ISSN 1725-2628 doi:10.3000/17252628.L_2009.141.swe |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 141 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
52 årgången |
Innehållsförteckning |
|
I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras |
Sida |
|
|
FÖRORDNINGAR |
|
|
|
||
|
|
DIREKTIV |
|
|
* |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/32/EG av den 23 april 2009 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om extraktionsmedel vid framställning av livsmedel och livsmedelsingredienser (omarbetning) ( 1 ) |
|
|
* |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG av den 6 maj 2009 om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet (omarbetning) ( 1 ) |
|
|
* |
Europaparlamentets och Rådets direktiv 2009/42/EG av den 6 maj 2009 om förande av statistik över gods- och passagerarbefordran till sjöss (omarbetning) ( 1 ) |
|
|
II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt |
|
|
|
BESLUT |
|
|
|
Kommissionen |
|
|
|
2009/431/EG |
|
|
* |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras
FÖRORDNINGAR
6.6.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 141/1 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 468/2009
av den 5 juni 2009
om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),
med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och
av följande skäl:
I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den 6 juni 2009.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 5 juni 2009.
På kommissionens vägnar
Jean-Luc DEMARTY
Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling
(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.
(2) EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.
BILAGA
Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker
(EUR/100 kg) |
||
KN-nr |
Kod för tredjeland (1) |
Schablonvärde vid import |
0702 00 00 |
MA |
32,7 |
MK |
43,9 |
|
TR |
55,6 |
|
ZZ |
44,1 |
|
0707 00 05 |
MK |
24,8 |
TR |
98,6 |
|
ZZ |
61,7 |
|
0709 90 70 |
TR |
113,3 |
ZZ |
113,3 |
|
0805 50 10 |
AR |
70,4 |
TR |
60,0 |
|
ZA |
64,1 |
|
ZZ |
64,8 |
|
0808 10 80 |
AR |
114,0 |
BR |
74,1 |
|
CA |
69,7 |
|
CL |
88,3 |
|
CN |
85,0 |
|
NA |
101,9 |
|
NZ |
103,9 |
|
US |
124,3 |
|
ZA |
73,4 |
|
ZZ |
92,7 |
|
0809 10 00 |
TN |
169,2 |
TR |
209,1 |
|
ZZ |
189,2 |
|
0809 20 95 |
US |
453,6 |
ZZ |
453,6 |
(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.
DIREKTIV
6.6.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 141/3 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/32/EG
av den 23 april 2009
om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om extraktionsmedel vid framställning av livsmedel och livsmedelsingredienser
(omarbetning)
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
(1) |
Rådets direktiv 88/344/EEG av den 13 juni 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om extraktionsmedel vid framställning av livsmedel och livsmedelsingredienser (3) har ändrats flera gånger på väsentliga punkter (4). Eftersom ytterligare ändringar ska göras bör det av tydlighetsskäl omarbetas. |
(2) |
Skillnader i nationell lagstiftning om extraktionsmedel hindrar livsmedlens fria rörlighet och kan skapa orättvisa konkurrensvillkor och därigenom direkt påverka den inre marknadens funktion. |
(3) |
Om fri rörlighet för livsmedel ska kunna uppnås är det därför nödvändigt att närma dessa lagar och andra författningar till varandra. |
(4) |
Lagstiftning om extraktionsmedel som ska användas i livsmedel bör i första hand ta hänsyn till hälsokrav men också, inom de gränser som skyddet av hälsan kräver, till ekonomiska och tekniska behov. |
(5) |
En sådan tillnärmning bör innefatta upprättandet av en förteckning över extraktionsmedel för beredning av livsmedel eller livsmedelsingredienser. Allmänna renhetskriterier bör också anges. |
(6) |
Extraktionsmedel som används i samband med vedertagna tillverkningsmetoder bör leda till att alla rester av lösningsmedel, eller större delen av dessa, avlägsnas från livsmedlet eller livsmedelsingrediensen. |
(7) |
Under sådana förhållanden kan förekomsten av rester eller derivat i färdiga livsmedel eller i livsmedelsingredienser vara oavsiktlig, men tekniskt omöjlig att undvika. |
(8) |
Det är i allmänhet värdefullt att fastställa särskilda gränsvärden, men det är dock inte nödvändigt för de ämnen som anges i del I i bilaga I, som med avseende på konsumenternas säkerhet ansetts acceptabla när de används enligt god tillverkningssed. |
(9) |
För att skydda folkhälsan bör villkor fastställas för användningen av övriga extraktionsmedel som anges i del II och III i bilaga I, och för tillåtna högsta resthalter i livsmedel och i livsmedelsingredienser. |
(10) |
Särskilda renhetskriterier för extraktionsmedel och metoder för analys och provtagning av extraktionsmedel i och på livsmedel bör fastställas. |
(11) |
Skulle ny information visa att det är hälsofarligt att använda ett extraktionsmedel enligt detta direktiv, bör medlemsstaterna få upphäva eller begränsa användningen av detta medel eller sänka gällande gränsvärden i avvaktan på beslut inom gemenskapen. |
(12) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (5). |
(13) |
Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att ändra förteckningen över extraktionsmedel som får användas vid behandling av råvaror och livsmedel samt av beståndsdelar och ingredienser i livsmedel, och specifikation av deras användningsvillkor och högsta resthalt, att anta särskilda renhetskriterier för extraktionsmedel och analysmetoder som behövs för att kontrollera överensstämmelsen med allmänna och särskilda renhetskriterier samt metoder för analys och provtagning av extraktionsmedel i och på livsmedel. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, bland annat genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG. |
(14) |
Av effektivitetsskäl bör de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll förkortas för antagande av ändringar i förteckningen över extraktionsmedel som får användas vid behandling av råvaror och livsmedel samt av beståndsdelar och ingredienser i livsmedel, och specifikation av deras användningsvillkor och högsta resthalt, och för antagandet av särskilda renhetskriterier för extraktionsmedel. |
(15) |
När det, på grund av tvingande, brådskande skäl, inte är möjligt att iaktta de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll bör kommissionen kunna tillämpa det skyndsamma förfarandet i artikel 5a.6 i beslut 1999/468/EG för antagande av ändringar i förteckningen över extraktionsmedel som får användas vid behandling av råvaror och livsmedel samt av beståndsdelar och ingredienser i livsmedel, och specifikation av deras användningsvillkor och högsta resthalt, och för att anta särskilda renhetskriterier för extraktionsmedel, liksom för antagande av ändringar av detta direktiv om det fastställs att användningen i livsmedel av något av de ämnen som förtecknas i bilaga I eller att nivån av någon av de komponenter som avses i artikel 3 och som ingår i sådana ämnen kan utgöra en fara för människors hälsa, trots att det uppfyller kriterierna enligt det här direktivet. |
(16) |
De nya bestämmelser som införs i detta direktiv gäller endast kommittéförfarandena. De behöver därför inte införlivas av medlemsstaterna. |
(17) |
Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av direktiven som anges i bilaga II Del B. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Detta direktiv gäller extraktionsmedel som används eller är avsedda att användas vid framställning av livsmedel eller livsmedelsingredienser.
Direktivet gäller inte extraktionsmedel som används vid framställning av livsmedelstillsatser, vitaminer och andra näringsämnen, om inte dessa livsmedelstillsatser, vitaminer eller näringsämnen är angivna i bilaga I.
Medlemsstaterna ska dock säkerställa att livsmedelstillsatser, vitaminer och andra näringsämnen inte används på sådant sätt att livsmedlen kommer att innehålla rester av extraktionsmedel i hälsofarliga mängder.
Detta direktiv ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelser som antagits inom ramarna för mer specifika gemenskapsregler.
2. I detta direktiv avses med
a) |
lösningsmedel alla ämnen för lösning av ett livsmedel eller någon beståndsdel i ett sådant, däri inbegripet sådana föroreningar som kan finnas i eller på detta livsmedel, |
b) |
extraktionsmedel ett lösningsmedel som används i ett extraktionsförfarande vid behandling av råvaror, livsmedel eller beståndsdelar av eller ingredienser i dessa varor och som avlägsnas men som kan leda till att det oavsiktligt, men tekniskt oundvikligt, finns kvar rester eller derivat i ett livsmedel eller i en livsmedelsingrediens. |
Artikel 2
1. Medlemsstaterna ska tillåta att de ämnen och medel som anges i bilaga I används som extraktionsmedel vid framställning av livsmedel eller livsmedelsingredienser på de villkor och, där så är lämpligt, med de högsta resthalter som anges i den bilagan.
Medlemsstaterna får inte förbjuda, begränsa eller hindra att livsmedel eller livsmedelsingredienser marknadsförs på grund av de extraktionsmedel som använts eller resthalterna av dessa, förutsatt att de följer bestämmelserna i detta direktiv.
2. Medlemsstaterna får inte tillåta att andra ämnen och medel används som extraktionsmedel och inte heller utvidga användningsvillkoren eller tillåta högre resthalter än som anges i bilaga I.
3. Vatten med eventuell tillsats av pH-reglerande ämnen och andra livsmedel med egenskaper som lösningsmedel får användas som extraktionsmedel vid tillverkning av livsmedel och livsmedelsingredienser.
Artikel 3
Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att de ämnen och medel som anges som extraktionsmedel i bilaga I uppfyller följande allmänna och särskilda renhetskriterier:
a) |
De får inte innehålla toxikologiskt farliga mängder av någon beståndsdel eller något ämne. |
b) |
De får innehålla högst 1 mg/kg arsenik eller högst 1 mg/kg bly, dock med förbehåll för eventuella undantag för de särskilda renhetskriterier som antagits i enlighet med artikel 4 d. |
c) |
De ska uppfylla de särskilda renhetskriterier som antagits enligt artikel 4 d. |
Artikel 4
Kommissionen ska anta följande:
a) |
De ändringar i bilaga I som är nödvändiga med hänsyn till de vetenskapliga och tekniska framstegen inom området för användning av lösningsmedel, deras användningsvillkor och högsta resthalt. |
b) |
De analysmetoder som behövs för att kontrollera överensstämmelsen med de allmänna och särskilda renhetskriterier som föreskrivs i artikel 3. |
c) |
Förfaranden vid provtagning och metoder för kvalitativ och kvantitativ analys av de extraktionsmedel som förtecknas i bilaga I och som är avsedda att användas i livsmedel eller i livsmedelsingredienser. |
d) |
Om så behövs särskilda renhetskriterier för de extraktionsmedel som anges i bilaga I, särskilt högsta tillåtna halter av kvicksilver och kadmium i extraktionsmedlen. |
De åtgärder som avses i första stycket led b och c som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, bland annat genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 6.2.
De åtgärder som avses i första stycket led a och d som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, bland annat genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 6.3.
När det är nödvändigt får de åtgärder som avses i första stycket led a och d antas i enlighet med det skyndsamma förfarande som avses i artikel 6.4.
Artikel 5
1. Om en medlemsstat sedan detta direktiv antagits, genom ny information eller omvärdering av tidigare information, på goda grunder konstaterar att användning i livsmedel av något ämne som anges i bilaga I, eller att gränsvärdet för en eller flera av de beståndsdelar som anges i artikel 3 och som ingår i sådana ämnen, utgör en fara för människors hälsa, även om användningen eller gränsvärdet uppfyller villkoren i detta direktiv, får medlemsstaten inom sitt territorium tillfälligt avbryta eller begränsa tillämpningen av dessa bestämmelser. Den ska omedelbart underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om detta samt ange skälen för sitt beslut.
2. Kommissionen ska så snart som möjligt undersöka det bevismaterial som medlemsstaten lagt fram och rådgöra med den kommitté som avses i artikel 6.1 och därefter genast avge sitt yttrande samt vidta lämpliga åtgärder, vilka får ersätta de åtgärder som avses i punkt 1 i den här artikeln.
3. Om kommissionen anser att det krävs ändringar i detta direktiv för att lösa de problem som avses i punkt 1 och skydda människors hälsa, ska den besluta om dessa ändringar.
Dessa åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv ska antas i enlighet med det skyndsamma förfarande som avses i artikel 6.4.
Den medlemsstat som har vidtagit säkerhetsåtgärder får låta dessa bestå tills ändringarna träder i kraft inom medlemsstatens territorium.
Artikel 6
1. Kommissionen ska biträdas av ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, inrättad genom artikel 58 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (6).
2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.15a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.15a.4 och 5a.5 b samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
De tidsfrister som avses i artikel 5a.3 c, 5a.4 b och 5a.4 e i beslut 1999/468/EG ska vara två månader, en månad respektive två månader.
4. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1, 5a.2, 5a.4 och 5a.6 samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Artikel 7
1. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att de ämnen som anges i bilaga I och som är avsedda att användas som extraktionsmedel i livsmedel får marknadsföras endast om deras förpackningar, behållare eller etiketter innehåller följande uppgifter, som ska vara väl synlig, lättläst och beständig:
a) |
Den handelsbeteckning som anges i bilaga I. |
b) |
Tydlig uppgift om att innehållet är av sådan kvalitet att det är lämpligt för extraktion av livsmedel eller livsmedelsingredienser. |
c) |
En uppgift varigenom partiet eller sändningen kan identifieras. |
d) |
Namn eller firmanamn och adress för tillverkaren eller förpackaren eller för en säljare som är verksam inom gemenskapen. |
e) |
Nettovolym. |
f) |
Om så behövs speciella föreskrifter för lagring eller användning. |
2. Med avvikelse från punkt 1 behöver de uppgifter som avses i punkt 1 c, d, e och f endast lämnas i de handelsdokument som medföljer partiet eller sändningen eller som har skickats i förväg.
3. Denna artikel ska inte inverka på tillämpningen av mer precisa eller mer vittgående gemenskapsbestämmelser som gäller mått och vikt, klassificering, emballering och märkning eller farliga ämnen och blandningar.
4. Medlemsstaterna ska avstå från att ställa mer detaljerade krav än de som anges i denna artikel om hur de föreskrivna uppgifterna ska framgå.
Varje medlemsstat ska emellertid se till att försäljning av extraktionsmedel inom dess territorium förbjuds, om uppgifterna enligt denna artikel inte lämnas på ett språk som köparna lätt kan förstå, såvida inte dessa informeras på något annat betryggande sätt. Denna bestämmelse ska inte hindra att sådana uppgifter lämnas på flera språk.
Artikel 8
1. Detta direktiv gäller även extraktionsmedel som används eller är avsedda att användas vid framställning av sådana livsmedel eller livsmedelsingredienser som importeras till gemenskapen.
2. Detta direktiv gäller inte extraktionsmedel eller livsmedel som är avsedda för export från gemenskapen.
Artikel 9
Direktiv 88/344/EEG i dess lydelse enligt direktiven i bilaga II del A ska upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av direktiven som anges i bilaga II del B.
Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga III.
Artikel 10
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 11
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 23 april 2009.
På Europaparlamentets vägnar
H.-G. PÖTTERING
Ordförande
På rådets vägnar
P. NEČAS
Ordförande
(1) EUT C 224, 30.8.2008, s. 87.
(2) Europaparlamentets yttrande av den 23 september 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT), och rådets beslut av den 23 mars 2009.
(3) EGT L 157, 24.6.1988, s. 28.
(4) Se bilaga II, del A.
(5) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
BILAGA I
EXTRAKTIONSMEDEL SOM FÅR ANVÄNDAS VID BEHANDLING AV RÅVAROR OCH LIVSMEDEL SAMT AV BESTÅNDSDELAR OCH INGREDIENSER I LIVSMEDEL
DEL I
Extraktionsmedel som i överensstämmelse med vedertagna tillverkningsmetoder får användas för alla ändamål (1)
Beteckning:
|
Propan |
|
Butan |
|
Etylacetat |
|
Etanol |
|
Koldioxid |
|
Aceton (2) |
|
Kväveoxidul |
DEL II
Extraktionsmedel för vilka villkor för användning anges
Beteckning |
Användningsvillkor (kort beskrivning av extraktionen) |
Högsta resthalt i livsmedel eller livsmedelsingrediens som har extraherats |
Hexan (3) |
Framställning eller fraktionering av fetter och oljor och framställning av kakaosmör |
1 mg/kg i fett, olja eller kakaosmör |
Beredning av avfettade proteinprodukter och avfettat mjöl |
10 mg/kg i livsmedel som innehåller avfettade proteinprodukter och avfettat mjöl |
|
30 mg/kg i avfettade sojaprodukter som säljs till den enskilde konsumenten |
||
Beredning av avfettade spannmålsgroddar |
5 mg/kg i avfettade spannmålsgroddar |
|
Metylacetat |
Avlägsnande av koffein eller retande ämnen och bitterämnen från kaffe och te |
20 mg/kg kaffe eller te |
Framställning av socker ur melass |
1 mg/kg i sockret |
|
Etylmetylketon (4) |
Fraktionering av fetter och oljor |
5 mg/kg i fett eller olja |
Avlägsnande av koffein eller retande ämnen och bitterämnen från kaffe och te |
20 mg/kg i kaffe eller te |
|
Diklormetan |
Avlägsnande av koffein eller retande ämnen och bitterämnen från kaffe och te |
2 mg/kg i rostat kaffe och 5 mg/kg i te |
Metanol |
All användning |
10 mg/kg |
2-Propanol |
All användning |
10 mg/kg |
DEL III
Extraktionsmedel för vilka villkor för användning anges
Beteckning |
Högsta resthalt i livsmedel vid användning av extraktionsmedel vid beredning av aromer av naturliga aromkällor |
Dietyleter |
2 mg/kg |
Hexan (5) |
1 mg/kg |
Cyklohexan |
1 mg/kg |
Metylacetat |
1 mg/kg |
1-butanol |
1 mg/kg |
2-butanol |
1 mg/kg |
Etylmetylketon (5) |
1 mg/kg |
Diklormetan |
0,02 mg/kg |
1-Propanol |
1 mg/kg |
1,1,1,2-tetrafluoretan |
0,02 mg/kg |
(1) Ett extraktionsmedel anses använt i överensstämmelse med vedertagna tillverkningsmetoder om det efter användningen endast lämnar kvar rester eller derivat i mängder som det är tekniskt omöjligt att undvika och detta inte utgör någon fara för människors hälsa.
(2) Användning av aceton för att förädla olja av pressrester av oliv är förbjudet.
(3) Hexan betecknar en kommersiell produkt som huvudsakligen består av acykliskt mättade kolväten med sex kolatomer och som destilleras mellan 64 °C och 70 °C. En kombinerad användning av hexan och etylmetylketon är förbjuden.
(4) Halten av n-hexan i lösningsmedlet får inte överstiga 50 mg/kg. En kombinerad användning av hexan och etylmetylketon är förbjuden.
(5) En kombinerad användning av hexan och etylmetylketon är förbjuden.
BILAGA II
DEL A
Upphävt direktiv och en förteckning över dess efterföljande ändringar
(som det hänvisas till i artikel 9)
Rådets direktiv 88/344/EG |
|
Rådets direktiv 92/115/EEG |
|
Europaparlamentets och rådets direktiv 94/52/EG |
|
Europaparlamentets och rådets direktiv 97/60/EG |
|
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 |
Endast bilaga III punkt 9 |
DEL B
Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning
(som det hänvisas till i artikel 9)
Direktiv |
Tidsfrist för genomförande |
||
88/344/EEG |
13 juni 1991 |
||
92/115/EEG |
|
||
|
|||
94/52/EG |
7 december 1995 |
||
97/60/EG |
|
||
|
(1) Enligt artikel 2.1 i direktiv 92/115/EEG gäller följande:
”Medlemsstaterna skall ändra sina lagar och andra författningar så att de
— |
tillåter saluföring av de produkter som överensstämmer med detta direktiv senast den 1 juli 1993, |
— |
förbjuder saluföring av produkter som inte överensstämmer med detta direktiv med verkan från och med den 1 januari 1994.” |
(2) Enligt artikel 2.1 i direktiv 97/60/EG gäller följande:
”Medlemsstaterna skall ändra sina lagar och andra författningar så att de
— |
tillåter saluföring av de produkter som överensstämmer med direktiv 88/344/EEG såsom det ändrats i detta direktiv, senast den 27 oktober 1998, |
— |
förbjuder saluföring av produkter som inte överensstämmer med direktiv 88/344/EEG, såsom det ändrats i detta direktiv, från och med den 27 april 1999. De produkter som har släppts ut på marknaden eller märkts före detta datum och som inte överensstämmer med direktiv 88/344/EEG, såsom det ändrats i detta direktiv, får dock saluföras tills lagren har tömts.” |
BILAGA III
Jämförelsetabell
Direktiv 88/344/EEG |
Detta direktiv |
Artikel 1.1 |
Artikel 1.1 |
Artikel 1.3 |
Artikel 1.2 |
Artikel 2.1 |
Artikel 2.1 |
Artikel 2.2 |
Artikel 2.2 |
Artikel 2.3 |
— |
Artikel 2.4 |
Artikel 2.3 |
Artikel 3 |
Artikel 3 |
Artikel 4 |
Artikel 4 |
Artikel 5 |
Artikel 5 |
Artikel 6.1 |
Artikel 6.1 |
Artikel 6.2 |
— |
Artikel 6.3 |
— |
— |
Artikel 6.2 |
— |
Artikel 6.3 |
— |
Artikel 6.4 |
Artikel 7 |
Artikel 7 |
Artikel 8 |
Artikel 8 |
Artikel 9 |
— |
— |
Artikel 9 |
— |
Artikel 10 |
Artikel 10 |
Artikel 11 |
Bilagan |
Bilaga I |
— |
Bilaga II |
— |
Bilaga III |
6.6.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 141/12 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/40/EG
av den 6 maj 2009
om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet
(omarbetning)
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska och sociala kommitténs yttrande (1),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
(1) |
Rådets direktiv 96/96/EG av den 20 december 1996 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet (3) har ändrats flera gånger (4) på väsentliga punkter. Eftersom ytterligare ändringar ska göras bör det omarbetas av tydlighetsskäl. |
(2) |
Inom ramen för den gemensamma transportpolitiken bör vissa vägtransporter inom gemenskapen utföras under gynnsammast möjliga omständigheter vad gäller såväl säkerhet som konkurrensförhållanden mellan transportföretag i de olika medlemsstaterna. |
(3) |
Vägtrafikens tillväxt och den därav följande ökningen av faror och olägenheter ställer alla medlemsstater inför säkerhetsproblem av likartad natur och betydelse. |
(4) |
Provningar under ett fordons livscykel bör vara relativt enkla, snabba och billiga. |
(5) |
Därför bör gemenskapens minimikrav på normer och metoder för provning av de komponenter som förtecknas i detta direktiv fastställas i särdirektiv. |
(6) |
De normer och metoder som fastställs i särdirektiven måste snabbt anpassas till den tekniska utvecklingen och för att de åtgärder som är nödvändiga för detta ändamål lättare ska kunna genomföras måste ett förfarande för nära samarbete inrättas mellan medlemsstaterna och kommissionen i en kommitté för anpassning till den tekniska utvecklingen av direktivet om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet. |
(7) |
När det gäller bromssystem är det, mot bakgrund av skillnaderna i fråga om utrustning och metoder för provning inom gemenskapen, svårt att fastställa värden för lufttrycksinställning, aktiveringstid och liknande. |
(8) |
De som sysslar med trafiksäkerhetsprovning av fordon är eniga om att provningsmetoden, i synnerhet om fordonet är lastat, delvis lastat, eller olastat, påverkar provningspersonalens förtroende för bromssystemets tillförlitlighet. |
(9) |
Att fastställa referensvärden för bromskraften för respektive fordonstyp under olika lastningstillstånd skulle bidra till att återställa förtroendet. Detta direktiv bör tillåta sådan provning som alternativ till en provning av uppfyllandet av miniminormer för bromsprestanda hos respektive fordonskategori. |
(10) |
I fråga om bromssystem bör detta direktiv i huvudsak gälla fordon som har typgodkänts enligt rådets direktiv 71/320/EEG av den 26 juli 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bromsutrustning på vissa kategorier av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (5), men vissa fordonstyper har likväl godkänts enligt nationella normer som kan skilja sig från det direktivet. |
(11) |
Medlemsstaterna får utvidga tillämpningen av bromsprovningen till fordonskategorier eller komponenter som inte omfattas av detta direktiv. |
(12) |
Medlemsstaterna får införa strängare och oftare förekommande provningar av bromssystemen. |
(13) |
Syftet med detta direktiv är att genom regelbunden provning säkerställa att avgasutsläpp hålls på en måttlig nivå under hela den tid fordonet används och att starkt luftförorenande fordon tas ur bruk till dess att de återställts i godtagbart skick. |
(14) |
Genom felaktig inställning och otillräckligt underhåll av motorn skadas inte endast motorn utan även miljön, eftersom detta medför ökad luftförorening och bränsleförbrukning. Det är viktigt att miljövänliga transportformer utvecklas. |
(15) |
Då det gäller motorer med kompressionständning (dieselmotorer) anses mätning av avgasutsläppens täthet ge tillräckliga indikationer om fordonets skick med avseende på utsläpp. |
(16) |
Då det gäller motorer med styrd tändning (bensinmotorer) anses mätning av koloxidutsläppen från avgasröret under tomgång ge tillräckliga indikationer på fordonets skick med avseende på utsläpp. |
(17) |
Det kan antas att ett stort antal av de fordon som inte underhålls regelbundet kommer att underkännas vid avgaskontrollen. |
(18) |
När det gäller fordon med bensinmotor som enligt normerna får typgodkännas endast om de är utrustade med avancerade system för avgasrening, t.ex. trevägskatalysatorer med lambdasond, bör normerna vid den återkommande avgaskontrollen vara strängare än för fordon av konventionell typ. |
(19) |
Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/69/EG av den 13 oktober 1998 om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfordon (6) ska bensindrivna bilar och lätta lastbilar, från 2000, vara utrustade med fordonsburna övervakningssystem (OBD-system, i det direktivet kallade system för omborddiagnos) för övervakning av fordonets system för kontroll av utsläpp. Från 2003 krävs OBD-system även för nya dieseldrivna fordon. |
(20) |
Medlemsstaterna får vid behov utesluta vissa fordonskategorier av historiskt intresse från direktivets tillämpningsområde. De får också fastställa egna provningsnormer för dessa fordon. Denna möjlighet för medlemsstaterna får dock inte leda till att strängare normer tillämpas än de som fordonet ursprungligen var avsett att uppfylla. |
(21) |
Det finns enkla, vanligt förekommande kontrollsystem som provningsorganisationer kan använda för provning av de flesta typer av hastighetsbegränsande anordningar. För fordon där sådana befintliga kontrollsystem inte kan användas måste myndigheterna antingen använda tillgänglig apparatur från fordonstillverkaren eller se till att det finns godtagbara provintyg från fordonstillverkaren eller dennes franchise-organisation. |
(22) |
Regelbunden kontroll av att den hastighetsbegränsande anordningen fungerar underlättas för fordon som är utrustade med färdskrivare (digital färdskrivare) i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2135/98 av den 24 september 1998 om ändring av förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter, och direktiv 88/599/EEG om enhetligt förfarande vid kontroll av förordningarna (EEG) nr 3820/85 och (EEG) nr 3821/85 (7). Sedan 2003 är nya fordon försedda med sådan utrustning. |
(23) |
Tekniska krav som gäller taxibilar och ambulanser liknar dem som gäller för privatbilar. De komponenter som ska provas kan därför vara likartade, även om intervallen mellan proven är olika. |
(24) |
Varje medlemsstat bör inom ramen för sin respektive behörighet säkerställa att trafiksäkerhetsprovningar av fordon genomförs metodiskt och håller hög standard. |
(25) |
Kommissionen bör kontrollera det praktiska genomförandet av detta direktiv. |
(26) |
Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, nämligen att harmonisera bestämmelserna om provning av trafiksäkerheten för att förhindra en snedvridning av konkurrensen mellan transportföretag och för att säkerställa att fordon provas och underhålls på ett riktigt sätt, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
(27) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (8). |
(28) |
Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att fastställa vissa minimistandarder och metoder för provningar och att anpassa dem till den tekniska utvecklingen. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG. |
(29) |
Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga III del B. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
1. I varje medlemsstat ska i den staten registrerade motorfordon med tillhörande släp- och påhängsvagnar genomgå periodisk trafiksäkerhetsprovning i enlighet med detta direktiv.
2. I bilagorna I och II anges de fordonskategorier som ska provas, trafiksäkerhetsprovningarnas periodicitet och vilka komponenter som ska provas.
Artikel 2
De trafiksäkerhetsprovningar som föreskrivs i detta direktiv ska utföras av medlemsstaten eller av ett offentligt organ som utsetts av staten för detta uppdrag eller av organ eller institutioner, även i vederbörlig ordning auktoriserade privata sådana, som utsetts av och som direkt övervakas av staten. Om de institutioner som utsetts att handha trafiksäkerhetsprovning samtidigt utför reparationer av fordon, ska medlemsstaterna särskilt kontrollera att objektivitet och en hög kvalitet på provningen upprätthålls.
Artikel 3
1. Medlemsstaterna ska vidta sådana åtgärder som de anser nödvändiga för att det ska kunna styrkas att ett fordon har genomgått en trafiksäkerhetsprovning som minst uppfyllt kraven i detta direktiv.
Dessa åtgärder ska anmälas till de övriga medlemsstaterna och till kommissionen.
2. På samma grunder som om medlemsstaten själv hade utfärdat intyget, ska varje medlemsstat erkänna intyg som utfärdats i en annan medlemsstat och som styrker att ett motorfordon som är registrerat på den statens territorium, tillsammans med tillhörande släp- eller påhängsvagn, har genomgått en trafiksäkerhetsprovning som minst uppfyller kraven i detta direktiv.
3. Medlemsstaterna ska tillämpa lämpliga förfaranden för att så långt det är möjligt säkerställa att bromsprestandan hos fordon som är registrerade på deras territorium uppfyller de krav som fastställs i detta direktiv.
KAPITEL II
UNDANTAG
Artikel 4
1. Medlemsstaterna ska ha rätt att från detta direktivs tillämpningsområde undanta fordon som tillhör försvarsmakten, ordningsmakten och brandförsvaret.
2. Efter samråd med kommissionen får medlemsstaterna undanta vissa fordon från detta direktivs tillämpningsområde vilka används under speciella förhållanden eller som aldrig eller praktiskt taget aldrig körs på allmän väg, inbegripet fordon av historiskt intresse som tillverkats före den 1 januari 1960, eller som är tillfälligt tagna ur trafik, eller underkasta dessa fordon särskilda föreskrifter.
3. Efter samråd med kommissionen får medlemsstaterna fastställa egna normer för provning av fordon som anses ha historiskt intresse.
Artikel 5
Trots vad som föreskrivs i bilagorna I och II får medlemsstaterna
a) |
tidigarelägga datum för de första obligatoriska trafiksäkerhetsprovningarna och, om så är lämpligt, kräva att fordonet genomgår provning innan registrering skett, |
b) |
förkorta tiden mellan två på varandra följande obligatoriska provningar, |
c) |
göra provning av frivillig utrustning obligatorisk, |
d) |
öka antalet komponenter som ska provas, |
e) |
utsträcka kravet på periodisk provning till andra fordonskategorier, |
f) |
föreskriva särskilda kompletterande provningar, |
g) |
kräva högre värden för minsta bromsverkan än vad som framgår av värdena i bilaga II och inkludera provning av fordon med större last, för fordon som är registrerade på deras territorium, förutsatt att sådana krav inte överstiger kraven i fordonets ursprungliga typgodkännande. |
KAPITEL III
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 6
1. Kommissionen ska anta de särdirektiv som är nödvändiga för att fastställa minimikraven på standarder och metoder för provning av de i bilaga II förtecknade komponenterna samt ändringar som är nödvändiga för att anpassa dessa standarder och metoder till den tekniska utvecklingen.
2. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 7.2.
Artikel 7
1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté för anpassning till den tekniska utvecklingen av direktivet om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet.
2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Artikel 8
Kommissionen ska senast tre år efter införandet av periodisk provning av hastighetsbegränsande anordningar undersöka om de fastställda proven, på grundval av de vunna erfarenheterna, är tillräckliga för att upptäcka felaktiga eller manipulerade hastighetsbegränsande anordningar eller om gällande regler behöver ändras.
Artikel 9
Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 10
Direktiv 96/96/EG, i dess lydelse enligt de rättsakter som anges i bilaga III del A, ska upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga III del B.
Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga IV.
Artikel 11
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 12
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 6 maj 2009.
På Europaparlamentets vägnar
H.-G. PÖTTERING
Ordförande
På rådets vägnar
J. KOHOUT
Ordförande
(1) EUT C 224, 30.8.2008, s. 66.
(2) Europaparlamentets yttrande av den 23 september 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 30 mars 2009.
(3) EGT L 46, 17.2.1997, s. 1.
(4) Se bilaga III del A.
(5) EGT L 202, 6.9.1971, s. 37.
(6) EGT L 350, 28.12.1998, s. 1.
(7) EGT L 274, 9.10.1998, s. 1.
(8) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
BILAGA I
FORDONSKATEGORIER SOM SKA TRAFIKSÄKERHETSPROVAS OCH PROVNINGARNAS PERIODICITET
Fordonskategori |
Provningsperiodicitet |
||
|
Ett år efter tidpunkten för första användning av fordonet och därefter en gång om året. |
||
|
Ett år efter tidpunkten för första användning av fordonet och därefter en gång om året. |
||
|
Ett år efter tidpunkten för första användning av fordonet och därefter en gång om året. |
||
|
Ett år efter tidpunkten för första användning av fordonet och därefter en gång om året. |
||
|
Fyra år efter tidpunkten för första användning av fordonet och därefter en gång vartannat år. |
||
|
Fyra år efter tidpunkten för första användning av fordonet och därefter en gång vartannat år. |
BILAGA II
KOMPONENTER SOM OBLIGATORISKT SKA KONTROLLERAS
Provningen ska omfatta åtminstone de komponenter som räknas upp nedan, förutsatt att dessa hör till den obligatoriska utrustningen i de fordon som provas i den berörda medlemsstaten.
De provningar som behandlas i denna bilaga får utföras utan att fordonsdelar monteras isär.
Om ett fordon befinns ha brister i fråga om nedanstående komponenter ska de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna fastställa ett förfarande för att bestämma på vilka villkor fordonet får användas innan det har godkänts vid förnyad provning.
FORDON I KATEGORIERNA 1, 2, 3, 4, 5 OCH 6
1. Bromsutrustning
Följande komponenter ska kontrolleras vid trafiksäkerhetsprovning av fordonens bromsutrustning. De provningsresultat som erhålls vid kontroll av bromsutrustningen ska så långt möjligt motsvara de tekniska normerna i direktiv 71/320/EEG.
Komponenter som ska kontrolleras |
Orsak till underkännande |
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
FORDON I KATEGORIERNA 1, 2 OCH 3 |
FORDON I KATEGORIERNA 4, 5 OCH 6 |
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
||||||||||
|
|
FORDON I KATEGORIERNA 1, 2, 3, 4, 5 OCH 6
8.2 Avgasutsläpp
8.2.1 Motorfordon med bensindrivna motorer med styrd tändning
a) |
Om avgasutsläppen inte kontrolleras genom ett avancerat system för avgasrening, som trevägskatalysator med lambdasond:
|
b) |
Om avgasutsläppen kontrolleras genom ett avancerat system för avgasrening, som trevägskatalysator med lambdasond:
|
8.2.2 Motorfordon med motorer med kompressionständning (dieselmotorer)
a) |
Avgasernas opacitet ska mätas vid fri acceleration (utan belastning och från tomgång till maximivarvtal) med växeln i friläge och kopplingen nedtryckt. |
b) |
Konditionering av fordon
|
c) |
Provningsförfarande
|
d) |
Gränsvärden
|
8.2.3 Provningsutrustning
Kontrollen av fordonens avgasutsläpp ska ske med utrustning som gör det möjligt att med noggrannhet bestämma om de gränsvärden som föreskrivs, eller som har angivits av tillverkaren, iakttas.
8.2.4 Om en fordonstyp vid EG-typgodkännandet inte uppfyller de gränsvärden som fastställs i detta direktiv, får medlemsstaterna fastställa högre gränsvärden för denna fordonstyp med stöd av bevisning från tillverkaren. De ska genast meddela detta till kommissionen som i sin tur ska underrätta övriga medlemsstater.
FORDON I KATAGORIERNA 1, 2 OCH 3 |
FORDON I KATEGORIERNA 4, 5 OCH 6 |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
(1) 48 % för fordon i kategori 1 som inte är utrustade mede ABS eller som är typgodkända före den 1 oktober 1991 (datum för förbud mot ibruktagande utan EG-typgodkännande av komponenter) (direktiv 71/320/EEG).
(2) 45 % för fordon som är registrerade efter 1988 eller från och med datum för tillämpning av direktiv 71/320/EEG, i medlemsstaternas nationella lagstiftning, om detta datum infaller senare.
(3) 43 % för släpvagnar och påhängsvagnar som är registrerade efter 1988 eller från och med datum för tillämpning av direktiv 71/320/EEG, i medlemsstaternas nationella lagstiftning, om detta datum infaller senare.
(4) 50 % för fordon i kategori 5 som är registrerade efter 1988 eller från och med datum för tillämpning av direktiv 71/320/EEG, i medlemsstaternas nationella lagstiftning, om detta datum infaller senare.
(5) Referensvärdet för fordonsaxeln är den bromsverkan (uttryckt i newton) som är nödvändig för att uppnå denna bromskoefficient vid den vikt som fordonet har vid provningstillfället.
(6) För fordon i kategorierna 2 och 5 är minimiprestandan för reservbroms (som inte berörs av direktiv 71/320/EEG) fastställd till 2,2 m/s2.
(7) Rådets förordning (EEG) nr 3821/85 av den 20 december 1985 om färdskrivare vid vägtransporter (EGT L 370, 31.12.1985, s. 8).
(8) Rådets direktiv 92/6/EEG av den 10 februari 1992 om montering och användning av hastighetsbegränsande anordningar i vissa kategorier av motorfordon inom gemenskapen (EGT L 57, 2.3.1992, s. 27).
(9) Rådets direktiv 70/220/EEG av den 20 mars 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfordon (EGT L 76, 6.4.1970, s. 1).
(10) Rådets direktiv 72/306/EEG av den 2 augusti 1972 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av föroreningar från dieselmotorer som används i fordon (EGT L 190, 20.8.1972, s. 1).
(11) Rådets direktiv 88/77/EEG av den 3 december 1987 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer med kompressionständning som används i fordon samt mot utsläpp av gasformiga föroreningar från motorer med gnisttändning drivna med naturgas eller motorgas (LPG) vilka används i fordon (EGT L 36, 9.2.1988, s. 33).
BILAGA III
DEL A
Upphävt direktiv och en förteckning över dess efterföljande ändringar
(hänvisningar i artikel 10)
Rådets direktiv 96/96/EG |
|
Kommissionens direktiv 1999/52/EG |
|
Kommissionens direktiv 2001/9/EG |
|
Kommissionens direktiv 2001/11/EG |
|
Kommissionens direktiv 2003/27/EG |
|
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 |
endast bilaga III, punkt 68 |
DEL B
Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning
(hänvisningar i artikel 10)
Direktiv |
Tidsfrist för införlivande |
96/96/EG |
9 mars 1998 |
1999/52/EG |
30 september 2000 |
2001/9/EG |
9 mars 2002 |
2001/11/EG |
9 mars 2003 |
2003/27/EG |
1 januari 2004 |
BILAGA IV
JÄMFÖRELSETABELL
Direktiv 96/96/EG |
Detta direktiv |
Artikel 1–4 |
Artikel 1–4 |
Artikel 5 inledningen |
Artikel 5 inledningen |
Artikel 5 första till sjunde strecksatsen |
Artikel 5 punkterna a–g |
Artikel 6 |
— |
Artikel 7 |
Artikel 6.1 |
— |
Artikel 6.2 |
Artikel 8.1 |
Artikel 7.1 |
Artikel 8.2 första stycket |
Artikel 7.2 |
Artikel 8.2 andra stycket |
— |
Artikel 8.3 |
— |
Artikel 9.1 |
— |
Artikel 9.2 |
Artikel 8 |
Artikel 10 |
— |
Artikel 11.1 |
— |
Artikel 11.2 |
Artikel 9 |
Artikel 11.3 |
— |
— |
Artikel 10 |
Artikel 12 |
Artikel 11 |
Artikel 13 |
Artikel 12 |
Bilagorna I–II |
Bilagorna I–II |
Bilagorna III–IV |
— |
— |
Bilaga III |
— |
Bilaga IV |
6.6.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 141/29 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/42/EG
av den 6 maj 2009
om förande av statistik över gods- och passagerarbefordran till sjöss
(omarbetning)
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 285.1,
med beaktande av kommissionens förslag,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (1), och
av följande skäl:
(1) |
Rådets direktiv 95/64/EG av den 8 december 1995 om förande av statistik över gods- och passagerarbefordran till sjöss (2) har ändrats flera gånger på väsentliga punkter (3). Med anledning av nya ändringar bör det av tydlighetsskäl omarbetas. |
(2) |
För att fullgöra sina uppgifter inom ramen för den gemensamma sjötransportpolitiken bör kommissionen (Eurostat) förfoga över jämförbara, tillförlitliga, samordnade och regelbundna statistiska uppgifter över omfånget och utvecklingen av gods- och passagerarbefordran till sjöss till och från gemenskapen, mellan och inom medlemsstaterna. |
(3) |
Det är även viktigt att medlemsländerna och de ekonomiska aktörerna har god kännedom om marknaden för sjötransporter. |
(4) |
Genom insamling av jämförbara och samordnade statistiska uppgifter för gemenskapen kan ett integrerat system för tillförlitlig, överensstämmande och aktuell information upprättas. |
(5) |
Uppgifterna om gods- och passagerarbefordran till sjöss måste vara jämförbara mellan medlemsstaterna och mellan olika transportsätt. |
(6) |
I enlighet med subsidiaritetsprincipen är inrättandet av gemensamma statistiska normer, som möjliggör att samordnade uppgifter utarbetas, något som bara kan utföras effektivt på gemenskapsnivå. Insamlingen av uppgifter kommer att ske i varje medlemsstat av de organ och institutioner som svarar för framställning av den officiella statistiken. |
(7) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (4). |
(8) |
Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att anta vissa närmare föreskrifter för genomförandet av detta direktiv. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, bland annat genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG. |
(9) |
De nya bestämmelser som införs i detta direktiv gäller endast kommittéförfarandena. De behöver därför inte införlivas av medlemsstaterna. |
(10) |
Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande i nationell lagstiftning av det direktiv som anges i bilaga IX del B. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Insamling av statistiska uppgifter
Medlemsstaterna ska samla in gemenskapsstatistik över gods- och passagerarbefordran med de fartyg som anlöper hamnar inom deras territorium.
Artikel 2
Definitioner
I detta direktiv gäller följande definitioner:
a) gods- och passagerarbefordran till sjöss: förflyttning av gods och passagerare med sjögående fartyg på resor som helt eller delvis företas till sjöss.
Tillämpningsområdet för detta direktiv omfattar även gods
Bränsle- och proviantförsörjning för fartyg ska undantas från tillämpningen av detta direktiv.
b) sjögående fartyg: andra fartyg än de som endast seglar på inre vattenvägar eller på eller i nära anslutning till skyddade vatten samt inom områden som omfattas av hamnföreskrifter.
Detta direktiv ska inte tillämpas på fiskefartyg, fiskberedningsfartyg, fartyg för borrning och prospektering, bogserbåtar, skjutbogserare, forsknings- och undersökningsfartyg, mudderverk, örlogsfartyg eller fartyg som används enbart för icke-kommersiella ändamål.
c) hamn: en plats med anläggningar där handelsfartyg kan lägga till och lossa eller lasta gods eller där passagerare kan gå iland eller tas ombord på fartyg.
d) sjötransportoperatörens nationalitet: nationaliteten i det land där den faktiska tyngdpunkten för sjötransportoperatörens affärsverksamhet är belägen.
e) sjötransportoperatör: varje person genom vilken eller i vars namn ett avtal om gods- eller passagerarbefordran till sjöss har slutits med en avlastare eller en passagerare.
Artikel 3
Uppgiftsinsamlingens karakteristika
1. Medlemsstaterna ska samla in följande uppgifter:
a) |
Uppgifter om gods och passagerare. |
b) |
Uppgifter om fartyget. |
Fartyg med en bruttodräktighet som är mindre än 100 får undantas från uppgiftsinsamlingen.
2. Karakteristika för uppgiftsinsamlingen, dvs. statistiska variabler inom varje område, nomenklaturen för deras klassificering samt deras observationsperiodicitet anges i bilagorna I - VIII.
3. Insamlingen av uppgifter ska i möjligaste mån grunda sig på tillgängliga källor och därmed begränsa uppgiftslämnarnas åligganden.
4. Kommissionen ska anpassa uppgiftsinsamlingens karakteristika och innehållet i bilagorna I - VIII till den ekonomiska och tekniska utvecklingen, om inte en sådan anpassning medför en väsentlig ökning av kostnaderna för medlemsstaterna och/eller en ökad börda för uppgiftslämnarna.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 10.3.
Artikel 4
Hamnar
1. En förteckning över hamnar, kodade och indelade efter länder och havskustområden, ska upprättas av kommissionen med avseende på detta direktiv.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 10.3.
2. Varje medlemsstat ska från den förteckning som avses i punkt 1 välja de hamnar där årligen mer än en miljon ton gods behandlas eller där fler än 200 000 passagerarrörelser årligen registreras.
För varje vald hamn ska detaljerade uppgifter i enlighet med bilaga VIII tillhandahållas inom de områden (gods, passagerare) där denna hamn uppfyller urvalskriteriet, och i förekommande fall med sammanfattande uppgifter avseende det andra området.
3. För de hamnar som inte valts från förteckningen ska sammanfattande uppgifter tillhandahållas enligt bilaga VIII, uppgifter under A3.
Artikel 5
Statistikens noggrannhet
De metoder som används vid uppgiftsinsamlingen ska säkerställa att gemenskapens sjötransportstatistik får den noggrannhet som krävs för de statistiska uppgifter som beskrivs i bilaga VIII.
Normerna för noggrannheten ska upprättas av kommissionen.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 10.3.
Artikel 6
Bearbetning av resultaten av uppgiftsinsamlingen
Medlemsstaterna ska bearbeta den statistiska information som insamlats enligt artikel 3 så att jämförbar statistik som har den noggrannhet som avses i artikel 5 erhålls.
Artikel 7
Överlämnande av resultaten av uppgiftsinsamlingen
1. Medlemsstaterna ska lämna över resultaten av uppgiftsinsamlingen som avses i artikel 3 till kommissionen (Eurostat), inbegripet de uppgifter som medlemsstaterna förklarat insynsskyddade med stöd av nationell lag eller praxis beträffande insynsskyddade uppgifter, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik (5).
2. Resultaten ska överlämnas i enlighet med den struktur för de statistiska uppgifterna som definieras i bilaga VIII. De tekniska detaljerna beträffande överlämnandet av resultaten ska fastställas enligt det förvaltningsförfarande som avses i artikel 10.2.
3. Resultaten ska överlämnas inom fem månader från slutet av observationsperioden för de uppgifter som lämnas kvartalsvis och åtta månader för uppgifter som lämnas årligen.
Det första överlämnandet av resultat ska avse det första kvartalet 1997.
Artikel 8
Rapporter
Medlemsstaterna ska lämna alla uppgifter som avser de metoder som används för att få fram uppgifterna till kommissionen (Eurostat). Medlemsstaterna ska också i förekommande fall till kommissionen överlämna uppgifter om större förändringar i de insamlingsmetoder som används.
Artikel 9
Spridning av statistikuppgifter
Kommissionen (Eurostat) ska sprida de relevanta statistikuppgifterna med en periodicitet som svarar mot överlämnandet av uppgifter.
Sättet för kommissionens (Eurostat) offentliggörande eller spridning av statistikuppgifter ska fastställas enligt det förvaltningsförfarande som avses i artikel 10.2.
Artikel 10
Kommittéförfarande
1. Kommissionen ska biträdas av Kommittén för det europeiska statistiksystemet, som inrättats genom förordning (EG) nr 223/2009.
2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.
3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Artikel 11
Överlämnande av nationella bestämmelser
Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 12
Upphävande
Direktiv 95/64/EG i dess lydelse enligt rättsakterna som anges i bilaga IX del A, ska upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande i nationell lagstiftning av detta direktiv som anges i bilaga IX del B.
Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga X.
Artikel 13
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 14
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg 6 maj 2009.
På Europaparlamentets vägnar
H.-G. PÖTTERING
Ordförande
På rådets vägnar
J. KOHOUT
Ordförande
(1) Europaparlamentets yttrande av den 21 oktober 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 23 april 2009.
(2) EGT L 320, 30.12.1995, s. 25.
(3) Se bilaga IX del A.
(4) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(5) EUT L 87, 31.3.2009, s. 164.
BILAGA I
VARIABLER OCH DEFINITIONER
1. Statistiska variabler
a) Uppgifter om gods och passagerare
— |
godsets bruttovikt i ton, |
— |
lasttyp enligt den nomenklatur som anges i bilaga II, |
— |
beskrivning av godset enligt den nomenklatur som anges i bilaga III, |
— |
rapporterande hamn, |
— |
färdriktning, huruvida det är fråga om införsel eller utförsel, |
— |
för införsel av gods: lastningshamn (dvs. den hamn där lasten tagits ombord på det fartyg som infört den till den rapporterande hamnen) inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet med användning av de enskilda hamnar som beskrivs i hamnlistan och, utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, med användning av de havskustområden som beskrivs i bilaga IV, |
— |
för utförsel av gods: lossningshamn (dvs. den hamn där lasten lossats från det fartyg som fört den ut ur den rapporterande hamnen) inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet med användning av de enskilda hamnar som beskrivs i hamnlistan och, utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, med användning av de havskustområden som beskrivs i bilaga IV, |
— |
antal passagerare som påbörjar eller avslutar en resa samt antal kryssningspassagerare på utflykt. |
För gods som transporteras i containrar eller ro-ro-enheter skall dessutom följande särskilda uppgifter anges:
— |
totalt antal containrar (med eller utan last), |
— |
antal containrar utan last, |
— |
totalt antal rörliga (ro-ro-)enheter med eller utan last, |
— |
antal rörliga (ro-ro-)enheter utan last, |
b) Fartygsuppgifter
— |
antal fartyg, |
— |
fartygens dödvikt eller bruttodräktighet, |
— |
land eller territorium där fartyget är registrerat, enligt den nomenklatur som anges i bilaga V, |
— |
fartygstyp, enligt den nomenklatur som anges i bilaga VI, |
— |
fartygens storlek enligt den nomenklatur som anges i bilaga VII. |
2. Definitioner
a) |
Fraktcontainer: transportutrustningsenhet som är
|
b) |
Ro-ro-enhet: utrustning på hjul som är avsedd för transport av gods, såsom lastbil, släpfordon eller påhängsvagn som kan köras eller dras ombord på ett fartyg. Släpfordon som tillhör hamnarna eller fartygen omfattas av denna definition. Nomenklaturerna skall följa Förenta nationernas ekonomiska kommissions för Europa (ECE) rekommendation nr 21 ”Codes for types of cargo, packages and packaging materials” (Koder för lasttyp, emballage och förpackningsmaterial). |
c) |
Containerlast: containrar med eller utan last som lyfts på eller av det fartyg som transporterar dem till sjöss. |
d) |
Ro-ro-last: gods, i container eller inte, som är lastat på ro-ro-enheter och ro-ro-enheter som rullas på eller av de fartyg som transporterar dem till sjöss. |
e) |
Godsets bruttovikt: vikt av transporterat gods, inklusive emballage men exklusive containrars och ro-ro-enheters egenvikt. |
f) |
Dödvikt (DWT): skillnaden uttryckt i ton mellan å ena sidan ett fartygs deplacement vid nedlastning till sommarfribord i vatten med en densitet på 1,025 och å andra sidan vikten av det tomma fartyget, dvs. fartygets deplacement, uttryckt i ton, utan last, bränsle, smörjolja, vattenbarlast, färskvatten och dricksvatten i tankar, proviant samt utan passagerare, besättning och deras tillhörigheter. |
g) |
Bruttodräktighet: ett fartygs yttre mått fastställda enligt bestämmelserna i 1969 års internationella konvention om skeppsmätning. |
h) |
Kryssningspassagerare: en passagerare som gör en sjöresa på ett kryssningsfartyg. Passagerare på utflykt ingår inte. |
i) |
Kryssningsfartyg: ett passagerarfartyg avsett att ge passagerarna en allsidig turistupplevelse. Alla passagerare skall ha hytter. Fritids- och underhållningsarrangemang ombord ingår. Fartyg som upprätthåller färjeförbindelser ingår inte, även om vissa av passagerarna förhåller sig till tjänsten som till en kryssning. Transportfartyg som kan ta ett litet antal passagerare med egna hytter ingår inte heller. Fartyg som enbart är avsedda för dagsutflykter ingår inte heller. |
j) |
Passagerarutflykt: en utflykt till en turistattraktion i närheten av en hamn som kryssningspassageraren gör med bibehållen hytt ombord. |
BILAGA II
KLASSIFICERING AV LASTTYP
Kategori (1) |
Enställig kod |
Tvåställig kod |
Beskrivning |
Tonnage |
Nummer |
Flytande bulk |
1 |
1X |
Flytande bulk (ej fraktenhet) |
X |
|
11 |
Flytande gas |
X |
|
||
12 |
Råolja |
X |
|
||
13 |
Oljeprodukter |
X |
|
||
19 |
Övrig flytande bulk |
X |
|
||
Torr bulk |
2 |
2X |
Torr bulk (ej fraktenhet) |
X |
|
21 |
Malm |
X |
|
||
22 |
Kol |
X |
|
||
23 |
Jordbruksprodukter (t. ex. spannmål, soja, tapioka) |
X |
|
||
29 |
Övrig torr bulk |
X |
|
||
Containrar |
3 |
3X |
Stora containrar |
X (2) |
X |
31 |
Fraktenheter på 20 fot |
X (2) |
X |
||
32 |
Fraktenheter på 40 fot |
X (2) |
X |
||
33 |
Fraktenheter på > 20 fot och < 40 fot |
X (2) |
X |
||
34 |
Fraktenheter på > 40 fot |
X (2) |
X |
||
Roll-on/Roll-off med egen framdrivningskraft |
5 |
5X |
Självgående enheter |
X |
X |
51 |
Lastfordon för godstransport med eller utan släpfordon |
X (2) |
X |
||
52 |
Personbilar och motorcyklar med eller utan släp och husvagnar |
|
X (3) |
||
53 |
Passagerarbussar |
|
X (3) |
||
54 |
Fordon för handel (inkl. import/export motorfordon) |
X |
X (3) |
||
56 |
Levande djur |
X |
X (3) |
||
59 |
Övriga rörliga enheter med egen framdrivningskraft |
X |
X |
||
Roll-on/Roll-off utan egen framdrivningskraft |
6 |
6X |
Rörliga enheter utan egen framdrivningskraft |
X |
X |
61 |
Släp- och påhängsvagnar för godstransport på landsväg utan dragfordon |
X (2) |
X |
||
62 |
Husvagnar samt övriga landsvägs-, jordbruks- och industrifordon utan dragfordon |
|
X (3) |
||
63 |
Järnvägsvagnar, släp för sjötransport som transporteras av fartyg, pråmar för godstransport som transporteras av fartyg |
X (2) |
X |
||
69 |
Övriga rörliga enheter utan egen framdrivningskraft |
X |
X |
||
Övrig last (inkl. små containrar) |
9 |
9X |
Annan tidigare, inte specificerad last |
X |
|
91 |
Skogsprodukter |
X |
|
||
92 |
Järn- och stålprodukter |
X |
|
||
99 |
Övrig last |
X |
|
(1) Dessa kategorier är förenliga med UNECE: s rekommendation nr 21.
(2) Den registrerade mängden utgörs av godsets bruttovikt inklusive emballage, men exklusive egenvikten för containrar och ro-ro-enheter.
(3) Endast totalt antal enheter.
BILAGA III
NST 2007
Huvudgrupp |
Varuslag |
01 |
Jordbruks-, jakt- och skogsbruksprodukter; fisk och andra fiskeriprodukter |
02 |
Stenkol och brunkol; råpetroleum och naturgas |
03 |
Metallhaltiga malmer och övriga produkter från gruvor och stenbrott; torv; uranmalm och toriummalm |
04 |
Livsmedel, dryckesvaror och tobak |
05 |
Textil- och beklädnadsvaror; läder och lädervaror |
06 |
Trä och varor av trä och kork (utom möbler), varor av halm och andra flätningsmaterial; massa, papper och pappersvaror, trycksaker och ljudmedia |
07 |
Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter |
08 |
Kemikalier, kemiska produkter och konstfibrer; gummi- och plastvaror; kärnbränsle |
09 |
Andra icke-metalliska mineraliska produkter |
10 |
Metaller; metallvaror, utom maskiner och apparater |
11 |
Övriga maskiner; kontorsmaskiner och datorer; diverse andra elektriska maskiner och apparater; radio, tv- och teleprodukter; precisionsinstrument, medicinska och optiska instrument samt ur |
12 |
Transportmedel |
13 |
Möbler; diverse andra tillverkade varor |
14 |
Returråvara; kommunalt avfall och annat avfall |
15 |
Post och paket |
16 |
Utrustning och material som används vid varutransporter |
17 |
Gods som flyttas i samband med flytt av hushåll eller kontor; bagage som transporteras separat från passagerarna; motorfordon som fraktas för reparation; övriga varor som inte omsätts på en marknad |
18 |
Samlastat gods: flera olika slags gods som fraktas tillsammans |
19 |
Oidentifierbart gods: gods som av någon anledning inte kan identifieras och därför inte kan hänföras till någon av huvudgrupperna 01–16 |
20 |
Diverse andra varor |
BILAGA IV
HAVSKUSTOMRÅDEN
Den nomenklatur som ska användas är geonomenklaturen (nomenklatur för länder och territorier för statistik över gemenskapens utrikeshandel och handeln medlemsstater emellan, införd i enlighet med artikel 9 i rådets förordning (EG) nr 1172/95 av den 22 maj 1995 om statistik avseende gemenskapens och dess medlemsstaters varuhandel med icke-medlemsstater (1)) som gäller för det år till vilket uppgifterna hänför sig.
Koden är fyrställig och omfattar följande: Tvåställig, alfabetisk ISO-standardkod för varje land i ovannämnda nomenklatur, följd av två nollor (t.ex. koden GR00 för Grekland), utom för de länder som är indelade i flera havskustområden, vilka får en fjärde siffra som ska vara större än noll (1–7), enligt följande:
Kod |
Havskustområden |
FR01 |
Frankrike: Atlanten och Nordsjön |
FR02 |
Frankrike: Medelhavet |
FR03 |
Franska utomeuropeiska departement: Franska Guyana |
FR04 |
Franska utomeuropeiska departement: Martinique och Guadeloupe |
FR05 |
Franska utomeuropeiska departement: Réunion |
DE01 |
Tyskland: Nordsjön |
DE02 |
Tyskland: Östersjön |
DE03 |
Tyskland: Inre vattenvägar |
GB01 |
Förenade kungariket |
GB02 |
Isle of Man |
GB03 |
Kanalöarna |
ES01 |
Spanien: (Nord)Atlanten |
ES02 |
Spanien: Medelhavet och (Syd)Atlanten, inklusive Balearerna och Kanarieöarna |
SE01 |
Sverige: Östersjön |
SE02 |
Sverige: Nordsjön |
TR01 |
Turkiet: Svarta havet |
TR02 |
Turkiet: Medelhavet |
RU01 |
Ryssland: Svarta havet |
RU02 |
Ryssland: Östersjön |
RU03 |
Ryssland: Asien |
MA01 |
Marocko: Medelhavet |
MA02 |
Marocko: Västafrika |
EG01 |
Egypten: Medelhavet |
EG02 |
Egypten: Röda havet |
IL01 |
Israel: Medelhavet |
IL02 |
Israel: Röda havet |
SA01 |
Saudiarabien: Röda havet |
SA02 |
Saudiarabien: Persiska viken |
US01 |
USA: (Nord)Atlanten |
US02 |
USA: (Syd)Atlanten |
US03 |
USA: Mexikanska golfen |
US04 |
USA: (Södra) Stilla havet |
US05 |
USA: (Norra) Stilla havet |
US06 |
USA: Stora sjöarna |
US07 |
Puerto Rico |
CA01 |
Kanada: Atlanten |
CA02 |
Kanada: Stora sjöarna och Övre St Lawrence |
CA03 |
Kanada: Västkusten |
CO01 |
Colombia: Nordkusten |
CO02 |
Colombia: Västkusten |
|
Med tilläggskoderna |
ZZ01 |
Off shoreanläggningar |
ZZ02 |
Aggregat och ej beskrivet på annat håll. |
BILAGA V
FARTYGETS REGISTRERINGSLAND
Den nomenklatur som ska användas är geonomenklaturen (nomenklatur för länder och territorier för statistik över gemenskapens utrikeshandel och handeln medlemsstater emellan, införd i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 1172/95) som gäller för det år till vilket uppgifterna hänför sig.
Koden är fyrställig och omfattar följande: Tvåställig, alfabetisk ISO-standardkod för varje land i ovannämnda nomenklatur, följd av två nollor (t.ex. koden GR00 för Grekland), utom för de länder som har fler än ett register, vilka får en fjärde siffra som skall vara större än noll, enligt följande:
FR01 |
Frankrike |
FR02 |
Franska Antarktis (med Kerguelen) |
IT01 |
Italien — första registret |
IT02 |
Italien — internationella registret |
GB01 |
Förenade kungariket |
GB02 |
Isle of Man |
GB03 |
Kanalöarna |
GB04 |
Gibraltar |
DK01 |
Danmark |
DK02 |
Danmark (DIS) |
PT01 |
Portugal |
PT02 |
Portugal (MAR) |
ES01 |
Spanien |
ES02 |
Spanien (Rebeca) |
NO01 |
Norge |
NO02 |
Norge (NIS) |
US01 |
USA |
US02 |
Puerto Rico |
BILAGA VI
KLASSIFICERING FÖR FARTYGSTYPER (ICST-COM)
|
Typ |
Kategorier som ingår i fartygstyperna |
10 |
Flytande bulk |
Oljetankfartyg Kemikalietankfartyg Gastankfartyg (LG) Tankläktare Andra tankfartyg |
20 |
Torr bulk |
Bulk-/oljetankfartyg Bulklastfartyg |
31 |
Containrar |
Containerfartyg |
32 |
Specialisering på särskilt gods |
Pråmbärande fartyg Kemikaliefartyg Fartyg för transport av bestrålat bränsle Fartyg för transport av boskap Biltransportfartyg Annat specialiserat fartyg |
33 |
Torrlast utan specialisering |
Kyltransportfartyg Ro-ro-passagerarfartyg Ro-ro-containerfartyg Annat ro-ro-fartyg Kombinerat torrlast-/passagerarfartyg Kombinerat torrlast-/containerfartyg Enkeldäckat fartyg Fartyg med flera däck |
34 |
Torrlast i pråm/läktare |
Däckad pråm Mudderpråm Skeppsburen läktare/lastpråm Öppen torrlastpråm Täckt torrlastpråm Annan torrlastpråm |
35 |
Passagerare |
Passagerarfartyg (exkl. kryssningsfartyg) |
36 |
Kryssningspassagerare |
Endast kryssningsfartyg |
41 |
Fiske |
Fiskefartyg (1) Fiskberedningsfartyg (1) |
42 |
Offshoreverksamhet |
Fartyg för borrning och prospektering (1) Försörjningsfartyg (1) |
43 |
Bogsering |
Bogserfartyg (1) Skjutbogserare (1) |
49 |
Ospecificerat |
Mudderverk (1) Forsknings-/undersökningsfartyg (1) Andra icke definierade fartyg (1) |
XX |
Okänt |
Okänd fartygstyp |
(1) Berörs inte av detta direktiv.
BILAGA VII
FARTYGENS STORLEKSKLASSER
i dödvikt (DWT) eller i bruttodräktighet (BRT)
Denna klassificering gäller endast för fartyg med en bruttodräktighet om minst 100.
Klass |
Undre gräns |
Övre gräns |
||
DWT |
BT |
DWT |
BT |
|
01 |
— |
100 |
t.o.m. 499 |
t.o.m. 499 |
02 |
500 |
500 |
999 |
999 |
03 |
1 000 |
1 000 |
1 999 |
1 999 |
04 |
2 000 |
2 000 |
2 999 |
2 999 |
05 |
3 000 |
3 000 |
3 999 |
3 999 |
06 |
4 000 |
4 000 |
4 999 |
4 999 |
07 |
5 000 |
5 000 |
5 999 |
5 999 |
08 |
6 000 |
6 000 |
6 999 |
6 999 |
09 |
7 000 |
7 000 |
7 999 |
7 999 |
10 |
8 000 |
8 000 |
8 999 |
8 999 |
11 |
9 000 |
9 000 |
9 999 |
9 999 |
12 |
10 000 |
10 000 |
19 999 |
19 999 |
13 |
20 000 |
20 000 |
29 999 |
29 999 |
14 |
30 000 |
30 000 |
39 999 |
39 999 |
15 |
40 000 |
40 000 |
49 999 |
49 999 |
16 |
50 000 |
50 000 |
79 999 |
79 999 |
17 |
80 000 |
80 000 |
99 999 |
99 999 |
18 |
100 000 |
100 000 |
149 999 |
149 999 |
19 |
150 000 |
150 000 |
199 999 |
199 999 |
20 |
200 000 |
200 000 |
249 999 |
249 999 |
21 |
250 000 |
250 000 |
299 999 |
299 999 |
22 |
300 000 och därutöver |
300 000 och därutöver |
— |
— |
Anm.: Om fartyg med en bruttodräktighet mindre än 100 omfattas av direktivet, tilldelas de klasskoden ”99”. |
BILAGA VIII
DE STATISTISKA UPPGIFTERNAS STRUKTUR
I denna bilaga anges periodicitet för de uppgiftssamlingar som ska ingå i gemenskapens statistik över sjötransporter. Varje samling utgör en korsfördelning över ett begränsat antal dimensioner på olika nomenklaturnivåer, för vilken statistik av hög kvalitet är nödvändig, medan alla andra dimensioner aggregeras.
Instruktioner för insamlingen av uppgifterna under B1 ska fastställas av rådet på ett förslag från kommissionen som ska bygga på resultaten av de pilotstudier under en treårig övergångsperiod som utförts i enlighet med artikel 10 i direktiv 95/64/EC rörande genomförbarheten och kostnaderna för medlemsstaterna och för uppgiftslämnarna att samla in dessa uppgifter.
ÖVERSIKTLIG OCH DETALJERAD STATISTIK
— |
De uppgifter som ska lämnas för de hamnar som valts ut för gods och passagerare är: A1, A2, B1, C1, D1, E1 F1 och/eller F2. |
— |
De uppgifter som ska lämnas för de hamnar som valts ut för gods men inte för passagerare är: A1, A2, A3, B1, C1, E1 F1 och/eller F2. |
— |
De uppgifter som ska lämnas för de hamnar som valts ut för passagerare men inte för gods är A3, D1 F1 och/eller F2. |
— |
De uppgifter som ska lämnas för utvalda hamnar och för de hamnar som inte valts ut (vare sig för gods eller för passagerare) är A3. |
Uppgifter under Al |
: |
Sjötransporter till de största europeiska harnnarna per hamn, lasttyp och relation |
Periodieiret |
: |
Kvarralsvis |
|
Variable |
Koddetalfrr |
Nornenidatur |
Dimensioner |
Tabell |
Tvästallig alfanusnerisk |
A1 |
Rekrensir |
Fyrstallig alfanunserisk |
(t.ex. 1997) |
|
Referenskvartal |
Ensrllig alfanumerisk |
(1, 2, 3, 4) |
|
Rapporterande hasnn |
Femstallig alfanumes-isk |
LES-hamnar valda us-hansnlistan |
|
Fardriktning |
Enstallig alfanunierisk |
lnforsel. utforsel (1, 2) |
|
Lastnings-/lossningsharnn |
Femstallig alfanuanerisk |
EES-harnnar i hamnlistan |
|
Relation |
Fy-rstallig alfanumerisk |
Havskustomr3clen, bilaga IV |
|
Lasttyp |
Enstallig alfanumerisk |
Lasttyp. bilaga II |
|
Uppgijier: Godsets bruttovikt i ton. |
Uppgifter under A2 |
: |
Sjötransporter med last som inte àr lastad i lastenhetei till de största europeiska hanmama per harnn, lasttyp och relation |
Periodicitet |
: |
Kvartalsvis |
|
Variabler |
Koddetaijer |
Nonienklatur |
Disnensioner |
Tabell |
Tv3stalhg alfanurnerisk |
A2 |
Referensär |
Fyrstallig alfanumerisk |
(t.ex. 1997) |
|
Referenskvartal |
Enstallig alfanusnerisk |
(1, 2, 3, 4) |
|
Rapporterande hamn |
Femstallig alfanumerisk |
EES-hamnar valda sir hamnlistan |
|
Fardriktning |
Enstallig alfanumerisk |
Inlörsel, utfOrsel (1, 2) |
|
Lastnings-/lossningshamn |
Femstallig alfanumerisk |
EES-hamnar i hamnlistan |
|
Relation |
Fyrstallig alfanumerisk |
Havskustområden, bilaga IV |
|
Lasttyp |
Tvåställig alfanumerisk |
Lasttyp. bilaga II (ej lastad i lastenheter) (underkategorier 1X, 11. 12, 13, 19, 2X, 21, 22, 23, 29, 9X, 91, 92, 99) |
|
Uppifter: Godsets bruttoviki i ton. |
Uppgifter tinder A3 |
: |
Uppgifter som krävs bade for utvalda hamnar och for hamnar där detaljerad statistik inte krävs (Se artikel 4.3) |
Periodicitet |
: |
Arligen |
|
Variabler |
Koddetaijer |
Nornenklatur |
||
Dimensioner |
Tabell |
Tvåstalhg alfanumerisk |
A3 |
||
Referensär |
Fyrställig alfanumerisk |
(t.ex. 1997) |
|||
Referenskvartal |
Enställig alfanumerisk |
(0) |
|||
Rapporterande hamn |
Femställig alfanumerisk |
Alla hamnar i hamnlistan |
|||
Färdriktning |
Enställig alfanumerisk |
Införsel, utförsel (1, 2) |
|||
|
Uppgifter under B1 |
: |
Sjötransporter till de största europeiska hamnarna per hamn, lasttyp och relation |
Periodicitet |
: |
Årligen |
|
Variabler |
Koddetaljer |
Nomenklatur |
Dimensioner |
Tabell |
Tvåställig alfanumerisk |
B1 |
Referensår |
Fyrställig alfanumerisk |
(t.ex. 1997) |
|
Referenskvartal |
Enställig alfanumerisk |
(0) |
|
Rapporterande hamn |
Femställig alfanumerisk |
EES-hamnar valda ur hamnlistan |
|
Färdriktning |
Enställig alfanumerisk |
Införsel, utförsel (1, 2) |
|
Lastnings-/lossningshamn |
Femställig alfanumerisk |
EES-hamnar i hamnlistan |
|
Relation |
Fyrställig alfanumerisk |
Havskustområden, bilaga IV |
|
Lasttyp |
Enställig alfanumerisk |
Lasttyp, bilaga II |
|
Gods |
Tvåställig alfanumerisk |
Godsnomenklatur, bilaga III |
|
Uppgifter: Godsets bruttovikt i ton. Uppgifter |
Uppgifter under C1 |
: |
Sjötransporter med last i lastenheter eller ro-ro till de största europeiska hamnarna per hamn, lasttyp, relation och lastningsstatus |
Periodicitet |
: |
Kvartalsvis |
|
Variabler |
Koddetaljer |
Nomenklatur |
||
Dimensioner |
Tabell |
Tvåställig alfanumerisk |
C1 |
||
Referensår |
Fyrställig alfanumerisk |
(t.ex. 1997) |
|||
Referenskvartal |
Enställig alfanumerisk |
(1, 2, 3, 4) |
|||
Rapporterande hamn |
Femställig alfanumerisk |
EES-hamnar valda ur hamnlistan |
|||
Färdriktning |
Enställig alfanumerisk |
Införsel, utförsel (1, 2) |
|||
Lastnings-/lossningshamn |
Femställig alfanumerisk |
EES-hamnar i hamnlistan |
|||
Relation |
Fyrställig alfanumerisk |
Havskustområden, bilaga IV |
|||
Lasttyp |
Tvåställig alfanumerisk |
Lasttyp, (enbart containrar och roro) bilaga II (underkategorier 3X, 31, 32, 33, 34, 5X, 51, 52, 53, 54, 56, 59, 6X, 61, 62, 63, 69) |
|||
|
Uppgifter under D1 |
: |
Passagerartransporter till de största europeiska hamnarna per relation och fartygets registreringsland |
Periodicitet |
: |
Kvartalsvis |
|
Variabler |
Koddetaljer |
Nomenklatur |
Dimensioner |
Tabell |
Tvåställig alfanumerisk |
D1 |
Referensår |
Fyrställig alfanumerisk |
(t.ex. 1997) |
|
Referenskvartal |
Enställig alfanumerisk |
(1, 2, 3, 4) |
|
Rapporterande hamn |
Femställig alfanumerisk |
EES-hamnar valda ur hamnlistan |
|
Färdriktning |
Enställig alfanumerisk |
Införsel, utförsel (1, 2) |
|
Lastnings-/lossningshamn |
Femställig alfanumerisk |
EES-hamnar i hamnlistan |
|
Relation |
Fyrställig alfanumerisk |
Havskustområden, bilaga IV |
|
Fartygets registreringsland |
Fyrställig alfanumerisk |
Fartygets registreringsland, bilaga V |
|
Uppgifter: Antal passagerare exklusive kryssningspassagerare som påbörjar eller avslutar en kryssning och kryssningspassagerare på utflykt. |
Uppgifter under E1 |
: |
Sjötransporter till de största europeiska hamnarna per hamn, lasttyp, relation och fartygets registreringsland |
Periodicitet |
: |
Årligen |
|
Variabler |
Koddetaljer |
Nomenklatur |
Dimensioner |
Tabell |
Tvåställig alfanumerisk |
E1 |
Referensår |
Fyrställig alfanumerisk |
(t.ex. 1997) |
|
Referenskvartal |
Enställig alfanumerisk |
(0) |
|
Rapporterande hamn |
Femställig alfanumerisk |
EES-hamnar valda ur hamnlistan |
|
Färdriktning |
Enställig alfanumerisk |
Införsel, utförsel (1, 2) |
|
Lastnings-/lossningshamn |
Femställig alfanumerisk |
EES-hamnar i hamnlistan |
|
Relation |
Fyrställig alfanumerisk |
Havskustområden, bilaga IV |
|
Lasttyp |
Enställig alfanumerisk |
Lasttyp, bilaga II |
|
Fartygets registreringsland |
Fyrställig alfanumerisk |
Fartygets registreringsland, bilaga V |
|
Uppgifter: Godsets bruttovikt i ton. |
Uppgifter under F1 |
: |
Europeiska hamnars fartygstrafik till de största europeiska hamnarna per hamn, typ och storlek för fartyg som lastar eller lossar gods, som tar ombord eller släpper av passagerare (inkl. kryssningspassagerare på utflykt) |
Periodicitet |
: |
Kvartalsvis |
|
Variabler |
Koddetaljer |
Nomenklatur |
||
Dimensioner |
Tabell |
Tvåställig alfanumerisk |
F1 |
||
Referensår |
Fyrställig alfanumerisk |
(t.ex. 1997) |
|||
Referenskvartal |
Enställig alfanumerisk |
(1, 2, 3, 4) |
|||
Rapporterande hamn |
Femställig alfanumerisk |
EES-hamnar valda ur hamnlistan |
|||
Färdriktning |
Enställig alfanumerisk |
Införsel, utförsel (1, 2) |
|||
Fartygstyp |
Tvåställig alfanumerisk |
Fartygstyp, bilaga VI |
|||
Fartygsstorlek i DWT |
Tvåställig alfanumerisk |
Dödviktsklass, bilaga VII |
|||
|
Uppgifter under F2 |
: |
Europeiska hamnars fartygstrafik till de största europeiska hamnarna per hamn, typ och storlek för fartyg som lastar eller lossar gods, som tar ombord eller släpper av passagerare (inkl. kryssningspassagerare på utflykt) |
Periodicitet |
: |
Kvartalsvis |
|
Variabler |
Koddetaljer |
Nomenklatur |
||
Dimensioner |
Tabell |
Tvåställig alfanumerisk |
F2 |
||
Referensår |
Fyrställig alfanumerisk |
(t.ex. 1997) |
|||
Referenskvartal |
Enställig alfanumerisk |
(1, 2, 3, 4) |
|||
Rapporterande hamn |
Femställig alfanumerisk |
EES-hamnar valda ur hamnlistan |
|||
Färdriktning |
Enställig alfanumerisk |
Införsel, utförsel (1, 2) |
|||
Fartygstyp |
Tvåställig alfanumerisk |
Fartygstyp, bilaga VI |
|||
Fartygsstorlek i GT |
Tvåställig alfanumerisk |
Bruttodräktighetsklass, bilaga VII |
|||
|
BILAGA IX
DEL A
Upphävt direktiv och ändringar av det i kronologisk ordning
(som det hänvisas till i artikel 12)
Rådets direktiv 95/64/EG |
|
Kommissionens beslut 98/385/EG |
endast artikel 3 |
Kommissionens beslut 2000/363/EG |
endast artikel 1 |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 |
endast bilaga II.20 |
Kommissionens beslut 2005/366/EG |
endast artikel 1 |
Kommissionens förordning (EG) nr 1304/2007 |
endast artikel 1 |
DEL B
Tidsfrister för införlivande i nationell lagstiftning
(som det hänvisas till i artikel 12)
Direktiv |
Tidsfrist för införlivande |
95/64/EG |
31 december 1996 |
BILAGA X
JÄMFÖRELSETABELL
Direktiv 95/64/EG |
Detta direktiv |
Artikel 1 |
Artikel 1 |
Artikel 2.1 första stycket |
Artikel 2 a första stycket |
Artikel 2.1 andra stycket a och b |
Artikel 2 a andra stycket i och ii |
Artikel 2.1 tredje stycket |
Artikel 2 a tredje stycket |
Artikel 2.2 – 2.5 |
Artikel 2 b – e |
Artikel 3 |
Artikel 3 |
Artikel 4.1 |
Artikel 4.1 |
Artikel 4.2 första stycket |
Artikel 4.2 första stycket |
Artikel 4.2 andra stycket |
— |
Artikel 4.2 tredje stycket |
Artikel 4.2 andra stycket |
Artikel 4.3 |
Artikel 4.3 |
Artiklarna 5, 6 och 7 |
Artiklarna 5, 6 och 7 |
Artikel 8.1 |
Artikel 8 |
Artikel 8.2 |
— |
Artikel 9 |
Artikel 9 |
Artikel 10 |
— |
Artikel 11 |
— |
Artikel 12 |
— |
Artikel 13.1 och 13.2 |
Artikel 10.1 och 10.2 |
— |
Artikel 10.3 |
Artikel 13.3 |
— |
Artikel 14.1 |
— |
Artikel 14.2 |
Artikel 11 |
— |
Artikel 12 |
Artikel 15 |
Artikel 13 |
Artikel 16 |
Artikel 14 |
Bilagorna I – VIII |
Bilagorna I – VIII |
— |
Bilaga IX |
— |
Bilaga X |
II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt
BESLUT
Kommissionen
6.6.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 141/48 |
KOMMISSIONENS BESLUT
av den 29 maj 2009
om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland för England, Skottland och Wales räkning i enlighet med rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket
[delgivet med nr K(2009) 3853]
(Endast den engelska texten är giltig)
(2009/431/EG)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (1), särskilt punkt 2 tredje stycket i bilaga III, och
av följande skäl:
(1) |
Om den mängd stallgödsel som en medlemsstat avser att sprida per hektar och år skiljer sig från den mängd som anges i punkt 2 andra stycket första meningen samt i punkt 2 a i bilaga III till direktiv 91/676/EEG, måste den fastställas så att den inte inverkar på möjligheten att uppnå de syften som anges i artikel 1 i det direktivet. Den måste också vara motiverad på grundval av objektiva kriterier exempelvis, såsom i detta fall, lång vegetationsperiod och grödor med stort kväveupptag. |
(2) |
Den 14 januari 2009 lämnade Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland in en begäran till kommissionen för England, Skottland och Wales räkning om undantag enligt punkt 2 tredje stycket i bilaga 3 till direktiv 91/676/EEG. |
(3) |
Det begärda undantaget gäller Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands planer på att i England, Skottland och Wales tillåta spridning av upp till 250 kg kväve per hektar och år från stallgödsel på gårdar med betesdrift. Undantaget kan komma att omfatta ungefär 1 950 jordbruksföretag i England, Skottland och Wales motsvarande 1,3 % av det totala antalet gårdar, 1,5 % av den utnyttjade jordbruksarealen och 21 % av den totala mjölkboskapen. |
(4) |
Den lagstiftning som genomför direktiv 91/676/EEG, däribland förteckningen över känsliga områden och inrättandet av åtgärdsprogrammen i England (förordning (EG) nr 2349/2008), i Skottland (förordning (EG) nr 298/2008) och i Wales (förordning (EG) nr 3143/2008) har antagits och ska tillämpas tillsammans med detta beslut. |
(5) |
Den förteckning över känsliga områden för vilka åtgärdsprogrammen gäller omfattar 68 % av Englands totala areal, 14 % av Skottlands totala areal och 4 % av Wales totala areal. |
(6) |
När det gäller grundvattnet visar redovisade vattenkvalitetsdata att 83 % av grundvattenförekomsterna i England har genomsnittliga nitrathalter under 50 mg/l och 58 % halter som ligger under 25 mg/l. För Skottlands och Wales del har över 90 % av grundvattenförekomsterna nitrathalter som ligger under 50 mg/l och över 70 % halter under 25 mg/l. I fråga om ytvattnet har mer än 50 % av övervakningsstationerna i England en genomsnittlig nitrathalt under 25 mg/l och enbart 9 % halter över 50 mg/l. I Skottland och Wales har 90 % av övervakningsstationerna genomsnittliga nitrathalter under 25 mg/l och inga platser halter som överstiger 50 mg/l. |
(7) |
Mjölkboskap, köttdjur och får är de huvudsakliga betesdjuren i England, Skottland och Wales. Antalet djur har dock minskat under perioden 1995–2007 (en minskning med 13 % för nötkreatur och 22 % för får och lamm). Kring 48 % av den totala stallgödselproduktionen hanteras som fast gödsel från halmbaserade system och 52 % av allt stallgödsel hanteras som slam. |
(8) |
Användningen av kemiska gödselmedel har under de senaste 20 åren minskat med 42 % när det gäller kväve och 49 % för fosfor. Användningen av kemiskt kväve på betesmarker för mjölkboskap har minskat med 37 % sedan 1999 och uppgick 2007 till 128 kg N/ha. OECD:s nationella kväve- och fosforbalans visar för perioden 1985 och 2002 en nedgång i kvävebalansen från 46 till 22 kg N/ha och för fosforbalansen en minskning från 15 till 12 kg P/ha. |
(9) |
I England, Skottland och Wales utgörs 69 % av den totala jordbruksarealen av vall och betesmark varav 46 % extensivt vall och bete och 54 % odlade betesmarker. 31 % av den totala jordbruksarealen utgörs av åkermark. |
(10) |
Det underlagsmaterial som läggs fram i meddelandet visar att den föreslagna mängden på 250 kg kväve per hektar och år från stallgödsel från betesdjur på gårdar med betesdrift är motiverad utifrån objektiva kriterier såsom högt nederbördsöverskott, lång vegetationsperiod och god avkastning med stor kväveupptagningsförmåga. |
(11) |
Kommissionen anser efter granskning av begäran att den föreslagna mängden på 250 kg kväve per hektar inte kommer att vara till hinder för att uppnå målen i direktiv 91/676/EEG under förutsättning att vissa strikta villkor uppfylls. |
(12) |
Detta beslut bör tillämpas inom ramen för de åtgärdsprogram för England, Skottland och Wales som gäller för perioden 2009–2012. |
(13) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den nitratkommitté som inrättats enligt artikel 9 i direktiv 91/676/EEG. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Det undantag Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland har begärt för England, Skottland och Wales räkning i avsikt att tillåta en större mängd stallgödsel än den som anges i punkt 2 andra stycket första meningen samt i punkt 2 a i bilaga 3 till direktiv 91/676/EEG, medges på de villkor som fastställs i detta beslut.
Artikel 2
Definitioner
I detta beslut avses med
a) gårdar med vall och bete: gårdar där minst 80 % av den jordbruksareal som är tillgänglig för gödselspridning utgörs av vall och betesmark,
b) betesdjur: nötkreatur (med undantag av gödkalvar), får, hjortar, getter och hästar,
c) vall och betesmark: permanent eller tillfällig gräsmark (tillfällig är vall som ligger mindre än fyra år).
Artikel 3
Tillämpningsområde
Detta beslut ska tillämpas för gårdar med vall och bete från fall till fall och enligt de villkor som anges i artiklarna 4–6.
Artikel 4
Årligt godkännande och åtagande
1. Lantbrukare som vill medges ett undantag ska årligen lämna in en ansökan till den behöriga myndigheten.
2. I samband med denna årliga ansökan ska de skriftligen åta sig att uppfylla villkoren i artiklarna 5 och 6.
3. De behöriga myndigheterna ska se till att alla ansökningar om undantag genomgår en administrativ kontroll. Om kontrollen ger vid handen att de villkor som uppställs i artiklarna 5 och 6 inte uppfylls ska den sökande informeras. I sådana fall ska ansökan anses ha avslagits.
Artikel 5
Spridning av stallgödsel och andra gödselmedel
1. Den mängd stallgödsel från betesdjur som varje år sprids på gårdar med vall och bete, inklusive gödsel som sprids av djuren själva, får inte överstiga den mängd gödsel som innehåller 250 kg kväve per hektar, på de villkor som anges i punkterna 2–7.
2. Den totala kvävetillförseln får inte överstiga den berörda grödans beräknade näringsbehov och ska ta hänsyn till kvävetillförseln från marken.
3. För varje gård ska det finnas en gödslingsplan som beskriver växtföljden på jordbruksarealen och den planerade spridningen av stallgödsel, kväve- och fosfathaltigt gödsel. Den ska finnas tillgänglig på gården senast den 1 mars varje kalenderår.
Gödslingsplanen ska omfatta följande:
a) |
Antalet djur och en beskrivning av inhysnings- och lagringssystemen, inklusive lagringskapaciteten för stallgödsel (volymen). |
b) |
En beräkning av kvävemängder (med avdrag för förluster i stallar och lager) och fosformängder i den stallgödsel som produceras inom gården. |
c) |
Växtföljden och arealen för varje gröda, samt en skiss över de enskilda fältens läge. |
d) |
Grödornas beräknade kväve- och fosforbehov. |
e) |
Mängd och typ av stallgödsel som skickas från eller tas emot på gården. |
f) |
Resultat av eventuella jordanalyser avseende kväve- och fosforinnehåll. |
g) |
Tillförsel av kväve och fosfor från stallgödsel på varje fält. |
h) |
Tillförsel av kväve och fosfor från handelsgödsel och andra gödselmedel på varje fält. |
Planerna ska ses över senast sju dagar efter det att ändringar i jordbruksmetoderna företagits, för att garantera att de överensstämmer med de använda jordbruksmetoderna.
4. Varje gård ska ha en bokföring över gödselanvändningen med information om hantering av kväve- och fosfortillförsel. Bokföringen ska lämnas in till den behöriga myndigheten för varje kalenderår.
5. Varje gård med vall och bete som medges ett undantag ska godta att den ansökan som avses i artikel 4.1, gödslingsplanen och bokföringen över gödselanvändningen kan bli föremål för kontroll.
6. Varje gård som medgetts ett undantag ska tillhandahålla resultat från jordanalyser avseende kväve- och fosforhalterna. Jordprover och jordanalyser ska genomföras minst vart fjärde år för varje område inom gården som är likartat i fråga om växtföljd och markförhållanden. Minst en analys per fem hektar mark ska göras.
7. Stallgödsel får inte spridas under hösten före vallodling.
Artikel 6
Markskötsel
Minst 80 % av den areal inom gården som är disponibel för stallgödselspridning ska vara vall eller betesmark. Lantbrukare som medges ett enskilt undantag ska vidta följande åtgärder:
a) |
Tillfällig gräsmark på sandjordar ska plöjas på våren. |
b) |
Brytning av vall ska på alla jordarter omedelbart följas av en gröda med stort kvävebehov. |
c) |
Växtföljden får inte innehålla baljväxter eller andra växter som binder atmosfäriskt kväve. Detta ska dock inte gälla för klöver i vall med mindre än 50 % klöver eller baljväxter med insådd av gräs. |
Artikel 7
Övriga åtgärder
Detta undantag ska tillämpas utan att det påverkar de åtgärder som är nödvändiga för att uppfylla annan gemenskapslagstiftning som skyddar människors och djurs hälsa samt miljön.
Artikel 8
Övervakning
1. Den behöriga myndigheten ska varje år ta fram kartor som visar andelen gårdar med betesdrift, andelen djur och andelen jordbruksmark (uttryckt i procent) som omfattas av ett individuellt undantag i varje distrikt, och kartorna ska uppdateras varje år. Dessa kartor ska lämnas in till kommissionen varje år som bilaga till den rapport som avses i artikel 10 i detta beslut.
2. De gårdar som omfattas av åtgärdsprogrammet och undantaget ska övervakas på gårdsnivå och inom avrinningsområden med jordbruksövervakning. Avrinningsområden som är referensområden för övervakning ska vara representativa för olika jordarter, intensitetsnivåer och gödslingsmetoder.
3. Kartläggningar och näringsanalyser enligt artikel 5 i detta beslut ska göras för att samla in uppgifter om lokal markanvändning, växtföljder och jordbruksmetoder på gårdar som medges enskilda undantag. Dessa uppgifter kan användas för modellbaserade beräkningar av omfattningen av nitratutlakning och fosforförluster från fält där högst 250 kg kväve i form av stallgödsel från betesdjur tillförs per hektar och år.
4. På gårdar som ingår i övervakningsnätet för jordbruksmark ska övervakning av ytnära grundvatten, markvatten, dräneringsvatten och vattendrag ske för att samla in uppgifter om nitrat- och fosforhalter i vatten som lämnar rotzonen och går ut i grundvatten och ytvatten.
5. En stärkt vattenövervakning ska genomföras i avrinningsområden som ligger nära mycket känsliga vattenförekomster.
6. En undersökning ska genomföras för att till slutet av undantagsperioden samla in detaljerad vetenskaplig information om intensiva vall- och betessystem för att förbättra näringsämneshanteringen. Undersökningen kommer att inriktas på förluster av näringsämnen, inklusive nitratutlakning och fosforförluster, vid intensiv mjölkproduktion i representativa områden.
Artikel 9
Kontroller
1. Den behöriga nationella myndigheten ska utföra administrativa kontroller av alla gårdar som medges ett enskilt undantag, för att övervaka att den högsta tillåtna mängden på 250 kg kväve per hektar och år i form av stallgödsel från betesdjur inte överskrids och att bestämmelserna om högsta tillåtna mängder för kvävegödsel och villkoren för markanvändning följs.
2. Det ska upprättas ett fältkontrollprogram grundat på riskanalys samt på resultat från tidigare års kontroller och resultat från allmänna stickprovskontroller av efterlevnaden av lagstiftning som genomför direktiv 91/676/EEG. Fältkontroller ska göras på minst 3 % av de gårdar som medges ett enskilt undantag och avse de villkor som anges i artiklarna 5 och 6.
Artikel 10
Rapportering
1. Den behöriga myndigheten ska varje år lämna in övervakningsresultaten till kommissionen, tillsammans med en kortfattad rapport om vattenkvalitetens utveckling och utvärderingsmetoder. Rapporten ska redogöra för hur tillämpningen av villkoren för undantaget utvärderas genom kontroller på gårdsnivå och innehålla uppgifter grundade på administrativa kontroller och fältkontroller, om gårdar som inte uppfyller villkoren.
Den första rapporten ska lämnas in senast i juni 2010 och därefter i juni varje år.
2. De erhållna resultaten kommer att beaktas av kommissionen vid en eventuell ny begäran om undantag.
Artikel 11
Tillämpning
Detta beslut ska tillämpas inom ramen för åtgärdsprogrammen för England (förordning (EG) nr 2349/2008), för Skottland (förordning (EG) nr 298/2008) och för Wales (förordning (EG) nr 3143/2008). Det löper ut den 31 december 2012.
Artikel 12
Detta beslut riktar sig till Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.
Utfärdat i Bryssel den 29 maj 2009.
På kommissionens vägnar
Stavros DIMAS
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 375, 31.12.1991, s. 1.