VILKET SYFTE HAR REKOMMENDATIONERNA I ARTIKEL 267 I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONENS FUNKTIONSSÄTT OCH ARTIKEL 19(3) I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN?
förklarar för domstolarna i Europeiska unionens (EU) medlemsstater syftet med ett förfarande som innebär att de i enlighet med artikel 267 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 19.3 b i fördraget om Europeiska unionen kan vända sig till Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) med en begäran om ett förhandsavgörande1,
beskriver vad förfarandet kan avse och den form i vilken de nationella domstolarna ska lämna in sin begäran om förhandsavgörande,
ersätter tidigare rekommendationer från 2019, till stor del för att återspegla ändringar till följd av antagandet av förordning (EU, Euratom) 2024/2019, som ändrar protokoll (nr 3) om EU-domstolens stadga.
VIKTIGA PUNKTER
Det bör noteras att EU-domstolen består av domstolen och tribunalen. Deras syfte är att säkerställa att EU-lagstiftningen tolkas och tillämpas enhetligt.
Ändring av EU-domstolens stadga
Genom ändringsförordningen (EU, Euratom) 2024/2019 anpassas protokoll (nr 3) och syftar till att minska domstolens tunga arbetsbörda på området för förhandsavgörande. Den överför behörighet, från och med den , från domstolen till tribunalen för att avkunna förhandsavgörande på sex klart definierade och känsliga områden:
Detta förfarande anses användbart när en tolkningsfråga som är ny och av allmänt intresse för den enhetliga tillämpningen av EU:s lagstiftning uppkommer i ett mål i en nationell domstol, eller när befintlig rättspraxis inte verkar ge den nödvändiga vägledningen för att hantera en ny rättslig situation.
Rekommendationernas struktur
En uppsättning rekommendationer tillämpas i samband med varje begäran om förhandsavgörande, medan det finns särskilda rekommendationer som gäller för när det krävs skyndsam handläggning2 eller för brådskande mål3
Vem lämnar in begäran om förhandsavgörande?
Den nationella domstol där en tvist tas upp bär hela ansvaret för att fastställa både behovet av ett förhandsavgörande och relevansen hos de frågor som ställs till domstolen.
Domstolar som hänskjuter ett ärende ska bland annat
vara inrättade enligt lag samt vara permanenta,
ha jurisdiktion av tvingande art,
tillämpa rättsreglerna och
vara oberoende.
Ämnesområde och omfattning
Ett hänskjutet ärende måste röra EU-lagstiftningens tolkning eller giltighet. Det får inte röra tolkningen av nationella rättsregler eller frågor som rör de faktiska omständigheterna i det nationella målet.
Domstolen avgör om ansökan uteslutande omfattas av ett eller flera av de sex särskilda områden som anges ovan och avgör om ansökan ska överföras till tribunalen.
Domstolen och tribunalen kan endast pröva en begäran om förhandsavgörande om EU-lagstiftningen är tillämplig i det nationella målet.
Domstolen och tribunalen tillämpar inte själva EU-rätten på en tvist som väcks av en hänskjutande domstol, eftersom deras uppgift är att hjälpa till att lösa den. Den nationella domstolens uppgift är att dra slutsatser från domstolens eller tribunalens avgörande.
Förhandsavgöranden är bindande både för den hänskjutande domstolen och för alla domstolar i EU:s medlemsstater.
Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska centralbanken underrättas om alla begäranden om förhandsavgörande för att de ska kunna bedöma huruvida de har ett särskilt intresse i frågan och besluta huruvida de vill utöva sin rätt att lämna in inlagor eller skriftliga yttranden.
Förfarandet för förhandsavgörande och det nationella förfarandet
En begäran om förhandsavgörande ska göras så snart det står klart att ett förhandsavgörande är nödvändigt för att en nationell domstol ska kunna fatta ett beslut och på ett tillräckligt precist sätt fastställa de rättsliga och faktiska omständigheterna i målet och de rättsliga problem som målet ger upphov till.
De nationella förfarandena måste vilandeförklaras tills domstolen eller tribunalen har fattat sitt beslut.
Den hänskjutande nationella domstol som begärt förhandsavgörande måste informera domstolen eller tribunalen om alla beslut under rättegången som kan påverka ärendet (i synnerhet om talan har återkallats eller parterna har förlikats i det nationella målet), och om andra händelser som innebär att målet avslutas. Den nationella domstolen måste även informera domstolen eller tribunalen om ett avgörande har meddelats i samband med ett överklagande av beslutet om hänskjutande och om vilka följder detta får för begäran om förhandsavgörande.
Hänskjutandets form och innehåll
Hänskjutandet måste vara formulerat på ett enkelt, tydligt och exakt sätt med tanke på att det ska översättas så att andra EU-länder kan komma med synpunkter.
I artikel 94 i EU-domstolens rättegångsregler och artikel 199 i tribunalens rättegångsregler anges vad den begäran ska innehålla som ska lämnas in tillsammans med den hänskjutande domstolens frågor (en sammanfattning av de viktigaste punkterna i begäran återfinns i bilagan till dessa rekommendationer). Om ett eller flera innehållskrav inte uppfylls kan det hända att respektive domstol förklarar sig obehörig att pröva de hänskjutna frågorna eller avvisar begäran om förhandsavgörande.
Den hänskjutande domstolen kan kortfattat redogöra för de viktigaste argument som framförts av parterna i det nationella målet Det bör dock påpekas att det endast är själva begäran om förhandsavgörande som översätts, inte eventuella bilagor till begäran.
Den hänskjutande domstolen kan även kortfattat redogöra för hur den anser att de frågor som hänskjuts för förhandsavgörande ska besvaras. En sådan redogörelse kan vara till hjälp för domstolen eller tribunalen, särskilt när det ska prövas om begäran ska hanteras inom ramen för ett förfarande för skyndsam handläggning eller ett förfarande för brådskande mål.
De frågor som hänskjuts för förhandsavgörande måste finnas i en separat och tydligt angiven del av beslutet om hänskjutande, helst i början eller slutet av beslutet. Frågorna ska inte behöva läsas tillsammans med skälen till begäran för att vara begripliga.
En begäran om förhandsavgörande måste lämnas in i maskinskriven form, och sidorna och styckena i beslutet om att begära ett förhandsavgörande måste vara numrerade.
Uppgiftsskydd och anonymisering av begäran om förhandsavgörande
För att personuppgifterna ska ges starkast möjliga skydd vid domstolens eller tribunalens handläggning av målet ombeds den hänskjutande domstolen anonymisera målet genom att ersätta fysiska personers namn med t.ex. genom att använda initialer eller en bokstavskombination eller genom att maskera de uppgifter som skulle kunna göra det möjligt att identifiera dessa personer.
Översändande av begäran om förhandsavgörande till domstolen
Begäran måste dateras, skrivas under och skickas elektroniskt eller per post till domstolens kansli i Luxemburg.
Ddomstolen och tribunalen rekommenderar att den hänskjutande nationella domstolen använder applikationen e-Curia.
Begäran om förhandsavgörande ska ges in till kansliet tillsammans med samtliga relevanta handlingar som kan vara till hjälp för domstolens handläggning av målet, däribland exakta kontaktuppgifter till parterna i det nationella målet och deras eventuella företrädare, samt akten i det nationella målet eller en kopia av den.
Kostnader och rättshjälp
Förfaranden för förhandsavgöranden vid domstolen och tribunalen är kostnadsfria.
Den hänskjutande domstolen beslutar om parternas kostnader vid behov.
Domstolen i fråga kan bevilja en part i det nationella målet rättshjälp om han eller hon saknar tillräckliga medel för att täcka sina kostnader vid domstolen, särskilt kostnader för ombud. Rättshjälp kan emellertid beviljas endast om en part inte redan har beviljats rättshjälp på nationell nivå eller om den rättshjälpen inte – eller endast delvis – täcker kostnaderna vid domstolen.
Rollen för domstolens kansli
Kansliet samarbetar med den hänskjutande domstolen under förfarandena och förser den med kopior av alla rättegångshandlingar och förfrågningar om information.
Vid förfarandenas slut skickar kansliet domstolens eller tribunalens beslut till den hänskjutande domstolen. Den hänskjutande domstolen ska hålla kansliet underrättat om alla åtgärder som vidtagits samt om sitt slutgiltiga avgörande i målet.
Skyndsam och brådskande hantering av hänskjutanden
I enlighet med stadgan och rättegångsreglerna för domstolen och tribunalen kan det beslutas att vissa hänskjutanden bör handläggas genom skyndsamma eller brådskande förfaranden.
Tidsfristerna är kortare. T.ex. medlemsstaterna har mindre tid att komma med synpunkter vid skyndsam handläggning.
Den hänskjutande domstolen måste motivera varför ärendet ska anses som brådskande och ange de risker som ett ordinarie förfarande skulle kunna innebära.
Begäran om skyndsam handläggning eller förfarande för brådskande mål ska inges med hjälp av applikationene-Curia eller per e-post.
Förhandsavgörande. Ett förfarande som används i fall där frågor om tolkningen eller giltigheten av en EU-lagstiftning uppkommer och där ett beslut krävs för att en nationell domstol ska kunna träffa ett avgörande eller där det inte finns något rättsmedel i den nationella lagstiftningen.
Skyndsam handläggning. Ett förfarande som används om målet är av sådan beskaffenhet eller om sådana exceptionella omständigheter föreligger att det måste avgöras snabbt. En ansökan om skyndsam handläggning får endast göras om särskilda omständigheter medför att det är fråga om en situation som motiverar ett snabbt avgörande i de hänskjutna frågorna. En sådan situation kan exempelvis uppstå om folkhälsan eller miljön utsätts för sådana allvarliga och överhängande hot som ett snabbt avgörande av domstolen eller tribunalen skulle kunna bidra till att förhindra eller om det föreligger särskilda omständigheter som gör att man snarast måste reda ut oklarheter i grundläggande frågor som rör nationell konstitutionell rätt eller unionsrätten.
Förfarande för brådskande mål. Ett förfarande som tillämpas endast på mål som rör frågor om frihet, säkerhet och rättvisa. Det medför framför allt att bara ett begränsat antal parter får yttra sig skriftligen, och det är dessutom möjligt att i ytterst brådskande fall helt utelämna den skriftliga delen av förfarandet vid domstolen.
HUVUDDOKUMENT
Rekommendationer till nationella domstolar om begäran om förhandsavgörande (EUT C/2024/6008, ).
Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Sjätte delen – Institutionella och finansiella bestämmelser – Avdelning I – Institutionella bestämmelser – Kapitel 1 – Institutionerna – Avsnitt 5 – Europeiska unionens domstol – Artikel 267 (f.d. artikel 234 FEG) (EUT C 202, , s. 164).
Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionen – Avdelning III – Institutionella bestämmelser – Artikel 19 (EUT C 202, , s. 27).
ANKNYTANDE DOKUMENT
Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2019 av den om ändring av protokoll nr 3 om stadgan för Europeiska unionens domstol (EUT L 2024/2019, ).
Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Protokoll (nr 3) om stadgan för Europeiska unionens domstol (EUT L 202, , s. 201).
Ändring i tribunalens rättegångsregler (EUT L 217, , s. 71).
Ändring i tribunalens rättegångsregler (EUT L 217, , s. 72).
Ändringar i tribunalens rättegångsregler (EUT L 217, , s. 73).
Ändringar i tribunalens rättegångsregler (EUT L 240, , s. 67).
Ändringar i tribunalens rättegångsregler (EUT L 240, , s. 68).
Ändringar i tribunalens rättegångsregler (EUT L 44, , s. 8).
Ändringar av tribunalens rättegångsregler [2024/2095] (EUT L, 2024/2095, ).
Tribunalens beslut av den om ingivande av inlagor och om delgivning av inlagor samt domar och beslut med hjälp av datasystemet e-Curia [2024/2096] (EUT L 2024/2096, ).