EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 3.9.2025

COM(2025) 590 final

2025/0590(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av programmet för den inre marknaden och tullen för perioden 2028–2034 och om upphävande av förordningarna (EU) 2021/444, (EU) 2021/690, (EU) 2021/785, (EU) 2021/847 och (EU) 2021/1077

{SEC(2025) 592 final} - {SWD(2025) 592 final} - {SWD(2025) 593 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

I detta förslag föreskrivs den 1 januari 2028 som första tillämpningsdatum, och förslaget läggs fram för en union av medlemsstater.

·Motiv och syfte

Programmet för den inre marknaden och tullen är en del av paketet för den fleråriga budgetramen för perioden efter 2027 och syftar till att konsolidera fyra enskilda finansieringsprogram för den nuvarande fleråriga budgetramen i ett nytt program för att stödja verksamhet inom olika politikområden som bidrar till en väl fungerande inre marknad, tullunion, beskattning och bedrägeribekämpning. Programmet kommer också att omfatta utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik enligt definitionen i förordning (EG) nr 223/2009.

Programmet har potential att skapa synergier med övergripande effekter som omfattar flera politikområden. Det syftar också till att förenkla tillgången till finansiering för sökande och minska den totala administrativa bördan. Till följd av flexibiliteten förbättrar programmet anpassningsförmågan och reaktionsförmågan inför oförutsedda behov, och det bör uppnå de allmänna och specifika målen mer effektivt än föregångarna, samtidigt som samstämmigheten mellan alla dess komponenter säkerställs, vilket i slutändan ger ett större mervärde för EU.

Den inre marknaden styrs av de grundläggande principerna om fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital och har bidragit stort till tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. En välfungerande och säker inre marknad är en förutsättning för en konkurrenskraftig europeisk ekonomi. Det har varit avgörande för att skapa välstånd, tillväxt och solidaritet och stödja EU:s motståndskraft och beredskap mot oförutsedda utmaningar och kriser som t.ex. covid-19-pandemin. Med en BNP på 18 biljoner euro är den inre marknaden i dag världens näst största ekonomi 1 .

I dagens osäkra värld och instabila geopolitiska utmaningar ökar den inre marknadens betydelse som vår europeiska hemmamarknad för 450 miljoner människor och 26 miljoner företag ständigt. I de politiska riktlinjerna för Europeiska kommissionen 2024–2029 2 och i de senaste rapporterna från Enrico Letta och Mario Draghi betonas behovet av att konsolidera och utnyttja den inre marknadens potential, inklusive drivkrafterna för forskning och innovation 3 . 

I strategin för den inre marknaden 4 , EU:s strategi för uppstartsföretag och expanderande företag 5 samt strategin för spar- och investeringsunionen 6 fastställs också en ny metod för att skapa en enklare, rättvisare, sömlös och starkare europeisk hemmamarknad med djupa kapitalpooler, förenkla regleringar, stimulera reformer, undanröja hinder, inbegripet hinder kopplade till skillnader mellan medlemsstaternas lagstiftning och administrativa förfaranden, och främja gränsöverskridande handel och investeringar för att öka konkurrenskraften och tillväxten. Ett viktigt ytterligare villkor för att den inre marknaden ska lyckas är en effektiv sammanhållningspolitik samt harmoniserad lagstiftning och administrativa förfaranden.

EU:s skattepolitik är avgörande för att förbättra den inre marknadens funktion, dess konkurrenskraft och investeringar, bland annat genom att undvika snedvridning av konkurrensen genom beskattning. Digitalisering och modernisering av beskattning är nu nyckelfaktorer för ett effektivt genomförande av EU:s skattepolitik och för att stödja uppbörd av intäkter för EU:s och medlemsstaternas budgetar. Samordningen av skattefrågor mellan medlemsstaterna förbättrar kampen mot skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt.

Den inre marknaden är nära kopplad till EU:s ständigt föränderliga tullunion, som har skyddat EU:s yttre gränser sedan 1968. Tullunionen förblir grunden för unionen och en grundläggande förutsättning och väktare för den inre marknaden och andra politiska prioriteringar för EU, däribland att bidra till EU:s ekonomiska säkerhetsstrategi. Det är avgörande både för att samla in uppgifter för unionens budget och för att säkerställa säkerheten vid de yttre gränserna och säkra leveranskedjorna, vilket bidrar till säkerhet och trygghet i unionen.

För att få tullunionen att fungera i praktiken måste kommissionen och medlemsstaternas tullförvaltningar utforma och genomföra gemensamma lösningar på gemensamma problem. Under de senaste årtiondena har medlemsstaternas tullmyndigheter utökat sitt ansvar utöver sin traditionella roll att övervaka och underlätta EU:s handel och dess ekonomiska intressen till att ta ett allt större ansvar på området för säkerhet och skydd för att i) skydda allmänheten mot hot mot hälsa, miljö och civil säkerhet och ii) skydda europeiska företag mot orättvis global konkurrens från varor som inte uppfyller kraven. Detta breda mandat innebär att tullförvaltningarna nu faktiskt är den ledande myndigheten för kontroll av varor som förs in på EU:s inre marknad vid EU:s yttre gränser och stöder en högpresterande tullunion som kan anpassa sig till utmaningar som geopolitisk osäkerhet och till alltmer instabila internationella handelsmönster.

Schengenområdet är en strategisk tillgång för unionen och en viktig möjliggörande faktor för fri rörlighet för personer och arbetskraft samt för att bygga upp motståndskraft genom samordnade åtgärder mot gränsöverskridande säkerhetsutmaningar. Genom att undanröja hinder för rörlighet ökar Schengens gränsöverskridande affärsverksamhet och spelar en viktig roll för att främja unionens strategiska autonomi och stärka dess kapacitet att förbli motståndskraftig och sammanlänkad inför globala störningar.

Att skydda den inre marknaden och tullunionen från bedrägerier och olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen är avgörande. I artikel 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) fastställs ett delat ansvar mellan unionen och medlemsstaterna för att bekämpa bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Skyddet av unionens ekonomiska intressen bör omfatta alla aspekter av unionens budget, både på inkomst- och utgiftssidan.

Detta program för den inre marknaden och tullen skapar förutsättningar för den inre marknadens infrastruktur. Den bör omfatta en rättslig och operativ ram till stöd för konkurrenskraft och tillväxt som omfattar politikområden såsom marknadsövervakning, standardisering, produktöverensstämmelse, konsumentskydd, immateriella rättigheter, offentlig upphandling, krishantering, finansiella tjänster, konkurrenspolitik, verkställighet, genomförande av verktyg för administrativt samarbete och tillgång till information samt framställning, utveckling och spridning av officiell europeisk statistik.

På dessa områden krävs åtgärder på EU-nivå för att uppfylla de rättsliga skyldigheter som fastställs i fördragen och sekundärlagstiftningen. Medlemsstaterna och kommissionen delar ansvaret för att EU-lagstiftningen genomförs, tillämpas och verkställs korrekt. Detta inbegriper att säkerställa efterlevnad av reglerna för den inre marknaden och respektera människors och företags rättigheter. Kommissionens arbete med att säkerställa efterlevnad på detta område kombinerar tre huvudsakliga aspekter: att undanröja hinder på den inre marknaden, underlätta samarbetet med och mellan medlemsstaterna samt korrigerande genomförande, verkställighetsåtgärder och stimulerande reformer. Att utveckla verktyg för att stödja åtgärder på dessa tre områden är avgörande för att säkerställa och förbättra den inre marknadens och tullunionens funktion.

Dessutom finns det ett behov av att stödja tillnärmningen av lagstiftningen, tillhandahålla kapacitetsuppbyggnad, inbegripet förbättring av den operativa kapaciteten och riktad medvetandehöjande åtgärder som en del av integrationsprocessen för alla utvidgningsländer i riktning mot fullt fungerande marknadsekonomier.

Ett effektivt genomförande av EU:s standarder, politik och efterlevnad av EU:s regler för den inre marknaden och tullunionen samt samarbete mellan nationella myndigheter utgör utmaningar som måste hanteras för att stödja reformer, samarbetsmöjligheter, uppbyggnad av personalkompetens och andra initiativ. För att minska den administrativa bördan för företag och medborgare bör reglerna för den inre marknaden rationaliseras och förenklas, där så är relevant, och stödjas ytterligare av samarbetsinriktade och innovativa verktyg som främjar en papperslös inre marknad.

Med tanke på kopplingarna och samspelet mellan respektive politik som beskrivs ovan måste kontinuerlig finansiering säkerställas på området för den inre marknaden och tullunionen för att främja efterlevnaden av EU:s regler och samarbete mellan medlemsstaterna.

Programmet för den inre marknaden och tullen tillgodoser dessa politiska behov genom att sammanföra verksamhet som finansierats inom ramen för fyra tidigare program inom i) den inre marknaden (inklusive marknadskontroll, produktöverensstämmelse, standardisering, konsumentskydd, konkurrenspolitik, bolagsrätt, avtalsrätt, immateriella rättigheter, krishantering, offentlig upphandling, finansiella tjänster och europeisk statistik), ii) tull, iii) beskattning och iv) bedrägeribekämpning.

Programmet integrerar följande befintliga program:

– Delar 7 av Programmet för den inre marknaden, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/690 8 .

–Tullprogrammet som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/444 9 .

–Instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning, som inrättades som en del av fonden för integrerad gränsförvaltning genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1077 10 .

–Fiscalisprogrammet som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/847 11 .

–Unionsprogrammet för bedrägeribekämpning som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/785 12 .

Inom ramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027 erbjuder programmet för den inre marknaden finansieringsmöjligheter, i linje med unionens rättsliga skyldigheter, för att uppnå en viktig politisk prioritering för unionen, nämligen fullbordandet av den hinderfria inre marknaden. Dess syfte är att skydda och stärka medborgare, konsumenter, investerare och företag genom att verkställa unionsrätten, underlätta marknadstillträde (samtidigt som en hög konsumentskyddsnivå säkerställs) och genom att stärka samarbetet mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och kommissionen och de decentraliserade unionsbyråerna.

Ett annat mål är att utveckla, framställa och sprida officiell europeisk statistik som spelar en central roll när det gäller att informera om en lång rad av EU:s politikområden, däribland den inre marknadens mål och funktion och unionens konkurrenskraft. Det europeiska statistiksystemet drar i allt större utsträckning nytta av nya datakällor och ny teknik som leder till snabbare och mer relevant statistik till stöd för EU:s politiska prioriteringar. Tillförlitlig och jämförbar europeisk statistik som utvecklas, framställs och sprids inom ramen för programmet i enlighet med förordning (EG) nr 223/2009 är avgörande för evidensbaserat beslutsfattande.

EU:s Tull- och Fiscalisprogram 2021–2027 åtföljer tull- och skattepolitiken i EU. Båda är utformade som samarbetsprogram, har en viktig digital komponent och står inför samma utmaningar som nämns ovan, däribland – på den tullpolitiska sidan – att säkerställa tillräcklig finansiering för att en väl presterande tullunion fungerar samt att ta itu med utmaningarna i den digitala tidsåldern. Infrastrukturens och tjänsternas gränsöverskridande karaktär och fokus på systemkompatibilitet är uppenbara både på tullområdet och skatteområdet.

Tullprogrammet 2021–2027 stöder tullunionen och tullmyndigheterna, som samarbetar och agerar som en enhet för att

–skydda unionens och dess medlemsstaters finansiella och ekonomiska intressen,

–säkerställa säkerhet och skydd i unionen, och

–skydda unionen från otillbörlig och olaglig handel och samtidigt underlätta laglig affärsverksamhet.

Cirka 95 % av budgeten avsätts för kommissionens upphandling av centrala digitala system och lösningar. Tullprogrammet omfattar också delar för samarbetsverksamhet och uppbyggnad av personalkompetens som står till förfogande för alla programdeltagande länder (medlemsstater och kandidatländer/potentiella kandidatländer). Denna verksamhet fungerar för att säkerställa att EU:s tullmyndigheter samarbetar och agerar som en enhet.

Tullprogrammet omfattar ett mål om effektivitetsvinster för EU:s tullpolitik och en ökad smidig användning av uppgifter 13 . I detta avseende kommer det framtida programmet att vara vektorn för övergång och genomförande, som syftar till att gå vidare med att skapa effektivitetsvinster och moderna digitala lösningar för tullunionen 14   i en mer centraliserad digital miljö. Utan tullens övervakning och kontroll av den centrala leveranskedjan har EU inte full insyn i vilka varor som förs in på och ut ur dess territorium. Detta försvagar inte bara trovärdigheten hos EU:s sektorspolitik, utan begränsar också EU:s kapacitet som geopolitisk aktör.

För närvarande finns det nästan 70 centrala it-system för tullärenden (som utvecklats och drivs av kommissionen) som utgör ryggraden i tullunionen. Dessa måste upprätthållas för att säkerställa att tullunionen fungerar utan avbrott, i linje med EU:s rättsliga skyldigheter, fram till dess att EU:s tulldatacentral ersätter dem.

Instrumentet för ekonomiskt stöd till tullkontrollutrustning, som är en del av fonden för integrerad gränsförvaltning inom ramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027, har samma allmänna mål som tullprogrammet. Finansiering inom ramen för detta instrument gör det möjligt för medlemsstaterna att köpa, underhålla och uppgradera den senaste tullutrustningen, såsom skannrar, automatiska system för avläsning av nummerplåtar, narkotikahundar och mobila laboratorier för provanalys osv. Målet är att uppnå lämpliga och likvärdiga resultat av tullkontroller, vilket är nödvändigt för att underlätta laglig handel, samtidigt som tillräcklig skyddsnivå vid de yttre gränserna upprätthålls. I förslaget till reform av tullen 15 fastställs behovet av att EU:s framtida tullmyndighet genomför framtida insatser som instrumentet för ekonomiskt stöd till tullkontrollutrustning för utvidgningsländerna och tar itu med eventuella krissituationer för medlemsstaterna.

Fiscalisprogrammet 2021–2027 stöder EU:s mål att förbättra den inre marknadens funktion, främja unionens konkurrenskraft och sund konkurrens i unionen, skydda unionens och dess medlemsstaters finansiella och ekonomiska intressen inbegripet att skydda dessa intressen mot skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt samt förbättra skatteuppbörden. I detta sammanhang stöder programmet utvecklingen, driften och moderniseringen av de viktigaste digitala infrastrukturerna för beskattning 16 i linje med kommissionens rättsliga skyldigheter enligt EU-lagstiftningen. Detta utgör omkring 85 % av budgeten för programmet 2021–2027 i form av kommissionens upphandling. Programmet stöder också projektbaserat samarbete och uppbyggnad av personalkapacitet för att genomföra EU:s skattepolitiska mål, inbegripet att förbättra den inre marknadens funktion. Genom förordningen införs och används också gemensamma verktyg för att underlätta samarbetet på den inre marknaden, särskilt när det gäller kampen mot skatteundandragande och skattebedrägeri. Den enorma ökningen av artificiell intelligens och kryptovaluta med ännu okända konsekvenser kräver en anpassning av ambitioner och behov för digitalisering och uppdatering av befintliga digitala system och infrastrukturer. Förändringar i skattepolitiken kräver också fler och bättre digitala lösningar för att komplettera portföljen med de 30 befintliga etablerade centrala it-system som finansieras genom programmet i linje med de fastställda rättsliga skyldigheterna på EU-nivå.

Unionsprogrammet för bedrägeribekämpning 17 har en dubbel och viktig roll. Det hjälper kommissionen att fullgöra sina skyldigheter enligt artikel 325 i EUF-fördraget att skydda unionens budget mot bedrägeri, korruption och andra oriktigheter, samtidigt som det stöder medlemsstaterna i deras ansträngningar att upprätthålla samma åtagande.

Unionsprogrammet för bedrägeribekämpning har tre viktiga komponenter som var och en stärker EU:s försvar mot ekonomiska brott.

(1)För det första finansieras bedrägeribekämpning i medlemsstaterna och associerade tredjeländer. Detta inbegriper finansiering av utredningsutrustning och specialiserad utbildning för bedrägeribekämpning, som syftar till att stärka de som arbetar i frontlinjen med bedrägeribekämpning.

(2)För det andra finansieras informationssystemet för bedrägeribekämpning (Afis), en säker it-plattform som gör det möjligt för medlemsstaterna och kommissionen att på ett säkert sätt lagra och utbyta känslig utredningsinformation. Denna plattform grundar sig på den rättsliga ramen i rådets förordning (EU) nr 515/97 18 , som säkerställer ömsesidigt administrativt samarbete både inom EU och med tredjeländer.

(3)För det tredje inrättas systemet för hantering av oriktigheter (IMS), som är en specialiserad del av Afis för rapportering av oriktigheter och misstänkta bedrägerier till kommissionen, i enlighet med sektorsspecifik lagstiftning.

Både Afis och IMS är viktiga pelare som stöder Europeiska byrån för bedrägeribekämpnings utredningsuppdrag och kommissionens ansvarsområden. Deras fortlöpande finansiering och utveckling är därför oumbärliga och säkerställer unionens och medlemsstaternas fortsatta förmåga att upptäcka, förebygga och hantera bedrägerier på alla nivåer.

·Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Betydelsen av den inre marknaden med tanke på de framväxande politiska utmaningarna fastställs i de politiska riktlinjerna och de senaste rapporterna från Enrico Letta och Mario Draghi. I de politiska riktlinjerna 19 betonas behovet av att fördjupa den inre marknaden i allmänhet och att skapa en ny drivkraft för att fullborda den inre marknaden inom sektorer som tjänster, energi, försvar, finans, elektronisk kommunikation och digital kommunikation, forskning och innovation samt att ta itu med utmaningar i samband med e-handel för att säkerställa att konsumenter och företag gynnas av lika villkor som bygger på effektiva tull- och skattekontroller.

Programmet för den inre marknaden och tullen är förenligt med andra befintliga och föreslagna åtgärdsprogram och medel från unionen som strävar efter liknande mål inom relaterade behörighetsområden.

Det bidrar till att ta itu med politiska prioriteringar för den inre marknaden och för tullunionen, i linje med strategin för den inre marknaden, europeiska strategin för ekonomisk säkerhet 20 , kommissionens förslag till reform av tullen, EU:s datastrategi och strategin för spar- och investeringsunionen. Som Europaparlamentet betonade i sin resolution om den inre marknadens 30-årsjubileum 21 är detta program utformat för att vara flexibelt och fortsätta att anpassa sig till nya utmaningar och föränderliga prioriteringar.

Programmet ligger i linje med strategin för den inre marknaden 22 och dess mål att göra den inre marknaden enklare, rättvisare och starkare. Strategin syftar till att fördjupa och stärka en databaserad inre marknad på EU-nivå och nationell nivå, digitalisera administrationen och minska administrativa hinder, öka samordningen mellan marknadskontrollmyndigheter och förbättra samarbetet med tullmyndigheterna, utnyttja synergier med kapaciteten hos EU:s och nationella tullmyndigheter och marknadskontrollmyndigheter och eventuellt inrätta en EU-myndighet för marknadskontroll. De åtgärder som fastställs i strategin kommer att stimulera reformer, skapa och förenkla regler för att undanröja hinder för den fria rörligheten för varor och tjänster och förbättra genomförandet och verkställandet av den inre marknaden, som målen för detta program är helt anpassade till. Att skydda den inre marknaden från krisernas störande effekter kräver att man identifierar svagheter och säkerställer lämpliga, samordnade och snabba åtgärder. Syftet med förordningen om krissituationer och resiliens på den inre marknaden är att förutse, förbereda sig för och reagera på effekterna av framtida kriser. Genom förordningen inrättas styrningsstrukturer, en krisram och verktyg för att skydda den fria rörligheten för varor, personer och tjänster i nödsituationer.

Programmet kommer också att underlätta den fria rörligheten för kapital, företagens tillgång till investeringar och konkurrenskraften i unionens ekonomi genom att stödja genomförandet av förordning 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder 23 och direktivet om företagens hållbarhetsrapportering 24 . Enligt förordning 1606/2002 krävs att internationella redovisningsstandarder (IFRS Accounting Standards) som antagits av International Accounting Standards Board och tillhörande tolkningar från IFRS Interpretations Committee införlivas i unionslagstiftningen, så länge som företagens räkenskaper ger en ”sann och rättvisande bild” 25 och standarderna främjar det europeiska allmänna bästa. Programmet kommer därför att fortsätta unionens stöd till utvecklingen av IFRS-redovisningsstandarder och Efrags 26 arbete för att bedöma om kraven för att införliva dem i unionsrätten är uppfyllda. Programmet kommer också att möjliggöra fortsatt stöd till Efrags deltagande i utvecklingen av europeiska standarder för hållbarhetsrapportering i enlighet med direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Programmet är förenligt med unionens tullkodex 27 , kommissionens förslag om reformen av tullunionen 28 och annan lagstiftning som tullmyndigheterna tillämpar. Programmet ligger dessutom i linje med och stöder EU:s strategi för ekonomisk säkerhet 29 . Det är förenligt med målet att stödja tullunionens funktion och modernisering för att stärka den inre marknaden genom samarbete mellan deltagande länder, deras tullmyndigheter och tjänstemän.

Programmet kommer att tillhandahålla den operativa, organisatoriska, metodologiska och budgetmässiga ramen för att genomföra EU:s tullpolitiska mål och verksamhet. Programmet omfattar det nuvarande fristående tullprogrammet, men det förväntas ha täckning för de insatser och mål som är relevanta för tullunionen. Det kommer att spela en avgörande roll för att säkerställa övergången till EU:s framtida tullpolitiska landskap, som introducerades genom förslaget till reform av tullunionen, vilket inbegriper inrättandet av en tullmyndighet i EU och utvecklingen och driften av en EU-tulldatacentral samt driften av de befintliga digitala tullsystemen fram till dess att EU:s tulldatacentral övertar deras roll. De befintliga digitala tullsystemen måste upprätthållas tills de ersätts av EU:s tulldatacentral. Programmet kommer också att integrera de riktade insatser av instrumentet för ekonomiskt stöd till tullkontrollutrustning 30 2021–2027 som ska genomföras av EU:s nya tullmyndighet, främst för att stödja utvidgningsländerna och hantera krissituationer.

Programmet är i linje med kommissionens dagordning för att säkerställa ett rättvist och effektivt skattesystem i unionen, bland annat i syfte att förbättra den inre marknadens funktion, främja konkurrenskraft och rättvis konkurrens i unionen, skydd av unionens och dess medlemsstaters finansiella och ekonomiska intressen, inbegripet skydd av dessa intressen mot skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt, och förbättrad skatteuppbörd. Många av initiativen som antagits inom denna ram syftar till att öka skattetransparensen och förbättra det administrativa samarbetet genom åtgärder som utbyte av relevant skatteinformation.

Det nya programmet omfattar det nuvarande fristående Fiscalisprogrammet, men förväntas upprätthålla samma Fiscalisinsatser och -mål. Det kommer därför att tillhandahålla budgetmedel och andra medel för att stödja och genomföra dessa regleringsåtgärder. Viktiga inslag i detta administrativa samarbete är de relevanta europeiska elektroniska systemen, som gör det möjligt för medlemsstaternas skattemyndigheter att utbyta information om genomförandet av paketet om mervärdesskatt i den digitala tidsåldern 31 , direktivet om administrativt samarbete 32 , direktivet om snabbare och säkrare skattelättnad för överskjutande källskatt 33 och andra prioriteringar. Genom den bedrägeribekämpning som programmet främjar tar detta nya program direkt upp flera av EU:s prioriteringar, eftersom bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet direkt undergräver EU:s mål på områden som finansiell stabilitet, ekonomisk tillväxt, rättsstatsprincipen och allmänhetens förtroende. De finansierade initiativen för bedrägeribekämpning kommer också att främja kommissionens andra politiska prioriteringar, särskilt när det gäller den förstärkta digitaliseringen av nationella brottsbekämpande myndigheter.

Programmet förväntas ge ett betydande mervärde på EU-nivå genom samfinansiering av verksamhet som syftar till att förbättra den gränsöverskridande insamlingen och utbytet av uppgifter samt till att ge medlemsstaterna underrättelser på EU-nivå om nya bedrägerimönster. Stödet till bedrägeribekämpningsåtgärder kommer att främja samarbete och optimera användningen av medlemsstaternas resurser för att förebygga och upptäcka bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet och därigenom skydda EU:s skattebetalares medel. Inom ramen för den pågående översynen av EU:s arkitektur för bedrägeribekämpning 34 kommer programmet således att bidra till en förstärkt och effektivare arkitektur för bedrägeribekämpning för att skydda EU:s ekonomiska intressen.

·Förenlighet med unionens politik och initiativ inom andra områden

Det syftar till en stark integrerad inre marknad, vilket är avgörande för EU:s konkurrenskraft, motståndskraft och ekonomiska säkerhet, vilket betonas i kompassen för konkurrenskraft, rapporten om den inre marknaden och konkurrenskraft 2025 35 och strategin för den inre marknaden 2025. De utmaningar som ligger till grund för konkurrenskraften i allt detta är förenkling, stimulans av reformer, undanröjande av hinder på den inre marknaden, effektivare finansiering och bättre samordning för genomförandet av gemensamma EU-politiska mål på EU-nivå och nationell nivå.

Verksamheterna inom programmet kompletterar och eftersträvar synergier med andra förslag till EU-handlingsprogram inom ramen för nästa fleråriga budgetram, såsom nationella och regionala partnerskapsplaner, Europeiska konkurrenskraftsfonden, Horisont Europa och Europa i världen. De åtgärder som stöds av programmet syftar till att förbättra den inre marknadens och tullunionens funktionssätt och skydda dess yttre gränser som hemmamarknad för EU:s industri och företag och som en vektor för konkurrenskraft. På samma sätt kompletterar åtgärder som stöds av programmet för att förbättra den administrativa och operativa kapaciteten genom gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstaterna, inbegripet digitala lösningar på EU-nivå och projekt för uppbyggnad av personalkompetens, åtgärder som utvecklats av medlemsstaterna inom ramen för de nationella och regionala partnerskapsplanerna. Dessutom är programmet förenligt med befintliga sammanhållningspolitiska verktyg för att ta itu med administrativa och rättsliga hinder som hindrar den inre marknaden från att fungera, såsom BridgeforEU-förordningen.

Dessutom har EU:s konkurrenslagstiftning en viktig roll att spela för att säkerställa en väl fungerande inre marknad, vilket uttryckligen erkänns i både fördraget om EU (EU-fördraget) och fördraget om EU:s funktionssätt (EUF-fördraget) 36 . Konkurrenspolitikens effektivitet på den inre marknaden är i sin tur en viktig drivkraft för EU:s konkurrenskraft, eftersom konkurrens stimulerar produktivitet, investeringar och innovation. Under de kommande åren kommer området för konkurrenstillsyn att möta nya eller växande utmaningar, även på global nivå, som sannolikt kommer att öka både hoten mot konkurrensen och verkställighetens komplexitet avsevärt.

Programmet är också förenligt med den gemensamma vitboken om försvarsberedskap och kommissionens politiska riktlinjer, där man betonar vikten av att skapa en verklig europeisk inre marknad för försvarsprodukter och försvarstjänster för att uppnå försvarsberedskap.

Programmet stöder också unionens ambition när det gäller hållbarhet, inbegripet klimat-, energi- och miljömål och sociala ansvarsområden, som ofta uppnås genom produktspecifik lagstiftning eller handelsarrangemang. Det är förenligt med målen för den europeiska gröna given och given för en ren industri genom att säkerställa en ordentlig kontroll av produkter som släpps ut på den inre marknaden i förhållande till deras efterlevnad av miljönormer. Programmet får också stödja åtgärder som rör principen att förorenaren betalar, bland annat genom gröna skatter. Programmet får också stödja tullmyndigheterna i miljöanpassningen av deras egen verksamhet. Programmet är förenligt med bestämmelserna om mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen 37 .

Programmet syftar till att göra den inre marknaden och tullunionen mer effektiva i digitaliseringens tidevarv och tillhandahålla finansiering för att underlätta digitaliseringen av tjänster och företag och underlätta tillträdet till den inre marknaden och det internationella samarbetet. Digitala verktyg är grundläggande för ett effektivt genomförande av politiken och för att stödja reformer. Programmet kommer att syfta till att öka den europeiska statistikens relevans och aktualitet och samtidigt begränsa rapporteringsbördan genom att utnyttja nya datakällor och etisk användning av digital teknik, inklusive artificiell intelligens (AI), genomföra engångsprincipen och ytterligare digitalisera datainsamlingar.

För att säkerställa samstämmighet och komplementaritet i EU:s åtgärder bör programmet genomföras i samverkan med andra unionsprogram, särskilt Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE). Samordning med Fonden för ett sammanlänkat Europa – Transport bör främjas, särskilt på områden där tulldigitaliseringen korsar fysiska infrastrukturinvesteringar, såsom smarta gränsövergångar, multimodala logistiknav och gränsöverskridande transportkorridorer, inklusive militär rörlighet.

Den fria rörligheten för personer, inbegripet för sysselsättningsändamål, är en av den inre marknadens grundläggande friheter. Även om detta program inte direkt stöder rörlighet i arbetslivet eller i utbildningssyfte kompletterar det unionsinstrument som Erasmus+ och Europeiska socialfonden+, som bidrar till att underlätta rörlighet för livslångt lärande, ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och gränsöverskridande kompetensutveckling. Dessa instrument stöder det praktiska förverkligandet av den fria rörligheten för personer och bidrar till att åtgärda obalanserna på arbetsmarknaden i hela unionen. En välfungerande bostadsmarknad är också nödvändig för att säkerställa arbetskraftens rörlighet. Det nuvarande programmet bidrar till den rättsliga, regelmässiga och administrativa ram som ligger till grund för denna frihet, bland annat genom att främja samarbete mellan behöriga myndigheter och stödja regelefterlevnad på den inre marknaden.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

·Rättslig grund

Det föreslagna nya programmet förväntas fortsätta insatserna i programmen 2021–2027, som med vissa justeringar kommer att slås samman till ett program, och därför behålla sina respektive rättsliga grunder. Programmets rättsliga grunder är följande:

–Artikel 33 i EUF-fördraget om tullsamarbete i tullunionen.

–Artikel 114 i EUF-fördraget om att uppnå målen för den inre marknaden.

–Artikel 169 i EUF-fördraget om konsumentskydd.

–Artikel 197 i EUF-fördraget om administrativt samarbete.

–Artikel 207 i EUF-fördraget om den gemensamma handelspolitiken.

–Artikel 325 i EUF-fördraget om skydd av unionens ekonomiska intressen.

–Artikel 338 i EUF-fördraget om statistik.

·Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

EU står inför global konkurrens från andra stora ekonomiska block och måste se till att den inre marknaden förblir konkurrenskraftig, högpresterande, tillgänglig och innovativ och att den tillhandahåller lika villkor för de berörda parterna. Ett mer flexibelt och rationaliserat finansieringssystem skulle kunna främja den inre marknadens globala konkurrenskraft och lika villkor.

EU:s finansieringslandskap måste vara motståndskraftigt och flexibelt för att hantera framväxande kriser och föränderliga behov och anpassa sig till den digitala omställningen och snabba tekniska förändringar. Strikta regler gör det svårt att omdirigera medel snabbt eller satsa på nya prioriteringar och hindrar EU:s förmåga att hantera brådskande frågor.

Mer flexibel finansiering främjar samarbete och gränsöverskridande projekt. Samarbete och harmonisering erbjuder gränsöverskridande fördelar och stordriftsfördelar för nationella myndigheter vid genomförandet av EU:s politik och för företag, konsumenter, investerare och medborgare. Effektiviserade regler och snabbare godkännandeprocesser skulle kunna bidra till att dela kunskap och samutveckla lösningar på utmaningar såsom ständigt föränderliga handelsmönster, klimatförändringar och digital omvandling.

Dagens utmaningar kräver kollektiva och samordnade EU-åtgärder på grund av deras globala karaktär och ett stort ömsesidigt beroende mellan medlemsstaterna. Detta belyser vikten av att samordna politiska åtgärder. Finansiering på EU-nivå är också avgörande för att kommissionen ska kunna fullgöra sina rättsliga skyldigheter (enligt EUF-fördraget och därtill hörande lagstiftning) och ta itu med frågor som rör den inre marknaden och tullunionen som faller inom dess behörighetsområde. Det är också avgörande för att stödja samarbete mellan medlemsstaterna i fullgörandet av deras rättsliga skyldigheter (enligt EUF-fördraget och därtill hörande lagstiftning) när det gäller den inre marknadens funktion på ett antal områden, såsom tull, marknadskontroll, produktöverensstämmelse, standardisering, konsumentskydd, offentlig upphandling, krishantering, beskattning och bedrägeribekämpning. Målet att tillhandahålla tillförlitlig, relevant och jämförbar europeisk statistik som krävs för att bedriva unionsverksamhet kan inte heller uppnås av medlemsstaterna själva. Det behövs en programplaneringsram på EU-nivå. Programmeringsramen för europeisk statistik kommer att genomföras genom samordnade statistiska åtgärder och partnerskap mellan Eurostat och de nationella statistikmyndigheterna, i enlighet med förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik. Insatser på EU-nivå är därför nödvändiga för att se till att kompletterande åtgärder vidtas för att säkerställa och förbättra den inre marknadens funktion, vilket kompletterar de åtgärder som utvecklats på medlemsstatsnivå.

Även om tullunionen är ett område där EU har exklusiv behörighet med en enda tullkodex 38   39 för unionen, ligger genomförandet av denna lagstiftning helt och hållet hos medlemsstaterna. Tullunionen kan därför inte vara starkare än dess svagaste länk. Starkt operativt samarbete, inbegripet digital integration, är avgörande för att tullmyndigheterna ska kunna agera som en enhet och säkerställa korrekt uppbörd av tullar, importmoms, punktskatter, andra importavgifter och för att täcka de icke-finansiella uppgifter som blir allt viktigare.

Skatteområdet utgör ett mångsidigt och komplicerat rättsligt och digitalt landskap där insatser för harmonisering och tillnärmning av skattelagstiftning och administrativa åtgärder samt snabbt framväxande behov leder till efterfrågan på EU-insatser till stöd för medlemsstaterna i deras ansträngningar och ansvar för att genomföra unionsrätten. En betydande del av EU:s skattelagstiftning kräver att moderna digitala lösningar införs för att möjliggöra utbyte av information om skattebetalare (medborgare eller företag) eller gränsöverskridande transaktioner, inbegripet kryptovaluta. Detta informationsutbyte mellan medlemsstaterna sker eftersom EU-medel möjliggör finansiering av elektroniska system på EU-nivå, eller deras gemensamma komponenter. Utan sådant ekonomiskt stöd skulle inga gemensamma elektroniska system utvecklas, och många EU-lagstiftningsakter skulle förbli ogenomförbara, eller så skulle genomförandet av dem drabbas av stora förseningar och tekniska hinder.

Insatser på unionsnivå behövs för att stödja den europeiska dimensionen av den inre marknaden, tull-, skatte- och bedrägeribekämpningsmyndigheternas arbete, för att undvika snedvridningar av den inre marknaden och för att stödja ett effektivt skydd av unionens yttre gränser. Finansiering på EU-nivå är avgörande för att kommissionen ska kunna fullgöra sina olika rättsliga skyldigheter (enligt EUF-fördraget och därtill hörande lagstiftning) och ta itu med frågor som rör den inre marknaden och tullunionen som faller inom dess behörighetsområde.

Med tanke på den starka digitala dimensionen av de politikområden som omfattas av programmet krävs dessutom ett stärkt samarbete mellan organisationer inom den offentliga sektorn på EU-nivå, nationell nivå, regional nivå och lokal nivå i hela EU för att underlätta ett smidigt datautbyte i syfte att förbättra genomförandet av politiken och minska den administrativa bördan.

Följaktligen kan detta program endast inrättas på EU-nivå eftersom åtgärderna kräver aktivt samarbete och samordning mellan medlemsstaterna.

·Proportionalitetsprincipen

·Val av instrument

3.RESULTAT AV UTVÄRDERINGAR I EFTERHAND, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

·Utvärderingar i efterhand av befintlig lagstiftning

·Samråd med berörda parter

(1)Integrerat scenario

I detta scenario skulle de nuvarande programmen för den inre marknaden, tullunionen, beskattningen och bedrägeribekämpningspolitiken sammanföras inom en flexibel ram med ett enda lagförslag. Ytterligare harmonisering av rättsliga bestämmelser skulle ge en enda, mer effektiv och flexibel ram samtidigt som en tydlig uppdelning mellan befintliga program och politikområden bibehålls. Detta scenario bevarar befintliga politiska mål och styrningsmodeller, undviker störningar och säkerställer kontinuitet. En övergripande programstruktur skulle kunna främja flexibilitet, förenkling och fler synergier. Att sammanföra program av tvärtematisk karaktär, inklusive deras komplexa och mångsidiga verksamhet, kräver förstärkt samordning och styrning.

(2)Enhetligt scenario

Detta scenario skulle konsolidera de politiska prioriteringarna på området för den inre marknaden, tullunionen, beskattning och bedrägeribekämpning, inklusive samarbete mellan nationella myndigheter, i en enda rättsakt med en uppsättning rättsliga och institutionella krav för all verksamhet.

·Förenkling

Programmet sammanför fyra tidigare program, särskilt programmet för den inre marknaden (utom pelarna för små och medelstora företag och ”livsmedel och foder”), tullprogrammet, inklusive instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning, Fiscalisprogrammet och unionens program för bedrägeribekämpning.

Det kommer att göra det möjligt att effektivisera åtgärder inom ett bredare spektrum av politikområden, och därigenom bygga upp och utnyttja fler synergier mellan de olika åtgärderna och tillhandahålla en mer flexibel och agil finansieringsram som syftar till att förbättra och fördjupa en välfungerande inre marknad och en stark tullunion, och därmed skydda EU:s och dess medlemsstaters finansiella och ekonomiska intressen, mest kostnadseffektivt. Offentliga myndigheter (inklusive behöriga myndigheter på nationell nivå) kommer att dra direkt nytta av bättre beslutsfattande och brottsbekämpning tack vare kapacitetsuppbyggnad, förbättrat samarbete och förenklade administrativa förfaranden som ytterligare förbättrar de politiska synergierna.

Berörda parter förväntas gynnas av förenklingar i programutformningen, t.ex. genom gemensam upphandling eller gemensamma ramavtal, och av horisontell verksamhet som annars inte skulle äga rum på samma nivå. Förenkling och flexibilitet i programutformningen och genomförandet av nya övergripande verksamheter kommer att göra den politiska utvecklingen och brottsbekämpningen effektivare och göra det möjligt att tillhandahålla nya eller bättre tjänster till medborgare, konsumenter och företag. Programförvaltningen kan också vara mindre betungande för kommissionen och gynna sökande, underlätta tillgången till finansiering och minimera den administrativa bördan, till exempel med harmoniserade rättsliga bestämmelser, gemensamma rapporteringsmallar, en enda uppsättning krav eller ett gemensamt regelverk.

·Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA ASPEKTER

·Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

I strategin för den inre marknaden 2025 presenteras flera åtgärder för att ta itu med strukturella problem och förbättra styrningen av den inre marknaden på politikområdena standardisering, bedömning av överensstämmelse och marknadskontroll, och för att vidta effektiva åtgärder för att öka produktöverensstämmelsen genom att utnyttja synergieffekter mellan EU:s och nationella tull- och marknadskontrollmyndigheter och eventuellt inrätta en EU-myndighet för marknadskontroll.

·Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

–Digital kapacitetsuppbyggnad, utveckling och drift av centraliserade och decentraliserade europeiska elektroniska system och digitala lösningar, genomförandeverktyg och data.

–Stöd till politik och lagstiftningsarbete (studier, kommunikation, konsekvensbedömning, utvärdering och förenkling osv.).

–Samarbete och samverkan mellan medlemsstaterna, kommissionen, EU:s byråer och nationella myndigheter samt samarbete mellan medlemsstaterna, kommissionen och tredjeländer.

–Administrativ och operativ/teknisk kapacitetsuppbyggnad (inklusive inköp, underhåll, uppgradering av utrustning – särskilt tullkontrollutrustning – infrastruktur osv. och därmed sammanhängande kostnader).

–Uppbyggnad av personalkompetens, inklusive utbildning.

–Utveckling av gemensamma verktyg, metoder, data och statistik för att stödja beslutsfattandet.

Andra åtgärder för att uppnå de allmänna och specifika målen (innovation, provning osv.).

Vid utförandet av åtgärder för att genomföra den europeiska ramen för statistikprogrammering kommer synergier att utvecklas inom det europeiska statistiksystemet via kollektiva nätverk genom utbyte av sakkunskap och resultat eller genom att främja specialisering på särskilda uppgifter. Resultaten av dessa åtgärder, såsom gemensamma verktyg, metoder och infrastrukturer, kommer att göras tillgängliga i hela det europeiska statistiksystemet.

2025/0590 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av programmet för den inre marknaden och tullen för perioden 2028–2034 och om upphävande av förordningarna (EU) 2021/444, (EU) 2021/690, (EU) 2021/785, (EU) 2021/847 och (EU) 2021/1077

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 33, 114.1, 169.3, 197.2, 207.2, 325.4 och 338.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av revisionsrättens yttrande 47 ,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 48 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)I denna förordning fastställs en vägledande finansieringsram för programmet för den inre marknaden och tullen för perioden 2028–2034 (programmet). I denna förordning beräknas löpande priser genom användning av en fast deflator på 2 %.

(2)I en snabbt föränderlig ekonomisk, social och geopolitisk miljö har den senaste tidens erfarenheter visat att det finns behov av en mer flexibel flerårig budgetram och mer flexibla utgiftsprogram för unionen. För detta ändamål, och i enlighet med målen för denna förordning, bör finansieringen beakta föränderliga politiska behov och unionens prioriteringar, såsom de identifierats i relevanta dokument som publicerats av kommissionen, i rådets slutsatser och i Europaparlamentets resolutioner, samtidigt som tillräcklig förutsägbarhet för budgetgenomförandet säkerställs.

(3)Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 49 är tillämplig på programmet. I den förordningen fastställs reglerna för fastställandet och genomförandet av unionens allmänna budget, inklusive regler om bidrag, priser, icke-finansiella donationer, upphandling, indirekt förvaltning, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier.

(4)I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 50 , rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 51 , rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 52 och rådets förordning (EU) 2017/1939 53 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, återkrav av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordningarna (EU, Euratom) nr 883/2013 och (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 54 . I enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509 är varje person eller enhet som tar emot unionsmedel skyldig att samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av unionsmedel beviljar likvärdiga rättigheter.

(5)Programmet ska genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2025/XXXX 55 om fastställande av en utgiftsspårnings- och prestationsram för budgeten samt andra övergripande regler för unionens program och verksamheter, inbegripet regler för att säkerställa en enhetlig tillämpning av principen om att inte orsaka betydande skada och jämställdhetsprincipen som anges i artikel 33.2 d respektive f i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, principerna om inbyggd beredskap och klimatresiliens, regler för övervakning och rapportering om unionsprograms och unionsverksamheters prestationer, regler för inrättande av en portal för unionsfinansiering, regler för utvärdering av programmen samt andra övergripande bestämmelser som är tillämpliga på alla unionsprogram, t.ex. bestämmelserna om information, kommunikation och synlighet. 

(6)I enlighet med artikel 85.1 i rådets beslut (EU) 2021/1764 56 är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier berättigade till finansiering inom ramen för programmet och eventuella arrangemang som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.

(7)Den inre marknaden styrs av de grundläggande principerna om fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital och har i stor utsträckning bidragit till tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. En välfungerande och säker inre marknad är en förutsättning för en konkurrenskraftig, säker och trygg unionsekonomi och för att främja spar- och investeringsunionen. Såsom betonas i den nya metod som föreslås i strategin för den inre marknaden krävs fler åtgärder för att ta itu med hinder, stimulera reformer, minska fragmenteringen och fullborda den inre marknaden, särskilt mot bakgrund av nya globala utmaningar. Dessa har förstärkts och kommer att fortsätta att förstärkas genom en effektiv sammanhållningspolitik som ytterligare en viktig förutsättning för att den inre marknaden ska bli en framgång. Medlemsstaterna och kommissionen har gemensamt ansvar för att säkerställa att unionsrätten efterlevs och på så sätt säkerställa efterlevnad av reglerna för den inre marknaden och skydda människors och företags rättigheter. Ansvaret på unionsnivå består av tre huvudsakliga aspekter: undanröjande av hinder, samarbete mellan medlemsstaterna samt korrigerande genomförande, verkställighetsåtgärder och stimulerande reformer. Hinder som kunskaps- och dataluckor och överreglering hindrar medborgare, konsumenter, företag, investerare och ekonomiska aktörer från att få tillgång till och bedriva verksamhet på den inre marknaden. Kapacitetsuppbyggnad, administrativt och operativt samarbete, inbegripet digitalt samarbete, och integration mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna och kommissionen är fortfarande på en suboptimal nivå och skulle kunna stärkas för att förbättra effektiviteten och skapa lika villkor. Låg effektivitet och bristande flexibilitet när det gäller reglering, standardisering och efterlevnad kan hämma anpassningsbarheten. Det finns ett behov av att kombinera den infrastruktur som gör det möjligt att undanröja interna hinder med den infrastruktur som skyddar den inre marknadens yttre gränser.

(8)Inom ramen för den fleråriga budgetramen för åren 2021–2027 som fastställs i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 57 stöder programmet för den inre marknaden, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/690 58 , utformningen, genomförandet och efterlevnaden av unionslagstiftning som ligger till grund för en väl fungerande inre marknad, så att den kan nå sin fulla potential. Tullprogrammet, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/444 59 , och Fiscalisprogrammet, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/847 60 , kompletterar tull- och skattepolitiken i unionen genom att stödja digitala lösningar på unionsnivå för tull och beskattning, projektbaserat samarbete och kompetenshöjande verksamhet. Instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning, som inrättades som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1077 61 , bidrar dessutom till att göra tullkontroller mer effektiva och ändamålsenliga, vilket är avgörande för att underlätta laglig handel samtidigt som en tillräcklig skyddsnivå säkerställs vid de yttre gränserna. Unionsprogrammet för bedrägeribekämpning, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/785 62 , finansierar åtgärder som syftar till att förebygga och bekämpa bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet såsom penningtvätt, som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen och till att främja medlemsstaternas samarbete på detta område sinsemellan och med kommissionen.

(9)Med tanke på den ekonomiska och säkerhetsmässiga osäkerhet som orsakas av geopolitiska utmaningar och spänningar i handeln är den inre marknaden vårt ankare för stabilitet och resiliens. Dessa utmaningar kräver gemensamma och samordnade insatser från unionens sida med tanke på deras omfattning och det stora ömsesidiga beroendet mellan medlemsstater och regioner. Dessutom skulle en adekvat skyddsnivå och därav följande förmåner för medborgare, konsumenter, investerare och företag inte kunna uppnås enbart genom åtgärder på nationell nivå, och sådana åtgärder kan inte heller skapa stordriftsfördelar, särskilt med tanke på dessa förmåners gränsöverskridande karaktär.

(10)Unionsfinansiering krävs för att kommissionen ska kunna uppfylla unionens rättsliga skyldigheter som inte kan delegeras till medlemsstaterna och säkerställa att skyldigheterna enligt unionsrätten fullgörs, särskilt på områdena tull, marknadskontroll, produktöverensstämmelse, konsumentskydd, finansiella tjänster, standardisering, konkurrenspolitik, europeisk statistik, beskattning och bedrägeribekämpning.

(11)Därför är det lämpligt att inrätta ett program för att stärka och fördjupa funktionen för den inre marknaden och en stark tullunion och för att skydda unionens och medlemsstaternas finansiella och ekonomiska intressen med en utformning som främjar flexibilitet, förenkling och synergier och stöder de övergripande prioriteringarna för integrering av politiken, inbegripet vad som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2025/XXXX 63 om fastställande av en utgiftsspårnings- och prestationsram för budgeten samt andra övergripande regler för unionens program och verksamheter. Följande fyra program bör därför slås samman till ett enda program: Delar av programmet för den inre marknaden, med undantag för små och medelstora företag och livsmedels- och foderdelarna, tullprogrammet, inbegripet insatser inom ramen för instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning, Fiscalisprogrammet och unionsprogrammet för bedrägeribekämpning. En kontinuerlig och flexibel finansiering bör säkerställas på områdena för den inre marknaden, tull, beskattning och bedrägeribekämpning, inbegripet finansiering av samarbete mellan nationella förvaltningar som omfattar verksamhet såsom effektivisering av administrativa förfaranden, harmonisering av regler i medlemsstaterna eller möjlighet till snabbare åtgärder vid föränderliga utmaningar med en övergripande ram för beredskap och krishantering.

(12)I detta avseende bör programmet göra det möjligt att genomföra följande allmänna typer av åtgärder: a) Uppbyggnad av digital kapacitet, utveckling och drift av centraliserade och decentraliserade europeiska elektroniska system och digitala lösningar, genomförandeverktyg och data. b) Stöd till politiskt arbete, regleringsarbete och tillsynsarbete, till exempel genom studier, kommunikation, konsekvensbedömning, utvärdering och förenklingsförslag. c) Samverkan och samarbete mellan medlemsstaterna, kommissionen, unionsbyråer och nationella myndigheter samt med berörda parter. d) Uppbyggnad av administrativ och operativ/teknisk kapacitet, inbegripet inköp, underhåll och uppgradering av utrustning – särskilt tullkontrollutrustning – infrastruktur och därmed sammanhängande kostnader. e) Kompetensutveckling. f) Verktyg, metoder, data och statistik på gemensam nivå till stöd för beslutsfattande.
g) Andra åtgärder för att uppnå de allmänna och särskilda målen, såsom innovation och testning.

(13)I och med digitaliseringen av ekonomin och samhället finns det ett växande behov av att medborgare, konsumenter, investerare, ekonomiska aktörer, företag och offentliga förvaltningar får aktuell, korrekt och tillgänglig information och rådgivning om den inre marknadens funktion och deras rättigheter och skyldigheter enligt unionsrätten. Dessutom bör man förstärka samarbete och integration för att säkerställa digitaliserat och smidigt genomförande samt konsekvent och effektiv efterlevnad i hela unionen och för att förebygga hinder och begränsningar för den inre marknaden, beskattning, bedrägeribekämpning och tullunionen från att fungera korrekt. Unionens myndigheter och organ bör upprätthålla en effektiv reglering och standardisering samt ett effektivt genomförande och effektiv efterlevnad av unionsrätten när omständigheter förändras och för att säkerställa tillämpning av restriktiva åtgärder vid förvaltningen av unionsmedel.

(14)Programmet bör därför ytterligare förbättra den inre marknadens funktion, inbegripet den externa dimensionen, samt skydda och stärka ställningen för medborgare, konsumenter och företag. Detta bör uppnås genom utveckling, genomförande och efterlevnad av unionsrätten, erbjudande av digitala verktyg och lösningar, underlättande av marknadstillträde och offentlig upphandling, säkerställande av resiliens, hantering av nödsituationer och säkerhetshot eller kriser, standardisering och stöd till utveckling av unionens regelverk. Programmets åtgärder bör omfatta områdena immateriella rättigheter, bolagsrätt, bekämpning av penningtvätt samt avtalsrätt, och genom att säkerställa en hög nivå av konsumentskydd, inbegripet skydd av passagerares rättigheter, och marknadskontroll, finansiella kunskaper, fri rörlighet för kapital och finansiella tjänster, effektiv och ändamålsenlig tillämpning av konkurrensregler, tull, bedrägeribekämpning, effektiv och ändamålsenlig tillämpning av unionens restriktiva åtgärder samt beskattning. Programmet bör också främja samarbetet mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och kommissionen, särskilt samarbetet och ökade synergier mellan olika nationella myndigheter, inbegripet nationella tillsynsorgan, samt samarbetet mellan medlemsstaterna, kommissionen och tredjeländer, bland annat genom att tillhandahålla digitala lösningar för att förbättra informationsutbytet mellan nationella myndigheter och med berörda parter. Programmet bör möjliggöra utveckling, framställning och spridning av högkvalitativ, jämförbar, aktuell och tillförlitlig europeisk statistik. Det finns ett behov av att införa sammanhängande digitala lösningar som underlättar och förenklar affärsverksamhet i unionen och med tredjeländer och utnyttja de möjligheter som den inre marknaden och tullunionen innebär för medborgare, konsumenter, investerare och företag, samtidigt som unionens klimatmål respekteras. Unionens samordnade plattformar säkerställer samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter, vilket minskar fragmentering och dubbelarbete. Digitala genomförandeverktyg minskar den administrativa bördan och skapar transparens. Olika verktyg är utformade för att skapa synergier som underlättar och förenklar affärsverksamhet i unionen och vid internationell handel, ökar den dagliga effektiviteten för företag, främjar större ekonomisk integration och driver på innovation i hela unionen.

(15)Europeisk statistik är avgörande eftersom den ligger till grund för utformning, övervakning och utvärdering av all unionspolitik och ger alla samhällsmedlemmar möjlighet att fatta välgrundade beslut och aktivt delta i den demokratiska processen. Relevant och jämförbar officiell europeisk statistik bör framställas och spridas för att ge värdefull information och åtgärda kunskapsluckor så att medborgare, konsumenter, investerare och företag kan dra full nytta av den inre marknaden. Mot bakgrund av dess övergripande karaktär, omfattas det regelverk för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 64 av särskilda krav, och i synnerhet de som fastställs i den förordningen, när det gäller respekt för statistiska principer, samt det europeiska statistiksystemets funktion och dess styrning, inbegripet den roll och de uppgifter som anförtrotts kommittén för det europeiska statistiksystemet och kommissionen (Eurostat), och inrättandet och genomförandet av programmet för statistisk verksamhet.

(16)Programmet bör säkerställa att konsumenternas intressen, inbegripet slutanvändare av finansiella tjänster, företräds på unionsnivå så att utvecklingen på den inre marknaden också motsvarar deras behov och främjar investerarnas förtroende för den inre marknaden.

(17)Programmet syftar till att bygga upp konsumenternas och investerarnas förtroende för den inre marknaden och tullunionen genom att säkerställa ett starkt konsumentskydd, inbegripet skydd för resenärer, produktsäkerhet och konsumentinflytande, så att konsumenterna kan dra full nytta av den inre marknaden och bidra till en konkurrenskraftig, innovativ och dynamisk inre marknad. Programmet bör skydda konsumenternas säkerhet och rättigheter samt deras rättsliga och ekonomiska intressen genom konkreta och effektiva åtgärder som stödjer, kompletterar och övervakar medlemsstaternas politik. Dessutom bör konsumenterna ges möjlighet och uppmuntras att göra hållbara och välgrundade val. Det är nödvändigt att säkerställa att konsumentskydd, konsumenträttigheter och produktsäkerhetskrav genomförs effektivt och tillämpas enhetligt och konsekvent i hela unionen, och därigenom bidrar till att skapa lika villkor för konsumenter, investerare och företag. Konsumentorganisationer på både nationell nivå och unionsnivå spelar en avgörande roll när det gäller att främja konsumenternas intressen, företräda konsumenternas intressen i beslutsfattandet, ge oberoende rådgivning, öka medvetenheten och stödja konsumenterna, särskilt i och utanför domstol vid tvistlösning, och hjälpa dem att förstå och utöva sina rättigheter på ett effektivt sätt. Programmet bör stärka konsumentorganisationernas och de europeiska konsumentcentrumens roll och kapacitet så att de kan erbjuda skräddarsydd vägledning och rådgivning till enskilda konsumenter. Dessutom bör programmet stödja samarbete mellan nationella behöriga myndigheter, inbegripet de som anförtrotts tillsyn över konsumentlagstiftningen och som verkar i enlighet med förordning (EU) 2017/2394 och de som utför tillsynsuppgifter när det gäller resenärers rättigheter i enlighet med förordning (EU) 2021/782, förordning (EU) nr 181/2011, förordning (EU) nr 1177/2010, förordning (EG) nr 261/2004 och förordning (EG) nr 1107/2006. Det krävs kapacitetsuppbyggande åtgärder för att anpassa utredningsmetoder och efterlevnadsverktyg till den tekniska utvecklingen, såsom användningen av artificiell intelligens. Det behövs också åtgärder för att stärka kapaciteten hos och samarbetet mellan marknadskontrollmyndigheter med ansvar för övervakning av produktsäkerhet, särskilt genom unionens Safety Gate-system för snabb varning för farliga produkter som drivs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/988 65 och informations- och kommunikationssystemet för marknadskontroll (ICSMS) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 66 .

(18)Verksamhet inom marknadskontroll är avgörande för att uppnå målen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 67 och andra unionsrättsakter som kräver att kommissionen erkänner ackrediteringsorgan och stödjer nätverk. Sådan verksamhet bör förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna och stödja harmonisering av arbetsmetoder och e-handelsövervakning. Marknadskontroll bidrar till att skydda konkurrenskraften hos företag i unionen, konsumentsäkerheten och underlätta gränsöverskridande samarbete och utbyte av sakkunskap. Marknadskontroll säkerställer att icke-livsmedelsprodukter på unionsmarknaden inte äventyrar unionens konsumenter och arbetstagare. Den säkerställer också skyddet av andra allmänna intressen såsom miljöskydd och klimatåtgärder samt säker och rättvis handel. Marknadskontroll spelar en viktig roll när det gäller att hjälpa EU att genomföra den europeiska gröna given, till exempel genom att se till att förbud och begränsningar som rör hållbarhet tillämpas korrekt på importerade produkter. Styrningen av den inre marknaden skulle kunna förbättras för att ta itu med strukturella problem inom standardisering, bedömning av överensstämmelse och marknadskontroll. I strategin för den inre marknaden föreslås att man vidtar effektiva åtgärder för att öka produktöverensstämmelsen genom att utnyttja synergier med EU:s och nationella tull- och marknadskontrollmyndigheters kapacitet och eventuellt inrätta en marknadskontrollmyndighet på EU-nivå.

(19)Europeiska standarder spelar en avgörande roll för att främja harmonisering i hela unionen och stödja viktiga politiska mål. Det är viktigt att se till att unionens intressen företräds i det internationella standardiseringslandskapet. Harmonisering av standarder och reglering på det digitala området kan vara en lösning på fragmenteringen av unionens regler och kontroll av efterlevnaden, som utgör ett hinder för en välfungerande inre marknad. Programmet bör leda till starkare samordningsmekanismer, harmoniserade regleringsstandarder och bättre tillsyn på unionsnivå.

(20)Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) innehåller ett regelverk som säkerställer att konkurrensen inte snedvrids på den inre marknaden och föreskriver att unionen har exklusiv befogenhet att fastställa konkurrensregler. Programmet bör bidra till unionens konkurrenspolitik och i synnerhet hantera de betydande konsekvenser för konkurrensen och den inre marknadens funktion som följer av en ren, rättvis, konkurrenskraftig och digital omställning av ekonomin och företagsklimatet. Det är viktigt att använda rätt teknik och kompetens för att övervaka marknader och samla in, behandla och analysera information på ett effektivare sätt i syfte att stärka och påskynda tillämpningen av konkurrensreglerna. Denna teknik bör modernisera konkurrenspolitiken och bidra till bättre analys och bedömning av marknadsutvecklingen. Det är också ytterst viktigt att programmet stöder nätverk, förstärker samarbetet med nationella myndigheter och domstolar, stärker det internationella samarbetet och säkerställer kontakten med berörda parter i vidare omfattning genom att de rättigheter, fördelar och förpliktelser som ingår i unionens konkurrenspolitik förmedlas och förklaras. Programmet bör bidra till rättvis konkurrens och lika villkor, inklusive på global nivå, och stärka företagens och konsumenternas möjligheter att dra nytta av fördelarna med den inre marknaden. På övergripande nivå bör detta också bidra till en effektiv tillämpning av unionens konkurrensregler, vilket har betydande makroekonomiska effekter.

(21)Programmet bör stödja utveckling och genomförande av högkvalitativa europeiska och internationella standarder för finansiell och icke-finansiell företagsrapportering och en välfungerande gemensam rapporteringsram, vilka är avgörande för den inre marknaden, för att kapitalmarknaderna ska fungera effektivt och för förverkligandet av den integrerade marknaden för finansiella tjänster inom ramen för spar- och investeringsunionen.

(22)Det är viktigt att utveckla unionens regelverk inom bolagsrätt, företagsstyrning och avtalsrätt för att göra företagandet mer effektivt och konkurrenskraftigt samtidigt som berörda parter som påverkas av företagens verksamhet skyddas, och för att kunna reagera på politiska utmaningar som dyker upp. Stöd till adekvat utvärdering, genomförande (inbegripet digital utveckling) och kontroll av efterlevnaden av det relevanta regelverket, som informerar och hjälper berörda parter, underlättar ett säkert informationsutbyte och säkerställer rättssäkerhet för företag på den inre marknaden. Den kommande europeiska innovationsplanen och den 28:e 68 ordningen för företag bidrar direkt till unionens konkurrenskraft. Det behövs ett entydigt och välanpassat regelverk för datadriven ekonomi och innovation, inbegripet digitalisering och utbyte mellan företag och förvaltningar med hjälp av den europeiska företagsplånboken, den gemensamma digitala ingången eller andra digitala sätt att släppa ut produkter på den inre marknaden, såsom det digitala produktpasset. Detta skulle stärka rättssäkerheten i fråga om avtalsrättsliga förpliktelser och om förpliktelser utanför avtalsförhållanden, framför allt i fråga om ansvar, säkerhet, etik och integritet kopplade till avancerad och ny teknik, däribland artificiell intelligens och kvantteknik. .

(23)Tullunionen förblir grunden för unionen och en grundläggande förutsättning för och väktare av en konkurrenskraftig inre marknad och andra politiska prioriteringar i unionen, bland annat europeisk ekonomisk säkerhet. Tullunionen är avgörande för genomförandet av unionens handelspolitik, för att skydda unionens och medlemsstaternas finansiella och ekonomiska intressen samt för säkerhet och trygghet i unionen. För att hantera de utmaningar som tullunionen, relaterade ekonomiska aktörer och nationella tullmyndigheter står inför, bland annat behovet av att underlätta laglig internationell handel, och med tanke på att deras roll och de affärsmodeller där de är verksamma håller på att förändras, lade kommissionen den 17 maj 2023 fram ett förslag 69 till den mest ambitiösa och omfattande reformen av tullunionen sedan den inrättades 1968. Det bör inrättas en mer kostnadseffektiv och ändamålsenlig samarbetsram för styrning av tullunionen baserad på ett nytt partnerskap mellan tullmyndigheter och mellan tull och företag, och genom inrättandet av en EU-tullbyrå som bör utveckla och förvalta EU:s tulldatacentral.

(24)Unionens skattepolitik spelar en viktig roll för att den konkurrenskraftiga inre marknaden ska fungera smidigt. Den stöder konsekvent skattepraxis i medlemsstaterna, främjar lika villkor och minimerar hindren för gränsöverskridande handel. Unionens skattepolitik motverkar fragmentering och diskriminering och skyddar dessutom unionens och medlemsstaternas ekonomiska intressen, främjar ekonomisk tillväxt och uppmuntrar investeringar inom ett konkurrenskraftigt regelverk. Skattepolitiken bidrar också till EU:s klimat- och miljömål. Bekämpning av skattebedrägeri, skattefusk och skatteundandragande genom fördjupat samarbete och informationsutbyte är avgörande för att skydda dessa intressen, överensstämma med unionens bredare mål och upprätthålla medborgarnas och företagens förtroende för den inre marknadens integritet. För att den inre marknaden ska fungera effektivt krävs också en förenkling av skattesystemen och digitalisering av offentliga förvaltningar för att öka transparensen och konsekvensen och därigenom främja en konkurrenskraftig ekonomisk miljö i alla medlemsstater. Med tanke på digitaliseringens inverkan på offentliga förvaltningar, inbegripet skattemyndigheter, bör unionens skattepolitik utnyttja dessa digitala möjligheter så att man säkerställer rättvis beskattning och effektiv skatteuppbörd och samtidigt erbjuder en smidigare och effektivare ram som gör efterlevnaden mindre betungande.

(25)I linje med redan fastställda och framtida rättsliga åtaganden på unionsnivå är det mycket viktigt att man fortsätter att utveckla och använda unionens komponenter i digitala lösningar på tull- och skatteområdet. Dessa gemensamma komponenter är avgörande för att skapa en modern och effektiv tullunion och moderna och effektiva skattesystem i hela unionen och för att stärka unionens konkurrenskraft på global nivå.

(26)Programmet bör göra det möjligt att fortsätta med tullprogrammet, inbegripet stödinsatser för tullkontrollutrustning under perioden 2021–2027 genom instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning och Fiscalisprogrammet och deras föregångare. I detta avseende bör man genom programmet kunna ge fortsatt stöd till tull- och skattemyndigheternas arbete genom en robust digital tull- och skattemiljö men också genom att stärka expertnätverk, utbyta sakkunskap och god praxis samt genom att komplettera nationella insatser för att utbilda tull- och skattetjänstemän och yrkesverksamma med lösningar på unionsnivå. Programmet bör således stödja fortsatt samverkan och samarbete mellan nationella tullmyndigheter samt mellan nationella skattemyndigheter och deras samarbete med kommissionen och med andra nationella myndigheter samt utbyggnad av deras digitala, administrativa, mänskliga och operativa kapacitet (utveckling och drift av elektroniska system och digitala lösningar och verktyg, utrustning, infrastruktur, utbildning, innovation, studier, utvärderingar osv.). Vikten av att säkerställa bland annat tullkontroller som ger tillräckliga och likvärdiga resultat kräver tillgång till och optimal användning av relevant och modern tullkontrollutrustning, vilket bör underlättas av programmet, särskilt i krissituationer och i länder som gränsar till unionens yttre gränser. Gemensam upphandling bör uppmuntras så mycket som möjligt för att uppnå ytterligare effektivitetsvinster och stordriftsfördelar. Programmet bör också möjliggöra övergången till en förnyad tullunion 70 .

(27)Programmet bör också bidra till att säkerställa att EU:s tullkontrollsystem är utrustade och driftskompatibla för att möjliggöra god rörlighet av militära varor och militär utrustning, med tanke på den ökande betydelsen av militär rörlighet. I detta syfte skulle stöd kunna ges till digitalisering och samordning av tullförfaranden, inbegripet förstärkning av det civil-militära tullsamarbetet.

(28)I enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509 är arbetsprogrammen och ansökningshandlingarna det lämpliga stället för att ange fler tekniska genomförandedetaljer för budgeten inom ramen för de politikområden som stöds av programmet, inbegripet särskilda urvals- och tilldelningskriterier beroende på vilket budgetinstrument som används, vare sig det gäller bidrag eller upphandling, samt de särskilda politiska mål som eftersträvas. I enlighet med artikel 136 i budgetförordningen bör säkerhetskrav tillämpas. Begränsningar för högriskleverantörer bör gälla i enlighet med relevanta tillämpliga bestämmelser.

(29)Europa måste skydda sina säkerhetsintressen mot leverantörer som kan utgöra en långvarig säkerhetsrisk på grund av potentiell påverkan från tredjeländer samt deras säkerhet, i synnerhet cybersäkerhet. Det är därför nödvändigt att minska risken för ett fortsatt beroende av högriskleverantörer på den inre marknaden, inbegripet i IKT-leveranskedjan, eftersom de skulle kunna få allvarliga negativa konsekvenser för säkerheten för användare och företag i hela unionen och unionens kritiska infrastruktur när det gäller integriteten för uppgifter och tjänster samt tjänsternas tillgänglighet. Denna begränsning bör baseras på en proportionerlig riskbedömning och tillhörande riskreducerande åtgärder enligt unionens politik och lagstiftning.

(30)I unionslagstiftningen om regler för unionsmedel med delad förvaltning och för stöd inför anslutning för programperioden 2014–2020 och framåt föreskrivs en skyldighet för medlemsstater, kandidatländer och potentiella kandidatländer att rapportera oriktigheter och bedrägeri som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Baserat på den lagstiftningen och tillhörande genomförandeförordningar är kommissionen skyldig att upprätthålla systemet för hantering av oriktigheter (Irregularity Management System – IMS) som ett säkert verktyg för elektronisk kommunikation, som också stöder hantering och analys av oriktigheter.

(31)Enligt artikel 325 i EUF-fördraget ska unionen och medlemsstaterna bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Unionen bör stödja verksamhet inom dessa områden. I enlighet med rådets förordning (EG) nr 515/97 71 och rådets beslut 2009/917/RIF 72 ska unionen stödja ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen. Detta stöd omfattar bedrägeribekämpning i samband med tullbedrägerier men även olaglig handel på områdena säkerhet och trygghet, hälsa och miljöskydd och ges till ett antal operativa verksamheter. Dessa inbegriper informationssystemet för bedrägeribekämpning (Afis), en it-plattform som består av en uppsättning applikationer som drivs inom ett gemensamt informationssystem som förvaltas av kommissionen. Detta gemensamma informationssystem som omfattar Afis och IMS förutsätter en stabil och förutsägbar finansiering över tid för att säkerställa dess hållbarhet, som bör göras tillgänglig inom ramen för programmet, med tanke på kommissionens rättsliga skyldigheter i detta avseende och systemets betydelse för skyddet av unionens och medlemsstaternas ekonomiska och finansiella intressen.

(32)Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i programmet inom ramen för det samarbete som inrättas genom EES-avtalet 73 , av vilket följer att länder kan associeras till programmen på grundval av ett beslut antaget inom ramen för det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. Tredjeländer bör åläggas att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Olaf och revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.

(33)I linje med kommissionens åtagande i dess meddelande av den 11 februari 2025 om vägen till nästa fleråriga budgetram 74 , dvs. att förenkla finansieringsprogrammen och göra dem samstämmiga, bör medel delas med andra av unionens finansieringsinstrument när programmets planerade åtgärder eftersträvar mål som är gemensamma för flera finansieringsinstrument, vilket inte får innefatta dubbelfinansiering. Programmets åtgärder bör säkerställa samstämmighet vid användningen av unionens medel till stöd för skattepolitik och skattemyndigheter.

(34)Eftersom målen med den här förordningen, nämligen att stärka och fördjupa funktionen och konkurrenskraften för den inre marknaden och en stark tullunion och att skydda unionens och medlemsstaternas finansiella och ekonomiska intressen samt säkerhet och trygghet inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås enbart av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens rättsliga skyldighet, omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(35)Utkastet till den del av programmet som rör ramen för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik har lagts fram för kommittén för det europeiska statistiksystemet för förhandsgranskning i enlighet med artikel 13.4 i förordning (EG) nr 223/2009.

(36)Den här förordningen ersätter de program som inrättats genom förordningarna (EU) 2021/444, (EU) 2021/690, (EU) 2021/785, (EU) 2021/847 och (EU) 2021/1077. Dessa förordningar bör därför upphöra att gälla.

(37)För att säkerställa fortsatt genomförande av åtgärder som rör unionens rättsliga skyldigheter och andra åtgärder eller ändringar av åtgärder som inletts enligt dessa förordningar bör övergångsbestämmelser fastställas som tillämpas till dess att åtgärderna avslutas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Innehåll

Genom denna förordning inrättas programmet för den inre marknaden och tullen (programmet) och fastställs programmets mål, dess budget för perioden från och med den 1 januari 2028 till och med den 31 december 2034, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering. 

Artikel 2 Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.rättslig enhet: fysisk person eller juridisk person som inrättats och erkänts som sådan enligt unionsrätten, nationell rätt eller internationell rätt, som har rättskapacitet och förmåga att handla för egen räkning, utöva rättigheter och ha skyldigheter, eller en enhet som inte har någon rättskapacitet i den mening som avses i artikel 200.2 c i budgetförordningen.

2.tullmyndigheter: tullmyndigheter enligt definitionen i artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 75 eller motsvarande organ i associerade länder.

3.tullmyndigheternas uppgifter: tullmyndigheternas uppgifter enligt artikel 3 i förordning (EU) nr 952/2013.

4.skatt eller beskattning: utformning, administration, tillämpning och efterlevnad vad gäller följande skatter och avgifter:

a)Mervärdesskatt enligt rådets direktiv 2006/112/EG 76 .

b)Punktskatter på alkohol enligt rådets direktiv 92/83/EEG 77 .

c)Punktskatter på tobaksprodukter enligt rådets direktiv 2011/64/EU 78 .

d)Skatter på energiprodukter och elektricitet enligt rådets direktiv 2003/96/EG 79 .

e)Andra skatter och avgifter av alla slag som tas ut av en medlemsstat eller dess territoriella eller administrativa underavdelningar, eller på en medlemsstats eller dess territoriella eller administrativa underavdelningars vägnar, inbegripet lokala myndigheter, eller på unionens vägnar, i den mån de är relevanta för den inre marknaden och för det administrativa samarbetet mellan medlemsstaterna.

5.skattemyndigheter: offentliga myndigheter och andra organ som ansvarar för beskattning eller skatterelaterad verksamhet.

6.digital lösning på unionsnivå: digitalt koncept, digitalt system, digitalt verktyg, digital databas, digital datahubb, digital applikation, digital plattform, digital driftskompatibel it-infrastruktur eller liknande lösning, inbegripet både maskinvaru- och programvaruaspekter.

7.standard:

(a)Standard enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 80 .

(b)Internationell redovisningsstandard enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 81 .

(a)Standard för icke-finansiell rapportering som ger berörda parter uppgifter om ett företags prestation vad gäller miljö, samhällsansvar och styrning 82 .

d)Internationell revisionsstandard enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG 83 .

8.marknadskontroll: den verksamhet som bedrivs och de åtgärder som vidtas av marknadskontrollmyndigheterna för att säkerställa att produkter överensstämmer med de krav som fastställs i relevant harmoniserad unionslagstiftning samt säkerställa skydd av det allmänintresse som omfattas av den lagstiftningen.

9.marknadskontrollmyndighet: marknadskontrollmyndighet enligt definitionen i artikel 3.4 i förordning (EU) 2019/1020.

10.europeisk statistik: statistik som utvecklas, framställs och sprids i enlighet med förordning (EG) nr 223/2009.

11.planeringsram för europeisk statistik: det program för europeisk statistik som avses i artikel 13 i förordning (EG) nr 223/2009.

Artikel 3 Programmets mål

1.Programmets allmänna mål är att förbättra och fördjupa den inre marknadens och tullunionens funktion, skydda unionens och medlemsstaternas säkerhet samt finansiella och ekonomiska intressen, med en utformning som främjar flexibilitet, förenkling och synergier och stöder unionens övergripande prioriteringar för integrering av politiken. 

2.Programmet har följande specifika mål:

a)Stärka ställningen för medborgare, konsumenter, investerare, ekonomiska aktörer och företag genom att tillhandahålla information, vägledning och rådgivning som gör det möjligt för dem att fatta välgrundade beslut och ha full tillgång till den inre marknaden för varor, personer, tjänster och kapital, att förbättra tillhörande digitala och finansiella kunskaper, att säkerställa tillgång till prövningsmekanismer, genom att stödja företrädarorganisationers deltagande. Öka kunskapen om den inre marknaden och dess utmaningar genom att stödja verksamhet, analyser och verktyg som avser datainsamling och datafångst.

b)Främja samarbete mellan medlemsstaternas nationella myndigheter, och mellan medlemsstaternas nationella myndigheter, kommissionen och andra unionsorgan på alla programområden, inbegripet beredskap och ekonomisk säkerhet på den inre marknaden samt krishantering. Utforma, utplacera, genomföra, driva, underhålla och stödja de gemensamma komponenterna i digitala lösningar på unionsnivå och stödja anslutningen till dem. Stärka den operativa, tekniska och administrativa kapaciteten hos nationella myndigheter, inbegripet tull- och skattemyndigheter.

c)Underlätta harmoniserad standardisering och stärka utvecklingen av europeiska och internationella standarder för att säkerställa effektiv utformning, enhetlig tolkning och enhetligt genomförande samt efterlevnad av unionsrätten och övervakning av marknadsfragmenteringsrisker, även när det gäller kontroll av att anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer uppfyller kraven i EU:s regelverk.  

d)Stödja tullunionen och tullmyndigheter som samarbetar och agerar som en enda enhet när de fullgör sitt uppdrag och bidrar till Europas ekonomiska säkerhet, i syfte att säkerställa en effektiv marknadskontroll och en hög nivå av konsumentskydd, produktöverensstämmelse och säkerhet.

e)Skydda unionens och dess medlemsstaters ekonomiska, finansiella och andra intressen mot bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet, inbegripet risker i samband med utgifter, inkomster och tillgångar samt anseenderisker, stödja medlemsstaternas operativa samarbete och utredningsverksamhet. Stödja skattepolitiken och genomförandet av unionsrätten på skatteområdet och förbättra unionens skattesystem och skatteuppbörd i syfte att stärka Europas konkurrenskraft och investeringar.

f)Förbättra evidensbaserat och digitaliseringsvänligt politiskt beslutsfattande och användningen av digitala genomförandeverktyg samt ömsesidigt ansvar för offentliga uppgifter, i syfte att stödja de särskilda mål som anges i leden a–e.

g)Tillhandahålla relevant och jämförbar officiell europeisk statistik enligt bilagan.

3.Programmet ska stödja genomförandet av rättsliga skyldigheter på unionsnivå avseende den inre marknadens resiliens och genomförandeverktyg, marknadskontroll, produktöverensstämmelse, standarder, offentlig upphandling, immateriella rättigheter, konkurrenspolitik, politik för finansiella tjänster, bekämpning av penningtvätt, unionens restriktiva åtgärder, bolagsrätt och företagsstyrning, konsumentpolitik, europeisk statistik, tullagstiftning, beskattning och bedrägeribekämpning samt andra åtgärder som syftar till att uppnå de allmänna och särskilda mål som avses i punkterna 1 och 2.

Artikel 4 Budget

1.Den vägledande finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 1 januari 2028‒31 december 2034 fastställs till 6 238 112 000 EUR i löpande priser.

2.Budgetåtaganden för verksamheter som sträcker sig över mer än ett budgetår får delas upp på ett antal år i årliga delåtaganden.

3.Anslag får föras in i unionens budget efter 2034 för att täcka nödvändiga utgifter och för att möjliggöra förvaltningen av åtgärder som inte slutförts när programmet avslutas.

4.Den finansieringsram som avses i punkt 1 i denna artikel och beloppen för de ytterligare medel som avses i artikel 5 får också användas för tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, centrala it-system och it-plattformar, informations-, kommunikations- och synliggörandeinsatser, inbegripet central kommunikation om unionens politiska prioriteringar, samt alla andra kostnader för tekniskt och administrativt bistånd eller kostnader relaterade till personal som kommissionen ådrar sig för förvaltningen av programmet.

Artikel 5 Ytterligare medel

1.Medlemsstaterna, unionens institutioner, organ och byråer, tredjeländer, internationella organisationer, internationella finansieringsinstitutioner eller andra tredje parter får lämna ytterligare ekonomiska bidrag eller icke-ekonomiska bidrag till programmet. Ytterligare ekonomiska bidrag ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.2 a, d eller e eller i artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

2.Medel som anslagits till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran göras tillgängliga för programmet. Kommissionen ska genomföra dessa medel direkt eller indirekt i enlighet med artikel 62.1 a eller c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. De ska läggas till det belopp som avses i artikel 4.1 i den här förordningen. Dessa medel ska användas till förmån för den berörda medlemsstaten. Om kommissionen inte har ingått något rättsligt åtagande inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning för ytterligare belopp som på detta sätt gjorts tillgängliga för programmet, får de motsvarande outnyttjade beloppen, på den berörda medlemsstatens begäran, föras tillbaka till ett eller flera ursprungsprogram eller efterföljande program.

Artikel 6 Alternativ, kombinerad och kumulativ finansiering

1.Programmet ska genomföras i samverkan med andra unionsprogram. En åtgärd som har fått bidrag från unionen från ett annat program får också erhålla bidrag inom ramen för detta program. Reglerna för det relevanta unionsprogrammet ska tillämpas på motsvarande bidrag, alternativt får en enda uppsättning regler tillämpas för alla bidrag och ett enda rättsligt åtagande får ingås. Om bidraget från unionen baseras på stödberättigande kostnader får det kumulativa stödet från unionens budget inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden och det får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.

2.Förfarandena för tilldelning inom ramen för programmet får genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning gemensamt med medlemsstaterna, unionens institutioner, organ och byråer, tredjeländer, internationella organisationer, internationella finansinstitut eller andra tredje parter (partner i det gemensamma förfarandet för tilldelning), under förutsättning att skyddet av unionens ekonomiska intressen säkerställs. Sådana förfaranden ska omfattas av en enda uppsättning regler och leda till att ett enda rättsligt åtagande ingås i respektive fall. För detta ändamål får partnerna i det gemensamma förfarandet för tilldelning tillhandahålla medel till programmet i enlighet med artikel 5 i den här förordningen, alternativt får partnerna anförtros genomförandet av förfarandet för tilldelning, i tillämpliga fall i enlighet med artikel 62.1 c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Vid gemensamma förfaranden för tilldelning får även företrädare för partnerna i det gemensamma förfarandet för tilldelning vara medlemmar i den utvärderingskommitté som avses i artikel 153.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

Artikel 7 Tredjeländer som är associerade till programmet

1.Programmet får öppnas för deltagande för följande tredjeländer genom fullständig eller partiell associering, i enlighet med de mål som fastställs i artikel 3 och i enlighet med relevanta internationella avtal eller beslut som antagits inom ramen för dessa avtal och som är tillämpliga på följande:

a)Medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt Andorra, Monaco och San Marino,

b) Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer.

c)Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken.

d)Andra tredjeländer, inklusive de som gränsar till EU:s yttersta randområden.

2.För associeringsavtalen för att delta i programmet gäller följande:

a)De ska säkerställa en rättvis balans mellan bidrag från och förmåner till det tredjeland som deltar i programmet.

b)De ska fastställa villkoren för deltagande i programmen, inklusive beräkning av ekonomiska bidrag, i form av ett driftsbidrag och en deltagaravgift, till ett enskilt program och dess allmänna administrativa kostnader.

c)De ska inte ge tredjelandet någon befogenhet att fatta beslut som rör programmet.

d)De ska garantera unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda sina ekonomiska intressen.

e)De ska i tillämpliga fall säkerställa skyddet av unionens och dess medlemsstaters säkerhetsintressen, försvarsintressen och intressen avseende allmän ordning.

Vid tillämpning av första stycket led d ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs enligt förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och garantera att verkställighetsbeslut som ålägger en betalningsskyldighet på grundval av artikel 299 i EUF-fördraget samt domar och beslut från Europeiska unionens domstol är verkställbara.

Artikel 8 Genomförande och former för unionsfinansiering

1.Programmet ska genomföras i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509, genom direkt förvaltning eller indirekt förvaltning, av de enheter som avses i artikel 62.1 c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

2.Unionsfinansiering får tillhandahållas i alla former i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509, särskilt bidrag, upphandling, icke-finansiella donationer samt ersättning till experter enligt artiklarna 242 och 243 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

3.Om unionsfinansiering tillhandahålls i form av ett bidrag ska finansieringen tillhandahållas som finansiering som inte är kopplad till kostnader eller vid behov i form av förenklade kostnadsalternativ, i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Finansiering får tillhandahållas i form av ersättning av faktiskt uppkomna stödberättigande kostnader endast om målet för en åtgärd inte kan uppnås på annat sätt eller om denna form är nödvändig för att möjliggöra andra finansieringskällor, inbegripet finansiering från medlemsstaterna. .

Artikel 9 Stödberättigande

1.Kriterier för stödberättigande ska fastställas så att de bidrar till uppnåendet av de mål som anges i artikel 3 i den här förordningen, i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2024/2509, och ska tillämpas på alla förfaranden för tilldelning inom ramen för programmet.

2.När det gäller förfaranden för tilldelning inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning kan en eller flera av följande rättsliga enheter vara berättigade till unionsfinansiering:

a)Enheter som är etablerade i en medlemsstat.

b)Enheter som är etablerade i ett associerat tredjeland.

c)Internationella organisationer.

d)Andra enheter som är etablerade i icke-associerade tredjeländer, enligt förteckningen i arbetsprogrammet, om finansieringen av sådana enheter är avgörande för genomförandet av åtgärden och bidrar till de mål som fastställs i artikel 3.

3.Utöver vad som anges i artikel 168.2 och 168.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får de associerade tredjeländer som avses i artikel 7.1 i den här förordningen i tillämpliga fall delta i och ta del av de upphandlingsmekanismer som fastställs i artikel 168.2 och 168.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. De regler som gäller för medlemsstaterna ska i tillämpliga delar även gälla deltagande associerade tredjeländer.

4.I enlighet med artikel 136 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska de förfaranden för tilldelning som påverkar säkerhet eller allmän ordning begränsas, särskilt när det gäller unionens eller dess medlemsstaters strategiska tillgångar och intressen, och högriskleverantörers stödberättigande ska av säkerhetsskäl begränsas i enlighet med EU-rätten.

5.För åtgärder som genomför standardiseringsåtgärder ska de enheter som anges i artiklarna 15 och 16 i förordning (EU) nr 1025/2012 vara berättigade till finansiering.

6.För åtgärder som stöder konsumentskydd och/eller gäller nätverket av europeiska konsumentcentrum ska följande organ vara berättigade till finansiering:

a)Ett icke vinstdrivande organ som utsetts av en medlemsstat eller ett tredjeland som avses i artikel 7 och som valts ut genom ett öppet förfarande.

b)Ett offentligt organ.

7.Det arbetsprogram som avses i artikel 110 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 får innehålla ytterligare preciseringar angående de kriterier för stödberättigande som fastställs i den här förordningen eller innehålla ytterligare kriterier för stödberättigande för särskilda åtgärder.

8.Företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer får inte närvara vid överläggningar avseende kriterier för stödberättigande eller tilldelning.

Artikel 10 Enheter som är berättigade utan ansökningsomgång

Följande enheter får tilldelas ett bidrag inom ramen för programmet utan ansökningsomgång:

1.För åtgärder på området marknadskontroll: medlemsstaternas marknadskontrollmyndigheter enligt artikel 10 i förordning (EU) 2019/1020.

2.För åtgärder på området ackreditering: det organ som erkänts i enlighet med artikel 14.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 84 för att bedriva den verksamhet som avses i artikel 32.1 i den förordningen.

3.För åtgärder som stöder utvecklingen av högkvalitativa standarder för finansiell och icke-finansiell företagsrapportering och revision samt underlättar integreringen av dem i unionsrätten: Efrag (tidigare European Financial Reporting Advisory Group), International Financial Reporting Standards Foundation (IFRS Foundation) och Public Interest Oversight Board (Piob) eller de organisationer som efterträder dessa.

4.För åtgärder på området konsumentskydd: de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för tillsyn av unionslagstiftning som skyddar konsumenternas intressen, i enlighet med artikel 1 i förordning (EU) 2017/2394.

5.För åtgärder som avser konsumenter och företrädande av konsumenters intressen på unionsnivå: den europeiska konsumentorganisationen (BEUC) och den europeiska organisationen för konsumentinflytande i samband med standardisering (Anec), under förutsättning att de inte har några motstridiga intressen och att de genom sina medlemmar företräder intressena hos unionens konsumenter i minst två tredjedelar av medlemsstaterna.

6.För åtgärder som avser skydd av de intressen som konsumenter och slutanvändare av finansiella tjänster har och stöder deras deltagande i utformningen av politiken för finansiella tjänster, ger vägledning om finansiella tjänster samt främjar finansiella kunskaper och en bättre förståelse för finanssektorn och för de olika kategorier av produkter som saluförs: Finance Watch och European Federation of Investors and Financial Services Users (Better Finance), eller de organisationer som efterträder dessa, på följande villkor som ska bedömas årligen:

a)Enheterna är icke statliga, icke vinstdrivande och oberoende av industri, handel och näringsliv.

b)De har inga motstridiga intressen, och företräder genom sina medlemmar de intressen som unionens konsumenter och andra slutanvändare har på området för finansiella tjänster. 

7.För åtgärder som avser europeisk statistik: nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter enligt artikel 5.2 i förordning (EG) nr 223/2009.

8.För åtgärder som avser tullar eller beskattning: medlemsstaternas tull- eller skattemyndigheter och tull- eller skattemyndigheter i deltagande associerade tredjeländer, förutsatt att villkoren i artikel 7 i den här förordningen är uppfyllda.

Artikel 11 Arbetsprogram

Programmet ska genomföras med hjälp av sådana arbetsprogram som avses i artikel 110 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

Artikel 12 Upphävande

Förordningarna (EU) 2021/444, (EU) 2021/690, (EU) 2021/785, (EU) 2021/847 och (EU) 2021/1077 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2028.

Artikel 13 Övergångsbestämmelser

1.Denna förordning påverkar inte fortsatt genomförande eller ändringar av åtgärder som inletts enligt förordningarna (EU) 2021/444, (EU) 2021/690, (EU) 2021/785, (EU) 2021/847 och (EU) 2021/1077, som ska fortsätta att tillämpas på dessa åtgärder fram till dess att de avslutas.

2.Finansieringsramen för programmet får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits enligt förordningarna (EU) 2021/444, (EU) 2021/690, (EU) 2021/785, (EU) 2021/847 och (EU) 2021/1077.

Artikel 14 Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2028.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. 

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT OCH DIGITAL ÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET3

1.1Förslagets eller initiativets titel3

1.2Berörda politikområden3

1.3Mål3

1.3.1Allmänt/allmänna mål3

1.3.2Specifikt/specifika mål3

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas3

1.3.4Prestationsindikatorer3

1.4Förslaget eller initiativet avser4

1.5Grunder för förslaget eller initiativet4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet4

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.4

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder4

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument5

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning5

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser6

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)6

2.FÖRVALTNING8

2.1Regler om uppföljning och rapportering8

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås8

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna8

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)8

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter9

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER10

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen12

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen12

3.2.1.1Anslag i den antagna budgeten12

3.2.1.2Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål17

3.2.2Beräknad output som finansieras med driftsanslag22

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen24

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten24

3.2.3.2Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål24

3.2.3.3Totala anslag24

3.2.4Beräknat personalbehov25

3.2.4.1Finansierat med den antagna budgeten25

3.2.4.2Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål26

3.2.4.3Totalt personalbehov26

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar28

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen28

3.2.7Bidrag från tredje part28

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna29

4.Digitala inslag29

4.1Krav med digital relevans30

4.2Data30

4.3Digitala lösningar31

4.4Interoperabilitetsbedömning31

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande32

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

1.1Förslagets eller initiativets titel

1.2Berörda politikområden 

1.3Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

1.3.2Specifikt/specifika mål

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.3.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

1.4Förslaget eller initiativet avser 

 en ny åtgärd 

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 86  

 en förlängning av en befintlig åtgärd 

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5Grunder för förslaget eller initiativet 

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

 begränsad varaktighet

–    verkan från och med den 1 januari 2028 till och med den 31 december 2034

–    budgetkonsekvenser från 2028 till 2034 för budgetmässiga åtaganden och från 2028 till 2039 för betalningsbemyndiganden

 obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er) 89   

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

–    via genomförandeorgan

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING 

2.1Regler om uppföljning och rapportering 

Reglerna om rapportering och uppföljning för detta program kommer att följa kraven som fastställs i förordning xxx [prestationsförordningen].

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem 

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) 

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

·Nya budgetposter som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

1.1.1.1. Anslag i den antagna budgeten

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen			4		”Administrativa utgifter” 90
GD: <SMCP>						År	År	År	År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2028–2034
						2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
 Personalresurser						304,907	303,779	303,027	303,027	303,027	303,027	303,027	2 123,821
 Övriga administrativa utgifter						0	0	0	0	0	0	0	0
TOTALT GD <SMCP>	Anslag					304,907	303,779	303,027	303,027	303,027	303,027	303,027	2 123,821
TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den fleråriga budgetramen		(summa åtaganden = summa betalningar)				304,907	304,779	303,027	303,027	303,027	303,027	303,027	2 123,821

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

1.1.1.2. Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

GD: <>			År	År	År	År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2028–2034
			2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
Driftsanslag
Budgetpost	Åtaganden	(1a)
	Betalningar	(2a)
TOTALA anslag	Åtaganden	=1a+1b+3	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
för GD <>	Betalningar	=2a+2b+3	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.

Programmet kan få bidrag från tredjeländer i enlighet med de eventuella associeringsavtal som nämns i artikel 7 i förordningen.

3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer)

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten

Personalbehov och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, samt vid behov kompletterat med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.4Beräknat personalbehov

    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter [1]

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

Förslaget/initiativet

        kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

    kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

    kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

3.2.7Bidrag från tredje part

Förslaget/initiativet

    innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

    innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

    Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

    Påverkan på egna medel

    Påverkan på andra inkomster

    Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

[1]    Ange i tabellen nedan hur många heltidsekvivalenter av det angivna antalet som redan är avdelade för förvaltning av åtgärden och/eller kan omfördelas inom ditt GD och vad ditt nettobehov är.

[2]    Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

4.Digitala inslag

4.1Krav med digital relevans

4.2Data

De angivna kraven överensstämmer med principerna i den europeiska datastrategin för interoperabilitet, tillgänglighet och återanvändning.

Överensstämmelse med engångsprincipen

Engångsprincipen har övervägts och möjligheten att återanvända befintliga uppgifter har utforskats: JA

·Nyskapade data är sökbara, tillgängliga, driftskompatibla och återanvändbara och uppfyller högkvalitativa standarder: JA

De digitala systemen tillämpar engångsprincipen, och vidareutnyttjande av befintlig information utforskas, genom att återanvända befintliga källor och data från programmets genomförande (t.ex. med resultattavlor).

Typ av data	Hänvisning/hänvisningar till kravet/kraven	Aktör som tillhandahåller data	Aktör som tar emot data	Frekvens (i tillämpliga fall)
Företags- och bankuppgifter från register, företagsinformation, uppgifter om verkligt huvudmannaskap från register. Gemensamma datakataloger om rapporterings- och upplysningskrav. Finansiella uppgifter och indikatorer.	Finansiella tjänster, bolagsrätt	Nationella myndigheter, företag, konsumenter, medborgare, investerare, Europeiska kommissionen och andra europeiska organ och myndigheter.	Nationella myndigheter, Europeiska kommissionen och andra europeiska organ och myndigheter	Rättsliga skyldigheter 95
Standardiseringsuppgifter	Europeiska och internationella standarder	Europeiska standardiseringsorganisationer och nationella standardiseringsorgan	Kommissionen	På begäran/periodiskt
Upphandlingsdata, metadata, personuppgifter, externa tjänsteleverantörers data, finansiella data/indikatorer, åtkomstloggar, säkerhetsdata, företagsrelaterad information, produktinformation, information om ärendeutredning, uppgifter om EU:s regelverk, rättsliga uppgifter. -Uppgifter om produktöverensstämmelse	Verktyg för genomförande	Publikationsbyrån, nationella förvaltningar Ekonomiska aktörer	Nationella förvaltningar, kommissionen	Löpande eller periodiskt, automatiskt eller på begäran.
Uppgifter om marknadskontroll:	Marknadskontroll	Ekonomiska aktörer	Nationella förvaltningar, kommissionen	På begäran/periodiskt
Intressentprofiler, konsumentklagomål och förfrågningar om produkter och tjänster, ärendehanteringsuppgifter, produktsäkerhetsuppgifter, marknadskontrolluppgifter, överträdelser av konsumentlagstiftningen och uppgifter om efterlevnad, uppgifter om gränsöverskridande transaktioner, uppgifter om det alternativa tvistlösningsförfarandet, prövningsresultat, uppgifter om näringsidkare, uppgifter om konsumentbeteende, exempel på bästa praxis	Konsumentpolitik	Medlemsstater, EU-institutioner, myndigheter, organ, bemyndigade tredje parter, företag, konsumenter/medborgare	Medlemsstater, EU-institutioner, myndigheter, organ, bemyndigade tredje parter, företag, konsumenter/medborgare	Inlämning av klagomål eller förfrågningar från konsumenter, säkerhetsvarningar och säkerhetsmeddelanden, marknadsövervakningsrapportering, begäranden om tillsynssamarbete, övervaknings- eller rapporteringskrav
Den europeiska statistiken omfattar alla viktiga EU-politikområden - Eurostat får uppgifter i mer än 2 000 datauppsättningar och metadatauppsättningar och sprider mer än 7 500 datauppsättningar.	Europeisk statistik	Medlemsstaternas statistikmyndigheter, Eftaländer, utvidgningsländer, tredjeländer, EU:s institutioner, myndigheter och organ, bemyndigade tredje parter (t.ex. internationella organisationer), företag, konsumenter/medborgare.	Eurostat, som validerar uppgifterna och sprider dem som europeisk statistik till sina användare, dvs. beslutsfattare, EU-institutioner och EU-tjänster, privatpersoner, medier, företag och finansmarknader, forskare och den akademiska världen.	Enligt de rättsliga krav som fastställs i EU:s regelverk om europeisk statistik. Överföringen av uppgifter från medlemsstaterna till Eurostat baseras nästan uteslutande på de rättsliga krav som fastställs i EU:s regelverk om europeisk statistik samt på vissa frivilliga överföringar av uppgifter.
Affärsrelaterad information, ärendeundersökningsinformation	Konkurrenspolitik	Europeiska kommissionen (GD Konkurrens) godkända tredje parter/företag, medlemsstater, nationella konkurrensmyndigheter,	Europeiska kommissionen (GD Konkurrens), godkända tredje parter/företag, medlemsstater, nationella konkurrensmyndigheter, medborgare (för information till allmänheten)	Löpande
Skatteuppgifter	Beskattning	Ekonomiska aktörer/personer, medlemsstaternas skattemyndigheter	Medlemsstaternas skattemyndigheter, Eurofisc, kommissionen	Löpande
Tulluppgifter	Tullunion	Ekonomiska aktörer, medlemsstaternas tullmyndigheter, kommissionen	Ekonomiska aktörer, medlemsstaternas tullmyndigheter, kommissionen	Löpande
Tulluppgifter	Bedrägeribekämpning	Ekonomiska aktörer, medlemsstaternas tullmyndigheter, kommissionen	Medlemsstaternas myndigheter, kommissionen	Löpande
Transportuppgifter	Bedrägeribekämpning	Ekonomiska aktörer, medlemsstaternas tullmyndigheter, kommissionen	Medlemsstaternas myndigheter, kommissionen	Löpande
Handelsuppgifter	Bedrägeribekämpning	Statistiska myndigheter, ekonomiska aktörer	Medlemsstaternas myndigheter, kommissionen	Löpande
Uppgifter om EU-finansierade projekt	Bedrägeribekämpning	Ekonomiska aktörer, medlemsstaternas myndigheter, kommissionen	Medlemsstaternas myndigheter, kommissionen	Löpande

4.3Digitala lösningar

Digital lösning nr 1 – genomförandeverktyg (t.ex. en gemensam digital ingång, Your Europe)

Digital lösning nr 2 – Digitala verktyg för konkurrenspolitik (CASE@EC, senaste generationens eDiscovery, verktyg för att samarbeta med intressenter i konkurrenssammanhang osv.)

4.4Interoperabilitetsbedömning

Digital offentlig tjänst eller kategori av digitala offentliga tjänster	Beskrivning	Hänvisning/hänvisningar till kraven	Andra interoperabilitetslösningar
Digital offentlig tjänst nr 1: Genomförandeverktyg (t.ex. en gemensam digital ingång, Your Europe)	Digitala verktyg minskar den administrativa bördan och skapar öppenhet för medborgare, konsumenter och företag.	Artikel 3 f	/
Digital offentlig tjänst nr 2: Konkurrenspolitik	Underlätta gränsöverskridande interaktion mellan EU-enheter, medlemsstaternas förvaltningar och företag som är verksamma på den inre marknaden, särskilt när det gäller konkurrensärenden.	Artikel 3 f	/
Sammanlänkningssystem för bankkonton (Baris)	Utbyte av uppgifter och information mellan medlemsstaterna och mellan EU-enheter. Registrens driftskompatibilitet.	Artikel 3 b	/
Sammanlänkningssystem för register över verkligt huvudmannaskap (Boris)	Utbyte av uppgifter och information mellan medlemsstaterna och mellan EU-enheter. Registrens driftskompatibilitet.	Artikel 3 b	/
Företagsregistrens sammankopplingssystem (Bris – Business Registers Interconnection System).	Utbyte av företagsinformation mellan medlemsstaterna och mellan EU-enheter genom valfria åtkomstpunkter. Registrens driftskompatibilitet.	Artikel 3 a b	/
EU Taxonomy Navigator	Skapa öppenhet för medborgare, konsumenter och företag.	Artikel 3 a	/
Integrerat rapporteringssystem i EU:s finansiella tjänster och i det gemensamma ordlistan och dataområdet.	Utbyte av uppgifter och information mellan medlemsstaterna och mellan EU-enheter. Interoperabilitet för lösningar som utvecklats av de europeiska tillsynsmyndigheterna och de nationella myndigheterna.	Artikel 3 b	/
Övervakning av informatikavtal för sakkunniga (MICE)	/	Artikel 3 f	/
FISMA:s dataanalysinfrastruktur	/	Artikel 3 f	/
Förvaltning av regelverk, kunskap online om europeisk lagstiftning (KOEL)	/	Artikel 3 f	/
Eurostat upprätthåller en gemensam kontaktpunkt för elektronisk dataöverföring (som för närvarande genomförs i EDAMIS) som används av nationella statistikinstitut och andra nationella myndigheter i och utanför Europeiska unionen (Efta, kandidatländer, potentiella kandidatländer, Europeiska centralbanken, OECD, ...). Eurostat utbyter metadata av hög kvalitet med hjälp av semantisk webbteknik och i enlighet med Fair-principerna för ökad interoperabilitet.	Eurostat använder internationella statistiska standarder för data- och metadatautbyte (SDMX) vid insamling och spridning av data. Detta möjliggör sömlösa utbyten som är begripliga för alla parter, på grundval av statistiska begrepp som harmoniseras och genomdrivs genom standardiserad teknisk interoperabilitet mellan systemen, genom standardiserade API:er. Genom att utnyttja all potential hos sådana API-drivna tekniska infrastrukturer möjliggör lösningarna delning och återanvändning och säkerställer att inga överlappningar sker när de stöder affärsfunktioner. Eurostat utvecklar också olika verktyg till stöd för olika delar av dessa standarder, som återanvänds av flera enheter, både inom och utanför Europeiska kommissionen. Den europeiska statistiken sprids i en allmänt tillgänglig kostnadsfri databas på Eurostats webbplats och är kostnadsfri för både kommersiell och icke-kommersiell användning. Eurostat utbyter regelbundet metadata av hög kvalitet om Eurostats datauppsättningar med data.europa.eu med hjälp av semantisk webbteknik och i enlighet med Fair-principerna om interoperabilitet.	Artikel 3 a
Plattformen EC-REACT	Underlättar gränsöverskridande interoperabilitet mellan offentliga och civilsamhällets aktörer. genom att möjliggöra strukturerat informationsutbyte och samordning i en flerspråkig, säker digital miljö. Systemet säkerställer ömsesidigt erkännande av godkända enheter och stöder locus standi i olika jurisdiktioner. Säkerställer dataintegritet och anpassning av medlemsstaternas rättsliga privata verkställighetsåtgärder	Artikel 3 a	Säkra meddelande- och dokumentdelningsmoduler som är anpassade till ISA-principerna. Drupal CMS-ram till stöd för modulär utveckling och integration. Gemensam metadataetikettering för sökbart innehåll och semantisk justering.
CPC-IMI-databasen, EU eLab och CPC-ärendehanteringsverktyg (nytt)	Möjliggör konsekvent, flerspråkig ärendehantering och datautbyte mellan alla medlemsstater och kommissionen, främjar anpassning av förfaranden, effektiviserar akut varning och reaktioner mellan jurisdiktioner.	Artikel 3 a, b, c	Harmoniserade datamodeller för falltyper, rättsliga grunder och överträdelsekategorier. Standardiserade förfarandemallar för registreringar, samordnade åtgärder och underrättelser om efterlevnad. Flerspråkiga gränssnitt och ordlistor
Nätverket av europeiska konsumentcentrums (ECC Net) it-verktyg	Underlätta gränsöverskridande interaktioner mellan ECC, nationella tillsynsmyndigheter, nationella konsumentorganisationer, tvistlösningsorgan och kommissionen. Möjliggör konsekvent ärendehantering, informationsutbyte och identifiering av gränsöverskridande verkställighetsproblem.	Artikel 3 a	Harmoniserade datamodeller för falltyper, rättsliga grunder och överträdelsekategorier. Standardiserade förfarandemallar för registreringar, samordnade åtgärder och underrättelser om efterlevnad. Flerspråkiga gränssnitt och ordlistor i integrerad kunskapsbas.
Safety Gate-systemet för snabb varning, Safety Business Gateway och Consumer Safety Gateway samt spindeln för produktsäkerhet eSurveillance	Systemen är driftskompatibla med informations- och kommunikationssystemet för marknadskontroll (ICSMS). Denna integration möjliggör ett smidigt datautbyte och samordning mellan medlemsstaterna vilket förbättrar EU:s förmåga att snabbt ta itu med och hantera produktsäkerhetsfrågor.	Artikel 3 a, b och d	Standardiserade procedurmallar för varningar. Flerspråkiga gränssnitt och ordlistor i integrerad kunskapsbas.
Tullsystem	Underlätta gränsöverskridande interaktioner mellan EU:s enheter och medlemsstaternas förvaltningar och ekonomiska aktörer i samband med tullpolitiken.	Särskilda mål för förslaget 3b, 3d, 3f + individuell rättslig grund för tullsystemen, i enlighet med unionens tullkodex 96 och EU:s tulldatacentral som infördes genom förslaget om tullreform 97 .	Alla tullsystem är driftskompatibla sinsemellan och med medlemsstaternas nationella komponenter.
Skattesystem.	Underlätta gränsöverskridande samverkan mellan EU:s enheter och medlemsstaternas förvaltningar och ekonomiska aktörer när det gäller skattepolitik.	Särskilda mål för förslaget 3b, 3e, 3f + individuell rättslig grund för skattesystemen.	Interoperabilitet är huvudsakligen med nationella komponenter i varje system.
Informationssystemet för bedrägeribekämpning (Afis)	Underlätta gränsöverskridande interaktioner mellan EU-enheter och medlemsstaternas myndigheter och ekonomiska aktörer.	Artikel 3 b, e och f Dessutom har informationssystemet för bedrägeribekämpning (Afis) sin egen rättsliga grund i rådets förordning (EG) nr 515/97.	Kompatibelt med system för EU-enheter och medlemsstaternas myndigheter.
Systemet för hantering av oriktigheter (IMS)	Underlättar gränsöverskridande interaktioner mellan EU-enheter och medlemsstaternas myndigheter.	Artikel 3 b, e och f	Kompatibelt med system för EU-enheter och medlemsstaternas myndigheter.

Digital offentlig tjänst

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande

Beskrivning av åtgärden	Hänvisning/hänvisningar till kravet/kraven	Kommissionens roll (i tillämpliga fall)	Aktörer som ska involveras (i tillämpliga fall)	Förväntad tidsplan (i tillämpliga fall)
Flera åtgärder planeras för att stödja innovations- och digitaliseringsprioriteringarna för europeisk statistik, såsom tillhandahållande av kapacitetsuppbyggnad för nationella statistikmyndigheter genom det europeiska programmet för statistikutbildning (ESTP) och användning av gemensamma plattformar (t.ex. Web Intelligence Hub) för utforskning av nya datakällor och sandboxning av nya statistiska resultat.	Europeisk statistik	Eurostat samråder regelbundet med sina expertgrupper om den framtida utvecklingen av Eurostats digitala verktyg. En särskild arbetsgrupp med medlemsstaterna har till uppgift att utveckla och underhålla digitala lösningar för statistikframställning och genom sina olika experter och fokusgrupper främja olika aspekter av dessa lösningar, såsom säkerhetsaspekter, molninfrastruktur och interoperabilitet samt återanvändningsbarhet för de olika lösningarna mellan alla medlemmar i gruppen och Eurostat. Eurostat kommer att investera i digital teknik, molntjänster och AI.	Medlemsstaterna och Efta:s nationella statistikmyndigheter

4.6 Vägledande förteckning över europeiska elektroniska system för tull och beskattning

Europeiska elektroniska tullsystem som finansieras genom tullprogrammet 2024 98  

Europeiska elektroniska system för beskattning (vägledande förteckning)

It-system	Rättslig grund:
Systemet för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor (inklusive SEED och andra punktskattesystem)	Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2020/263 av den 15 januari 2020 om datorisering av uppgifter om förflyttningar och kontroller av punktskattepliktiga varor. Rådets direktiv (EU) 2020/262 av den 19 december 2019 om allmänna regler för punktskatt (omarbetning) och rådets förordning (EU) nr 389/2012 av den 2 maj 2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter och om upphävande av förordning (EG) nr 2073/2004.
Centrala VIES, VIES, momsåterbetalning, eFCA, övervakning (momsuppgifter), TNA, CESOP, OSS/IOSS/TOOG (överföringsordning), TIC, VIES på webben, SME på webben	Rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri (omarbetning).
Intyg om befrielse från mervärdesskatt	Rådets direktiv (EU) 2025/425 av den 18 februari 2025 om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller det elektroniska intyget om befrielse från mervärdesskatt (artikel 151a) – med början 2032.
Databasen över skatter i Europa (TEDB)	TEDB stöder tillämpningen av direktivet om e-handel med mervärdesskatt (EU) 2019/1995 och direktivet om små och medelstora företag med mervärdesskatt (EU) 2020/285.
DAC (utbyten och statistik), TIN på webben, eFCA, DAC IT-system (inklusive centrala förvaringsinstitut för DAC3, DAC6 och DAC8)	Rådets direktiv (EU) 2011/16 om administrativt samarbete i fråga om beskattning, med senare ändringar.
FASTER (EU-portalen, artikel 6)	Rådets direktiv (EU) 2025/50 av den 10 december 2024 om snabbare och säkrare skattelättnad för överskjutande källskatt

(1)    Strategi för den inre marknaden COM(2025) 500 final 21.5.2025 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.

(2)     Europeiska kommissionens politiska riktlinjer 2024–2029 .

(3)    Draghi-rapporten, EU competitiveness: Looking ahead (inte översatt till svenska) – Europeiska kommissionen . Letta-rapporten, Enrico Letta – Much more than a market (inte översatt till svenska), (april 2024) .

(4)     Strategi för den inre marknaden COM(2025) 500 final 21.5.2025 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.

(5)    https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:52025DC0270.

(6)     Spar- och investeringsunionen COM(2025) 124 final, 19.3.2025 , Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén

(7)    Den nuvarande delen för små och medelstora företag och delen för livsmedel och foder som omfattas av andra förslag till den nya fleråriga budgetramen.

(8)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/690 av den 28 april 2021 om inrättande av ett program för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, området för växter, djur, livsmedel och foder och europeisk statistik (programmet för den inre marknaden) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 99/2013, (EU) nr 1287/2013, (EU) nr 254/2014 och (EU) nr 652/2014 (EUT L 153, 3.5.2021, s. 1).

(9)     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/444 av den 11 mars 2021 om inrättande av ett tullprogram för samarbete i tullfrågor och upphävande av förordning (EU) nr 1294/2013 (EUT L 87, 15.3.2021, s. 1, ELI:  http://data.europa.eu/eli/reg/2021/444/oj/swe ).

(10)     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1077 av den 24 juni 2021 om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning (EUT L 234, 2.7.2021, s. 1 ELI:  http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1077/oj/swe ).

(11)     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/847 av den 20 maj 2021 om inrättande av Fiscalisprogrammet för samarbete på beskattningsområdet och om upphävande av förordning (EU) nr 1286/2013 (EUT L 188, 28.5.2021, s. 1, ELI:  http://data.europa.eu/eli/reg/2021/847/oj ).

(12)     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/785 av den 29 april 2021 om inrättande av unionsprogrammet för bedrägeribekämpning och om upphävande av förordning (EU) nr 250/2014 (EUT L 172, 17.5.2021, s. 110, ELI:  http://data.europa.eu/eli/reg/2021/785/oj/swe ).

(13)     Förslag till förordning - 52023PC0258 - SV - EUR-Lex (europa.eu) , för närvarande under förhandling.

(14)    Se fotnot ovan och EU:s tullreform | Europeiska kommissionen (europa.eu) .

(15)    Förslag till förordning – 52023PC0258 – SV – EUR-Lex (europa.eu), för närvarande under förhandling.

(16)    En portfölj med nästan 30 centrala it-system på skatteområdet stöds av EU:s Fiscalisprogram 2021–2027.

(17)

    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/785 av den 29 april 2021 om inrättande av unionsprogrammet för bedrägeribekämpning  och om upphävande av förordning (EU) nr 250/2014 (EUT L 172, 17.5.2021, s. 110, ELI:  http://data.europa.eu/eli/reg/2021/785/oj/swe ).

(18)

   Rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen.

(19)    Europeiska kommissionens politiska riktlinjer 2024–2029.

(20)    Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet om en europeisk strategi för ekonomisk säkerhet (JOIN(2023) 20 final).

(21)    Europaparlamentets resolution av den 18 januari 2023 om den inre marknadens 30-årsjubileum: att fira framgångar och blicka framåt mot den framtida utvecklingen, P9 TA(2023)0007.

(22)     Strategi för den inre marknaden COM(2025) 500 final 21.5.2025 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.

(23)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (EGT L 243, 11.9.2002, s. 1, ELI: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32002R1606&qid=1754662650886).

(24)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering (EUT L 322, 16.12.2022, s. 15, ELI: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32022L2464).

(25)    I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU.

(26)    Tidigare känd som European Financial Reporting Advisory Group.

(27)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

(28)     Förslag till förordning – 52023PC0258 – SV – EUR-Lex (europa.eu) , för närvarande under förhandling.

(29)    Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet om en europeisk strategi för ekonomisk säkerhet (JOIN(2023) 20 final).

(30)     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1077 av den 24 juni 2021 om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning .

(31)    Rådets direktiv (EU) 2025/516 av den 11 mars 2025 om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller mervärdesskatteregler för den digitala tidsåldern, rådets förordning (EU) 2025/517 av den 11 mars 2025 om ändring av förordning (EU) nr 904/2010 vad gäller det administrativa samarbete om mervärdesskatt som krävs för den digitala tidsåldern och rådets genomförandeförordning (EU) 2025/518 av den 11 mars 2025 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 vad gäller informationskrav för vissa mervärdesskatteordningar (se https://eur-lex.europa.eu/oj/daily-view/L-series/default.html?ojDate=25032025&locale=sv)

(32)    Rådets direktiv (EU) 2011/16 om administrativt samarbete i fråga om beskattning, med senare ändringar.

(33)    Rådets direktiv (EU) 2025/50 av den 10 december 2024 om snabbare och säkrare skattelättnad för överskjutande källskatt.

(34)    COM(2025) 546 – Vitbok om översynen av arkitekturen mot bedrägerier.

(35)     COM(2025)26, SWD(2025)11, SWD(2025)12 .

(36)

   Artiklarna 101–109 i EUF-fördraget och protokoll nr 27 till både EU-fördraget/EUF-fördraget om den inre marknaden och konkurrens, där det anges att den inre marknaden enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen omfattar ett system som säkerställer att konkurrensen inte snedvrids. Detta förstärks av artikel 3.1 b i EUF-fördraget.

(37)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/956 av den 10 maj 2023 om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen.

(38)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

(39)     Förslag till förordning – 52023PC0258 – SV – EUR-Lex (europa.eu) , för närvarande under förhandling.

(40)    Interimsutvärdering av programmet för den inre marknaden 2021–2027 (inte offentliggjord ännu).

(41)    Interimsutvärderingen av instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning pågår parallellt.

(42)     Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om den slutliga utvärderingen av Tull 2020-programmet, COM(2022) 635 final, Report from the Commission to the European Parliament and the Council on the final evaluation of the Fiscalis 2020 programme, (inte översatt till svenska) COM(2022) 717 final .

(43)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/785 av den 29 april 2021 om inrättande av unionens program mot bedrägerier och om upphävande av förordning (EU) nr 250/2014, EUT L 172, 17.5.2021, s. 110. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/785/oj/swe

(44)    Rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och revisionsrätten, interimsutvärdering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/785 av den 29 april 2021 om inrättande av unionsprogrammet för bedrägeribekämpning och om upphävande av förordning (EU) nr 250/2014, COM(2024)572 final.

(45)     https://op.europa.eu/s/zXCm (inte översatt till svenska).

(46)     Förslag till förordning – 52023PC0258 – SV – EUR-Lex (europa.eu) , för närvarande under förhandling.

(47)    Hänvisning ska läggas till.

(48)    EUT C […], […], s. […].

(49)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj/swe ).

(50)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1, ELI:  http://data.europa.eu/eli/reg/2013/883/oj/swe ).

(51)    Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1, ELI:  http://data.europa.eu/eli/reg/1995/2988/oj/swe ).

(52)    Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2, ELI:  http://data.europa.eu/eli/reg/1996/2185/oj ).

(53)    Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2017/1939/oj/swe ).

(54)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29, ELI:  http://data.europa.eu/eli/dir/2017/1371/oj ).

(55)     Förslag till förordning – EUR-Lex – 52025PC0545 – SV – EUR-Lex (europa.eu) , för närvarande under förhandling – Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2025/… av den … … (EUT L, …, ELI:...) [för in datum, fullständig titel och hänvisningar till denna förordning].

(56)    Rådets beslut (EU) 2021/1764 av den 5 oktober 2021 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (Beslutet om ULT, inbegripet Grönland) (EUT L 355, 7.10.2021, s. 6, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2021/1764/oj ).

(57)    Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 11, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2020/2093/oj/swe ).

(58)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/690 av den 28 april 2021 om inrättande av ett program för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, området för växter, djur, livsmedel och foder och europeisk statistik (programmet för den inre marknaden) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 99/2013, (EU) nr 1287/2013, (EU) nr 254/2014 och (EU) nr 652/2014 (EUT L 153, 3.5.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/690/oj/swe ).

(59)     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/444 av den 11 mars 2021 om inrättande av ett tullprogram för samarbete i tullfrågor och om upphävande av förordning (EU) nr 1294/2013 (EUT L 87, 15.3.2021, s. 1, ELI:  http://data.europa.eu/eli/reg/2021/444/oj/swe ).

(60)     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/847 av den 20 maj 2021 om inrättande av Fiscalisprogrammet för samarbete på beskattningsområdet och om upphävande av förordning (EU) nr 1286/2013 (EUT L 188, 28.5.2021, s. 1, ELI:  http://data.europa.eu/eli/reg/2021/847/oj ).

(61)     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1077 av den 24 juni 2021 om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning (EUT L 234, 2.7.2021, s. 1, ELI:  http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1077/oj/swe ).

(62)     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/785 av den 29 april 2021 om inrättande av unionsprogrammet för bedrägeribekämpning och om upphävande av förordning (EU) nr 250/2014 (EUT L 172, 17.5.2021, s. 110, ELI:  http://data.europa.eu/eli/reg/2021/785/oj/swe ).

(63)     Förslag till förordning – EUR-Lex – 52025PC0545 – SV – EUR-Lex (europa.eu) , för närvarande under förhandling – Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2025/… av den … … (EUT L, …, ELI:...) [för in datum, fullständig titel och hänvisningar till denna förordning].

(64)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/223/oj/swe ).

(65)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/988 av den 10 maj 2023 om allmän produktsäkerhet, ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/1828 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG och rådets direktiv 87/357/EEG (EUT L 135, 23.5.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/988/oj/swe ).

(66)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011.

(67)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011 (EUT L 169, 25.6.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/1020/oj/swe ).

(68)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En konkurrenskraftskompass för EU, COM(2025) 30 final.

(69)    Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av unionens tullkodex och inrättande av Europeiska unionens tullbyrå och om upphävande av förordning (EU) nr 952/2013, COM(2023) 258 final.

(70)    Enligt den överenskommelse som ska ingås mellan Europaparlamentet och rådet om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av unionens tullkodex och inrättande av Europeiska unionens tullbyrå och om upphävande av förordning (EU) nr 952/2013, COM(2023) 258 final.

(71)     Rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen (EGT L 82, 22.3.1997, s. 1, ELI:  http://data.europa.eu/eli/reg/1997/515/oj/swe ).

(72)    Rådets beslut 2009/917/RIF av den 30 november 2009 om användning av informationsteknik för tulländamål (EUT L 323, 10.12.2009, s. 23, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2009/917/oj).

(73)    EGT L 1, 3.1.1994, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_internation/1994/1/oj .

(74)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Vägen till nästa fleråriga budgetram, COM(2025) 46 final.

(75)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/952/oj/swe ).

(76)    Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 11.12.2006, s. 1, ELI:  http://data.europa.eu/eli/dir/2006/112/oj ).

(77)    Rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker (EGT L 316, 31.10.1992, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/1992/83/oj ).

(78)    Rådets direktiv 2011/64/EU av den 21 juni 2011 om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror (EUT L 176, 5.7.2011, s. 24, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2011/64/oj ), som upphävs och ersätts av rådets direktiv om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror och tobaksrelaterade produkter, om kommissionens förslag antas (COM(2025) 580 final av den 16 juli 2025).

(79)    Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2003/96/oj ).

(80)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG (EUT L 316, 14.11.2012, s. 12, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2012/1025/oj/swe ).

(81)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (EGT L 243, 11.9.2002, s. 1, ELI: https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2002/1606/oj).

(82)    Till exempel standarder som antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering (EUT L 322, 16.12.2022, s. 15, ELI: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32022L2464).

(83)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG (Text av betydelse för EES) (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2006/43/oj ).

(84)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2008/765/oj/swe ).

(85)     Förslag till förordning - 52025PC0545 - SV - EUR-Lex (europa.eu) , för närvarande under förhandling. Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2025/... av den ... (EUT L, ..., ELI:...) [för in datum, fullständig titel och hänvisningar till denna förordning].

(86)    I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(87)     Förordning (EU) 2024/903 – SV – EUR-Lex .

(88)    På grundval av den överenskommelse som medlagstiftarna ska nå om kommissionens förslag till tullreform för unionen.

(89)    Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget-implementation/Pages/implementation-methods.aspx .

(90)    Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i BUDGpedia.

(91)    Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(92)    Till exempel: Register över verkligt huvudmannaskap sammanlänkningssystem, centraliserade bankkontoregister ellerelektroniska datasöksystem, integrerat rapporteringssystem för EU:s finansiella tjänster, rapporteringsskyldigheter för hållbar finansiering.

(93)    Till exempel: Infrastruktur för dataanalys, förvaltning av gemenskapens regelverk.

(94)    GD Konkurrens stärker konkurrensen genom fem instrument: (1) Antitrust- och kartelltillsyn, på grundval av artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget. (2) Rättsakten om digitala marknader (förordning (EU) 2022/1925). (3) Kontroll av företagskoncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004. (4) Kontroll av statligt stöd, enligt artiklarna 107–109 i EUF-fördraget, (5) förordningen om utländska subventioner (förordning (EU) 2022/2560).

(95)    Till exempel: penningtvättsdirektivet, artikel 16 i direktiv (EU) 2024/16402, direktiv (EU) 2017/1132 Bolagsrätt, artikel 22, reglering av datadelning (2023/0363(COD), som ska träda i kraft i slutet av 2025).

(96)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen, (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

(97)     Förslag till förordning – 52023PC0258 – SV – EUR-Lex (europa.eu) , för närvarande under förhandling.

(98)    Dessa system och digitala lösningar bygger antingen på unionens tullkodex eller på en separat rättsakt.