I Europeiska kommissionens konvergensrapport utvärderas de framsteg som Europeiska unionens (EU) medlemsstater som ännu inte har antagit euron (Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Polen, Rumänien och Sverige) har gjort för att uppfylla kraven på deltagande i den ekonomiska och monetära unionen. Danmark förhandlade fram ett undantag innan Maastrichtfördraget antogs och deltar inte i den tredje etappen av ekonomiska och monetära unionen. Därför omfattas Danmark inte i rapporten.
medlemsländernas lagstiftning, inklusive stadgorna för deras centralbanker, är förenliga med artiklarna 130 och 131 i EUF-fördraget och stadgan för Europeiska centralbankssystemet (ECBS) och ECB,
medlemsländerna uppfyller de starka konvergenskriterierna för
en hög grad av prisstabilitet, det vill säga har en genomsnittlig 12 månaders inflationstakt som ligger högst 1,5 procentenheter över inflationstakten i de tre medlemsländer som har uppnått de bästa resultaten (Nederländerna, Italien och Lettland), beräknad till 4,1 % i maj 2024,
hållbara offentliga finanser, vilket bedöms utifrån huruvida förfarandet vid alltför stora underskott har inletts gentemot medlemslandet i fråga,
växelkursstabilitet, det vill säga att medlemslandet iakttar det normala fluktuationsutrymmet enligt Europeiska monetära systemets andra växelkursmekanism (ERM II) utan allvarliga spänningar under minst två år och inte på eget initiativ har devalverat sin valuta gentemot euron,
konvergens i de långfristiga räntesatserna, vilket innebär att de genomsnittliga långfristiga räntesatserna under ett år inte överstiger genomsnittet av dessa räntesatser i de tre ekonomier i EU som har uppnått de bästa resultaten när det gäller prisstabilitet med mer än två procentenheter, beräknat till 5,5 % i maj 2024.
Flera stora ekonomiska chocker och den politiska utvecklingen har påverkat kommissionens konvergensbedömning. Hit räknas Rysslands fortsatta fullskaliga invasion av Ukraina, användningen av energi som ett politiskt vapen och ökningen av energi-, livsmedels- och andra råvarupriser, vilket ledde till att inflationen i EU nådde en topp på 11,5 % i oktober 2022.
I rapporten konstateras följande:
Endast Sverige uppfyller prisstabilitetskriteriet.
Bulgarien, Sverige och Tjeckien uppfyller kriteriet om offentliga finanser.
Endast Bulgarien uppfyller växelkurskriteriet. Den bulgariska leven har deltagit i ERM II under fyra år utan spänningar.
Bulgarien, Tjeckien och Sverige uppfyller kriteriet om konvergens av långfristiga räntesatser.
Endast Bulgarien har uppnått rättslig förenlighet (med förbehåll för de villkor och tolkningar som anges i rapporten), medan den nationella lagstiftningen i de övriga fem medlemsstaterna utanför euroområdet inte är helt förenlig med EU-rätten.
I ECB:s konvergensrapport för 2024 konstateras följande:
Begränsade framsteg har gjorts av medlemsstaterna utanför euroområdet när det gäller efterlevnaden av konvergenskriterierna sedan ECB:s konvergensrapport 2022, vilket återspeglar de utmanande ekonomiska förhållandena.
I maj 2024 noterade alla medlemsstater som granskades en genomsnittlig inflationstakt på tolv månader som översteg referensvärdet för prisstabilitetskriteriet.
Den bulgariska leven är den enda valutan som deltar i ERM II. Valutorna i de övriga medlemsstaterna som är föremål för översyn omfattas av olika växelkurssystem.
Tre medlemsstater (Ungern, Polen och Rumänien) uppfyller inte kriteriet för långfristiga räntesatser, eftersom deras räntesatser ligger över referensvärdet.
De offentliga finanserna förbättrades i de flesta medlemsstaterna efter covid-19-pandemin eftersom deras ekonomier återhämtade sig och pandemistödåtgärderna fasades ut. I de flesta fall ligger dock de offentliga underskotten och skuldkvoterna över nivåerna före pandemin, delvis på grund av de ekonomiska effekterna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och de finanspolitiska åtgärder som vidtagits som svar på de höga energipriserna.
De offentliga och ekonomiska institutionernas styrka är en viktig faktor för en hållbar konvergens. Internationella indikatorer tyder på att kvaliteten på institutionerna och styrningen i alla medlemsstater som granskas, förutom i Sverige, fortfarande är svagare än på andra håll i EU.
BAKGRUND
Enligt artikel 140.1 i EUF-fördraget ska kommissionen och ECB rapportera till rådet minst en gång vartannat år, eller på begäran av en medlemsstat.
Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet – konvergensrapport 2024 (sammanställd i enlighet med artikel 140.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) (COM(2024) 270 final, ).
Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Tredje delen – Unionens politik och inre åtgärder – Avdelning VIII – Ekonomisk och monetär politik – Kapitel 2 – Monetär politik – Artikel 130 (f.d. artikel 108 FEG) (EUT C 202, , s. 104).
Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Tredje delen – Unionens politik och inre åtgärder – Avdelning VIII – Ekonomisk och monetär politik – Kapitel 2 – Monetär politik – Artikel 131 (f.d. artikel 109 FEG) (EUT C 202, , s. 104).
Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Tredje delen – Unionens politik och inre åtgärder – Avdelning VIII – Ekonomisk och monetär politik – Kapitel 5 – Övergångsbestämmelser – Artikel 140 (f.d. artiklarna 121.1, 122.2 andra meningen och 123.5 FEG) (EUT C 202, , s. 108).
Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Protokoll (nr 13) om konvergenskriterier (EUT C 202, , s. 281).