andra tillgångar som redovisas i balansräkningen.
|
Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomin för målet om förebyggande och begränsning av föroreningar i förhållande till lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter i sektorer som omfattas av taxonomin för målet om förebyggande och begränsning av föroreningar.
Varav: användning av intäkter
Varav: möjliggörande verksamheter
|
Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomin för målet om förebyggande och begränsning av föroreningar i förhållande till totala lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument för icke-finansiella företag samt alla andra tillgångar som redovisas i balansräkningen.
varav: användning av intäkter
Varav: möjliggörande verksamheter
Stockar och flöden
|
|
|
|
|
|
|
Biologisk mångfald och ekosystem
BIO
|
Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin för målet om skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem i förhållande till totala lån/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument för icke-finansiella företag samt alla andra tillgångar som redovisas i balansräkningen.
|
Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomin för målet om skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem i förhållande till lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter i sektorer som omfattas av taxonomin för målet om skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.
Varav: användning av intäkter
Varav: möjliggörande verksamheter
|
Andelen lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin för målet om skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem i förhållande till totala lån och förskott/skuldförbindelser/egetkapitalinstrument för icke-finansiella företag samt alla andra tillgångar som redovisas i balansräkningen.
Varav: användning av intäkter
Varav: möjliggörande verksamheter
Stockar och flöden
|
”.
d)I avsnitt 1.2.1.1 ska rubriken på led i ersättas med följande:
”i) Andelen gröna tillgångar sett till låneverksamhet till icke-finansiella företag (lån och förskott (GAR L&A)”.
e)I avsnitt 1.2.1.1 i ska andra stycket ersättas med följande:
”Beloppet för (1)(c) ska beräknas med följande formel 1(c) = (1)(c)(1) + (1)(c)(2) där
(1)(c)(1)
utgör lån och förskott där användningen av medlen är känd, inklusive specialutlåning enligt vad som avses i artikel 147.8 i förordning (EU) nr 575/2013,
(1)(c)(2)
utgör lån och förskott där användningen av medel är okänd (allmänna lån).”
f)I avsnitt 1.2.1.1 i ska tredje stycket ersättas med följande:
”För tillämpningen av punkt (1)(c)(1) ska kreditinstitut beakta det redovisade bruttovärdet av exponeringarna när användningen av intäkterna är känd, inklusive exponering av specialutlåning till det icke-finansiella företaget i den omfattning och proportion de finansierar en ekonomisk verksamhet som är förenlig med taxonomin. Bedömningen av huruvida detta krav är uppfyllt ska baseras på information från motparten om det projekt eller de verksamheter som medlen ska gå till. Kreditinstitut ska tillhandahålla information om vilken typ av ekonomisk verksamhet som finansieras. Dubbelräkning är inte tillåtet. Om samma specialutlåningsexponering är relevant för två miljömål ska kreditinstitut beakta den för det mest relevanta målet.”
g)I avsnitt 1.2.1.1 i ska sjätte stycket ersättas med följande:
”Andelen gröna tillgångar för lån och förskott (GAR L&A) (för varje miljömål) = (1)(c)/(1)(a). Kreditinstitut ska lämna upplysningar om andelen gröna tillgångar på grundval av kapitalutgifter och omsättningsindikatorer och separata upplysningar om den del av den centrala resultatindikatorn som avser möjliggörande verksamheter och omställningsverksamheter när så är relevant.”
h)I avsnitt 1.2.1.1 ii ska tredje stycket ersättas med följande:
”För tillämpningen av 2(c)(1) ska kreditinstitut beakta följande:
(2)(c)(1)(a) Hela det redovisade bruttovärdet av exponeringar mot miljömässigt hållbara obligationer som utfärdats i enlighet med unionslagstiftningen. Befintliga obligationsemissioner som klassificeras som gröna obligationer där emittenten måste använda medlen till investeringar i ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin ska bedömas utifrån i hur hög grad de ekonomiska verksamheterna eller de finansierade projekten är förenliga med taxonomikraven enligt förordning (EU) 2020/852, på grundval av specifik information som ska tillhandahållas av emittenten av en emission. Kreditinstitut ska vara transparenta med vilken typ av ekonomisk verksamhet som finansieras. Dubbelräkning är inte tillåtet. Om samma gröna obligation kan vara relevant för två miljömål ska kreditinstituten beakta den för det mest relevanta målet.
(2)(c)(1)(b) Det redovisade bruttovärdet av skuldförbindelser som investerats i exponeringar där användningen av intäkter är känd, inbegripet exponeringar som utgör specialutlåning, i den omfattning de finansierade verksamheterna är ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomin. Bedömningen ska göras på grundval av specifik information som tillhandahålls av emittenten av emissionen. Dubbelräkning är inte tillåtet. Om samma specialutlåningsexponering kan vara relevant för två miljömål ska kreditinstitut beakta den för det mest relevanta målet. Kreditinstitut ska vara transparenta med vilken typ av ekonomisk verksamhet som finansieras.”
i)I avsnitt 1.2.1.2 ska andra, tredje och fjärde styckena ersättas med följande:
”Denna andel gröna tillgångar ska innehålla upplysningar om alla miljömål, och det ska framgå hur stor del som rör möjliggörande verksamheter. När det gäller begränsning av klimatförändringarna ska upplysning om andelen gröna tillgångar också innehålla information om omställningsverksamheter. Kreditinstitut ska också lämna upplysningar om stockar och flöden.
För exponeringar där användningen av intäkter är känd ska kreditinstituten, för täljaren av andelen gröna tillgångar för finansiella företag, beakta det redovisade bruttovärdet av lån och förskott och skuldförbindelser i relevanta redovisningsinstrument till finansiella företag i den omfattning och proportion dessa exponeringar finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven. Bedömningen av huruvida detta krav är uppfyllt ska baseras på information från motparten. Dubbelräkning är inte tillåtet. Om samma exponering är relevant för två miljömål ska kreditinstitut beakta den för det mest relevanta målet.
För exponeringar där användningen av intäkterna inte är känd ska täljaren för andelen gröna tillgångar för finansiella företag beräknas på grundval av motparternas centrala resultatindikatorer beräknade enligt denna förordning. Beloppet för de lån och förskott, skuldförbindelser och kapitalandelar i de relevanta redovisningsinstrumenten gentemot finansiella företag som ska beaktas i täljaren ska vara summan av deras redovisade bruttovärde, viktat med andelen ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven, och en uppdelning av alla miljömål och möjliggörande verksamheter för varje motpart. När det gäller målet om begränsning av klimatförändringarna ska uppdelningen också innehålla omställningsverksamheter för varje motpart.
”Om motparten är ett annat kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 1 i förordning (EU) nr 575/2013, och endast för detta ändamål, en multilateral utvecklingsbank som avses i artikel 117.1 andra stycket eller artikel 117.2 i den förordningen, ska de omsättnings- och kapitalutgiftsbaserade indikatorerna vara det redovisade bruttovärdet av skuldförbindelser, lån och förskott och egetkapitalinstrument i de relevanta redovisningsinstrumenten viktat genom motpartens totala andel gröna tillgångar, det vill säga det redovisade bruttovärdet multiplicerat med motpartens totala andel gröna tillgångar.”
j)I avsnitt 1.2.1.3 ska första stycket ersättas med följande:
”Andelen gröna tillgångar sett till hushållsexponeringar mot bostadsfastighets- eller husrenoveringslån ska beräknas som den andel av lånen till hushåll som är säkrad genom bostadsfastigheter eller beviljats i husrenoveringssyfte och som är förenlig med taxonomikraven i enlighet med de tekniska granskningskriterierna för byggnader, särskilt renovering och förvärv och ägande i enlighet med avsnitten 7.1, 7.2, 7.3,7.4, 7.5, 7.6 respektive 7.7 i bilaga I eller bilaga II till den kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139, eller avsnitten 31 respektive 3.2 i bilaga II till [den delegerade rättsakten på miljöområdet], i förhållande till alla lån till hushåll som säkrats genom bostadsfastigheter eller beviljats i husrenoveringssyfte. Denna andel gröna tillgångar ska omfatta upplysningar om omställningsverksamheter och stockar och flöden.”
k)I avsnitt 1.2.1.3 i ska första och andra styckena ersättas med följande:
”De centrala resultatindikatorupplysningar som ska lämnas ut av kreditinstitut ska omfatta privatlåneportföljen, i synnerhet hypotekslåneportföljen. Denna centrala resultatindikator ska redovisas med beaktande av förenligheten med de tekniska granskningskriterierna för byggnader i avsnitten7.1, 7.2, 7.3, 7.4, 7.5, 7.6 och 7.7 i bilaga I eller bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 eller avsnitten 3.1 och 3.2 i bilaga II till den [delegerade akten på miljöområdet].
Kreditinstitut ska lämna upplysningar om den centrala resultatindikatorn för sin bolåneportfölj uttryckt som den andel av lånen till hushåll som är säkrad genom bostadsfastigheter som bidrar till de relevanta miljömålensom fastställs särskilt i avsnitten7.1, 7.2, 7.3, 7.4, 7.5, 7.6 och 7.7 i bilaga I eller bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 eller avsnitten 3.1 och 3.2 i bilaga II till [den delegerade akten på miljöområdet] i förhållande till alla lån till hushåll som är säkrade genom bostadsfastigheter.”
l) I avsnitt 1.2.1.3 i ska femte stycket ersättas med följande:
”I täljaren ska kreditinstituten också beakta de lån som beviljats för renovering av en byggnad eller ett hus i enlighet med de relevanta tekniska granskningskriterierna för byggnader, särskilt enligt avsnitten 7.1, 7.2, 7.3, 7.4, 7.5 och 7.6 i bilaga I eller bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 eller avsnitten 3.1 och 3.2 i bilaga II till [den delegerade akten på miljöområdet].”
m)I avsnitt 1.2.1.4 ska första stycket ersättas med följande:
”Om kreditinstituten har en affärsmodell som i stor utsträckning bygger på finansiering av offentligägda bostäder ska de offentliggöra en central resultatindikator för andelen exponeringar mot offentliga myndigheters finansieringsverksamhet i enlighet med de relevanta tekniska granskningskriterierna, särskilt i enlighet med avsnitten 7.1, 7.2, 7.3, 7.4, 7.5, 7.6 och 7.7 i bilaga I eller bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 eller avsnitten 3.1 och 3.2 i bilaga II till [den delegerade rättsakten på miljöområdet]. Kreditinstituten ska uppskatta och lämna upplysningar om denna andel gröna tillgångar uttryckt som den andel av lånen till kommuner som finansierar allmännyttiga bostäder som uppfyller de relevanta tekniska granskningskriterierna, särskilt avsnitten 7.1, 7.2, 7.3, 7.4, 7.5, 7.6 och 7.7 i bilaga I eller bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 eller avsnitten 3.1 och 3.2 i bilaga II till [delegerad rättsakt på miljöområdet] jämfört med de totala lånen till kommuner som finansierar allmännyttiga bostäder. Kreditinstitutet ska lämna upplysningar om stockar och flöden.”
n)I avsnitt 1.2.1.4 ska tredje stycket ersättas med följande:
”För finansiering av andra verksamheter och tillgångar än offentligägda bostäder för vilka användningen av intäkterna är känd, ska kreditinstituten beakta det redovisade bruttovärdet av dessa exponeringar, inklusive specialutlåningsexponeringarna mot den offentliga myndigheten sett till i hur stor omfattning och andel utlåningen finansierar en ekonomisk verksamhet som är förenlig med taxonomin. Bedömningen av huruvida detta krav är uppfyllt ska baseras på information från den offentliga myndigheten om det projekt eller de verksamheter som medlen ska gå till. Kreditinstitut ska tillhandahålla information om vilken typ av ekonomisk verksamhet som finansieras. Dubbelräkning är inte tillåtet. Om samma specialutlåningsexponering är relevant för två miljömål ska kreditinstitut beakta den för det mest relevanta målet.”
o)Avsnitt 1.2.1.6 ska ersättas med följande:
”1.2.1.6 Total andel gröna tillgångar
Kreditinstituten ska lämna upplysningar om den totala andelen gröna tillgångar. Detta ska avspegla det sammanlagda värdet av de exponeringsbaserade centrala resultatindikatorerna genom att nämnaren ska innehålla alla tillgångar i balansräkningen utan exponeringar som avses i artikel 7.1 och den totala täljaren ska vara en addition av täljarna för de miljömässigt hållbara exponeringarna i de exponeringsbaserade centrala resultatindikatorerna.
a)
Den totala andelen gröna tillgångar för finansieringsverksamheter gentemot finansiella företag, för alla miljömålen.
b)
Den totala andelen gröna tillgångar för finansieringsverksamheter gentemot icke-finansiella företag, för alla miljömålen.
c)
Andelen gröna tillgångar för exponeringar som gäller bostadsfastigheter, inbegripet husrenoveringslån, för målen om begränsningar av klimatförändringarna, anpassning till klimatförändringarna och den cirkulära ekonomin.
d)
Andelen gröna tillgångar för hushållens billån, för målet om begränsningar av klimatförändringar.
e)
Andelen gröna tillgångar för användning av intäkter till att finansiera lokala myndigheter, för alla miljömålen.
f)
Andelen gröna tillgångar sett till återtagna säkerheter i form av kommersiella fastigheter och bostadsfastigheter som innehas för försäljning, för alla klimatförändringsmål.
Tillsammans med den totala andelen gröna tillgångar ska kreditinstituten lämna upplysning om hur stor procentandel av deras tillgångar som inte tas med i täljaren för andelen gröna tillgångar i enlighet med artikel 7.2 och 7.3 och avsnitt 1.1.2 i denna bilaga.”
p)I avsnitt 1.2.2.1 ska första stycket ersättas med följande:
”Andelen grönt när det gäller finansiella garantier till företag ska definieras som den andel av de finansiella garantierna som ligger till grund för lån och förskott och skuldinstrument som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven i förhållande till alla finansiella garantier som ligger till grund för lån och förskott och skuldförbindelser gentemot företag. Detta ska omfatta upplysningar om lager och flöde, för alla miljömål. När det gäller begränsning av klimatförändringarna ska upplysningar även lämnas om vad som utgör möjliggörande verksamheter och vad som utgör omställningsverksamheter. När det gäller andra miljömål ska upplysningar lämnas om vad som utgör möjliggörande verksamheter.”
q)I avsnitt 1.2.2.2 ska första stycket ersättas med följande:
”Andelen gröna tillgångar för tillgångar under förvaltning ska vara den andel av tillgångarna under förvaltning (egetkapitalinstrument, skuldinstrument och fast egendom) som tillhör företag som finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven i förhållande till totala tillgångar under förvaltning (egetkapitalinstrument, skuldinstrument och andra tillgångar). Detta ska omfatta upplysningar om lager och flöde, för alla miljömål. När det gäller begränsning av klimatförändringarna ska upplysningar även lämnas om vad som utgör möjliggörande verksamheter och vad som utgör omställningsverksamheter. När det gäller andra miljömål ska upplysningar lämnas om vad som utgör möjliggörande verksamheter.”
r)I avsnitt 1.2.3, andra och tredje styckena, ska ”genomförandeförordning (EU) nr 680/2014” ersättas med ”genomförandeförordning (EU) 2021/451”.
s)I bilaga V ska ordet ”kapitalandelar” ska ersättas med ordet ”egetkapitalinstrument”.
(6)I bilaga VII avsnitt 2.4 ska följande stycke infogas efter det femte stycket:
”Genom undantag från andra och tredje stycket i punkt 2.4 ska investeringar i fast egendom ingå i täljaren i den utsträckning och proportion i vilken de finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven.”
(7)I bilaga IX punkt 1 ska sjätte stycket ersättas med följande:
”Genom undantag från första och femte styckena i punkt 1 ska skuldförbindelser som syftar till att finansiera specifika identifierade verksamheter eller projekt, eller miljömässigt hållbara obligationer som emitterats av ett investeringsobjekt, inkluderas i täljaren upp till värdet av de taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som intäkterna från dessa obligationer och skuldförbindelser finansierar, på grundval av information som lämnas av investeringsobjektet.”
(8)I bilaga IX ska följande stycke läggas till i slutet av punkt 1:
”Genom undantag från första och femte styckena i punkt 1 ska investeringar i fast egendom ingå i täljaren i den utsträckning och proportion i vilken de finansierar ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven.”
(9) I bilaga IX avsnitt 2 ska första stycket ersättas med följande:
”Försäkrings- och återförsäkringsföretag utom livförsäkringsföretag ska beräkna den centrala resultatindikatorn för försäkringsverksamhet och presentera ”premieinkomst brutto” för skadeförsäkringsintäkter eller, beroende på vad som är tillämpligt, återförsäkringsintäkter motsvarande taxonomiförenlig försäkrings- eller återförsäkringsverksamhet i enlighet med punkt 10.1 och 10.2 i bilaga II till den delegerade akten på klimatområdet. Resultatindikatorn ska anges i procent i förhållande till något av följande, beroende på vad som är tillämpligt:
a)
Total premieinkomst brutto för skadeförsäkring.
b)
Total premieinkomst brutto för återförsäkring inom skadeförsäkring.
c)
Totala skadeförsäkringsintäkter.
d)
Totala skadeförsäkringsintäkter.”
(10)I bilaga X ska den första mallen ersättas med följande mall:
”BILAGA X
MALLAR FÖR CENTRALA RESULTATINDIKATORER FÖR FÖRSÄKRINGS- OCH ÅTERFÖRSÄKRINGSFÖRETAG
Mall: Försäkringsverksamhetsindikatorn för skadeförsäkrings- och återförsäkringsföretag
|
|
Väsentligt bidrag till anpassning till klimatförändringar
|
Orsakar inte betydande skada (DNSH)
|
|
Ekonomiska verksamheter (1)
|
Absoluta premier, år t (2)
|
Andel premier, år t (3)
|
Andel premier, år t–1 (4)
|
Begränsning av klimatförändringar (5)
|
Vatten och marina resurser (6)
|
Cirkulär ekonomi (7)
|
Föroreningar (8)
|
Biologisk mångfald och ekosystem (9)
|
Minimiskyddsåtgärder (10)
|
|
|
Valuta
|
%
|
%
|
J/N
|
J/N
|
J/N
|
J/N
|
J/N
|
J/N
|
|
A.1 Skadeförsäkrings- och återförsäkringsrelaterad försäkringsverksamhet som är förenlig med taxonomikraven (miljömässigt hållbar)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A.1.1 Återförsäkrad
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A.1.2 Som härrör från återförsäkringsverksamhet
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A.1.2.1 Återförsäkrad (retrocession)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A.2 Skadeförsäkringsverksamhet och försäkringsverksamhet för återförsäkring som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (verksamheter som inte är förenliga med taxonomikraven)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
B. Skadeförsäkrings- och återförsäkringsrelaterad försäkringsverksamhet som inte är förenlig med taxonomikraven
|
|
|
|
|
|
|
Totalt (A.1 + A.2 + B)
|
|
100 %
|
100 %
|
|
|
|
|
|
|
”Premier” i kolumnerna (2) och (3) ska redovisas som premieinkomst brutto eller, beroende på vad som är tillämpligt, omsättning avseende skadeförsäkrings- eller återförsäkringsverksamhet.
Informationen i kolumn (4) ska rapporteras i upplysningar år 2024 och senare.
Skadeförsäkring och återförsäkring kan endast uppfylla kraven i förordning (EU) 2020/852 om verksamheten möjliggör klimatanpassning.”
(11)I bilaga X, i den andra mallen, i avsnittet ”Uppdelning av den centrala resultatindikatorns täljare per miljömål” ska ”Övergångsverksamhet: A % (omsättning, kapitalutgifter)” utgå från raderna 2 till 6.
(12)I den andra mallen i bilaga X ska åttonde raden ersättas med följande:
”
|
Andelen exponeringar mot andra motparter och tillgångar i förhållande till totala tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn:
X %
|
Värdet av exponeringar mot andra motparter och tillgångar:
[penningbelopp]
|
”.
(13)I den andra mallen i bilaga X ska femtonde raden ersättas med följande:
”
|
Andelen taxonomiförenliga exponeringar mot andra motparter och tillgångar i förhållande till totala tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn:
Omsättningsbaserad: %
Kapitalutgiftsbaserad: %
|
Värdet av taxonomiförenliga exponeringar mot andra motparter och tillgångar i förhållande till totala tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn:
Omsättningsbaserad: [penningbelopp]
Kapitalutgiftsbaserad: [penningbelopp]
|
”.