EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 22.6.2022

COM(2022) 295 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1214/2011 av den 16 november 2011 om yrkesmässig gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro mellan medlemsstaterna i euroområdet enligt artikel 26 i denna förordning

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1214/2011 av den 16 november 2011 om yrkesmässig gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro mellan medlemsstaterna i euroområdet enligt artikel 26 i denna förordning

1.Inledning

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1214/2011 av den 16 november 2011 om yrkesmässig gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro mellan medlemsstaterna i euroområdet 1 trädde i kraft den 30 november 2012. Enligt artikel 26 i förordning (EU) nr 1214/2011 ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av förordningen senast den 1 december 2016 och därefter vart femte år. Rapporten ska särskilt behandla möjligheten att införa gemensamma utbildningskrav för beväpning av värdetransportpersonal och ändra artikel 24 i förordningen mot bakgrund av direktiv 96/71/EG 2 , noggrant beakta den tekniska utvecklingen på IBNS-området 3 , undersöka det eventuella mervärdet i att bevilja EU-licenser för gränsöverskridande värdetransporter på gruppnivå och bedöma om förordning (EU) nr 1214/2011 4 bör ändras i enlighet med detta.

En första granskning gjordes 2016 5 . Kommissionen har för denna översyn, som baseras på frågeformulär, samrått med intressenterna i branschen, inbegripet arbetsmarknadens parter, liksom med medlemsstaterna 6 . Rapporten grundas på svaren på frågeformulären.

2.Allmän bakgrund

2.1.Kontext

2.1.1.Uppsättning gemensamma regler för gränsöverskridande transport av kontanter i euro

Införandet av euron har ökat behovet av gränsöverskridande vägtransport av kontanter mellan medlemsstaterna i euroområdet. Inom euroområdet bör banker, detaljhandelskedjor och andra som yrkesmässigt hanterar kontanter kunna ingå kontrakt med värdetransportföretag som erbjuder det bästa priset och/eller den bästa tjänsten och dra fördel av de kontanttjänster som den närmaste centralbanksfilialen eller värdedepån kan erbjuda, även om den är belägen i en annan medlemsstat. Medlemsstater som har euron som valuta (nedan kallade deltagande medlemsstater) har vidare förlagt eller kan tänkas vilja förlägga framställning av eurosedlar och euromynt utomlands. Detaljhandlare och banker som är belägna i gränsområden kan vilja få sina leveranser från den värdedepå som ligger närmast, vilket inte behöver vara i samma medlemsstat. Själva principen med en gemensam valuta inrymmer friheten att förflytta kontanter mellan de deltagande medlemsstaterna.

En fullständig harmonisering av värdetransporter i de deltagande medlemsstaterna ansågs inte genomförbar, och det ansågs inte heller lämpligt med ett system där tillstånd i en medlemsstat skulle gälla i alla medlemsstater (ömsesidigt erkännande). I förordning (EU) nr 1214/2011 fastställs därför ett antal gemensamma regler som gäller i alla medlemsstater, utan att det påverkar vissa typer av nationella regler som uttryckligen anges i förordningen. Det innebär ingen fullständig harmonisering eftersom de gemensamma reglerna endast gäller för gränsöverskridande transport.

2.1.2.Tillämpning på vägtransport i deltagande medlemsstater och medlemsstater som förbereder ett införande av euron

Förordning (EU) nr 1214/2011 gäller för vägtransport av kontanter i euro, eftersom det är det vanligaste (om inte enda) transportsätt för euro i gränsregioner och det enda transportsätt för vilket det identifierades ett behov av gemensamma regler vid gränsöverskridande värdetransporter. Luft- och sjötransport omfattas inte 7 . Förordning (EU) nr 1214/2011 gäller därför i praktiken endast för gränsöverskridande transport mellan de deltagande medlemsstater som har landgräns med en annan deltagande medlemsstat 8 . Vid gränsöverskridande transport kan den gränsöverskridande dimensionen uppkomma ur ett eller flera av följande tre element: Värdetransportföretagets hemmedlemsstat, den värdmedlemsstat (annan än hemmedlemsstaten) där ett värdetransportföretag tillhandahåller transporttjänsten, och/eller den medlemsstat som passeras av fordonet för att nå fram till värdmedlemsstaten eller återvända till hemmedlemsstaten.

De regler om gränsöverskridande transport av kontanter i euro som fastställs genom förordning (EU) nr 1214/2011 gäller endast med avseende på deltagande medlemsstater 9 .

I inledningen till en övergång till euro i en medlemsstat kan kontanter i euro behöva transporteras från de deltagande medlemsstaterna till den medlemsstat som förbereder övergången. Av denna anledning, enligt förordning (EU) nr 55/2013 10 , är förordning (EU) nr 1214/2011 också tillämplig på medlemsstater som förbereder ett införande av euro.

2.2.Centrala aspekter i förordning (EU) nr 1214/2011

2.2.1.Licens för gränsöverskridande värdetransporter

Med anledning av de potentiella säkerhetshot för värdetransportpersonal och allmänhet som är kopplade till transport av kontanter omfattas gränsöverskridande transport av kontanter i euro av innehav av en särskild licens för gränsöverskridande värdetransporter 11 . De nationella myndigheterna ska bevilja licenser för en period av fem år. Licenserna är föremål för de villkor som värdetransportföretagen ska uppfylla i enlighet med förordning (EU) nr 1214/2011, såsom de definierade kraven för värdetransportpersonal, de allmänna kraven för värdetransportfordon och andra grundförutsättningar 12 .

Värdetransportlicenserna registreras i informationssystemet för den inre marknaden (IMI) så att de offentliga myndigheterna kan få tillgång till dem på ett enkelt sätt 13 .

Personal som utför gränsöverskridande värdetransporter enligt förordning (EU) nr 1214/2011 har rätt till den minimilön som gäller i värdmedlemsstaterna enligt villkoren i förordning (EU) nr 1214/2011 14 .

2.2.2.Gränsöverskridande transport av kontanter i euro

Licensen för gränsöverskridande värdetransporter ger, med de begränsningar som anges i förordning (EU) nr 1214/2011, rätt till vägtransport av eurosedlar och euromynt över gränserna. Transporterna ska utföras under dagtid och endast om flertalet av hämtningarna eller leveranserna sker i värdmedlemsstaten och värdet på kontanterna i euro uppgår till minst 80 % av det totala kontantvärdet som transporteras i fordonet 15 . Det bör noteras att vissa särskilda transportsätt uttryckligen undantas från förordningens tillämpningsområde, trots att de omfattas av definitionen av gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro, såsom punkt-till-punkt-transporter till och från nationella centralbanker eller produktionsställen för kontanter 16 .

2.2.3.Tillämpliga transportsätt

I förordning (EU) nr 1214/2011 föreskrivs fem typer av transportsätt för eurosedlar och två för euromynt. Vidare definieras villkoren för dessa, såsom bepansring av fordon, användning av intelligenta system för neutralisering av sedlar (IBNS) och närvaro av värdetransportpersonal 17 . De deltagande medlemsstaterna beslutar vilka av dessa transportsätt som är tillämpliga i deras territorium 18 .

2.2.4.Rollen för intelligenta system för neutralisering av sedlar (IBNS) och tagande ur omlopp av neutraliserade sedlar

I förordning (EU) nr 1214/2011 är avsikten att underlätta användningen av IBNS, eftersom användningen av IBNS förväntas förbättra säkerheten för värdetransportpersonal och allmänhet 19 . Värdetransportföretag som bedriver verksamhet enligt förordning (EU) nr 1214/2011 ska ta neutraliserade sedlar ur omlopp, för att se till att sådana sedlar inte längre används vid betalningsoperationer 20 .

2.2.5.Värdlandets regler som gäller vid transport: nationell polisstyrka, allmän säkerhet och beväpning

De frågor gällande värdetransporter som inte omfattas av de gemensamma reglerna i förordning (EU) nr 1214/2011 regleras av nationell lagstiftning, vilken omfattas av de allmänna reglerna i fördraget (såsom principen om icke-diskriminering). Dessa regler ska respekteras i värdlandet av värdetransportföretag som utför gränsöverskridande transporter. Sådana nationella regler rör polisstyrkans roll (såsom förhandsinformation, eskort och spårning på distans) 21 , säkerhetsregler för leverans- och upphämtningsplatser 22 för kontanter och regler avseende vapen 23 .

2.3.Meddelande- och informationsskyldigheter 

I förordning (EU) nr 1214/2011 föreskrivs ett antal informationsskyldigheter för innehavare av licenser för gränsöverskridande värdetransporter, deltagande medlemsstater och kommissionen.

Licensinnehavarna ska informera de deltagande medlemsstaterna om den planerade starten på en gränsöverskridande transport. De deltagande medlemsstaterna ska informera varandra om gränsöverskridande verksamhet som meddelats av värdetransportföretag som verkar enligt förordning (EU) nr 1214/2011 24 . På webbplatsen Europa 25 publicerar kommissionen all information om de IBNS som godkänts av de deltagande medlemsstaterna 26 , nationella regler om polisstyrkornas roll och om säkerheten på platser dit kontanter levereras eller hämtas upp, nationella utbildningskrav 27 för värdetransportpersonal, kontaktuppgifter till de nationella beviljande myndigheterna och de värdmyndigheter som ska meddelas om starten på gränsöverskridande transporter 28 . Kommissionen publicerar slutligen tillämpliga transportsätt som har valts av de deltagande medlemsstaterna i Europeiska unionens officiella tidning 29 .

2.4.Efterlevnadskontroller, sanktioner och säkerhetsåtgärder i nödsituationer

För att garantera en hög säkerhetsnivå vid gränsöverskridande värdetransporter kan de deltagande medlemsstaterna genomföra efterlevnadskontroller hos värdetransportföretag som bedriver verksamhet i deras territorium enligt förordning (EU) nr 1214/2011 30 . Sanktioner kan utfärdas i fall av bristande efterlevnad till följd av villkoren som fastställs i artikel 22 i förordning (EU) nr 1214/2011. Slutligen kan behöriga myndigheter fatta beslut om tillfälliga säkerhetsåtgärder i händelse av ett allvarligt problem som har stor inverkan på värdetransporternas säkerhet 31 .

3.Genomförandet av förordning (EU) nr 1214/2011 och rekommendationerna från 2016 års rapport

3.1.Ansökan om och beviljande av licenser för gränsöverskridande värdetransporter

3.1.1.Ansökan om och beviljande av licenser för gränsöverskridande värdetransporter

I linje med slutsatserna från 2016 års rapport förefaller de administrativa förfarandet för licensbeviljande fungera smidigt. Värdetransportföretagen har i stort sett inte rapporterat om några särskilda problem 32 beträffande inlämning av handlingar och belägg som behövs för ansökan. Myndigheterna i medlemsstaterna har inte heller stött på särskilda problem med att utfärda licenser för gränsöverskridande värdetransporter. Alla licensansökningar som lämnats in av de svarande värdetransportföretagen har resulterat i beviljade licenser 33 och det har inte förekommit några incidenter av vikt i samband med registreringen i IMI.

Det stora flertalet av de deltagande medlemsstaternas myndigheter och de flesta licensinnehavarna anser att den femåriga licensperioden för gränsöverskridande värdetransporter är lämplig och ser inget behov av en förlängning av giltighetsperioden. En medlemsstat och fyra av de elva värdetransportföretag som besvarade enkäten anser att en tioårig giltighetsperiod skulle vara lämpligare 34 .

De flesta av de svarande intressenterna ser inget mervärde i att bevilja licenser för gränsöverskridande värdetransporter på gruppnivå. Som medlemsstaterna framhöll under samrådet skulle en sådan möjlighet innebära att företag med verksamhet i olika medlemsstater beviljas licenser utan att man vet om företagen uppfyller bestämmelserna i de berörda medlemsstaterna. En annan aspekt som är svår att hantera när det gäller licenser på gruppnivå som kom upp under samrådet rör sanktioner vid överträdelser. Om licensen dras in för ett av företagen i gruppen, hur påverkar detta licenserna för de övriga företagen i samma grupp? Enligt en av de svarande medlemsstaterna skulle ett förenklat förfarande för företag som tillhör samma grupp kunna vara lämpligare under vissa omständigheter. Trots att de är medvetna om att det skulle vara svårt att genomföra licenser på gruppnivå på grund av olika nationella lagstiftningar anser fyra av de elva svarande värdetransportföretagen att licenser på gruppnivå skulle förenkla deras verksamhet. Kommissionen inser att sådana licenser skulle leda till försämrad överblick över och kontroll av värdetransportföretag och att befintliga kontrollåtgärder skulle försvåras. Kommissionen anser därför inte att beviljande av licenser på gruppnivå är ett möjligt alternativ inom en nära framtid.

3.1.2.Licenser för gränsöverskridande värdetransporter i siffror

Hittills har åtta (av de fjorton deltagande medlemsstaterna) utfärdat licenser för gränsöverskridande värdetransporter. Elva licenser utfärdades inom ett år från ikraftträdandet av förordning (EU) nr 1214/2011. Än så länge 35 har 22 licenser för gränsöverskridande värdetransporter beviljats och används för närvarande: Frankrike (3), Tyskland (6), Italien (3), Nederländerna (1), Österrike (2), Spanien (1), Slovakien (4) och Slovenien (2) 36 . Tyskland har beviljat den största andelen licenser (27 %), följt av Slovakien (18 %); tillsammans står de för nästan hälften av alla licenser 37 . Intressant nog finns det inga licenser från Belgien eller Luxemburg, trots att båda medlemsstaterna tillhör ett område med sex geografiskt koncentrerade gränser inom en radie av mindre än 250 km. Vidare är befolkningstätheten hög, det finns en stor företagskoncentration och länderna omges av en liten och två stora angränsande deltagande medlemsstater 38 .

Enligt svaren på undersökningen använder fyra av de elva svarande värdetransportföretagen sina licenser dagligen eller flera gånger i månaden. Två värdetransportföretag besvarade inte frågan, och fem uppgav att de inte använder sin licens. Flera innehavare av licenser för gränsöverskridande värdetransporter uppger att de ännu inte har använt sina licenser, eftersom de affärsmöjligheter som de förväntade sig att få med licenserna inte förverkligades (de hade ingen efterfrågan på gränsöverskridande värdetransporttjänster).

3.1.3.Meddelande av och information om gränsöverskridande värdetransporter och krav

Tre svarande medlemsstater (av tretton) bekräftar att de efter att ha beviljat ett värdetransportföretag en licens för gränsöverskridande värdetransporter har meddelats om att företaget har startat sin gränsöverskridande verksamhet. Samtidigt uppger fyra svarande medlemsstater att de har fått information från en annan medlemsstat i euroområdet om att ett värdetransportföretag från den medlemsstaten förbereder utförande av gränsöverskridande värdetransporter i deras land. Utifrån medlemsstaternas bidrag till samrådet 2021 kan det därför konstateras att medlemsstaterna anser att det är svårt att få en klar överblick över de gränsöverskridande värdetransporter som faktiskt utförs på deras territorium.

Kommissionen har publicerat all relevant information om gränsöverskridande värdetransporter i enlighet med förordning (EU) nr 1214/2011 39 .

I rapporten från 2016 rekommenderade kommissionen att de deltagande medlemsstaterna bör införa lämpliga förfaranden för att få en bättre överblick över de gränsöverskridande värdetransporter som utförs i deras territorium. Detta skulle förbättra kvaliteten på de uppgifter som behövs för en fortsatt diskussion om genomförandet av förordning (EU) nr 1214/2011 och alternativen till möjliga ändringar i lagstiftningen. Samrådet 2021 visar dock att medlemsstaterna inte har följt denna rekommendation.

3.2.Användning av IBNS vid transport av eurosedlar och IBNS tekniska utveckling

Nästan hälften av värdetransportföretag som besvarade frågeformuläret uppger att de använder IBNS vid gränsöverskridande värdetransporter när detta är obligatoriskt i värdlandet, landet som passeras eller hemlandet 40 . Belgien är den enda deltagande medlemsstat där fordon utrustade med IBNS måste användas vid sedeltransport.

Flera svarande intressenter anser att förfarandena för godkännande eller certifiering av IBNS-system bör förenklas ytterligare genom ett enhetligt intyg från IBNS som gäller i hela euroområdet.

Värdetransportföretagen använder även andra tekniker 41 , men den vanligaste IBNS-tekniken som används är missfärgning 42 , och denna metod förväntas föredras på marknaden under de kommande åren 43 .

3.3.Avlöning av värdetransportpersonal med åtminstone den minimilön som gäller i värdmedlemsstaten

Innehavarna av licenser för gränsöverskridande värdetransporter rapporterade inga problem med tillämpningen av ersättningsreglerna i förordning (EU) nr 1214/2011. Enligt artikel 24 i förordningen omfattas värdetransportpersonal som utför gränsöverskridande transporter av den relevanta minimilönen, inklusive övertidsersättning, i värdmedlemsstaten. Eftersom de relevanta bestämmelserna i direktiv 96/71/EG 44 , som artikel 24 i förordning (EU) nr 1214/2011 hänvisar till, har ändrats mellan förordningens ikraftträdande och denna översyn, konstaterar kommissionen att rättigheterna för värdetransportpersonal som omfattas av denna artikel har stärkts. Hänvisningen till direktiv 96/71/EG är dynamisk, vilket innebär att de ändringar som görs genom direktiv (EU) 2018/957 är tillämpliga på texten i artikel 24. Detta garanterar alla relevanta rättigheter för värdetransportpersonal som omfattas av denna artikel.

Detta innebär att värdetransportpersonal som utför gränsöverskridande transporter nu har rätt till ”lön”, som innefattar ”alla lönekomponenter som är obligatoriska” enligt lagstadgade regler eller andra allmängiltiga kollektivavtal i värdmedlemsstaten.

3.4.Efterlevnad av lagstiftningen i hemmedlemsstaten, medlemsstaten som passeras och värdmedlemsstaten

3.4.1.Regler om polisstyrkans roll och säkerhetsregler för leverans och upphämtning av kontanter

Kommission har inte fått någon information om allvarliga incidenter eller problem med koppling till skyldigheten att följa värdmedlemsstatens regler om polisstyrkans roll (såsom förhandsinformation, eskort och spårning på distans) eller säkerhetsregler för leverans- och upphämtningsplatser för kontanter. Kommissionen ser därför inget behov av att föreslå ändringar i detta avseende.

3.4.2.Beväpning

Vid gränsöverskridande värdetransporter gäller värdmedlemsstatens nationella regler om beväpning. De här reglerna varierar kraftigt; en del medlemsstater tillåter beväpning, medan andra antingen kräver eller förbjuder det, eller tillåter en blandning av alternativ enligt varje enskilt transportsätt. Två av de fyra svarande värdetransportföretagen som använder sina licenser ansåg att dessa skiljaktigheter begränsar vissa möjligheter till gränsöverskridande värdetransporter. Ett värdetransportföretag (med verksamhet i Italien och Vatikanstaten) uppgav att det inte hade några problem eftersom reglerna är desamma i båda staterna. Ett annat värdetransportföretag uppgav att det – i princip – inte hade stött på svårigheter att följa gällande regler i grannländer.

De svarande medlemsstaterna bekräftade att det med anledning av de befintliga skillnaderna i de nationella lagstiftningarna beträffande beväpning inte finns något mervärde i att ha gemensamma utbildningskrav.

3.5.Transportsätt som fastställs av värdmedlemsstaten

Eftersom de deltagande medlemsstaterna får välja vilket transportsätt för eurosedlar som ska gälla i deras territorium när det gäller gränsöverskridande värdetransporter har mycket olika förutsättningar skapats 45 . Detta leder i vissa situationer, där respektive tillämpliga transportsätt i hemmedlemsstaten och värdmedlemsstaten överensstämmer dåligt med varandra, till att gränsöverskridande värdetransporter medför stora investeringar eller blir olönsamma på leverantörssidan, i och med att denna typ av transport sker så pass sporadiskt. Som ett exempel är IBNS-utrustning obligatorisk vid gränsöverskridande transporter i Belgien men inte i Tyskland. Värdetransportföretag som bedriver verksamhet i Österrike transporterar eurosedlar i obepansrade omärkta värdetransportfordon utrustade med IBNS, men vid transport till Tyskland måste de ha helbepansrade värdetransportfordon med tre personer i värdetransportpersonalen.

Tre svarande medlemsstater anser att förslaget i den senaste översynen om att eventuellt överväga att införa principen om hemmedlemsstat för transportsätt skulle medföra fördelar och bidra till att öka potentialen i gränsöverskridande värdetransporter. De anser att efterfrågan på licenser för gränsöverskridande värdetransporter och antalet gränsöverskridande värdetransporter skulle öka i praktiken.

3.6.Efterlevnadskontroller, möjliga sanktioner och säkerhetsåtgärder i de deltagande medlemsstaterna

Kommissionen har inte informerats om några problem vad gäller kontroller av efterlevnad eller slumpvisa inspektioner, även om vissa deltagande medlemsstater saknar information om gränsöverskridande värdetransporter som faktiskt sker på deras territorium. Kommissionen har inte heller fått information om några säkerhetsåtgärder i nödsituationer eller utfärdande av sanktioner. Kommissionen anser därför att de relevanta reglerna i förordning (EU) nr 1214/2011 är ändamålsenliga.

3.7.Informationskampanj för att bidra till ett effektivare genomförande av förordning (EU) nr 1214/2011 och en möjlig ökning av antalet licenser för gränsöverskridande värdetransporter

I 2016 års rapport rekommenderades att en informationskampanj bör genomföras riktad till efterfrågesidan för kontanter (banker, stormarknader, detaljister) och värdetransportföretag för ökat utnyttjande av överensstämmande transportsätt, för att bidra till effektiviteten i förordning (EU) nr 1214/2011 och möjligen öka antalet licenser för gränsöverskridande värdetransporter. Ingen av de svarande medlemsstaterna har hittills följt denna rekommendation.

3.8.Värdetransporters miljöpåverkan

I sina svar på samrådet 2021 uppgav värdetransportföretagen att de inte hade genomfört några särskilda miljöanpassningsåtgärder för att göra sina värdetransporter mer miljövänliga, eftersom de inte ansåg att sådana åtgärder skulle leda till en ökning av gränsöverskridande verksamhet. Flera företag påpekade dessutom att de använder de senaste fordonsmodellerna i sina transporter och att dessa modeller är mer miljövänliga.

4.Slutsatser

4.1.Punkter som ska granskas särskilt enligt artikel 26

Med avseende på de punkter som ska behandlas särskilt enligt vad som föreskrivs i artikel 26 i förordning (EU) nr 1214/2011 dras följande slutsatser i denna rapport:

1) Med tanke på de olika nationella reglerna för beväpning finns det för närvarande inget behov av gemensamma utbildningskrav för beväpning av värdetransportpersonal.

2) De relevanta bestämmelserna i direktiv 96/71/EG, som artikel 24 hänvisar till, har ändrats mellan förordningens ikraftträdande och denna översyn. Ändringarna stärker utstationerade arbetstagares rättigheter 46 . Artikel 24 om avlöning behöver inte ändras eftersom hänvisningen till direktiv 96/71/EG är dynamisk. Detta innebär att alla relevanta rättigheter som följer av ändringsdirektivet (EU) 2018/957 även gäller för den berörda värdetransportpersonalen.

3) Ett system för beviljade av licenser på gruppnivå är inte nödvändigt. 4) Det har inte skett några större tekniska förändringar på IBNS-området som kräver en översyn av förordning (EU) nr 1214/2011. Kommissionen har därför än så länge inte behövt använda sig av sin befogenhet att anta delegerade 47 akter om IBNS. Det finns inte heller tecken på behov av delegerade akter om andra säkerhetsfunktioner såsom bepansring av fordon eller skottsäkra västar.

4.2.Optimering av yrkesmässig gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro

Förordning (EU) nr 1214/2011 trädde i kraft den 29 november 2012. De deltagande medlemsstaterna måste införa förfaranden för att få bättre överblick över de gränsöverskridande värdetransporter som faktiskt utförs i deras territorium. 48    Det faktum att endast 22 licenser för närvarande används i endast 8 av de 14 deltagande medlemsstaterna verkar dock antyda att förordning (EU) nr 1214/2011 inte genomförs fullt ut, särskilt med tanke på att väldigt få gränsöverskridande transporter förefaller utföras i ett geografiskt koncentrerat gränsområde som kännetecknas av både hög befolkningstäthet och stor företagskoncentration (Benelux och angränsande länder). Ett bättre genomförande av förordningen, med fler licenser för gränsöverskridande värdetransporter och ett större urval av företag som utför gränsöverskridande värdetransporter, skulle också tillgodose ett möjligt behov av beredskapsplanering. Alternativ för ett förbättrat genomförande av förordningen är en förenklad definition av gränsöverskridande transport och tillämpningen av ”principen om hemmedlemsstat” på transportsätt

4.2.1.Bättre definition av gränsöverskridande vägtransport

Den gällande definitionen av gränsöverskridande transport (artikel 1 b i förordning (EU) nr 1214/2011) 49 kan vara orsaken till det begränsade antalet licensinnehavare, eftersom den utesluter potentiella gränsöverskridande värdetransporter.

Som en del av definitionen måste en majoritetsregel respekteras, enligt vilken flertalet av de leveranser/hämtningar av kontanter i euro som görs av ett värdetransportfordon under samma dag utförs i värdmedlemsstatens territorium, för att uppfylla villkoren för gränsöverskridande värdetransport enligt förordning (EU) nr 1214/2011. Detta hindrar mindre värdetransportföretag, som huvudsakligen utför värdetransporter i sin hemmedlemsstat, från att komma in på marknaden för gränsöverskridande värdetransporter, eftersom ”sporadiska” (minoritets-)värdetransporter i värdmedlemsstaten inte berättigar till en gränsöverskridande licens. Detta förhindrar dem från att prova den utländska marknaden och skaffa nya kunder.

Samma sak gäller för begränsningen i artikel 1 b, enligt vilken kontanter i annan valuta än euro som transporteras i värdetransportfordonet inte får överstiga 20 % av det totala värdet av kontanter som transporteras i samma värdetransportfordon, för att ge rätt till en licens.

Enligt svaren på det samråd som genomförts inom ramen för denna rapport skulle en bättre definition av gränsöverskridande vägtransport kunna bidra till att öka verksamheten inom sektorn.

4.2.2.Tillämpning av transportsätt

Ett annat förslag för att bättre utnyttja potentialen i gränsöverskridande värdetransporter skulle kunna vara att tillämpa principen om hemmedlemsstat på transportsätt. Ett värdetransportföretag med licens i sin deltagande hemmedlemsstat skulle då kunna använda sitt värdetransportfordon för gränsöverskridande värdetransporter till värdlandet genom att använda något av transportsätten som föreskrivs i förordning (EU) nr 1214/2011. Ett sådant tillvägagångssätt skulle bespara värdetransportföretagen onödiga ekonomiska investeringar (såsom uppgradering till IBNS eller diversifiering av flottan av värdetransportfordon) som de i nuläget skulle vara tvungna att göra för att uppfylla de transportsätt i värdmedlemsstaten som inte sammanfaller med dem i hemmedlemsstaten.

Resultaten från det samråd som genomfördes inom ramen för denna rapport visar dock att nationella bestämmelser avspeglar riskmönster i varje land, som kan vara svåra att harmonisera. Om principen om hemmedlemsstat skulle tillämpas kan det dessutom uppstå en risk för att ett antal företag skulle försöka bedriva verksamhet i starkt reglerade medlemsstater från lågt reglerade medlemsstater, vilket skulle snedvrida konkurrensen 50 .

4.2.3.Bredda räckvidden i fråga om licenser för gränsöverskridande värdetransporter

Inom ramen för det samråd som genomfördes för denna rapport inhämtade kommissionen intressenternas åsikter om att bredda värdetransportlicensens räckvidd så att den även omfattar andra typer av yrkesmässiga gränsöverskridande värdetransporter inom euroområdet som inte omfattas av den nuvarande förordningen om värdetransporter. Alla intressenter som besvarade denna fråga var eniga om att det inte finns något behov av att bredda licensens räckvidd.

5.Rekommendationer inför framtiden

Resultaten av denna översyn är mycket lika resultaten från 2016 års rapport. Rekommendationerna i denna rapport ligger därför även i linje med 2016 års översyn av förordning (EU) nr 1214/2011.

·De deltagande medlemsstaterna bör öka sina insatser för att införa lämpliga förfaranden för att få en bättre överblick över de gränsöverskridande värdetransporter som utförs i deras territorium. Detta skulle förbättra kvaliteten på de uppgifter som behövs för en fortsatt diskussion om genomförandet av förordning (EU) nr 1214/2011 och för förslag som beaktas för möjliga ändringar i lagstiftningen.

·En informationskampanj bör genomföras riktad till efterfrågesidan för kontanter (banker, stormarknader, detaljister) och värdetransportföretag för ökat utnyttjande av överensstämmande transportsätt, för att bidra till effektiviteten i förordning (EU) nr 1214/2011 och möjligen öka antalet licenser för gränsöverskridande värdetransporter.

·De deltagande medlemsstaterna bör försöka använda ett större urval av tillämpliga transportsätt som föreskrivs i förordning (EU) nr 1214/2011 på sitt territorium, för att öka potentialen för gränsöverskridande värdetransporter enligt förordningen i dess nuvarande form till förmån för användarna av kontanter i euro.

·Kommissionen kommer att beställa en extern studie för att bedöma den rådande ekonomiska situationen på marknaden för gränsöverskridande värdetransporter, se över de gällande reglerna i medlemsstaterna och bedöma hur stora skillnaderna är. Studien bör även omfatta en utvärdering av de ekonomiska kostnaderna för och fördelarna med följande alternativ för att stärka gränsöverskridande värdetransporter genom lagstiftningsmässiga förbättringar av förordning (EU) nr 1214/2011.

·Ändamålsenlig definition av gränsöverskridande transport, med fokus på den gränsöverskridande aspekten och gemensamma regler i värdmedlemsstaten och medlemsstaten som passeras:

a.    En översyn av regeln om att endast gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro omfattas av licensen för gränsöverskridande värdetransporter om flertalet av leveranserna eller hämtningarna av kontanter utförs i värdmedlemsstaten.

b.    En förnyad granskning av villkoret att kontanter i annan valuta än euro som transporteras i värdetransportfordonet inte får överstiga 20 % i förhållande till det totala värdet av kontanter som transporteras i samma värdetransportfordon.

c. En översyn av avlöning och tillämpningen av anställningsvillkor för värdetransportpersonal som utför gränsöverskridande transporter (artikel 24) mot bakgrund av ändringarna i artikel 3.1 c i direktiv 96/71/EG genom direktiv (EU) 2018/957.

·Utan att det påverkar de nationella vapenreglerna i de deltagande medlemsstaterna, tillämpning av principen om hemmedlemsstat på de transportsätt som föreskrivs i förordning (EU) nr 1214/2011, inklusive lämpliga harmoniseringskrav. 

·Om kommissionen mot bakgrund av sin bedömning av slutsatserna i denna externa studie och enligt principerna om bättre lagstiftning skulle slå fast att en övergripande översyn krävs av förordning (EU) nr 1214/2011, bör denna översyn för att garantera rättslig klarhet och säkerhet även innefatta nödvändiga ändringar av artikel 24 mot bakgrund av ändringarna av 96/71/EG genom direktiv (EU) 2018/957.

   

(1)    EUT L 316, 29.11.2011, s. 1.

(2)      Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EGT L 18, 21.1.1997, s. 1).

(3)    IBNS står för ”intelligent system för neutralisering av sedlar”.

(4)    Artikel 26 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(5)    COM(2017) 5 final, 11.01.2017.

(6)    Frågeformulär skickades ut till alla medlemsstater, värdetransportföretag med gränsöverskridande licenser enligt förordningen om värdetransporter och till relevanta europeiska intressenter, nämligen Europeiska sammanslutningen av kontanthanteringsföretag (ESTA), Europeiska centralbanken (ECB), Europeiska federationen för detaljister, grossister och internationella handlare (Eurocommerce), European Intelligent Cash Protection Association (EURICPA) och Europeiska fackliga samorganisationen (EFS). Bidrag inkom från de ovannämnda intressenterna (med undantag för Eurocommerce och EFS) samt från UNI Europa och Cennox-EURICPA. För de frågeformulären, se bilaga I.

(7)    Lufttransport av eurosedlar sker mest för lagerhantering i de deltagande medlemsstaterna, organiserad mellan de nationella centralbankerna, eller för återförande av sedlar från tredjeländer till de deltagande medlemsstaterna. Sjötransport, som inte heller omfattas av förordning (EU) nr 1214/2011, är sällsynt, men kan, beroende på geografiska förhållanden, användas för transport av euromynt till en medlemsstat (utan eget myntverk) som förbereder för en övergång till euro. Båda transportsätten är undantagna från tillämpningsområdet för förordning (EU) nr 1214/2011.

(8)    Alla medlemsstater i euroområdet förutom Finland, Grekland, Irland, Malta och Cypern.

(9)    Förutsatt särskilda geografiska förhållanden kan det finnas fall där transport som passerar en annan medlemsstat kan vara effektivare för ett värdetransportföretag än direkt transport via de gemensamma gränserna mellan de deltagande medlemsstaterna. Ett sådant exempel som inte omfattas av förordning (EU) nr 1214/2011 skulle vara transport av kontanter i euro mellan Tyskland och Österrike via Tjeckien, eller mellan Österrike och Slovakien via Ungern.

(10)    Rådets förordning (EU) nr 55/2012 om utvidgningen av tillämpningsområdet för förordning (EU) nr 1214/2011 (EUT L 21, 21.1.2013, s. 1).

(11)    Artikel 4 i förordning (EU) nr 1214/2011. Den gränsöverskridande licensen ska innehas som ett tillägg till den nationella värdetransportlicens som krävs i flertalet deltagande medlemsstater och som inte harmoniseras genom denna förordning.

(12)    Artikel 4.2 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(13)    Artikel 11.2 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(14)    Artikel 24 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(15)    Artikel 1 b i förordning (EU) nr 1214/2011.

(16)    Artikel 2.1 a i förordning (EU) nr 1214/2011.

(17)    Artiklarna 14–20 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(18)    I vitboken av den 18 maj 2009 om yrkesmässiga gränsöverskridande vägtransporter av eurokontanter mellan medlemsstaterna i euroområdet (KOM[2009] 214 slutlig) föreslog kommissionen att låta värdetransportföretaget välja lämpligt transportsätt (s. 7).

(19)    Skäl 4 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(20)    Artikel 10 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(21)    Artikel 8 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(22)    Artikel 9 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(23)    Artikel 6 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(24)    Artikel 12.1 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(25)     Euro cash in transit | Europeiska kommissionen (europa.eu) (inte översatt till svenska).

(26)    Artikel 11.1 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(27)    Artikel 11.4 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(28)    Artikel 11.7 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(29)     EUT C 139, 4.5.2017, s. 14, i linje med artikel 13.5 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(30)    Artikel 21 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(31)    Artikel 23 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(32)    Endast ett svarande värdetransportföretag klagade över att förfarandet för att lämna in de nödvändiga dokumenten var tidskrävande och kostsamt.

(33)    Undersökningsdata; för undersökningsfrågorna, se bilaga I.

(34)    Argument som talar för en tioårslicens: administrativa krav och därmed förknippade utgifter, licensen skulle likna SBS-licensen.

(35)    Från och med den 21 februari 2022.

(36)    Se bilaga II.

(37)    Se bilaga II.

(38)    För en överblick över de två ”högpotentiella regionerna” för gränsöverskridande transport av kontanter i euro, se bilaga II.

(39)    https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/euro-area/euro-coins-and-notes/euro-cash-transit_en

(40)    Ett svarande värdetransportföretag uppgav att det använder IBNS även när det inte är obligatoriskt, eftersom det är ett mycket effektivt verktyg för att avskräcka eventuella försök att stjäla kontanter.

(41)    Två värdetransportföretag uppger att de använder ett system som förhindrar stöld genom tvåkomponentesharts från Spumablok som utlöses automatiskt. De använder även skottsensorer på fordonets fönster och fjärrkontroll från operationscentrumet.

(42)     https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/euro-area/euro-coins-and-notes/euro-cash-transit_en

(43)    Enligt EURICPA, Europeiska sammanslutningen för intelligent kontantskydd.

(44)    Direktiv (EU) 96/71/EG ändrades genom direktiv (EU) 2018/957. Artikel 3.1 c, som artikel 24 i förordningen om värdetransporter hänvisar till, lyder nu ”[l]ön, inklusive övertidsersättning. […]”, i stället för ”minimilön, inbegripet övertidsersättning; […]”.

(45)    För en översikt över de transportsätt som används av de deltagande medlemsstaterna, se https://ec.europa.eu/info/sites/default/files/economy-finance/cash_in_transit_-_article_13-5.pdf.

(46)    Direktiv (EU) 96/71/EG ändrades genom direktiv (EU) 2018/957 (se även fotnot 44).

(47)    Artikel 27 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(48)    Februari 2022.

(49)    Vidare gäller förordning (EU) nr 1214/2011 endast för värdetransporter där flertalet av de leveranser/hämtningar av kontanter i euro som görs av ett värdetransportfordon under samma dag utförs i värdmedlemsstatens territorium.

(50)    Enligt ESTA:s svar på samrådet 2021.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 22.6.2022

COM(2022) 295 final

BILAGOR

till

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1214/2011 av den 16 november 2011 om yrkesmässig gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro mellan medlemsstaterna i euroområdet enligt artikel 26 i denna förordning

BILAGA I

Frågeformulär till medlemsstaterna i euroområdet

om genomförandet av förordning (EU) nr 1214/2011

1) Har ni stött på svårigheter i kontrollen av de kriterier som värdetransportföretagen måste uppfylla för att beviljas en licens för gränsöverskridande värdetransporter? Ledde dessa svårigheter till några avslag på licensansökningar?

2) Efter att ha beviljat ett värdetransportföretag en licens för gränsöverskridande värdetransporter, har ni meddelats om att företaget har startat sin gränsöverskridande verksamhet?

3) Har ni fått information från en annan medlemsstat i euroområdet om att ett värdetransportföretag från den medlemsstaten förbereder utförande av gränsöverskridande värdetransporter i ert land?

4) Anser ni att fem år är en lämplig giltighetsperiod (som i dag) för licenser för gränsöverskridande värdetransporter? Om inte, vad skulle vara en lämplig period?

5) Anser ni att licenser för gränsöverskridande värdetransporter bör beviljas på gruppnivå (flera företag som tillhör samma holdingföretag beviljas en licens som grupp)? Varför?

6) Anser ni att det behövs gemensamma utbildningskrav för beväpning (se allmänna regler om vapen i artikel 6 i förordningen) för att göra gränsöverskridande värdetransporter mer ändamålsenliga? Varför?

7) Vissa typer av yrkesmässig gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro är undantagna från licensen för gränsöverskridande värdetransporter, t.ex. gränsöverskridande transport i det fall endast fåtalet av hämtningarna eller leveranserna utförs i värdlandet (se artikel 1 b i förordningen). För denna typ av gränsöverskridande transport skulle endast värdlandets lagstiftning gälla, och värdetransportföretagen skulle behöva en nationell licens från det landet.

a) Kan ni kvantifiera hur mycket yrkesmässig gränsöverskridande transport av kontanter i euro som inte faller inom tillämpningsområdet för förordningen om värdetransporter som utförs i ert land?

b) Anser ni att licensen för gränsöverskridande värdetransporter bör utökas till att också omfatta (vissa typer av) yrkesmässiga gränsöverskridande värdetransporter inom euroområdet som inte faller inom tillämpningsområdet för den nuvarande förordningen om värdetransporter? 1 Vilka? Varför?

8) Har ni infört lämpliga förfaranden för att få en bättre överblick över de gränsöverskridande värdetransporter som utförs i ert territorium? Vilka förfaranden? Om så är fallet, har dessa förfaranden lett till en förbättring av kvaliteten på uppgifterna om gränsöverskridande värdetransporter som utförs i ert territorium?

9) Vet ni hur många yrkesmässiga gränsöverskridande transporter av eurokontanter som omfattas av förordningen om värdetransporter som utförs i ert land per år (antal företag som är verksamma i ert land, antal transporter, bestämmelseorter osv.)?

10) Har ni genomfört en informationskampanj riktad till efterfrågesidan för kontanter (banker, stormarknader, detaljister) och värdetransportföretag i syfte att öka användningen av licenser för gränsöverskridande värdetransporter i allmänhet och öka utnyttjandet av överensstämmande transportsätt i synnerhet?

11) Efter den senaste översynen uppmanades medlemsstaterna att försöka använda ett större urval av tillämpliga transportsätt som föreskrivs i förordning (EU) nr 1214/2011 på sitt territorium, för att öka potentialen för gränsöverskridande värdetransporter enligt förordningen. Har ni gjort detta? Om inte, varför?

12) I den senaste översynen föreslogs ett eventuellt införande av principen om hemmedlemsstat för transportsätten i syfte att bättre utnyttja potentialen i gränsöverskridande värdetransporter 2 . Om denna princip skulle tillämpas, anser ni att efterfrågan på licenser för gränsöverskridande värdetransporter och antalet gränsöverskridande värdetransporter skulle öka i praktiken?

13) Anser ni att förfarandena för godkännande eller certifiering av IBNS-system bör förenklas ytterligare genom ett enhetligt intyg från IBNS som gäller i hela euroområdet?

14) Har ni fler synpunkter?

Frågor till företag med licens för gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro (företag registrerade i informationssystemet för den inre marknaden)om deras erfarenhet och förslag

1) Varför ansökte ni om en gränsöverskridande licens (t.ex. konkreta affärsmöjligheter i värdlandet, förmånliga rättsliga villkor vid ansökan i värdlandet, placering/logistik osv.)?

2) Kunde ni på ett enkelt sätt översända den information och de handlingar som den behöriga myndigheten behövde för att bevilja er licensen?

a) Använder ni den gränsöverskridande licensen? Hur ofta?

b) Till vilka medlemsstater i euroområdet transporterar ni kontanter i euro?

c) Om ni inte har använt licensen ännu, vilka är skälen till detta (t.ex. ingen gränsöverskridande marknad/efterfrågan, regler om vapenanvändning i värdlandet, transportsätt, språkkrav, minimilön, dagtidskravet osv.)

3) Har ni, i samband med utförande av gränsöverskridande transporter, stött på svårigheter att följa gällande regler i grannlandet (vapenregler, polisens regler osv.)?

4) Anser ni att fem år är en lämplig giltighetsperiod för den gränsöverskridande licensen? Om inte, vad skulle vara en lämplig period?

5) I det fall ni ingår i ett holdingföretag som bedriver verksamhet i flera medlemsstater: anser ni att det skulle vara enklare om gränsöverskridande EU-licenser beviljades på gruppnivå? Varför?

6) Har ni använt något intelligent system för neutralisering av sedlar (IBNS, t.ex. missfärgning) vid gränsöverskridande transport av kontanter i euro? Skulle ni använda ett sådant system även om det inte var obligatoriskt (i både hem- och värdlandet)?

7) Vissa typer av yrkesmässig gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro är undantagna från licensen för gränsöverskridande värdetransporter.

Exempel 1: Transport av kontanter i euro till eller från värdlandet i det fall transporten endast utgör fåtalet av hämtningarna eller leveranserna under arbetsskiftet.

Exempel 2: Hämtning eller leveranser i värdlandet i det fall att i annan valuta än eurosedlar och euromynt som transporteras samtidigt överstiger 20 %.

I dessa fall gäller endast lagstiftningen i värdlandet. Värdetransportföretagen skulle behöva en nationell licens från det berörda landet och måste följa relevanta nationella regler.

a) Skulle ni använda er licens för gränsöverskridande värdetransporter i större utsträckning om bestämmelsen om att merparten av leveranserna eller hämtningarna måste utföras i värdmedlemsstaten avskaffades?

b) Tror ni att ni skulle använda er licens för gränsöverskridande värdetransporter i större utsträckning om begränsningen att kontanter i annan valuta än euro som transporteras i värdetransportfordonet inte får överstiga 20 % i förhållande till det totala värdet av kontanter som transporteras i samma värdetransportfordon skulle avskaffas?

c) Skulle ni använda er licens för gränsöverskridande värdetransporter i större utsträckning om specifikationerna för och funktionerna i era värdetransportfordon som är godkända i ert hemland skulle godkännas automatiskt för gränsöverskridande värdetransporter i värdlandet? 3

d) Anser ni att den licens som beviljas enligt den gällande förordningen bör utökas till att också omfatta vissa andra typer av yrkesmässig gränsöverskridande transport av kontanter i euro inom euroområdet? 4 Vilka verksamheter? Varför?

8) Om ni har genomfört miljöanpassningsåtgärder för att göra era värdetransporter mer miljövänliga (t.ex. mer miljövänliga körningar med nollutsläppsfordon, lättare fordon utrustade med IBNS-teknik, optimerade förpackningssystem med retursedelkassetter). Anser eller förväntar ni er att dessa åtgärder förbättrar möjligheterna till gränsöverskridande transporter? Varför?

9) Har ni fler synpunkter?

Frågeformulär till ESTA

Om tillämpningen av förordning (EU) nr 1214/2011

1) Vet ni hur många yrkesmässiga gränsöverskridande transporter av kontanter i euro som omfattas av förordningen om värdetransporter som utförs av era medlemmar till eller från deras etableringsland (antal transporter, bestämmelseorter, transporterat värde, typ av fordonsbepansring, antal i värdetransportpersonalen i fordonet osv.)? Hur många är de jämfört med lokala/nationella värdetransporter som utförs av era företag? Hur skulle ni förklara storleksförhållandet mellan lokala/nationella och gränsöverskridande värdetransporter?

2) Vilka objektiva omständigheter (om några) motiverar enligt er åsikt att yrkesmässig vägtransport av kontanter i euro både omfattas av en licens för gränsöverskridande värdetransporter i värdlandet och de nationella reglerna, i stället för att omfattas av en EU-licens enligt förordningen om värdetransporter om mindre än hälften av det totala värde som transporteras under ett dagskift (hem- och värdlandet tillsammans) transporteras i värdlandet?

3) Vilka objektiva omständigheter (om några) motiverar enligt er åsikt att yrkesmässig vägtransport av kontanter i euro i värdlandet både omfattas av en licens för gränsöverskridande värdetransporter i värdlandet och de nationella reglerna, i stället för att omfattas av en EU-licens enligt förordningen om värdetransporter om mer än 20 % av det totala värdet av kontanter som transporteras i samma värdetransportfordon utgörs av kontanter i annan valuta än euro?

4) Införandet av principen om hemmedlemsstat för transportsätt skulle kunna bidra till att potentialen i gränsöverskridande värdetransporter utnyttjas bättre 5 . Om denna princip, som förbättrar flexibiliteten på utbudssidan, skulle tillämpas, anser ni att efterfrågan på licenser för gränsöverskridande värdetransporter och antalet gränsöverskridande värdetransporter skulle öka i praktiken? Skulle fler gränsöverskridande värdetransporter skapa mer fördelar på utbuds- och efterfrågesidan när det gäller affärsmöjligheter och kostnader? Varför?

5) Finns det några andra ändringar som ni skulle vilja se i förordningen om värdetransporter?

Frågeformulär till ETUC

om tillämpningen av förordning (EU) nr 1214/2011

1) Är kraven på värdetransportpersonal i artikel 5.1 c om minimikrav för utbildning avseende gränsöverskridande värdetransporter lämpliga? Lämna gärna fler synpunkter.

2) Har värdetransportpersonal som utför gränsöverskridande transporter i enlighet med förordningen om värdetransporter stött på svårigheter när de har begärt minimilön, inklusive övertidsersättning, i värdmedlemsstaten? Om så är fallet, hur löste ni problemen? Lämna gärna fler synpunkter.

3) Anser ni att fem år är en lämplig giltighetsperiod (som i dag) för licenser för gränsöverskridande värdetransporter? Om inte, vad skulle vara en lämplig period?

4) Anser ni att licenser för gränsöverskridande värdetransporter bör beviljas på gruppnivå (flera företag som tillhör samma holdingföretag beviljas en licens som grupp)? Varför?

5) Anser ni att det behövs gemensamma utbildningskrav för beväpning (se allmänna regler om vapen i artikel 6 i förordningen) för att göra gränsöverskridande värdetransporter mer ändamålsenliga? Varför?

6) Vissa typer av yrkesmässig gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro är undantagna från licensen för gränsöverskridande värdetransporter, t.ex. gränsöverskridande transport i det fall endast fåtalet av hämtningarna eller leveranserna utförs i värdlandet (se artikel 1 b i förordningen). För denna typ av gränsöverskridande transport skulle endast värdlandets lagstiftning gälla, och värdetransportföretagen skulle behöva en nationell licens från det landet.

a) Kan ni kvantifiera hur mycket yrkesmässig gränsöverskridande transport av kontanter i euro som inte faller inom tillämpningsområdet för förordningen om värdetransporter som utförs av värdetransportföretagen?

b) Anser ni att licensen för gränsöverskridande värdetransporter bör utökas till att också omfatta (vissa typer av) yrkesmässiga gränsöverskridande värdetransporter inom euroområdet som inte faller inom tillämpningsområdet för den nuvarande förordningen om värdetransporter? 6 Vilka? Varför?

7) Vet ni hur många yrkesmässiga gränsöverskridande transporter av kontanter i euro som omfattas av förordningen om värdetransporter som utförs till eller från ert land per år av värdetransportföretag som är etablerade i ert land (antal företag som är verksamma i ert land, antal transporter, bestämmelseorter osv.)? Hur många är de jämfört med lokala/nationella värdetransporter?

8) Efter den senaste översynen uppmanades medlemsstaterna att försöka använda ett större urval av tillämpliga transportsätt som föreskrivs i förordning (EU) nr 1214/2011 på sitt territorium, för att öka potentialen för gränsöverskridande värdetransporter enligt förordningen. Vet ni om sådana arrangemang tillämpas av medlemsstaterna och hur effektiva de är?

9) I den senaste översynen föreslogs ett eventuellt införande av principen om hemmedlemsstat för transportsätten i syfte att bättre utnyttja potentialen i gränsöverskridande värdetransporter 7 . Om denna princip skulle tillämpas, anser ni att efterfrågan på licenser för gränsöverskridande värdetransporter och antalet gränsöverskridande värdetransporter skulle öka i praktiken?

10) Anser ni att förfarandena för godkännande eller certifiering av IBNS-system bör förenklas ytterligare genom ett enhetligt intyg från IBNS som gäller i hela euroområdet?

11) Har ni fler synpunkter?

Frågeformulär till EURICPA

om tillämpningen av förordning (EU) nr 1214/2011

1) Har ni stött på några större hinder för att tillhandahålla IBNS för gränsöverskridande värdetransporter (på grund av nationella regler, särskilda certifieringsförfaranden osv.)? Om så är fallet, hur löste ni dessa hinder?

2) Anser ni att förfarandena för godkännande eller certifiering av IBNS-system för gränsöverskridande värdetransporter bör förenklas ytterligare genom ett enhetligt intyg från IBNS som gäller i hela euroområdet? Varför? Vad skulle detta innebära när det gäller affärsmöjligheter och kostnader?

3) Vilken intelligent teknik för neutralisering av sedlar (bläck, klister, annat) tror ni kommer att dominera marknaden under de närmaste tio åren? Varför? Hur skulle detta påverka gränsöverskridande värdetransporter ha i framtiden?

4) Har ni några andra synpunkter på förordningen om värdetransporter och IBNS roll?

Frågeformulär till Eurocommerce

om tillämpningen av förordning (EU) nr 1214/2011

1. Kan ni ange hur många yrkesmässiga vägtransporter av kontanter i euro som era medlemmar delegerar till värdetransportföretag från ett annat land i euroområdet än det land där era medlemmar är verksamma? Exempel: Ett tyskt värdetransportföretag tillhandahåller eurokontanttjänster till en stormarknad i Nederländerna. Stormarknaden är medlem i Eurocommerce. Det berörda värdetransportföretaget utför gränsöverskridande transporter i värdlandet, som är kundens hemland. Hur många sådana transporter utförs jämfört med antalet transporter av kontanter i euro som era medlemmar begär från lokalt eller nationellt verksamma värdetransportföretag?

2. Har era medlemmar stött på några större hinder för att anlita sådana gränsöverskridande transporttjänster jämfört med situationen där transporten utfördes av ett värdetransportföretag som är etablerat i kundens hemland? Vilka? Hur löstes de?

3. Av vilka skäl anlitar era medlemmar ett värdetransportföretag från en angränsande medlemsstat i euroområdet i stället för ett värdetransportföretag som är etablerat i kundens land för att transportera euro i kontanter till eller från medlemmens ort (kortare sträckor, bättre logistik, transportförhållanden, prisfördelar, kvaliteten på tjänsterna osv.)?

4. Vad skulle kunna förändra era medlemmars åsikter för att öka deras efterfrågan på gränsöverskridande transporter i stället för nationell transport av kontanter i euro till eller från medlemmens ort?

5. Har ni några andra synpunkter på yrkesmässig vägtransport av kontanter i euro ur kundens synvinkel?

BILAGA II

Februari 2022

(1)

Enligt förordningen omfattas följande typer av gränsöverskridande värdetransporter: yrkesmässig vägtransport med ett värdetransportfordon, som utförs antingen mot betalning för tredje parts räkning eller internt inom ett värdetransportföretag mellan kl. 6 och kl. 10 av sedlar eller mynt från en deltagande medlemsstat, för att leverera eurosedlar eller -mynt till, eller hämta dem från, en eller flera platser i en eller flera andra deltagande medlemsstater, och i hemmedlemsstaten, utan att det påverkar rätten att transportera kontanter i annan valuta än euro för ett värde av högst 20 % av det totala värdet av kontanter som transporteras i samma värdetransportfordon, om flertalet av de leveranser/hämtningar av kontanter i euro som ett värdetransportfordon gör under samma dag sker på värdmedlemsstatens territorium eller, i fråga om en punkt-till-punkt-transport, om transporten sker mellan två olika deltagande medlemsstater.

(2)

I ett sådant fall skulle ett värdetransportföretag med licens i sin deltagande hemmedlemsstat kunna använda sitt värdetransportfordon för gränsöverskridande värdetransporter till värdlandet genom att använda något av transportsätten som föreskrivs i förordning (EU) nr 1214/2011 utan att det påverkar de nationella vapenregler som gäller i de deltagande medlemsstaterna.

(3)

Om ert hemland t.ex. tillåter transport av eurosedlar i obepansrade omärkta värdetranportfordon utrustade med IBNS skulle ni kunna utföra gränsöverskridande transporter till ett annat värdland som använder detta transportsätt, oavsett om transportsättet är tillämpligt i det landet. Detta skulle dock inte påverka nationella vapenregler som gäller i de deltagande medlemsstaterna.

(4)

Den gällande förordningen omfattar följande transporter: yrkesmässig vägtransport med ett värdetransportfordon, som utförs antingen mot betalning för tredje parts räkning eller internt inom ett värdetransportföretag mellan kl. 6 och kl. 10 av sedlar eller mynt från en deltagande medlemsstat, för att leverera eurosedlar eller -mynt till, eller hämta dem från, en eller flera platser i en eller flera andra deltagande medlemsstater, och i hemmedlemsstaten, utan att det påverkar rätten att transportera kontanter i annan valuta än euro för ett värde av högst 20 % av det totala värdet av kontanter som transporteras i samma värdetransportfordon, om flertalet av de leveranser/hämtningar av kontanter i euro som ett värdetransportfordon gör under samma dag sker på värdmedlemsstatens territorium eller, i fråga om en punkt-till-punkt-transport, om transporten sker mellan två olika deltagande medlemsstater.

(5)

I ett sådant fall skulle ett värdetransportföretag med licens i sin deltagande hemmedlemsstat kunna använda sitt värdetransportfordon för gränsöverskridande värdetransporter till värdlandet genom att använda något av transportsätten som föreskrivs i förordning (EU) nr 1214/2011 utan att det påverkar de nationella vapenregler som gäller i de deltagande medlemsstaterna.

(6)

Enligt förordningen omfattas följande typer av gränsöverskridande värdetransporter: yrkesmässig vägtransport med ett värdetransportfordon, som utförs antingen mot betalning för tredje parts räkning eller internt inom ett värdetransportföretag mellan kl. 6 och kl. 10 av sedlar eller mynt från en deltagande medlemsstat, för att leverera eurosedlar eller -mynt till, eller hämta dem från, en eller flera platser i en eller flera andra deltagande medlemsstater, och i hemmedlemsstaten, utan att det påverkar rätten att transportera kontanter i annan valuta än euro för ett värde av högst 20 % av det totala värdet av kontanter som transporteras i samma värdetransportfordon, om flertalet av de leveranser/hämtningar av kontanter i euro som ett värdetransportfordon gör under samma dag sker på värdmedlemsstatens territorium eller, i fråga om en punkt-till-punkt-transport, om transporten sker mellan två olika deltagande medlemsstater.

(7)

I ett sådant fall skulle ett värdetransportföretag med licens i sin deltagande hemmedlemsstat kunna använda sitt värdetransportfordon för gränsöverskridande värdetransporter till värdlandet genom att använda något av transportsätten som föreskrivs i förordning (EU) nr 1214/2011 utan att det påverkar de nationella vapenregler som gäller i de deltagande medlemsstaterna.