EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 3.7.2026

JOIN(2026) 15 final

GEMENSAM RAPPORT TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförandet av EU:s strategi för Svartahavsregionen

1.Inledning

I det gemensamma meddelandet om Europeiska unionens strategi för Svartahavsregionen ( 1 ) (Svartahavsstrategin eller strategin) uppmanas kommissionen och den höga representanten/vice ordföranden att lägga fram en lägesrapport ett år efter det att genomförandet av strategin inleddes. I denna gemensamma rapport beskrivs de framsteg som gjorts sedan strategin antogs i maj 2025.

I juni 2025 välkomnade Europeiska rådet det gemensamma meddelandet ( 2 ), som bekräftar Svarta havets geostrategiska roll och fastställer en vision för en säkrare, sammanlänkad, blomstrande och resilient region och som är förankrat i gemensamma värderingar, rättsstatsprincipen, hållbarhet och effektivt samarbete. EU har åtagit sig att förverkliga denna vision tillsammans med Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Republiken Moldavien (Moldavien), Turkiet och Ukraina genom ett ömsesidigt förstärkande samarbete.

Under strategins första genomförandeår intensifierades ryska hybridattacker samt drönar- och missilkrigföring mot militär, civil och kritisk infrastruktur, inklusive hamnar, särskilt i Odessaregionen. Rysslands anfallskrig mot Ukraina, som har pågått i över fyra år sedan 2022, fortsätter att allvarligt undergräva säkerheten och stabiliteten i Svartahavsregionen och har kraftigt ökat de negativa konsekvenserna för regionen och dess omvärld.

Trots krigets effekter upprätthåller de flesta länderna i regionen makroekonomisk stabilitet och genomför strukturreformer ( 3 ). Vissa av dem är på väg mot EU-anslutning, och deras gradvisa integrering i EU-initiativ har stärkt samarbetet, sammanhållningen och samordnade åtgärder med EU. Den pågående fredsprocessen mellan Armenien och Azerbajdzjan utgör en historisk möjlighet att konsolidera gränsöverskridande samarbete och förbindelser i Sydkaukasien och att underlätta förbindelserna med Centralasien. Komplementaritet med EU-strategin för Centralasien, särskilt för regionöverskridande konnektivitetsinsatser, har eftersträvats.

I linje med målen i Svartahavsstrategin belyser den aktuella rapporten EU:s ökade strategiska engagemang och samordnade åtgärder för att i) öka säkerheten, stabiliteten och motståndskraften i hela Svartahavsregionen (pelare 1), ii) stärka ekonomisk tillväxt och transport, energi och digital konnektivitet (pelare 2), och iii) säkerställa miljö- och klimatresiliens och motståndskraft och beredskap inför klimatförändringar samt civilskydd (pelare 3). EU:s stöd till Ukraina har varit centralt för dessa insatser.

2.Stärkt EU-engagemang och samarbete i Svartahavsregionen

EU:s engagemang i Svartahavsregionen och samarbete med dess partnerländer återspeglar en högre ambitionsnivå och betydande steg framåt för att fördjupa det politiska, ekonomiska och sektoriella samarbetet med partnerländerna. Ministermötet om regionöverskridande säkerhet och konnektivitet i Luxemburg den 20 oktober 2025 var ett viktigt steg för att främja närmare ömsesidigt fördelaktiga partnerskap och vidareutveckla det gränsöverskridande samarbetet om säkerhet och konnektivitet. Vid mötet samlades EU:s medlemsstater och partnerländer från Svartahavsområdet, Sydkaukasien och Centralasien ( 4 ). Diskussionerna fördjupade den politiska dialogen om säkerhet, stabilitet och motståndskraft i regionen. Vid mötet framhölls också den regionöverskridande konnektivitetsagendan, som syftar till att stärka handeln och den ekonomiska tillväxten genom att bättre koppla samman EU, Ukraina och Moldavien med Sydkaukasien och Centralasien via Svarta havet och Turkiet. Deltagarna bekräftade sin beslutsamhet att intensifiera samarbetet på områden av gemensamt intresse, öka resiliensen och främja mer sammanlänkade, säkra och välmående regioner.

Ukraina har visat ett starkt engagemang för reformer för att uppfylla EU:s anslutningskrav ( 5 ) och för att förbereda en framtida återuppbyggnad, trots att ryska attacker mot städer och civil infrastruktur och energiinfrastruktur fortsätter att trappas upp. Genomförandet av de reformer som överenskommits i Ukrainaplanen har varit starkt, med 77 reform- och investeringssteg som hittills slutförts inom viktiga sektorer, såsom rättsstatsprincipen, korruptionsbekämpning, energimarknader, offentlig förvaltning och styrning av statsägda företag. Ukraina har också utnyttjat de möjligheter till tidig integration på EU-marknaden som gjorts tillgängliga genom det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och andra avtal med EU: Ukraina anslöt sig till EU:s roaming som hemma, antog lagstiftning för att inleda elmarknadskopplingen och uppdaterade sitt partnerskap med EU om kritiska råvaror.

Moldavien har gjort betydande framsteg med sin ambitiösa reformagenda ( 6 ) och på vägen mot EU-medlemskap. Trots massiv rysk inblandning bekräftade parlamentsvalet i september 2025 landets anslutningsväg. Utöver att underlätta en djupare integration i EU har EU:s samarbete med Moldavien innefattat stöd till energi, särskilt minskning av beroendet av ryska leveranser och ytterligare integrering med EU:s energisystem, samt cybersäkerhet och ökad resiliens mot valinblandning.

Den 15 juni 2026 inleddes formellt förhandlingarna om kluster 1: Grundläggande frågor med Ukraina och Moldavien, vilket utgör ett viktigt steg framåt på ländernas väg mot EU-medlemskap.

Den senaste tidens positiva regionala utveckling, särskilt det historiska genombrottet i fredsprocessen mellan Armenien och Azerbajdzjan, öppnar nya möjligheter för en genomgripande omvandling i regionen. Sammanlänkade strategiska industrier, marknader, transportkorridorer, digitala nät och energiförbindelser bidrar till att skapa förtroende och knyta grannländerna närmare varandra. Detta illustreras av framstegen i normaliseringen av förbindelserna mellan Armenien och Azerbajdzjan, bland annat genom paraferingen av ett bilateralt fredsavtal, den politiska Washingtonförklaringen från 2025 och konnektivitetsprojektet TRIPP ( 7 ). Även Armenien och Turkiet har gjort framsteg i normaliseringen av sina förbindelser, bland annat genom insatser för att underlätta den bilaterala handeln och diskussioner om att återupprätta järnvägsförbindelserna.

EU:s förbindelser med Armenien bekräftade på nytt en stark positiv drivkraft som återspeglades i den strategiska agenda som antogs i december 2025 ( 8 ) och som höjde ambitionsnivån med prioriteringar på kort och medellång sikt inom alla samarbetssektorer. Det första toppmötet mellan EU och Armenien ( 9 ), som hölls i Jerevan den 4–5 maj 2026, utgjorde en betydande milstolpe i förbindelserna mellan EU och Armenien. I och med tillkännagivandet av partnerskapet om konnektivitet mellan EU och Armenien ( 10 ) stärktes det bilaterala samarbetet om energi, transport och digitalisering, vilket kommer att vara centralt för framtida samarbete. Dialogen
mellan EU och Armenien om viseringsliberalisering fortskrider samtidigt som Armenien inledde de reformer som krävs för att gå mot ett viseringsfritt system med EU. De senaste valen har bekräftat landets engagemang för fred, demokratiskt styre och regional normalisering. Som svar på Rysslands ekonomiska tvångsmedel har EU samtidigt mobiliserat ett omfattande stödpaket som syftar till att stärka Armeniens resiliens och mildra de ekonomiska effekterna av yttre påtryckningar.

Den strategiska betydelsen av partnerskapet mellan EU och Azerbajdzjan bekräftades på högsta nivå i mars 2026 ( 11 ), med ett åtagande om att ytterligare fördjupa den politiska dialogen och det praktiska samarbetet, även på områdena energi, transport och digitalisering. Med utgångspunkt i denna positiva drivkraft fortsätter EU och Azerbajdzjan diskussionerna om nya prioriteringar för partnerskapet och har nyligen återupptagit förhandlingarna om ett omfattande bilateralt avtal, vilket återspeglar ett gemensamt intresse av att modernisera de bilaterala förbindelserna. Azerbajdzjan fortsätter att spela en nyckelroll i den regionala konnektiviteten och förblir en pålitlig partner i diversifieringen av Europas energiförsörjning och i utbyggnaden av transportpotentialen i regionala förbindelser. Samarbetet mellan EU och Azerbajdzjan återspeglar båda sidors gemensamma intresse och bidrar till att främja fred, stabilitet, konnektivitet och hållbar utveckling i Svartahavsregionen, Sydkaukasien och Centralasien.

Georgiens geografiska läge gör landet till en naturlig transitkorridor som förbinder Centralasien med Europa. EU:s samarbete med Georgien ( 12 ) har fortsatt att påverkas starkt av landets demokratiska tillbakagång, vilket i praktiken har lett till att landets EU-anslutningsprocess har stoppats och att EU i mars 2026 upphävde viseringsfria resor för innehavare av georgiska diplomatpass, tjänstepass och officiella pass. Georgiens roll inom ramen för denna strategi kommer till stor del att bero på myndigheternas vilja att vidta konkreta åtgärder för att förbättra situationen.

EU och Turkiet, som är en viktig partner, Natoallierad och kandidatland till EU, har vid flera tillfällen under det senaste året utbytt synpunkter om Svartahavsstrategin och diskuterat dess genomförande, bland annat inom ramen för de regelbundna samråden om utrikes- och säkerhetspolitik. EU:s Svartahavsstrategi diskuterades senast 2026 under samråden mellan EU och Turkiet om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Bilateralt och regionalt samarbete om konnektivitet, där Turkiet spelar en central roll, är av ömsesidigt intresse och en pelare i förbindelserna mellan EU och Turkiet. I synnerhet enades båda sidor om att stärka samordningen vid utformningen av den regionala agendan för konnektivitet inom energi-, transport-, digitaliserings- och handelssektorerna för att bidra till stabilitet, motståndskraft och hållbar tillväxt i Svartahavsregionen, Sydkaukasien och Centralasien. Turkiet har inlett arbete med en investeringsplan för konnektivitet i syfte att ta fram en projektportfölj. Samtidigt har Turkiet tagit positiva steg mot en normalisering av förbindelserna med Armenien, bland annat genom att upphäva restriktioner som förberedelse för direkt bilateral handel och inleda förberedande arbete för att återupprätta järnvägslinjen Kars-Gyumri. Normaliseringsprocessen kan spela en viktig roll för att främja säkerhet, stabilitet och motståndskraft i regionen och samtidigt frigöra ekonomiska möjligheter och stärka konnektiviteten.

Strategins relevans betonades i flera forum, däribland den parlamentariska församlingen Euronest i Jerevan (oktober 2025) och det östliga partnerskapets möte för högre tjänstemän i Bryssel (mars 2026). I sitt yttrande som antogs i december 2025 ( 13 ) efterlyste Europeiska ekonomiska och sociala kommittén tillräckliga resurser för att snabbt och beslutsamt genomföra strategin. Europeiska regionkommittén antog i sin tur ett yttrande i mars 2026 där den efterlyste ett strukturerat genomförande med tillräckliga resurser ( 14 ).

3.Pelare 1: Säkerhet, stabilitet och motståndskraft

Under det senaste året har säkerhetsläget i Svartahavsregionen fortsatt att påverkas av Rysslands återkommande destabiliserande agerande. Ryssland har systematiskt genomfört drönar- och robotangrepp mot ukrainska hamnar och tillhörande infrastruktur. Särskilt i Odessa, Tjornomorsk och längs Donaukorridoren har angreppen stört spannmålsexporten och ökat riskerna för den kommersiella sjöfarten. Angreppen har även påverkat angränsande kuststater som Rumänien, vars luftrum vid flera tillfällen har kränkts och där vrakdelar har fallit ned på landets territorium. I slutet av maj 2026 slog en rysk drönare ned i ett tätbefolkat område i Galați, Rumäniens största flod- och havshamn vid Donau och landets näst största hamn, varvid civila skadades. Den maritima säkerheten i Svarta havet fortsätter att påverkas negativt av Rysslands hybridtaktik, däribland elektronisk krigföring, samt av störningar av navigationssystem (spoofing och störning genom störningssändare). De återkommande angreppen ökar kostnaderna för handel och sjöfart, utsätter sjöfarare för fara och orsakar omfattande miljöskador. Rysslands skuggflotta har dessutom fortsatt sina försök att kringgå sanktionerna genom vilseledande metoder, bland annat genom att segla under falsk flagg. Detta medför ytterligare risker för sabotage och miljöförstöring och undergräver ytterligare skyddet av kritisk maritim infrastruktur, däribland undervattensinfrastruktur, samt energikorridorer.

Som svar på detta står EU fast vid sitt åtagande att proaktivt stödja regional stabilitet och säkerhet. EU har antagit ytterligare sanktionspaket riktade mot Rysslands militärindustriella försörjningskedjor, energiintäkter och fartyg med koppling till olaglig verksamhet. Tillsammans med det förstärkta stödet till Ukrainas försvar och resiliens, särskilt genom stödlånet till Ukraina på 90 miljarder euro för perioden 2026–2027 ( 15 ), bidrar dessa åtgärder till genomförandet av strategins säkerhetspelare.

EU tog upp säkerhetsproblemen i Svartahavsregionen och de åtgärder som vidtas inom ramen för EU:s strategi vid den tredje säkerhetskonferensen om Svarta havet inom ramen för den internationella Krimplattformen i Chișinău den 23 april 2026 ( 16 ) och vid det tredje säkerhetsforumet om Svarta havet i Odessa, som hölls den 29–31 maj 2026 ( 17 ). Konkreta utbyten av erfarenheter anordnades för att lyfta fram den samstämmiga strategi som tillämpas i Europas havsområden för att hantera de säkerhetsproblem som Östersjön och Svarta havet står inför, däribland försämrad sjösäkerhet, hot mot sjöfartsskyddet, hybridtaktik, inbegripet elektronisk krigföring, samt störningar av navigationssystem (spoofing och störning genom störningssändare). Ytterligare kontakter på expertnivå kommer att möjliggöra utbyte av erfarenheter mellan Östersjö- och Svartahavsområdena, med fokus på civil beredskap och resiliens ( 18 ) och på att motverka Rysslands skuggflotta och hybridverksamhet.

FLAGGSKEPP 1: Sjöfartsskydd för Svarta havet

3.1.Samarbete om minröjning samt sjösäkerhet, marint försvar och sjöfartsskydd

Till stöd för sjösäkerheten och sjöfartsskyddet i Svarta havet har EU:s rådgivande uppdrag i Ukraina bistått med inrättandet av det nationella gemensamma centrumet för sjöfartsskydd (JMSC) i Odessa. Det ska förbättra samordningen mellan olika myndigheter och stärka Ukrainas operativa kapacitet för sjöfartsskyddsinsatser i Svarta havet. Det första mötet på ministernivå i styrkommittén för inrättandet av centrumet ägde rum den 26 februari 2026 och följdes av ett andra möte den 6 maj 2026, då styrkommittén godkände det operativa konceptet. Mötena anordnades av EU:s rådgivande uppdrag och samlade ukrainska ministerier och myndigheter med ansvar för sjöfartsskydd, den internationella Maritime Capability Coalition och Natos representation i Ukraina. Centrumet kommer att göra det möjligt för Ukraina att integreras i europeiska samarbetsramar.

I februari 2026 antog EU handlingsplanen för drönar- och antidrönarsäkerhet ( 19 ), som omfattar pilotåtgärder för att förbättra sjölägesbilden och utplacera undervattenssensorer i syfte att bättre skydda kritisk maritim infrastruktur i Svarta havet och Östersjön.

Efter rådets godkännande i februari 2026 av det ekonomiska stödet till Rumänien och Bulgarien inom ramen för Safe-instrumentet och undertecknandet av låneavtalen kommer omkring 20 miljarder euro att ställas till dessa medlemsstaters förfogande för att åtgärda kritiska kapacitetsbrister och därigenom stärka säkerheten i Svartahavsregionen.

Ukrainastödslånet på 90 miljarder euro, varav 60 miljarder euro planeras gå till landets mest akuta behov av försvarsindustriell kapacitet under 2026 och 2027, är en viktig pelare för säkerheten i Svarta havet. I mars 2026 godkände EU ett anslag på omkring sex miljarder euro till drönare tillverkade i Ukraina för Ukrainas behov.

Som en del av EU:s stöd till Ukraina när det gäller skydd av kritisk infrastruktur anordnades i februari 2026 en workshop om fysiskt skydd av kritisk infrastruktur. Med stöd av Taiex har Ukraina arbetat med att införliva direktivet om kritiska entiteters motståndskraft. En ansökningsomgång inom Fonden för inre säkerhet avseende kritisk infrastrukturs motståndskraft, med en budget på 15 miljoner euro, öppnades för ukrainska deltagare. 

Efter antagandet av handlingsplanen för kabelsäkerhet ( 20 ) i februari 2025 och offentliggörandet av rapporten om säkerheten och motståndskraften hos EU:s undervattenskabelinfrastruktur enades den informella expertgruppen för säker och motståndskraftig undervattenskabelinfrastruktur i oktober 2025 om en EU-omfattande kartläggning och en samordnad riskbedömning av undervattenskabelinfrastrukturen ( 21 ). I rapporten framhålls vikten av att utveckla en samordnad strategi tillsammans med Turkiet för att främja och bevara säkerheten, stabiliteten och konnektiviteten i Svartahavsregionen.

I februari 2026 offentliggjorde EU verktygslådan för kabelsäkerhet ( 22 ), som innehåller rekommendationer om riskreducerande åtgärder för att hantera de riskscenarier som identifieras i ovannämnda rapport och där Svarta havet föreslås som ett prioriterat område för kabelprojekt av europeiskt intresse (CPEI). Europeiska kommissionen har inlett en första ansökningsomgång på tio miljoner euro för finansiering av regionala kabelknutpunkter som ska gynna alla havsområden runt EU, däribland Svarta havet. CPEI-områden kommer att prioriteras i kommande ansökningsomgångar inom Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) – Digitalt ( 23 ).

Inom ramen för Europeiska försvarsfonden 2026 avser EU att stödja såväl halvautonoma maritima system som ett flerskiktat skydd av kritisk infrastruktur på havsbotten. När de förmågor som utvecklas blir tillgängliga skulle de kunna utnyttjas för att stärka den regionala säkerheten.

För att begränsa de hot och risker som Rysslands skuggflotta utgör, bland annat i Svarta havet, har EU hittills infört sanktioner mot 632 fartyg och över 60 möjliggörande aktörer ( 24 ). EU fortsätter sina kontakter med andra länder för att få sådana fartyg avregistrerade och öka medvetenheten om de miljörisker och kostnader som eventuella utsläpp medför. Inom Internationella sjöfartsorganisationen arbetar EU också aktivt för att föra arbetet med regelverk framåt, motverka undermålig sjöfart samt införa obligatorisk fartygsrapportering och obligatoriska intyg om civilrättsligt ansvar.

EU har stärkt Europas kapacitet för minröjning till havs, begränsning av miljörisker och skydd av kritisk maritim infrastruktur, samtidigt som unionen stöder framtida regionalt samarbete om återställande av havsmiljön efter konflikter. Den europeiska världshavspakten från 2025 omfattar en flaggskeppsåtgärd för en övergripande strategi för röjning av oexploderad ammunition, som inleds i Östersjön och Nordsjön och därefter utvidgas till Svarta havet med hjälp av avancerad teknik för detektering och oskadliggörande. Under 2025 donerade Nederländerna och Belgien sju minröjningsfartyg till Bulgarien i syfte att stärka sjöfartsskyddet i Svarta havet.

EU utökar användningen av teknik och metoder för storskalig röjning av oexploderad ammunition som dumpats till havs. Även om de nuvarande insatserna är inriktade på Östersjön kan en liknande strategi för storskalig röjning av oexploderad ammunition tillämpas i Svarta havet när säkerhetsförhållandena medger det. Genom EU-finansierade initiativ, framför allt det av Europaparlamentet stödda CAMMera-projektet, utvecklar och testar EU innovativ teknik för säker detektering och oskadliggörande av ammunition under vatten. Vid en workshop i Sofia i januari 2026 bedömde experter från EU:s medlemsstater, regionala organisationer och forskningsinstitutioner möjligheterna att överföra tekniska lösningar och operativa erfarenheter till Svarta havet och andra havsområden. EU fortsatte att stödja Ukrainas minröjningsinsatser genom att i februari 2026 överlämna den femte gruppen EU-utbildade minhundar till de ukrainska myndigheterna.

3.2.Förbättrad militär rörlighet och infrastruktur med dubbla användningsområden

I november 2025 lade kommissionen och den höga representanten fram paketet om militär rörlighet ( 25 ), som består av ett gemensamt meddelande och ett förslag till förordning och syftar till att säkerställa att trupper, utrustning och militära resurser obehindrat kan förflyttas inom EU. Tillsammans med medlemsstaterna och med stöd av EU:s militära stab identifierade kommissionen 500 kritiska projekt där det krävs brådskande investeringar för att anpassa de fyra prioriterade korridorerna för militär rörlighet ( 26 ) till militära krav och göra nätverket mer motståndskraftigt. Projekten omfattar bland annat förstärkning av broar, breddning av tunnlar och kapacitetsökningar i hamnar och på flygplatser. Kommissionen samordnar arbetet med medlemsstaterna för att säkerställa att investeringarna genomförs snabbt och samstämmigt längs korridorerna. Detta ligger också i linje med EU:s framväxande arbete för att stödja industrier med dubbla användningsområden i Ukraina.

Fyra av de nio transeuropeiska transportkorridorerna sträcker sig redan in i Ukraina och en av dem även in i Moldavien, och en första omgång viktiga investeringar i infrastruktur med dubbla användningsområden pågår. Samtidigt pågår förberedande arbeten för att införa spårvidd enligt europeisk standard i de europeiska transportkorridorer som förbinder Moldavien och Ukraina med EU:s medlemsstater.

3.3.Motverka hybridhot

Säkerhetsläget i Svartahavsregionen präglas också av en aldrig tidigare skådad ökning av hybridhoten. Ryssland har fortsatt att använda en rad olika verktyg för att destabilisera demokratiska processer, urholka allmänhetens förtroende, försämra kritisk infrastruktur, kartlägga sårbarheter och pröva motåtgärder.

Unionen står fast vid sin beslutsamhet att genom sanktionssystemet ( 27 ) mot Rysslands destabiliserande verksamhet låta illasinnade aktörer bära kostnaderna för sitt agerande. I april 2026 hade rådet utvidgat de restriktiva åtgärderna till att omfatta 69 personer och 19 enheter som konstaterats ha medverkat till storskalig informationsmanipulering. Dessutom tillämpas EU:s sanktionssystem mot cyberattacker ( 28 ) strikt, och för närvarande omfattas 19 personer och 74 enheter av restriktiva åtgärder.

EU har också anpassat sina insatsmekanismer till den föränderliga hotbilden för att motverka fientliga operationer som syftar till att undergräva valens integritet och de demokratiska processerna. I Moldavien stöder EU landets insatser för att skydda sina demokratiska processer mot rysk inblandning. Inför valet i juni har EU också aktivt stärkt sitt stöd till den demokratiska och institutionella motståndskraften i Armenien. Ett viktigt framsteg var utplaceringen av EU:s snabbinsatsteam för hybridhot i båda länderna. Grupperna tillhandahöll de nationella myndigheterna kortsiktigt, skräddarsytt tekniskt och strategiskt rådgivningsstöd för att stärka valens integritet.

Direkt stöd till partnerländerna i Svartahavsregionen genom uppdrag inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken är fortfarande ett centralt verktyg för att bygga upp resiliensen och samtidigt bidra till den regionala säkerheten. EU:s partnerskapsuppdrag i Moldavien stödde de moldaviska myndigheternas insatser för att säkerställa den demokratiska integriteten under valet 2025 och fortsätter att inrikta sig på långsiktig institutionell kapacitetsuppbyggnad i syfte att stärka Moldaviens motståndskraft. På motsvarande sätt utökar EU:s rådgivande uppdrag i Ukraina sitt stöd till de ukrainska myndigheternas arbete med att motverka hybridhot i takt med att behoven förändras. Detta omfattar även den maritima sektorn, där uppdraget stöder utvecklingen av det gemensamma centrumet för sjöfartsskydd (JMSC). EU:s rådgivande uppdrag i Ukraina bidrog med särskild sakkunskap om cybersäkerhet till sjöss i Svarta havet och Donaukorridoren under det andra forumet om återuppbyggnaden av Ukraina i december 2025.

EU:s partnerskapsuppdrag i Armenien är EU:s nyaste civila uppdrag inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken ( 29 ). Det inrättades den 21 april 2026 i syfte att stärka landets demokratiska resiliens och dess långsiktiga förmåga att hantera kriser. Uppdraget kommer att stödja Armenien i arbetet med att hantera flerdimensionella hot såsom utländsk informationsmanipulering och inblandning, cyberattacker och olagliga finansiella flöden ( 30 ) 

Det regionala initiativet CyberEast+ har fortsatt att stärka cyberresiliensen i länderna i Svartahavsregionen och det östliga partnerskapet genom att stödja anpassningen till NIS2-direktivet ( 31 ), tillhandahålla skräddarsydd utbildning och kapacitetsuppbyggnad samt anordna simuleringsövningar och workshoppar för att motverka cyberhot, desinformation samt utländsk informationsmanipulering och inblandning, även i samband med val.

I Armenien anordnade EU en rad workshoppar och Taiex-evenemang för företrädare för statliga institutioner och utökade sitt stöd till det lokala civilsamhället och oberoende medier i deras arbete för att motverka utländsk informationsmanipulering och inblandning.

Vid mötet i partnerskapsrådet EU–Armenien i december ( 32 ) lanserades ett nytt regionalt initiativ för att motverka utländsk informationsmanipulering och inblandning samt desinformation i det östra grannskapet genom att stärka civilsamhällets och de oberoende mediernas kapacitet att bedriva strategisk kommunikation och främja medie- och informationskunnighet bland invånarna.

I början av 2026 inrättades en regional EU-åtgärd för exceptionellt stöd inom ramen för snabbinsatser till partnerländer som är utsatta för hybridhot, särskilt i Europa och Centralasien. Åtgärden bygger på framgångsrika stödmodeller som har utvecklats för Ukraina och som fortsatt används till stöd för landet. Stöd ges redan till Moldavien inom den nya ramen. Genom dessa och andra initiativ fortsätter EU att utveckla en modell som omfattar hela samhället genom att främja partnerskap mellan statliga institutioner, civilsamhället, den akademiska världen och medier, både inom länderna och i hela regionen, för att bidra till en hållbar motståndskraft mot hybridhot.

I Moldavien har EU tillhandahållit snabbinsatser inom cybersäkerhet och inre säkerhet, inbegripet relevant utrustning. Under de senaste valcyklerna var snabbinsatsstödet avgörande för att bidra till att skydda landets demokratiska processer mot hybridinblandning. EU har dessutom mobiliserat snabbinsatser till oberoende medier och fortsätter att arbeta för att stärka Moldaviens kapacitet för strategisk kommunikation.

EU stöder också Moldaviens insatser för att skydda landets demokratiska processer mot rysk inblandning, bland annat genom verksamheten vid en ny regional knutpunkt inom det europeiska observatoriet för digitala medier. Knutpunkten stöder Moldavien och andra länder i arbetet med att upptäcka och analysera manipulations- och desinformationskampanjer, särskilt rysk desinformation.

Genom snabbinsatsåtgärder stöder EU Ukrainas resiliens mot Rysslands anfallskrig och hybridhot, framför allt genom att stärka den inre och civila säkerheten samt landets kapacitet för strategisk kommunikation.

3.4.Bekämpa organiserad brottslighet och olaglig handel

I samarbete med FN:s institut för interregional juridisk forskning (Unicri) tillhandahöll kommissionen rättsligt och politiskt stöd för spårning, beslag och förverkande av tillgångar som härrör från brottslig verksamhet. Detta bidrog till lagstiftningsreformer (särskilt i Ukraina och Moldavien), främjade återanvändning av förverkade tillgångar för sociala ändamål och förbättrade yrkesverksammas kompetens genom utbildning och ärendebaserad handledning. Inom ramen för det regionala projektet Utbildning och operativt partnerskap mot organiserad brottslighet (TOPCOP II) stödde Cepol ( 33 ) ett strukturerat samarbete och stärkt brottsbekämpande kapacitet genom workshoppar och utbildning om operativ ledning, underrättelseinhämtning genom öppna källor, människosmuggling och förfalskning. Empacts stödnätverk ( 34 ), med experter från Europol och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex), stödde utvecklingen av strategiska underrättelser genom att införa avancerade analysmetoder och nya datakällor, exempelvis reseunderrättelser. I partnerskap med Europol och inom ramen för det EU-finansierade projektet för kamp mot organiserad brottslighet i länderna i det östliga partnerskapet fortsatte kommissionen att ytterligare integrera de östliga partnerländerna i Empact, stärka den operativa kapaciteten, hantera prioriterade brottsområden såsom cyberbrottslighet och stödja utredningar av krigsförbrytelser i Ukraina.

Genom EU:s rådgivande uppdrag i Ukraina fortsatte EU att stödja de ukrainska myndigheterna i arbetet med att stärka samarbetet mellan myndigheter och analyskapaciteten för att motverka grov och organiserad brottslighet, förbättra den integrerade gränsförvaltningen i enlighet med EU:s standarder, stärka den gränsöverskridande samordningen med grannländerna och bekämpa olaglig handel med skjutvapen genom riktad kapacitetsuppbyggnad och strategisk rådgivning. EU:s rådgivande uppdrag i Ukraina stödde den gränsöverskridande operativa samordningen genom kvartalsvisa trepartsmöten mellan Ukrainas, Rumäniens och Moldaviens gräns- och tullmyndigheter, vilket bidrog till ett stärkt samarbete mot gränsöverskridande organiserad brottslighet.

Som en del av genomförandet av EU:s narkotikastrategi ( 35 ), enligt vilken kommissionen ska undersöka möjligheterna till samarbete med kandidatländerna om hamnsäkerhet, bjöd kommissionen in bland annat Ukraina och Moldavien som observatörer till ett expertseminarium om hamnsäkerhet i mindre kust- och inlandshamnar. Seminariet anordnades i februari 2026 inom ramen för det offentlig-privata partnerskapet Europeiska hamnalliansen. Kommissionen delade dessutom med sig av sina erfarenheter av hamnsäkerhet från det offentlig-privata partnerskapet Europeiska hamnalliansen vid ett expertmöte inom Donaukommissionen i april 2026.

4.Pelare 2: Tillväxt och välstånd genom bättre konnektivitet

Genom Svartahavsstrategin infördes den regionövergripande konnektivitetsagendan som ett långsiktigt strategiskt initiativ för att underlätta en diversifiering av handelsvägarna bort från högriskberoenden och göra konnektiviteten mer integrerad, kostnadseffektiv och snabbare. I linje med strategin fortsatte kommissionen arbetet med att stärka handel, investeringar och konnektivitet. Flaggskeppsinitiativet om den regionövergripande konnektivitetsagendan är centralt för att stärka konkurrenskraften i Svartahavsländernas ekonomier och fördjupa den regionala integrationen.

4.1.Främja konnektivitet och energitrygghet

En kontinuerlig politisk dialog har lett till ett starkt politiskt stöd för den regionövergripande konnektivitetsagendan bland partnerländerna och EU:s medlemsstater och har skapat samsyn mellan berörda parter om behovet av att samordna och påskynda genomförandet av konkreta åtgärder. Tack vare de gemensamma insatserna har betydande framsteg gjorts inom detta flaggskeppsinitiativ när det gäller att formalisera ett strukturerat regionalt samarbete med tydliga prioriteringar.

FLAGGSKEPP 2: Konnektivitetsagendan

Som en länk mellan Europa och Turkiet, Sydkaukasien, Centralasien och andra områden spelar Svartahavsregionen en central roll för säkerheten i Europa och världen i stort, den internationella handeln, energiförsörjningen, kritiska råvaror och livsmedelstryggheten. Regionen har en betydande outnyttjad ekonomisk utvecklingspotential och genomkorsas av strategiska transitvägar. Ett stärkt regionalt samarbete och förbättrade ekonomiska förbindelser skulle bidra till såväl regionens som EU:s konkurrenskraft. I detta syfte är konnektivitetsagendan inriktad på att utnyttja den transkaspiska transportkorridorens fulla potential på transportområdet, inbegripet förenklade handelsförfaranden, samt på att förbättra energi- och digitalförbindelserna. Sedan strategin antogs har kommissionen arbetat med att genomföra detta flaggskeppsinitiativ. Betydande framsteg har gjorts med att förbättra och samordna investeringsplaneringen till stöd för konnektivitetsagendan:

-I februari 2026 offentliggjorde kommissionen en metastudie som sammanställer rekommendationer om prioriterade investeringar och de regelreformer som krävs för att genomföra konnektivitetsagendan i praktiken. I denna omfattande analys, som genomfördes inom ramen för programmet EU4Digital ( 36 ), granskades ett flertal studier och över 200 pågående eller planerade investeringsprojekt. Dessutom kartlades var investeringar krävs för att stärka transport-, handels-, energi- och digitalförbindelserna längs den transkaspiska transportkorridoren. I studien lyfts viktiga sträckor fram där infrastrukturen i grannländerna saknas, är föråldrad eller inte är anpassad till dagens volymer. Studien ger därmed en strategisk utgångspunkt för att fastställa investeringsprioriteringar tillsammans med partnerländerna och internationella finansinstitut. Praktisk vägledning om investeringar och nödvändiga regleringsåtgärder för så kallad mjuk konnektivitet kommer att ge myndigheter och den privata sektorn en tydlig bild av var deras kapital kan göra störst skillnad för uppbyggnaden av modern och tillförlitlig infrastruktur.

-Med utgångspunkt i resultatet av ministermötet om regionövergripande säkerhet och konnektivitet i oktober 2025 ( 37 ) intensifierade kommissionen de bilaterala kontakterna genom en rad besök på hög och teknisk nivå i partnerländer, däribland Turkiet, Armenien och Azerbajdzjan. Diskussionerna syftar till att stärka samarbetet om regional stabilitet och konnektivitet, inbegripet prioriterade investeringar.

-I samråd med partnerländerna utformade kommissionen en samordningsplattform som kommer att inriktas på partnerländerna i Svartahavsregionen och Sydkaukasien och fungera i samverkan med den befintliga samarbetsramen för Centralasien. Både offentliga och privata aktörer bekräftade behovet av en sådan samordningsmekanism vid investerarforumet om den transkaspiska transportkorridoren och konnektivitet i Tasjkent i november 2025 ( 38 ). Plattformen för konnektivitetsagendan, som lanserades den 23 juni 2026, kommer att vägleda de gemensamma insatserna, optimera projektportföljerna och säkerställa effektiviteten i initiativ för såväl hård som mjuk konnektivitet.

Nyligen ingångna multilaterala avtal har stärkt konnektiviteten och sjöfartsskyddet. I december inrättade Grekland, Bulgarien och Rumänien plattformen för korridoren Svarta havet–Egeiska havet ( 39 ). I mars 2026 enades Rumänien, Moldavien och Ukraina om att fortsätta samarbetet kring handlingsplanen för Donau 2.0, som utarbetats inom ramen för Europeiska kommissionens initiativ om solidaritetskorridorer ( 40 ). Initiativet förbättrar navigationssäkerheten, kommunikationen mellan hamnar och informationsutbytet samt minskar störningarna i trafiken på Svarta havet och Donau. För att stödja solidaritetskorridorernas funktion tillhandahöll Fonden för ett sammanlänkat Europa ytterligare finansiering under 2025 ( 41 ). I Moldavien underlättas upprustningen av järnvägar och vägar inom ramen för projekt inom Global Gateway ( 42 ). Genomförandet av infrastrukturprojekt inom det utvidgade transeuropeiska transportnätet ( 43 ) bör också bidra till att frigöra hela den transkaspiska transportkorridorens ekonomiska potential. Den vägledande investeringshandlingsplanen för det transeuropeiska transportnätet i Moldavien och Ukraina uppdaterades i december 2025.

Flera elsammanlänkningsprojekt mellan EU och Ukraina respektive Georgien togs upp i den andra förteckningen över projekt av gemensamt och ömsesidigt intresse ( 44 ) inom ramen för förordningen om transeuropeiska energinät ( 45 ). Genom högnivågruppen för sammankoppling av energinäten i Central- och Sydösteuropa ( 46 ) fortsätter kommissionen att främja regional energiintegration och övervaka prioriterade projekt i Ukraina, Moldavien, Rumänien och Bulgarien.

Vid det tolfte ministermötet i rådgivande rådet för den södra gaskorridoren ( 47 ) och det fjärde ministermötet i rådgivande rådet för grön energi i Baku i Azerbajdzjan i mars identifierades ytterligare möjligheter till samarbete om ren energi och regional energikonnektivitet i Sydkaukasien. Företrädare för partnerländernas regeringar, ledande energiföretag, tillsynsmyndigheter och internationella finansinstitut framhöll den södra gaskorridorens avgörande betydelse för EU:s insatser för att minska beroendet av rysk gasimport. I anslutning till ministermötet bidrog rundabordssamtalet på hög nivå mellan EU och Azerbajdzjan om investeringar i grön konnektivitet till att omsätta politiken i investeringsmöjligheter längs de tre gröna energikorridorerna samt inom nätinfrastruktur och överföring, förnybar energi, energieffektivitet och havsbaserad vindkraft.

I januari 2026 inledde kommissionen den tredje fasen av det regionala programmet EU4Energy ( 48 ), med ökat fokus på förbättrad regional energikonnektivitet och samordning av regelverken. Detta arbete bidrar direkt till åtgärderna i Svartahavsstrategin för att hantera brister i regelverken och främja en tillnärmning av regelverk och nätföreskrifter.

Genom antagandet av EU:s hamn- och sjöfartsstrategier ( 49 ) har kommissionen tillhandahållit de verktyg som Europas sjöfarts- och varvsindustri behöver för att gå i spetsen för omställningen till ren energi, trygga handeln och försvaret samt förbli globalt konkurrenskraftiga. För att uppnå dessa mål stöder kommissionen storskaliga energieffektivitetsprojekt, exempelvis i Constanțas hamn.

Med stöd av Interreg NEXT-programmet för Svartahavsbäckenet ( 50 ) samarbetar Bulgarien, Turkiet och Georgien för att förbättra logistiksektorns effektivitet. Det nyligen inledda projektet BSB-LOGINET ( 51 ) har som mål att senast i slutet av 2027 lansera en gränsöverskridande portal för utbyte av logistikinformation.

Som en uppföljning av toppmötet mellan EU och Centralasien i april 2025 ( 52 ) ger EU stöd för att åtgärda flaskhalsar i hamnarna vid Svarta havet och Kaspiska havet och minska transitkostnaderna. Detta bidrar till ökade handelsvolymer i linje med Svartahavsstrategins mål att fördjupa samarbetet om kritiska råvaror och säkra leveranskedjor. Armenien får för närvarande stöd från faciliteten för kritiska råvaror ( 53 ), som medfinansieras av EU. Faciliteten syftar till att stärka globala partnerskap och främja internationella projekt för att bygga upp hållbara och motståndskraftiga värdekedjor för kritiska råvaror. Ukraina och de centralasiatiska länderna har ingått partnerskap om kritiska råvaror med EU och har tillgång till faciliteten. Det kommer även fortsättningsvis att vara avgörande att diversifiera importvägarna och säkra leveranskedjorna genom Svartahavsregionen. Samtidigt ger EU stöd till initiativ för en cirkulär ekonomi i syfte att hantera efterfrågan.

I linje med insatserna för att främja digitala förbindelser och skapa en tillförlitlig digital miljö kommer kommissionen att anordna ett toppmöte om digital konnektivitet inom ramen för konnektivitetsagendan under andra halvåret 2026. Det första toppmötet förväntas samla ministrar, ledande företrädare för den digitala näringen och viktiga investerare från den privata sektorn i EU och partnerländerna för ett samtal på hög nivå om framtiden för den regionala digitala konnektiviteten. Det kommer att fungera som en plattform för att främja samarbete om framväxande teknik, cybersäkerhet och tillförlitlig digital infrastruktur.

4.2.Integrerad utveckling för en konkurrenskraftig Svartahavsregion

Under 2025 gjordes betydande framsteg med genomförandet av den gemensamma havsagendan för Svarta havet ( 54 ), vilket stärkte de gemensamma insatserna för att utveckla en hållbar blå ekonomi under Ukrainas samordning. Till de viktigaste resultaten hör det operativa arbete som utförts av stödfunktionen för Svarta havet och de nationella knutpunkterna för att ge praktiskt stöd för att uppnå målen för den blå ekonomin. Arbetet omfattade bland annat att samla de regionala aktörerna inom den blå ekonomin vid havsagendans intressentkonferens i Constanța, förbättra tillgången till finansiering, utbyta god praxis och stödja projektutveckling. Nationella evenemang, särskilt om sjöfartsförbindelser i Bulgarien och hållbart vattenbruk i Turkiet, ökade medvetenheten bland lokala aktörer. Den tekniska gruppen för vattenbruk föreslog ett gemensamt program för övervakning av vattenbruket. Den tekniska gruppen för hållbar turism slutförde sitt första hela verksamhetsår och lade därmed grunden för en långsiktig regional vision för hållbar turism som ska knyta samman kulturarv, innovation och lokalsamhällesbaserad utveckling. Genom all sin verksamhet främjade den gemensamma havsagendan Svartahavsregionens anpassning till EU:s övergripande prioriteringar, framför allt EU-uppdraget Återställa våra hav och vatten och EU:s världshavspakt.

För att underlätta samarbetet inom havsbäcken om havsplanering utlyste kommissionen i januari 2026 en ansökningsomgång med finansiering från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden ( 55 ). Syftet med ansökningsomgången är att utveckla innovativa lösningar som kan hjälpa EU:s medlemsstater vid Atlanten och Svarta havet att hantera utmaningar i samband med genomförandet, övervakningen och översynen av sina havsplaner.

För att säkerställa ett hållbart nyttjande av marina resurser fortsätter kommissionen sitt nära samarbete med Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM) ( 56 ), med fokus på hållbarhet genom fångstbegränsningar och förvaltningsplaner för viktiga arter såsom piggvar och skarpsill. EU spelar en avgörande roll för att säkerställa efterlevnaden och bekämpa olagligt fiske inom ramen för AKFM:s strategi för 2030. En viktig milstolpe nåddes vid AKFM:s årsmöte 2025, då arbetsgruppen för Svarta havet upphöjdes till ett stadgeenligt organ. Därmed erkändes dess centrala roll när det gäller att ge råd om regional fiskeriförvaltning och bevarande. För första gången enades AKFM om att införa en mekanism för att övervaka och säkerställa efterlevnaden av regionala fiskeriåtgärder ( 57 ). Om de regionala åtgärderna inte genomförs kommer den att kräva att länderna vid Medelhavet och Svarta havet åtgärdar de konstaterade bristerna.

EU ger betydande ekonomiskt stöd till initiativ som drivs av AKFM. Det långvariga projektet BlackSea4Fish fortsätter att främja ett effektivt vetenskapligt samarbete på fiskeriområdet. Genom att upprätthålla en inkluderande multinationell operativ plattform som sammanför berörda aktörer inom fisket har projektet stärkt den nationella sakkunskapen och vetenskapliga kapaciteten och arbetar för att säkerställa likvärdiga förutsättningar för fiskeriförvaltningen. Dessa insatser ger mätbara resultat: enligt publikationen The State of Mediterranean and Black Sea Fisheries från AKFM ( 58 ) har andelen överexploaterade bestånd minskat till 52 procent, den lägsta nivån som noterats i tidsserien.

Interreg NEXT-programmet för Svartahavsbäckenet har också bidragit till utveckling och sammanhållning i regionen genom samarbetsprojekt mellan flera länder med deltagande av organisationer från Armenien, Bulgarien, Georgien, Grekland, Moldavien, Rumänien, Turkiet och Ukraina. Sedan strategin antogs har tio projekt genomförts för att främja hållbart vattenbruk och hållbar kust- och havsturism, förbättra havsplaneringen samt stärka samarbetet med andra havsbäcken (se projekten i bilaga I). Projektet INTERSMARTS bidrar exempelvis till att omforma turismen i Svartahavsbäckenet. Tillsammans med partner från Bulgarien, Grekland, Moldavien och Turkiet skapade projektet ett gränsöverskridande nätverk och fick under 2025 flera internationella utmärkelser för sin innovativa plattform för smart turism och blå tillväxt. Genom projektet BlueDial infördes den multinationella plattformen BlackBlueNET, som syftar till att stärka styrelseformerna i havsområden i hela Svartahavsregionen.

Genom meddelandet om EU:s östra regioner med gräns mot Ryssland, Belarus och Ukraina ( 59 ), som antogs i februari 2026, stärkte EU dessutom sitt stöd till stabiliteten, välståndet och motståndskraften i EU:s östra gränsregioner, däribland längs Rumäniens och Bulgariens sjögränser i Svarta havet, med fokus på fem prioriterade områden. Meddelandet åtföljdes av den första årliga politiska högnivådialogen och lanseringen av ”faciliteten EastInvest”, en särskild finansieringsplattform som beräknas generera minst 28 miljarder euro i privata och offentliga investeringar i dessa regioner.

Inom ramen för Horisont Europa, det europeiska ramprogrammet för forskning och innovation, beviljades under rapporteringsperioden 205 miljoner euro genom 481 projekt i hela Svartahavsregionen. Svartahavsländernas deltagande visar deras betydelse för europeisk forskning och innovation. Det operativa nätverket av finansiärer, där Bulgarien, Rumänien, Georgien, Moldavien, Turkiet och Ukraina ingår, styr det regionala samarbetet på området och säkerställer ett effektivt genomförande av den strategiska forsknings- och innovationsagendan för Svarta havet. Till de senaste milstolparna hör utlysningen i december 2025 av särskilda ansökningsomgångar inom EU:s arbetsprogram 2025–2026 för uppdraget ”Återställa våra hav och vatten senast 2030”.

Den ”digitala tvillingplattformen för Svarta havet” lanserades 2025 genom de EU-finansierade projekten DOORS ( 60 ) och BRIDGE-BS ( 61 ) och utvecklades i samarbete med centrala regionala aktörer ( 62 ). Den integrerar realtidsdata från flera källor med AI-förstärkta modeller av havets dynamik. Plattformen gör det möjligt för användarna att förutsäga effekterna av klimatförändringar och miljöbelastningar och bidrar därmed till mer välgrundade och evidensbaserade beslut.

Gemensamma forskningscentrumet är en viktig tillhandahållare av metodvägledning och analytiskt stöd till innovationspolitiken i Svartahavsregionen, särskilt i Ukraina, Moldavien och Turkiet. En workshop i februari 2026, som samlade företrädare för samtliga kandidatländers ekonomier, syftade till att omsätta den strategiska visionen om smart specialisering i konkreta gränsöverskridande samarbetsåtgärder, stärka regionens innovationsekosystem och främja den ekonomiska integrationen med EU.

5.Pelare 3: Miljöskydd, motståndskraft och beredskap inför klimatförändringar samt civilskydd

EU är fast beslutet att verka för hållbar utveckling och beredskap i Svartahavsregionen och stärker miljöskyddet, motståndskraften inför klimatförändringar och civilskyddet.

FLAGGSKEPP 3: Beredskap i kustsamhällen och sektorer inom den blå ekonomin

Kustsamhällena vid Svarta havet påverkas av klimatförändringar, miljöförstöring och, i vissa områden, säkerhetshot till följd av pågående militär verksamhet. Dessa påfrestningar påverkar tillsammans den regionala stabiliteten och försämrar lokalbefolkningens försörjningsmöjligheter. Samtidigt erbjuder regionens rika natur- och kulturarv en betydande potential för hållbar tillväxt och innovation. För att bidra till att hantera utmaningarna och ta vara på möjligheterna antog kommissionen den 10 juni 2026 två särskilda strategier, en för EU:s öar och en för EU:s kustsamhällen ( 63 ). Inom flera projekt genomförs konkreta åtgärder för att förbättra beredskapen.

EU stöder arbetet med att övervaka och bedöma de växande miljöskador som Ryssland fortsätter att orsaka genom sitt anfallskrig mot Ukraina. Under 2025–2026 genomförde projektet ”Europeiska unionen för miljöövervakning i Svarta havet” ( 64 ) provtagningar för att dokumentera konsekvenserna av oljespillet i Kertjsundet i december 2024 och förstörelsen av Nova Kachovka-dammen i juni 2023. Trots att provtagningarna är svåra att genomföra och begränsade till sin omfattning gav analysen av de insamlade uppgifterna kunskap om krigets omedelbara och långsiktiga konsekvenser för miljön, människors hälsa och ekonomin. Ett regionalt rundabordsmöte om krigsrelaterade föroreningar hölls i juni 2025 inom ramen för Ukrainas samordning av den gemensamma havsagendan. Mötet syftade till att fastställa prioriteringar för övervaknings- och begränsningsåtgärder och samtidigt främja regionalt samarbete.

EU stärkte datadelningen och analysen för att utöka den gemensamma övervakningen av miljön i Svarta havet. Detta inbegriper underhållet av e-dataplattformen för Svarta havet ( 65 ), som omfattar de flesta deskriptorer som krävs enligt EU:s ramdirektiv om en marin strategi och innehåller fleråriga dataserier. Att Moldavien ( 66 ) och Ukraina ( 67 ) utsågs till samarbetsländer med Europeiska miljöbyrån 2026 är ytterligare ett lovande steg mot ett förbättrat miljösamarbete inom EU och i regionen. Kommissionen bidrog till att utnyttja ny teknik för att hantera klimat- och miljöutmaningar. I början av 2026 möjliggjorde EU:s stöd leveransen av avancerad analysutrustning till Ukraina för analys av vattenkvalitet och mikroplaster. Arbetet med att införa innovativa metoder, såsom analys av miljö-DNA (eDNA) och modellering, fortsatte.

För att ytterligare stärka det regionala miljösamarbetet och den regionala miljöstyrningen fortsatte kommissionen sitt arbete med Bukarestkonventionen om skydd av Svarta havet. Det ständiga sekretariatet för Svartahavskommissionen har deltagit aktivt i styrningen av olika EU-finansierade initiativ. EU:s strategiska mål att ansluta sig till konventionen kvarstår.

Kommissionen har i samarbete med Europeiska sjösäkerhetsbyrån fortsatt att stödja partnerländerna i Svartahavsregionen i arbetet med att förebygga och minska havsföroreningar. I september deltog flera Svartahavsländer i en övning i bekämpning av oljeföroreningar som anordnades av Turkiet. Europeiska sjösäkerhetsbyrån satte in oljebekämpningsfartyget Aktea II och annan specialutrustning. Ukrainas hamnmyndighet tog emot utrustning för att stärka sin beredskap för nödsituationer. Europeiska sjösäkerhetsbyrån gav också stöd för att ratificera och genomföra internationella sjöfartskonventioner, säkerställa efterlevnaden av dem samt genomföra EU:s regelverk.

Under rapporteringsperioden genomfördes eller inleddes sammanlagt 34 projekt inom Interreg NEXT-programmet för Svartahavsbäckenet som bidrar till pelare 3. Projekten är värda nästan 38 miljoner euro, varav omkring 34 miljoner euro utgör EU-finansiering. Viktiga initiativ är bland annat AIRQUEST, som utvecklar ett integrerat system för övervakning av luftkvaliteten i hela regionen genom en kombination av satellitbaserad och markbaserad övervakning, MACRO CLEAN, som har publicerat en metodvägledning för omvandling av marina makroalger till gödselmedel och bioplast, och LEARN4SEA, som hjälpte Bulgarien och Turkiet att inrätta miljöinformationscentrum.

Kommissionen har avsatt resurser för att främja gemensamma initiativ som stärker motståndskraften mot miljö- och klimatförändringar, däribland motståndskraften på vattenområdet. Under 2025–2026 främjade regionala program såsom EU4Climate Resilience ( 68 ) naturbaserade lösningar för klimatanpassning. Staden Cantemir och kommunen Ceadîr-Lunga i Moldavien beviljades bidrag till pilotåtgärder som syftar till att stärka den lokala resiliensen mot klimatförändringarnas konsekvenser. I Armenien får kommunerna Gavar och Tashir del av sådana bidrag. Interreg-projektet BRIGHT hjälper lokala aktörer i Bulgarien, Georgien, Moldavien och Turkiet att genomföra energi- och klimatåtgärder i linje med EU:s klimatmål för 2050.

Den europeiska strategin för vattenresiliens ( 69 ) antogs i juni 2025 och innehåller en proaktiv strategi för att återställa och skydda vattnets kretslopp från källa till hav, bygga upp en vattensmart ekonomi och trygga vattentillgången för alla i syfte att säkerställa hållbarhet och motståndskraft. Stöd till politiska åtgärder för vattenresiliens ges exempelvis genom programmet EU4Green Recovery East ( 70 ). Programmet kommer att behandla sambandet mellan vatten och klimat ur ett gränsöverskridande perspektiv, med fokus på Sydkaukasien. Det nya Interreg-projektet Blue&Green Resilience, som inleddes i mars, hjälper dessutom städer i Svartahavsregionen att hantera vattenbrist och klimatrisker genom naturbaserade lösningar och ett stärkt gränsöverskridande samarbete.

EU stöder aktivt gräsrotsinitiativ såsom städaktioner och utbildningsevenemang. Exempel är övervakning av valdjur med deltagande av georgiska skolelever och ett WaterTech Bootcamp i Azerbajdzjan, där unga innovatörer presenterade sina lösningar för hållbar vattenförvaltning. I Ukraina sammanförde Svarta havets ”helgskola” barn och forskare under fyra månader 2025, och på Svartahavsdagen delades 29 diplom ut.

Beredskapen och katastrofhanteringen har utvecklats i linje med strategin för en beredskapsunion ( 71 ). Den fjärde fasen av det EU-finansierade regionala civilskyddsprogrammet för länderna i det östliga partnerskapet inleddes i november för att förbättra motståndskraften mot katastrofer och insatskapaciteten och samtidigt främja integrationen med unionens civilskyddsmekanism. Kommissionen fortsatte också sina bilaterala kapacitetsuppbyggnadsinsatser till stöd för katastrofberedskap och förebyggande åtgärder: Under 2025 slutfördes sex projekt framgångsrikt med finansiering genom unionens civilskyddsmekanism och deltagande av organisationer från Turkiet. Ett av dem leddes av den nationella civilskyddsmyndigheten och var inriktat på en ekosystembaserad strategi för att stärka kunskapsutbytet och utbytet av god praxis när det gäller kopplingarna mellan återställande av ekosystem, naturbaserade lösningar samt förebyggande av och beredskap för katastrofrisker. Dessutom slutfördes två projekt med deltagande av organisationer från Rumänien, däribland ett som leddes av den nationella civilskyddsmyndigheten och var inriktat på att stärka kapaciteten för sök- och räddningsinsatser vid luftfartsincidenter, samt ett projekt från Moldavien som leddes av den nationella civilskyddsmyndigheten och omfattade en genomförbarhetsstudie om ett nationellt system för tidig varning. Under 2026 pågick ytterligare ett projekt med fokus på att förbättra hanteringen av översvämningar i Samsun, en viktig hamnstad vid Svarta havet. I april 2026 inleddes ett nytt projekt inom unionens civilskyddsmekanism med deltagande av Turkiet och Rumänien samt Frankrike, Tyskland, Italien och Portugal. Projektet syftar till att skydda kulturarvet mot katastrofers konsekvenser med hjälp av ett samhälleligt helhetsgrepp. Mot bakgrund av det fördjupade partnerskapet mellan EU och Armenien och inför det första toppmötet mellan EU och Armenien i Jerevan den 5 maj 2026 undertecknade EU och Armenien en ny överenskommelse om civilskyddssamarbete för att stärka motståndskraften mot katastrofer, beredskapen och samarbetet om katastrofinsatser.

Genom unionens civilskyddsmekanism reagerade EU snabbt på Moldaviens och Ukrainas begäranden om bistånd. Under 2026 bidrog EU:s bistånd till att hantera oljespill i den gränsöverskridande floden Dnestr/Nistru, som är en viktig dricksvattenkälla för Moldavien. Oljespillet orsakades av Rysslands angrepp mot kritisk infrastruktur i Ukraina. Föroreningarna i floden äventyrar inte bara vattenförsörjningen utan även vattenekosystemens integritet och den övergripande vattenkvaliteten i regionen. Rumänien, Belgien och Luxemburg bidrog med absorberande material och utrustning. Absorberande material tillhandahölls också genom EU:s tjänst för utrikespolitiska instrument. Dessutom mobiliserade EU:s centrum för samordning av katastrofberedskap personlig skyddsutrustning från de strategiska rescEU-lagren i Tyskland och Polen och aktiverade Europeiska sjösäkerhetsbyråns satellitbildstjänster för att upptäcka och övervaka oljespill. Som svar på de ihållande angreppen mot energiinfrastrukturen erbjöds Ukraina generatorer och transformatorer för att förstärka och reparera elnätet. Leveransen av värmekraftverket i Vilnius var den hittills största och mest komplexa logistiska insatsen inom unionens civilskyddsmekanism och gav elproduktionskapacitet för att försörja uppskattningsvis en miljon människor.

Flera projekt inom Interreg NEXT-programmet för Svartahavsbäckenet har bidragit till det regionala samarbetet om beredskap och katastrofhantering. Inom ramen för IMPACT+ utarbetades en gemensam insatsplan för nödsituationer för att förbättra krisberedskapen i landsbygdsområden och effektivisera samordningen mellan myndigheter och lokalsamhällen. Genom projektet CO-RESILIENCE gavs stöd till utvecklingen av ett utbildningscentrum i Çatalca Elbasan i Turkiet för experter och frivilliga inom bekämpning av skogsbränder. Centrumet kommer att spela en central roll för att stärka den regionala kapaciteten att förebygga och bekämpa skogsbränder. Liknande investeringar planeras i Kameno i Bulgarien och Nestoia i Ukraina. Det finns även planer på att investera i ett mobilt informations- och förebyggandecentrum i Moldavien. Ytterligare projekt som inleddes 2025, däribland NAT-RES, BSB-BSUAND, RISCARE och ISTROS (se bilaga I), förväntas stärka den regionala motståndskraften och beredskapen ytterligare.

Europeiska kommissionen spelar en central roll i insatserna vid radiologiska incidenter genom Europeiska unionens system för snabbt utbyte av information i radiologiska nödsituationer och Europeiska plattformen för utbyte av radiologiska data. Ukraina och Turkiet deltar för närvarande i Europeiska plattformen för utbyte av radiologiska data, och Ukraina väntas ansluta sig till Europeiska unionens system för snabbt utbyte av information i radiologiska nödsituationer 2026.

6.Det fortsatta arbetet

Under det första genomförandeåret har kommissionen och den höga representanten avsevärt stärkt EU:s kontakter med partnerländerna i Svartahavsregionen. Detta fördjupade samarbete har varit inriktat på gemensamma intressen, både genom nya initiativ såsom konnektivitetsagendan och genom väletablerade regionala samarbetsområden såsom den gemensamma havsagendan för Svarta havet och den strategiska forsknings- och innovationsagendan för Svarta havet.

Svartahavsregionen kommer även fortsättningsvis att vara en central prioritering för EU. Som svar på det ökande geopolitiska trycket är EU fast beslutet att utveckla ett enhetligt tillvägagångssätt för säkerhet och konnektivitet i hela regionen.

Det första ministermötet om regionövergripande säkerhet och konnektivitet i oktober 2025 stärkte den politiska beslutsamheten och skapade en gemensam förståelse av de gemensamma intressena i en mångskiftande region som står inför betydande geopolitiska utmaningar. Ett uppföljande ministermöte planeras till slutet av 2026 för att upprätthålla den starka politiska dynamiken, se över de framsteg som gjorts och enas om efterföljande prioriterade åtgärder.

De gemensamma insatserna inom pelare 1, ”Säkerhet, stabilitet och motståndskraft”, kommer att fortsätta att motverka hybridhot, förbättra sjösäkerheten och sjöfartsskyddet samt skydda kritisk infrastruktur och handelsvägar mot bakgrund av Rysslands ökande angrepp mot Ukrainas civila infrastruktur, däribland energiinfrastruktur, och Ukrainas hamnar vid Svarta havet. I detta sammanhang kommer EU att stödja Svartahavets kuststater i genomförandet av konceptet för en regional knutpunkt för sjöfartsskydd i samordning med EU:s medlemsstater och berörda partnerländer.

Pelare 1 säkerställer att EU:s Svartahavsstrategi ingår i en ny kombination av EU-politiska åtgärder som bygger på principen om ”inbyggd beredskap” och bidrar till långsiktig resiliens inom olika sektorer. Denna genomföranderapport om Svartahavsstrategin ska ses mot bakgrund av att EU:s insatser inriktas och effektiviseras genom konkreta åtgärder, inom ramen för initiativ såsom handlingsplanen för drönar- och antidrönarsäkerhet ( 72 ), meddelandet om EU:s östra regioner med gräns mot Ryssland, Belarus och Ukraina ( 73 ) och den europeiska hamnstrategin ( 74 ). Framöver kommer EU att stärka sina säkerhetsåtaganden gentemot Svartahavsregionen och säkerställa samstämmighet mellan säkerhets- och försvarsinitiativen i regionen.

Genomförandet av Svartahavsstrategin, särskilt genom pelare 1, stöder EU:s övergripande mål att integrera krisförutseende, resiliens och samordnad insatskapacitet i sin politiska ram. Det bidrar också till ett mer samstämmigt och integrerat tillvägagångssätt för insatser i havsbäckena runt EU. Framöver kommer insatser att göras för att stärka samstämmigheten, framför allt genom att främja utbytet av erfarenheter och god praxis mellan Östersjö- och Svartahavsbäckena. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att hantera de problem som undermåliga fartyg i skuggflottan medför, skydda kritisk maritim infrastruktur och motverka hybridhot.

Inom pelare 2, ”Tillväxt och välstånd”, har det i strategin fastställts insatser för att frigöra den ekonomiska potentialen och stärka konnektiviteten, särskilt genom flaggskeppsinitiativet om den regionövergripande konnektivitetsagendan och den gemensamma havsagendan för Svarta havet. Dessa initiativ är centrala för att stärka handeln, investeringarna och den hållbara tillväxten i hela regionen. Konnektivitetsagendan visar EU:s strategiska beslutsamhet att främja välstånd, samarbete och stabilitet i Svartahavsregionen, Sydkaukasien och Centralasien. Kommissionen samarbetar nära med partnerländerna och de internationella finansinstituten för att identifiera och förbereda prioriterade infrastrukturprojekt och mobilisera de investeringar som krävs för att genomföra dem. I detta avseende kommer plattformen för konnektivitetsagendan, som lanserades i juni 2026, att fungera som en viktig samordningsmekanism och tillhandahålla en samlad utvecklingsplattform för hela den transkaspiska transportkorridoren. Kommissionen kommer också att stödja medlemsstaterna i arbetet med att främja den privata sektorns deltagande genom den projektportfölj som håller på att tas fram.

De prioriterade åtgärderna kommer även att omfatta främjandet av synergier mellan Svartahavs- och Donauregionerna som en strategisk länk för konnektivitet, ekonomiskt samarbete och hållbar utveckling.

Bulgarien har efterträtt Ukraina som samordnare för den gemensamma havsagendan för 2026 ( 75 ). Kommande verksamhet och den årliga konferensen för berörda parter, som planeras till andra halvåret 2026, kommer att bidra till att ytterligare stärka den strategiska dialogen och det regionala samarbetet om sjösäkerhet och sjöfartsskydd, miljöskydd, innovation och en hållbar utveckling av den blå ekonomin i Svarta havet.

Inom pelare 3, ”Miljöskydd, motståndskraft och beredskap inför klimatförändringar samt civilskydd”, bidrog erfarenhetsutbyte och samarbete om miljö- och klimatresiliens till att finna snabba lösningar, bland annat för att hantera föroreningar orsakade av Rysslands anfallskrig. EU kommer att fortsätta sitt nära samarbete med kustsamhällena och ytterligare stärka sitt stöd till dem. Kommissionen kommer att mobilisera alla instrument som står till dess förfogande för att intensifiera de samordnade insatserna för att skydda miljön, stärka klimatresiliensen och förbättra beredskapen och civilskyddet i hela regionen.

EU står fast vid sitt åtagande att främja en säkrare, bättre sammanlänkad och mer resilient Svartahavsregion, vilket ligger i unionens och dess partners strategiska intresse, och samtidigt skapa möjligheter till hållbar tillväxt så att insatserna förstärker varandra och skapar ömsesidig nytta. Mot bakgrund av Rysslands anfallskrig och ett snabbt föränderligt geopolitiskt läge kommer genomförandet av strategin att förbli flexibelt och anpassningsbart och vägledas av en kontinuerlig bedömning av de förhållanden och utmaningar som påverkar genomförandet. EU:s medlemsstater och partnerländerna spelar en central roll för att uppnå de gemensamma målen i strategin inom var och en av de tre pelarna. Framöver kommer kommissionen och den höga representanten att fortsätta prioritera resultatinriktad dialog och gemensamma insatser på alla samarbetsnivåer, med tydligt fokus på strategisk verkan, samsyn om målen och konkreta resultat i regionen.

Annex AStörre projekt som genomförs i flera länder i Svartahavsregionen under 2025–2026

Projektets namn

Tidslängd   (start – slut, månad.år)

Länder i Svartahavsbäckenet som deltar i projektet

Instrument

Budget miljoner EUR

Projektets omfattning

BG

EL

RO

AM

AZ

GE

MD

TR

UA

PELARE 1

Bekämpning av organiserad brottslighet i det östliga partnerskapets region II

01.2025–12.2028

■

■

■

■

NDICI

1,8

Öka deltagandet i Europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot

Utbildning och operativt partnerskap mot organiserad brottslighet (TOPCOP) II

07.2024–06.2028

■

■

■

■

NDICI

5,2

Fördjupa samarbetet för att hantera brottshot

Förbättrad cyberresiliens i länderna i det östliga partnerskapet I

12.2024–11.2027

■

■

NDICI

1,7

Lagstiftningsstöd avseende NIS2-direktivet och kapacitetsuppbyggnad

Förbättrad cyberresiliens i länderna i det östliga partnerskapet II

12.2024–12.2026

■

■

NDICI

1,8

Samma som ovan

CyberEast+: Förstärkta insatser mot cyberbrottslighet för ökad cyberresiliens i länderna i det östliga partnerskapet

03.2024–02.2027

■

■

■

■

NDICI

3,5

Säkerställa effektivare straffrättsliga insatser mot cyberbrottslighet

Stöd till länderna i det östliga partnerskapet för förbättrad återvinning av tillgångar II

10.2027

■

■

■

■

NDICI

1,00

Stödja strategier och praxis för återvinning av tillgångar och underlätta det operativa arbetet med att återvinna vinning av organiserad brottslighet

EU4MD II – EU4Monitoring Drugs II

12.2027

■

■

■

■

NDICI

1,00

Förbättra kapaciteten att övervaka, bedöma och hantera aktuella narkotikarelaterade frågor

Resilient & Connected

12.2025–03.2028

■

■

■

■

■

NDICI

5,00

Motverka desinformation och utländsk informationsmanipulering och inblandning samt främja medie- och informationskunnighet

Mekanismen för flexibla insatser

02.2026–07.2027

■

NDICI – KRIS

18

Stärka partnerländernas kapacitet att hantera hybridhot, med fokus på tillhandahållande av kritisk utrustning. För närvarande aktiv i Moldavien och tillgänglig för flera länder.

PELARE 2

BLUE-GATES

09.2024–03.2027

■

■

■

■

■

Interreg NEXT BSB

1,40

Innovativa verktyg för att förbättra vattenbruket och skydda marina resurser

AQUABATOR

09.2025–09.2027

■

■

■

Interreg NEXT BSB

1,40

Inkubator för hållbart vattenbruk

SUSDEST-NET

11.2025–05.2028

■

■

■

■

■

Interreg NEXT BSB

1,42

Nätverket för hållbara destinationer i Svartahavsregionen

SUSTAIN-2

12.2025–12.2027

■

■

■

■

■

Interreg NEXT BSB

1,09

Hållbarhetsmodell för turism med stöd av artificiell intelligens

MARMAPS

06.2024–12.2025

■

■

■

Interreg NEXT BSB

0,50

Gemensam havsplanering och bevarande av marina ekosystem

BIOSUSTAIN

12. 2025–06.2027

■

■

■

Interreg NEXT BSB

0,55

Bibehålla den biologiska mångfalden genom traditionell och ny kunskap

e-AQUAF

02.2026–08.2028

■

■

■

■

■

■

Interreg NEXT BSB

1,40

Smarta vattenbrukslösningar

EfxINNOs

08.2024–02.2027

■

■

■

■

■

Interreg NEXT BSB

1,64

Överföringsnät för marin teknik för blå ekonomi

BlueDial

02.2026–08.2027

■

■

■

■

Interreg NEXT BSB

0,50

Stödja samordning och anpassning av nationella och regionala strategier med den gemensamma havsagendan för Svarta havet och en gemensam vision för en hållbar blå ekonomi

INTERSMARTS

06.2024–12.2025

■

■

■

■

Interreg NEXT BSB

0,55

Förbättra hållbarhetsprestanda och innovationsutnyttjande inom turism och tjänster

Faciliteten för investeringar i konnektivitet i det östliga partnerskapet (EPIC)

12.2021–12.2028

■

■

■

■

■

■

NDICI

Rådgivning och tekniskt stöd för att förbättra transportförbindelserna

EU4Energy Phase II och II+

01.2021–12.2025

■

■

■

■

■

■

NDICI

13,49

Underlätta lagstiftningsreformer för omställning till ren energi och liberalisering av energimarknaden

EU4Innovation East

04.2024–09.2028

■

■

■

■

NDICI

22,12

Utveckla högpresterande inkubatorer, utöka finansieringen och marknadsmöjligheterna för nystartade företag

EU4Digital Facility

06.2022–09.2026

■

■

■

■

NDICI

16,00

Stödja integrationen i EU:s digitala inre marknad

EU4Digital: Investeringar i bredbandsanslutning

11.2023–11.2026

■

■

■

■

■

NDICI

5,00

Bredbandskartläggning för planering av investeringar i digital konnektivitet

PELARE 3

Black Sea SIERRA

10.2023–09.2026

■

■

■

■

EHFVF

0,75

Beredskap inför civila och militära föroreningar

RESPONSE

10.2023–09.2026

■

■

■

■

■

EHFVF

0,60

Utbildning och kursplaner för övervakning, rapportering, hantering och begränsning av föroreningar till havs, med fokus på föroreningar som orsakas av väpnade konflikter

ANEMONE PLUS

09.2025–03.2028

■

■

■

■

Interreg NEXT BSB

1,48

Bedöma Svarta havets marina ekosystems sårbarhet för mänsklig påverkan

ALGAEREVIVE

09.2024–03.2027

■

■

■

■

Interreg NEXT BSB

1,47

Utnyttja algernas potential för att minska föroreningarna och främja blå tillväxt

AIRQUEST

07.2024–07.2026

■

■

■

■

Interreg NEXT BSB

1,20

Mobilisera samhällen för luftkvalitet

IASON+

06.2024–12.2026

■

■

■

■

■

Interreg NEXT BSB

1,40

Observatorium för invasiva främmande arter och bedömning av klimatförändringarnas effekter och ekosystemtjänster

BS-SEOS

10.2024–03.2027

■

■

■

Interreg NEXT BSB

1,29

Smart system för resultat på havsmiljöområdet i Svarta havet

LAP-BACK

09.2024–09.2026

■

■

■

■

Interreg NEXT BSB

1,46

Stärka den lokala insatskapaciteten för klimatförändringar

MACRO-CLEAN

09.2024–03.2027

■

■

■

Interreg NEXT BSB

1,51

Forskning om och pilottillämpning av saneringsmetoder för hantering av makroalgblomningar

MicroDanger

12.2025–06.2028

■

■

■

■

Interreg NEXT BSB

1,45

Informationsinsatser riktade till allmänheten för att minska föroreningarna av mikroplast

HERO

12.2025–12.2027

■

■

■

■

Interreg NEXT BSB

1,64

Hantera miljöpåverkan på rev

AGRIPERMA

12.2025–06.2027

■

■

■

■

Interreg NEXT BSB

0,44

Utbyte av god praxis och kunskap om regenerativt jordbruk och permakultur

STEP2CleanPlan

07.2024–01.2026

■

■

■

Interreg NEXT BSB

0,50

Samarbete för planering och övervakning av hållbara energi- och klimatåtgärder

SG4Y-CLIMATE

11.2025–05.2027

■

■

■

Interreg NEXT BSB

0,55

Ungdomars deltagande i klimatåtgärder

NAT-RES

11.2025–11.2027

■

■

■

Interreg NEXT BSB

1,64

Avancerad teknik för att förutse, mildra och reagera på händelser på grund av naturfaror som utlöser tekniska katastrofer

BSB-BSUAND

09.2025–03.2027

■

■

■

Interreg NEXT BSB

0,50

Gemensamma insatser mot naturkatastrofer

RISCARE

09.2025–09.2027

■

■

■

Interreg NEXT BSB

1,64

Gemensamma förfaranden och utbildning för snabba insatser

ISTROS

09.2025–03.2028

■

■

■

Interreg NEXT BSB

1,28

Stärka skyddet av den biologiska mångfalden

CO-RESILIENCE

06.2024–08.2026

■

■

■

■

Interreg NEXT BSB

1,48

Samarbete om kapacitetsuppbyggnad för resiliens mot skogsbränder och system för tidig varning

IMPACT+

07.2024–01.2026

■

■

■

■

Interreg NEXT BSB

0,55

Förbättra nödinsatser vid naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor i små samhällen

SPEER-A

09.2025–01.2028

■

■

■

■

Interreg NEXT BSB

0,76

Stärka insats- och räddningskapaciteten vid jordbävningar

DARE-EU

12.2025–12.2027

■

■

■

Interreg NEXT BSB

2,33

Katastrofbistånd och katastrofinsatser i Moldavien, Bulgarien och Turkiet

REDA_NEXt

10.2025–03.2027

■

■

■

Interreg NEXT BSB

0,50

Utvidgad snabb bedömning av jordbävningsskador

GREEN URBAN RESILIENCE

07.2024–09.2026

■

■

■

■

Interreg NEXT BSB

1,29

Gröna lösningar för stadsområden som tar itu med klimatförändringar, värmestress och värmepåfrestningar

LEARN4SEA

06.2024–08.2026

■

■

■

■

Interreg NEXT BSB

0,82

Gemensamt lärande för miljövänliga beteenden på lokal nivå

CAGOS

06.2024–12.2026

■

■

■

■

Interreg NEXT BSB

1,49

Rena områden, gröna och öppna gator

EcosySTEM

07.2024–07.2026

■

■

■

■

Interreg NEXT BSB

1,63

Stärka barns förmåga att bidra till miljömässig hållbarhet genom E-STEM

EcoYOU

06.2024–12.2025

■

■

■

Interreg NEXT BSB

0,43

Rent och grönt tänkande för miljövänliga beteenden

UCare

08.2025–08.2027

■

■

■

Interreg NEXT BSB

1,47

Grön infrastruktur för klimatanpassning och återhämtning i städer

DIALOG

09.2025–12.2026

Interreg NEXT BSB

0,54

Dialog för innovation och bättre styrning

EasyPEST

12.2025–06.2027

■

■

■

Interreg NEXT BSB

0,52

Inrätta ett övervakningssystem för växtskadegörare

GwB

12.2025–06.2028

■

■

■

■

Interreg NEXT BSB

0,95

Beslutsstödsystem för den globala vattenbalansen

GreenS4BlackSea

12.2025–06.2027

■

■

■

Interreg NEXT BSB

0,45

Skydd av jungfruskogar som en grön lösning för Svarta havet

WISE-WASTE

12.2025–12.2027

■

■

■

■

Interreg NEXT BSB

1,48

Samarbete om avfallshantering och minskning av föroreningar

Sustain BIO&CLIMA

12.2025–06.2028

■

■

■

■

Interreg NEXT BSB

1,61

Förbättra tillgängligheten, den biologiska mångfalden och klimatresiliensen genom hållbara metoder

EU4EMBLAS

04.2021–06.2026

■

■

NDICI

2,19

Övervakning av undersökningar och utrustning, allmänhetens medvetenhet och deltagande

Stärka miljöresiliensen och sjösäkerheten för kuststater vid Svarta havet och Kaspiska havet (BCSEA II)

09.2026

■

■

■

■

■

NDICI

4,50

Förbättra sjösäkerheten och miljöskyddet genom utbildning, förbättrad övervakning av fartygstrafiken och kontroll av föroreningar

EU4ClimateResilience

01.2024–12.2027

■

■

■

■

■

NDICI

19,58

Stödja utformningen och genomförandet av klimatpolitiken

EU4Green Recovery East

01.2025–12.2028

■

■

■

■

NDICI

21,30

Stödja vattenresiliens, cirkulär ekonomi, anpassning av lagstiftningen, gränsöverskridande projekt

Förebyggande, beredskap och insatser vid naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor i länderna inom det östliga partnerskapet – fas 4 (PPRD East 4)

11.2025–10.2029

■

■

■

■

NDICI

5,00

Stärka systemen för katastrofriskhantering och förbättra samarbetet med unionens civilskyddsmekanism

*EU-finansieringen av projekt inom Interreg NEXT-programmet för Svartahavsbäckenet uppgår till 90 % av den totala projektbudgeten. 

(1) ()    https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex:52025JC0135.

(2) ()    https://www.consilium.europa.eu/media/nsslqgao/20250626-european-council-conclusions-sv.pdf.

(3) ()    https://www.ebrd.com/home/news-and-events/publications/economics/transition-reports/transition-report-2025-26.html.

(4) ()    https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2025/10/20/co-chairs-conclusions-on-strengthening-cross-regional-security-and-connectivity/.

(5) ()    https://enlargement.ec.europa.eu/ukraine-report-2025_sv.

(6) ()    https://enlargement.ec.europa.eu/moldova-report-2025_sv.

(7) ()    Trump Route for International Peace and Prosperity (TRIPP) är en amerikansk transitkorridor genom Armeniens syunikregion för att förbinda Azerbajdzjan med dess exklav Nakhchivan.

(8) ()    https://enlargement.ec.europa.eu/news/european-union-and-armenia-adopt-new-strategic-agenda-deepen-partnership-2025-12-02_sv.

(9) ()    https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2026/05/05/joint-declaration-following-the-first-armenia-eu-summit/.

(10) ()     https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_26_988 .

(11) ()    https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2026/03/11/joint-press-statement-by-president-of-the-european-council-antonio-costa-and-president-of-the-republic-of-azerbaijan-ilham-aliyev/.

(12) ()    https://enlargement.ec.europa.eu/georgia-report-2025_sv.

(13) ()    https://www.eesc.europa.eu/sv/news-media/news/eesc-calls-ambitious-and-pragmatic-implementation-eus-strategic-approach-black-sea-region-0.

(14) ()    https://cor.europa.eu/sv/vart-arbete/yttranden/cdr-2757-2025.

(15) ()    https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2026/04/23/council-finalises-90-billion-support-loan-to-ukraine/.

(16) ()    https://crimea-platform.org/en/news/third-black-sea-security-conference-of-the-international-crimea-platform-begins-in-moldova/; https://mfa.gov.md/en/content/republic-moldova-host-third-edition-black-sea-security-conference-under-auspices.

(17) ()    https://odesaforum.org/.

(18) ()    Ett sidoevenemang under dagarna om makroregionala strategier och havsområdesstrategier (Bryssel, 8–9 juli 2026).

(19) ()    https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/library/action-plan-drone-and-counter-drone-security.

(20) ()    https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex%3A52025JC0009.

(21) ()    https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/library/report-security-and-resilience-eu-submarine-cable-infrastructures.

(22) ()    https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/library/submarine-cable-security-toolbox-and-cable-projects-european-interest.

(23) ()    https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/activities/cef-digital.

(24) ()    https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2026/04/23/russia-s-war-of-aggression-against-ukraine-20th-round-of-stern-eu-sanctions-hits-energy-military-industrial-complex-trade-and-financial-services-including-crypto/.

(25) ()    https://defence-industry-space.ec.europa.eu/eu-defence-industry/military-mobility_sv.  

(26) () https://transport.ec.europa.eu/transport-themes/military-mobility_sv.

(27) ()    https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/sanctions-against-russia-hybrid-threats/.

(28) () https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/sanctions-against-cyber-attacks/.

(29) ()    https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2026/04/21/armenia-eu-establishes-a-new-civilian-mission-to-contribute-strengthening-the-country-s-resilience/.

(30) ()    https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2026/04/21/armenia-eu-establishes-a-new-civilian-mission-to-contribute-strengthening-the-country-s-resilience/.

(31) ()     Direktiv (EU) 2022/2555, EUT L 333, 27.12.2022, s. 80, http://data.europa.eu/eli/dir/2022/2555/2022-12-27. 

(32) ()    https://www.consilium.europa.eu/sv/meetings/international-ministerial-meetings/2025/12/02/.

(33) ()    Cepol är Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning.

(34) ()    Empact (Europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot) är ett permanent säkerhetsinitiativ inom EU som sammanför medlemsstater, EU-byråer såsom Europol och internationella partner i kampen mot grov och organiserad brottslighet.

(35) ()    https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex:52025DC0743.

(36) ()    https://enlargement.ec.europa.eu/meta-study-advancing-cross-regional-connectivity-agenda_sv.

(37) ()    https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_25_2452.

(38) ()    https://enlargement.ec.europa.eu/news/trans-caspian-transport-corridor-and-connectivity-investors-forum-eu-advances-cross-regional-2025-11-27_sv.

(39) ()    https://transport.ec.europa.eu/news-events/news/greece-bulgaria-and-romania-strengthen-cooperation-key-transport-links-2025-12-04_sv.  

(40) ()    https://transport.ec.europa.eu/ukraine/eu-ukraine-solidarity-lanes_sv.

(41) ()    https://transport.ec.europa.eu/news-events/news/eu-support-better-transport-connections-eastern-europe-ukraine-and-moldova-2025-11-07_sv.

(42) ()    https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-16415-2025-INIT/en/pdf.

(43) ()    https://transport.ec.europa.eu/transport-themes/infrastructure-and-investment/trans-european-transport-network-ten-t/tentec-information-system-and-ten-t-map-library/ten-t-maps-indicative-extension-neighbouring-countries_sv.

(44) ()    Status som projekt av ömsesidigt intresse medför snabbare tillståndsförfaranden, ökad synlighet för investerare och möjlighet till EU-finansiering inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa.

(45) ()    Utkastet till delegerad akt offentliggjordes den 1 december 2025 och granskningsperioden för Europeiska unionens råd och Europaparlamentet löpte till och med den 1 april 2026: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=PI_COM%3AC%282025%298144&qid=1766157187792.

(46) ()    https://energy.ec.europa.eu/topics/infrastructure/high-level-groups/central-and-south-eastern-europe-energy-connectivity_sv.

(47) ()    https://energy.ec.europa.eu/news/press-statement-dan-jorgensen-european-commissioner-energy-and-housing-and-parviz-shahbazov-minister-2026-03-03_sv.

(48) ()    https://energy.ec.europa.eu/topics/international-cooperation/key-partner-countries-and-regions/neighbourhood-east_sv.

(49) ()    https://transport.ec.europa.eu/news-events/news/commission-unveils-eu-ports-strategy-strengthen-competitiveness-security-and-sustainability-european-2026-03-04_sv.

(50) ()    https://blacksea-cbc.net/interreg-next-bsb-2021-2027.

(51) ()    https://www.blacksea-cbc.net/interreg-next-bsb-2021-2027/projects/bsb00959.

(52) ()    https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2025/04/04/joint-declaration-following-the-first-european-union-central-asia-summit/.

(53) ()    https://crmfacility.eu/.

(54) ()    https://black-sea-maritime-agenda.ec.europa.eu/sites/default/files/2026-03/CMA%20-%202025 %20implementation%20report%20_compressed.pdf.

(55) ()    https://black-sea-maritime-agenda.ec.europa.eu/node/755.

(56) ()    https://www.fao.org/gfcm/en/.

(57) ()    https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/news/eu-leads-efforts-harmonise-fishing-rules-across-mediterranean-and-black-seas-countries-2025-11-11_sv.

(58) ()    FAO, 2025, The State of Mediterranean and Black Sea Fisheries 2025, Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet, Rom, https://doi.org/10.4060/cd7701en.

(59) ()    https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A52026DC0082.

(60) ()    https://doi.org/10.3030/101000518.

(61) ()    https://doi.org/10.3030/101000240.

(62) ()    Europeiska kommissionen: generaldirektoratet för forskning och innovation, Connecting the DOTs – An exploratory study of global activities and cooperation potential for Digital Ocean Twins, Kluckner, S. (red.), 2025, https://data.europa.eu/doi/10.2777/2375732.

(63) ()    https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_26_1318.

(64) ()    https://emblasproject.org/.

(65) ()    https://blackseadb.org/.

(66) ()    https://www.eea.europa.eu/en/newsroom/news/eea-and-eionet-welcome-moldova-as-a-cooperating-country.

(67) ()    https://www.eea.europa.eu/en/newsroom/news/eea-and-eionet-welcome-ukraine-as-a-cooperating-country.

(68) ()    https://eu4climate.eu/.

(69) (    https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex%3A52025DC0280.

(70) ()    https://www.eu4greenrecoveryeast.eu/.

(71) ()    https://commission.europa.eu/topics/preparedness_sv.

(72) ()    https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex:52026DC0081.

(73) ()    https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex:52026DC0082.

(74) ()    https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex:52026DC0112.

(75) ()    https://black-sea-maritime-agenda.ec.europa.eu/bulgaria-takes-lead-coordinating-common-maritime-agenda-black-sea-2026.