52004DC0447

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN - Mobila bredbandstjänster

1. INLEDNING

Den ökade användningen av mobil kommunikation har haft omfattande ekonomiska och sociala konsekvenser både i och utanför Europa. Mobiltelefonen har fått stor genomslagskraft och används i dag inom i stort sett alla samhällsområden - såväl privat som inom företag och förvaltning. Penetrationsnivån kommer troligen att fortsätta öka, men den viktigaste förändringen kommer att vara de mobila bredbandstjänsternas utveckling, när man kan utnyttja potentialen hos tredje generationens mobilsystem (3G) och dess efterföljare samt annan trådlös teknik såsom R-LAN, satellitteknik osv. Spridningen av denna teknik innebär ett paradigmskifte som kommer att främja uppkomsten av nya datatjänster som kombinerar bredbandsteknikens fördelar med mobilitet. Samtidigt som dessa tjänster kan komma att få stora sociala konsekvenser och väntas ändra sättet att tillhandahålla offentliga tjänster, kommer de också att få påtagliga ekonomiska konsekvenser genom att ändra villkoren för affärsverksamhet.

Elektroniska kommunikationstjänster är den faktor som har bidragit mest till den ökade arbetsproduktiviteten i EU under de senaste åren [1]. Inom den här sektorn märks två viktiga trender. För det första visar fjolårets bredbandstillväxt på över 80 % att Europa har goda förutsättningar för ännu större produktivitetsvinster [2]. För det andra ökar intäkterna från mobila tjänster och överstiger nu dem från fast telefoni. Användartillvända mobila bredbandstjänster kan därför utnyttjas så att de ger stora sociala fördelar och produktionsvinster för hela ekonomin. I en värld där människor, varor och tjänster blir alltmer rörliga är det viktigt att tjänsterna är tillgängliga varsomhelst och närsomhelst. Den mobila personalens möjligheter att varsomhelst kunna uppdatera kundregister i samband med försäljning och support, att koppla upp sig till företaget och dess dataresurser och utbyta stora datamängder kommer att påverka arbetsrutinerna och leda till organisatoriska förändringar som förbättrar företagens effektivitet. Så länge cheferna är tvingade att hitta nya lösningar för att möta den ökande konkurrensen kommer företagen att investera i nya affärs- och arbetsrutiner.

[1] KOM(2004) 61 slutlig.

[2] KOM(2004) 369 slutlig.

Europas framgångar inom området mobil kommunikation bygger på ett gediget regelverk och en stabil politisk grund. Bland de kritiska faktorerna kan nämnas en enda öppen digital standard för andra generationens (2G) mobilsystem (GSM), FoU före det konkurrensutsatta stadiet, en konkurrensutsatt marknad, en strategisk metod för spektrumförvaltning och certifiering av utrustning för att stabilisera tekniken.

Vid det europeiska toppmötet i Lissabon år 2000 betonades att det är viktigt att Europa behåller ledningen inom viktiga teknikområden som mobil kommunikation. Vid senare möten i Europeiska rådet, särskilt det som hölls i Sevilla i juni 2002, uppmanades medlemsstaterna att undanröja hinder för mobiltjänsternas utveckling. I ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets vårmöte 2004 framhölls att "unionen måste i tid reagera på nya utmaningar; på det avgörande området för elektroniska kommunikationer måste exempelvis unionen fortsätta att gå i spetsen genom nya mobil- och bredbandsstrategier inom EU." Många frågor har redan behandlats, medan andra återstår att lösa, både av marknadens aktörer och medlemsstaternas myndigheter och de europeiska institutionerna.

I det här meddelandet undersöks de allmänna politiska förutsättningarna och regelverket för mobila bredbandstjänster. Syftet är att bidra till fortsatt långsiktig framgång genom att ange hur de återstående problemen kan lösas. Vid utarbetandet av meddelandet har kommissionen samrått med berörda parter via plattformen för mobil kommunikation och teknik och i samband med ett seminarium om mobilsektorn som anordnades i juni 2004.

Detta meddelande påverkar inte på något sätt kommande beslut om nästa budgetplan (2007-2013) och beslut om sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling.

2. UTVECKLINGEN INOM SEKTORN FÖR MOBIL KOMMUNIKATION

Efter några år med långsammare tillväxt börjar mobilsektorn nu visa vissa tecken på återhämtning. Under fjolåret lanserade europeiska 3G-mobiloperatörer kommersiella tjänster i tio medlemsstater, och flera nät väntas under de närmaste sex månaderna. Framöver kommer konvergensen mellan telekommunikation, audiovisuella medier och Internet att leda till en spridning av snabba multimedietjänster som tillhandahålls via mobilnät. 2.5G/3G och R-LAN kommer att samexistera och tillhandahålla kompletterande tjänster.

Användare kan genom snabb trådlös anslutning när det befinner sig i närheten av ett trafikintensivt område få tillgång till 3G-tjänster inom ett större område. Mobila "företagslösningar" kommer att påskynda införandet av 3G-datatjänster. Den fortlöpande tekniska innovationen kommer också att påverka andra plattformar (t.ex. radioaccess och trådlös anslutning), som i sin tur kan påverka utvecklingen av 3G genom en bredare teknisk bas för utveckling av nya innovativa tjänster till fördel för alla. Konvergensen mellan fasta och mobila tjänster, till exempel genom gemensamma fasta/mobila erbjudanden, kan också skapa ytterligare innovationsmöjligheter.

3. FRAMTIDA POLITISKA FRÅGOR

De internationella förutsättningarna för mobil och trådlös kommunikation håller på att förändras. Flera utvecklingsländer gör stora investeringar i FoU för att förbättra sin industriella kapacitet, och detta till en mycket konkurrenskraftig kostnad. För att bli framgångsrik inom 3G-området gäller det att hela tiden ligga steget före och förbereda sig inför framtiden. Inom EU krävs det därför beslutsamma och samordnade åtgärder på alla fronter - från FoU till politik, lagstiftning och spektrumförvaltning. I det här avsnittet skall vi titta närmare på det politiska klimatet för mobila bredbandstjänster och på den gällande lagstiftningen.

3.1. Forskning och utveckling

Forskningsklimatet har förändrats dramatiskt sedan 1998, när ETSI antog standarden UMTS (Universal Mobile Telecommunications Systems) för 3G. Det krävs innovationsförmåga och kostnadseffektivitet för att klara sig i den internationella konkurrensen. För att bibehålla och förbättra sin konkurrenskraft måste EU satsa på innovation som den viktigaste drivkraften för att vinna konkurrensfördelar. Detta förutsätter att man snarast inleder ett omfattande program med samordnade åtgärder, grundat på den strategi som visat sig framgångsrik. Med tanke på de framtida systemens komplexitet och strävan efter globala standarder är det viktigt att få till stånd ett samarbete mellan de viktigaste aktörerna redan på det icke konkurrensutsatta forskningsstadiet.

Det krävs stora gemensamma FoU-insatser för att möta de komplexa och omfattande tekniska utmaningar som vi står inför. Det är nödvändigt att samla en kritisk massa av resurser, öka kompetensen, stimulera nationella initiativ och förbättra samordningen mellan medlemsstaternas åtgärder inom den här sektorn. Detta är endast möjligt på EU-nivå. Ökade insatser inom EU skulle framför allt ha en kraftig hävstångseffekt på privata forskningsinvesteringar och vara ett sätt att möta konkurrensen från liknande storskaliga FoU-initiativ i andra delar av världen.

Forskningen inom sektorn mobil och trådlös kommunikation måste omfatta hela värdekedjan, dvs. alltifrån teknikutveckling (radioaccess, upprättande av nätverk, tjänsteplattform, systemutformning, omkonfigurerbarhet "end-to-end" osv.) till utveckling av tjänster, tillämpningar och innehåll. Man måste ta hänsyn till att innovationscyklerna (radio, nät och tjänster) visserligen hänger samman och är beroende av varandra, men styrs av olika tidsramar. Globala standarder och plattformar för utveckling av innovativa och snabba mobila bredbandstjänster kommer att spela en avgörande roll när det gäller att skapa en verklig global marknad och öka konkurrensen. För att undvika en uppsplittring av marknaden är det viktigt att sådana standarder och plattformar får stor spridning, i första hand i Europa, men även i resten av världen.

Den plattform för mobil kommunikation och teknik som nyligen inrättades av kommissionen [3] väntas i samband med utarbetandet av sjunde ramprogrammet utvecklas till en formell teknikplattform, såsom beskrivs i meddelandena "Europeiska unionens initiativ för tillväxt" [4] och "Bygga en gemensam framtid" [5].

[3] KOM(2004) 61 slutlig.

[4] Meddelande från kommissionen - Europeiska unionens initiativ för tillväxt - Investeringar i nätverk och kunskap för tillväxt och sysselsättning, KOM(2003) 690 slutlig.

[5] Kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet - Bygga en gemensam framtid - Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007-2013, KOM(2004) 101 slutlig.

De främsta målen med denna teknikplattform skulle vara att

* ta fram en forskningsstrategi,

* uppnå den kritiska massa som är nödvändig för forskning och innovation,

* uppbåda en omfattande offentlig och privat finansiering.

Slutsats

Utarbetandet av sjunde ramprogrammet är ett tillfälle att inrätta en teknikplattform inom området mobil och trådlös kommunikation.

3.2. Interoperabilitet

Interoperabilitet är en förutsättning för utvecklingen av mobila bredbandstjänster som är nödvändig på flera olika nivåer: mellan utrustning och nät (radioaccess och stamnät), mellan utrustning, mellan nät och mellan innehåll och/eller tillämpningar.

Bristande interoperabilitet mellan olika infrastruktur- och terminallösningar kan leda till att 3G-marknaden förblir uppsplittrad. Olika tjänster och terminaler måste vara tillgängliga för olika typer av användare. Interoperabilitetens betydelse är uppenbar när man ser till ett näts och en terminals förmåga att på ett tillförlitligt sätt stödja de funktioner som krävs för en viss tjänst och/eller ett visst innehåll. Interoperabilitet mellan tjänster, innehåll och terminaler är därför en förutsättning för att nå ut på massmarknaden.

I en konvergerande miljö leder strävan efter interoperabilitet hela tiden till nya utmaningar. Konvergerande teknik innebär att flera sektorer - bl.a. telekommunikationsindustrin, den audiovisuella industrin, tjänsteleverantörer, dator- och programvaruindustrin samt medie- och förlagsbranschen - deltar i utvecklingen av nya system och tjänster och att dessa har olika syn på standardisering och interoperabilitet.

Flera olika forum är engagerade i definition och standardisering av tjänster och har som målsättning att uppnå interoperabilitet. Det råder emellertid stor enighet om att den ökade komplexitet som är en följd av den konvergerande miljön, trots det omfattande arbete som pågår för att uppnå interoperabilitet, utgör ett nytt problem som måste lösas. Det är nödvändigt att påskynda diskussionen och förbättra samordningen mellan alla berörda parter.

Samarbetet mellan 3GPP [6] och GCF [7] är en bra grund att bygga vidare på. GCF arbetar också med MMS (Multimedia Messaging Service) inom ramen för OMA:s [8] allmänna program, och diskussioner pågår om huruvida detta program bör utvidgas till andra OMA-standarder.

[6] 3rd Generation Partnership Project.

[7] Global Certification Forum.

[8] Open Mobile Alliance.

Ansvaret för att uppnå interoperabilitet ligger i första hand på industrin. Bristen på interoperabilitet kan leda till störningar på marknaderna, vilket i sin tur kan göra att det är svårare att uppnå politiska mål som går ut på att främja innovation, konkurrens och en mångfald av tjänster. I sådana fall kan det komma att krävas lagstiftning [9].

[9] Direktiv 91/250/EEG innehåller särskilda bestämmelser som möjliggör interoperabilitet (samverkansförmåga) under vissa omständigheter. Direktivet påverkar dessutom inte tillämpningen av konkurrensreglerna om en leverantör som har en dominerande ställning vägrar att tillhandahålla information som är nödvändig för att uppnå interoperabilitet i enlighet med direktivet.

Slutsats

Kommissionen uppmuntrar industrin att snarast vidta åtgärder för att uppnå interoperabilitet för mobila bredbandstjänster.

3.3. Innehåll: tekniska utmaningar

Det ökade antalet innehållstillämpningar via mobila system och deras förbättrade kvalitet kommer att vara viktig för att stimulera efterfrågan på mobil kommunikation och utvecklingen av nya tjänster. Det är därför nödvändigt att identifiera och i förekommande fall undanröja hinder för ett snabbt införande av avancerade mobiltjänster. Kommissionen inledde nyligen en sektorsundersökning om försäljningen av sporträttigheter för användning via 3G-nät. Syftet var att säkerställa att utvecklingen av sådana viktiga tjänster inte hindras på grund av trycket från mognare mediemarknader. Kommissionen har också för avsikt att genomföra en undersökning om tekniska och andra hinder som kan stå i vägen för ett snabbt införande av mobiltjänster i Europa och om konsumentaspekter.

För att man skall kunna utveckla mer avancerade tjänster är det viktigt att skapa en säker miljö för innehåll. Interoperabel teknik för förvaltning av digitala rättigheter (DRM), som förhindrar otillbörlig användning av skyddat innehåll, garanterar att de berörda rättigheterna respekteras och att rättighetshavare får skälig betalning för skyddat digitalt innehåll, kan innebära viktiga möjligheter för den nya mobila innehållsmarknaden. Denna teknik kan tillsammans med ett effektivare skydd av immateriella rättigheter främja uppkomsten av nya affärsmodeller. Samtidigt är det viktigt att värna om konsumenternas rättigheter, särskilt när det gäller dataskydd och datasäkerhet.

Det är meningen att den högnivågrupp för förvaltning av digitala rättigheter som sammankallats av kommissionen skall behandla frågor rörande interoperabiliteten hos DRM-system och andra krav från användare och konsumenter.

Även om de avgifter som upphovsrättsorganisationerna tar ut som ersättning för mångfaldigande av skyddat innehåll för privat bruk kan regleras i nationell lagstiftning, är det viktigt att fundera närmare över de negativa effekter som sådana avgifter skulle kunna få på utvecklingen av innehåll för mobila tjänster, om de utvidgas till mobil utrustning och mobiltelefoner. Tillgången till DRM-system och DRM-tjänster för innehållsdistribution via mobil kommunikation måste beaktas när man fastställer en rimlig ersättning för privat användning mot bakgrund av bestämmelserna i upphovsrättsdirektivet [10]. Den rapport om direktivets tillämpning som kommer att publiceras framöver väntas ge kommissionen underlag för en bedömning av situationen i varje medlemsstat.

[10] Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, EGT L 167, 22.6.2001, s. 10.

Mobilindustrin anser att det traditionella systemet med regionala licenser som beviljas av nationella rättighetshavare inte kan tillgodose informationssamhällets behov i ett utvidgat EU. I samband med det pågående samrådsförfarandet om förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter på den inre marknaden [11] skulle man kunna överväga möjligheten att främja ett gemenskapstäckande licenssystem för mobilt innehåll, t.ex. genom en gemensam kontaktpunkt.

[11] Meddelande från kommissionen om förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter på den inre marknaden, KOM(2004) 261 slutlig.

Mobila sändningstjänster kan, beroende på de egenskaper som karakteriserar dem, betraktas antingen som informationssamhällets tjänster [12] eller som sändningstjänster [13]. I en miljö där tjänster kan nås via flera olika plattformar kommer många tjänsteleverantörer i allt större utsträckning att använda sändningsteknik för att distribuera sina tjänster till abonnenter och kunder. Detta betyder emellertid inte att det är fråga om sändningstjänster i den mening som avses i direktivet om television utan gränser [14].

[12] Om de omfattas av definitionen i artikel 2 i direktiv 2000/31/EG (direktivet om elektronisk handel).

[13] Om de omfattas av definitionen i artikel 1 i direktiv 97/36/EG ("television utan gränser").

[14] Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om hinder för utbredd tillgång till informationssamhällets nya tjänster och tillämpningar genom öppna plattformar inom digital-tv och tredje generationens system för mobil kommunikation, KOM(2003) 410.

Slutsats

För att undanröja eventuella hinder för avancerade mobiltjänster tänker kommissionen, utöver den pågående sektorsundersökningen, göra en undersökning av tekniska och andra hinder som kan stå i vägen för ett snabbt införande av mobila tjänster i Europa och om konsumentaspekter.

Kommissionen kommer att fortsätta att övervaka genomförandet av direktiv 2001/29/EG och så småningom publicera en rapport om detta. I samband med uppföljningen av det meddelande om förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter på den inre marknaden som antogs den 16 april 2004 [15] kommer kommissionen också att överväga hur man på bästa sätt kan främja ett gemenskapstäckande licenssystem, bl.a. genom en gemensam kontaktpunkt.

[15] KOM(2004) 261 slutlig.

3.4. Spektrum

I och med införandet av det nya regelverket har spektrumpolitiken fått en ny inriktning. Syftet är att uppnå ökad flexibilitet i spektrumanvändningen inom EU (där detta är nödvändigt) genom en samordnad EU-strategi som grundas på samförstånd. Flera frågor som rör spektrumpolitiken kommer att behandlas framöver. Gruppen för radiospektrumpolitik (RSPG) håller för närvarande på att undersöka olika strategier för spektrumförvaltning. När det gäller mobila bredbandstjänster diskuteras i synnerhet följande frågor:

* Med tanke på målet att främja ett samordnat införande av innovativa metoder för förvaltning av radiospektrum i medlemsstaterna kommer kommissionen att undersöka om det finns något behov av gemenskapsåtgärder när det gäller handel med spektrumrättigheter. Man kommer att utgå från RSPG:s yttrande [16] och en oberoende undersökning som genomförts för kommissionens räkning [17].

[16] Dokumentet RSPG03-13 på http://rspg.groups.eu.int/documents/meeting_documents/index_en.htm.

[17] Analys, http://www.analysys.com/default_acl.asp?mode=article&iLeftArticle=1361.

* RSPG kommer att fastställa de politiska prioriteringarna för förberedelserna inför 2007 års världsradiokonferens (WRC-07). 3G-systemen och deras efterföljare kommer troligen att höra till de prioriterade frågorna.

* Kommissionen kommer åter att begära ett yttrande från RSPG om en samordnad strategi för att hantera spektrumresurser för trådlösa plattformar. Detta kommer att främja en framåtblickande strategisk vision för spektrumpolitiken. Genomförbarheten hos ett sådant strategiskt koncept kommer att testas på nuvarande accessplattformar såsom GSM, 3G, R-LAN, satellitkommunikation osv.

* Förutom att behandla specifika frågor kommer RSPG också att fortsätta utvärdera möjliga fördelar och nackdelar med olika modeller för spektrumförvaltning, nämligen traditionell centraliserad administration, marknadsorienterade lösningar samt fri eller licensfri spektrumanvändning och begränsning av spektrum genom exklusiva användningsrättigheter. Gemenskapen bör se till att nya strategier för spektrumförvaltning införs på ett sätt som garanterar inrättandet av en inre marknad för varor och tjänster.

Slutsats

Det är viktigt att fortsätta diskutera spektrumpolitiska frågor för att garantera ett samordnat förhållningssätt inom EU när det gäller att ställa tillräckliga spektrumresurser till förfogande och möjliggöra en flexibel användning samtidigt som man sörjer för en inre marknad för varor och tjänster.

3.5. Tillförlitlig och säker miljö

Vid införandet av mobila bredbandstjänster kommer det att dyka upp företags- och kundtillämpningar där man hanterar personliga och känsliga data. Sådana tillämpningar kräver tillförlitliga och säkra identifierings- och autentiseringssystem. Det behövs också en gemensam interoperabel ram för att garantera allmän autentisering i Europa. Mobilkommunikationsbaserad autentisering kan mycket väl tjäna som utgångspunkt, eftersom den underlättas av att GSM-nät och -terminaler redan är allmänt tillgängliga i Europa.

Det är också nödvändigt att vidta åtgärder för att komma tillrätta med olagligt och skadligt innehåll och för att skydda minderåriga.

Slutsats

Industrin bör i lämpliga forum komma överens om interoperabla autentiseringssystem som kan garantera allmän autentisering i Europa.

3.6. Mobila betalningar

Ett proportionerligt och tydligt regelsystem för elektroniska pengar är en viktig förutsättning för de mobila bredbandstjänsternas fortsatta utveckling. När kontantkort för mobiltelefoner används för att betala varor och andra tjänster än kommunikationstjänster kan detta betraktas som utgivning av elektroniska pengar. Mobiloperatörer kan därigenom komma att fungera som institut för elektroniska pengar enligt direktivet om elektroniska pengar [18]. Detta väcker i sin tur frågan om hur de regler som gäller för sådana institut skall tillämpas på mobiloperatörer.

[18] Direktiv 2000/46/EG.

Det råder för närvarande stor osäkerhet om hur EG-reglerna om elektroniska pengar och penningtvätt skall tillämpas på mobila betaltjänster. Kommissionen har därför inlett ett offentligt samråd för att klargöra detta. Man hoppas därigenom komma fram till hur direktivet på ett proportionerligt sätt kan tillämpas på mobila betaltjänster som faller inom dess tillämpningsområde. Bestämmelserna om möjligheten till inlösen måste tillämpas på ett sätt som tar hänsyn till riskerna för konsumenterna. Dessa tjänster måste dessutom regleras på ett proportionerligt sätt för att garantera de mobila innehållstjänsternas fortsatta lönsamhet och för att ge fortsatta incitament att skapa nya mobila innehållstjänster i framtiden. Vissa mobiloperatörer uppger att de redan har senarelagt införandet av vissa tjänster eftersom det råder osäkerhet om vilka regler som gäller.

I ett kommande förslag om en om en ny rättslig ram för betalningar i EU föreskrivs ett gemensamt betalningsområde. Detta instrument skulle omfatta tjänster som tillhandahålls av tredje part och som betalas i efterhand genom debitering av abonnentens konto. Sådana tjänster måste också regleras på ett proportionerligt sätt. Det kommande förslaget till ett tredje direktiv om penningtvätt kommer, liksom de två tidigare direktiven, även att gälla mobiloperatörer. Tack vare ett proportionerligt och riskkänsligt system, kommer medlemsstaterna emellertid att få möjlighet att avvika från direktivet när det gäller produkter och transaktioner som endast utgör en liten risk för penningtvätt. Det är meningen att medlemsstaterna skall kunna avvika från direktivet vid utgivning eller användning av elektroniska pengar [19] i små belopp.

[19] Enligt definitionen i direktiv 2000/45/EG.

På kort sikt behöver mobilindustrin en lämplig övergångslösning inom ramen för direktivet om elektroniska pengar så att den vet vilka bestämmelser som gäller. Kommissionen kommer att överväga att anta riktlinjer för nationella tillsynsmyndigheter, eventuellt i form av kriterier för direktivets tillämpning som kan bli en följd av det pågående samrådet. Sådana kriterier bör behandla risken för att mobiloperatörernas verksamhet inom området finansiella tjänster påverkar den finansiella stabiliteten och konsumentskyddet, och risken för penningtvätt. På längre sikt kan det vara nödvändigt att ändra eller upphäva direktivet om elektroniska pengar för att ta hänsyn till att mobila betaltjänster inte fungerar på samma sätt som andra betaltjänster. Detta kan göras på ett teknikneutralt sätt och med hänsyn till resultatet av samrådet.

Slutsatser

En proportionerlig och teknikneutral rättslig ram bör omfatta följande aspekter:

* Direktbetalningar till mobiloperatörer för de av deras tjänster som inte omfattas av bestämmelserna om betaltjänster.

* Endast den aspekt som rör elektroniska pengar på kontantkortet bör regleras i direktivet om elektroniska pengar.

* Tillsynsmyndigheterna bör eftersträva minsta möjliga reglering som krävs för att säkerställa tillräcklig täckning av riskerna för den finansiella stabiliteten och konsumentskyddet.

* Bestämmelserna om möjligheten till inlösen måste tillämpas på ett sätt som tar hänsyn till riskerna för konsumenterna.

* Bestämmelserna om penningtvätt kommer att anpassas för att ta hänsyn till produkter och transaktioner som utgör en liten risk för penningtvätt, t.ex. elektroniska pengar [20] som utges eller används i små belopp.

[20] Enligt definitionen i direktiv 2000/46/EG.

3.7. Hinder för nätens utbyggnad

I sitt meddelande "Höghastighetsförbindelser i Europa" [21] påpekar kommissionen att ett av de största problemen i samband med utbyggnaden av 3G-nät och införandet av 3G-tjänster är de lagstiftningsmässiga hindren för uppförandet av nya basstationer och master i vissa medlemsstater. Tredje generationens mobilkommunikation kommer på grund av de högre frekvensbanden att kräva fler basstationer än de tidigare GSM-näten.

[21] KOM(2004) 61 slutlig.

Vid Europeiska rådets möte i Sevilla den 21-22 juni 2002 uppmanades alla berörda förvaltningar verka för att övervinna de svårigheter som uppstår vid den fysiska utbyggnaden av 3G-näten. I vissa delar av gemenskapen är det på grund av försenad behandling, strikta planeringskrav och påstådda hälsoeffekter svårt att förutsäga hur lång tid det kommer att ta att få lokala tillstånd för att uppföra basstationer. Kommissionen anser inte att det föreligger någon risk för allmänhetens hälsa och säkerhet om exponeringen understiger EU:s gränsvärden [22].

[22] Rådets rekommendation 1999/519/EG.

Slutsats

Uppförandet av basstationer har lett till politisk splittring på det lokala planet. Medlemsstaterna måste ta itu med detta problem och se till att politiken grundas på en noggrann bedömning av hälsoriskerna som alla berörda parter kan godta. De svårigheter som uppkommer vid den fysiska utbyggnaden av näten måste övervinnas genom en harmonisering av villkoren och genom att man påskyndar förfarandena för förvärv av mark och uppförande av basstationer. Medlemsstaterna måste dessutom se till att allmänheten blir mer medveten om riskerna med mobil teknik och om att det finns lagstiftning som skyddar den mot sådana risker.

3.8. Internationellt samarbete

Eftersom mobil kommunikation har en klar global inriktning, både på tjänste- och utrustningssidan, är det viktigt att få till stånd ett internationellt samarbete och en internationell dialog där mobilsektorn deltar. Det är också viktigt med samarbete inom forskning och utveckling. Med tanke på den betydelse som de mobila bredbandstjänsterna kan komma att få i framtiden, är det i synnerhet viktigt att man fortsätter att framhålla fördelarna med öppna och globala standarder på internationell nivå för att uppnå global interoperabilitet och roaming, och stordriftsfördelar. Det måste också betonas hur viktigt det är med ett klart och förutsägbart regelverk för avancerade mobiltjänster på det internationella planet.

4. SLUTSATS

Utvecklingen inom området mobila bredbandstjänster kan utnyttjas för att uppnå betydande produktivitets- och effektivitetsvinster och sociala fördelar. Nya utmaningar uppkommer emellertid i och med att andra regioner i världen flyttar fram sina positioner. I det här meddelandet har vi tittat på vad berörda parter kan göra för att möta dessa utmaningar.

Kommissionen kommer tillsammans med alla berörda parter, inklusive medlemsstaterna, att fortsätta arbeta med de politiska frågor som beskrivs i detta meddelande och föra dem framåt.