Konventionen om biologisk mångfald

VIKTIGA PUNKTER

I konventionen föreskrivs att varje land som har undertecknat konventionen ska

• samarbeta med andra länder som undertecknat konventionen och med internationella organisationer för att garantera bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald,
• utveckla lämpliga strategier för biologisk mångfald och integrera skydd av den biologiska mångfalden i det nationella beslutsfattandet och i sina övergripande planer, program och politiska riktlinjer,
• identifiera och övervaka den biologiska mångfalden och de faktorer som påverkar denna mångfald,
• bevara den biologiska mångfalden genom att
  • inrätta och förvalta skyddade områden och skydda ekosystem och naturliga livsmiljöer,
  • främja miljöanpassad och hållbar utveckling i områden i anslutning till skyddade områden,
  • återställa skadade ekosystem och främja återhämtningen hos hotade arter,
  • reglera, hantera eller kontrollera de risker som är förbundna med användning och frisläppande av biotekniskt modifierade levande organismer (genetiskt modifierade organismer),
  • förhindra införsel av, kontrollera eller utrota invasiva främmande arter,
  • skydda och främja traditionell användning av biologiska resurser,
  • vidta kompletterande åtgärder för bevarande.

I konventionen anges vidare att parterna i konventionen ska

• ta hänsyn till den biologiska mångfalden i det nationella beslutsfattandet,
• undvika eller minimera de skadliga effekterna från användningen av biologiska resurser (exempelvis genom miljökonsekvensbedömningar),
• uppmuntra samarbete mellan myndigheter och den privata sektorn om bevarande av biologisk mångfald och vidta stimulerande åtgärder,
• hjälpa utvecklingsländerna att identifiera, bevara och hållbart nyttja sin biologiska mångfald genom att bistå med forskning, vetenskaplig och teknisk utbildning och lämplig träning,
• öka allmänhetens medvetenhet om vikten av biologisk mångfald,
• bedöma vilka effekter beslut kan ha på den biologiska mångfalden eller grannländerna.

De nationella regeringarna kommer att underlätta tillträdet till sina genetiska resurser för miljöanpassad användning utifrån ömsesidigt överenskomna villkor, förutsatt att informerat medgivande lämnats i förväg.

Parterna ska säkerställa en rättvis fördelning av de vinster i form av pengar eller andra fördelar som uppstår vid användningen (forskning och utveckling) av dessa genetiska resurser.

De nationella regeringarna godkänner att

• dela med sig av teknik, särskilt till utvecklingsländer,
• utbyta allmänt tillgänglig information om bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald,
• främja internationellt och vetenskapligt samarbete,
• dela de resultat och vinster som uppkommer från bioteknik baserad på genetiska resurser.

Globala miljöfonden förser utvecklingsländerna med finansiella resurser för att genomföra konventionen. Dess budget kommer framför allt från nationella regeringar, men även till stor del från frivilliga bidrag.