EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 17.6.2019

COM(2019) 271 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

FMT:Font=Calibriom hinder för handel och investeringar

FMT:Font=Calibri 1 januari 2018–31 december 2018

INLEDNING

I denna nionde upplaga av rapporten om hinder för handel och investeringar görs en genomgång både av nya hinder som EU:s företag mött under 2018 och av de hinder
som försvunnit för dem under året tack vare partnerskapet för marknadstillträde (ett samarbetsforum för kommissionen, medlemsstaterna och EU:s näringsliv). 1
Detta partnerskap styrs drivs av och för de berörda aktörerna. Det har till syfte att identifiera vilka hinder som finns för EU:s företag i tredjeländer och att utforma – och genomföra – en gemensam strategi för att undanröja dessa hinder.

Den ökade protektionismen har lett till att kommissionen nu framförallt prioriterar efterlevnad samt lägger ökad vikt vid att de handelsavtal som ingåtts verkligen genomförs. Detta ligger i linje med meddelandet Handel för alla 2 som bygger både på en mer konkret strategi för att undanröja traditionella hinder och ökade insatser för att se till att de betydande åtaganden som gjorts inom ramen för de många frihandelsavtal EU ingått omsätts i praktiken. 3  

När det gäller de traditionella hindren för marknadstillträde har vi inriktat oss på tre saker. För det första har vi stärkt samarbetet mellan EU-institutionerna och berörda aktörer (i Bryssel, i medlemsstaterna och inom vårt breda nät av diplomatiska beskickningar). För det andra har kommissionen ökat sina insatser för att förklara, särskilt för små och medelstora företag, hur man gör för att rapportera eventuella nya hinder utanför EU och hur kommissionen och medlemsstaterna kan hjälpa till genom att utarbeta och genomföra en skräddarsydd strategi för att undanröja dessa hinder. I detta sammanhang har man haft nytta av initiativet med marknadstillträdesdagar som innebär att det hålls möten i EU:s medlemsstater som är anpassade till de lokala företagens behov. Möten har redan hållits i Danmark, Spanien, Nederländerna, Litauen, Portugal och Frankrike. För det tredje har vi prioriterat bättre bland hindren, vilket gjort att vi kan använda våra resurser på ett effektivare sätt och därmed nå bättre resultat.

I denna nya rapport har förbättringar gjorts i detta hänseende, vilka innebär att de hinder som har störst inverkan för EU:s företag identifieras och beskrivs mer i detalj. I de tidigare rapporterna uppehöll man sig normalt sett framförallt vid de partner som hade infört flest nya eller undanröjt flest handelshinder. I årets rapport läggs tyngdpunkten i stället på de handelshinder som har störst inverkan på EU:s export, vilket gör att man får en bättre bild av hur betydelsefulla dessa hinder är.

Rapportens första avsnitt innehåller en genomgång av de sammanlagt 425 aktiva 4 handels- och investeringshindren och de 45 nya hinder som konstaterats 2018 (enligt vad som rapporterats av kommissionen och registrerats i EU:s databas med information om marknadstillträde) 5 . Hindren analyseras både kvantitativt och kvalitativt, fördelat per land, typ av hinder och sektor.

I det andra avsnittet ges en mer detaljerad analys av de nya hinder som rapporterats under 2018 (1 januari–31 december 2018), en beskrivning av specifika trender i olika länder och sektorer och en bedömning av vilka handelsflöden som potentiellt påverkas.

I det tredje avsnittet behandlas de verktyg som EU använder sig av i sin marknadstillträdesstrategi för att åtgärda dessa hinder och ges en översikt över de 35 hinder som undanröjts under 2018. Det innehåller även en mer detaljerad analys av några av de hinder med störst inverkan som undanröjts. Slutligen redovisas vilka ekonomiska vinster som partnerskapet för marknadstillträde lett till sedan början av denna kommissions mandatperiod, beräknade på grundval av ekonomisk modellering.

I.        ÖVERSIKT ÖVER HANDELS- OCH INVESTERINGSHINDER

Eftersom vårt tillvägagångssätt är inriktat på berörda aktörer behandlar vi i denna rapport endast de hinder som rapporterats av företagen. I detta kapitel analyseras de rapporterade hinder som EU:s företag möter i tredjeländer, utvecklingen vad gäller dessa och de åtgärder som vidtagits för att undanröja dem inom ramen för EU:s partnerskap för marknadstillträde. I databasen och denna rapport görs visserligen ingen bedömning av huruvida de registrerade åtgärderna är lagliga eller ej, men samtliga hinder har identifierats som problematiska för EU:s företag och prioriterats för vidare åtgärder inom ramen för våra insatser för marknadstillträde, eftersom de kan vara diskriminerande, oproportionerliga eller på andra sätt handelsbegränsande. De finns alla i EU:s databas med information om marknadstillträde.

A.    TOTALT ANTAL HANDELS- OCH INVESTERINGSHINDER

I slutet av 2018 fanns det 425 aktiva handels- och investeringshinder i 59 tredjeländer 6 registrerade i EU:s databas med information om marknadstillträde. 7 Denna rekordsiffra bekräftar att den protektionism som drabbar de berörda aktörerna i EU fortsätter att öka. Samtidigt är den ett tecken på den ökande framgången för vårt partnerskap för marknadstillträde som ett forum dit våra berörda aktörer allt oftare vänder sig för att för att identifiera handelshinder. Databasen ger möjlighet att fördela de registrerade handelshindren per tredjeland, typ av åtgärd och sektor. Rapporten följer denna fördelning.

1.    Hinder per tredjeland

Om man jämför med 2017 ligger samma tio länder i topp när det gäller antalet hinder, även om rangordningen har ändrats en aning. Det är framförallt att märka att Kina nu är det land som har högst antal registrerade hinder, dvs. landet hade 37 hinder för EU:s export och investeringsmöjligheter. Ryssland kom nära därefter på andra plats med 34 befintliga hinder, följt av Indien (25), Indonesien (25) och Förenta staterna med 23 hinder.

Andra tredjeländer som har minst tio befintliga hinder är Turkiet (20), Brasilien (18), Sydkorea (17), Australien (15), Thailand (12), Mexiko (11) och Algeriet (10). I diagram 1 ges en mer detaljerad fördelning av handelshindren i världen.

Diagram 1 8 : Geografisk fördelning av handels- och investeringshinder i databasen med information om tillträde till marknaderna

2.    Hinder per typ av åtgärd

Det framgår av diagram 2 att åtgärderna bakom gränsen (234) är fler än de traditionella åtgärderna vid gränsen (191), vilket ligger i linje med den utveckling som konstaterades redan förra året.

Med åtgärder bakom gränsen avses begränsningar i fråga om tjänster, investeringar, offentlig upphandling, immateriella rättigheter eller omotiverade tekniska handelshinder i varuhandeln. De flesta av dessa åtgärder har registrerats i Kina (25), Ryssland (18) och Brasilien (15).

Åtgärder vid gränsen är begränsningar som direkt påverkar import och export, vanligtvis genom tullhöjningar, kvantitativa begränsningar, vissa sanitära och fytosanitära åtgärder, importlicenser eller direkta handelsförbud. De flesta av dessa åtgärder har registrerats i Ryssland (16), följt av Indonesien (13) och Förenta staterna (13).

Diagram 2: Fördelning av handels- och investeringshinder som registrerats i databasen med information om tillträde till marknaderna per typ (antal åtgärder)

B.    NYA HANDELS- OCH INVESTERINGSHINDER SOM RAPPORTERATS 2018

Totalt sett registrerades 45 nya hinder i 23 tredjeländer 9 under 2018, vilket är ungefär en tredjedel färre än de 67 nya hinder som rapporterades under 2017. De uppskattade ekonomiska konsekvenserna av de hinder som rapporterades 2018 är dock betydligt högre än för förra årets hinder. EU:s exportörer har mött allt mer komplicerade och systemrelaterade hinder på de större marknaderna, vilket bekräftar att utvecklingen går mot en ökad protektionism såsom påpekats i de två föregående rapporterna.

De handelsflöden som påverkas av de nya hindren 2018 är export från EU28 till ett värde av upp till 51,4 miljarder euro, vilket innebär mer än en fördubbling jämfört med 2017 (23,1 miljarder euro). Eftersom denna siffra inte omfattar tjänstehinder eller sådana hinder där det inte är lätt att identifiera vilka produkter som drabbas har storleken på de handelsflöden som potentiellt påverkas sannolikt underskattats något 10 .

1.    Nya hinder som rapporterats 2018 per tredjeland

I tabell I och diagram 3 ges en översikt över den geografiska fördelningen av de nya hinder som rapporterats 2018. Det framgår av denna översikt att flest antal nya hinder rapporterades i våra handels- och investeringsförbindelser med Algeriet och Indien, för vilka det registrerades fem nya hinder för var och en. Tätt därefter kommer Kina och Förenta staterna, för vilka det registrerades fyra nya hinder för var och en. Tre hinder har rapporterats för vart och ett av länderna Förenade Arabemiraten (även kallade FAE i tabeller), Indonesien och Iran. Dessutom införde Brasilien och Turkiet två nya hinder. Andra tredjeländer svarade för de återstående 14 hindren. När det gäller utvecklingen sett till region kan det konstateras att en majoritet av de nya hindren 2018 infördes i Asien (17) och södra Medelhavsomårdet och Mellanöstern (17).

Om man jämför dessa siffror med siffrorna för 2017 tyder det faktum att Kina (tio nya hinder förra året) och Indien (tre nya hinder förra året) fortfarande finns kvar på en negativ utveckling. Det bör även nämnas att även Algeriet togs upp i förra årets rapport som en del av spridningseffekten i södra Medelhavsområdet. De fem nya hindren under 2018 förefaller bekräfta denna tendens.

Tabell I: Geografisk fördelning av de nya hinder som rapporterats 2018

Diagram 3: Geografisk fördelning av de nya hinder som rapporterats 2018 per region

Såsom anges ovan läggs ökad vikt vid de nya hindrens ekonomiska tyngd. I diagram 4 visas de uppskattade påverkade handelsflödena och antalet handelshinder som registrerats 2018 för specifika partner och regioner. Det framgår att de nya hinder som registrerats i Kina (4) har betydligt större effekt på de påverkade handelsflödena (25,7 miljarder euro) än vad de hinder som registrerats i andra tredjeländer har. Det bör nämnas att detta höga belopp vad gäller potentiellt påverkad handel främst kan förklaras av ett nytt hinder inom IKT-sektorn som kan få mycket stora ekonomiska effekter för EU:s export till Kina. Detta hinder beskrivs närmare i kapitel II.

Diagram 4 visar även att Kina, Förenta staterna, Indien och Algeriet är de länder som kommer högst upp – om än i olika ordning – både vad gäller antal nya hinder som registrerats under 2018 och storleken på de handelsflöden för EU28 som påverkas av de nya hindren. Dessa fyra partner svarar för 81 procent (41,8 miljarder euro) av all EU28-handel under 2018 som påverkas och 40 procent av de nya hinder som registrerats (18).

Diagram 4: Antal nya hinder som rapporterats och handel som påverkas för EU28 (i miljarder euro) för valda partnerländer och regioner

I tabell II visas de handelsflöden som påverkas för alla de 23 partnerländer som införde nya hinder under 2018. Bedömningen av de ekonomiska effekterna av de nya hindren för marknadstillträde motsvarar i alla fall eventuellt inte till fullo hindrens verkliga effekt. Detta kan vara fallet när det gäller tjänstehinder eller hinder av en horisontell art, vilka är svåra att kvantifiera, och när det gäller begränsningar som överlappar varandra för samma produkter.

 

Tabell II: EU28-handelsflöden som påverkas av de nya hinder som rapporterats under 2018 av partnerländer (i miljarder euro)

2.    Nya hinder som rapporterats under 2018 per typ av åtgärd

Om man ser till fördelningen av de nya hindren per typ av åtgärd framgår det att fördelningen mellan hinder bakom gränsen (23) och hinder vid gränsen (22) är ganska jämn, vilket visar att tredjeländer fortsätter att använda sig av båda typen av begränsningar.

Åtgärderna bakom gränsen utgörs framförallt av märkningskrav, skatteåtgärder och nya lagstadgade krav som införts av flera tredjeländer. Majoriteten av hindren vid gränsen är sanitära och fytosanitära begränsningar 11 och åtgärder i form av tull- och kvothöjningar. I år rapporterades även två nya hinder på tjänsteområdet.

Diagram 5: Fördelning av de nya handels- och investeringshinder som rapporterats under 2018 per typ (antal åtgärder)

3.    Nya hinder som rapporterats under 2018 per sektor

De nya hinder som rapporterats under 2018 påverkade EU:s handel inom 13 specifika ekonomiska sektorer. Det rörde sig även om horisontella eller sektorsövergripande hinder som påverkade flera olika områden.

Flest nya hinder rapporterades inom sektorerna vin och sprit (9) och jordbruk och fiske (8). Dessutom registrerades totalt 10 hinder som var antingen helt horisontella hinder (5) 12 eller sektorsövergripande begränsningar som påverkade flera olika näringsgrenar (5). Kosmetiksektorn och fordonssektorn drabbades av 4 respektive 3 nya hinder, under det att läkemedelssektorn och textil- och lädersektorn mötte 2 nya hinder vardera under 2018. Flera andra sektorer påverkades dessutom var och en av ett nytt handelshinder, dvs. sektorerna IKT, keramik och glas, järn, stål och icke-järnmetaller, mineralprodukter, papper, trä och massa samt plast och ädelmetaller.

Diagram 6: Sektoriell fördelning av de handels- och investeringshinder som rapporterats under 2018 (antal hinder)

Även om antalet åtgärder är en viktig indikator ger en analys av hur stor den handel är som påverkas ännu bättre information om hur tungt varje hinder verkligen väger. Såsom framgår av diagram 7 var ungefär 97 procent [97 procent] av den påverkade handeln att hänföra till industrisektorer, varvid hinder inom endast tre sektorer (IKT, järn, stål och icke-järnmetaller och ädelmetaller) svarar för 72 procent av all export från EU28 som påverkas av nya rapporterade hinder. 13  

Diagram 7: EU28-handelsflöden som påverkas av de hinder som rapporterats under 2018 (per sektor) (procent av de påverkade handelsflödena)

II.    DE VIKTIGASTE NYA HANDELS- OCH INVESTERINGSHINDER SOM RAPPORTERADES 2018

I detta kapitel analyseras de nya handelshindren i de handelspartner för vilka det registrerats minst 4 handelshinder under 2018 och som svarar för den absolut största delen av de handelsflöden som potentiellt påverkas för EU:s del (81 procent), dvs. Kina, Förenta staterna, Indien och Algeriet.

A.    KVALITATIV ANALYS AV DE NYA HINDREN

1.    Kina

Situationen är som mest komplicerad när det gäller förbindelserna mellan EU och Kina. Samtidigt som Kina är en viktig marknad för EU:s företag har våra bilaterala handelsförbindelser i åratal i betydande utsträckning påverkats av en mängd handelssnedvridningar och hinder för marknadstillträde, vilka omfattar olika systemrelaterade problem såsom omfattande subventioner, krav på tekniköverföring, överskottskapacitet inom traditionella sektorer som stål och aluminium – samt i allt större utsträckning även inom högteknologiska sektorer (Made in China 2025) – eller omotiverade bestämmelser på området cybersäkerhet och kryptering.

Mot denna bakgrund införde Kina fyra nya hinder under 2018 och bekräftar därmed trenden från förra året då tio nya hinder registrerades. Detta är en utveckling har lett till att Kina nu är EU:s mest handelsbegränsande partner med totalt 37 hinder. Sammantaget kan dessa fyra nya hinder påverka EU:s export med upp till 25,7 miljarder euro.

Såsom angavs redan i förra årets rapport har Kina infört olika handelsbegränsande åtgärder inom högteknologiska sektorer, vilka dessutom åtföljts av övergripande industripolitiska överväganden och olika handelssnedvridningar inom ramen för ”Made in China 2025”-strategin. Under 2018 fortsatte Kina att införa nya genomförandeåtgärder på IKT-området utöver det dussintal som redan finns i syfte att genomföra den cybersäkerhetslag som trädde i kraft den 1 juni 2017 i praktiken. Som ett led i detta inledde ministeriet för allmän säkerhet i juni 2018 ett offentligt samråd om utkastet till förordningen om klassificering av skyddet när det gäller cybersäkerhet (klassificering av nätverk som innebär att skyddet måste vara högre i nätverk som är mer kritiska) även kallat ordningen för cyberskydd på olika nivåer, vilken kan komma att ersätta den ursprungliga ordningen för skydd på olika nivåer från 2007. Syftet med dessa bestämmelser är att klassificera alla informationssystem efter säkerhetsnivå. Beroende på hur känsligt ett system är kan utländska företag uteslutas från vissa marknadssegment. Rent generellt är det ett problem att utkastet lämnar ett betydande tolkningsutrymme eftersom det inte innehåller några definitioner av de centrala begreppen. Dessutom kan bevisbördan för företagen komma att öka även i tillämpningar med låg risk, fler tillämpningar kan felaktigen komma att hamna i högre riskkategorier och onödiga provnings- och certifieringskrav kan komma att tillämpas för krypteringstillämpningar. Åtgärderna medför även problem ur ett immaterialrättsligt perspektiv. Till sist är det att märka att det problem som finns sedan länge med att
problemet med att få tillgång till relevanta kinesiska standardiseringsorgan (arbetsgrupp 3 i den tekniska kommittén TC 260 och den tekniska standardiseringskommittén för cybersäkerhet) har blivit alltmer akut på grund av ordningen för cyberskydd på olika nivåer, eftersom det finns en koppling till de standarder som utvecklas av dessa organ. Detta enda hinder kan få en betydande inverkan på EU:s export: de handelsflöden som påverkas när det gäller IKT- och elektroniksektorerna beräknas ha ett värde av 24,9 miljarder euro – och denna åtgärd kan även få betydande konsekvenser för EU:s investeringar i Kina och inte bara inverka på IKT-sektorn utan även på flera andra högteknologiska sektorer.

Vidare har distributörer av gräddsifoner och tillhörande gaspatroner ämnade för restaurangbranschen stött på problem på grund av oklara krav på innehav av tillstånd för lagring och distribution av ”farligt gods” enligt gällande kinesisk lagstiftning. Detta rör export på upp till 383 miljoner euro.

För det tredje sätter normer i livsmedelslagstiftningen restriktiva värden för jäst som utgjorde ett hinder för EU:s export av vissa ostar och skapade förseningar i tillståndsförfarandet för exporten av steriliserad mjölk. Detta kan röra export på upp till 469 miljoner euro.

Kina har även ändrat sina saltmonopolregler genom åtgärder som offentliggjordes i  december 2017 och maj 2018. Detta har lett till att all saltimport har stoppats av den kinesiska tullen och enligt reglerna får endast utsedda grossistföretag för salt sälja salt till detaljhandeln i Kina. Det är oklart om utländska företag kan utses till grossistföretag.

Trots att EU har gjort bruk av alla tillgängliga metoder för att hantera de utmaningar de möter i Kina, bl.a. bilaterala dialoger (arbetsgruppen för ekonomi och handel, IKT-dialogen, specialgruppen för it-säkerhet, den politiska dialogen om handel och investeringar, den ekonomiska dialogen på hög nivå och toppmöte) och multilaterala forum (olika WTO-kommittéer) gör den senaste tidens utveckling att det behövs ytterligare och samordnade insatser för att bättre åtgärda marknadstillträdesproblem när det gäller Kina.

Samtidigt har kommissionen i de fall där dialogen inte lett till ett tillfredställande resultat inte tvekat att vidta kraftfulla åtgärder för att se till att de internationella handelsreglerna efterlevs. Den 1 juni 2018 inledde EU ett rättsligt förfarande i WTO mot de kinesiska åtgärderna rörande tekniköverföring (DS549) som undergräver EU-företagens immateriella rättigheter. Det står även klart att vissa handelssnedvridningar riskerar att störa det globala handelssystemet. EU kommer att fortsätta att göra fullt bruk av de många verktyg som står till dess förfogande inom ramen för det befintliga internationella ramverket för att åtgärda handelssnedvridande metoder. Det står dock klart att detta inte är tillräckligt, utan att det även krävs att WTO-reglerna moderniseras för att hitta man ska nå fram till verkliga och varaktiga lösningar. Av denna anledning inrättades det vid toppmötet mellan EU och Kina 2018 en bilateral arbetsgrupp för modernisering av WTO-reglerna.

Det förs även förhandlingar om ett omfattande investeringsavtal i syfte att förbättra marknadstillträdet för EU-företagens investeringar i Kina. Efter toppmötet mellan EU och Kina 2018 har parterna utväxlat erbjudanden om marknadstillträde.

2.    Förenta staterna

De ekonomiska förbindelserna mellan EU och Förenta staterna är de mest omfattande i världen. De transatlantiska förbindelserna svarar för 15 miljoner arbetstillfällen i EU och Förenta staterna och samarbetet mellan EU och Förenta staterna är således viktigt för att vidmakthålla stabiliteten både i det multilaterala handelssystemet och när det gäller betydande handelsflöden.

Handelsspänningarna mellan EU och Förenta staterna ökade under 2018 i och med att Förenta staterna införde 4 nya handelshinder och därmed nådde upp till totalt sett 23 handelshinder. Ett av dessa hinder undanröjdes visserligen under 2018, men de tre andra som kvarstår berör export från EU till ett värde av 6,8 miljarder euro 14 . 

Att handelsspänningarna mellan EU och Förenta staterna ökade berodde särskilt på att Förenta staterna den 1 juni 2018 införde ytterligare s.k. ”Section 232”-tullar på importen från EU av stål (25 %) och aluminium (10 %) med hänvisning till att detta skulle vara befogat av nationella säkerhetsskäl. EU reagerade direkt och proportionellt på dessa åtgärder genom att begära samråd inom ramen för WTO:s överenskommelse om regler och förfaranden för tvistlösning och vidtog balanserande åtgärder i form av ytterligare tullar på vissa utvalda varor som importeras från Förenta staterna (export från Förenta staterna till ett värde av 2,8 miljarder euro). Dessutom vidtog EU på eget initiativ skyddsåtgärder för att ge ett skydd mot en eventuell omläggning av handeln och för att skydda EU:s företag från de amerikanska åtgärdernas indirekta negativa verkningar.

I maj 2018 inleddes en separat undersökning rörande aspekten nationell säkerhet när det gäller den amerikanska importen av bilar och bildelar. Denna undersökning kan leda till allvarliga problem för EU eftersom ofördelaktiga åtgärder kan få betydande konsekvenser för den transatlantiska handeln 15 .

Det är mot denna bakgrund som ordförande Jean-Claude Juncker och president Donald Trump träffades den 25 juli 2018. Deras diskussioner ledde till ett positivt resultat och de enades om att inleda en ny fas i sina handelsförbindelser i syfte att underlätta handeln och trappa ned handelsspänningarna. I sitt gemensamma uttalande av den 25 juli 2018 presenterade de en uppsättning metoder för att uppnå detta mål. Dessutom kom EU och Förenta staterna överens om att de inte skulle vidta några åtgärder som strider mot andan i deras överenskommelse så länge arbetet med att genomföra den gemensamma strategin pågår.

Till de andra handelshinder som Förenta staterna nyligen infört utanför ramarna för det gemensamma uttalandet hör för det första två specifika bestämmelser i US Tax Cuts and Jobs Act 2017 (lagen om skattesänkningar och jobbskapande), dvs. skatten för att förhindra urholkning av skattebasen och skatteflykt (BEAT) (som har vissa diskriminerande inslag) och skattelättnaden för utländska inkomster från immateriella tillgångar (FDII) som kan innebära en förbjuden subvention. EU befarar att dessa två bestämmelser kan få negativa verkningar för europeiska företag (bl.a. banker och försäkringsbolag) och har därför tagit upp dem på politisk och teknisk nivå med sin amerikanska motpart.

För det andra finns det vissa avvikelser när det gäller tullklassificeringar, dvs. det faktum att de amerikanska tullmyndigheterna inte följer Världstullorganisationens tullklassificering av flerskiktad parkett, vilket lett till att det införts en importtull på 5 % istället för 0 %, eller t.o.m. 8 % i de fall flerskiktad parkett ansetts vara plywood.

Slutligen undanröjdes ett hinder som införts under 2018 inom ramen för formaldehydlagen som fastställer normer för formaldehydutsläpp från inhemskt tillverkade och importerade träkompositprodukter. Problemet bestod i att datumet för efterlevnad sattes till tidigare än vad som ursprungligen meddelats (juni 2018 istället för december 2018). Detta ledde till att EU-företag frågade sig vad den kortare tidsfristen skulle kunna få för konsekvenser, särskilt för varusändningar som redan var på väg till Förenta staterna. Efter det att EU gjort démarcher till de amerikanska myndigheterna (bl.a. En skrivelse till den amerikanska miljövårdsmyndigheten) och samrått med aktörer i EU kunde det bekräftas att frågan lösts, eftersom den amerikanska tullen inte kvarhållit några varusändningar.

Det långvariga problemet med den omotiverade förseningen av offentliggörandet av det slutliga beslutet om att tillåta åtta av EU:s medlemsstater (Belgien, Nederländerna, Frankrike, Italien, Spanien, Tyskland, Portugal och Polen) att exportera äpplen och päron till Förenta staterna har ännu inte lösts och bör särskilt uppmärksammas. Ansökan har varit under behandling sedan 2008 och offentliggörandet av det slutliga beslutet om att tillåta denna handel har skjutits upp på ett orimligt sätt trots att det inte finns några sanitära eller fytosanitära skäl härför.

3.    Indien

Under 2018 fortsatte Indien att agera protektionistiskt och hindren för importen från EU kvarstod eller till och med ökade i viss grad. Det rör sig om prohibitiva importtullar på varor i viktiga sektorer, fytosanitära begränsningar för jordbruksimporten och en ökning av antalet handelshinder i olika former såsom t.ex. avvikelser från internationellt erkända normer. Andra svårigheter som aktörer från EU möter sammanhänger med krav på lokalt innehåll vid offentliga upphandlingar och avsaknaden av ett regelverk på området skydd av utländska investeringar.

I detta sammanhang registrerades 5 nya handelshinder under 2018, vilket gör att antalet handelshinder nu uppgår till totalt sett 25 stycken för Indiens del. Ett av dessa hinder åtgärdades visserligen delvis under 2018, men de 4 andra som kvarstår berör export från EU till ett värde av 6,5 miljarder euro.

Ett av de nya hindren rör registreringsprocessen för kosmetiska produkter och innebär diskriminerande registreringskrav för import och avvikelser från internationellt erkända normer. Ett annat hinder rör en ny ökning av importtullen på polerade diamanter – den fjärde ökningen av detta slag på sex år. Dessa nya hinder, vilka behöver diskuteras grundligt med de indiska myndigheterna, berör export från EU till ett betydande värde (upp till 6,1 miljarder euro) och kan komma att hindra EU:s handel med Indien i betydande utsträckning.

Förutom de höga tullar och skatter som finns sedan länge inom fordonssektorn har Indien dessutom under årens lopp infört över 1 000 nya landspecifika normer, varav alltfler avviker från de internationellt erkända normerna. Sammantaget gör dessa åtgärder att de europeiska tillverkarna inte kan konkurrera med de lokala tillverkarna på lika villkor och de handelsflöden som berörd är i dagsläget värda upp till 144 miljoner euro – ett belopp som är förhållandevis lågt för en sektor där EU-exporten traditionellt sett är stor och därmed utgör en illustration på hur begränsat marknadstillträde EU:s företag för närvarande har till denna viktiga sektor.

I april 2018 offentliggjorde dessutom den indiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och livsmedelsnormer (FSSAI) en ny förordning om livsmedelssäkerhet och livsmedelsnormer som innehåller nya normer för destillerade alkoholhaltiga drycker, vin och öl. Trots vissa positiva inslag innehåller förordningen bestämmelser som kan skada import från EU till Indien till ett värde av upp till 193 miljoner euro. Det rör sig bl.a. om att geografiska beteckningar inte erkänns, att tekniska specifikationer avviker från internationella normer och metoder eller att man tillämpar överdrivna märkningskrav.

På den positiva sidan är det att märka att ett av de nya hinder som rapporterades under 2018 rörande obligatoriska veterinärintyg vid import av lädervaror redan delvis har undanröjts och tas upp i avsnittet om undanröjda hinder i denna rapport.

Förutom dessa nya hinder kan man även notera en ytterligare försämring när det gäller ett befintligt hinder, dvs. Indien har fortsatt med de ökningar av tullen på IKT-produkter som landet inledde 2014. Den senaste tullökningen ägde rum i oktober 2018, varvid man både utökade förteckningen över berörda produkter och höjde tullsatserna. Ökningen av tullsatserna påverkar importen av många olika IKT-produkter, t.ex. basstationer, mobiltelefoner, samt komponenter och tillbehör till dessa produkter. Denna påverkan uppgår till ett värde av ca 800 miljoner euro 16 . Kommissionen inledde ett WTO-ärende om dessa åtgärder den 2 april 2019 17 .

Såsom framhålls i den nya ”En EU-strategi för Indien” 18 sätter EU värde på sitt strategiska partnerskap med Indien och är fullt medvetet om vilken outnyttjad potential som finns i de bilaterala ekonomiska förbindelserna och handelsförbindelserna och om den ömsesidiga nyttan av dessa förbindelser. EU är således fast beslutet att samarbeta med Indien i en konstruktiv anda för att främja ett bättre företagsklimat, ett förbättrat och rättvist marknadstillträde och investeringsskydd. EU har i detta sammanhang konsekvent vidtagit åtgärder och kommer också att fortsätta att bevaka utvecklingen i syfte att åtgärda både nya och gamla hinder i Indien. EU och Indien för regelbundet en bilateral dialog som syftar till att åtgärda handelshinder inom ramen för underkommittén för handel EU–Indien och de specialiserade arbetsgrupperna inom denna, t.ex. för sanitära och fytosanitära frågor och för tekniska handelshinder. Detta är emellertid en gradvis process och förra året nådde man endast begränsade resultat när det gäller problemen för EU. De svårigheter som EU:s exportörer möter och bristen på framsteg när det gäller att hitta lösningar på dessa förefaller sammanhänga med det faktum att den indiska regeringen har som ekonomisk prioritering att omvandla landet till ett tillverkningscentrum genom initiativet ”Make in India” som har till syfte att attrahera utländska investeringar och inte att prioritera ekonomisk öppenhet.

4. Algeriet    

Den utveckling mot en alltmer ökande protektionism som konstaterades för Medelhavsområdet i 2017 års upplaga av denna rapport fortsatte även under 2018. Det totala antalet handels- och investeringshinder i regionen (Algeriet, Egypten, Israel, Libanon, Marocko och Tunisien) har ökat och uppgår nu till 36 stycken Algeriet svarar för flest antal hinder (10) och därefter kommer Egypten (8) och Israel (6).

Förutom en lång rad hinder som funnits länge och som hindrar exporten från EU, och trots den konstruktiva dialog som EU kontinuerligt fört med landet, så införde Algeriet dessutom fem nya hinder 2018, vilka var knutna främst till Indien bland alla EU:s handelspartner. Även om ett av dessa hinder undanröjdes under 2018, hade dessa hinder sammantaget fortfarande ändå en mycket stor inverkan i och med att de berörde export från EU till ett värde av upp till 2,7 miljarder euro.

För det första införde Algeriet ett tillfälligt importförbud för 851 produkter inom 45 produktfamiljer genom budgetlagen och ett därmed sammanhängande genomförandedekret som antogs den 7 januari 2018. Detta importförbud utökades i maj till att omfatta 877 produkter (och under 2019 tillkom ytterligare ändringar av denna åtgärd). Genom 2018 års budgetlag infördes även en betydande höjning av importtullarna för 129 tullpositioner. Denna höjning berör produkter som är viktiga för europeiska exportörer, t.ex. komponenter till telefoner, modem, kablar och elektriska apparater, och ledde till tullar på upp till 60 %.

Dessutom drabbades europeiska rederier hårt av två nya åtgärder som infördes under 2018. 19 För det första infördes momsplikt från och med den 1 januari 2018. Tjänster som tillhandahålls av transportfartyg och som avser deras last omfattas numera av moms på 19 %.  I motsats till algeriska rederier – som omfattas av en moms på 0 % i Europeiska unionens medlemsstater – kan de europeiska rederierna inte få denna moms återbetald. För det andra utsågs de algeriska tullmyndigheterna genom ett nytt cirkulär till att från och med den 20 maj 2018 vara behörig myndighet när det gäller att, på slumpmässig basis, bestämma vid vilken inlandsterminal ett fartyg ska lossa sina varor i Algers hamn. Detta cirkulär har vållat europeiska rederier stora problem både driftsmässigt, rättsligt och ekonomiskt.

EU har tagit upp de många olika befintliga och nyinförda handelsbegränsande åtgärderna i alla möjliga forum med de algeriska myndigheterna (t.ex. associeringsrådet, associeringskommittén, underkommittén för handel och andra relevanta underkommittéer). Dessutom har det inrättats en arbetsgrupp på hög nivå under 2018 där man ska diskutera dessa frågor i syfte att finna en ömsesidigt godtagbar lösning inom ramen för associeringsavtalet EU–Algeriet. Trots dessa ansträngningar har Algeriet fortsatt att agera unilateralt genom att införa handelshinder. Landet har blivit en av EU:s mest problematiska handelspartner när det gäller marknadstillträde. Kommissionen kommer att göra allt den kan för att åtgärda denna situation.

Såsom redan nämnts har ett av de nya hinder som infördes 2018 redan undanröjts. Det innebar att de algeriska myndigheterna begärde att importörer skulle visa upp ett officiellt intyg om fri rörlighet utfärdat i ursprungslandet. Det angavs inte vilken myndighet som skulle utfärda intyget och åtgärden genomfördes inte alltid på ett konsekvent sätt i praktiken, vilket skapade en situation med osäkerhet om rättsläget för aktörerna som potentiell kunde få verkningar för all import från alla EU:s medlemsstater. Vid ett möte i den nyinrättade handelskontaktgruppen EU–Algeriet i Alger i april 201, och tack vare bidragen från aktörer i EU inom ramen för vårt partnerskap för marknadstillträde, överlämnade kommissionen till Algeriet en mall för ett formulär som skulle kunna utfärdas av alla EU-medlemsstaters handelskammare. I maj 2018 bekräftade de algeriska myndigheterna officiellt att det föreslagna formuläret godtagits, vilket gjorde att alla EU-exportörer nu kunde uppfylla kravet. Även om detta var en positiv utveckling i sig var situationen när det gäller marknadstillträdet för EU-företag totalt sett fortfarande mycket problematisk, eftersom de kvarvarande hindren både var många till sitt antal och hade betydande verkningar.

III.        DE VIKTIGASTE HANDELS- OCH INVESTERINGSHINDER SOM UNDANRÖJDES 2018

I detta kapitel analyseras 35 hinder som helt eller delvis undanröjdes i 25 olika tredjeländer under 2018 samt beskrivs EU-kommissionens strategi för att åtgärda handels- och investeringshinder.

A.    EU:s STRATEGI FÖR ATT ÅTGÄRDA HINDER FÖR HANDEL OCH INVESTERINGAR

Att undanröja handelshinder har blivit en viktig uppgift för kommissionen mot bakgrund av den ökande protektionismen världen över. För detta ändamål har EU stärkt sin marknadstillträdesstrategi, förbättrat samordningen mellan EU-institutionerna och olika aktörer, förbättrat prioriteringen av hindren och förbättrat sin kommunikation och sin information i kunskapshöjande syfte. Dessa insatser ledde till att 23 hinder undanröjdes 2015, att 20 hinder undanröjdes 2016, att man kom upp till rekordet 45 åtgärdade hinder 2017 och till att 35 hinder undanröjdes 2018. Totalt sett har 123 handelshinder undanröjts under denna kommissions mandatperiod. Detta resultat återspeglar att man i ökade utsträckning prioriterat genomförande och efterlevnad mot bakgrund av dagens ökade internationella handelsutbyte. De olika delarna i vår marknadstillträdesstrategi fungerar även som ett varningssystem som hjälper oss att förhindra hinder redan innan de uppstår.

Företagen i EU kan rapportera handels- och investeringshinder till kommissionen via flera olika kanaler. Så snart ett hinder identifierats tar kommissionen hjälp av den stora uppsättning verktyg den förfogar över för att åtgärda handelshinder.

Verktyg 1: Diplomatiska insatser Det finns en ström av diplomatiskt arbete där EU-kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, EU:s medlemsstater och näringslivet har ett nära samarbete genom nätverket av EU:s delegationer och medlemsstaternas ambassader i tredjeländer. Det rör sig om många olika typer av aktiviteter – allt från tekniska handelsprojekt såsom dialoger och kommittéer till formella démarcher såsom
högnivåbesök av kommissionsledamöter till insatser på minister- eller presidentnivå. Vi samordnar oss med de insatser som företas av våra likasinnade partner om detta kan göra vårt arbete effektivare. I detta sammanhang är det även värt att notera att kommissionen gjort fortsatta framsteg vad gäller initiativ för europeisk ekonomisk diplomati – och har avslutat den första omgången av identifieringen av prioriteringar för den ekonomiska diplomatin, vilken omfattade 107 länder. I nästan alla dessa länder har marknadstillträdet tagits upp som en av de viktigaste prioriteringarna och detta innebär att alla aktörer på fältet – dvs. medlemsstaterna, näringslivets intresseorganisationer och EU:s delegationer – gemensamt anstränger sig för att se till att det görs framsteg på detta område och att handelshindren undanröjs.

Verktyg 2: Tvistlösning Förutom det ordinarie arbetet i WTO:s kommittéer har kommissionen även varit mycket aktiv även på andra sätt på tvistlösningsområdet. Under 2018 inledde EU två nya WTO-tvister, dels en tvist rörde Förenta staternas stål- och aluminiumåtgärder (DS548), dels en tvist med Kina om dess åtgärder rörande tekniköverföring (DS549). EU inledde även ett efterlevnadsförfarande när det gäller Rysslands åtgärder rörande import av grisar (i DS 475). Vidare har EU även sett till att tredjeländer efterlever WTO-utslag på ett korrekt sätt. Detta gäller till exempel Ryssland i tvisten rörande tullbehandlingen av vissa varor (DS485) och antidumpningsåtgärderna på lätta motorfordon (DS479) och Kina i den tredje tvisten rörande råmaterial (Råmaterial III, DS 509). WTO avgav även ett slutligt utslag i EU:s tvist med Brasilien om omfattande importsubstitutionsåtgärder och bekräftade EU:s position att dessa åtgärder strider mot WTO:s regler. EU följer nu uppmärksamt situationen för att se till att dessa utslag verkligen efterlevs på ett korrekt sätt.

EU har även för första gången begärt samråd rörande de åtaganden om hållbar utveckling som gjorts i ett bilateralt frihandelsavtal, dvs. avtalet med Sydkorea. Det förfarande som nyligen inleddes mot Ukraina inom ramen för associeringsavtalet (förbudet mot virkesexport) – och som i strikt bemärkelse är ett ärende som ska hänföras till 2019 – visar att kommissionen när så är nödvändigt inte tvekar att använda sig av den möjlighet till bilateral tvistlösning som ges i dess frihandelsavtal.

Ytterligare ett verktyg som kommissionen kan använda sig av, på begäran av sina exportörer, är det förfarande som anges i handelshinderförordningen såsom till exempel i fallet Turkiet 2017 (pappersprodukter). Denna mekanism ger aktörerna möjlighet att begära att kommissionen ska överväga ett tvistlösningsförfarande. En undersökning i enlighet med handelshinderförordningen även leda till en lösning i form av ett avtal med det berörda tredjelandet innan ett formellt WTO-ärende inleds. Detta gör att det går snabbare att undanröja ett handelshinder, vilket är positivt både för företag och konsumenter i EU.

Verktyg 3: EU:s frihandelsavtal Hinder som upptäcks till följd av vårt arbete på marknadstillträdesområdet tas direkt upp i handelsförhandlingar – eller om det redan finns ett frihandelsavtal, i relevanta genomförandemekanismer – i syfte att se till att prioriterade marknadstillträdesfrågor åtgärdas. Den nuvarande kommissionen har fortsatt sitt arbete med att betydligt utvidga sitt vida nätverk av välbalanserade handels- och investeringsavtal. Detta har lett till genomförandet av 8 avtal med 15 länder 20 , vilket gör att EU nu har 40 handelsavtal med 72 partner världen över totalt sett. Vår intensiva förhandlingsagenda fortskrider i god takt 21 . Dessutom har avtal setts över, bland annat för att undanröja nya hinder som faller utanför de nuvarande ramarna 22 . 

Kommissionen ökade dessutom sina insatser för att förbättra genomförandet och efterlevnaden av befintliga åtaganden för att företagen, särskilt de små och medelstora företagen, ska kunna dra full nytta av dessa åtaganden. EU har de verktyg som behövs och använder sig också av dem för att undanröja handelshinder, förbättra skyddet av immateriella rättigheter och säkerställandet av detta skydd, inleda tvistlösningsförfaranden och införa handelspolitiska skyddsåtgärder vid illojal handel – och har även ökat samordningen mellan dessa olika pelare i arbetet med att säkra efterlevnad. I detta sammanhang antog kommissionen 2018 sin andra rapport om genomförandet av EU:s frihandelsavtal  23 , offentliggjorde sin rapport om skyddet av immateriella rättigheter och säkerställandet av detta skydd 24 i tredjeländer och sin 36:e årsrapport om unionens antidumpnings-, antisubventions- och skyddsåtgärder 25 .

B.    ÖVERSIKT ÖVER HINDER SOM UNDANRÖJTS UNDER 2018

Tack vare de gemensamma insatserna från alla aktörer i vårt partnerskap för marknadstillträde har totalt 35 hinder helt eller delvis kunnat undanröjas under 2018 i 25 olika länder och inom huvudsakligen 8 ekonomiska sektorer samt även horisontellt. Om man ser till alla kvantifierbara hinder berörde de handelshinder som undanröjdes 2018 EU-export till ett värde av 7,8 miljarder euro för EU28 26 . 

1.    Undanröjda hinder 2018 per tredjeland

I diagram 8 visas de tredjeländer där hinder undanröjts. Egypten kommer högst upp med tre undanröjda hinder 2018 och därefter kommer Brasilien, Turkiet, Argentina, Kina, Sydkorea, Indien, Algeriet och Ryssland (två hinder vardera). Dessutom undanröjdes ytterligare 16 handelshinder för europeiska företag i 16 andra tredjeländer under 2018.

Diagram 8: Geografisk fördelning av de hinder som undanröjdes under 2018 (*–G20-länder)

Sett till värdet av den handel (tabell III) som påverkas av de undanröjda hindren undanröjdes de största hindren i Ryssland, vilka stod för 23 procent av alla berörda handelsflöden, och därefter följde Förenade Arabemiraten (16 procent) och Kina (15 procent). 18 procent av de handelsflöden som påverkades av de undanröjda hindren fanns i länder i södra Medelhavsområdet.

Tabell III: EU28-handelsflöden som påverkas av de hinder som undanröjts under 2018 av partnerländer (i miljoner euro) 27

2.    Undanröjda hinder 2018 per typ av åtgärd

Våra insatser inom ramen för vårt partnerskap för marknadstillträde har bidragit betydligt mer till undanröjandet av åtgärder vid gränsen (26) än vad de gjort när det gäller begränsningar bakom gränsen (9). Detta är att jämföra med förra årets resultat då 34 hinder vid gränsen och 11 hinder bakom gränsen åtgärdades.

Nästan en tredjedel av de åtgärder vid gränsen som undanröjdes under 2018 avser sanitära och fytosanitära frågor inom jordbruks- och fiskerisektorn. Övriga åtgärdade hinder påverkade EU:s företag i form av tullar, administrativa tullförfaranden, exportavgifter och exportförbud. Under 2018 undanröjdes även ett hinder inom tjänstehandeln.

När det gäller de nio hindren bakom gränsen som undanröjdes rörde dessa tekniska handelshinder och standarder samt handelsrelaterade skatteåtgärder.

Diagram 9: Fördelning av de hinder som undanröjts under 2018 per typ av åtgärd (antal åtgärder)

3.    Undanröjda hinder 2018 per sektor

I diagram 10 ges en översikt över antalet undanröjda hinder inom de olika ekonomiska sektorerna. Jordbruks- och fiskerisektorn var den sektor som uppvisade flest antal undanröjda hinder (10) och därefter kommer fordonssektorn med fem undanröjda hinder. Textil- och lädersektorn och vin- och spritsektorn svarade för fyra undanröjda hinder vardera. Dessutom åtgärdades totalt 8 hinder som var antingen helt horisontella hinder (4) eller påverkade flera olika näringsgrenar (4). Ett enstaka hinder löstes i kosmetiksektorn respektive mineralproduktsektorn, samtidigt som hinder delvis undanröjdes i flygplansdelsektorn respektive IKT-sektorn.

Diagram 10: Sektoriell fördelning av de hinder som undanröjts under 2018 enligt registreringen i databasen med information om tillträde till marknaderna (antal hinder)

I diagram 11 visas, beräknat på grundval av påverkade handelsflöden, vilken ekonomisk tyngd de undanröjda hindren har per sektor. Det framgår av detta att undanröjandet under 2018 främst haft positiva verkningar för EU:s export inom fordonssektorn, vilken svara för 32 procent av de totala potentiellt påverkade handelsflödena. Även vin- och spritsektorn (17 procent) och kosmetiksektorn (16 procent) har dragit stor fördel av undanröjandet av hinder. Totalt sett svarade industrisektorerna för 83 procent av den ekonomiska vinsten av de undanröjda hindren, under det att jordbruks- och fiskerisektorn svarade för 17 procent.

Diagram 11: EU28-handelsflöden som påverkas av de hinder som undanröjts under 2018 per sektor (i procent av de påverkade handelsflödena) 28

C.    KVALITATIV ANALYS AV DE HINDER SOM UNDANRÖJTS UNDER 2018

I detta kapitel görs en mer detaljerad analys av ett utvalt antal hinder som kunde åtgärdas tack vare det förstärkta partnerskapet för marknadstillträde. I motstats till förra året, då den kvalitativa analysen var inriktad på de partner som hade flest undanröjda hinder 29 , ligger tyngdpunkten i år i stället på de länder där de undanröjda hindren har de största potentiellt påverkade handelsflödena. Detta betyder att vi kommer att analysera hur väl EU har lyckats åtgärda hindren i följande partnerländer: Ryssland, Kina, Förenade Arabemiraten, Egypten, Japan, Indien och Sydkorea. Dessa sju partner svara för 93 procent av de handelsflöden som potentiellt påverkas av de hinder som undanröjdes under 2018.

1.    Ryssland

Såsom förklaras i kapitel I har utvecklingen varit negativ allmänt sett när det gäller marknadstillträdet i Ryssland med tanke på att EU:s exportörer här möter det näst högsta totala antalet hinder (34) och att landet också fortsatte med sin importsubstitutionspolitik under året med hjälp av en rad olika metoder. Till exempel har hinder som rapporterades under tidigare år såsom begränsningar för sjöfartsverksamhet i Arktis och exportkvoter för björkstockar börjat ge effekt för EU-aktörer under 2018. Dessutom är det att märka att situationen förvärrades ytterligare när det gäller ett befintligt hinder, dvs. märkningskrav, vilka utvidgades till att omfatta ytterligare produkter såsom elektronik.

Även om flera åtgärder kan ifrågasättas när det gäller deras förenlighet med Rysslands internationella åtaganden – och EU har också använt sig av relevanta internationella forum för att invända mot dem – har de ändå inte visat sig vara till nytta för att förbättra Rysslands konkurrenskraft eller dess förmåga att attrahera utländska investeringar. De har tvärtom i stället bidragit bl.a. till att hindra handeln mellan EU och Ryssland från att öka.

I denna problematiska handelsmiljö har EU satt in sina mest kraftfulla verktyg, vilket gav mycket goda resultat under 2018 bl.a. genom att man lyckades säkerställa ett korrekt genomförande i Ryssland av två WTO-avgöranden som rör EU-export till ett värde av ungefär 1,8 miljarder euro. Detta motsvarar 23 procent av den EU-export som påverkas av de 35 åtgärder som undanröjdes totalt sett under 2018.

Det ena av dessa ärenden handlade om ett hinder som påverkar flera olika näringsgrenar där Ryssland till fulla nu har genomfört WTO-avgörandet i en tullrelaterad tvist (DS485). En andra tvist med Ryssland rörande tullar (ytterligare tullpositioner av intresse för EU) började förberedas under 2017 på grundval av panelens slutsatser i DS485. Tack vare de bilaterala diskussioner som fördes med Ryssland i slutet av 2017 och början av 2018 behövde man dock inte inleda någon tvist, eftersom Ryssland till fullo åtgärdade alla brister i överensstämmelse när det gäller de berörda tullpositionerna. Detta är ett bra exempel på hur kommissionens samordande insatser lett till konkreta resultat utan att man verkligen behövt inleda en tvist i WTO.

Den tvist som EU inledde när det gäller fordonssektorn rörande de antidumpningsåtgärder som tillämpades på lätta motorfordon (DS479) från Tyskland och Italien har lett till ett positivt resultat i och med att de åtgärder som löpte ut i mitten av 2018 inte har förlängts.

2.    Kina

Såsom framhålls i kapitel I har Kina blivit EU:s mest handelsbegränsande partner med totalt 37 hinder, varav 14 stycken har införts sedan 2017. Det har dock gjorts vissa framsteg, om än gradvis, vilket visar att EU:s strategi för att undanröja handelshinder ger resultat även i en mycket problematisk miljö. Framsteg gjordes således på det sanitära- och fytosanitära området där man undanröjde två hinder och nådde ytterligare förbättringar när det gäller ett annat långvarigt problem. De två hinder som delvis löstes inom jordbruks- och fiskerisektorn svarar totalt sett för 15 procent av all EU-export som påverkas av de undanröjda hindren 2018.

För det första, även om efterfrågan på ost i Kina förväntas öka har Kina inte anpassat sina normer inom mejerisektorn till de internationella normerna. Detta har skapat ett handelshinder för EU:s exportörer. Sedan EU tagit upp denna fråga vid olika bilaterala möten beslutade Kina att inte tillämpa dessa normer för sådana produkter som redan importeras sedan många år tillbaka (traditionella produkter). Kina har även meddelat att man nu kommer att se över sina ostnormer mer allmänt sett, vilket välkomnas av EU. Även om denna fråga i grunden ännu inte är avgjord och livsmedelssäkerhetsnormerna måste ses över för att EU:s problem ska kunna anses vara löst fullt ut, har man redan kunnat hantera påverkan på handeln tack vare lösningen för traditionella produkter, vilket kan leda till att EU:s export påverkas positivt till ett värde av upp till 1,2 miljarder euro.

För det andra, införde Kina i början av 2012 en tillfällig handelsbegränsande åtgärd för import från flera av EU:s medlemsstater av sperma och embryon från nötkreatur och av sperma och embryon från får som producerats efter den 1 juni 2011. EU bjöd in kinesiska experter till Europa vid två tillfällen och kinesiska forskare har besökt veterinärinstitut och forskningscentrum i flera av EU:s medlemsstater. Detta ledde till att Kina meddelade att man skulle ta bort handelsbegränsningarna på exporten av genetiskt material från nötkreatur och får från flera medlemsstater.

Slutligen, är det när det gäller ett delvist undanröjt hinder som rapporterade i förra årets upplaga värt att notera att det gjorts ytterligare framsteg vad gäller importförbudet för nötköttsprodukter och nötkött från EU i och med att Nederländerna och Irland nu beviljats marknadstillträde. Eftersom processen ännu inte slutförts för vissa andra medlemsstater kommer kommissionen att fortsätta att ta upp denna fråga i alla möjliga sammanhang.

3.    Förenade Arabemiraten

Förenade Arabemiraten (FAE) är en viktig handelspartner. Kommissionen har gjort betydande insatser och lyckades undanröja ett betydande marknadshinder inom kosmetiksektorn under 2018. Detta hinder svarar för 16 procent av den EU-export som påverkas av alla undanröjda hinder 2018.

Detta hinder utgjordes av nya märkningskrav som innebar ett förbud för att fästa en etikett ovanpå ursprungsförpackningen och gjorde det obligatoriskt trycka en logotyp på alla förpackningar för kosmetika till slutet av 2018. Denna åtgärd skulle tvingat företagen att ha en speciell grafisk formgivning enbart för marknaden i Förenade Arabemiraten. Kommissionen tog kontakt med FAE genom WTO:s upplysningscentral för tekniska handelshinder och EU-företag och EU:s delegation framförde sin oro till ekonomiministeriet och emiratens standardiserings- och metrologimyndighet (ESMA). Detta ledde till att ESMA vid ett möte med EU:s delegation bekräftade att kosmetiksektorn trots allt skulle undantas från detta krav, innan det ens hunnit träda i kraft. EU:s företag kan således fortsätta att exportera till FAE-marknaden, vilket ger en positiv effekt för EU:s export på upp till 1,2 miljarder euro.

4.    Egypten

Handelsförbindelserna mellan EU och Egypten regleras av ett associeringsavtal. Med ett nytillkommet hinder om året under 2017 respektive 2018 kommer Egypten om man lägger till flera långvariga hinder nu upp i totalt åtta hinder. Detta förefaller bekräfta den trend mot alltfler nya protektionistiska åtgärder som kunde noteras för södra Medelhavsområdet i förra årets rapport. Trots denna utvecklingstendens lyckades man ändå tack vare EU:s marknadstillträdesstrategi undanröja ett hinder i fordonsindustrin under 2018 och två hinder i textil- och lädersektorn. Undanröjandet av dessa två hinder påverkar EU:s export med upp till 1,2 miljarder euro.

Vad gäller fordonssektorn har Egypten till följd av en dialog och ett utbyte på hög nivå fullt ut avskaffat tullarna på bilar med ursprung i EU och efterlever därmed den tullavvecklingsplan som fastställs i associeringsavtalet. Detta kan få en positiv påverkan på EU:s export på ungefär 1,1 miljarder euro.

Dessutom fanns det en oproportionell begränsning i textil- och lädersektorn för handeln med textilprodukter på grund av det obligatoriska märkningskravet som var både tidskrävande och dyrt att uppfylla, eftersom märkningen måste göras manuellt. Efter bilaterala diskussioner med EU sänktes kraven både vad gäller typen av märkning och den information som skulle anges på etiketten.

Även ett annat långvarigt problem i textil- och lädersektorn rörande den egyptiska tullens behandling av blandade fakturor som avser både förmånsberättigade och icke-förmånsberättigade varor kunde slutligen lösas under 2018 efter det att EU vid upprepade tillfällen tagit upp frågan med de egyptiska myndigheterna.

5.    Japan

Handelsförbindelserna mellan EU och Japan regleras nu genom det avtal om ekonomiskt partnerskap som trädde i kraft den 1 februari 2019. Samtidigt har även ett hinder i vin- och spritsektorn undanröjts.

Japans ministerium för hälso-, arbets- och välfärdsfrågor övervägde under 2018 att stryka vissa tillsatser i livsmedel och drycker från förteckningen över tillåtna tillsatser i Japan. Denna strykning skulle ha lett till negativa konsekvenser för många företag i EU inom vin- och spritsektorn. Kommissionen skrev till de behöriga myndigheterna i Japan (april 2018) och lämnade synpunkter på förteckningen över de tillsatser Japan avsåg att stryka (september 2018). Japan godtog dessa synpunkter och till följd av detta kommer ingen av de tillsatser som EU-producenterna använder sig av att strykas. Detta kan få en positiv påverkan på EU:s export på ungefär 1,1 miljarder euro.

6.    Indien

Såsom beskrivs i avsnitt II fortsatte Indien att agera protektionistiskt under 2018. Trots denna problematiska utveckling gav marknadstillträdesstrategin ändå en del goda resultat. Ett hinder inom IKT-sektorn och ett hinder inom textil- och lädersektorn undanröjdes delvis, vilket motsvarar sex procent av all EU-export som påverkas av de undanröjda åtgärderna 2018 (457 miljoner euro).

De indiska myndigheterna begärde obligatoriska veterinärintyg vid import av lädervaror. Följden av detta blev att importen av färdiga läderprodukter – som inte längre har samma egenskaper som den animaliska råvaran – fortfarande omfattades av sanitära krav. Enligt de internationella normer som gäller enligt Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) och WTO:s SPS-avtal ska emellertid sådana krav endast tillämpas på den animaliska råvaran eller så ska Indien kunna lämna vetenskaplig bevisning för att detta är nödvändigt. Tack vare att EU tagit upp denna fråga med de relevanta myndigheterna i Indien har detta hinder undanröjts för vissa utvalda färdiga produkter genom att Indien antagit en ny anmälan. Trots denna delvisa framgång kommer EU att fortsätta att arbeta för att få till stånd en fullständig lösning på detta problem.

Vad gäller IKT-sektorn är Indien en problematisk partner på grund av att det har olika begränsningar som hindrar marknadstillträdet för EU:s företag. Det rör sig t.ex. om fortsatta tullhöjningar (se kapitel II), obligatorisk provning och licensiering 30 samt obligatoriska registrerings- och märkningskrav. Ett hinder rörande begagnad telekommunikationsutrustning har dock delvis undanröjts i och med att Indien har mjukat upp sina normer väsentligt för exporterade varor som återimporteras för reparation. Enligt meddelandet från det centrala ämbetsverket för indirekta skatter och tull (CBIC) får dessa varor importeras tullfritt på villkor att de återexporteras efter reperationen. Exporterade elektronikvaror kan nu återimporteras för reparation inom sju år efter det att de exporterats (tidigare tre år) och måste återexporteras inom ett år efter det att de importerats (tidigare sex månader). EU är berett att fortsätta ta upp denna fråga med Indien i det fall det skulle visa sig att EU-aktörer fortfarande har problem trots denna positiva utveckling.

7.    Sydkorea

Handelsförbindelserna mellan EU och Sydkorea regleras av frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea, vilket ratificerades i december 2015 efter att ha tillämpats provisoriskt sedan 2011. Även om det fortfarande finns 17 hinder kvar i Sydkorea har ett undanröjts i fordonssektorn och ett delvis undanröjts i flygplansdelsektorn.

När det gäller fordonssektorn krävde Sydkorea en markfrigång på högst 12 cm för olastade fordon. Eftersom EU inte har någon motsvarande regel då detta anses vara ett förlegat säkerhetskrav ledde detta till att vissa specifika fordonskategorier (sportbilar) fick svårigheter med marknadstillträdet. Efter insatser från EU-delegationens sida ställde sig Sydkorea positivt till en ändring av åtgärden för att ta hänsyn till EU:s krav. Följaktligen ändrades markfrigången från 12 cm till 10 cm, vilket innebär att vissa sportbilar nu kan saluföras i Sydkorea utan dyra anpassningar i detta hänseende. EU kommer att fortsätta att med alla medel verka för att åtgärda de kvarvarande fordonshindren i Sydkorea, t.ex. certifiering av bildelar, dragfordon för släp eller omständiga tullförfaranden och administrativa förfaranden.

Eftersom det inte finns några bestämmelser i frihandelsavtalet som undantar reparerade varor från tull vid återinförseln till Sydkorea efter reparation kan vissa varor såsom flygplansdelar reparerade i EU ha belagts med tull (3 % till 8 %) vid återinförseln till Sydkorea. Till följd av kommissionens idoga insatser förlängde Sydkorea 2016 tullbefrielsen för dessa produkter till slutet av 2018 – vilka således snart skulle upphöra. Efter ett antal olika insatser från EU-delegationen och de diskussioner som fördes i
kommittén för varuhandel och i tullkommittén inom ramen för frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea under 2018 har nationalförsamlingen nu förlängt tullbefrielsen för reparerade flygplansdelar med ytterligare tre år till den 31 december 2021. Trots denna positiva tillfälliga lösning kommer EU att fortsätta att verka för en permanent lösning på denna fråga.

D.    EFFEKTEN AV DE HINDER SOM UNDANRÖJTS

I de föregående kapitlen i denna rapport har vi analyserat de handelsflöden som är kopplade till de hinder som undanröjdes under 2018. Den metod som använts baserar sig på siffrorna för EU:s bilaterala export för relevanta HS-nummer (Harmoniserade systemet) och kvantifierar den handel som sker trots hindret.

Dessutom innehåller denna rapport sedan förra året en förfinad analys baserad på en ekonometrisk modell som gör att man kan bedöma hur mycket handelsflödena med de partnerländer som har infört ett hinder har ändrats efter att hindret undanröjts. I detta syfte har en regressionsanalys använts för att kvantifiera effekten av undanröjandet av hinder för EU:s export 31 . 

Denna ekonometriska analys kanske inte visar den fulla effekten av marknadstillträdesstrategin i och med att vi endast inriktat oss på de hinder som undanröjts till fullo och eftersom analysen inte omfattar mer komplicerade horisontella hinder som påverkar till exempel investeringar eller immateriella rättigheter. Vi har analyserat effekterna av denna reducerade uppsättning hinder som undanröjts mellan 2014 och 2017 32 .

Det framgår av analysresultaten att undanröjandet av denna deluppsättning lett till påtagliga fördelar för EU:s exportörer. Uppskattningarna pekar på en genomsnittlig ökning av handeln på ungefär 57 % efter undanröjandet av hindren. Detta innebär, sett till värdet, att undanröjandet av dessa hinder på årsbasis genererade 6,1 miljarder euro i ytterligare export för våra företag under 2018. Detta är av samma storleksordning som fördelarna av många av våra handelsavtal. Det är till exempel mer än den kombinerade effekten av våra avtal med Colombia och Peru.

Förra året gav denna analys med användande av samma metod en siffra på 4,8 miljarder euro.

IV. SLUTSATS

Denna rapport ger en översikt över de hinder för handel och investeringar som direkt påverkar EU:s näringsliv, såsom de har rapporterats och åtgärdats inom ramen för det förstärkta EU-partnerskapet för marknadstillträde mellan kommissionen, medlemsstaterna och EU:s näringsliv.

Under 2018 rapporterades 45 nya hinder till kommissionen, vilket gör att man kommer upp till en rekordsiffra av totalt 425 handelsbegränsande åtgärder. För första gången är Kina det land som har det största totala antalet hinder (37) för våra företag. Därefter följer Ryssland (34), Indien (25), Indonesien (25) och Förenta staterna (23).

När det gäller de 45 nya hinder som rapporterades under 2018 kommer Kina, Förenta staterna, Indien och Algeriet högst upp både sett till antal nya registrerade hinder 2018 (18) och storleken på den påverkan som dessa hinder potentiellt har på handelsflödena (41,8 miljarder euro), dvs. 81 % av totalen. Sett ur ett regionalt perspektiv är det Asien och södra Medelhavsområdet som har infört flest nya handelsbegränsande åtgärder under 2018 med 26 nya hinder, vilket bekräftar den negativa utvecklingen från 2017.

Majoriteten av de sektorspecifika åtgärderna rörde vin och sprit, jordbruk och fiske, kosmetikindustrin och fordonsindustrin. När det gäller möjlig påverkan utmärkte sig hindren inom sektorerna IKT, ädelmetaller och järn, stål och icke-järnmetaller, vilka sammantaget stod för 73 procent av den påverkade exporten, vilken uppgick till totalt sett 51,4 miljarder euro (dvs. mer än dubbelt så mycket som förra året då den uppgick till 23,1 miljarder euro).

Detta utgör en bekräftelse på att protektionismen ökar och att EU:s aktörer i allt större utsträckning drabbas av handelshinder. Detta har lett till att EU nu prioriterar arbetet med att se till att dess handelspolitik efterlevs och genomförs. Kommissionen har förstärkt marknadstillträdesstrategin genom att förbättra samordningen mellan EU-institutionerna och berörda aktörer, prioriterat bättre bland hindren och förbättrat sin kommunikation och sin information i kunskapshöjande syfte (t.ex. genom initiativet med marknadstillträdesdagar). När det gäller de många verktyg som står till dess förfogande för att undanröja handelshinder har EU inte bara sett till att göra fullt bruk av dessa utan även utvidgat dem ytterligare. Det rör sig om allt från multilaterala och bilaterala tvistlösningsförfaranden till en ambitiös agenda för handelsförhandlingar, genomförande av frihandelsavtalen, diplomatiska démarcher och lanseringen av ett övergripande initiativ för europeisk ekonomisk diplomati.

Totalt sett har 123 hinder undanröjts under denna kommissions mandatperiod. Av dessa undanröjdes 23 stycken 2015, 20 stycken 2016 och 45 stycken (ett rekord) och 35 stycken 2018. Detta goda resultat vad gäller efterlevnaden återspeglar EU:s kraftfulla insatser mot bakgrund av dagens ökade internationella handelsutbyte.

De 35 hinder som undanröjdes under 2018 var till hjälp framförallt för 8 ekonomiska sektorer – bland annat jordbruk och fiske, fordon, textil och läder, vin och sprit, kosmetika, mineralprodukter, flygplansdelar och IKT. När det gäller påverkad handel är 17 procent av de potentiella fördelarna kopplade till jordbruks- och fiskerisektorn och 83 procent till industrisektorer, varvid fordonssektorn (32 procent), vin- och spritsektorn (17 procent) och kosmetiksektorn (16 procent) är de som gynnas mest. Totalt sett kan vårt partnerskap för marknadstillträde ha haft en positivt påverkan på exporten från EU28 på ungefär 7,8 miljarder euro.

Sedan förra året innehåller denna rapport en förfinad regressionsanalys analys för att man mer precist ska kunna kvantifiera den verkliga effekten av undanröjandet av hinder på EU:s export. Enligt de uppskattningar som gjorts har undanröjandet av hinder under perioden 2014–2017 lett till en ytterligare export på minst 6,1 miljarder euro för våra företag under 2018. Detta är av samma storleksordning som fördelarna av många av våra handelsavtal. Förra året gav denna analys med användande av samma metod en siffra på 4,8 miljarder euro.

Detta visar att vi har ökat våra insatser för att undanröja hinder i takt med att protektionismen ökat utomlands. Genomförande och efterlevnad är viktigare än någonsin för att vi ska kunna skapa den tillväxt, de arbetstillfällen och den konkurrenskraft som våra företag och EU:s befolkning behöver.

Kommissionen är fast besluten att i nära samarbete med medlemsstaterna och berörda aktörer fortsätta att verka för en ytterligare förstärkning av partnerskapet för marknadstillträde i syfte att kunna undanröja handelshinder och skapa bättre förutsättningar för EU:s företag världen över.

(1) Partnerskapet för marknadstillträde inrättades 2007 för att fördjupa samarbetet mellan kommissionen, medlemsstaterna och EU:s näringsliv, både i Bryssel och lokalt. Stommen utgörs av månatliga möten i den rådgivande kommittén för marknadstillträde och sektorsinriktade arbetsgrupper för marknadstillträde i Bryssel samt regelbundna möten i marknadstillträdesgrupperna eller möten mellan handelsrådgivare i tredjeländer.

(2)   http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/october/tradoc_153846.pdf  

(3)   http://trade.ec.europa.eu/doclib/press/index.cfm?id=1933  

(4) Med ”aktiva” hinder avses hinder som aktivt följs upp inom ramen för partnerskapet för marknadstillträde (i motsats till undanröjda hinder som inte aktivt följs upp till följd av att de undanröjts). 

(5) Databasen med information om tillträde till marknaderna (http://madb.europa.eu/madb/indexPubli.htm) ger företag som exporterar från EU information om importvillkor på tredjeländers marknader. Här ingår information om handelshinder, men även om tullar och ursprungsregler, förfaranden och formaliteter för import till tredjeländer, sanitära och fytosanitära åtgärder, statistik samt om särskilda exporttjänster för små och medelstora företag. Dessutom finns EU:s exportrådgivningstjänst (http://exporthelp.europa.eu/thdapp/index.htm) som tillhandahåller information till EU:s handelspartner om villkoren för import till EU (bland annat gällande tillämliga tullar och krav, förmånsordningar samt kvoter och statistik).

(6) Algeriet, Argentina, Armenien, Australien, Bangladesh, Bolivia, Bosnien och Hercegovina, Brasilien, Chile, Colombia, Dominikanska republiken, Ecuador, Egypten, Filippinerna, Förenade Arabemiraten, Förenta staterna, Hongkong, Indien, Indonesien, Irak, Iran, Island, Israel, Japan, Jordanien, Kamerun, Kanada, Kazakstan, Kina, Libanon, Malaysia, Marocko, Mexiko, Moçambique, Moldavien, Nigeria, Norge, Nya Zeeland, Oman, Pakistan, Panama, Paraguay, Peru, Ryssland, Saudiarabien, Schweiz, Singapore, Sydafrika, Sydkorea, Taiwan, Thailand, Tunisien, Turkiet, Uganda, Ukraina, Uruguay, Venezuela, Vietnam och Vitryssland.

(7) Om fjolårets åtgärder (396 aktiva hinder) läggs samman med siffrorna för 2018 (45 nya och 35 undanröjda) kommer man upp i 406 hinder. Skillnaden beror på att kommissionen från och med 2018 registrerar hinder ett mer finfördelat sätt – såsom anges i fotnot 9 i förra årets rapport – vilket leder till att antalet hinder blir fler nominellt sett utan att detta inverkar på den underliggande trenden. Genom att varje aspekt registreras separat blir det lättare att övervaka varje enskilt hinder och att utforma skräddarsydda strategier för att undanröja hinder. 

(8)  Skapad med mapchart.net ©.

(9)

 Algeriet, Australien, Brasilien, Egypten, Filippinerna, Förenade Arabemiraten, Förenta staterna, Indien, Indonesien, Iran, Irak, Japan, Kina, Pakistan, Peru, Ryssland, Saudiarabien, Sydafrika, Thailand, Tunisien, Turkiet, Ukraina och Vietnam. 

(10)

 Vad gäller kvantifieringen av den handel som potentiellt påverkas (vilken baseras på siffrorna för EU:s bilaterala export för relevanta HS-nummer (Harmoniserade systemet) för kvantifieringen av den handel som sker trots hindret) är analysen av icke-tariffära hinder och deras verkningar särskilt svår. Detta berör framförallt på att de icke-tariffära hindren inte alla är lika restriktiva. Bortsett från direkta förbud leder de flesta handelsbegränsande åtgärder inte till att handeln upphör helt och hållet, utan snarare till att den minskar. Dessutom kan begränsningar som avser samma produkter eller samma tjänster överlappa varandra. Detta betyder att ytterligare hinder inte nödvändigtvis behöver innebära en ytterligare effekt, precis som att undanröjandet av ett hinder inte automatiskt innebär ett förbättrat marknadstillträde.

(11)

 På det sanitära och fytosanitära området innebär de nya hindren att tredjeländer infört exportförbud för hela territoriet i vissa EU-medlemsstater i stället för att endast ha en begränsning för de områden som är drabbade av djursjukdom. EU:s regionaliseringspolitik har därmed inte respekterats. EU arbetar på att hantera dessa hinder och fortsätter sitt arbete vad gäller liknande hinder från före 2018.

(12) Inklusive två horisontella hinder avseende tjänstehandel.

(13) ”Övriga” omfattar följande ekonomiska sektorer: keramik och glas, mineralprodukter, plast, trä, massa och papper.

(14) I enlighet med den metod som tillämpas i denna rapport beräknades detta belopp på grundval av handelsflödena för de berörda produkterna under 2018.

(15)  Om Förenta staterna beslutar att införa åtgärder riskerar detta att bli ett mycket stort ytterligare hinder.

(16) Eftersom detta hinder inte ansågs vara ett nytt hinder för 2018 ingår detta belopp inte i totalbeloppet för den påverkade handeln.

(17)   http://trade.ec.europa.eu/doclib/press/index.cfm?id=2001

(18) Se det gemensamma meddelandet En gemensam strategi för Indien ( https://eeas.europa.eu/delegations/india/54057/joint-communication-elements-eu-strategy-india_en ) och rådets slutsatser om ”En EU-strategi för Indien” ( https://www.consilium.europa.eu/media/37410/st14638-en18.pdf ).

(19)

 Det har inte varit möjligt att kvantifiera de potentiella ekonomiska verkningarna för EU:s rederier.

(20)

 Senast i raden är det ekonomiska partnerskapsavtalet med japan som ratificerades av båda parter i december 2018 och trädde i kraft fullt ut den 1 februari 2019 och frihandelsavtalet och investeringsskyddsavtalet med Singapore. Kommissionen har antagit ett frihandelsavtal och ett investeringsskyddsavtal med Vietnam och lagt fram dessa för rådet. För närvarande förbereds undertecknandet av dessa avtal.

(21) Förhandlingarna med Mercosur var intensiva och ledde till att det gjordes stora framsteg. Kommissionen inledde även handelsförhandlingar med Australien och Nya Zeeland. Det förs även förhandlingar med Tunisien om ett djupgående och omfattande frihandelsområde.

(22) Det nåddes en uppgörelse på politisk nivå med Mexiko om en modernisering av handelsavtalet och förhandlingar pågår med Chile.

(23) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2018/october/tradoc_157468.pdf  

(24)   http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2018/march/tradoc_156634.pdf  

(25)   http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2018/july/tradoc_157212.pdf  

(26) Förra året var motsvarande siffra 8,2 miljarder euro för 45 undanröjda hinder.

(27) ”Övriga” omfattar följande partnerländer: Argentina, Angola, Brasilien, Chile, Colombia, Malaysia, Uruguay och Thailand.

(28) ”Övriga” omfattar följande ekonomiska sektorer: keramik och glas, elektronik, mineralprodukter, plast och ädelmetaller.

(29)  I år registrerade följande nio handelspartner det högsta antalet helt eller delvis undanröjda hinder (minst två): Algeriet, Argentina, Brasilien, Kina, Egypten, Indien, Sydkorea, Turkiet och Ryssland.

(30)  Tillämpningen av denna åtgärd för telekommunikationsutrustning har förlängts ytterligare till den 1 augusti 2019.

(31) Mer specifikt utnyttjade vi en difference-in-difference-metod och analyserade effekten på handelsflöden endast mellan EU och de länder som hade infört hindret för de specifika berörda produkterna.

(32) Analysen omfattar inte det antal hinder som undanröjdes 2018 eftersom vi behöver minst ett helt år av uppgifter efter hindrets undanröjande för att fastställa effekten på handeln.