Tredje generationens mobilkommunikation

Även om nästan alla medlemsländer nu har beviljat licenser för tredje generationens system, sprids tredje generationens mobiltjänster (UMTS eller "3G") långsammare än väntat, och ett antal svårigheter har uppstått. I detta meddelande sammanfattas situationen i sektorn. Man pekar också på de viktigaste problem som måste lösas för att 3G-tjänsterna ska kunna bidra till upprättandet av ett konkurrenskraftigt och dynamiskt informationssamhälle.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen av den 11 juni 2002, På väg mot en fullständig utbyggnad av tredje generationens system för mobil kommunikation [KOM(2002) 301 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

SAMMANFATTNING

BAKGRUND OCH MÅL

Tredje generationens mobiltjänster (UMTS (es de fr)eller "3G") införs endast successivt på det kommersiella planet i Europa. Från början beräknades det att de skulle kunna införas under 2002, men det har uppstått förseningar, och dessa sammanfaller med de allmänna svårigheter i vilka branschen befinner sig.

I detta meddelande sammanfattas situationen i 3G-sektorn. Dessutom analyseras de viktigaste utmaningarna i samband med spridningen av 3G-tjänsterna ur ett ekonomiskt, tekniskt, affärsmässigt och rättsligt perspektiv. I meddelandet anges också olika åtgärder som är avsedda att stödja spridningen så att EU kan hålla sig kvar i frontlinjen när det gäller tekniska framsteg, vilket rekommenderas i handlingsplanen eEurope 2005.

ORSAKER TILL FÖRSENINGARNA I UTVECKLINGEN AV 3G-TJÄNSTER

Utvecklingen av 3G-tjänster förutsätter ett komplext samspel mellan olika parter: användare, underleverantörer, operatörer och tillverkare av mjukvara och innehåll. Dessa olika intressen påverkas samtidigt starkt av den allmänna utvecklingen inom ekonomi, teknik och i tjänstesektorn, eftersom de mångsidiga tjänster som ska erbjudas förutsätter så många insatser från olika håll. Detta gör att utvecklingen av 3G-tjänsterna blir mycket mer komplicerad än utvecklingen av den andra generationen mobila kommunikationer.

Ekonomiska aspekter

Telekommunikationsmarknaden fortsätter att växa snabbare än den allmänna ekonomin, med en tillväxt på cirka 10 % under 2001, till vilken mobilkommunikationssektorn bidrog med 40 %. Trots dessa uppmuntrande resultat ökar finansmarknadens tryck på sektorn. På senare tid har operatörerna investerat mycket kraftigt, bland annat i uppköp av marknadsandelar och i lovande verksamheter som 3G, vilket har lett till en kraftigt ökad skuldsättning och därigenom sämre kreditbedömningar.

Sedan dess har de medel som finns att tillgå för investeringar minskat kraftigt, samtidigt som den fysiska utvecklingen av de nya näten kräver stora ekonomiska insatser. I detta svåra ekonomiska läge har operatörerna tvingats koncentrera sig på att balansera sina bokslut. Det är naturligt att denna situation har fått negativa följder för utvecklingen av 3G.

Tekniska aspekter

Det har också framkommit tekniska problem med 3G-tekniken, bland annat avbrutna samtal, mjukvarurelaterade problem i terminalerna och otillräcklig batterikapacitet. Tekniska problem är dock vanliga i inledningsfasen för alla produkter med betydande tekniska nyheter.

Jämfört med 2001 har man gjort stora framsteg i fråga om terminalerna, där man har gått över från prototypstadiet till utvecklingen av de första 3G-modellerna som är färdiga att saluföras på den europeiska marknaden. Dessutom har flera tillverkare för andra hälften av 2002 anmält lanseringen av 3G-terminaler med "dubbelbandskapacitet" (2G+3G). Denna typ av terminal är viktig för europeiska kunder som är vana vid fullständig täckning via 2G, inte minst med tanke på att 3G-täckningen bara förväntas öka gradvis.

Rättsliga aspekter

I början av 2002 hade samtliga medlemsländer slutfört eller åtminstone inlett det licensförfarande som föreskrivs i EU-lagstiftningen. Licensförfarandet för 3G-licenser avslöjar följande trender:

Fyra medlemsländer (Frankrike, Belgien, Grekland och Luxemburg) har inte lyckats hitta tillräckligt antal intressenter. Detta innebär att delar av det spektrum som är tillgängligt för 3G inte kommer att utnyttjas den närmaste tiden i dessa medlemsländer.
Kraven på utbyggnad av nätet granskades i de länder där de tidiga kraven på täckning visade sig vara omöjliga att förena med tillgänglighet i fråga om utrustning eller med en realistisk möjlighet för operatörer att bygga ut nätet. I Spanien, Portugal och Belgien ledde detta till att slutdatumet för utbyggnaden sköts fram.
I andra medlemsländer (Sverige och Finland) har operatörerna uppfyllt sina åtaganden i fråga om nätutbyggnad, men har valt att hålla sig till minimala nät för experimentsyften snarare än för kommersiella tjänster.

HANDLINGSLINJER

Kommissionen har fastställt tre handlingslinjer för att främja 3G-sektorn och bekräfta sitt engagemang för en fullständig utveckling av dessa tjänster.

Stabilt rättsläge

De åtgärder som enligt de nya rättsliga gemenskapsramarna ska tillämpas av medlemsländerna från och med juli 2003 är anpassade till en marknad och teknik stadd i utveckling. De bör därför främja ett gynnsamt klimat för utvecklingen av 3G-tjänster.

Medlemsländerna kommer att ha till uppgift att genomföra alla nödvändiga anpassningar av licensvillkoren och att lösa alla rättsliga frågor beträffande de nya tillvägagångssätten (exempelvis delad nätinfrastruktur).

Åtgärder på kort och medellång sikt

På kort och medellång sikt har ett antal problem framkommit som kräver aktiva stöd- och stimulansåtgärder på gemenskapsnivå.

Operatörerna står inför betydande svårigheter i samband med utbyggnaden av de fysiska näten. I många medlemsländer har det blivit extremt svårt att få tillstånd att bygga basstationer, vilket kan försena utbyggnaden och medföra högre kostnader.

Dessa svårigheter beror på att det finns frågetecken kring de nya 3G-antennernas miljösäkerhet och de ännu oklara följderna av basstationernas elektromagnetiska strålning på hälsan. Redan tidigt har man på EU-nivå vidtagit åtgärder för att skydda användarnas hälsa och harmonisera de strålningsnivåer som anses säkra. Trots detta drar harmoniseringen på medlemslandsnivå ut på tiden, vilket inte bara är till skada för sektorn, utan dessutom skapar förvirring bland allmänheten.

Samtidigt har kommissionen lovat att utarbeta tekniska specifikationer för säker mobilutrustning. Dessa specifikationer finns redan att tillgå som harmoniserade standarder för mobilterminaler, och håller på att färdigställas för basterminaler. Kommissionen påpekar också att tekniska undersökningar tyder på att normal användning av mobilutrustning som överensstämmer med gällande gränsvärden för exponering inte tycks ha några skadliga inverkningar på hälsan.

Kommissionen sätter också stora förhoppningar till de fortsatta forskningsinsatserna för att bidra till den pågående utbyggnaden av 3G-tjänster och deras framtida utveckling. Vissa aktiviteter inom sjätte ramprogrammet för forskning syftar exempelvis till utbyggnad av 3G-tjänster. Kommissionen kommer dessutom att behöva avlägsna de nya rättsliga hindren för införandet av 3G-tjänster. Exempelvis leder den planerade användningen av mobilterminaler och i synnerhet 3G-tjänster för mikrobetalningar till frågan i vilken utsträckning den gällande lagstiftningen inom banksektorn är förenlig med bestämmelserna i mobilkommunikationssektorn.

Åtgärder på lång sikt

Gemenskapens insatser har stor betydelse för ett snabbt och effektivt införande av harmoniserade spektrumband för 3G-drift. Därför har kommissionen redan börjat planera för att frigöra tillräckligt radiospektrum (es de fr).

Det krävs en flexiblare användning av användarrättigheterna för spektrum för att öka investeringarna i radiokommunikationssektorn. Med hjälp av de mekanismer som anges i spektrumdirektivet (es de fr), planerar kommissionen samråd med industrin och nationella tillsynsmyndigheter om handel i andra hand med radiofrekvenser och dess konsekvenser. Samrådet kommer att omfatta en diskussion om harmoniserade villkor för spektrumhandel och om tidsschemat för ett harmoniserat införande i medlemsländerna.

SLUTSATSER

Kommissionen anser att sektorn bäst gynnas om utvecklingen drivs av marknaden och om man låter en sund konkurrens skapa nya produkter. De offentliga organen kan emellertid bidra till att förtroendet för sektorn ökar genom att garantera ett förutsägbart och stabilt regelverk.

I fråga om omedelbara åtgärder kan myndigheter hjälpa till att lösa de problem som uppstår vid den fysiska utbyggnaden av nät genom att harmonisera villkoren och påskynda förfarandena. På längre sikt kan en harmonisering av licensvillkor och spektrumtilldelningen bidra till att snedvridning av marknaden undviks och att osäkerheten inom sektorn minskar.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen av den 30 juni 2004 om mobila bredbandstjänster [KOM(2004) 447 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

I detta meddelande behandlas de många utmaningarna för att det skall kunna utarbetas en politik och ett regelverk för utvecklingen av mobila bredbandstjänster (es de en fr) . Tekniska hinder och lagstiftningshinder hotar Europas utveckling i denna sektor.

Meddelande från kommissionen av den 3 februari 2004 "Höghastighetsförbindelser i Europa: den senaste utvecklingen inom sektorn för elektronisk kommunikation" [KOM(2004) 61 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

I detta meddelande understryks behovet av hållbara åtaganden från politiskt håll för att förbättra användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i unionen. Dessutom beskrivs de åtgärder som är nödvändiga för att hindren för ytterligare investeringar ska kunna avlägsnas.

Senast ändrat den 04.09.2006