Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen – dagens och framtidens utmaningar med avseende på konventionell och ny teknik, med tonvikt på AI

(förberedande yttrande på begäran av det polska rådsordförandeskapet)

(C/2025/2958)

Föredragande:

Carlos Manuel TRINDADE

Rådgivare	Paulo José FERNANDES PEDROSO (för föredraganden) Clemens ØRNSTRUP ETZERODT (för grupp I)
Remiss från det polska rådsordförandeskapet	6.9.2024
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Antagande av sektionen	11.3.2025
Antagande vid plenarsessionen	26.3.2025
Plenarsession nr	595
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	149/99/05

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (1) (ramdirektivet) har haft en strukturell inverkan (2) och lett till att situationen i medlemsstaterna förbättrats. Ramdirektivet och dess förebyggande strategi är ett föredöme i fråga om arbetstagarskydd och täcker alla arbetsmiljörisker. Det krävs dock ytterligare insatser för att fullt ut och på ett effektivt sätt tillämpa dess bestämmelser och de tillhörande direktiven på fältet (3), vilket betonades vid toppmötet om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i maj 2023.

1.2

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) noterar vidare att man vid toppmötet lyfte fram ett antal arbetsmiljöfrågor som blir allt viktigare, till exempel möjligheten att med hjälp av artificiell intelligens (AI) och robotteknik skapa säkrare och hälsosammare arbetsplatser för alla (4). EESK upprepar behovet av att genomföra EU:s strategiska ram för arbetsmiljö på ett ändamålsenligt sätt med utgångspunkt i principerna om trepartssamarbete, beslutsfattande baserat på gedigen vetenskaplig evidens och förenklade förfaranden samt undvikande av överlappningar.

1.3

Arbetets karaktär håller på att förändras. Interaktionen mellan människa och maskin är under förändring samtidigt som arbetet utförs och organiseras på nya sätt och med hjälp av algoritmer och artificiell intelligens. Våra arbetsplatser håller också på att förändras, till exempel i fråga om distansarbete. Dubbelt så många människor distansarbetar nu jämfört med före pandemin (5).

1.4

1.5

Den digitala omställningen utgör en möjlighet för EU att rätta till rådande brister i fråga om innovation och produktivitet och att återställa sin tillverkningspotential. EU:s konkurrenskraft måste stärkas, vilket framgår av Mario Draghis rapport, samtidigt som EU:s sociala modell och sammanhållningspolitik måste stödjas på alla nivåer (6). EU släpar dock efter i fråga om digital teknik såsom AI och det kommer att bli svårt att komma ikapp USA och Kina (7).

1.6

EESK understryker behovet av att agera på lämplig nivå för att säkerställa att arbetstagarna har de digitala färdigheter som krävs på den moderna arbetsmarknaden. Detta är viktigt eftersom det finns risk för kompetensförlust bland arbetstagarna samtidigt som arbetstagarnas självständighet kan gå förlorad. Det är också viktigt att beakta risken för att arbetstagarna förlorar den kompetens som krävs för att utföra vissa arbetsuppgifter och att de underkastas algoritm- och AI-baserade arbetsledningssystem.

1.7

Kommittén rekommenderar att EU och medlemsstaterna vidtar politiska åtgärder som garanterar alla arbetstagare, men framför allt arbetstagare på e-plattformar, livslång utbildning som anpassas till den digitala omställningen. Människan måste styra över algoritmerna och arbetstagarna har rätt till information och samråd om användningen av AI i arbetsledningen.

1.8

Vi rekommenderar också att EU och medlemsstaterna ser till att arbetstagarna får lämplig arbetsmiljöutbildning i linje med kraven i ramdirektiv 89/391/EEG, särskilt vid användningen av ny eller förändrad arbetsutrustning som är av särskild betydelse för AI på arbetsplatsen.

1.9

Arbetstagarna måste också kunna tillämpa och förstå muntliga och skriftliga arbetsmiljöinstruktioner. Det är ytterst oroande att i genomsnitt 18 % av de vuxna i OECD-länderna saknar de mest grundläggande färdigheterna i läs- och skrivkunnighet, matematik och adaptiv problemlösning (8).

1.10

Utan en korrekt inlärning återspeglar AI och annan ny teknik fördomar och vidmakthåller skadliga stereotyper avseende kön, ras, ålder och funktionsnedsättning, vilket utgör en betydande risk i arbetsmiljöhänseende.

1.11

För att skapa en skyddande och verkställbar ram på EU-nivå och medlemsstatsnivå har man i flera av EU:s rättsakter inkluderat bestämmelser för att garantera säkra och rättvisa arbetsförhållanden för arbetstagarna när AI-verktyg tas i bruk på arbetsplatsen och för att arbetstagarna ska kunna delta i denna process. Det finns totalt 116 rättsakter i EU:s digitala agenda för 2030 (9). Syftet med denna lagstiftningsram är komma till rätta med den inverkan som AI på arbetsplatsen kan ha på arbetstagarna och deras grundläggande rättigheter, integritet, dataskydd, självständighet, beroende av algoritm- och AI-baserade arbetsledningssystem som bygger på principen om mänsklig kontroll samt arbetsvillkor.

1.12

Vi vill uppmärksamma kommissionen, rådet och arbetsmarknadens parter på behovet av att anpassa arbetsmarknadslagstiftningen, så att hänsyn tas till risken för otrygga anställningar och otrygghet som beror på de affärsmodeller som tillämpas i sektorer där digitaliseringen redan har gått mycket långt och snart kan komma att omfatta hela ekonomin. Åtgärder måste också vidtagas i sektorer som ofta kännetecknas av missbruk av egenföretagande och korttidsanställningar samt av brist på karriärutsikter.

1.13

Möjligheterna till kontroll, insamling, jämförelse och analys av data måste förbättras för att vi ska kunna förstå de utmaningar och möjligheter som hänger samman med dagens förändringar på arbetsmiljöområdet. Vi rekommenderar därför EU och medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder.

1.14

EESK anser det vara av avgörande betydelse att arbetstagarna i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG (10) (och annan tillämplig EU-lagstiftning eller nationell lagstiftning) involveras i arbetet med att införa ny teknik, inte bara för att tillämpningen av denna teknik ska krönas med framgång, utan även för att få till stånd en människocentrerad strategi. Det är viktigt att arbetsmarknadens parter ges möjlighet att förhandla och komma överens om olika sätt att förbättra informations- och samrådsmekanismerna för att säkerställa detta deltagande, och vi uppmanar dem att verka för att genomföra – och vid behov – vidareutveckla de åtgärder som rekommenderas i 2020 års ramavtal om digitalisering. Vi uppmanar också kommissionen att övervaka genomförandet inom ramen för den sociala dialogen i EU.

1.15

Kommittén ser med oro på integriteten, äganderätten och säkerheten för de data som samlas in i samband med människors arbete. Vi noterar att EU redan garanterar en hög skyddsnivå och vi rekommenderar att kommissionen, rådet och Europaparlamentet lagstiftar i denna fråga på EU-nivå och även tar ställning till frågan om algoritmers transparens. Elektronisk övervakning ökar risken för nätmobbning.

1.16

EESK anser att alla former av elektronisk övervakning av arbetstagare som hotar deras integritet genom inkräktande övervakning bör förbjudas i EU. Kommittén vill också betona att elektronisk övervakning bidrar till förbättrad hälsa och säkerhet, till exempel på transportområdet, och till opartiska riskbedömningar på byggarbetsplatser. Vi rekommenderar därför att man övervakar effektiviteten hos befintliga rättsliga instrument på EU-nivå och nationell nivå i detta syfte och överväger ytterligare åtgärder vid behov.

1.17

EESK anser att främjandet av ansvarsfull och ”tillförlitlig” AI i arbetslivet kräver en positiv och gynnsam miljö för social dialog.

1.18

Med tanke på att de etiska aspekterna av användningen av AI (11) regleras i relativt få kollektivavtal uppmanar vi arbetsmarknadens parter att spela en aktiv roll när det gäller att verka för en människocentrerad AI-strategi på arbetsplatsen. Kommittén rekommenderar framför allt ytterligare förhandlingar om lämplig reglering av AI på arbetsplatsen.

1.19

Vi uppmanar även kommissionen att se till att arbetsmarknadens parter har de medel som krävs för att på lämpligt sätt komma till rätta med de nya utmaningar som hänger samman med digitaliseringen i allmänhet och AI i synnerhet, bland annat avseende kapacitetsuppbyggnad, information och kunskap om det befintliga regelverket.

2. Allmänna kommentarer

2.1

Den 6 september 2024 begärde Polens EU-minister att EESK utarbetar ett antal förberedande yttranden inom politikområden av särskild betydelse för det polska ordförandeskapet.

2.2

Detta yttrande är ett svar på denna begäran om ett förberedande yttrande på temat ”Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen – dagens och framtidens utmaningar med avseende på konventionell och ny teknik, med tonvikt på AI”.

2.3

Kommittén vill på nytt framhålla att vi ställer oss bakom Mario Draghis och Enrico Lettas rapporter om behovet av att agera skyndsamt för att stärka konkurrenskraften i EU:s ekonomi. EESK vill påminna om AI:s roll och betydelse när det gäller såväl ambitionen att införa en femte fri rörlighet avseende kunskap, forskning och innovation som det mer generella behovet av att öka den europeiska ekonomins framtida produktivitet genom ”vertikal integration” av AI i industriella processer (12).

2.4

EESK vill på nytt framhålla att det behövs en strategi som syftar till att undvika att användningen av AI och ny framväxande teknik påverkar arbetstagarna negativt med tanke på den vidsträckta potentialen hos denna teknik. Lagstiftningsinitiativ bör syfta till att komma till rätta med luckor i skyddet av arbetstagarnas rättigheter på arbetsplatsen (13). Arbetsmiljöbestämmelserna bör anpassas till de nya utmaningar som AI medför och säkerställa att människor behåller kontrollen vid all interaktion mellan människa och maskin.

2.5

Enligt en arbetsmiljöanalys av Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) är det inte någon ny tanke att förbättra arbetstagarnas arbetsmiljö med hjälp av ny teknik, eftersom teknikutvecklingen under årtionden medfört en förbättrad arbetsmiljö. De sätt på vilka AI kan minska eller eliminera risker omfattar bland annat följande:

Ge chefer och arbetstagarrepresentanter bättre information, så att de kan identifiera arbetsmiljöproblem – inbegripet psykosociala risker – och områden där arbetsmiljöinsatser krävs för att minska olika riskfaktorer såsom trakasserier och våld, och sörja för system för tidiga varningar om farliga situationer, stress, hälsoproblem och trötthet i samband med arbetsuppgifter och verksamhet som utförs av arbetstagare.

b)	Ge arbetstagare och chefer personlig rådgivning i god tid för att lägga grunden till säkrare beteenden.

c)	Stödja evidensbaserade förebyggande åtgärder och riskbedömning i ett tidigt skede på arbetsplatsen.

d)	Stödja faktabaserade, effektivare och mer målinriktade arbetsmiljöinspektioner.

e)	Ta till vara de möjligheter som automatisering och robotisering innebär inom industri, logistik och bygg- och anläggningsverksamhet för att minska riskerna med repetitiva och farliga arbetsuppgifter.

f)	Använda enheter och sensorer för ”sakernas internet” i syfte att övervaka arbetsutrustning i realtid för att på så sätt upptäcka fel och brister i utrustningen innan en olycka inträffar.

g)	Dra nytta av framsteg inom AI samt virtuell och förstärkt verklighet för att testa vissa definitioner och säkerhetsvillkor virtuellt.

h)	Tillämpa forskningsrön avseende exoskelett, så att arbetstagare inte behöver utföra tunga lyft. Betydande framsteg har också gjorts på detta område för arbetstagare med funktionsnedsättning.

i)	Integrera automatiserade system i leveranskedjorna för att begränsa förekomsten av arbetsuppgifter som innebär manuell hantering av föremål.

j)	Använda AI-baserad databehandling för att förbättra utformningen av arbetsplatser och logistikprocesser i syfte att begränsa arbetstagarnas exponeringsrisker (14).

k)	Dessutom framhålls i den framsynsstudie av ERO som nämns i punkt 2.6 en stor fördel, som härrör från digitaliseringens potential att öka automatiseringen: att människor inte behöver arbeta i farliga miljöer.

2.6

Digitaliseringen påverkar arbetslivet i grunden. I den framsynsstudie som genomfördes 2018 (15) av Europeiska riskcentrumet (ERO) med titeln ”New and emerging OSH risks associated with digitalisation by 2025” togs ett antal scenarier fram som beskriver hur alternativa framtidsscenarier kan se ut med utgångspunkt i en bedömning av hur trender och drivkrafter för förändring kan påverka nuet och skapa alternativa framtider. I framsynsstudien fastställdes ett antal utmaningar i alla scenarier med avseende på digitaliseringens utveckling. Digitaliseringen medför dock nya arbetsmiljörisker, särskilt i fråga om arbetets karaktär:

—

Psykosociala riskfaktorer på grund av arbetsorganisationen efter införandet av verksamhetsledning som styrs av algoritmer och AI, samt nya affärsmodeller och anställningshierarkier som också kan påverka de mekanismer som för närvarande används för att hantera arbetsmiljöfrågor. När det gäller psykosociala risker genomförde EU-Osha dessutom 2024 en metaanalys av sina publikationer om de psykosociala arbetsmiljörisker som hänger samman med digitaliseringen (16). Riskerna delades in i sex kategorier: i) arbetsinnehåll och karriärutveckling, ii) arbetsintensitet och arbetskontroll, iii) arbetsmiljö och utrustning, iv) skärningspunkt mellan arbete och privatliv, v) roll i organisationen och vi) mellanmänskliga relationer.

—	Ökad arbetsrelaterad stress.

—	Ergonomiska problem.

—	Risker i samband med nya gränssnitt mellan människa och maskin.

—	Cybersäkerhetsrisker.

—	Förlorad kontroll över persondata för arbetstagare, dataskyddsfrågor, etiska frågor, bristfällig arbetsmiljöinformation och stress med avseende på arbetstagarnas arbetsresultat.

2.7

De nya risker som konstaterades av ERO handlar om utmaningar på arbetsmarknaden som påverkar arbetsmiljön, framför allt följande:

—	Alltfler arbetstagare behandlas som egenföretagare (oavsett om detta är korrekt eller ej), vilket kan innebära att de inte omfattas av befintliga arbetsmiljöbestämmelser.

—	Dagens affärsmodeller och sysselsättningshierarkier har förändrats på grund av att allt fler arbetar online och utför flexibelt arbete samtidigt som arbetsledningen börjat styras av algoritmer och AI. Detta kan inverka negativt på mekanismerna för hur arbetsmiljöfrågor hanteras.

—	Arbetstagare saknar den kompetens som krävs för att använda informations- och kommunikationsteknik, hantera förändringar och hitta en balans mellan arbete och privatliv.

—	Arbetstagare byter arbetsplats allt oftare och deras yrkesliv blir allt längre.

2.8

Endast 33 % av tjänsterna inom tekniksektorn och 8 % av chefstjänsterna innehas av kvinnor. Detta innebär att vi måste komma till rätta med stereotypa föreställningar avseende kön liksom de utmaningar som kvinnor ställs inför i mansdominerade arbetsmiljöer, såsom trakasserier och bristande tillgång till finansiering.

2.9

När arbetstagare inte vet att de interagerar med AI-system kan det vara oklart om sådana verktyg förbättrar människors arbetsresultat eller uppmuntrar till ett alltför stort beroende av automatiserade förslag. I dylika fall är möjligheterna till arbetstagarinflytande och förhandlingar med deras företrädare om införandet av AI också begränsade (17).

2.10

Robotteknik som bygger på AI medför risker i form av alltför stor tillit om robotarnas roll inte är tydligt definierad eller om arbetstagarna inte har tillräcklig utbildning för att kunna ifrågasätta eller ändra beslut som fattats av robotar. Enligt Eurofounds fallstudier om automatisering var en avgörande aspekt som framkom i intervjuer med arbetstagare i olika arbetsmiljöer en ibland alltför stor tillit till teknik, vilket kan bidra till förlorade möjligheter till job crafting och förlust av färdigheter som förvärvats över tid men inte längre behövs när arbetsuppgifter automatiseras. Det innebär att arbetstagarna bör vidareutbilda sig och ägna sig åt livslångt lärande under hela sin yrkeskarriär (18). Dessutom kan en alltför stor tillit leda till ökad stress och skapa en känsla av förlorad kontroll över det egna arbetet. Eurofounds rapport om fallstudier och intervjuer med lagerarbetare visade dock inte på ökad arbetsintensitet eller högre stressnivåer. Avslutningsvis vill vi framhålla att människan förlorar sin centrala roll om inte robottillämpningarna utformas, utvecklas och används på ett sätt som säkerställer principen om mänsklig kontroll.

2.11

EESK framhåller att lagstiftningen bör avhjälpa luckorna i skyddet av arbetstagarnas rättigheter på arbetsplatsen och säkerställa att människor behåller kontrollen i all interaktion mellan människa och maskin. Lagstiftningen ska också se till att förebygga risker för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. EU:s gällande rättsliga bestämmelser som är relevanta för användningen av AI på arbetsplatsen bör också backas upp av uttrycklig vägledning om gällande lagstiftning (19).

3. Särskilda kommentarer

3.1

EESK vidhåller att förebyggande av risker för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen är avgörande för att garantera anständiga arbetsförhållanden på lång sikt, i enlighet med fördragen och stadgan om de grundläggande rättigheterna. Detta är en rättighet som fastställs i princip 10 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter samt är grundläggande för att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling (20).

3.2

Kommittén framhåller på nytt sin oro över bristen på harmoniserad information, kunskap samt tillgång till och insamling av jämförbara data som visar hur verkligheten ser ut i EU:s medlemsstater i arbetsmiljöhänseende. Vi är övertygade om att sådan kunskap är nödvändig för att förbättra arbetet med att förebygga risker samt förbättra utformningen, tillämpningen och efterlevnaden av politiken och kontrollen av genomförande och framsteg.

3.3

De nya utmaningar som hänger samman med digitaliseringen innebär att det finns ett större behov av att ge yrkesinspektionerna ytterligare tekniska resurser och personalresurser, eftersom det skett nedskärningar under de senaste åren i många medlemsstater. Det krävs också insatser för ytterligare samordning, samarbete och utbildning på EU-nivå, något som är av avgörande betydelse om efterlevnaden av arbetsmiljölagstiftningen ska kunna förbättras (21).

3.4

EESK noterar att yrkesinspektörskommittén i en rapport från 2021 om EU:s framtida arbetsmiljöprioriteringar (22) erkänner att digitaliseringen och nya arbetsformer medför nya utmaningar. Yrkesinspektörskommittén noterar att digitaliseringen kan öka effektiviteten i tillsynsverksamheten. Den ser dessutom ett behov av att bredda yrkesinspektörernas kunskaper och kompetens.

3.5

EESK rekommenderar på nytt att man förbättrar de statistiska verktygen och forskningen, framför allt om AI, användningen av industri- och tjänsterobotar, sakernas internet samt nya ekonomiska modeller (23).

3.6

EESK framhåller på nytt att den sociala dialogen är ett viktigt verktyg för att uppnå de tre viktigaste målen: att förutse och hantera förändringar i arbetslivet som orsakas av de gröna, digitala och demografiska omställningarna, förbättra förebyggandet av arbetsolyckor och arbetssjukdomar samt öka beredskapen inför eventuella framtida hälsokriser (24).

3.7

Kommittén rekommenderar att det bör göras en övergripande och integrerad framåtblickande analys av digitaliseringens inverkan på arbetsmarknaden i syfte att föregripa de omvälvningar som den medför och utveckla en långsiktig strategi för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen (25).

3.8

Digitala affärsmodeller kommer i allt högre grad att definiera arbetslivet och vi hävdar fortsatt att dessa modeller måste utformas på ett människo- och värdeorienterat sätt. I vidare samhällelig bemärkelse består utmaningen i att garantera särskilt utsatta gruppers digitala delaktighet (26).

3.9

Enligt EU-Osha (27) ger AI på arbetsplatsen upphov till arbetsmiljöproblem som hänger samman med den psykiska hälsan på arbetsplatsen och psykosociala risker. EESK påpekar att kommissionens strategiska ram för arbetsmiljö 2021–2027 bland annat är inriktad på att förutse och hantera förändringar i samband med den digitala omställningen. Vi uppmanar därför alla berörda parter att fästa vederbörlig vikt vid nya frågor som rör arbetstagarnas psykiska hälsa.

3.10

Kommittén framhåller på nytt att kommissionen bör ta initiativ till lagstiftning om psykisk hälsa och förebyggande av psykosociala risker på arbetsplatsen (28). Det är viktigt att bredda begreppet hälsa och säkerhet på arbetsplatsen för att på lämpligt sätt fastställa ramar för välbefinnande och hantering av psykosociala risker.

3.11

Eftersom det finns en direkt koppling mellan AI och arbetsmiljö vill EESK på nytt framhålla att det i förordningen om artificiell intelligens, vars antagande kommittén välkomnar, bör föreskrivas att vissa beslut även fortsättningsvis ska fattas av människor, särskilt på områden där dessa beslut har en moralisk komponent och rättsliga eller samhälleliga följder, till exempel inom rättsväsendet, brottsbekämpning, sociala tjänster, hälso- och sjukvård, bostäder, finansiella tjänster, arbetslivet och utbildning (29). Kommittén understryker att den antagna förordningen om artificiell intelligens, tillsammans med annan befintlig EU-lagstiftning såsom den allmänna dataskyddsförordningen och direktiven 89/391/EEG och 2002/14/EG, innehåller bestämmelser om användning av AI-verktyg på arbetsplatsen som syftar till att säkerställa säkra och rättvisa arbetsvillkor för de anställda och till att garantera att arbetstagarna är delaktiga i införandet av AI-verktyg.

3.12

EESK rekommenderar på nytt att AI-utvecklare bör utbildas i etik i syfte att förhindra införandet av nya former av ”digital taylorism”, där människan förpassas till att verkställa intelligenta maskiners instruktioner (30).

3.13

EESK rekommenderar på nytt att tredjepartsbedömningar av överensstämmelse görs obligatoriska för alla AI-system med hög risk, även de system som tillämpas på arbetsplatsen (31).

3.14

EESK anser att arbetstagarnas bristfälliga digitala färdigheter och digitaliseringen av arbetsmarknaden, i kombination med att arbetstillfällen med lågt mervärde ersätts med AI-lösningar, riskerar att förvärra den socioekonomiska utestängningen av personer med funktionsnedsättning om inte den digitala klyftan överbryggas.

3.15

Kommittén vill uppmärksamma principen om icke-diskriminering. AI-baserade rekryteringsappar och arbetsvärderingsverktyg kan vara diskriminerande om de inte utformats på ett sätt som innebär att hänsyn tas till de utmaningar och hinder med avseende på utbildning och sysselsättning som personer med funktionsnedsättning möter. Arbetet med att vidta rimliga anpassningsåtgärder för personer med funktionsnedsättning bör intensifieras.

3.16

Att använda AI-teknik vid rekrytering kan inverka negativt på kvinnor och andra grupper som ofta utsätts för diskriminering när AI-verktygen bygger på historiska metoder och data, men AI-teknik kan också användas för att analysera bristande jämställdhet och diskriminering.

3.17

Teknikstött våld och nättrakasserier på arbetsplatsen är arbetsmiljörisker. I dag finns det ett regelverk som avser att minska dessa risker, men efterlevnaden av regelverket måste prioriteras. Om en bedömning av tillämpningen och efterlevnaden av det befintliga regelverket visar att det inte är tillräckligt ändamålsenligt bör det förbättras.

3.18

EESK rekommenderar på nytt att kommissionen, sakkunniga och arbetsmarknadens parter så snart som möjligt försöker komma fram till den bästa lösningen som innebär att alla egenföretagare har en säker och hälsosam arbetsmiljö (32).

3.19

Den digitala omställningen innebär ökad produktivitet och effektivitet i arbetsprocesserna och EESK rekommenderar därför att rådet, kommissionen och arbetsmarknadens parter övervakar denna process och antar lagstiftnings- och förhandlingsåtgärder som innebär en garanti för att människan behåller kontrollen över sitt arbete och att mänskligt arbete bevaras.

3.20

Kommittén ser med oro på de ökade arbetsmiljöriskerna på grund av den åtskillnad som görs mellan distansarbete och arbete på arbetsgivarens arbetsplats. EESK anser att det är arbetsgivarnas ansvar att se till att ergonomiska standarder följs och att arbetsutrustningen är lämplig, vilket även i fortsättningen bör gälla nya arbetsformer, som bör omfattas av samma standard som de standarder som gäller för konventionellt arbete. Kommittén är fortfarande övertygad om att EU:s ramavtal från 2002 inte är tillräckligt för att hantera de nya utmaningar som distansarbete medför. Vi rekommenderar därför att nya riktlinjer utarbetas, med särskild tonvikt på förebyggande av psykosociala risker och muskel- och skelettbesvär (33).

3.21

En studie från Eurofound visar att personer som arbetar från hemmet upplever att det är mycket lättare att hitta en balans mellan arbete och privatliv jämfört med personer som arbetar från arbetsgivarens arbetsplats (34). Ur ett jämställdhetsperspektiv noterar EESK att distansarbete och flexibla regler som gör det möjligt att arbeta på distans enligt ett arbetsdokument från EU-Osha (35) kan förbättra balansen mellan arbete och privatliv och stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Samtidigt visar forskning att distansarbete har en oproportionerligt negativ inverkan på kvinnor när det handlar om konflikten mellan arbete och privatliv samt stress och hälsa, vilket riskerar att förstärka de traditionella könsrollerna och öka kvinnors obetalda omsorgsarbete.

3.22

En urvalsstudie från Eurofound om arbetsvillkor som påverkats av covid-19-pandemin visar att det är mer sannolikt att personer som arbetar på distans upplever stressfaktorer som kan leda till lägre nivåer av fysiskt och psykiskt välbefinnande. När tekniken är ständigt närvarande har personer som arbetar på distans ofta svårt att ”stänga av” arbetet (36). Även om detta i sig inte är en arbetsmiljöfråga noterar EESK kommissionens politiska riktlinjer, i vilka det anges att kommissionen kommer att föreslå att det införs en rätt att inte vara uppkopplad.

3.23

Rätten att inte vara uppkopplad är inte någon universallösning. EESK anser att regleringen av rätten att inte vara uppkopplad bör kopplas till åtgärder som främjar en kultur av flexibilitet och självständighet bland arbetsgivare och arbetstagare genom att frigöra resurser för och stöd till personer som arbetar på distans och främja en sund balans mellan privatliv, familjeliv och yrkesliv. EESK uppmanar kommissionen att anslå ökade resurser så att detta mål kan uppnås.

Bryssel den 26 mars 2025.

Oliver RÖPKE

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) EGT L 183, 29.6.1989, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/1989/391/oj.

(2) Europeiska kommissionen, COM(2004) 62 final.

(3) Occupational safety and health (OSH) stocktaking summit conclusions - Europeiska kommissionen.

(4) Occupational safety and health (OSH) stocktaking summit conclusions - Europeiska kommissionen.

(5) Forskningsrapport från Eurofound (2024), ”The changing structure of employment in the EU: Annual review 2023”, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.

(6) Se EESK:s bidrag till Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2025.

(7) Europeiska kommissionen (2024), ”The future of European competitiveness, Part B – In-depth analysis and recommendations”, s. 232.

(8) OECD (2024), ”Do Adults Have the Skills They Need to Thrive in a Changing World? Survey of Adult Skills 2023”, OECD Skills Studies, OECD Publishing, Paris, 2024.

(9) https://www.bruegel.org/system/files/2024-06/Bruegel_factsheet_2024_0.pdf.

(10) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen - Gemensamt uttalande av Europaparlamentet, rådet och kommissionen om arbetstagarrepresentation (EGT L 80, 23.3.2002, s. 29, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2002/14/oj).

(11) Eurofound (2023), ”Ethical digitalisation at work: From theory to practice”, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.

(12) EESK:s yttrande ”Utvärdering av Letta- och Draghi-rapporterna om den inre marknadens funktionssätt och konkurrenskraft” (ännu inte offentliggjort i EUT).

(13) EESK:s yttrande ”Utvärdering av Letta- och Draghi-rapporterna om den inre marknadens funktionssätt och konkurrenskraft” (ännu inte offentliggjort i EUT).

(14) Se även ”Work organisation and job quality in the digital age”, Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor.

(15) N. Stacey, P. Ellwood, S. Bradbrook, J. Reynolds, H. Williams och D. Lye (2018), ”Foresight on new and emerging occupational safety and health risks associated with digitalisation by 2025”, Europeiska riskcentrumet.

(16) F. Moja (2024), ”Digitalisation and psychosocial risks”, dokumentet finns tillgängligt online: https://oshwiki.osha.europa.eu/en/themes/digitalisation-and-psychosocial-risks.

(17) Eurofound (2023), ”Ethical digitalisation at work: From theory to practice”, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.

(18) Eurofound (2024), ”Human–robot interaction: What changes in the workplace?”, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, s. 35 och 36, samt de andra studier från Eurofound som citeras där.

(19) EUT C, C/2025/1185, 21.3.2025, ELI: https://data.europa.eu/eli/C/2025/1185/oj.

(20) EUT C 105, 4.3.2022, s. 114.

(21) EUT C 105, 4.3.2022, s. 114.

(22) Senior Labour Inspectors’ Committee, ”Opinion on future EU OSH enforcement priorities contributing to a renewed EU OSH Strategy”.

(23) EUT C 440, 6.12.2018, s. 1.

(24) EUT C 194, 12.5.2022, s. 50.

(25) EUT C 194, 12.5.2022, s. 50.

(26) EUT C 374, 16.9.2021, s. 6.

(27) N. Stacey, P. Ellwood, S. Bradbrook, J. Reynolds, H. Williams och D. Lye (2018), ”Foresight on new and emerging occupational safety and health risks associated with digitalisation by 2025”, Europeiska riskcentrumet.

(28) EUT C 105, 4.3.2022, s. 114 och EUT C 194, 12.5.2022, s. 50.

(29) EUT C 517, 30.4.2021, s. 61.

(30) EUT C 440, 6.12.2018, s. 1.

(31) EUT C 517, 22.12.2022, s. 61 och EUT C 194, 12.5.2022, s. 50.

(32) EUT C 105, 4.3.2022, s. 114.

(33) EUT C 194, 12.5.2022, s. 50.

(34) Eurofound (2023), ”Psychosocial risks to workers’ well-being: Lessons from the COVID-19 pandemic”, European Working Conditions Telephone Survey 2021 series, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, se figur 76.

(35) Arbetsdokument från EU-Osha, ”Exploring the gender dimension of telework: implications for occupational safety and health”, https://osha.europa.eu/en/publications/exploring-gender-dimension-telework-implications-occupational-safety-and-health.

(36) Eurofound (2023), ”Psychosocial risks to workers’ well-being: Lessons from the COVID-19 pandemic”, European Working Conditions Telephone Survey 2021 series, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.

BILAGA

Följande ändringsförslag avslogs under debatten, men fick minst en fjärdedel av rösterna (artikel 75.3 i arbetsordningen):

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1

SOC/818 — Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Punkt 2.4

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

EESK vill på nytt framhålla att det behövs en strategi som syftar till att undvika att användningen av AI och ny framväxande teknik påverkar arbetstagarna negativt med tanke på den vidsträckta potentialen hos denna teknik. Lagstiftningsinitiativ bör syfta till att komma till rätta med luckor i skyddet av arbetstagarnas rättigheter på arbetsplatsen [1] . Arbetsmiljöbestämmelserna bör anpassas till de nya utmaningar som AI medför och säkerställa att människor behåller kontrollen vid all interaktion mellan människa och maskin.

EESK vill på nytt framhålla att det behövs en strategi som syftar till att undvika att användningen av AI och ny framväxande teknik påverkar arbetstagarna negativt med tanke på den vidsträckta potentialen hos denna teknik. Vid behov bör lämpliga initiativ syfta till att komma till rätta med påvisade luckor i skyddet av arbetstagarnas rättigheter på arbetsplatsen. Arbetsmiljöbestämmelserna bör tillämpas på de nya utmaningar som AI medför och man bör säkerställa att människor behåller kontrollen vid all interaktion mellan människa och maskin , i enlighet med 2020 års ramavtal om digitalisering .

[1]	EESK:s yttrande ”Utvärdering av Letta- och Draghi-rapporterna om den inre marknadens funktionssätt och konkurrenskraft” (ännu inte offentliggjort i EUT).

[1]	EESK:s yttrande ”Utvärdering av Letta- och Draghi-rapporterna om den inre marknadens funktionssätt och konkurrenskraft” (ännu inte offentliggjort i EUT).

Motivering

Ramdirektivet omfattar alla arbetsmiljörisker – även de som härrör från AI. Målet måste då vara att bestämmelserna faktiskt tillämpas och att stödja medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter i dessa strävanden.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	88
Röster emot:	130
Nedlagda röster:	10

ÄNDRINGSFÖRSLAG 2

SOC/818 — Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Punkt 2.7

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

De nya risker som konstaterades av ERO handlar om utmaningar på arbetsmarknaden som påverkar arbetsmiljön, framför allt följande:

I ERO:s framsynsstudie[1] förtecknas vissa utmaningar som sannolikt kommer att uppstå – även om deras omfattning och inverkan kan variera – i de fyra scenarier som fastställts för studien och som skulle kunna påverka arbetsmiljön, framför allt följande:

—	Alltfler arbetstagare behandlas som egenföretagare (oavsett om detta är korrekt eller ej) , vilket kan innebära att de inte omfattas av befintliga arbetsmiljöbestämmelser.

—	Arbetstagare som felaktigt behandlas som egenföretagare och som borde men kanske inte omfattas av befintliga arbetsmiljöbestämmelser.

—	Dagens affärsmodeller och sysselsättningshierarkier har förändrats på grund av att allt fler arbetar online och utför flexibelt arbete samtidigt som arbetsledningen börjat styras av algoritmer och AI. Detta kan inverka negativt på mekanismerna för hur arbetsmiljöfrågor hanteras.

—	Förändrade affärsmodeller och sysselsättningshierarkier på grund av att allt fler arbetar online och utför flexibelt arbete samtidigt som arbetsledningen börjat styras av algoritmer och AI. Detta kan inverka negativt på mekanismerna för hur arbetsmiljöfrågor hanteras.

—	Arbetstagare saknar den kompetens som krävs för att använda informations- och kommunikationsteknik, hantera förändringar och hitta en balans mellan arbete och privatliv.

—	Arbetstagare som saknar den kompetens som krävs för att använda teknik som stöder sig på informations- och kommunikationsteknik, hantera förändringar och hitta en balans mellan arbete och privatliv.

—	Arbetstagare byter arbetsplats allt oftare och deras yrkesliv blir allt längre.

—	Arbetstagare byter arbetsplats allt oftare och deras yrkesliv blir allt längre.

[1]	N. Stacey, P. Ellwood, S. Bradbrook, J. Reynolds, H. Williams och D. Lye (2018), ”Foresight on new and emerging occupational safety and health risks associated with digitalisation by 2025”, Europeiska riskcentrumet, s. 6.

Motivering

Det föreslås att det klargörs att förteckningen omfattar frågor som i ERO:s framsynsstudie anges som utmaningar som sannolikt kommer att uppstå – även om deras omfattning och inverkan kan variera – i de fyra scenarier som fastställts för studien och som skulle kunna påverka arbetsmiljön. Det föreslås också att den exakta ordalydelsen från ERO:s framsynsstudie används. Det finns dessutom en anledning till att egenföretagare inte omfattas av arbetsmiljölagstiftningen. Byte av arbetsplats och längre yrkesliv är inte risker.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	91
Röster emot:	132
Nedlagda röster:	8

ÄNDRINGSFÖRSLAG 3

SOC/818 — Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Punkt 2.8

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

Endast 33 % av tjänsterna inom tekniksektorn och 8 % av chefstjänsterna innehas av kvinnor. Enligt en artikel från McKinsey[1] innehar kvinnor endast 22 % av alla tekniska yrkesroller i europeiska företag, och man identifierar två stora minskningspunkter i andelen kvinnor inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik: under övergången från skola till högre utbildning, då den sjunker med 18 %, och under övergången från högre utbildning till arbetslivet, då den sjunker med ytterligare 15 %. Detta innebär att vi måste komma till rätta med stereotypa föreställningar avseende kön och de olika utmaningar som är kopplade till att öka andelen kvinnor i dessa yrken och befattningar .

[1]	https://www.mckinsey . com/capabilities/mckinsey-digital/our-insights/women-in-tech-the-best-bet-to-solve-europes-talent-shortage#/

Motivering

Det är beklagligt att texten inte innehåller någon referens för den första meningen. Vi föreslår att text läggs till (med en källa) för att ge ytterligare information om situationen för kvinnor inom tekniksektorn i Europa. Slutligen bör den sista meningen formuleras mer allmänt (och neutralt) för att ta itu med de olika utmaningar som är kopplade till att öka andelen kvinnor i dessa yrken och för att kvinnors påstådda bristande tillgång till finansiering inte är kopplad till vare sig AI eller arbetsmiljö.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	100
Röster emot:	128
Nedlagda röster:	12

ÄNDRINGSFÖRSLAG 4

SOC/818 — Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Punkt 2.9

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

När arbetstagare inte vet att de interagerar med AI-system kan det vara oklart om sådana verktyg förbättrar människors arbetsresultat eller uppmuntrar till ett alltför stort beroende av automatiserade förslag . I dylika fall är möjligheterna till arbetstagarinflytande och förhandlingar med deras företrädare om införandet av AI också begränsade . [1]

Enligt en rapport från Eurofound[1], som undersökte fallstudier i tre olika företag, ökade – i motsats till förväntningarna – inte införandet av teknik arbetsintensiteten i något av de tre företagen . När det gäller graden av självständighet på verkstadsgolvet varierade resultaten . [2] I rapporten anges också att även om det är erkänt att ny digital teknik har potential att förbättra produktivitet, effektivitet och noggrannhet, finns det en växande oro för negativa sidoeffekter av ny och framväxande teknik för arbete och sysselsättning om den inte utformas, utvecklas och används på arbetsplatsen på ett etiskt sätt.[3]

[1]	Eurofound (2023), ”Ethical digitalisation at work: From theory to practice”, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, s. 46.

[ 1 ]

Eurofound (2023), ”Ethical digitalisation at work: From theory to practice”, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.

[2]

I det finska företaget ledde införandet av avancerad teknik också till att operatörerna på verkstadsgolvet blev mer beroende av automationsingenjörer eller tekniker för att lösa tekniska problem, vilket upplevs som att operatörernas självständighet minskar. Detta har också bidragit till en känsla av maktlöshet bland operatörerna när tekniska problem uppstår, eftersom lösningarna är av teknisk natur och därför ligger utanför deras kompetensområde. Vid Wicro Plastics, där arbetsuppgifterna för operatörerna på verkstadsgolvet har övergått till kvalitetskontroll, upplever de däremot att det individuella beslutsfattandet har ökat, eftersom de oftare behöver bedöma om en produkt uppfyller kvalitetsstandarderna. Detta har också skapat större samverkan mellan operatörerna och deras överordnade när det gäller kvalitetskontroll av produkterna. Se Eurofound (2023), ”Ethical digitalisation at work: From theory to practice”, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, s. 46.

[ 3 ]

Eurofound (2023), ”Ethical digitalisation at work: From theory to practice”, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg , s. 49 .

Motivering

Vi anser fortfarande inte att denna punkt är kopplad till arbetsmiljö. Om någon text från den rapport som föredraganden hänvisar till används i denna punkt bör den dock tydligt baseras på slutsatserna i rapporten (på grundval av fallstudierna).

Resultat av omröstningen:

Röster för:	105
Röster emot:	131
Nedlagda röster:	6

ÄNDRINGSFÖRSLAG 6

SOC/818 — Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Punkt 2.11

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

I syfte att effektivt stödja en ökad användning av AI, särskilt inom små och medelstora företag, anser EESK att lagstiftningen och vägledningen bör tillämpas och efterlevas effektivt i syfte att säkerställa skyddet av arbetstagarnas rättigheter på arbetsplatsen och att människor behåller kontrollen i all interaktion mellan människa och maskin , samtidigt som man till varje pris undviker att införa ytterligare och ibland motstridiga krav samt flerfaldig rapportering som leder till förvirring . Detta ska också tillämpas när det gäller att förebygga risker för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

[1]	EESK:s yttrande ”AI till arbetstagarnas gagn: möjligheter att utnyttja potentialen hos och minska riskerna med AI i samband med sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiken” (ännu inte offentliggjort i EUT).

Motivering

I kapitel 1 i yttrandet står det klart och tydligt att vi måste avhjälpa Europas bristande konkurrenskraft genom att öka användningen av AI. Därför har denna punkt ändrats för att återspegla det dubbla syftet: att påskynda införandet av AI och säkerställa att den rättsliga ramen och vägledningen om AI används för att trygga arbetsmiljön, samtidigt som onödiga bördor undviks. Vi föreslår att hänvisningen till SOC/803 stryks eftersom detta yttrande är särskilt kontroversiellt då ett motyttrande är bifogat i slutet (röster för motyttrandet 112/136/11, röster för yttrandet 142/103/14).

Resultat av omröstningen:

Röster för:	101
Röster emot:	140
Nedlagda röster:	11

ÄNDRINGSFÖRSLAG 7

SOC/818 — Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Punkt 3.10

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

Kommittén framhåller på nytt att kommissionen bör ta initiativ till lagstiftning om psykisk hälsa och förebyggande av psykosociala risker på arbetsplatsen.[1] Det är viktigt att bredda begreppet hälsa och säkerhet på arbetsplatsen för att på lämpligt sätt fastställa ramar för välbefinnande och hantering av psykosociala risker.

Kommittén bekräftar sitt stöd för att kommissionen ska lansera ett icke-lagstiftningsinitiativ om psykisk hälsa och förebyggande av psykosociala risker på arbetsplatsen i enlighet med den strategiska ramen för arbetsmiljö 2021–2027 .[1]

[1]	EUT C 105, 4.3.2022, s. 114, och EUT C 194, 12.5.2022, s. 50.

[1]	EUT C 105, 4.3.2022, s. 114, och EUT C 194, 12.5.2022, s. 50.

Motivering

Kommissionen planerar att lansera ett icke-lagstiftningsinitiativ inom den strategiska ramen för arbetsmiljö. Dessutom har den lanserat den övergripande strategin för psykisk hälsa – med ett åtagande om att lansera ett initiativ om psykisk hälsa på arbetsplatsen. Dessa åtaganden bör få EESK:s stöd. Vidare är syftet med detta yttrande att avge ett yttrande om säkerhet och hälsa i arbetet enligt definitionen i ramdirektivet, och såsom anges i punkt 1.1 i detta yttrande är ramdirektivet ett föredöme för förebyggande åtgärder. Det är därför inte lämpligt att föreslå en ändring av definitionen av säkerhet och hälsa i arbetet.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	107
Röster emot:	132
Nedlagda röster:	10

ÄNDRINGSFÖRSLAG 8

SOC/818 — Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Punkt 3.13

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

EESK rekommenderar på nytt att tredjepartsbedömningar av överensstämmelse görs obligatoriska för alla AI-system med hög risk, även de system som tillämpas på arbetsplatsen.[1]

EESK upprepar att AI-system med hög risk, även de system som tillämpas på arbetsplatsen , är föremål för bedömningar av överensstämmelse som utförs av tredje part eller internt .[1]

[1]	EUT C 517, 22.12.2022, s. 61, och EUT C 194, 12.5.2022, s. 50.

[1]	EUT C 517, 22.12.2022, s. 61, och EUT C 194, 12.5.2022, s. 50.

Motivering

Med tanke på att AI-förordningen har antagits bör punkten återspegla bestämmelsen i AI-förordningen. Det finns ingen anledning att tro att interna bedömningar av överensstämmelse inte är tillräckliga förrän motsatsen bevisats.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	102
Röster emot:	137
Nedlagda röster:	11

ÄNDRINGSFÖRSLAG 9

SOC/818 — Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Punkt 3.16

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande	Ändringsförslag
Att använda AI-teknik vid rekrytering kan inverka negativt på kvinnor och andra grupper som ofta utsätts för diskriminering när AI-verktygen bygger på historiska metoder och data, men AI-teknik kan också användas för att analysera bristande jämställdhet och diskriminering.	Att använda AI-teknik vid rekrytering kan , om användningen inte är förenlig med tillämpliga regler, inverka negativt på kvinnor och andra grupper som kan utsättas för diskriminering när AI-verktygen bygger på historiska metoder och data, men AI-teknik kan också användas för att analysera bristande jämställdhet och diskriminering.

Motivering

Det är viktigt att notera att diskriminering på grund av kön eller andra godtyckliga faktorer inte är tillåten enligt det gällande regelverket. Påstådd skada kan endast härröra från bristande efterlevnad av de tillämpliga reglerna, och det är nödvändigt att påpeka detta.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	110
Röster emot:	137
Nedlagda röster:	5

ÄNDRINGSFÖRSLAG 10

SOC/818 — Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Punkt 3.18

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

EESK noterar att det i skälen till rådets rekommendation från 2003[1] anges att egenföretagare i allmänhet inte omfattas av de EG-direktiv som rör hälsa och säkerhet i arbetet, till exempel ramdirektiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989, och därför i vissa medlemsstater inte omfattas av lagstiftningen om säkerhet och hälsa i arbetet. Rådet rekommenderar medlemsstaterna att, inom ramen för sin politik när det gäller att förebygga olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, främjar egenföretagares säkerhet och hälsa, med beaktande av de särskilda risker som föreligger inom specifika sektorer och det speciella förhållandet mellan uppdragsgivare och egenföretagare .

[1]	EUT C 105, 4.3.2022, s. 114 .

[1]	Rådets rekommendation av den 18 februari 2003 om förbättring av skyddet för egenföretagares hälsa och säkerhet i arbetet.

Motivering

Egenföretagare omfattas inte av ramdirektivets tillämpningsområde, vilket också klargjorts i rådets rekommendation från 2003 om förbättring av skyddet för egenföretagares hälsa och säkerhet i arbetet, https://eur-lex.europa.eu/eli/reco/2003/134/oj/swe. Det bör noteras att rådet i sin rekommendation rekommenderar medlemsstaterna att, inom ramen för sin politik när det gäller att förebygga olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, främjar egenföretagares säkerhet och hälsa, med beaktande av de särskilda risker som föreligger inom specifika sektorer och det speciella förhållandet mellan uppdragsgivare och egenföretagare.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	110
Röster emot:	140
Nedlagda röster:	4

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11

SOC/818 — Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Punkt 3.19

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

Den digitala omställningen innebär ökad produktivitet och effektivitet i arbetsprocesserna och EESK rekommenderar därför att rådet, kommissionen och arbetsmarknadens parter övervakar denna process och antar lagstiftnings- och förhandlingsåtgärder som innebär en garanti för att människan behåller kontrollen över sitt arbete och att mänskligt arbete bevaras.

Den digitala omställningen innebär ökad produktivitet och effektivitet i arbetsprocesserna och EESK rekommenderar därför att rådet, kommissionen och arbetsmarknadens parter övervakar denna process och stöder och möjliggör digital utveckling, samtidigt som den riskbaserade strategin i ramdirektivet (89/391/EEG) tillämpas för att förebygga allmänt erkända arbetsmiljörisker som kan uppstå till följd av den digitala utvecklingen. Vi rekommenderar att man samlar in information om olika lagstiftnings- och förhandlingsåtgärder som innebär en garanti för att människan behåller kontrollen över sitt arbete och att mänskligt arbete bevaras.

Motivering

Det bör betonas att det måste finnas en strategi som stöder och möjliggör digital utveckling och samtidigt säkerställer att ramdirektivet om hälsa och säkerhet i arbetet tillämpas effektivt för att minska riskerna.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	103
Röster emot:	136
Nedlagda röster:	7

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12

SOC/818 — Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Punkt 3.20

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

Kommittén ser med oro på de ökade arbetsmiljöriskerna på grund av den åtskillnad som görs mellan distansarbete och arbete på arbetsgivarens arbetsplats. EESK anser att det är arbetsgivarnas ansvar att se till att ergonomiska standarder följs och att arbetsutrustningen är lämplig, vilket även i fortsättningen bör gälla nya arbetsformer, som bör omfattas av samma standard som de standarder som gäller för konventionellt arbete . Kommittén är fortfarande övertygad om att EU:s ramavtal från 2002 inte är tillräckligt för att hantera de nya utmaningar som distansarbete medför. Vi rekommenderar därför att nya riktlinjer utarbetas, med särskild tonvikt på förebyggande av psykosociala risker och muskel- och skelettbesvär.[1]

Kommittén noterar att vissa arbetstagare vid distansarbete kan tillbringa tid på okonventionella arbetsplatser (i hemmet, på offentliga platser som inte är specifikt utformade för arbete osv.) som kanske inte uppfyller ergonomiska standarder. EESK betonar att arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för att bedöma och förebygga arbetsmiljörisker, oavsett om arbetstagaren befinner sig på arbetsplatsen eller arbetar på distans på grundval av ett avtal mellan parterna. Detta innebär dock en utmaning om arbetet utförs hemifrån eller från en annan plats som arbetsgivaren kanske inte kan kontrollera eller har tillträde till. Kommittén är fortfarande övertygad om att EU:s ramavtal från 2002 fortfarande är tillräckligt för att hantera de nya utmaningar som distansarbete medför.

[1]	EUT C 194, 12.5.2022, s. 50. .

Motivering

De föreslagna ändringarna syftar till att på ett adekvat sätt återspegla de olika krav som en arbetsgivare har att uppfylla och sätter därmed i sitt sammanhang bedömningen att 2002 års ramavtal om distansarbete är tillräckligt, sett tillsammans med resten av det tillämpliga regelverket.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	101
Röster emot:	136
Nedlagda röster:	6

ÄNDRINGSFÖRSLAG 14

SOC/818 — Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Punkt 3.22

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

En urvalsstudie från Eurofound om arbetsvillkor i samband med covid-19-pandemin visar att det är mer sannolikt att personer som arbetar på distans upplever stressfaktorer som kan leda till lägre nivåer av fysiskt och psykiskt välbefinnande . När tekniken är ständigt närvarande har personer som arbetar på distans ofta svårt att ”stänga av” arbetet .[1] Även om detta i sig inte är en arbetsmiljöfråga noterar EESK kommissionens politiska riktlinjer, i vilka det anges att kommissionen kommer att föreslå att det införs en rätt att inte vara uppkopplad.

En urvalsstudie från Eurofound om arbetsvillkor i samband med covid-19-pandemin visar att det är mer sannolikt att personer som arbetar på distans upplever stressfaktorer som kan leda till lägre nivåer av fysiskt och psykiskt välbefinnande.[1] Även om detta i sig inte är en arbetsmiljöfråga noterar EESK kommissionens politiska riktlinjer, i vilka det anges att kommissionen kommer att föreslå att det införs en rätt att inte vara uppkopplad.

[1]	Eurofound (2023), ”Psychosocial risks to workers’ well-being: Lessons from the COVID-19 pandemic”, European Working Conditions Telephone Survey 2021 series, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.

[1]	Eurofound (2023), ”Psychosocial risks to workers’ well-being: Lessons from the COVID-19 pandemic”, European Working Conditions Telephone Survey 2021 series, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.

Motivering

Vi föreslår att denna mening stryks eftersom punkt 3.21 visar att personer som arbetar hemifrån har betydligt bättre balans mellan arbete och privatliv, medan punkt 3.22 pekar på att ett urval från covid-19 hade upplevt stressfaktorer. På det hela taget kan vi därför inte säga att svårigheten att ”stänga av” arbetet kvarstår efter covid-19, då distansarbete i mycket högre grad är frivilligt.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	106
Röster emot:	138
Nedlagda röster:	2

ÄNDRINGSFÖRSLAG 15

SOC/818 — Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Punkt 3.23

Stryk punkten.

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

Motivering

Vi föreslår att denna punkt stryks eftersom den inte är arbetsmiljörelaterad. Dessutom omfattas rätten att inte vara uppkopplad redan av punkt 3.22, där det anges att även om detta (att inte vara uppkopplad) i sig inte är en arbetsmiljöfråga noterar EESK kommissionens politiska riktlinjer, i vilka det anges att kommissionen kommer att föreslå att det införs en rätt att inte vara uppkopplad.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	108
Röster emot:	135
Nedlagda röster:	5

ÄNDRINGSFÖRSLAG 16

SOC/818 — Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Punkt 1.4

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

Digitaliseringen skapar såväl möjligheter som utmaningar på flera nivåer och kan eliminera eller minska befintliga risker, förändra befintliga risker samt skapa nya risker som måste hanteras. Detta kräver regleringsmässig vaksamhet samt genomförande och korrekt tillämpning av det befintliga regelverket , och kan leda till ett behov av att bedöma huruvida lagstiftnings- och/eller förhandlingsåtgärder behövs .

Motivering

Vi föreslår att texten hålls på ett mer allmänt plan samtidigt som det också hänvisas till genomförandet och tillämpningen av befintliga regler. Dessutom bör texten, i stället för att hänvisa till ny lagstiftning och förhandlingar, hänvisa till en bedömning av huruvida nya lagstiftnings- och/eller förhandlingsåtgärder kan behövas.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	107
Röster emot:	136
Nedlagda röster:	4

ÄNDRINGSFÖRSLAG 17

SOC/818 — Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Punkt 1.6

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

EESK understryker behovet av att agera på lämplig nivå för att säkerställa att arbetstagarna har de digitala färdigheter som krävs på den moderna arbetsmarknaden. Detta är viktigt eftersom det finns risk för kompetensförlust bland arbetstagarna samtidigt som arbetstagarnas självständighet kan gå förlorad. Det är också viktigt att beakta risken för att arbetstagarna förlorar den kompetens som krävs för att utföra vissa arbetsuppgifter och att de underkastas algoritm- och AI-baserade arbetsledningssystem .

EESK understryker behovet av att agera på lämplig nivå för att säkerställa att arbetstagarna har de digitala färdigheter som krävs på den moderna arbetsmarknaden. Detta är viktigt eftersom det finns risk för kompetensförlust och för att arbetstagarna förlorar den kompetens som krävs för att utföra vissa arbetsuppgifter. Ett utbrett införande av AI kommer också att gynna chefernas och arbetstagarnas förmåga att förbättra arbetsmiljön genom att stärka opartiska och evidensbaserade riskbedömningar och riktade arbetsmiljöinspektioner samt bidra till att bättre identifiera problem (inbegripet psykosociala risker) där insatser krävs. Detta inbegriper bättre förebyggande av arbetsolyckor.[1] Samtidigt finns det rädsla och farhågor kopplade till en mer utbredd användning av AI i arbetslivet. Dessa omfattar t.ex. intensifiering av arbetet som leder till ökad stress, ökad övervakning och kontroll, avsaknad av mänsklig tillsyn, förlust av självständighet och snabbt föråldrad kompetens.

[1]	EU-Osha (2021), ”Den artificiella intelligensens betydelse för arbetsmiljön”.

Motivering

Även om det kan vara motiverat att hänvisa till vikten av digitala färdigheter i detta sammanhang, bör det ändå klargöras att fokus i detta yttrande ligger på arbetsmiljö och den fråga som omfattas av direktiv 89/391/EEG (1) om säkerhet och hälsa i arbetet (ramdirektivet) och fördelarna med AI på arbetsmiljöområdet. I de föreslagna ändringarna hänvisas också på ett allmänt plan till de risker och farhågor som är kopplade till en mer utbredd användning av AI i arbetslivet.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	109
Röster emot:	135
Nedlagda röster:	3

ÄNDRINGSFÖRSLAG 18

SOC/818 — Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Punkt 1.7

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

Kommittén rekommenderar att EU , medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter verkar för att se till att alla arbetstagare, inbegripet arbetstagare på e-plattformar (som är anställda) , har tillgång till ändamålsenlig utbildning av hög kvalitet för kompetenshöjnings- och omskolningsändamål som är anpassad för att möta utmaningarna i samband med den digitala omställningen. Detta innebär att ge tillgång till relevant utbildning som svarar mot arbetsgivarnas och arbetstagarnas behov, särskilt för att hjälpa dem att på bästa sätt använda den digitala teknik som införs. Detta är också viktigt för att säkerställa att utvecklingen, införandet och användningen av AI alltid följer principen om mänsklig kontroll .

Motivering

För det första måste texten hänvisa till arbetsmarknadsparternas roll när det gäller utbildning, omskolning och kompetenshöjning. Eftersom den ändring som föreslås i föregående punkt (1.6) på ett allmänt plan avser de risker och farhågor som är kopplade till användningen av AI i arbetslivet, föreslås det att man i denna punkt också understryker vikten av relevant utbildning för att säkerställa det allmänna målet att utvecklingen, införandet och användningen av AI alltid följer principen om mänsklig kontroll.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	108
Röster emot:	126
Nedlagda röster:	7

ÄNDRINGSFÖRSLAG 19

SOC/818 — Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Punkt 1.12

Stryk punkten.

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

Motivering

Vi föreslår att hela punkten stryks eftersom den inte är kopplad till arbetsmiljö. I det polska ordförandeskapets begäran om detta förberedande yttrande beskrevs resultatet av yttrandet på följande sätt: ”Utvecklingen av arbetsmiljöfrågor måste ske parallellt med den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Vi uppmanar EESK att yttra sig om möjliga utvecklingsriktningar för arbetsmiljöfrågor mot bakgrund av det föränderliga arbetsliv som hänger samman med den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.”

Resultat av omröstningen:

Röster för:	99
Röster emot:	132
Nedlagda röster:	5

ÄNDRINGSFÖRSLAG 20

SOC/818 — Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Punkt 1.13

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande	Ändringsförslag
Möjligheterna till kontroll, insamling , jämförelse och analys av data måste förbättras för att vi ska kunna förstå de utmaningar och möjligheter som hänger samman med dagens förändringar på arbetsmiljöområdet. Vi rekommenderar därför EU och medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder.	Möjligheterna till kontroll, insamling och analys av jämförbara data måste förbättras för att vi ska kunna förstå de utmaningar och möjligheter som hänger samman med dagens förändringar på arbetsmiljöområdet. Vi rekommenderar därför EU och medlemsstaterna att stödja de berörda organen i deras arbete på grundval av lämpliga åtgärder.

Motivering

Vi föreslår att det specificeras att det som behövs är jämförbara data och att EU och medlemsstaterna bör stödja de berörda organen i deras arbete på grundval av lämpliga åtgärder.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	108
Röster emot:	136
Nedlagda röster:	4

ÄNDRINGSFÖRSLAG 22

SOC/818 — Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Punkt 1.15

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

Kommittén noterar oron över integriteten, äganderätten och säkerheten för de data som samlas in i samband med människors arbete. Vi noterar att EU redan garanterar en hög skyddsnivå bland annat genom den allmänna dataskyddsförordningen. Vi rekommenderar att gällande lagstiftning genomförs och tillämpas på ett korrekt och effektivt sätt, inbegripet de bestämmelser i AI-förordningen som avser frågan om algoritmers transparens. Elektronisk övervakning kan öka risken för nätmobbning , vilket omfattas av ramdirektivet .

Motivering

I texten bör det anges att bestämmelserna i EU-lagstiftningen, t.ex. AI-förordningen, bör tillämpas korrekt och effektivt.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	109
Röster emot:	140
Nedlagda röster:	1

ÄNDRINGSFÖRSLAG 23

SOC/818 — Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Punkt 1.16

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

EESK konstaterar att alla former av elektronisk övervakning av arbetstagare som inte utförs i enlighet med tillämpliga regler genom att till exempel olagligt undergräva deras integritet genom inkräktande övervakning är förbjudna i EU. Denna fråga behandlas redan i tillämpliga EU-regler, t.ex. artiklarna 7 och 8 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen (2016/679) om berättigat intresse, samtycke och insyn samt artikel 4 i direktiv 2002/14/EG om information och samråd med kravet på information och samråd om beslut som kan medföra väsentliga förändringar i arbetsorganisationen. Kommittén vill också betona att elektronisk övervakning bidrar till förbättrad hälsa och säkerhet, till exempel på transportområdet, och till opartiska riskbedömningar på byggarbetsplatser. Vi rekommenderar därför att man övervakar effektiviteten hos befintliga rättsliga instrument på EU-nivå och nationell nivå i detta syfte och överväger ytterligare stödjande åtgärder vid behov.

Motivering

Det vore felaktigt att antyda att inkräktande övervakning är tillåten i EU i dag, eftersom stadgan om de grundläggande rättigheterna garanterar rätten till integritet och det finns stränga bestämmelser om när data får samlas in och behandlas i dataskyddsförordningen. Om väsentliga förändringar i arbetsorganisationen föreslås skulle detta också bli föremål för information och samråd i enlighet med direktiv 2002/14/EG. Detta ändringsförslag återspeglar detta.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	104
Röster emot:	137
Nedlagda röster:	4

ÄNDRINGSFÖRSLAG 24

SOC/818 — Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Punkt 1.18

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

Med tanke på att de etiska aspekterna av användningen av AI[1] regleras i relativt få kollektivavtal uppmanar vi arbetsmarknadens parter att spela en aktiv roll när det gäller att verka för en människocentrerad AI-strategi på arbetsplatsen. Kommittén rekommenderar framför allt ytterligare förhandlingar om lämplig reglering av AI på arbetsplatsen.

Enligt Eurofound krävs större insatser för att bygga upp de nationella arbetsmarknadsparternas kapacitet att effektivt hantera frågor som uppstår till följd av digitaliseringen av arbetet. De europeiska arbetsmarknadsparternas ramavtal om digitalisering från 2020 är ett viktigt instrument för att samordna sådana insatser och främja informationsutbyte i syfte att integrera digital etik i kollektivförhandlingar och social dialog.[1] Vi uppmanar arbetsmarknadens parter att fortsätta att spela en aktiv roll när det gäller att verka för en människocentrerad AI-strategi på arbetsplatsen. Kommittén rekommenderar framför allt ytterligare förhandlingar på lämplig nivå – om arbetsmarknadens parter anser det nödvändigt – om hanteringen av AI på arbetsplatsen.

[1]	Eurofound (2023), ”Ethical digitalisation at work: From theory to practice”, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.

[1]	Eurofound (2023), ”Ethical digitalisation at work: From theory to practice”, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.

Motivering

Vi föreslår att använda ett direkt citat från Eurofound-rapporten som bekräftar att arbetsmarknadsparternas ramavtal innehåller principer som arbetsmarknadens parter har enats om i frågan om införande av AI på arbetsplatsen under mänsklig kontroll. I ändringsförslaget betonas också vikten av kapacitetsuppbyggnad.

Resultat av omröstningen::

Röster för:	111
Röster emot:	131
Nedlagda röster:	5

(1) Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet ( EGT L 183, 29.6.1989, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/1989/391/oj).