Bedömning av inverkan av projekt på miljön (MKB)

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

Detta direktiv kallas EIA-direktivet och syftar till att säkerställa följande:

• En hög nivå av miljöskydd.
• Att miljöhänsyn har integrerats i förberedelser inför och godkännande av projekt.

Detta mål uppnås genom att säkerställa att en miljökonsekvensbedömning av vissa offentliga och privata projekt som anges i bilagorna I och II till direktivet genomförs (flygplatser, kärntekniska anläggningar, järnvägar, vägar, anläggningar för bortskaffande av avfall, avloppsreningsverk osv.).

EIA-direktivet tillämpas på ett stort antal offentliga och privata projekt.

VIKTIGA PUNKTER

I direktiv 2011/92/EU beskrivs förfarandet för miljökonsekvensbedömningar, som säkerställer att projekt som sannolikt kommer att ha betydande inverkan på miljön blir föremål för en bedömning innan de godkänns.

Lagstiftning om ändring av detta direktiv (direktiv 2014/52/EU) antogs 2014. I linje med strävan efter smartare lagstiftning syftar denna till att

• bidra till en minskad administrativ börda,
• förbättra miljöskyddsnivån för att möjliggöra sundare, mer förutsägbara och mer hållbara affärsbeslut gällande offentliga och privata investeringar,
• ta hänsyn till hot och utmaningar som har uppkommit sedan de ursprungliga reglerna trädde i kraft för 30 år sedan. Det innebär att mer uppmärksamhet ägnas aspekter såsom resurseffektivitet och förebyggande av klimatförändringar och katastrofer, vilka nu bättre återspeglas i bedömningsprocessen.

De viktigaste ändringarna är följande:

• EU-länder kan förenkla sina olika miljöbedömningsförfaranden.
• Tidsramar införs för de olika miljöbedömningsfaserna.
• Förfarandet för behovsbedömning, som används för att fastställa huruvida en miljökonsekvensbedömning krävs eller ej, förenklas.
• Beslut måste vara vederbörligen motiverade med hänsyn till de uppdaterade kriterierna för behovsbedömning.
• Miljökonsekvensbeskrivningar ska göras mer begripliga för allmänheten, i synnerhet när det gäller bedömningar av miljöns nuvarande tillstånd och alternativ till det aktuella projektet.
• Beskrivningarnas kvalitet och innehåll förbättras. Behöriga myndigheter måste också bevisa sin objektivitet för att undvika intressekonflikter.
• Grunderna för beslut om tillstånd* måste vara tydliga och mer öppna för allmänheten.
• Om projekt medför betydande negativ påverkan på miljön är exploatörer skyldiga att undvika, förebygga eller minska dessa effekter. Dessa projekt måste kontrolleras.

Förfarandet för miljökonsekvensbedömning

Förfarandet för miljökonsekvensbedömning fungerar på följande sätt:

• Projektets exploatör kan begära att den behöriga myndigheten ska ange närmare vad som ska ingå i den information avseende miljökonsekvensbedömningen som ska tillhandahållas (scoping).
• Exploatören måste tillhandahålla information om miljöpåverkan (i form av en miljökonsekvensbeskrivning som har utarbetats i enlighet med bilaga IV till direktivet).
• Miljömyndigheter och offentliga såväl som lokala och regionala myndigheter (liksom eventuella EU-länder som berörs) måste informeras och rådfrågas.
• Den behöriga myndigheten fattar ett beslut, mot bakgrund av resultaten av samråden. Detta beslut innefattar även en motiverad slutsats om projektets betydande påverkan.
• Myndigheten informerar allmänheten om sitt beslut.
• Allmänheten kan bestrida beslutet inför domstol.

Offentliga samråd

Samråd med allmänheten är ett centralt inslag i förfarandet för miljökonsekvensbedömning. För att säkerställa ett ändamålsenligt deltagande från allmänhetens sida måste miljökonsekvensbeskrivning och övrig information tillhandahållas så tidigt som möjligt. Detta kan göras elektroniskt, genom offentliga meddelanden eller affischering eller via lokala tidningar.

De nationella myndigheternas ansvar

Myndigheterna är skyldiga att inom en rimlig tid fatta beslut om huruvida ett projekt ska godkännas eller ej. De måste göra innehållet i ett positivt beslut tillgängligt för allmänheten samt för miljöorgan och lokala och regionala organ, inklusive huvudskälen till godkännandet och eventuella miljövillkor eller andra villkor som de bifogar beslutet. Om de vägrar att ge tillstånd till ett projekt ska de förklara varför.

EU-länderna får fastställa striktare villkor och sanktioner vid eventuella överträdelser.

VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?

Direktiv 2011/92/EU gäller sedan den 17 februari 2012. Genom detta kodifieras fyra tidigare direktiv (85/337/EEG, 97/11/EG, 2003/35/EG och 2009/31/EG), varav det första trädde i kraft i EU-länderna den 3 juli 1988.

Ändringsdirektiv 2014/52/EU gäller sedan den 25 april 2014 och måste bli lag i EU-länderna senast den 16 maj 2017.

BAKGRUND

Mer information finns här:

• Miljökonsekvensbedömning (Europeiska kommissionen).

VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (kodifiering) (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1).

Fortlöpande ändringar av direktiv 2011/92/EU har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Senast ändrat 23.07.2018