EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Helsingforskonventionen om skydd av Östersjön

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Beslut 94/156/EG om gemenskapens anslutning till konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö (1974 Helsingforskonventionen)

Beslut 94/157/EG om ingående på gemenskapens vägnar av konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö (den reviderade Helsingforskonventionen av år 1992)

Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö, 1992 (den reviderade Helsingforskonventionen av år 1992)

VILKET SYFTE HAR BESLUTEN OCH KONVENTIONEN?

  • Besluten gjorde det möjligt för Europeiska gemenskapen (nu Europeiska unionen – EU) att ansluta sig till Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö (Helsingforskonventionen).
  • Syftet med konventionen som undertecknades i mars 1974 av alla länder runt Östersjön (Danmark, Tyskland, Sverige, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland) är att minska den förorening av Östersjöområdet som orsakas av utsläpp via floder, flodmynningar, utlopp och rörledningar, dumpning och sjöfartsverksamhet samt via luftburna föroreningar.

VIKTIGA PUNKTER

  • I och med konventionen inrättades en kommission för skydd av Östersjöns marina miljö (Helcom) för att
    • övervaka genomförandet av konventionen,
    • lägga fram rekommendationer för att skydda den marina miljön,
    • besluta om budgeten,
    • åta sig andra funktioner som är lämpliga utifrån konventionens villkor.
  • Dessutom hålls möten på ministernivå med några års mellanrum.
  • Helsingforskommissionen samlas varje år, med delegationscheferna som representanter för de avtalsslutande parterna.
  • Helsingforskommissionen antog år 2007 en handlingsplan för Östersjön (BSAP), ett program för att återställa en god miljöstatus för Östersjöns marina miljö fram till 2021. Handlingsplanen uppdaterades år 2013 under Helcoms ministermöte.
  • Handlingsplanen utgör grunden för Helcoms arbete och har fokus på följande prioriteringar:
    • övergödning (när det finns för stor mängd näringsämnen i vattnet vilket driver på tillväxten av alger),
    • farliga ämnen,
    • biologisk mångfald och naturskydd,
    • sjöfart.
  • Varje prioriterat område åtföljs av ett antal insatser och åtgärder.
  • Ett av de främsta verktygen som utvecklats av Helcom är Programmet för minskning av näringsämnen. Det är ett regionalt arbete för att dela på bördan när det gäller att minska näringsämnen* för att uppnå det mål om en Östersjö som är opåverkad av övergödning, vilket Östersjöländerna kommit överens om. Man införde och beslutade om programmet för första gången år 2007, inom ramen för Helcoms handlingsplan för Östersjön. Då kom länderna överens om preliminära mål för minskningen av näringsämnen. Helcom antog det reviderade programmet för minskning av näringsämnen år 2013.
  • Helcom har också arbetat med följande andra insatser inom ramen för BSAP:
    • förebygga föroreningar från jordbruket,
    • säkerställa ekologisk hållbarhet i Östersjöfisket senast 2021,
    • hantera landbaserade föroreningskällor (avloppsvatten, läkemedel, industriutsläpp, marint avfall osv.),
    • säkerställa regionalt samordnad havsplanering vid Östersjön,
    • övervaka och utvärdera den marina miljön,
    • samarbeta kring beredskap och insatser vid föroreningar,
    • skydda den biologiska mångfalden i Östersjön (rödlistning av arter och livsmiljöer, skyddade marina områden, utveckling av indikatorer),
    • bidra till regionalt genomförande av Internationella sjöfartsorganisationens (IMO:s) regelverk om sjötransport.
  • År 2016 bidrog Helcom till att Östersjön, inom IMO, utsågs till ett kontrollområde för kväveoxidutsläpp (NOx ECA).
  • Slutligen används Helcom också som den regionala samarbetsstrukturen för genomförande av direktiv 2008/56/EG där det fastställs ett tillvägagångssätt för EU:s insatser inom området för marin miljöpolitik, för länderna kring Östersjön.

VILKEN PERIOD GÄLLER BESLUTEN OCH KONVENTIONEN FÖR?

  • Besluten har gällt sedan den 21 februari 1994.
  • Den ursprungliga konventionen trädde i kraft 1980 och ändrades 1992. 1992 års ändringar trädde i kraft den 17 januari 2000, efter att ratificeringsinstrumenten deponerats av alla de avtalsslutande parterna.

BAKGRUND

Mer information finns här:

* VIKTIGA BEGREPP

Minskning av näringsämnen: när det gäller Östersjön, de nivåer av luft- och vattenburna kväve- och fosforsammansättningar som uppstår från en kombination av hög befolkningstäthet, jordbruk, energi och transport.

HUVUDDOKUMENT

Rådets beslut 94/156/EG av den 21 februari 1994 om gemenskapens anslutning till konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö 1974 (Helsingforskonventionen) (EGT L 73, 16.3.1994, s. 1).

Rådets beslut 94/157/EG av den 21 februari 1994 om ingående på gemenskapens vägnar av konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö (den reviderade Helsingforskonventionen av år 1992) (EGT L 74, 16.3.1994, s. 19).

Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö, 1992 (EGT L 73, 16.3.1994, s. 20–45).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19–40).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU av den 23 juli 2014 om upprättandet av en ram för havsplanering (EUT L 257, 28.8.2014, s. 135–145).

Meddelande från kommissionen till Rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén - Unionens framtida havspolitik: En europeisk vision för oceanerna och haven (KOM(2006) 275 slutlig, 7.6.2006).

Senast ändrat 23.02.2017

Top