Europeiska centralbankens roll i tillsynen över banker

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

I och med finanskrisen blev det tydligt hur problem kan sprida sig genom det finansiella systemet och direkt påverka människors vardag. För att förbättra tillsynen över systemet har en gemensam tillsynsmekanism inrättats. Den ska bidra till övervakningen av banker i euroområdet och i andra deltagande medlemsstater i Europeiska unionen (EU).

Genom förordningen inrättas den gemensamma tillsynsmekanismen, som är ett nytt system för att övervaka banker i euroområdet och andra deltagande medlemsstater. Den gemensamma tillsynsmekanismen består av Europeiska centralbanken (ECB) och nationella tillsynsmyndigheter.

Genom förordningen görs ECB och de nationella tillsynsmyndigheterna ansvariga för att den gemensamma tillsynsmekanismen fungerar på ett effektivt och enhetligt sätt.

VIKTIGA PUNKTER

ECB:

Utövar direkt tillsyn över betydande banker. En bank kan anses betydande på grund av dess storlek, dess betydelse för den inhemska banksektorn eller för att den har rekapitaliserats med offentliga medel. ECB har behörighet att:
- genomföra tillsynsgranskningar, inspektioner på plats och undersökningar,
- bevilja eller återkalla banklicenser,
- bedöma en banks förvärv och avyttringar av kvalificerade företag,
- ställa kapitalkrav (”buffertar”) för att kunna stå emot nuvarande eller framtida finanskriser,
- förelägga sanktioner vid eventuella brott mot EU-lagen om kreditinstitutioner, finansiella holdingföretag* och blandade finansiella holdingföretag*.
Utövar indirekt tillsyn över banker som anses vara mindre betydande. Sådana banker övervakas direkt av respektive nationell tillsynsmyndighet.

ECB tar ut årliga tillsynsavgifter av de kreditinstitut som står under tillsyn för att täcka de utgifter som ECB har i samband med sina tillsynsuppgifter.

Medlemsstater som inte har euron som valuta kan delta i den gemensamma tillsynsmekanismen genom att begära ett nära samarbete mellan ECB och sina nationella behöriga myndigheter.

ECB:s penningpolitik och tillsynsuppgifter är åtskilda för att undvika intressekonflikter mellan de två. Stränga begränsningar har gjorts för fördelningen, t.ex. att utbyte av känslig information endast kan ske när vissa säkerhetsåtgärder vidtas.

Nationella tillsynsmyndigheter fortsätter att ansvara för frågor om t.ex. konsumentskydd, penningtvätt, betaltjänster och tillsyn över bankfilialer i medlemsstater som inte deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen.

Den gemensamma tillsynsmekanismen är den första pelaren i Europas bankunion. Den andra är den gemensamma rekonstruktionsmekanismen, som har som syfte att kunna hantera konkurshotade banker på ett snabbt och effektivt sätt.

Detta gjordes för att garantera att de medlemsstater som deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen inte skulle dominera den Europeiska bankmyndighetens (EBA) tillsynsstyrelse på ett obefogat sätt.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Den har gällt sedan den 3 november 2013.

BAKGRUND

Genom införandet av en verkligt europeisk tillsynsmekanism försvagas länken mellan banker och nationella entiteter*. Indirekt underlättar detta för att återupprätta förtroende för EU:s banksektor.

Den senaste tidens finanskris tydliggjorde hur lätt problem i den finansiella sektorn i ett land kan spilla över på ett annat, särskilt inom en monetär union, och hur sådana problem kan få direkt påverkan på alla medborgare i euroområdet.

Mer information finns här:

Finansiell stabilitet och makrotillsyn (Europeiska centralbanken)
ECB:s tillsynspraxis (Europeiska centralbanken).

VIKTIGA BEGREPP

Finansiellt holdingföretag. Finansinstitution, vars dotterföretag är antingen enbart eller främst kreditinstitutioner eller finansinstitutioner.

Blandade finansiella holdingföretag. Moderföretag, förutom reglerade enheter (dvs. kreditinstitutioner, försäkringsföretag eller investeringsbolag), som tillsammans med sina dotterbolag, varav minst ett är en reglerad enhet med huvudkontor i EU, utgör ett finansiellt konglomerat.

Nationella entiteter. Nationella myndigheter och deras organ.

HUVUDDOKUMENT

Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (OJ L 287, 29.10.2013, s. 63).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1022/2013 av den 22 oktober 2013 om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), när det gäller tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken enligt rådets förordning (EU) nr 1024/2013 (EUT L 287, 29.10.2013, s. 5).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 30.7.2014, s. 1).

Fortlöpande ändringar av förordning (EU) nr 806/2014 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Senast ändrat 08.10.2021