EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 19.7.2022

COM(2022) 340 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Sammanfattning av de årliga genomföranderapporterna för de operativa program som medfinansierats av fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt under 2020

   1. INLEDNING

Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) 1 ska bidra till att mildra de värsta formerna av fattigdom i EU, såsom livsmedelsbrist, barnfattigdom och hemlöshet. Sammanlagt 3,8 miljarder euro (i löpande priser) var tillgängliga genom Fead för perioden 2014–2020. EU tillhandahåller upp till 85 % av finansieringen, vilket kompletteras med medlemsstaternas egna medel. Det innebär att fondens totala värde uppgår till cirka 4,5 miljarder euro.

Medlemsstaterna kan använda fonden på följande två olika sätt:

·För ett operativt program genom vilket livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd tillhandahålls (operativt program I).

·För ett operativt program som främjar social delaktighet (operativt program II).

Livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd ska åtföljas av kompletterande åtgärder, till exempel utbildning för att främja en hälsosam kosthållning samt råd om tillagning och förvaring av livsmedel, bättre tillgång till hälso- och sjukvård, psykologiskt stöd och terapi, kurser för kompetensutveckling, råd om hur man hanterar en hushållsbudget, sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter samt tillhandahållande av juridiska tjänster.

I enlighet med den rättsliga grunden 2 baseras denna sammanfattning på 2020 års nationella genomföranderapporter, som medlemsstaterna lämnat till kommissionen. Liksom under tidigare år innehåller rapporten dessutom information om framsteg och finansiell information för perioden efter 2020 när sådan finns tillgänglig.

Enligt 2020 års genomföranderapporter om Fead bidrog fonden till att ta itu med de negativa effekterna av covid-19-pandemin bland dem som har det sämst ställt och till att lindra de värsta formerna av fattigdom och social utestängning. Trots sin begränsade budget har Fead visat att den på ett framgångsrikt sätt kompletterar de nationella insatserna för att komma till rätta med materiell fattigdom och för att bekämpa fattigdom och social utestängning. Fonden bidrog framför allt till att ta itu med livsmedelsbrist, barnfattigdom och hemlöshet. Tack vare den extra flexibilitet som de sammanhållningspolitiska insatserna för flyktingar i Europa (Care) innebär för Feads program kommer finansiering från Fead dessutom att bli viktig för att tillhandahålla välbehövlig hjälp med livsmedel och grundläggande materiellt bistånd till dem som flyr Ukraina.

Fead är förenlig med Europa 2020-strategin och handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (som har som mål att minst 15 miljoner människor ska lyftas ur riskzonen för fattigdom eller social utestängning före utgången av 2030) genom att främja social delaktighet och socialt skydd. Den kompletterar andra EU-fonder, särskilt Europeiska socialfonden och Asyl-, migrations- och integrationsfonden, genom att rikta sig till andra grupper och omfatta kompletterande åtgärder.

Det sociala sammanhang i vilket Fead verkade under 2020 karaktäriserades av ökade utmaningar i form av fattigdom och social utestängning som en följd av covid-19-pandemin. År 2020 löpte uppskattningsvis 96,5 miljoner människor risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning 3 i EU, vilket motsvarar 21,9 % av den totala befolkningen. Detta motsvarar en ökning med omkring 900 000 personer jämfört med 2019. Omkring 6,3 miljoner människor löpte samtliga tre risker för fattigdom och social utestängning samtidigt (riskera inkomstfattigdom, vara drabbad av allvarlig materiell eller social fattigdom och bo i hushåll med mycket låg arbetsintensitet). Under 2020 hade 38 miljoner människor i EU inte råd med en måltid av god kvalitet varannan dag 4 och livsmedelsbistånd är i dag fortfarande avgörande för en del av befolkningen i många medlemsländer.

1.1    Framtida utveckling

För den aktuella fleråriga budgetramen för 2021–2027 har Fead integrerats i Europeiska socialfonden+ (ESF+) för att förenkla finansieringen och förbättra synergierna mellan fonderna. För att öka stödet för social delaktighet krävs enligt förordningen om ESF+ 5 att minst 25 % av ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning ska anslås till mål för social delaktighet (jämfört med 20 % under ESF 2014–2020) samt att ytterligare minst 3 % per medlemsstat ska tilldelas för att ta itu med materiell fattigdom, vilket är Feads viktigaste mål i nuläget.

Särskilda regler gäller för stöd till åtgärder mot materiell fattigdom i syfte att göra stödet så effektivt som möjligt. I samband med halvtidsöversynen av Fead framhöll berörda parter värdet och behovet av att bibehålla de principer som präglar fonden, såsom i) flexibilitet och de i allmänhet mindre stränga förvaltningskraven i förhållande till de vanliga ESF-programmen, och ii) de etablerade nätverken och operativa metoderna. Låga trösklar gör att stöd kan ges till personer som inte nås av sociala tjänster, t.ex. hemlösa, nya eller papperslösa migranter eller vissa äldre som riskerar att drabbas av fattigdom. Dessutom möjliggör det skyndsamma reaktioner vid framväxande behov och krissituationer.

1.2 Samordning av Fead på EU-nivå

Liksom under tidigare år var Feads expertgrupp fortsatt det huvudsakliga forumet för informationsutbyte mellan förvaltande myndigheter om genomförandet. Expertgruppen sammanträdde två gånger 2019 och fyra gånger 2020 för att diskutera olika aspekter av programmets genomförande, särskilt kompletterande åtgärder, livsmedelsgåvor, revisioner, samordning med andra EU-fonder, förenklade kostnadsalternativ och e-kuponger. På sammanträdenas dagordning 2020 ingick även krishantering i samband med covid-19-pandemin, däribland relevanta ändringar av förordningen om Fead. I oktober och december 2020 sammanträdde Feads expertgrupp med ESF:s tekniska arbetsgrupp.

I syfte att förbättra förbindelserna med berörda parter ersattes under 2020 och 2021 de tidigare sammanträdena i Fead-nätverket med verksamhet för ömsesidigt lärande för de aktörer som deltar i genomförandet. Tre tematiska onlineseminarier, tre kollegiala utbyten och två konferenser anordnades under denna period, då de återstående utmaningarna med genomförandet och möjligheterna med ESF+ diskuterades.

Under seminarierna och de kollegiala utbytena diskuterades i synnerhet följande frågor:

·Egenskaperna hos de nya slutmottagarna av det stöd som finansieras genom Fead samt de nya metoder som tillämpats under covid-19-krisen.

·Möjliga integrerade strategier för att stödja den sociala delaktigheten bland slutmottagarna.

·Övervakning och uppsökande arbete.

·Kompletterande åtgärder för social delaktighet i samband med och efter pandemin.

·Införandet av system med kuponger/e-kuponger.

·Berörda parters och slutmottagarnas deltagande och roll.

   

2. FRAMSTEG I GENOMFÖRANDET AV DE OPERATIVA PROGRAMMEN 6

2.1 Ekonomiskt genomförande

De sammanlagda stödberättigande offentliga utgifter som anslagits till stöd inom ramen för Fead uppgick till 643 miljoner euro under 2020, vilket var en ökning från 608 miljoner euro under 2019. I slutet av 2020 uppgick de samlade belopp som anslagits (för perioden 2014–2020) till närmare 3,9 miljarder euro, vilket motsvarar 85 % av programmens totala medel (vilket inkluderar EU-medel och nationell medfinansiering). Under 2020 betalades ett belopp på omkring 552,2 miljoner euro ut till stödmottagarna – en betydande ökning jämfört med tidigare års nivåer (478,5 miljoner euro 2019, 501,2 miljoner euro 2018, 412,8 miljoner euro 2017 och 435,2 miljoner euro 2016). Ökningen beror främst på att insatserna i Rumänien återupptogs 2020 7 . Den är också en återspegling av att efterfrågan ökade på grund av covid-19-pandemin.

Enligt uppgifterna för 2020 ledde covid-19-utbrottet till att medlemsstaterna deklarerade lägre utgifter. Under andra kvartalet 2020 uppgick de till 51 miljoner euro – mindre än hälften av motsvarande belopp för 2019 (128 miljoner euro). Situationen förbättrades emellertid under den andra delen av året. I slutändan var det totala fondbelopp som deklarerades under 2020 endast något lägre än det totala belopp som deklarerats under 2019 (549 miljoner euro jämfört med 573 miljoner euro 2019). Det totala belopp som betalades ut inom ramen för Fead under 2021 ökade till 621 miljoner euro till följd av de ytterligare resurser (81 miljoner euro) som gjorts tillgängliga genom React-EU.

Fonden har visat sig vara anpassningsbar och snabbt kunna svara på framväxande behov, bland annat under covid-19-krisen. Förordningen om Fead ändrades i april 2020 8 som en del av initiativet CRII+, vilket möjliggjorde användningen av indirekta utdelningsmetoder, såsom kuponger och kort (för att minska risken för smittspridning), och inköp av personlig skyddsutrustning till de organisationer som delar ut bistånd från Fead. Genom ändringarna blev det dessutom möjligt att erbjuda medlemsstaterna en medfinansieringsgrad på 100 % under loppet av ett räkenskapsår. I slutet av 2021 hade tolv av Feads program ändrats: åtta kom att omfattas av en medfinansieringsgrad på 100 % och fyra av införandet av nödåtgärder som ett svar på covid-19-pandemin.

Som en del av kommissionens återhämtningsplan inom ramen för React-EU 9 antogs ytterligare en ändring av förordningen om Fead i februari 2021. Genom ändringen kan medlemsstaterna anslå ytterligare medel till program inom ramen för ESF, Fead och Europeiska regionala utvecklingsfonden. De ytterligare resurserna kan fungera som komplement till det befintliga stödet, t.ex. i form av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd eller projekt för social delaktighet. Stödet bör ligga i linje med de särskilda behoven i varje medlemsstat och hänsyn bör tas till det ökade antalet utsatta personer sedan utbrottet av covid-19-pandemin. Inom ramen för React-EU 2021 har 13 operativa program (Belgien, Bulgarien, Estland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Lettland, Luxemburg, Österrike, Rumänien, Slovenien och Slovakien) ändrats, med ett sammanlagt tillägg på 506 miljoner euro.

Den 6 april 2022 ändrades förordningen om Fead 10 vad gäller sammanhållningspolitiska insatser för flyktingar i Europa (Care). Medlemsstaterna och regionerna har nu större flexibilitet att använda Fead för att ge krisstöd till dem som flyr Ukraina till följd av Ryska federationens invasion. Närmare bestämt kan medlemsstaterna vid behov ändra vissa delar av programmen för att hantera krisen och enbart underrätta kommissionen om detta, utan att behöva dess godkännande. I förordningen fastställs dessutom att insatserna är stödberättigade från och med ett tidigare datum – den 24 februari 2022. Slutligen förlängs möjligheten till en medfinansieringsgrad på 100 % under det räkenskapsår som inleds den 1 juli 2021 och avslutas den 30 juni 2022. Vidare antogs en förordning 11 för att komplettera Care den 12 april. Genom ändringen tillförs likviditet och stödmottagarna ges snabbare tillgång till medlen genom att ytterligare 3,5 miljarder euro betalas ut i förhandsfinansiering av 2021 års delbetalning genom React-EU till Fead och sammanhållningsprogram som stöds genom React-EU-medel. 

2.2 Genomförandet på fältet

Antal personer som nås av insatserna och slutmottagarnas profil

Under 2020 delade 27 medlemsstater framgångsrikt ut bistånd via Fead och gjorde stora framsteg mot Feads mål. De flesta medlemsstaterna (23 av 27) delade ut livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd i kombination med kompletterande åtgärder (operativt program I, se tabell 1). Fyra medlemsstater fortsatte att driva program för social delaktighet (operativt program II, tabell 1).

Tabell 1.    Typ av bistånd under 2020

Operativt program	Typ av bistånd	Medlemsstat
Operativt program I	Livsmedel	Belgien, Bulgarien, Estland, Finland, Frankrike, Malta, Spanien, Polen, Portugal, Slovakien Slovenien (11)
	Grundläggande materiellt bistånd	Österrike (1)
	Båda delar	Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Rumänien, Tjeckien, Ungern (10)
Operativt program II	Social delaktighet	Danmark, Nederländerna, Sverige, Tyskland (4)

Källa: SFC2014

Under 2020 fick nästan 1,5 miljoner människor livsmedel via Fead (en ökning från 12,2 miljoner under 2019), omkring 1,96 miljoner människor fick materiellt bistånd (en ökning från 800 000 under 2019) och 30 000 människor fick stöd för social delaktighet, precis som under 2019. Ökningarna beror främst på att insatserna i Rumänien återupptogs. De är emellertid också en återspegling av covid-19-hälsokrisen, som ledde till att förutsättningarna för utsatta personer som redan fick stöd från Fead försämrades medan nya personer också kom att söka livsmedelsbistånd. Det handlade bland annat om personer med osäkra anställningar (såsom korttidsanställningar, tillfälliga eller informella arbeten), egenföretagare och missgynnade studenter inom högre utbildning. Den mest betydande ökningen av slutmottagare noterades i Frankrike (714 000 fler än under 2019), Italien (597 000 fler), Spanien (268 000 fler) och Ungern (113 000 fler). Omvänt registrerade åtta medlemsstater 12 ett färre antal slutmottagare, i synnerhet Kroatien (en minskning med 175 000 mottagare eller 88 % färre än under 2019), Slovakien (145 000 eller 51 % färre 13 ) och Cypern (1 800 eller 76 % färre) liksom Danmark och Nederländerna.

Diagram 1. Antal personer som får livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd (räknat i miljoner)

Källa: SFC2014

Diagram 2. Sammanlagt antal personer som får stöd för social delaktighet

Källa: SFC2014

Målgruppernas profil har i stort sett förblivit oförändrad, om än med några smärre förändringar. Under 2020 var, enligt partnerorganisationernas uppskattningar, omkring 47 % av slutmottagarna kvinnor (2 procentenheter färre än under 2019), 28 % barn i åldern 15 år eller yngre, omkring 10 % migranter, deltagare med utländsk bakgrund eller minoriteter, 10 % personer i åldern 65 år eller äldre (2 procentenheter fler än under 2019), 6 % hemlösa och 6 % personer med funktionsnedsättning.

Av de personer som fick livsmedelsbistånd, grundläggande materiellt bistånd eller stöd för social delaktighet under 2020 var cirka 28 % barn. Denna andel har minskat något jämfört med 2019, då den låg på 30 %. I flera medlemsstater gick den största delen av livsmedelsbiståndet till barn, särskilt i Kroatien (93 %), Ungern och Malta (60 %) och Tjeckien (52 %). I Cypern, Ungern och Irland gick allt grundläggande materiellt bistånd till barn, medan barn utgjorde den enskilt största gruppen (85 % av slutmottagarna) i Österrike.

Omkring 10 % av slutmottagarna var migranter, personer med utländsk bakgrund eller minoriteter. Denna andel kan dock vara underskattad eftersom information om migranter som mottar stöd inte alltid rapporteras av dataskyddsskäl (Grekland, Frankrike och Slovakien). Migranter generellt är den största gruppen, följd av flyktingar och asylsökande.

Uppskattningsvis 6 % av Feads slutmottagare var hemlösa – en andel som i stort sett förblev oförändrad. Antalet hemlösa personer är emellertid särskilt svårt att uppskatta eftersom de inte är registrerade och ofta ovilliga att lämna personuppgifter. I Irland, Tjeckien och Frankrike utgjorde hemlösa över 13 % av slutmottagarna av livsmedelsbistånd. I Italien var andelen hemlösa som fick livsmedelsbistånd relativt låg (3 %), men de utgjorde den största grupp som fick grundläggande materiellt bistånd (66 % av alla slutmottagare). I Tjeckien utgjorde hemlösa en relativt stor andel av de slutmottagare som fick grundläggande materiellt bistånd (21 %).

Omkring 6 % av slutmottagarna var personer med funktionsnedsättning. Den största andelen personer med funktionsnedsättning som fick livsmedelsbistånd noterades i Bulgarien och Ungern (31 %), Rumänien (20 %), Polen och Lettland (17 %). I Frankrike, Italien, Malta och Portugal låg denna andel på 1 % eller under. Samtidigt var andelen personer med funktionsnedsättning som fick materiellt bistånd relativt stor i Lettland, Rumänien och Litauen (mellan 13 och 17 %).

Ruta 1.Nationella exempel på åtgärder riktade till barn

Lettland: Liksom under 2019 ger Lettland särskilt bistånd till barn. Detta inbegriper i) tre typer av matpaket för spädbarn och småbarn efter ålder, ii) fyra olika uppsättningar hygienprodukter för spädbarn och småbarn i åldrarna 0–24 månader, efter ålder, iii) enskilda läromedel för barn i åldrarna 5–10 år, och iv) enskilda läromedel för barn i åldrarna 11–16 år. För att förhindra diskriminering ser Lettland särskilt till att skolmaterialet (exempelvis skolväskor) inte har former i färger eller teckningar som uppmuntrar till stereotypiska könsuppfattningar. Rumänien: Barn, i synnerhet de som har det sämst ställt, utgör en majoritet av Feadprogrammens slutmottagare. De får särskilt bistånd, såsom i) paket för personlig hygien, och ii) e-kuponger för utbildningsstöd (för stödberättigade barn som har det dåligt ställt) med syftet att motverka att de hoppar av skolan i förtid, antingen i förskolan, grundskolan och högstadiet. Man planerade även att tillhandahålla paket för nyfödda under 2020, men på grund av covid-19-pandemin kunde åtgärden inte genomföras. Cypern: I februari 2018 inleddes arbetet med att dela ut materiellt bistånd till mottagare i och med genomförandet av ett program med ”babypaket” (prika tou morou) riktat till barn födda efter den 1 januari 2017. Programmet genomförs på ett framgångsrikt sätt och som planerat. Till basprodukterna för nyfödda hör sängar, blöjor och madrasser. Trots utmaningarna i samband med covid-19 kunde tillhandahållandet av dessa basprodukter fortgå, men i syfte att värna om samtliga inblandades säkerhet och hälsa gjordes vissa ändringar när det gäller sättet på vilket produkterna delades ut.

Operativt program I – livsmedelsbistånd

Efter att ha minskat i mängd under tre år ökade livsmedelsbiståndet avsevärt under 2020, då det uppgick till 428 000 ton (vilket är en ökning från 345 000 ton under 2019). Under perioden 2014–2020 uppgick den samlade mängden livsmedel till 2 460 000 ton. I cirka två tredjedelar av de 23 medlemsstater som genomför operativt program I antingen ökade mängden livsmedel som delades ut, eller låg kvar på samma nivåer. De procentuella ökningarna var särskilt tydliga i Portugal (+123 %), Italien (+77 %), Polen (+55 %) och Estland (+36 %). Dessutom rapporterade Rumänien en ökning för första gången sedan 2016. De största minskningarna, återigen i procent, noterades i Kroatien (–79 %) och Slovakien (–64 %) 14 , medan Cypern upphörde med utdelningen av livsmedelsbistånd. Under 2020 genomförde Estland utdelning av livsmedelsgåvor för första gången i samverkan med sin partnerorganisation (Estonian Food Bank).

Diagram 3. Livsmedelsbistånd 2014–2019 (i tusen ton) per medlemsstat

Källa: SFC2014

Under 2020 bestod drygt hälften av allt utdelat livsmedel (57 %) av mjölkprodukter samt mjöl, bröd, potatis och andra stärkelsehaltiga produkter. Andelen mjölkprodukter (31 % av allt livsmedel) var särskilt stor i Frankrike (50 %), Spanien (47 %) och Slovenien (46 %). Andelen mjöl, bröd, potatis och andra stärkelsehaltiga produkter (26 % av allt livsmedel) utgjorde majoriteten av de utdelade livsmedlen i Finland, Slovakien, Rumänien, Lettland och Malta (från 62 % i Finland till 50 % i Malta), medan den uppgick till 49 % i Italien och därmed utgjorde den enskilt största livsmedelsgruppen. Frukt och grönsaker stod för 18 % och var därmed den tredje största kategorin sett till procent. Andelen var särskilt stor i Portugal (38 %), Bulgarien (33 %), Polen och Irland (28 % i båda fallen). De övriga kategorierna (kött, ägg, fisk och skaldjur; fetter och oljor; färdigmat 15 ) motsvarade alla omkring 7–8 % av allt livsmedel, medan socker uppgick till 3 % 16 . Kostnaden per person för de livsmedel som delas ut varierar betydligt mellan medlemsstaterna och från ett år till ett annat. Det beror till största delen på mängden och typen av de produkter som delas ut (t.ex. en stor andel färskvaror) samt på stödets omfattning.

Den andel livsmedel som medfinansierades av Fead av den totala mängd livsmedel som delades ut av partnerorganisationerna uppgick till cirka 50 %. Denna andel varierade och låg under 25 % i Frankrike, Luxemburg och Finland men motsvarade allt livsmedel som delades ut i Bulgarien, Spanien och Ungern 17 . Samtliga 21 medlemsstater som delar ut livsmedel delade ut det i form av standardiserade livsmedelspaket. Dessutom tillhandahöll 13 medlemsstater måltider: Belgien, Bulgarien, Finland, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Polen, Slovakien, Spanien, Tjeckien och Ungern.

Operativt program I – grundläggande materiellt bistånd

Tolv medlemsstater tillhandahöll grundläggande materiellt bistånd under 2020, nämligen Cypern, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Rumänien, Tjeckien, Ungern och Österrike. Förteckningen liknar 2019 års förteckning med undantag för Rumänien, som inte delade ut något grundläggande materiellt bistånd och Slovakien, som upphörde med utdelningen under 2020, så som tidigare nämnts.

Omfattningen av det grundläggande materiella biståndet fortsatte att öka avsevärt. Under 2020 delade medlemsstaterna ut 69,2 miljoner euro i grundläggande materiellt bistånd, vilket var en ökning från 19,2 miljoner under 2019 (då det redan hade ökat med 42 % jämfört med 2018 och med 44 % jämfört med 2017). Ökningen är en följd av att materiellt bistånd har tillhandahållits i ganska ökad omfattning i flera medlemsstater. Ökningarna var särskilt tydliga i Österrike, Tjeckien, Grekland, Lettland och framför allt Italien (där biståndet mer än femfaldigades) och i Rumänien, som står för den stora majoriteten av det materiella bistånd som delas ut i EU (41,2 miljoner euro). Det grundläggande materiella biståndet minskade markant i Kroatien (från 2,2 miljoner euro till 368 000 euro) och i mindre utsträckning i Litauen och Luxemburg. I Slovakien upphörde utdelningen 18 .

Det grundläggande materiella biståndet till barnfamiljer genom Fead utgjordes fortsatt främst av skolmaterial och kroppsvårdsprodukter. Bland de varor som delades ut till barnfamiljer 2020 fanns skrivmaterial och skolmaterial (Grekland, Irland, Kroatien, Lettland, Ungern och Österrike), skolväskor (Grekland, Kroatien, Lettland och Österrike), paket med babyprodukter (Cypern, Grekland, Irland, Kroatien, Lettland och Ungern), sportutrustning (Grekland och Kroatien) och kläder (Grekland, Kroatien och Italien). I Grekland, Lettland, Luxemburg och Ungern delade man också ut produkter som tvättmedel, kräm och tvål för spädbarn och småbarn samt tvättlappar och blöjor. I Kroatien, Lettland, Litauen, Polen, Portugal, Rumänien, Tjeckien och Ungern delade man dessutom ut hygienpaket med skyddsutrustning i syfte att hindra spridningen av covid-19. Dessa innehöll bland annat munskydd och saneringsprodukter.

Hemlösa omfattades särskilt av Italiens åtgärder för bostadsstöd, men de fick även bistånd i Grekland och Tjeckien, där de fick kroppsvårdsprodukter och andra varor. I Tjeckien och Italien fick de även köksutrustning (vilket gällde de personer som fick ny bostad eller levde i otrygga boendeformer) och kläder. I Grekland, Italien och Tjeckien fick de hemlösa sovsäckar och filtar.

Diagram 4. Sammanlagt värde på varor 2014–2020 per typ

Källa: SFC2014

Diagram 5. Sammanlagt värde på varor 2014–2020 per medlemsstat

Källa: SFC2014

Operativt program I – kompletterande åtgärder

I enlighet med förordningen om Fead vidtog de medlemsstater som genomförde operativt program I under 2020 också kompletterande åtgärder. Covid-19-krisen medförde dock betydande utmaningar när det gällde införandet av kompletterande åtgärder som en del av Feads program, och genomförandet har i allmänhet varit ojämnt mellan medlemsstaterna. Samtidigt genomfördes ytterligare kompletterande åtgärder i syfte att ta itu med aktuella utmaningar kopplade till pandemin, till exempel följande:

-I några medlemsstater gavs information om skyddsåtgärder i samband med pandemin, bland annat i Bulgarien, Finland, Grekland, Italien, Ungern och Österrike.

-I vissa medlemsstater inkluderade de förvaltande myndigheterna psykologiskt stöd som en del av de kompletterande åtgärderna i syfte att ta itu med de konsekvenser som covid-19-pandemin och tillhörande sociala restriktioner hade för den psykiska hälsan (t.ex. i Frankrike, Grekland, Polen, Rumänien och Slovenien).

-På grund av de omfattande nedstängningar som infördes i medlemsstaterna kom den digitala tekniken att spela en mycket viktig roll. I Lettland, Malta, Polen och Ungern genomfördes verksamheter med syftet att stärka de digitala färdigheterna inom utbildning och arbete samt säkerställa driften av socialtjänsten och upprätthålla banden mellan familj och samhälle.

De flesta medlemsstater fortsatte dessutom att genomföra flera olika kompletterande åtgärder, medan några få valde att lägga tonvikten på en eller två aktiviteter. Emellertid har det kunnat konstateras att de kompletterande åtgärderna blev färre under 2020 i några medlemsstater, såsom i Estland och Irland, som en följd av covid-19. I Rumänien däremot ökade tillhandahållandet av kompletterande åtgärder inom ramen för Fead avsevärt under 2020. I Lettland låg ökningen på 10 % (112 fler kompletterande åtgärder) jämfört med 2019, men antalet mottagare av kompletterande åtgärder minskade med 11 % (677 personer).

Bland de kompletterande åtgärder som genomfördes 2020 ingick följande:

·Råd om tillagning och förvaring av livsmedel (Belgien, Bulgarien, Finland, Frankrike, Kroatien, Litauen, Lettland, Malta, Polen, Portugal, Slovakien, Spanien och Tjeckien).

·Utbildning eller information för att främja en hälsosam kosthållning och livsstil, bl.a. matlagningsworkshoppar (Belgien, Bulgarien, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Polen, Portugal, Slovakien, Spanien och Tjeckien).

·Råd om hur matsvinn kan minskas (Bulgarien, Finland, Lettland, Luxemburg, Polen, Portugal, Spanien och Tjeckien).

·Råd om personlig hygien (Belgien, Bulgarien, Grekland, Kroatien, Lettland, Rumänien, Slovakien och Ungern).

·Hänvisning till relevanta tjänster (t.ex. socialtjänsten eller administrativa organ) (Belgien, Bulgarien, Estland, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Lettland, Luxemburg, Portugal, Slovakien och Tjeckien).

·Coachningsinsatser och workshoppar, särskilt för att förbättra integrationen i utbildning och på arbetsmarknaden (Bulgarien, Cypern, Grekland, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Litauen, Malta, Rumänien, Slovenien och Tjeckien).

·Utbildning och program/kurser för kompetensutveckling (Frankrike, Grekland, Malta, Polen, Rumänien och Slovenien).

·Bättre tillgång till hälso- och sjukvård (Bulgarien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Lettland, Rumänien, Spanien och Ungern).

·Psykologiskt stöd och terapi (Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Litauen, Polen, Rumänien, Slovenien, Tjeckien och Ungern).

·Råd om hur man hanterar en hushållsbudget (Bulgarien, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Portugal, Slovakien och Tjeckien).

·Särskilda råd om hur banden mellan familj och samhälle kan upprätthållas eller återupprättas, inbegripet konfliktlösning, föräldrastöd och hemtjänst (Bulgarien, Cypern, Frankrike, Irland, Lettland, Litauen och Polen).

·Sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter (Finland, Frankrike, Lettland, Luxemburg, Malta, Polen, Slovenien och Tjeckien).

·Tillhandahållande av juridiska tjänster (Frankrike, Italien, Litauen, Polen, Rumänien och Tjeckien).

Andra kompletterande aktiviteter (Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Spanien, Tjeckien och Österrike), däribland främst tjänster för personligt stöd, vuxnas omsorg, transporter av socialt värde, bättre tillgång till bostäder eller härbärgen, stöd för tillgång till rättigheter och skolstöd.

Diagram 6. Kompletterande åtgärder under 2019 (n=23)

Ruta 2.    Användning av medel för tekniskt bistånd i samband med pandemin

Operativt program II – social delaktighet

Medlemsstaterna i operativt program II 19 (Danmark, Nederländerna, Sverige och Tyskland) fortsatte att genomföra åtgärder för social delaktighet under 2020, trots att covid-19-krisen hade en tydlig negativ inverkan på verksamheterna i samtliga medlemsstater.

I Tyskland fortsatte man att nå ut till nyanlända vuxna och hemlösa och ge dem bättre tillgång till rådgivning och stödtjänster. Genom specifikt mål A fick 4 275 invandrarbarn i förskoleåldern (upp till 7 år) stöd. 3 767 invandrarbarn har utnyttjat minst ett erbjudande om tidig pedagogisk verksamhet. Detta motsvarar en resultatindikator på 88,11 %. Inom ramen för specifikt mål B fick 5 365 hemlösa och personer som löpte risk att bli hemlösa rådgivning. 4 373 personer fick stöd genom rådgivning och mentorskap via minst en socialtjänst (81,56 % av det totala antalet).

I Danmark utökades verksamheten för att förbättra villkoren för hemlösa, däribland hemlösa från andra EU-länder som fått tillstånd att stanna i Danmark. Projektverksamheten fortgick under de perioder då covid-19-restriktioner rådde, men pandemin visade sig bli en utmaning och antalet deltagare sjönk kraftigt: från 757 år 2019 till 277 år 2020. Covid-19 har haft störst konsekvenser för organisationer som arbetar med migranter, eftersom många har återvänt till sina ursprungsländer.

I Nederländerna drabbades projektet ”Äldre i kvarteret” hårt av covid-19-krisen, men visade sig också vara särskilt värdefullt. Projektet syftar till att minska den sociala utestängningen bland personer över 65 år som har det dåligt ställt. De lokala biblioteken fungerar som de huvudsakliga kontaktpunkterna, men dessa var ofta stängda. Verksamheten för digitala färdigheter, som deltagarna tidigare hade deltagit i, visade sig dock bli till nytta vid nedstängningarna och gjorde att onlineverksamheter kunde fortsätta. Projektet kunde därmed fortsatt bidra till att få befintliga deltagare att känna sig socialt delaktiga. I vissa fall tog till och med deltagarna själva initiativ till att fortsätta träffarna utomhus. I slutändan lyckades de deltagande biblioteken även att nå ut till nya deltagare, men antalet minskade från 579 till 366. Det totala antalet uppgick till 3 219 under perioden 2014–2020. De uppgav också att de hade för avsikt att fortsätta med projektet med egna medel efter det att finansieringen via Fead upphört.

Programmen för social delaktighet i Sverige omfattar två typer av stöd, nämligen hälsofrämjande insatser och grundläggande information om det svenska samhället för utsatta personer från andra EU- eller EES-länder. Under 2020 ökade antalet deltagare kraftigt till 1 175, vilket var en ökning från 658 år 2019. Det totala antalet deltagare under perioden 2014–2020 uppgick till 3 849. De huvudsakliga målgrupperna är hemlösa (eller personer som löper risk att bli hemlösa), migranter, personer med utländsk bakgrund, minoriteter och kvinnor. Dessa grupper utgör tillsammans över 90 % av slutmottagarna inom ramen för Feads program.

2.3 Hinder för genomförandet

Fondens mål är på god väg att uppnås. Några få hinder för genomförandet kvarstår dock, såsom kapacitetsproblem hos partnerorganisationer och logistikutmaningar huvudsakligen kopplade till covid-19-pandemin. Problemen löstes till viss del tack vare den ökade flexibilitet och den minskade administrativa börda som 2020 års ändringar av Fead medförde. Genom ändringarna tilläts användning av e-kuponger vid utdelningen av livsmedelsbistånd (Portugal, Rumänien) och grundläggande materiellt bistånd (Litauen, Luxemburg, Rumänien), tillhandahållande av personlig skyddsutrustning (för att minska risken för smittspridning) samt finansiering av åtgärder till 100 % för räkenskapsåret 2020–2021. Det goda samarbetet mellan förvaltande myndigheter och partnerorganisationer visade sig också vara avgörande för att ta itu med utmaningarna.

Genomförandehinder rapporterades av över 20 medlemsstater. De flesta medlemsstater (Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Litauen, Luxemburg, Lettland, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Sverige, Slovenien, Slovakien, Spanien och Tjeckien) rapporterade att covid-19-pandemin och dess inverkan på olika nivåer lett till betydande hinder för genomförandet av Feads program under 2020, nämligen följande:

-I ett stort antal av dessa medlemsstater konstaterades att genomförandet av åtgärderna avbröts till följd av nedstängningar och restriktioner. I vissa fall ledde personalbrister till att utdelningsplatserna fick stänga (Belgien, Irland, Luxemburg). I de flesta medlemsstater gjordes dock anpassningar så att livsmedelsutdelningen skulle kunna fortsätta trots restriktioner. Slutmottagarna kunde i allmänhet hämta ut livsmedelsbistånd vid en bestämd tid och på en bestämd plats, eller på olika sätt (i Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Litauen, Lettland, Luxemburg, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Spanien och Tjeckien). För att undvika trängsel vid utdelningsplatserna levererades livsmedelsbistånd och materiellt bistånd bland annat till slutmottagarnas hem, vid enskilda möten och genom matkuponger (Portugal, Rumänien). På liknande sätt anpassades de kompletterande åtgärderna i vissa medlemsstater till de nya utmaningarna (t.ex. i Nederländerna genomfördes verksamheterna både fysiskt och på distans), medan de i andra medlemsstater avbröts (t.ex. i Polen).

-Pandemin orsakade direkta förseningar och problem vid genomförandet av livsmedelsutdelningen och det materiella biståndet i Belgien, Bulgarien, Danmark, Frankrike, Grekland, Kroatien, Malta, Polen, Portugal, Rumänien och Tjeckien. Det rapporterades framför allt om svårigheter att dela ut särskilda livsmedelsprodukter (Luxemburg, Polen), något som berodde på den begränsade råvarutillgången på marknaden och förseningar i produktionen. Vidare ledde personalbrister i Polen till svårigheter att genomföra avtal, till exempel med transportföretag, vilket försvårade tillhandahållandet av vissa produkter. I Slovakien rapporterades svårigheter i några enstaka fall då slutmottagare ändrat sin stadigvarande adress och vägrade ta emot bistånd.

Liksom under tidigare år hjälpte Feads flexibilitet och det goda samarbetet mellan förvaltande myndigheter och partnerorganisationer länderna att lösa många av dessa problem. I vissa medlemsstater (exempelvis Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Irland och Sverige och Tyskland) sammanträdde den förvaltande myndigheten regelbundet, antingen fysiskt eller online, med partnerorganisationer och berörda parter för att diskutera och stödja genomförandet av programmet.

Medlemsstaterna rapporterade främst om utmaningar kopplade till effekterna av covid-19-krisen, men det fanns också utmaningar förenade med

·logistik, t.ex. höga transportkostnader, produkter som förstörts under transporten, åsidosättande av principen ”först in, först ut” för rationell förvaltning av resurserna (Belgien, Grekland, Kroatien, Lettland, Polen och Portugal),

·åsidosättande av kvalitetskrav, något som programansvariga i Polen rapporterade fall av och som lett till avtalsenliga påföljder för livsmedelsleverantören,

·bristande kapacitet hos partnerorganisationer (Danmark och Polen), särskilt i fråga om identifiering av målgrupper, eller som en följd av medlemsstatens territoriella sammansättning (Litauen).

Ruta 3: Utmaningar kopplade till covid-19

2.4 Allmänna principer

Artikel 5 i förordningen om Fead innehåller ett antal principer som ska genomsyra hela Feads utformning och genomförande. De gäller bland annat komplementaritet avseende finansiering, jämställdhet, icke-diskriminering, åtgärder mot livsmedelsslöseri, en balanserad kost, folkhälsa samt miljö- och klimataspekter. Medlemsstaterna ska efterleva dessa principer och rapportera om dem i sina årliga genomföranderapporter.

Medlemsstaterna efterlever komplementaritetsprincipen genom samordning med andra finansieringsinstrument för att undvika dubbelfinansiering och öka räckvidden för biståndet. Exempelvis i Ungern ser de förvaltande myndigheterna till att en insats som får stöd inte stöds genom något annat operativt program eller EU-instrument. I Litauen spelar den förvaltande myndigheten en avgörande roll när det gäller att förhindra dubbelfinansiering under programperioden och utarbeta nationell lagstiftning som rör förvaltningen av det operativa programmet och projekten samt i beslutsprocessen kring finansieringen av projekten. Det förmedlande organet bidrar till att förhindra och kontrollera dubbelfinansiering genom att kontrollera betalningsansökningar, övervaka offentliga upphandlingar och kontrollera projekt på plats. I Rumänien har man kunnat säkra samordningen med ESF och EU:s övriga politik, strategier och instrument, särskilt med EU:s hälsoinitiativ och initiativ mot livsmedelsslöseriet, genom att det operativa programmet har lagts under samma förvaltande myndighets ansvar, detta för att undvika dubbelfinansiering och se till att de åtgärder som omfattas av Fead samordnas på ett korrekt sätt.

Alla medlemsstaterna rapporterar att de följer jämställdhetsprinciperna och strategierna för att bekämpa diskriminering. För identifiering av målgruppen och slutmottagarna har de flesta medlemsstaterna fastställt objektiva urvalskriterier, dvs. en persons socioekonomiska status, som förhindrar att diskriminering förekommer i någon form när biståndet fördelas. I Finland har den förvaltande myndigheten gett partnerorganisationerna och utdelningsplatserna information om fondens huvudprinciper. Nätverket av partnerorganisationer omfattar organisationer som når ut till olika målgrupper, så att stöd ska finnas tillgängligt oavsett kön. I Litauen har åtgärder vidtagits för att se till att tillgänglighetsprincipen följs, bland annat med hänsyn till behoven hos personer med funktionsnedsättning (enligt nationella standarder). Framför allt levereras paket till slutmottagarnas hem i de fall de inte kan ta sig till utdelningsplatsen. Personer som har svårt att resa, föräldrar med småbarn och äldre ges företräde vid utdelningsplatserna så att de kan hämta ut paketen utan att behöva köa, och utdelningsplatserna finns i närheten av hållplatser för kollektivtrafik. I Luxemburg använder man sig av Europa 2020-indikatorn för att identifiera personer som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning. En del av dessa utsatta är personer som inte kommer från Luxemburg och inte nödvändigtvis har alla tillstånd som gör att de lagligen kan bosätta sig i landet. Vissa andra kunde inte lämna in all begärd information i tid. I första hand skulle även dessa personer och familjer ges tillgång till livsmedelsbistånd och inkluderas i programmet.

Många medlemsstater angav att de delar ut varierade och näringsriktiga livsmedel och att de genomför åtgärder för att begränsa livsmedelsslöseriet. I samtliga medlemsstater tog man vid valet av livsmedel hänsyn till produkter som främjar en varierad kost samt till livsmedelssäkerhet. I samband med produktvalet togs dessutom hänsyn till livsmedlens transportbarhet, partnerorganisationernas begränsade lagringskapacitet och produkternas hållbarhet. I Litauen köptes produkter med lång hållbarhet in samtidigt som detaljerade förteckningar över slutmottagarna upprättades, så att de exakta mängder som behövdes kunde fastställas. I Irland bidrog även ett socialt företag till att skapa samverkan mellan företag och välgörenhetsorganisationer, något som möjliggjorde fördelning över hela landet och gav tillgång till ett varierat livsmedelsöverskott av hög kvalitet, vilket resulterade i att välgörenhetsorganisationernas livsmedelskostnader minskade avsevärt. I Spanien delar man ut livsmedel som är lätta att hantera och bevara och som har lång hållbarhet. Livsmedlen transporteras dessutom i ett format som lämpar sig för slutdestinationen, gör det lättare att hantera och minskar risken för att förpackningen går sönder och därmed orsakar matsvinn.

Alla medlemsstaterna ser till att de livsmedel och produkter som delas ut uppfyller nationella krav för hälsa och säkerhet. Många av medlemsstaterna ger ytterligare stöd för slutmottagarnas hälsa genom kompletterande åtgärder för en hälsosam livsstil. I Rumänien, Slovakien och Ungern kopplade de förvaltande myndigheterna in kostexperter i planeringen, för att se till att de varma måltider som delas ut består av livsmedel som är rika på mineraler och vitaminer och därmed är optimala ur hälsosynpunkt. Italien fortsatte att välja produkter med hänsyn till det lämpliga intag av protein och kolhydrater som utgör en typisk medelhavskost. I Slovenien är leverantörerna skyldiga att före varje steg i livsmedelsleveransen lämna in en analysrapport från ett ackrediterat laboratorium med analyser av de produkter som ska levereras. I Rumänien hölls också möten med berörda parter (hälsovårdsministeriet, det nationella folkhälsoinstitutet och det nationella institutet för mödra- och barnhälsa samt företrädare för ministeriet för arbetsmarknad och social rättvisa) i fråga om innehållet i paketen med hygienprodukter.

De flesta av medlemsstaterna rapporterar i sina årliga genomföranderapporter att de genomförde miljövänliga åtgärder. Eftersom de upphandlade produktvolymerna är relativt små i Finland blir miljöpåverkan lägre genom centraliserade inköp och transporter än om varje partnerorganisation själv sköter transporten. I Lettland har ytterligare miljövänliga åtgärder främjats, såsom att se till att det finns möjlighet att återvinna papper, begränsa utskrifter, återanvända papper (inklusive återvunnet papper) för anteckningsböcker och i möjligaste mån använda pappersvaror som tillverkats av trä från FSC-certifierade skogar.

De flesta medlemsstater rapporterar att de tillämpar partnerskapsprincipen vid programplaneringen av Fead. I Bulgarien har partnerskapsprincipen fastställts och tillämpats inom det operativa programmet genom ett brett samråd med berörda parter. Genom kontinuerlig samverkan med partner har det gått att på ett grundligt sätt kartlägga de befintliga problemen och fastställa de bäst lämpade sätten att åtgärda dessa på. I Polen tillämpar de nationella organisationerna partnerskapsprincipen i det pågående samarbetet med de regionala och lokala organisationerna genom att övervaka framstegen i genomförandet av livsmedelsutdelningen och de kompletterande åtgärderna samt genom att vidta åtgärder om problem rapporteras. De förvaltande myndigheterna och organisationerna anordnar dessutom regelbundna sammanträden och utbildningstillfällen.

Några medlemsstater rapporterar att de vidtagit åtgärder för att minska den administrativa bördan. I Finland möjliggör de begränsade produktvolymerna centraliserade inköp och transporter av de upphandlade produkterna, något som bidrar till att minska den administrativa bördan i samband med dessa verksamheter. I Bulgarien genomfördes en analys utifrån effektivitetskriteriet i syfte att undvika att den administrativa bördan, under alla skeden av programgenomförandet, blir onödigt stor. Ett antal förenklade regler infördes. I Slovakien fastställde den förvaltande myndigheten ett enhetspris på varma måltider för att minska den administrativa bördan för partnerorganisationerna, med olika priser på egentillagade måltider och varma måltider som köpts in från leverantören. Enhetspriset delgavs kommissionen för kännedom innan det godkändes.

2.5 Utvärderingar

I halvtidsöversynen av Fead rekommenderades det att fokus för framtida program även fortsättningsvis bör ligga på de mest behövande och att flexibiliteten att genomföra program för både social delaktighet och materiellt bistånd bör behållas. Genom att Fead slås samman med ESF möjliggörs synergier och möjliga vägar öppnas upp för att ge grundläggande stöd för social delaktighet som gör att människor får utbildning och hittar arbete, i de fall målgrupperna är desamma. Det förespråkades också att medlemsstaterna bör uppmuntras att följa förordningen noga och därmed undvika att införa krav på nationell nivå som går utöver kraven i förordningen, eftersom den administrativa bördan till stor del bottnar i krav som införs på medlemsstatsnivå, såsom snäva urvalskriterier. De preliminära resultaten av den pågående studien Study supporting the monitoring of FEAD – data collection systems implemented by Member States (på engelska) bekräftar halvtidsöversynens resultat och kommer att ge exempel på god praxis för övervakningssystem.

Utmaningar för genomförandet togs upp på partnerskapsmöten som syftade till att utvärdera Fead samt i förordningen för 2021–2027, genom vilken Feads insatser integreras med ESF. Förenklade övervakningskrav tillämpas dessutom när det gäller särskilda mål som är inriktade på dem som har det sämst ställt. När det gäller utfallsindikatorer kommer det inte längre att krävas att man rapporterar vilka typer av varor som har köpts in och det kommer inte längre att göras åtskillnad mellan den mängd måltider och livsmedelspaket som delas ut. Om uppgifterna hämtas från register kan medlemsstaterna använda nationella definitioner och de behöver inte överensstämma med definitionerna i verktygslådan. Vidare finns en bemyndigandeklausul som gör det möjligt för medlemsstaterna att använda register eller likvärdiga källor. De årliga genomföranderapporterna upphör. Uppgiftsrapporteringen kommer i stället att ske via it-verktyget för regelbundna utbyten mellan kommissionen och programmyndigheterna, dvs. SFC2021. Utvärderingar är obligatoriska för alla specifika mål.

I enlighet med kraven i förordningen utförde de förvaltande myndigheter som genomför ett operativt program för livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd (operativt program I) en strukturerad undersökning av slutmottagarna under 2017. Dessa undersökningar, i kombination med resultaten av en extern utvärdering, samt resultaten av ett öppet offentligt samråd, låg till grund för kommissionens halvtidsöversyn av Fead och bidrog till förhandlingarna om programmen för perioden 2021–2027. Vidare kommer de förvaltande myndigheterna att utföra den andra omgången strukturerade undersökningar av Feads slutmottagare för program av typ I (dvs. som tillhandahåller livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd) under 2022. De förvaltande myndigheterna kan använda resultaten från denna undersökning för att genomföra utvärderingar och dra lärdomar på nationell nivå. De aggregerade undersökningsresultaten på EU-nivå kommer dessutom att kunna fungera som underlag för den efterhandsutvärdering som kommissionen kommer att göra av Fead.

Ruta 4: Utvärderingar i Bulgarien, Finland och Slovenien 

Bulgarien Den förvaltande myndigheten har genomfört en extern utvärdering för att bedöma resultaten av det operativa programmet för livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd. I utvärderingen konstaterades att kvalitetskriterierna har uppfyllts och att de operativa förändringarna av programmet har bidragit till att öka programmets ändamålsenlighet, effektivitet, efterlevnad, enhetlighet och europeiska mervärde. Ändringarna bidrog även till att fler slutmottagare fick varma måltider samt stöd inom ramen för programmet för att ta sig ur fattigdom och social utestängning genom tillhandahållandet av kompletterande åtgärder. I rekommendationerna framhölls ett utrymme för förbättringar när det gäller att informera allmänheten om verksamheterna; att på ett bättre sätt vägleda personer som kan arbeta till fortbildning och en aktiv integration på arbetsmarknaden; att införa alternativ till den nuvarande modellen för livsmedelsstöd för att bedöma risker, förhindra att tillgången till biståndet begränsas för dem som har det sämst ställt och säkerställa tjänstens kvalitet; (med avseende på programperioden 2021–2027) att överväga införandet av åtgärder för finansiering av ytterligare former av materiellt bistånd som ges tillsammans med livsmedelsbistånd; att använda pengarna från fonden för socialt skydd främst för att finansiera projekt som syftar till att renovera och modernisera offentliga matsalar. Finland I november 2020 hölls det årliga utvärderingsmötet med kommissionen på distans. I januari hölls det årliga gemensamma mötet med partnerorganisationerna och den förvaltande myndigheten, också det på distans. På det årliga mötet behandlades aktuella frågor samt återkoppling på leveransen och utdelningen av produkterna. Syftet var samtidigt att ge vägledning och råd om hur blanketter ska fyllas i samt att vägleda utdelningsplatserna. Preliminära uppgifter om genomförandet under 2021 och om den aktuella situationen vad gäller förberedelserna för ESF+ granskades också. Slovenien Av den halvtidsöversyn av IMO:s operativa program som genomfördes 2019 framkom att programmet genomförs på ett mycket kostnadseffektivt sätt. Det finns utrymme för förbättringar när det gäller upphandlingen av livsmedel, i synnerhet för att få till stånd mer fördelaktiga produktpriser. Det gavs förslag på att standardisera system eller koppla samman databaser mellan partnerorganisationerna och centrumet för socialt. Det föreslogs dessutom att en behörig organisation ska upprätta förteckningen över slutmottagare, så att partnerorganisationerna får avlastning. Varken den förvaltande myndigheten (ministeriet för arbete, familj och sociala frågor – MDDSZ) eller partnerorganisationerna upplevde någon betydande administrativ börda, och en optimering kunde endast ske genom upprättandet av en pool av stödmottagare.

1.SLUTSATSER

Under 2020 påverkades Feads verksamhet av utbrottet av covid-19-pandemin. Hälsokrisen ledde till att förutsättningarna för utsatta personer som redan fick stöd från Fead försämrades medan nya personer också kom att söka livsmedelsbistånd, vilket innebar att den samlade efterfrågan på livsmedel och materiellt bistånd ökade. De partnerorganisationer som gav stöd på fältet drabbades dessutom av kapacitetsproblem och logistikutmaningar på grund av personalbrist, störningar i leveranserna av livsmedel och materiella varor samt hälsorestriktioner, såsom nedstängningar och nya hygienkrav.

Fonden har emellertid visat sig kunna anpassas och snabbt kunna tillgodose nya behov. Ur lagstiftningssynpunkt har förordningen om Fead ändrats vid tre tillfällen under de två senaste åren.

1.Ändringarna inom ramen för initiativet CRII+ möjliggjorde användningen av indirekta utdelningsmetoder, såsom kuponger och kort (för att minska risken för smittspridning), och inköp av personlig skyddsutrustning till de organisationer som delar ut bistånd från Fead. Dessutom stärktes medlemsstaternas likviditet genom att det blev möjligt att erbjuda en medfinansieringsgrad på 100 % under loppet av ett räkenskapsår.

2.I och med ändringarna inom ramen för React-EU kan medlemsstaterna anslå ytterligare medel till Fead för att komplettera det befintliga biståndet, t.ex. med livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd eller projekt för social delaktighet. Partnerorganisationernas kännedom om målgrupperna och uppsökande verksamhet, i kombination med det goda samarbetet med de förvaltande myndigheterna, visade sig också vara avgörande för att ta itu med de pandemirelaterade utmaningarna och utnyttja den nya flexibiliteten.

3.Genom ändringarna inom ramen för Care (sammanhållningspolitiska insatser för flyktingar i Europa) ges medlemsstaterna och regionerna större flexibilitet att använda Fead för att ge krisstöd till dem som flyr Ukraina till följd av Ryska federationens invasion.

De sammanlagda stödberättigande offentliga utgifter som anslagits till stöd inom ramen för Fead uppgick till 643 miljoner euro under 2020, vilket var en ökning från 608 miljoner euro under 2019. I slutet av 2020 uppgick de samlade belopp som anslagits (för perioden 2014–2020) till närmare 3,9 miljarder euro, vilket motsvarar 85 % av programmens totala medel (vilket inkluderar EU-medel och nationell medfinansiering). Under 2020 betalades ett belopp på omkring 552,2 miljoner euro ut till stödmottagarna – en betydande ökning jämfört med tidigare års nivåer – som en följd av att insatserna återupptogs i Rumänien och efterfrågan ökade i samband med pandemin. Det finansiella genomförandet av Fead kan därmed sägas fortskrida enligt planen.

Under 2020 delade 27 medlemsstater framgångsrikt ut bistånd via Fead och gjorde stora framsteg mot Feads mål. De flesta medlemsstaterna (23 av 27) delade ut livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd i kombination med kompletterande åtgärder, medan fyra medlemsstater fortsatte att driva program för social delaktighet. Nästan 15 miljoner människor fick stöd i form av livsmedelsbistånd, omkring 1,96 miljoner människor fick materiellt bistånd och 30 000 människor fick stöd genom åtgärder för social delaktighet. Profilen på målgrupperna har i stort sett förblivit oförändrad, om än med några smärre förändringar: av slutmottagarna var omkring 47 % kvinnor, 28 % barn, omkring 10 % migranter, deltagare med utländsk bakgrund eller minoriteter, 10 % personer i åldern 65 år eller äldre, 6 % hemlösa och 6 % personer med funktionsnedsättning. Samtliga medlemsstater som genomförde operativt program I vidtog också kompletterande åtgärder som fick anpassas utifrån hälsokrisen. De nationella årliga genomföranderapporterna visade dessutom att de allmänna principerna på det stora hela efterlevs.

Fead 2014–2020 närmar sig sitt slut, och under programperioden 2021–2027 kommer fonden att utgöra en del av ESF+. Därigenom integreras ansträngningarna för att hantera de värsta formerna av fattigdom ytterligare med bredare strategier för social delaktighet och utökad finansiering. ESF+-programmen kommer att spela en avgörande roll för den ekonomiska och sociala återhämtningen efter pandemin och för att främja en rättvis övergång till en klimatneutral ekonomi i linje med ambitionerna i den europeiska gröna given och i kombination med Fonden för en rättvis omställning. Den kommer också att vara en viktig del i arbetet med att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (EUT L 72, 12.3.2014, s. 1). Förordningen ändrades i augusti 2018 genom en översyn av budgetförordningen: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1537946431022&uri=CELEX:02014R0223-20180802 . Genom förordning (EU) 2020/559 ändras förordning (EU) nr 223/2014 för att ge medlemsstaterna möjlighet att hantera covid-19-utbrottet och införa särskilda åtgärder för att säkerställa att de som har det sämst ställt kan fortsätta att ta emot bistånd från Fead på ett säkert sätt. Genom ändringsförordning (EU) 2021/177 kan medlemsstaterna använda ytterligare medel som gjorts tillgängliga för återhämtning efter covid-19 inom ramen för initiativet React-EU under 2021 och 2022.

(2)

Artikel 13.9 i förordning (EU) nr 223/2014. I kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1255/2014 av den 17 juli 2014 fastställs innehållet i de årliga och slutliga genomföranderapporterna, inbegripet förteckningen över gemensamma indikatorer.

(3)

 Antalet personer som löper risk för fattigdom eller social utestängning är det totala antalet personer som i) löper risk för fattigdom (med hänsyn till disponibel inkomst) och/eller ii) lider av allvarlig materiell och social fattigdom (mätt utifrån möjligheten att ha råd med en uppsättning på förhand fastställda materiella produkter eller sociala aktiviteter) och/eller iii) bor i hushåll med mycket låg arbetsintensitet.

(4)

 Denna indikator definieras som att inte ha råd med en måltid innehållande kött, kyckling eller fisk (eller annan vegetarisk motsvarighet) varannan dag. Den härrör från undersökningen av inkomst- och levnadsvillkor (EU-Silc).

(5)

 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 av den 24 juni 2021 om inrättande av Europeiska socialfonden+ (ESF+) och om upphävande av förordning (EU) nr 1296/2013.

(6)

 Siffror visar situationen för programperioden 2014–2020 som avslutades den 31 december 2020, enligt vad som rapporterats fram till den 12 november 2021 i de årliga genomföranderapporterna. Samtliga rapporter och uppgifter samlas in i systemet för fondförvaltning i Europeiska unionen – SFC2014 ( https://ec.europa.eu/sfc/en/2014/fund/fead ). SFC2014 regleras genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 463/2014 av den 5 maj 2014.

(7)

Rumänien rapporterade inget tillhandahållande av livsmedelsbistånd under 2017–2019 – detta på grund av institutionella utmaningar och problem med offentliga upphandlingar, som ledde till förseningar i omstruktureringen av landets operativa program. Dessa problem har sedan dess åtgärdats och stödet från Fead, inbegripet det materiella biståndet, kom igång igen under 2020.

(8)

   https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex%3A32020R0559  

(9)

  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex%3A32021R0177  

(10)

  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/HIS/?uri=uriserv:OJ.L_.2022.109.01.0001.01.ENG

(11)

  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/HIS/?uri=uriserv:OJ.L_.2022.115.01.0038.01.ENG

(12)

12 I Belgiens fall omfattade siffrorna i genomföranderapporten för 2019 ett fel, då det angavs att antalet personer som fått stöd uppgick till 413 058, trots att den korrekta siffran var 358 726. Som förklarats i tidigare rapporter noterar den belgiska förvaltande myndigheten varje år en överskattning av de siffror som organisationerna lägger fram, och i 2019 års genomföranderapport hade siffran inte justerats. År 2020 hade siffran ökat jämfört med 2019, men var fortfarande lägre än under 2018 (från 358 726 personer som fick stöd 2019 till 381 951 personer 2020, motsvarande en ökning med 23 225 personer).

(13)

 Det lägre totala antalet slutmottagare i Slovakien beror däremot på att materiellt bistånd inte tillhandahölls under 2020, samtidigt som den budget som anslagits till utdelning av hygienpaket utnyttjades till fullo. Samtidigt fortsatte den förvaltande myndigheten med offentliga upphandlingar för ytterligare resurser.

(14)

I Slovakien hänger minskningen samman med de begränsade resurser som återstod i slutet av programperioden. Under tiden har Feads budget utökats med React-EU-medel.

(15)

 Färdigmat inbegriper ätfärdiga torra produkter,  livsmedel med lång hållbarhetstid , färdiga blandningar och snacks .

(16)

 Läs mer om de gemensamma utfallsindikatorerna 4–10 i bilagan. 

(17)

 Se indikator 11b i bilagan. Värdena för denna indikator anges på basis av en välgrundad uppskattning gjord av partnerorganisationerna.

(18)

 Avbrottet i det materiella biståndet i Slovakien 2020 berodde på en brist på finansiella medel. Den förvaltande myndigheten omfördelade under tiden medel till denna åtgärd och inledde en ny offentlig upphandling i syfte att kunna återuppta det materiella biståndet under 2022.

(19)

Med detta menas de medlemsstater som genomför operativt program för social delaktighet för dem som har det sämst ställt (även kallat operativt program II) som understödjer annan verksamhet än aktiva arbetsmarknadsåtgärder och som består av icke-finansiellt och icke-materiellt bistånd, vars syfte är att möjliggöra social delaktighet för de personer som har det sämst ställt. 

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 19.7.2022

COM(2022) 340 final

BILAGA

till

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Sammanfattning av de årliga genomföranderapporterna för de operativa program som medfinansierats av fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt under 2020

I.Gemensamma inputindikatorer (operativa program I och II) 2014–2020 1  

Medlemsstat	Indikator 1		Indikator 2		Indikator 2a		Indikator 2b		Indikator 3
	Sammanlagda stödberättigande offentliga utgifter som godkänts enligt dokumenten med villkoren för stödet till insatserna (i euro)		Sammanlagda stödberättigande offentliga utgifter som stödmottagarna haft och betalat vid genomförandet av insatserna (i euro)		Sammanlagda stödberättigande offentliga utgifter som stödmottagarna haft och betalat vid genomförandet av insatser som gäller livsmedelsbistånd, i tillämpliga fall (i euro)		Sammanlagda stödberättigande offentliga utgifter som stödmottagarna haft och betalat vid genomförandet av insatser som gäller grundläggande materiellt bistånd, i förekommande fall (i euro)		Sammanlagda stödberättigande offentliga utgifter som deklarerats för kommissionen (i euro) 2
Period	2020	Kumulativt	2020	Kumulativt	2020	Kumulativt	2020	Kumulativt	2020	Kumulativt
AT	3 213 696,00	21 214 980,00	5 247 445,39	20 990 935,35	–	–	5 200 113,39	20 596 245,36	4 260 142,19	15 869 912,47
BE	13 353 123,11	92 210 189,00	15 701 324,59	80 271 707,30	15 150 742,53	77 236 799,93	–	–	11 672 377,45	66 424 847,81
BG	792 502,42	123 478 865,49	16 042 369,97	113 147 699,54	15 055 038,86	107 812 857,94	–	–	29 695 573,93	112 424 610,26
CY	702 995,00	4 640 777,00	675 325,87	2 767 236,81	–	756 258,75	675 325,87	1 940 629,78	614 146,63	2 379 221,67
CZ	7 259 760,77	33 180 302,36	2 891 676,10	15 705 240,35	1 959 816,69	10 149 721,69	931 859,41	4 827 779,45	3 642 759,99	15 477 915,23
DE	18 846 167,50	91 081 195,84	14 363 776,57	60 115 630,52	–	–	–	–	13 501 698,80	44 830 977,99
DK	1 051 996,75	3 287 000,71	989 291,51	3 021 482,99	–	–	–	–	840 897,78	2 557 099,56
EE	1 354 646,00	8 148 240,88	1 354 646,00	8 142 686,88	1 354 646,00	8 142 686,88	–	–	1 216 369,41	6 938 298,84
EL	39 716 131,62	196 064 282,35	47 007 729,64	152 904 733,00	39 547 484,94	131 012 153,18	7 460 244,70	21 892 579,82	49 181 732,30	152 449 584,14
ES	95 786 586,02	620 896 234,99	87 961 528,40	571 750 872,62	83 657 146,38	544 591 470,73	–	–	92 175 281,42	513 039 244,50
FI	–	26 519 000,00	4 659 469,58	19 766 121,87	4 475 437,00	18 956 004,46	–	–	4 659 469,58	19 766 121,87
FR	90 904 070,31	585 653 793,52	81 099 247,05	498 681 665,42	80 422 672,05	496 449 961,40	–	–	81 652 115,17	266 099 431,05
HR	5 736 690,37	40 366 110,90	3 683 782,26	30 009 660,51	2 934 523,80	23 685 101,86	594 114,89	5 082 646,50	–	20 172 783,86
HU	14 597 760,28	130 569 344,88	22 362 208,62	68 778 691,58	19 218 889,29	61 450 782,88	2 979 458,34	6 927 030,71	15 192 927,33	51 180 138,68
IE	5 026 988,94	18 508 569,05	4 525 770,04	17 772 257,28	4 481 299,16	15 520 600,36	44 470,88	2 251 656,92	6 511 871,75	16 818 929,42
IT	62 790 000,00	352 182 500,00	59 724 029,52	309 821 808,37	53 875 908,58	301 377 980,75	5 848 120,94	8 443 827,62	58 000 730,57	291 784 028,35
LT	–	90 857 522,24	8 932 428,28	55 560 085,67	7 596 318,53	52 144 981,00	1 336 109,75	3 415 104,67	8 211 329,39 3	48 944 045,41
LU	642 733,00	4 039 677,00	625 162,13	3 463 364,14	408 135,49	2 240 584,74	109 851,72	725 349,87	625 162,13	2 642 351,43
LV	7 311 154,00	48 264 082,00	9 282 798,00	35 727 937,80	6 641 401,00	27 405 086,47	2 353 530,00	6 461 822,52	9 471 964,00	33 549 951,45
MT	–	4 640 777,00	559 832,91	3 171 845,01	524 633,92	2 964 023,84	–	–	524 633,92	3 132 119,18
NL	–	4 408 740,00	934 381,00	3 892 878,00	–	–	–	–	975 966,00	3 076 224,79
PL	84 226 508,66	517 499 793,59	86 487 891,77	420 864 793,27	86 487 891,77	420 864 793,27	–	–	99 016 265,99	420 864 793,27
PT	21 069 065,64	214 426 487,61	31 483 431,49	97 912 521,99	29 970 214,70	92 266 902,21	–	–	29 944 145,49	93 926 971,38
RO	160 000 000,00	621 854 505,06	40 665 406,17	211 191 838,53	27 479 721,45	198 006 153,81	12 399 889,31	12 399 889,31	40 665 406,17	184 170 705,86
SE	–	8 052 035,00	1 214 719,00	6 525 613,00	–	–	–	–	532 925,45	4 786 829,80
SI	3 461 837,69	25 334 708,71	3 403 323,19	18 960 488,58	3 270 652,41	18 279 170,98	–	–	3 922 043,71	15 623 759,22
SK	5 358 867,38	61 136 282,03	279 650,91	41 383 338,46	–	38 920 422,63	38 626,20	1 195 089,30	861 045,74	41 232 586,53
Totalt	643 203 281,46	3 948 515 997,21	552 158 645,96	2 872 303 134,84	484 512 574,55	2 650 234 499,76	39 971 715,40	96 159 651,83	567 568 982,29	2 450 163 484,02

II.Gemensamma utfallsindikatorer för utdelat livsmedelsbistånd (operativt program I) 2014–2020 4

Medlemsstat	Indikator 4		Indikator 5		Indikator 6		Indikator 7		Indikator 8		Indikator 9		Indikator 10
	Mängd frukt och grönsaker (i ton)		Mängd kött, ägg, fisk och skaldjur (i ton)		Mängd mjöl, bröd, potatis, ris och andra stärkelsehaltiga produkter (i ton)		Mängd socker (i ton)		Mängd mjölkprodukter (i ton)		Mängd fett och olja (i ton)		Mängd färdigmat och andra livsmedel (i ton)
Period	2020	Kumulativt	2020	Kumulativt	2020	Kumulativt	2020	Kumulativt	2020	Kumulativt	2020	Kumulativt	2020	Kumulativt
AT	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
BE	2 234,19	10 521,92	177,15	1 933,69	2 512,20	14 654,09		567,37	3 898,12	21 882,80	272,16	2 072,81	1 356,57	6 825,36
BG	4 366,92	21 775,44	1 803,06	9 744,52	4 685,09	36 936,56	864,97	4 940,04	428,06	2 769,65	1 135,79	3 937,18	124,32	915,30
CY	–	41,18	–	21,67	–	68,63	–	–	–	21,67	–	–	–	–
CZ	112,47	592,37	86,47	525,62	147,76	966,59	42,10	310,93	133,68	670,86	29,31	289,01	99,10	743,69
EE	70,00	271,00	134,00	976,00	185,00	1 190,00	56,00	463,00	41,00	41,00	45,00	356,00	120,00	526,00
EL	1 696,83	11 354,24	1 861,21	7 347,60	3 597,79	11 241,93	1 009,93	3 611,64	1 586,79	5 337,86	1 131,29	3 576,22	2 067,05	7 730,71
ES	17 875,96	105 821,97	5 702,61	30 474,79	7 977,37	85 817,14	–	–	41 550,49	232 550,78	7 628,72	31 776,89	8 348,67	105 339,90
FI	–	–	197,77	1 077,43	1 231,06	6 756,46	–	–	126,71	714,37	–	–	428,59	1 575,19
FR	11 343,00	61 847,25	4 872,00	30 506,27	9 535,00	71 613,93	2 075,00	19 833,08	36 230,00	279 433,44	3 637,00	21 614,92	5 199,00	35 786,85
HR	140,22	2 754,65	256,14	1 307,60	277,34	4 823,04	43,91	913,78	102,18	1 909,77	40,86	808,17	150,40	2 431,69
HU	866,43	2 611,57	80,54	489,97	1 492,02	5 725,04	180,39	1 322,38	448,46	970,25	448,46	1 240,44	1 639,87	5 058,06
IE	371,95	1 358,14	46,92	172,72	389,41	1 488,18	193,18	746,68	–	6,51	–	–	316,29	1 148,54
IT	2 994,32	23 162,11	1 947,10	6 117,08	37 589,66	152 923,94	650,08	7 618,93	22 945,51	95 804,42	5 302,71	17 717,51	5 495,03	37 199,45
LT	523,95	1 808,31	398,33	2 108,78	1 233,90	18 063,73	506,24	4 423,21	387,72	2 105,44	471,68	4 051,78	989,91	4 603,42
LU	512,29	1 947,29	224,15	1 228,15	498,38	1 695,38	62,38	350,38	621,39	2 867,39	113,93	489,93	152,86	2 271,86
LV	191,99	339,86	442,72	1 687,28	1 473,62	7 639,90	194,48	928,06	317,98	1 079,25	190,87	1 031,33	–	–
MT	61,79	326,35	15,96	86,50	84,68	381,36	–	–	–	147,05	–	–	8,20	53,37
PL	19 840,59	79 489,19	7 130,36	54 289,71	16 354,29	88 794,61	6 051,83	36 240,16	13 617,39	74 576,38	6 052,35	29 616,79	2 578,23	7 157,56
PT	9 450,89	20 900,37	2 086,81	7 916,19	4 848,11	11 582,42	–	981,00	7 144,80	19 677,11	566,94	2 281,87	508,33	1 831,24
RO	2 561,52	2 561,52	4 032,02	29 623,93	16 365,25	109 731,44	2 371,78	33 355,62	–	–	4 743,55	44 997,92	–	3 710,97
SI	–	–	–	–	1 166,40	8 412,62	–	–	1 758,69	10 608,13	474,88	2 334,48	443,34	2 292,49
SK	204,92	2 153,91	201,50	2 118,02	956,30	10 051,65	136,61	1 435,94	54,64	574,37	136,61	1 435,94	47,67	608,03
Totalt	75 420,23	351 638,64	31 696,82	189 753,52	112 600,63	650 558,64	14 438,88	118 042,20	131 393,61	753 748,50	32 422,11	169 629,19	30 073,43	227 809,68

Medlemsstat	Indikator 11		Indikator 11a	Indikator 11b	Indikator 12		Indikator 13
	Den sammanlagda mängden utdelade livsmedel (i ton)		Andel livsmedel för vilka endast transport, utdelning och förvaring har betalats genom det operativa programmet (i %)	Andel livsmedel som medfinansierats av Fead av den totala mängd livsmedel som delats ut av partnerorganisationer (i %) 5	Totalt antal utdelade måltider som helt eller delvis har finansierats genom det operativa programmet 6		Totalt antal utdelade livsmedelspaket som helt eller delvis har finansierats genom det operativa programmet 7
Period	2020	Kumulativt	2020	2020	2020	Kumulativt	2020	Kumulativt
AT	–	–	–	–	–	–	–	–
BE	10 450,39	58 458,04	–	50,00	857 736,00	7 320 671,00	2 021 607,00	12 448 460,00
BG	13 408,21	81 018,69	–	100,00	6 833 412,00	41 724 543,00	344 499,00	1 451 149,00
CY	–	153,15	–	–	–	722 386,00	–	–
CZ	650,89	4099,07	–	50,00	429 170,00	2 312 643,00	249 954,00	1 215 942,00
EE	651,00	3823,00	37,00	27,00	–	–	53 214,00	257 592,00
EL	12 950,89	50 200,20	–	99,60	2 587 866,00	12 125 954,00	742 771,00	3 222 680,00
ES	89 083,82	591 781,47	–	100,00	27 709 748,00	198 514 146,84	4 404 111,00	27 512 356,00
FI	1 984,13	10 123,45	–	16,00	20 934,00	265 874,00	304 318,00	1 613 929,00
FR	72 891,00	520 635,74	–	24,50	–	–	62 934 453,00	463 457 683,00
HR	1 011,05	14 948,70	–	68,80	2 153 705,00	12 663 906,00	39 816,00	748 562,00
HU	5 156,17	17 417,71	–	100,00	1 056 593,00	4 036 355,00	486 164,00	1 566 025,00
IE	1 317,75	4 920,77	–	62,90	1 689 151,00	6 724 981,00	349 570,00	1 274 752,00
IT	76 924,41	340 543,44	–	69,94	19 416 787,00	114 360 638,00	9 747 527,00	186 176 301,00
LT	4 511,73	37 164,67	–	45,05	–	–	999 623,00	7 601 565,00
LU	2 185,38	10 850,38	46,59	17,88	–	–	37 952,00	147 273,00
LV	2 811,66	12 705,68	–	81,89	433 890,00	1 644 960,00	379 383,00	2 060 187,00
MT	170,63	994,63	–	35,00	–	–	10 002,00	56 994,00
PL	71 625,04	370 164,40	–	74,29	2 432 273,00	9 737 121,00	6 219 109,00	37 836 162,00
PT	24 605,88	65 170,20	–	94,17	–	–	452 543,00	1 890 007,00
RO	30 074,12	223 981,40	–	–	–	–	1 185 888,00	16 268 287,00
SI	3 843,31	23 647,72	–	63,83	–	–	825 258,00	5 116 744,00
SK	1 738,25	18 377,86	–	87,08	88 960,00	190 773,00	136 615,00	1 435 952,00
Totalt	428 045,71	2 461 180,37			65 710 225,00	412 344 951,84	91 924 377,00	773 358 602,00

III.Gemensamma resultatindikatorer för utdelat livsmedelsbistånd (operativt program I) 2014–2020 8

Medlemsstat	Indikator 14	Indikator 14a	Indikator 14b	Indikator 14c	Indikator 14d	Indikator 14e	Indikator 14f
	Sammanlagt antal personer som får livsmedelsbistånd	Antal barn (15 år och yngre)	Antal äldre (65 år och äldre)	Antal kvinnor	Antal migranter, deltagare med utländsk bakgrund, minoriteter (inklusive marginaliserade grupper såsom romer)	Antal personer med funktionsnedsättning	Antal hemlösa
Period	2020	2020	2020	2020	2020	2020	2020
AT	–	–	–	–	–	–	–
BE	381 951	114 482	29 395	138 855	106 155	10 639	16 009
BG	494 127	109 744	165 871	286 936	30 684	153 271	36
CY	–	–	–	–	–	–	–
CZ	78 416	40 449	7 516	32 768	20 581	5 233	11 238
EE	26 000	4 972	3 219	10 828	4 548	3 690	1 000
EL	293 891	58 657	26 341	152 090	23 175	7 480	4 069
ES	1 496 436	453 203	104 110	790 193	404 805	27 998	25 842
FI	317 490	48 358	105 770	144 497	36 302	7 470	2 707
FR	5 504 382	1 629 078	328 131	2 889 109	–	–	735 762,00
HR	23 053	21 453	1 274	11 977	2 451	436	–
HU	182 454	109 826	14 946	38 235	57 253	56 334	10 161
IE	276 919	84 042	29 706	88 102	37 367	11 304	51 313
IT	2 656 579	539 924	301 133	1 304 806	680 835	32 998	88 034
LT	183 411	44 553	19 905	94 830	1 804	23 520	196
LU	12 579	3 474	292	6 396	9 857	325	287
LV	75 469	11 597	15 308	39 263	837	13 048	543
MT	11 593	7 011	712	7 762	1 399	79	–
PL	1 337 134	339 501	158 349	682 902	8 939	223 165	31 436
PT	148 561	41 420	9 160	80 129	12 589	1 171	75
RO	1 185 888	356 577	129 521	351 206	55 059	238 581	825
SI	156 912	32 139	28 117	77 824	11 916	6 274	1 956
SK	136 930	40 926	2 725	67 088	–	5 668	3 334
Totalt	14 980 175	4 091 386	1 481 501	7 295 796	1 506 556	828 684	249 061

IV.Gemensamma utfallsindikatorer för utdelat grundläggande materiellt bistånd (operativt program I) 2014–2020

Medlemsstat	Indikator 15		Indikator 15a		Indikator 15b		Indikator 15c
	Sammanlagt värde på de utdelade varorna		Sammanlagt värde på varor till barn		Sammanlagt värde på varor till hemlösa		Sammanlagt värde på varor till andra målgrupper
Period	2020	Kumulativt	2020	Kumulativt	2020	Kumulativt	2020	Kumulativt
AT	4 723 704,67	18 888 340,64	4 723 704,67	18 888 340,64	–	–	–	–
BE	–	–	–	–	–	–	–	–
BG	–	–	–	–	–	–	–	–
CY	675 325,87	1 938 721,96	675 325,87	1 938 721,96	–	–	–	–
CZ	1 973 442,28	5 695 459,00	829 650,44	2 355 775,13	331 691,09	816 317,14	812 100,73	2 523 368,78
EE	–	–	–	–	–	–	–	–
EL	7 038 691,47	20 896 160,85	711 721,04	2 478 312,38	85 452,61	268 339,80	6 152 600,03	17 992 396,85
ES	–	–	–	–	–	–	–	–
FI	–	–	–	–	–	–	–	–
FR	–	–	–	–	–	–	–	–
HR	368 915,67	4 131 740,38	190 003,80	1 572 927,39	159,57	40 300,97	178 752,30	2 518 512,02
HU	2 978 346,57	7 344 633,54	2 978 346,57	7 344 633,54	–	–	–	–
IE	1 153 887,22	3 433 600,98	1 091 914,70	3 338 794,02	–	–	20 000,00	54 034,44
IT	5 679 052,38	6 712 288,68	1 529,88	1 529,88	5 350 372,12	6 336 780,02	327 150,38	373 978,78
LT	1 104 948,50	3 637 948,46	–	–	–	–	–	–
LU	109 851,72	725 349,70	–	–	–	–	109 851,72	725 349,70
LV	2 137 207,00	6 093 091,36	695 026,00	3 690 426,36	–	–	1 442 181,00	2 402 665,00
MT	–	–	–	–	–	–	–	–
PL	–	–	–	–	–	–	–	–
PT	–	–	–	–	–	–	–	–
RO	41 267 699,20	41 267 699,20	12 288 688,37	12 288 688,37	4 250 107,75	4 250 107,75	28 957 676,60	28 957 676,60
SI	–	–	–	–	–	–	–	–
SK	–	1 141 074,00	–	1 058 424,00	–	25 938,00	–	56 712,00
Totalt	69 211 072,55	121 906 108,75	24 185 911,34	54 956 573,67	10 017 783,14	11 737 783,68	38 000 312,76	55 604 694,17

(16)

Kategorier av varor till barn 9

AT

BE

BG

CY

CZ

EE

EL

ES

FI

FR

HR

HU

IE

IT

LT

LU

LV

MT

PL

PT

RO

SI

SK

16a

Babyutstyrsel

n

n

n

j

j

n

j

n

n

n

j

j

j

j

n

n

n

n

n

n

n

n

n

16b

Skolväskor

j

n

n

n

n

n

j

n

n

n

j

n

n

j

n

n

j

n

n

n

n

n

n

16c

Skrivmaterial, övningsböcker, pennor, målarutrustning och annat skolmaterial (annat än kläder)

j

n

n

n

j

n

j

n

n

n

j

j

j

j

n

n

j

n

n

n

n

n

n

16d

Idrottsutrustning (skor, gymnastikdräkt, baddräkt m.m.)

n

n

n

n

n

n

j

n

n

n

j

n

n

j

n

n

n

n

n

n

n

n

n

16e

Kläder (vinterjacka, skor, skoluniform m.m.)

n

n

n

n

n

n

n

n

n

n

j

n

n

j

n

n

n

n

n

n

n

n

n

16f

Annat

n

n

n

j

j

n

j

n

n

n

j

j

j

j

n

n

j 10

n

n

n

n

n

n

(17)

Kategorier av varor till hemlösa 11

AT

BE

BG

CY

CZ

EE

EL

ES

FI

FR

HR 12

HU

IE

IT

LT

LU

LV

MT

PL

PT

RO

SI

SK

17a

Sovsäckar/filtar

n

n

n

n

j

n

j

n

n

n

j

n

n

j

n

n

n

n

n

n

n

n

n

17b

Köksutrustning (grytor, kastruller, bestick m.m.)

n

n

n

n

j

n

n

n

n

n

j

n

n

j

n

n

n

n

n

n

n

n

n

17c

Kläder (vinterjacka, skor m.m.)

n

n

n

n

j

n

n

n

n

n

j

n

n

j

n

n

n

n

n

n

n

n

n

17d

Hushållslinne (handdukar, sängkläder)

n

n

n

n

j

n

n

n

n

n

j

n

n

j

n

n

n

n

n

n

n

n

n

17e

Hygienartiklar (förbandslåda, tvål, tandborste, engångsrakhyvel m.m.)

n

n

n

n

j

n

j

n

n

n

j

n

n

j

n

n

n

n

n

n

j

n

n

17f

Annat

n

n

n

n

j

n

j

n

n

n

n

n

n

j

n

n

n

n

n

n

n

n

n

(18)

Förteckning över de mest relevanta kategorierna av varor som delats ut till andra målgrupper 13

AT

BE

BG

CY

CZ

EE

EL

ES

FI

FR

HR

HU

IE

IT

LT

LU

LV

MT

PL

PT

RO

SI

SK

18a

Närmare förklaring av kategorierna

n

n

n

n

n

n

j

n

n

n

n

n

j

n

n

j 14

j 15

n

n

n

n

n

n

V.Gemensamma resultatindikatorer för utdelat grundläggande materiellt bistånd 16 (operativt program I) 2014–2020

Medlemsstat	Indikator 19	Indikator 19a	Indikator 19b	Indikator 19c	Indikator 19d	Indikator 19e	Indikator 19f
	Sammanlagt antal personer som får grundläggande materiellt bistånd	Antal barn (15 år och yngre)	Antal äldre (65 år och äldre)	Antal kvinnor	Antal migranter, deltagare med utländsk bakgrund, minoriteter (inklusive marginaliserade grupper såsom romer)	Antal personer med funktionsnedsättning	Antal hemlösa
Period	2020	2020	2020	2020	2020	2020	2020
AT	44 389	37 577	–	21 307	22 195	–	–
BE	–	–	–	–	–	–	–
BG	–	–	–	–	–	–	–
CY	568	568		568	400	–	–
CZ	57 624	21 795	6 778	22 005	20 319	5 022	12 247
EE	–	–	–	–	–	–	–
EL	265 560	52 232	23 847	136 302	20 238	6 876	6 217
ES	–	–	–	–	–	–	–
FI	–	–	–	–	–	–	–
FR	–	–	–	–	–	–	–
HR	242	28	97	109	18	6	–
HU	128 289	128 289	–	506	11 145	1 114	–
IE	51 201	51 000	–	26 000	3 539	–	–
IT	24 833	1 972	1 891	7 198	14 851	1 478	16 429
LT	183 411	44 553	19 905	94 830	1 804	23 520	196
LU	12 579	3 474	292	6 396	9 857	325	287
LV	69 241	11 182	13 204	36 877	450	11 494	76
MT	–	–	–	–	–	–	–
PL	–	–	–	–	–	–	–
PT	–	–	–	–	–	–	–
RO	1 121 954	351 809	121 675	350 284	60 432	194 710	949
SI	–	–	–	–	–	–	–
SK	–	–	–	–	–	–	–
Totalt	1 959 891	704 479	187 689	702 382	165 248	244 545	36 401

VI.Gemensamma utfallsindikatorer för stöd till social delaktighet 17 (operativt program II) 2014–2020

Medlemsstat	Indikator 20	Indikator 20a	Indikator 20b	Indikator 20c	Indikator 20d	Indikator 20e	Indikator 20f
	Sammanlagt antal personer som får stöd till social delaktighet	Antal barn (15 år och yngre)	Antal äldre (65 år och äldre)	Antal kvinnor	Antal migranter, deltagare med utländsk bakgrund, minoriteter (inklusive marginaliserade grupper såsom romer)	Antal personer med funktionsnedsättning	Antal hemlösa
Period	2020	2020	2020	2020	2020	2020	2020
DE	28 168	4 275	420	14 223	21 605	641	8 170
DK	277	–	3	40	265	106	277
NL	366	–	366	282	124	55	–
SE	1 175	2	20	633	1 175	–	1 133
Totalt	29 986	4 277	809	15 178	23 169	802	9 580

VII.Måluppfyllelse för programspecifika utfallsindikatorer för stöd till social delaktighet (operativt program II) 2014–2020

Medlemsstat	Indikatorkod	Namn på indikatorn (översatt)	Kvantitativt målvärde	Kvantitativt värde (2020)	Kvantitativt kumulativt värde (2014–2020)	Måluppfyllelse
DE	1	Antal vuxna EU-invandrare som fått råd	18 044	18 536	100 924	559 %
	2	Antal stöttade föräldrar till invandrarbarn i förskoleålder	19 700	6 140	25 253	128 %
	3	Antal stöttade invandrarbarn i förskoleålder	19 700	4 275	20 949	106 %
	4	Antal hemlösa och personer som riskerar att bli hemlösa som fått råd	21 450	5 365	32 195	150 %
DK	1	Antal personer som deltar i insatserna, uppdelade per åldersgrupp och kön samt sociala förhållanden, däribland hemlöshet, uppehållsstatus, missbruk, psykisk sjukdom, funktionsnedsättning m.m.	–	–	–	–
	2	Antal personer som deltar i insatserna, uppdelade per åldersgrupp och kön samt sociala förhållanden, däribland hemlöshet, uppehållsstatus, missbruk, psykisk sjukdom, funktionsnedsättning m.m.	1 400	277	2 446	175 %
NL	1	Antal deltagare (äldre personer över 65) som nås av programmet	5 000	366	3 219	64 %

VIII.Måluppfyllelse för programspecifika resultatindikatorer för stöd till social delaktighet (operativt program II) 2014–2020

Medlemsstat	Indikatorkod	Måttenhet	Namn på indikatorn (översatt)	Kvantitativt utgångsvärde	Kvantitativt målvärde	Kvantitativt värde (2020)	Måluppfyllelse under 2020	Genomsnittlig 18 måluppfyllelse (2014–2020)
DE	1	Procent	Andel vuxna EU-invandrare som har tillgång till rådgivning och stödtjänster till följd av övervakning och rådgivning, i förhållande till alla intervjuade vuxna EU-invandrare	70	70	86,90	124 %	126 %
	2	Procent	Andel föräldrar till invandrarbarn i förskoleålder som fått föräldrarelaterat stöd, i förhållande till alla kontaktade föräldrar till invandrarbarn	50	50	90,16	180 %	181 %
	3	Procent	Andel invandrarbarn i förskoleålder som drar nytta av erbjudanden om tidig pedagogisk verksamhet, i förhållande till alla inbegripna invandrarbarn i förskoleålder	50	50	88,11	176 %	169 %
	4	Procent	Andel deltagande hemlösa som till följd av stöd och rådgivning kan ta emot hjälp och utnyttja socialtjänsten, i förhållande till alla hemlösa som fått rådgivning	70	70	81,56	117 %	118 %
DK	1	Enskilda personer	Antal användare som utnyttjar andra befintliga erbjudanden (före och) efter en insats	–	–	–	–	–
	2	Enskilda personer	Antal användare som utnyttjar andra befintliga erbjudanden (före och) efter en insats	–	490	241	49 %	66 %
NL	1	Procent	Efter ett år får deltagaren fortfarande stöd från hjälporganisationer och/eller kommunen	65	65	80	123 %	114 %
	2	Procent	Anger efter deltagandet att han/hon har ett större socialt nätverk	40	40	49	123 %	111 %
	3	Procent	Anger efter deltagandet att han/hon har fördjupat sina kunskaper	60	60	68	113 %	87 %
SE	SWR01	Procent	Andel personer som anger att de har fått stöd och hjälp i form av t.ex. information, tolkning och vägledning	–	40	94	235 %	189 %
	SWR02	Procent	Andel personer som anger att de har förbättrat sin hälsa och hygien	–	40	88	220 %	171 %

   

(1)

 I kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1255/2014 av den 17 juli 2014 fastställs innehållet i de årliga och slutliga genomföranderapporterna, inbegripet förteckningen över gemensamma indikatorer. Samtliga uppgifter hämtas från systemet för fondförvaltning i Europeiska unionen – SFC2014. Medlemsstaterna har möjlighet att ändra de värden som rapporteras för en indikator för tidigare år. Kolumnen ”Kumulativt”, som utgör summan av de värden som rapporterats för varje indikator från och med 2014, inbegriper eventuella ändringar som medlemsstaterna gjort för de värden som anges för perioden 2014–2018 i deras genomföranderapporter för 2019.

(2)

Belopp från SFC2014 som medlemsstaterna har rapporterat om i sina årliga genomföranderapporter och som baseras på nationella källor.

(3)

Justerad siffra för betalningsansökningar

(4)

 Indikatorerna 4–11 inkluderar alla former av dessa produkter: t.ex. färska, konserverade och frysta livsmedel.

(5)

 Värdena för denna indikator anges på basis av en välgrundad uppskattning gjord av partnerorganisationerna.

(6)

Definitionen av en måltid kan fastställas av partnerorganisationen eller den förvaltande myndigheten, eller inom insatsen. Värdena för denna indikator anges på basis av en bedömning gjord av partnerorganisationerna.

(7)

Definitionen av ett livsmedelspaket kan fastställas av partnerorganisationen eller den förvaltande myndigheten, eller inom insatsen. Paketen behöver inte vara standardiserade i fråga om storlek eller innehåll. Värdena för denna indikator anges på basis av en bedömning gjord av partnerorganisationerna.

(8)

Värdena för dessa indikatorer anges på basis av välgrundade uppskattningar gjorda av partnerorganisationerna. Det varken förväntas eller krävs att de ska grunda sig på uppgifter som lämnats av slutmottagarna. Indikator 14 (inklusive 14a–14f) ger en uppskattning av det antal personer som stöds per budgetår. Därför måste de kumulativa värdena för det totala antalet personer tolkas med försiktighet, eftersom samma person kan ha räknats varje år. Dessutom måste indikatorerna 14 och 19 (inklusive a–f) beaktas tillsammans, eftersom samma personer får både livsmedelsbistånd och grundläggande materiellt bistånd i vissa länder, vilket innebär att de räknas två gånger.

(9)

Förteckningen innehåller alla relevanta kategorier som omfattar minst 75 % av de utdelade varorna.

(10)

Lettland delar ut hårschampo, flytande tvål, tandkräm, tandborstar, universaltvättmedel, kulörtvättmedel, diskmedel, blöjor, kräm för spädbarn och barn upp till 24 månader, tvättlappar för spädbarn och småbarn, tygblöjor samt tvål för spädbarn och småbarn, som rapporteras i indikatorerna 16f0 och 16f16–16f26.

(11)

Förteckningen innehåller alla relevanta kategorier som omfattar minst 75 % av de utdelade varorna.

(12)

År 2020 fanns inga registrerade hemlösa som fick livsmedelsbistånd och/eller materiellt bistånd. Denna förteckning rör 2019 års utgifter, som godkändes 2020.

(13)

Förteckningen innehåller alla relevanta kategorier som omfattar minst 75 % av de utdelade varorna.

(14)

Luxemburg delar ut basförnödenheter – kategorier av varor som delats ut till andra målgrupper (indikator 18a1).

(15)

Lettland delar ut hårschampo, flytande tvål, tandkräm, tandborstar, allmänt tvättmedel, kulörtvättmedel och diskmedel, som rapporteras i indikatorerna 18a0 och 18a16–18a21.

(16)

Värdena för dessa indikatorer anges på basis av välgrundade uppskattningar gjorda av partnerorganisationerna. Det varken förväntas eller krävs att de ska grunda sig på uppgifter som lämnats av slutmottagarna. Indikator 19 (inklusive 19a–19f) ger en uppskattning av det antal personer som stöds per budgetår. Därför måste de sammanlagda värdena för det totala antalet personer tolkas med försiktighet eftersom samma personer kan ha räknats mer än en gång. Dessutom måste indikatorerna 14 och 19 (inklusive a–f) beaktas tillsammans, eftersom samma personer får både livsmedelsbistånd och grundläggande materiellt bistånd i vissa länder, vilket innebär att de räknas två gånger.

(17)

Indikator 20 (inklusive 20a–20f) ger en uppskattning av det antal personer som stöds per budgetår. Därför måste de kumulativa värdena för det totala antalet personer tolkas med försiktighet, eftersom samma personer kan ha fått stöd mer än en gång.

(18)

Eftersom programspecifika resultatindikatorer inte uttryckligen är förbundna med utfallsindikatorer beräknas den genomsnittliga måluppfyllelsen som ett enkelt genomsnitt av måluppfyllelsen för alla de år som slutmottagare registrerats i programmet.